BURT'S t * I SWEDISH-ENGLISH DICTIONARY IN TWO PARTS SWEDISH-ENGLISH. ENGLISH-SWEDISH NEW EDITION. REVISED AND ENLARGED BURT'S SVENSK-ENGELSK ORDBOK I TVÅ AFDELNINGAR SVENSK-ENGELSK.. ENGELSK-SVENSK REVIDERAD OCH FÖRÖKAD A. L. BURT COMPANY, PUBLISHERS, NEW YORK. Burt's Foreign Dictionaries BURT'S FRENCH-ENGLISH and ENGLISH- FRENCH DICTIONARY.-Revised and enlarged, 16mo. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S GERMAN-ENGLISH and ENGLISH- GERMAN DICTIONARY.-Revised and enlarged, 16mo. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S SPANISH-ENGLISH and ENGLISH- SPANISH DICTIONARY.-^Revised and enlarged, 16mo. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S SWEDISH-ENGLISH and ENGLISH- SWEDISH DICTIONARY.-Revised and enlarged. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S ITALIAN-ENGLISH and ENGLISH- ITALIAN DICTIONARY.-Revised and enlarged. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S LATIN-ENGLISH and ENGLISH LATIN DICTIONARY. - Revised and enlarged. Flexible cloth binding. Price, $1.00. BURT'S POLISH-ENGLISH and ENGLISH- POLISH DICTIONARY.-Revised and enlarged, 12mo. Flexible cloth binding. Price, $1.50. BURT'S DANISH-NORWEGIAN-ENGLISH and ENGLISH - DANISH - NORWEGIAN DICTION- ARY.-Revised and enlarged, 12mo. Flexible cloth binding. Price, $1.50. BURT'S NEW PRACTICAL GERMAN-ENG- LISH and ENGLISH-GERMAN DICTIONARY.- Large 12mo. Cloth binding. Price, $1.50. BURT'S NEW PRACTICAL FRENCH-ENG- LISH and ENGLISH-FRENCH DICTIONARY.- Large 12mo, Cloth binding, Price, $1.50. b.. For sale by all booksellers, or sent by mail post- paid on receipt of price by the publisher. Explanation of the Abbreviations. Förklaring öfver de förekommande Förkort* ningar. a. adjective. adjektiv. M adverb. adverb. o.' conjunction. konjunktion. ell. or. eller. f.' feminine gender. feminin. fig. & • figuratively. figurligen. i. interjection. inteijektion. 5h. look for. jemför. imp. imperfect. im perfekt. 'm. masculine gender. maskul in. m. m. and so forth. med mera. n. neuter. neutrum. num. numeral. räkneord. 0. 8. ?, and so forth.. ocb så vidare p. & part. participle. parti ciplum» 'pl.' plural. pluralis. 'pop. popular. populärt P^ pronoun. pronomen prp. preposition. preposition. 8. look for. se. T. terminus technlous. konstord, term. v. a. verb active. aktivt verb. v. a verb deponens. verbum deponens. v. imp.- verb impersonal. impersonelt verb. v. n. verb neuter. neutralt verb. V. T. verb reciprocal. reciprokt verb. vulg. vulgar. vuigo, i lägre teV FÖRSTA DELEN SVENSK-ENGELSK Af Abbé, m. abbot, -dissa, f. abbess, -disskloster, n. abbey. Abbot, m. abbot, -sdöme, -sstift, n. abbey. Abbreviation, -atur, f. abbreria- tion. -era, V. a. abbreviate./ Abcbok, f. hornbook, primer. Aborre, m. perch. Abrahanisrot, f. stork's-bill, geranium silvaticum. [self. Absentera sig, V. r. to absent one's Absolvera, V. a. to absolve, to finish. Abstrahera, V. a. to abstract (from). Accent, m. accent, -uera, v. a. to accentuate, to accent. Accept, m. acceptance, -ant, m. accepter, -era, V. a. to accept. Accis, m. excise, -bar, a. exciseable, -kammare, f. excise-office. Ack! i. alas! oh! Ackord, n. accord; agreement; con- tract; bargain, -era, V, n. to con- tract, to enter into a contract; to bargain; to agree, to covenant, to compound. - med sina kreditorer, to compound with one's creditors. Acknrat, a. accurate, precise. y Ada, f. Ad ar fågel, m. cider-duck. Adal||boren, a. legitimate, lawfully be- gotten. -jord, f. fertile ground, -port, m. principal passage. vildt, n. higher sort of game. Add||era, v. a. to add. -ering, f. -ition, m. addition. Adel, m. nobility. - lg, a. noble. Stvedish-English Diet, Abb6 -fibref, m. patent of nobility. -8»' dam, f. lady, noblewoman. - sman, m. nobleman. -skap, n. nobility, nobleness, -smatrikel, m. book of the peerage. - Svapen, R, coat of arms. [teenWi. Aderton, num. eighteen, -de, a. eigh- Adjunkt, m. assistant, substitut» Adjö, int. adieu, good bye. Adla, V. a. to ennoble. Adoptera, V. a, to adopt, to affiliate. Adress, m. address, direction, super, scription. -era, V. a. to direct, -kalender, b. directory, -kontor, S. intelligence-office. Advocera, V. n. to practice the law. - för en, to plead one's caus.e. Advokat, m. lawyer, attorney, advo* cate, barrister. -fiskal, m. publio prosecutor, attorney. -Ur, m. advo- cacy. Af, prp. of, from^ upon, by, with, out of. afGudi, from God. komma af sig, to go backward in business, to go down the wind, komma af sig i talet, to be at a nonplus, to be at a stand, bli af med en sjukdom, to get rid of a distemper, vara af med en, to be rid of one, to be shut of one. när skal detta bli af? when is that to happen! den saken blir ingenting af, that business will come to nothing, af och an, af och till, to and fro. gå af, to break, käppen är af, the stick & broke. 2 Afarbeta Aflbrdra Afarbeta, V. a. to clear by working. Afart, m. variety. AfbalkS, V. a. to partition. Afbarka, v. a. to bark. Afbedja, V. a. to deprecate, to beg off. Afberga, v. a. to harvest. Afbeta, V. a. to depasture, to graze, to browse. Af betala, v. a. to pay off. Afbetsla, V. a. to take off the bridle. Afbida, V. a. to wait for, to stay for, to attend, to expect, to abide. - slut i saken, to attend the issue. Afbild, f. image, copy. -8, V. a. to draw, to paint, to delineate, to por- tray, to copy, to form. Afbinda, v. a. to unbind, to separate. Afbita, V. a. to bite off; to graze. Afblekna, V. a. to grow pale. Afbiåsa, v. a. & n. to blow off, to blow away. - en riksdag, to pro- claim the end of a diet. Afbläda, v. a. to pull off the leaves. Afborsta, v. a. to brush off. Afbraka, V. n. T. to decrepitate. Afbrinna, V, n. to burn down; to discharge. Afbrista, V. n. to break of. Afbrott, n. interruption, stop, contrast. Afbruten, a. broken, interrupted. Afbryta, v. a. to break, to interrupt, to leave off, to discontinue. Afbräck, n. annoyance, damage, abate- ment, abridgment, göra to da- mage, to injure. Afbränn||a, v. a. to burn, to burn down. - ett fyrverkeri, to play off a firework. - ing, f. loss, decrease damage, expenditure. Afbulta, v. a. to knock off. Afböja, v. a. to divert, to avert, to wave. - ett slag, to ward off a blow, to parry a blow. Afbön, f. deprecation, göra -, to deprecate, to beg pardon. Afbörda, v. a. & n. to lead off; to flow off; to pay off; to discharge. - en skuld, to pay a debt, -sig, v. T. to exonerate one's self; to ?et rid of; to flow into. Afdagataga, v. a. to put to death» to dispatch. Afdamma, v. a. to free from duet. AfdankHa, V. a.' to disband, to cashier, to dismiss, en afdankad officer, a discarded officer. -iiiilg, f. dis- mission, disbanding. Afdel||a, v. a. to divide, to parcel. -ning, f. section, division; detach- Afdika, v. a. to ditch off. [ment. Afdrag, n. subtraction, deduction; proof-sheet, copy, -a, V. a. to de- duct, to subtract; to skin, to flay; to print, -are, m. flayer. Afdricka, V. a. to drink off, to sip off. Afdrif||ning, f. driving off; T. putting to the test. -t, m. T. leeway. - ¥8, V. a. to drive away, to beat back, to turn away; T. to put to the test. -vande, a. purgative. -vare, m. T. refiner (of metals). Afdrypa, v. n, to drop off, to trickle down. Afdunsta, V. n. to evaporate. Afdån||a, v. n. to swoon a way; to faint. f- swoon. Afdämma, v. a. to dam, to keep off by a dam. AfdÖma, V. a. to pass sentence, to judge, to decide. - en' process, to determine a lawsuit. Affall, n. defection, desertion. - ifrån läran, apostasy, vattnets -, decli- vity. -a, V. n. to fall off; to decay; to desert; to apostatize. Affara, v. n. to set out. Affatta, V. a. to sketch, to delineate, to compose, to perform, to describe. Affekt, 8. affect io®, emotion. - 618$ v. a. to affect. Affila, v. a. to file off. Afflnna sig, v. r. to come to terms, to settle, to agree with. Affisch, 8. placard; playbill. Af^jiilla, v. a. to scale. -ning, f. desquamation. Afflyta, v. n. to flow off. Affhtta, v. a. to remove. Affiå, v. a. to flay, to strip off. Affordra, V. a, to demand,, to exact. Afibrma Afknapra 3 Afforma, V. a. to form, to shape, to mould. Affäll||ig, a. revolted, fallen away. -ighet, f. apostasy, rebelliousness. . m. apostate; revolter. Affär, S. affair, business, transaction. Affärd, m. departure; dispatch; death. -a, V. a. to dispatch, to expedite; to return a sharp answer. Afföda, f. progeny, offspring; issue; brood, breed. Affölja, v. a. to render, ,tp remit. låta -, to send, tp. deliver. AffÖra, V. a. to carry away, to carry off; to deduct; to pay; to purge, -nde, a. purging. Afgif||t, m. duty, impost, excise. -va, V. a. to deliver up. Afgjord, a. settled, done; jfr. Afgöra. Afgjuta, v. a, to form, to cast. Afglo'mma, v. a. to forget. Afgnaga, v. a. to gnaw off. Afgrund, m. abyss; pit; hell, -foster, n. hellish crew. -slik, a. hellish, infernal. Afgud, m. idol, -a, V. a. to idolize. - - beläte, n. simulacre. -dyrkare, m, idolater, -eri, n. idolatry. -isk, a, idolatrous. Afgå, V. n. to go away, to go off; to depart; to die. - med döden, to decease, det afgår i räkningen,, it will be deducted in the account, -ng, m. decease: departure; sale, vent, en bok som har -, a book that Afgäld, m. rent. [takes. Afgärda, v. a. to enclose, to fence in, to hedge off. Afgöra, V. a. to dispatch, to settle, to arrange, hans sak är afgjord,' his business is done. - en sak, to settle a business, det är en afgjord sak, it is agreed on all hands, låtom ass tag a för afgjordt, let us take for granted. -Iide, a. decisive, po- sitive. -, ad. decisively. Afhacka, v. a. to cut off, to chop off. Af haka, v. a. to hook off. Af halka, v. n. to slide, to slip from. Afhand|]la, V. a. to transact, to treat. -ling, f. dissertation, treatise; trans- action, negociation. [away. Afhemta, v, a. to fetch off, to fetch Afhjelpa, V. a. to redress. Afhugg||a, v. a. to cut off, to abscind, to chop off, to hew off, to amputate. -ning, f. abscission. Afhysa, ■». a. - ett hemman, - en gård, to pull down the buildings of a farm. Afhålla, V. a. to withhold, to hold back, to restrain, - sig, V. r. to for- bear, to abstain. - sig ifrån tårar, to refrain from tears, jag kunde ej - mig ifrån skratt, I could not help laughing. Afhållen, a. beloved. Afhäfva, v, a. to lift off. Af häll||a, v. a. to pour off, w accent. -ningsdike, n. sink, gutter. Afhänd||a, v. a. to deprive off, to strip off. - sig lifvet, to make away with one's self. -dig, a. alienable. Afhängig, a. dependants dependent. -het, f. dependency. Afhärfla, v. n. to reel. off. Afhölja, V. a. to uncover, to unveil. Afhöra, v. a. to hear, to listen'to. - en predikan, to listen to a ser- mon. - vitnen, to hear, to examine witnesses. -nde, n. examining, trial. Afkamnia, v. a. to comb off. Afkanta, v. a. to cut off the corners, to plain the edges. Afkappa, v. a. to cut (the cable). Afkast||a, v. a. to cast off, to throw off; to profit; to yield, egendomen af- kaster icke mycket, the estate does not yield much. -King, f. rent, re- venue. Afklippa, V. a. to pare off, to clip off, to shear off. a fklippt ull, fleece. Afklyfva, V. a. to cleave off, to split. Afkläda, v. a. to undress, to unclothe, to strip. - sig all blygsel, to be quite shameless. - sig sin rätt, to devest one's self of one's right. Afknappa, V. a. to lessen, to curtail, to derogate. [nibble off. Afknapra, v. a. to crunch off, to 4 Aiknipa Afmota Afknipa, V. a. to nib off, to pinch Afknyta, v. a. to tie off. [off. Afknäppa, v. a. to unbutton. Afkok, S. decoction, -a, V. a. to boil. Afkom||ling, m. descendant. -Bia, f. offspring. -st, m. revenue. Åfkoppla, V. a. to untie the couple. Afkort||a, V. a. to abridge; to abbre- viate; .to curtail. - ett tai, to cut short a discourse. - något pa ens lön, to curtail one's wages, -ning, f. abridgment. Afkrafsa, v. a. to scratch off. Afkratta, v. a. to rake off. Afknnna, V. a. to proclaim, to publish, to denounce. - lysning, to bid the bans. - dom, to pronounce sentence. Afkyl||a, v. a. to cool, to quench, to refresh. -ning, f. cooling, refresh- ment. Afköpa, 9. a. to buy, to purchase. Afla, V. n. to conceive. -, v. a. to beget. - barn, to beget children. Aflagd, part, af aflägga, disused, out of use, set aside. Aflelse, m. conception. Aflig, a. fecund. Aflassa, Aflasta, v. a. to unload. -re, m. unloader, discharger. Aflat, n. indulgences, the pope's par- dons. -sbref, n. indulgences. -8- krämare, m. pardon-monger, seller of indulgences. Afleda, V. a. to lead off, to divert, to turn away. - vatten ifrån en mosse, to drain a moss. - ifrån rätta vä- gen, to seduce; to mislead, -re, s. conductor. [due. Aflefva, f. relic; rest, remainder, resi- Aflemna, V. a. to deliver, to remit. Aflena, v. n. to thaw off. Afleverera, V. a. to deliver, to remit. Aflida, V. n. to expire, to die, to de- cease. den aflidne konungen, the late (deceased) king, hennes aflidne man, her defunct husband. Aflifra, V. a. to execute, to put to death, to kill. Aflinda, V. a. to unfold, to unwind. Aflisma, v. a, to coax out of. Åflocka, V. a. to entice away, to ob- tain by blandishment. - någon en hemlighet, to draw a secret from one. Aflopp, n. drain; issue, event. -8dike, n. drain. -sränna, f. kennel, sink. -8S&, m. cooling-tub. Aflossa, V. a. to untie, to relax. Aflyfta, v. a. to lift off. Aflysa, v. a. to abrogate. - ri,^ dagen, to give public notice of the dissolution of a diet, all utförsel af spannmål aflystes, the exporta, tion of grain was prohibited. Aflång, a. oblong, oval. Aflåta, v. a. to cease; to leave off; to forbear; to let. - en skrifvelse, to promulgate a writing, hon afli.it icke att bedja, she did not cease en. treating. Aflägga, V. a. to lay aside, to lay by, to abolish. - besök, to pay a visit. - sörgedrägt, to leave off the mourn- ingsuit. - vitnesbörd, to bear wit- ness. - en ed, to take an oath. - en berättelse, to report. -r6, m. layer, set, cutting. AflägSO, ad. far from, out of the way. -B, a. aside, remote; distant. - Bhet, f. remoteness. AÄägsna, V. a. to remove. Aflon||a, v. a. to pay off. -ing, f. pay, payment; wages. Aflöpa, V. n. to run off, to turn out, to terminate, hvem vet hum det vill - t who knows what will be the result of this! AflÖs||a, V. a. to absolve, to untie, to unbind. - <3n skildtvakt, to relieve a sentry. -ning, f. untying; relief; absolution. Afmagra, v. n. to grow lean. Afmala, v. a. to grind. Afinarschera, v. n. to parch off; to decamp. Afniasta, v. a. to unmast. Afmatta, v. a. to enfeeble, to weaken, to tire out. - sig, to exhaust one's self. Afminska, V. a. to diminish, to lessen. Afmota, V. a. to drive away. Afmåla Afsinad 5 Afm&la, V. a. to draw, to picture', to portray; to describe. Afmät||a, V. a. to measure off, to mete, to take the dimension. - med ett snöre, to measure out with the line. - ett läger, to mark out a camp, -ning, a. mensuration. . Afnappa, v. a. to pull off. Afnarra, v. a. to cheat. Afhypa, v. a. to pinch off- Afnamare, m. purchaser, customer. Afnöta, v. a. to wear' away, to wear Afnött, a. worn out. off Aforism, m. aphorism. Afpacka, v. a. to unpack, to unload. Afparera, V. a. to parry, to ward off. Afpassa, V. a. to adapt, to suit, to fit. - det ena efter det andra, to square a thing by another. - tiden, to time, to regulate as to time, af- passad efter hans sinne, accom- modated to his mind. Afpina, v. a. to extort. Afplana, v. a. to level, to plain, to efface. Atylank||a, v. a. to divide by a fence. -ning, f. partition of planks. Afplatta, V. a. to make flat and even. Afplocka, V. a. to gather, to pluck off. AfpOCka, V. a. to bully one out of a thing. Afprata, v. a. to talk one out of a thing. (tort. Avpressa, V. a. to squeeze off, to ex- Afpricka, V. a. to point out, to distin- guish by points. Afprnta, V, a. to abate, to chaffer. . Afpntsa, V. a. to wipe off, to cleanse. Afpåla, V. a. to pale, to enclose with Afqvista, v. a. to lop off. [pales. Afqvitta, V. a. to deduct. Afrad, m. rent, tribute, aver-corn. -S* tlonde, m. tithes paid from land. Afraka, V. a. to shave off, to rake off. Afrappa, V. a. to white-wash, to pla- Afraspa, V. a. to rasp off. [ster. Afreda, v. a. to thicken. Afresa, V. n. to depart, to set out, to start. -, f. departure, going away. Afrifva, v. a. to pull off, to tear off. -• huden, to gall the skin. Afrinna, v. n. to flow away; to drip, to trickle down. Afrista, V. a. to shake off. Afritlla, V. a. to delineate,'to draw. -ning, f. delineation, draught, sketch. Afrosta, v. n. to rust off. Afrulla, v. a. & n. to roll down. Afrunda, v. a. to round. Afruttna, v. n. to rot off. Afrycka, v. a, to pull off, to pluck off. Afråda, v. a. to dissuade, to dehort. -H, n. dissuasion. -nde, a. dissua- sive. ''[-ning, f. deduction. Afräk|[na, V. a. to subtract, to deduct. Afräte, n. useless halm. Afrätt|A, v. a. to execute, to put to death. -ning, f. execution. -splats, m. place of execution. Afrödja, Afröja, v. a. to remove. afröjd mark, cleared ground. - nde, n. cultivation.- Afroka, V. n. to evaporate. Afrösa, V. a. to set landmarks, to limit. Afsadla, V. a. to unsaddle. Afsagd, part, af afsäga. - fiende, sworn enemy. - dom, pronounced sentence. Afsaknad, f. regret; miss, want, loss. Afsalu, n. sale, till -, for sale. Afsats, m. shelf, broad step; terrace. Afse, V. n. to aim at, to tend to, to design, to have in view. Afseende, n. respect, regard, intent, intention, purpose, i - på, in re- spect to, with regard to. detta har - på det föregående, this alludes to the foregoing. Afsegla, v. n. to set sail, to sail off. Afsela/v. a. to unharness. AfsideS, ad. aside, apart, distant, out of the way. gå'-, to retire. Aftigkommen, a. decayed, broken; confounded. [tion, design. Afsigt, m. view, end, purpose, inten- Afsil||a, v. a. to filter, -ning, f. decantation, filtration, excretion. Afsina, v. n. to dry. -d, a. barren, sterile. 6 Afsitta Afsticka Aftitta, v. a. to pay off (a debt) by sitting in prison. -, V. n. to dis- mount, to alight (from a horse). Afsjunga, v. a. to sign off. Affikaf, n. shavings, parings. -ning, f. scraping. -VB, V. a. to scrape off, to abrade. Aftkaffa, V. a. to abolish, to repeal, to rescind, to take off, to set aside. -nde, n. abrogation. Afskaka, v. a. to shake off. Afskala, v. a. to pare, to peel off. Afsked, n. farewell, leave, congee; dis- charge, dismission, taga - ur tjen- Sten, to give up one's commission, -a, V. a. to discharge, to dismiss, -sbesök; n. farewell-visit, -sbref, n. letter of discharge. - Sdiyck, m. parting-cup. -spredikan, f. vale- dictory sermon, -sskål, m. farewell- toast. ' Afskick||a, v. a. to dispatch, to send away, to detach, -ning; f. dismis- sion, sending away. Aftkiija, v. a. to separate, to part, to withdraw; T. to precipitate. - svaf- velaktiga delar, to clear from sul- phur. afskild lefnad, retirement. Afskjnta, v. a. to discharge, to fire, to shoot, to let off (a gun). Afkkrap; n. scrapings, refuse, dregs, filth, -a; V. a. to scrape away. Afskrif||ning; f. copying; deduction. -t; m. copy, transcript. -va, v. a. to copy, to transcribe, to write out. -Tarfl; m. copier. Aftkrubba, v. a. to skrub off. Afskrnfva, V. a. to unscrew. Afskräcka, V. a. to deter, to discou- rage (from any thing). Afskräde, n. scrapings; filings, offal, refuse. Aftkudda, v. a. to shake off. Afskum, m. scum, froth, -ma, v. a. to skim off, to skum off, to fleet, to despumate. afskummad mjölk, fleet- Afskura, V. a. to scour off. [milk. Afsky, m. aversion, abhorrence, -värd; a. abominable. fskar|]a; v. a. to cut off, to amputate. - svansen på en häst, to dock t horse. - säden, to mow. -ning; f. amputation, abscission. Afskölja, V. a. to wash away, Afslag, n. denial, refusal. T. lochia. - på priset, abatement of the price. Afslicka, v. a. to lick off. Afslipa, v. a. to grind off; to polish, to smooths. Afslita, v. a. to break, to tear off. Afsluta, v. a. to conclude, to determine; to balance, to settle (an account). Afslå; V. a. to beat down, to break, to cut off, to refuse, to deny, to re* pulse, to abate. Afslöja, V. a. to unveil, to uncover. Afsniak, m. disgust, distate, dislike. -lig, a. disgustful, loathsome. Afsmalna, v. n. to grow smaller. Afsmula, v. a. to crumble off. Afsmälla, v. a. to fire off, to discharge. Afsmälta, v. a. to melt off. Afsneda, v. a. to cut bias, to slope Afsna-a, v. a. to huff off. [off, Afsonma, V. n. to die, to expire. Afsopa, V. a. to sweep off. Afspegla, V. a. to reflect, to mirror. Afspetsa, V. a. to point, to sharpen. Afspillra, v. a. to exfoliate; to shiver. Afspinna, v. a. to spin off. Afspisa, v. a. to feed, to supply. - en med fagra ord, to put one off with fair words. Afsplittra, V. a. to splinter off. Afspola, v. a. to unspool. Afspringa, v. n. to spring, to burst. Afsprång, n. leap; digression; differ* ence, contrast. Afspratta, v. a. to pick off, to rip oft Afspänna^ V. a. to unbuckle, to un> bend. (to stop (ängan). Afgpärra, V. a. to shut out, to debar; Afstadna, Afstanna, v. n. to cease, to stop, to cease to go forward, all handel är af stannad, there is a total stagnation in trade, blod som afstannar, blood that stagnates. Afsteg, n. slip, digression. Ataticka, v. a. to point, to pitch. -» v. n. to contrast (with). Afstiga Afvelsam 7 Afstiga, v. 4. to dismount, to alight. AfstraiT(|a, V. a. to punish, to cha- stise. -ning, f. punishment. Afstryka, v. a. to wipe off; to Strip Afstråk, 71. T. litharge. [off. Afstympa, v. a. to mutilate, to mangle, to main, to curtail, to cut short. Afstyra, V. a. to avert, to divert, to turn aside, to turn off, to prevent. Afstyrka, V. a. to dissuade, to divert. Afstå, v. n. & a. to desist, to give up, to yield up, to resign. - sin ta- lan, to disclaim one's pretension. Afstånd, n. distance, difference. AfstängUa, V. a. to separate, to se- clude, to confine from, to exclude, to shut out. - sel, a. fence. Afstoka, v. a. to put in order, to clear. Afstöta, v. a. to thrust off. AfsugarO, m. layer. {refrigate. Afsvala, Afsvalka, v. a. to cool, to Afsvalna, V. n. to evaporate, to cool. (Afsveda, v. a. to singe off. Afsvimma, V. n. to faint, to swoon away. (abjuration. Afsvärja, v. a. to abjure, -nde, n. Afsåga, V. a. to saw off. Afsäg||a, v. a. to abdicate, to resign, -else, 71. abdication. Afsälja, v. a. to sell off. Afsända, v. a. to dispatch, to send away, -re, 771. dispatcher, consigner. Afsänka, v. a. T. to sink a shaft. Afsätt||a, V. a. to take off; to sell; ' to degrade, to depose, to remove, to । dethrone. -ande, 71. deprivation, suspension. -ning, f. removal; vent, sale; T. amputation. AfsÖndl[|a, v. a. to separate, to dis- unite, to part; to secrete. -ing, f. separation, segregation. Aftacka, V. a. to dismiss, to disband. Aftackla, v. a. to unrig. -, v. n, to grow weak, to decline. Aftaga, V. a. to take off, to remove; to delineate, to portray. -, V. n. to decrease, to decay , to grow less; to decline, to wear away; to wane. -nde, 71. decrease, decline; wane. -IC, 771. . buyer, customer; flayer. Aftal, n. agreement, stipulation, -ft, V. a. to appoint; to concert, to agree upon. Aftappa, v. a. to draw off, to tap, to empty, to decant, to drain, to bottle. Afteck||na, V. a. to draw, to deline* ate. - ning, f. drawing out, sketch. Afton, m. evening, even, i går af- tons, last night, i -, to night, -dagg, m. night-dew. -musik, f night-music, serenade, -måltid, m. supper, hålla -, to sup. -ring* ning, f.curfew-bell. -rodnad,f. red* ness at sunset, evening-red. -stjärna, f. evening-star, vesper, -sång, m. evening-service. -Yard, m. nunchion. Aftorka, v. a. to wipe off, to dry up. Aftrumfa, v. a, to take by a trump. - nag on, to snap one up. Aftrjck, n. impression, stamp, copy, print, -a, V. a. to impress, to im- print, to stamp. [tired, Aftråna, v. n. to decline, to grow Afträd||a, v. n. & a. to retire, to with- draw, to resign. -ande, 71. giving up, abdication, surrendering. - ©, n. retreat, retirement; privy, necessary. gifva en viss summa i to pay a sum for giving a claim. Auftunna, v. n. to thin. Aftvinga, v. a. to extort, to force from. Aftvå, A ftvätta, v. a. to wash away, Aftvående, m. ablution. [off, out. Aftyna, V. n. to languish, to pine away, to decay, to dwindle. Aftåg, n. departure, retreat, blåsa till -, to sound the retreat. -3, V. n. to retreat, to march off. Aftacka, V. a. to uncover; to unroof. Afund, m. envy, grudge, -a, v. a., -as, V. d. to envy, to grudge, to re- pine (at), -sfull, -sam, -sjuk, a. envious.-sjuka, f. envy. -Svärd, a. enviable. Afvakta, V. a. to wait for, to attend. -n, f. expectation, waiting. Afveckla, V. a. to unfold, to unwind. Afvel, m. breed; stock, stock of cattle, rearing, -bi, 71. queen-bee. -Sam, 8 Afvelsamhet Aktie-bolag a. prolific, fruitful. -samhet, f. fecundity, fertility. -Sgård, m. farm, tenement, dairy. -skaka, f. cake of wax. -Spipa, f. cell in the bee- hive. -StO, n. mare. -SUgga, f. farrow. Afvenbok, f. hornbeam. Afverk'[a, V. a. to consume, to use, to employ, -ning, f. consumption. Afvexla, v. a. & n. to change, to al- ternate. Afvig, a. inside out; averse, cross, wrong, surly, sullen, disinclined, vända afvig t, to turn inside out. afviga sidan, the reverse, the wrong side. föra - sköld, to rise in opposition against lawful authority. - het, f. averseness, disaffection. Afvik||a, v. n. to deviate, to digress, to stray, to go astray, to decline; to elope. - bladet, to make a dog's ear in a book. - else, m. fold; de- viation, anomaly. Afvinda, v. a. to reel off, to unwind. Afvlsa, V. a. to turn off, to refuse. -re, m. corner-post; T. sponsorn. Afviska, u. a. to wipe off, to dust» Afvita, a. mad, lunatic. Af vittra, v. a. to portion. - sina bam, to deliver up the patrimony of one's children. - allmänningar, to divide, to part, to snare. Afväg, m. byway, bypath; ill course. -CS, a. & ad. distant, far off, remote. Afväga, v. a. to weigh, to poise. Afvälta, v. a. to roll off. Afvända, V. a. to avert, to turn aside; to detach; to parry. Afvänja, V. a. to wean; to disuse. nyss afvandt bam, weanel. Afväpna, v. a. to disarm. Afvärja, V. a. to keep off, to put by, to ward off, to avert. Af yttra, v. a. to sell, to dispose of. A fäta, v. a. to eat off. Afösa, V. a. to scum, to scoop off. Ag, m. bog-rush. Aga, f. correction, castigation. -, V. a. to chastise; (träd) to lop. -1Ö8, a. licentious, loose.. A gat, m. agate. (agency Agent, m. agent, proctor. -ur, f. Agera, v. a. to act, to perform. Agersilke, n. thorny poppy. Agg, n. grudge, spite, rancour; prick- ing, sting, -a, V. a. to pain, to prick, to sting. Agio, n. agio. - t&gO, n. agiotage, stockjobbing, -tera, V. n. to stock- job. -tör, m. stockjobber. Agn, n. bait. -, f. husk, chaff, -ar, f. pl. chaff. - borst, n. awn, arista. Agraff, m. clasp. Agronom, m. agriculturist. Ah! i. ah I o! oh I A j ! i. oh! oh dear I Ajustera, v. a. to adjust, to put in Akja, f. lappish sledge. [order. Akleja, f. columbine. Akt, m. care, attention; intent, pur* pose; outlawry, ban; judicial act; act. gifva - på något, to take notice of a thing, tag a tillfället » -, to watch one's opportunity, taga sig i -, to have a care, -a, v. a, to mind, to take care; to tend; to stick at; to esteem, to value, to respect, to regard, ringa - en, to make no- thing of one. - sig, v. r. to be on one's care, to take care of one's self. -ning, f. esteem, respect, regard, deference. -Sam, a. attentive, mind- ful, heedful, careful. - samhet, f. carefulness. Akter, m. stern. -, av. abaft, astern, skeppet som ligger - om oss, the ship riding astern of us. sacka - ut, to drop astern. -blysa, f. poop-lantern, -däck? n. poop, -flagg, f. ensign, -fördäck, n. quarterdeck. -kanon, m. sternchase. -kastell, n. poop, -last, f. hind-load, -luckjt, f. after- hatchway. -Om, prep. & ad. abaft, aft, astern. -skarp, m. run; after- peak. -skepp, n. afterbody, -span» ter, f. pl. afterbody. -spegel, m. square stern, sternage. - stiff, m. sternpost, bodypost. -tåg, n. stern- fast. -ut, ad. abaft, astern. Aktie, m, action, share, stock, -bolag. Aktieteckning Altröst 9 n. joint-stock-company, -teckning, f. stock - subscription, -ägare, m. shareholder, actionist. Äktor, m. accuser, impeacher, plaintiff. Aktris, f. actress. Aktuarie, m. recorder, actuary, clerk. Aktör, m. actor, performer, stageplayer. Al, f. alder. Alabaster, m. alabaster. Alarm , n. alarm, noise, din, tumult. blasa -, to sound alarm. Aidrig, ad. never, at no time. Alf, m. tufa, subsoil; alf, elf. Alfabet, n. alphabet. Alfågel, m. longtailed duck. Alka, m. puffin. Alkali, n. alcali. -nsk, a. alcaline. Alkof, m. alcove. Alkufva, Alkutta, f. smelt. All (allt, alia), a. all, every body, every one. en gång för alla, once for all. för all ting, by all means. hans penningar åro alla, his money is gone, tiden är all, the time is out. allt ifrån min ungdom, from my youth up. [slag,, all sorts. Allahanda, a. various, several. - Allaredan, ad. already. [rent. Alldaglig, a. daily, every day; cur- Alldeles, ad. entirely, quite, wholly. Alldenstund, ad. whereas, because, in as much. Aliena, ad. alone, -st, ad. only, solely, merely, but, provided, purely. Aller (allra, aldra), ad. den Allra- högsta, the most high, dllemådig- ste, most gracious. Allesamman, ad. altogether. Allestädes, ad. every where. Allfader, m. father of all. Allfara-väg, m. great road, high- way. [mon. Allgernen, a. universal, general, com- Allgod, a. all-good. Allhelgonadag, m. All-Saints day. Allkraft, Allmakt, f. omnipotence, almightiness. Allmoge, m. peasantry, country-people. Allmän, a. public, common, popular, vulgar, trivial, allmänt möte, oecu- menical council. - sjukdom, epide- mical disease. - väg, highway, det allmäna, the public, -het, f. pu- blic. -nelig, a. universal, general. -neligen, ad. universally, generally. -ning, f. common. Allrådande, a. arbitrary, omnipotent. Alls, ad. at all. Allseende, a. allseeing. Allsköns, a. all manner, of every kind. Allmäktig, Allsvåldig, a. omnipo- tent, almighty. Allt, ad. visserligen, säkert; yet, ne- vertheless, for all that. - efter som„ according as. - fort, continually. - jemt, incessantly. - härtills, all along till now. - sedan, - ifrån, ever since. - igenom, quite through, thoroughly. - ihop, altogether. - öfver, all over. - för ett, perpetu- ally, without intermission, -för, ad. too. - mycket, too much. - star, too big. Alltid, ad. always, ever, perpetually. Allting, n. every thing, universe. Alltsammans, ad. altogether. Alltså, ad. thus, so. [(to). Alludera, V. n. to allude (to), to hint Allvar, n. earnest, seriousness. -Uff, -sam, a. grave, serious, earnest, so- ber. -samhet, f. earnestness, seri- ousness, gravity. -samt, ad. ear- nestly, seriously. AUvet||ande, a. allknowing, omniscient. -enhet, f. omniscience. Allvis, a, allwise. Alm, f. elm, elmtree. Almanack, f. almanack, calendar. Alm08||a, f. alms, charity. -ehjon, n. almsman. -eföreståndare, m. almoner. [ell. Ain, f. ell, yard. -tals, ad. by the Alrun, m&odT&ko* Alster, m. spindle-tree. Alster, n. breed, offspring, production. Alstra,' V. a. to breed, to produce. Alt, m. alto, counter-tenor. -flol, tn. bassviol with four strings. -1st, m. counter-tenor. -rost, -stämma, f. second tenor. . 10 Altan Aniora Altan, m. balcony, terrace. Altare, n. altar, -ts sakrament, the Lord's supper, -disk, m. commu- nion-table. -duk, m. altar-cloth, -gods, n. altarage, -gång, m. communion, -penningar, pl. altar- age. [ment. Alteration, f. consternation, amaze- Altéört, f. marsh-mallow. Altita, f. wine-tapper, longtailed tit- mouse. Alun, m. alum, -aktig, -artad, -blandad, -haltig, a. aluminous, -brott, n. aiumpit. ,- vatten, n. alum-water. Alvarsten, m. limestone of Öland. Am alga mera, v. a. T. to amalgamate. Amarant, f. amaranth. Amason, f. amazon. Amb, m. ambe, two numbers. Ambassad, m. ambassy. -or, m. Ambra, f. ambergris. [ambassador. Ametist, m. amethyst. Amfant, m. amianth, asbestos. Amiral, m. admiral, -itet, n. ad- miralty. -Skepp, n. admiral's ship. Amma, f. nurse. -, V. a. to nurse. Amper, a. bitter, sharp, -het, f. bitterness, sharpness. Amt, n. county; bailiwic. -man, m. bailif. -manskap, n. bailiwic, juris- diction of a bailif. / Amur, m. millet-grass. An, ad. det gick ej -, it did not take effect, det går aldrig it will never do. det går -, so so, pretty well, han är illa der -, he is but UI off. af och -, to and fro. An||a, V. a. to foreknow, to forebode. A foreboding, abodement, gain- giving. AnanaS, m. ananas, pine-apple. Anatom, m. anatomist. -1, f. ana- tomy, dissection. -isera, v. a. to anatomize, to dissect. - isk, a. ana- tomical. Anbefhlla, V. a. to recommend, to charge one with, to commit. Anbelanga, v. n. to concern. Anblick, m. look, view, aspect, sight. Anboren, a. inborn, innate, native. Anbringa, v. a. to bring in, to place, to apply to. Anbud, n. offer, proffer. Anciennitet, f. seniority, eldership. And, f. wild duck, -drake, m. drake, mallard. - mat, m. duckweed. -unge,, m. duckling. [time. And, f. harvest. -etld, m. harvest- And||a (Ande), m. fandedrägt) breath, gasp. -88, V. d. to breathe, to re. spire, to gasp, -edrag, n. aspiration. -edrägt, m. respiration. -elÖ8, a. lifeless, -fått, - 1Ö8, a. breathless, -hål, n. breathing - hole, vent-hole, epiracle. - TUH1, n. breathing . time, respite; pause, -tag, n. breath, gasp, -truten, a. out-of breath, -täppa, f. shortness of. breath, asthma. -täpt, a. asthmatic. Andakt, m. devotion, -söfningar, pl. religious exercises. Ande, m. ghost, spirit; spright, mind; zeal, ecstasy, inspiration, den helige -, the holy Ghost, -lig, andlig, a. spiritual, ghostly; immaterial; ec- clesiastical; religious, -a ståndet, the clergy. - rlk, a. ingenious, spi- rited, witty, -skådare, m. visionary. , -syn, f. vision. Andel, m. portion, share, lot. Andorn, m. horehound. Andra, a. other, next, second; opposite. Andraga, V. a. to allege, to assign. - klagomål emot en, to prefer one's complaints against one. - nde, quotation; allegation. Andryg, a. birth-proud. Andäktig, a. devout, devotional. Anfall, n. onset, attack, assault, fit, charge, -a, V. a. to attack, to charge., -skrlg, n. offensive war. -svinkel, m. angle of incidence. -8Vis, ad. offensively. [demand. Anfordran, f. demand, vid upon Anfukta, v. a. to moisten,' to wet. Anfäkt||a, v. a. to plague, to pester. - sig, v. r. to gesticulate, to bustle. -ning, f. affliction, vexation. Anförjja, v. a. to conduct, to command, Anförande Anlupen 11 to guide; to allege,"to quote, to re- late. -ande, n. conduct, guidance; allegation. - are, m. leader; chief, commander, captain. -ingstecken, 71. sign of quotation. Anförtro, V. a. to trust", to intrust with, to commit. - dd, a. trusted. - syssla, trust. Anförvandt, m. & f. relation, kins- man, kinswoman. -Or, pl. kinsfolk. Angel, m. angle. Angelägen, a. important, of conse- quence, of moment; solicitous (about, for), -het, f. importance, concern. det är ingen stor -, it is no great matter. [lightful, welcome. Angenäm, a. agreeable, pleasant, de- Angil'va, V. a. to design, to give no- tice, to denounce, to inform against, to enter. - en ton, to set the tune, to intone. -nde, n. design, denun- ciation, intonation, information, -re, m. informer, denouncer. Angrepp, n. g^asp, attack, assault. Angripa, V. a. to attack, to charge, to fall upon, to weaken, to debilitate, to corrode. - en sak, to take a mat- !ter in hand, -re, m. assulter, at- tacker, aggressor. Angränsande, a. adjoining, conti- guous, bordering upon, adjacent. -, a. confinement, neigbourhood. Angå, V. n. to concern, to relate, to respect, to belong, to touch, del [ angår mig icke, it is none of my concern, hvad mig angår, as for me, as to me. -ende, part. & prp. touching, relating, concerning. Anhang, n. party, agents, adherents, band, gang. Anhålla, V. a. to detain, to stop; to arrest; to solicit, to beseech, to en- treat, to sue, so ask. -n, f. petition, suit, entreating. Anhängare, m. adherent, follower. a. pending (in court). Anhörig, a. kindred, cognate. -, S. relation, kinsman. Animera, v. a. to animate. Anis, m. anise. Ank||a,- f. duck. - bonde, m. drake. Ankar, Ankare, n. anchor. - i mu. rar, cramp-iron, gå till ankars, to come at an anchor, ligga för -, to ride, to lie at anchor, ankaret drag, gar med, the anchor comes home, -arm, m. arm of an anchor, -bind, n. flook. -boj, m. buoy. -botten, m. anchor-ground. - bult, m. cap- stan. -dyna, f. billboard, -fly, n. flook, palm. - gfund, m. anchor- ground,. anchor-hold, -hake, m. nut of an anchor. -kors, n. crown of an anchor, -krona, f. stock of the anchor. - ku la, f. fireball. -lina, f. cable. -lägg, m. shank of an anchor. - 1Ö8, a. unmoored. -pen* ningar, pl. anchorage, -pynt, m. bill. -rörillg, m. puddening. - sko, m. shoe of an anchor. -spel, n. capstan, capstern. -stek, m. clinch. -Stock, m.anchor-stock; ammunition- bread. -Ställe, n. anchorage, -tåg, n. cable. [firkin. Ankare, m. (ett våtvarumått J anchor, Ankra, V. n. to anchor, to moor. Anklag||a, V. a. to accuse (of, for); to impeach, to arraign, -an, -else, m. accusation, impeachment, arraign- ment. -are, m. accuser, impcacher. Anklang, m. tune; sympathy, appro- bation. Anknyta, v. a. to connect. Ankom||ma, V. n. to arrive; to con- cern ; to depend on; to be drunk; to rot, to corrupt, -men, a. arrived; (om matvaror J tainted, -st, m. arrival, vid dagens -, with day- break. Anlag, n. disposition; talent. Anled||a, V. a. to guide, to direct, to instruct. -ning, f. hint, occasion; reason, ground. Anlet||e, n. face, countenance, visage. i 'sitt anletes svett, with the sweet of his brows. -sdrag, n. lineament, Anlita, V. a. to solicit. [feature. Anlopp, n. run, onset, assault. Anlupen, a. tarnished; dull; corroded; mouldy. 12 Anlägga Anslå Anlägg||a, v. a. to lay, to plan, to scheme, to concert, to contrive, to de- sign, to devise; to establish, to build, to found; to lay out; to put on. -are, m. founder, contriver. -ning, f. plot, design, scheme, contrivance; establishment, foundation; hemlig -, cabal, intrigue. Anlända, v. n. to land, to come to shore, to arrive. -nde, n. arrival. Anlöpa, V. n. to enter, to arrive; to lose the brightness, to rust, to tarnish, to grow blue; to blue, to rust. Anman||a, v. a. to summon, to ad- monish. -ing, f. challenge, exhor- tation, admonition. Anmoda, V. a. to request, to desire, to ask, to solicit. - n, f. request, desire, solicitation. Anmäla, V. a. to announce; to usher in, to give in; to remember; to pre- sent; to introduce. -n, f. announce- ment, introduction, presentation. Anmärk||a, V. a. to observe, to re- mark, to note, to take notice. -ning, f. observation, remark, göra - vid, to take notice of. -nlngsvard, a. remarkable. Annaler, m. pl. annals, chronicle. Annalkande, a. approaching. -, n. approach, approximation. Annam||ma, V. a. to receive, to take, -melse, m. reception. Guds man- doms -, the incarnation of God. .Annan, a. (annat, pl. andra), other. en another, ingen no other, nobody else, en - gång, another time, en eller -, somebody or other. hvar - dag, every other day. älska hvarannan, to love one another. detta ar ej annat än, this is at best but, no more than, nothing better than. - dagsfeber, m. tertian-feber. Annars, ad. otherwise, else. Annektera, v. a. to annex. Annex, n. chapel of ease. Annons , m. advertisement. -Ora, V. a. to advertise.. Annor, ad. other, -ledes, -lunda, ad. otherwise, -stades, ad. eUe- where. ifrån, from another place. någon -, somewhere else, ingen -, npwhere else. An Of, f. pl. ancestry, descents. Anordn||ft, V. a. to order, to arrange, to regulate, to assign, -are, m.. arranger, assignor. -ing, f. arrange* ment, disposition, order. Anorganisk, a. inorganic. Anqvicka, v. a. to amalgamate. Anrop, n. call, calling, -a, V~ a. io invoke, to implore. Anrycka, V. n. to come on, to advance. Anrätt||a, V. a. to prepare, to dispose > to dress, -ning, f. course, service. Anrora, v. a. to touch. Ana, m. attendance, care, looking ar- ter. -a, V. a. to look after, to dress, to nurse. Ansats, m. onset, disposition. Ansatt, a. oppressed; afflicted. Anse, V. a. to regard, to respect, to look upon, to take. - dd, part, re- garded, respected, creditable, of note. -ende, n. bearance, sight, appear- ance; account, reputation , credit; re- spect, regard. - till personen, re- spect of persons, efter allt -, seem- ingly. i - till, in regard of, by rea- son of, in consideration of. -nlig, a. considerable, conspicuous, eminent notable, -nligen, -nligt, ad. considerably, largely. Ansigtye, n. face, countenance, visage, -sdrag, n. feature, -sfärg, m. complexion. -SStällning, f. phy- siognomy. Ansjovis, m. anchovy. Anskaffa, v. a. to procure, to get, to provide, to purvey. -nd 6, n. pur- veyance. -re, m. ingrosser, Anskjuta, V. n. to crystallize, to heal. Anskri, n. outcry, scream, cry. Anskrifven, a. credited, discredited s accounted. AllSlag, n. project, measures; placard, affix. - på en bössa, butt-end. Anslå, V. a. to post up; to grant, to allot, to appropriate, to settle , to de< atinate; to tax, to rat®, Ansols Apotekarekonst 13 Ansols, ad. against the sun. Anspann, n. putting to, set of horses. Anspela, v. n. to allude (to). Anspråk, n. challenge, claim, preten- sion. -sfull, a. pretending, assum- ing. -slös, a. unassuming. Anstalt, m. disposition, order, prepa- ration, arrangement, measures, -a, v. a. to order, to regulate, to dispose, to adjust. Ansticka, V. a. to taint, to infect. Anstifta, V. a. to devise, to contrive, to machinate, to raise. - n, f. de- vice, contrivance. -1'0, 771. deviser, contriver. Anstryka, v. a. to colour, to paint. Ansträng!!», v. a. to strain, to fati- gue. -ning, f. effort, straining. Anstå, V. n. to become, to befit, to beseem, to suit, to please; to put off for.a while, -nd, n. respite, delay, put off, indulgence, utan -, without delay. -ndsbrcf, n. letter of respite. Anställa, v. a. to order, to arrange; to place, to employ. - försök, to make experiments. Anständig, a. decent, becoming, suit- able, fitting, prbper. -het, f. de- cency, decorum. -t, ad. decently. Anstöt, m. fit, touch, -a, v. a. to thrust against, to offend against, -lig, a. scandalous, offensive, -lighet, f. outrage, impropriety. Ansvar, n. answerableness, account- ability, trust, ställa till -, to call to account, stå till -, to be ao- '/countable. -8, V. n. to answer (for) I to account (for). -ig, a. answerable, ■ responsible, accountable. -ighet, f. answerableness. Ansätta, V. a. to set upon, to charge, to attack, to engage, blifva ansatt af en häftig sjukdom, to be taken with a violent distemper. AnsÖk||a, V. a. to beseech, to sue for, to solicit, -an, -ning, f. address, suit, petition, request. Antaglla, V. a. to receive, to accept, to assume, to adopt, to embrace ,to take up; to admit of, to suppose, -ande, n. -ning, f. reception, sup- position, acceptation, adoption. -lig, a. acceptable, admissible. Antal, n. number, quantity.' ett ringa -, a few. Antasta, v. a. to assail, to set upon. Anteck||na, v. a. to note, to set down, to minute down. -ning, f. anno- tation, note. Antedatera, v. a. antedate. Antingen, C. whether, either. - elier whether - or, either - or. Antipati, f. aversion, antipathy. Antiqvarie, m. antiquary; second-hand bookseller. [n. accession. Anträd||a, v. a. to enter upon. -0, Anträffa, v. a. to meet with. Antvarda, v. a. to commit, to deliver in trust. Antyda, V. a. to signify, to make known. Antåg, n. marching on. -a, V. to approach, tö move onward. Antändjja, v. a. to light, to set on fire, to kindle, to inflame. - lig, a. inflammable. -ning, f. lighting, in- flammation. Anvis||a, V. a. to aSsign, to direct; to instruct, to indicate. -ning, f. assign- ment, direction, instruction. Anvuxen, a. hidebound, sinewshrunk. Använd||a, v. a. to bestow, to employ, to apply, to use. - all sin flit, to do one's best, ilia -, to misemploy. - alla sina krafter, to work every nerve, -bar, a. appliable, practic- able. -ning, f. employment, appli- cation. An värvning, f. levy, -va, v. a. to levy. Ap[]a, f. ape, monkey. -aktig, a. apish. - eri, n. mockery. Apel, m. apple-tree, -grå, -kastad, a. dapple-grey, -sin, m. sweet orange. Apost||el, m. apostle. -la«embete, n. apostleship, -la-gerningarne, pl. acta of the Apostles. -Olisk, a. apostolical. Apotek, n. apothecary's shop, -are, m. apothecary, pharmocopolist. -are* konst, f. pharmacology. 14 t Appell . Arriergarde Appell, m. appeal; call, -era, v. n. to appeal. Appetit, m. appetite, stomach. -Hg, a. delicate, inviting, appetible. Applicera, V. a. to apply; to transfer. Applåd, m. applause. Apportera, v. a. to fetch, to bring. Appretera, V. a. to prepare, to dress. Aprikos, m. apricot, apricock. April, m. April. Arbet||a, v. a. & n. to work, to la- bour, to toil; to drudge, to trouble; to fret. - afr to clear by working. - emot, to oppose, to contrary. - ihop, to heap by working; to knead. - i ell. på, to work on (at). - sig till, to get by working. - sig igenom ell. ut, to work one's self off. - sig upp, to work upwards. - upp sig, to work one's self up. - undan, to work away. - ut sig, to enervate one's self. -ad, a. •wrought. - silver, wrought silver. - silke, manufactured silk, -are, m. workman, worker. -6, n. work, performance, task, labour; fermentation, fret. -erska, f. workwoman. - Sam, a. laborious, industrious. -Sbi, n. working-bee. - sdag., m. working- day. -sfolk, n. labouring people. -Sgifvare, m. employer. - shjon, n. journey - man. - Shus, n. work- house. -Shäst, m. dray . horse. -Skarl, m. labourer, journey-man. -slÖH, f. wages, pay. Area, f. surface, area. { Arf, n. inheritance, heirdom, patrimony. -adel, m. hereditary nobility, -fien- de, m. hereditary enemy, -furste, m. hereditary prince, -följd, m. succession. -förening, f. agree- ment concerning a succession. -för- likning, f. agreement r^pecting claims of inheritance. -förpaktning, f. feefarm., -förskrifning, f. le- gacy. -gods , n. -jord, f. heredi- tary estate, -grift, m. hereditary sepulchre, -län, n. hereditary fief. -1Ö8, a. disinherited, göra -, to disinherit. -like* n. hereditary king- dom. -ränta, f. quitrent, -skiftet n. division of patrimony, -synd, 71 original sin. -tägt, m. appropriatiot of an inheritance. -Tinge, m. heir, inheritor. -, f. heiress, inheritrix, -vode, m. fee. Arg, a. angry, passionate, bitter, shrewd vehement, -het, f. malice, knavery, -listig, a. crafty, cunning, -listig* het, -list, f. craftiness, knavery. -Sint, a. wrathful, testy. -t, ad maliciously, craftily; vehemently. Argumentera, v. n. to argue. Aria, f. air, aria. Ark , m. arch. -, n. sheet. -tålS/ ad. sheet by sheet. Arkebusera, v. a. to execute by shoot Arkeolog, m. archaeologian. [ing Arkitekt, m. architect. Arkiv, n. office of records, archives -arie, rn. recorder. Arkli, n. gun-room, -mästare, m. quartergunner. Aria , a. & ad. early in the morning. -regn, n. morning-rain. Arm, a. poor,' indigent, necessitous, -ling, m. a poor fellow. -od, n. poverty, poorness. Arm, m. arm, branch, -band, n. bracelet. -host, n. crossbow, -båge, m. elbow, -hål, m. armhole, -knapp, m. sievebutton, -tinning, f. wrist, band, -pipa, f. armbone. -spjäll, n. gusset, -stark, - styf, a. strong in the arms. -Stol, m. armchair. Armé, f. army. -ra, v. a. to arm. -ring, f. armature. AronsÖrt, f. euckoo-pintle. __ Arrend||ator, m. farmer, tenant, -e, n. farm-rent. -eafgift, m. farm- rent. -ehemman, n. farm, -era, V. a. to farm, to hire, to take in lease, to take to farm. - bort, to farm out, to give to farm, to leas& out, to let by lease. Arrest, m. prison, arrest, imprisonment, confinement; embargo, -ant, m. pri. soner. -era, V. a. to arrest, to im> prison. Arriergarde, n. rearguard, rear. Ars Badda 15 ATS, Tn. arse, breech, backside. Arsenik, m. arsenic. - haltig, a. arsenical. Art, f. sort, kind, race, fashion, man- ner, nature, quality; 'genius, han är ej rätta arten, he is not of a right kidney, -a sig, v. r., -as, v. d. to turn, to resemble, to look like. -ad, a. väl -, towardly, wellprincipled. Artig, a. polite, courteous; clever, quaint, pleasant, -het, f. address, (politeness, pleasantness. -t, ad. cour- / teously, featly, cleverly. Artikel, m. article; head; clause. Artilleri, n. artillery, -gård, Tn. artillery-yard, -konst, f. gunnery. -st, Tn, artillerist, gunner. As, n. carrion, carcass; idle drown. -stekel, tn. ichneumon-wasp. Asa, v. a. to slide down» Ask, m. box. Ask, f. ash, ashtree, -fro, n. ashkeys. Ask||a, f. ash, ashes. -blåsare* m. ashdrawer, tourmaline. -kaka, f. potcake. -mörja, f. embers. -Ons- dag, Tn. ashwednesday. -Ort, f. fleawort, ragwort. [f. aspentree. Asp, m. finscale (a kind of carp). -, Assekurllans, m. ensurance. - ansk- kontor, n. ensuiance-office. -era, assurera, v.^a. to ensure. Assisrätt, Tn'court of assizes. Assistanskontor, n. lombard, public pawning-house. A$yl, m. asylum, refuge. Atramentsten, m. inkstone. Att, nota inf. to. -, c. that, för - icke, lest. Attest, m. certificate, testimony, attest, attestation, -era, V. a. to attest, to certify. Auditorium, n. auditory, lecture-room. Auditor, m. judge of a regiment. August], m. August, the month of August. -Snäppa, f. grey sandpiper. Auktion, f. auction, public sale, -era, V. a. to auction, to sell by auction. -ist, m. auctionist. > AuktOr, Autor, m. author, writer. Auskultant, m. assistant. Avancera, V. n. to advance, to go for» Averi, n. average. (ward. Avis, m. advice, -jakt, m. -skepp, n. cutter, advice-boat. Avisa, f. gazette, news-paper. Ax, n. ear, spike: bit (of a key), gå » -, to ehoot into ears, plocka -, to glean. - plockare, m. gleaner. -tåtel, m. bulrush. Axel, in. shoulder, gevär på -, shoul- der your musket, se en öfver -, to look down upon one with scorn. draga på axlame, to shrug, -band, n. shoulder-knot, -ben, -blad, n. shoulder-bone, -bred, a. broad- shouldered. Axel, m. axle, axletree; axis. - pinne, Tn. axlepin. -skena, f. splint of the axletree. Axla, V. a. to shoulder- - sig, to shrug. B. Babian, Tn. baboon. Babord, n. T. larboard, -shalsar, m. pl. larboard-tacks. Back, m. T. forecastle; bowl, -a, V. a. to back the sails, -lag, n. mess. -Spira, f. T. outrigger of guess- warp. -StagSVlnd, m. T. quarter- wind. -vis, ad. on the quarter. Back||e, ttz. hill, raising ground; de- scent, ascent; acclivity, uppför -, uphill, utför -, downhill. -humla, f. common milfoil. -ig, a. hilly, acclivous, -knalle, Tn. hillock. -ros, f. white dogrose. -sippa, f. wind- flower. -stuga, f. cottage, hut. -stuguhjon, n. cottager, -timian, m. wild thyme. Bad, n. bath, -a, v. a. & n. to bathe. -are, m. bagnio - keeper, -gäst, m. one who visits a bath. -hUS, n. bathing-house. -hustru, f. bathing-woman. -kar, n. bathing- tub. -Stuga, f. bathing-stove, bal- neary. Badd||a, V. a. & n. to heat, to bathe, 16 Baddare Ban to foment, to bask. - någon, to thrash one. - in, to soak in. -are, ?n. fellow. -ning, f. fomentation. Bagage, 7J. baggage, luggage. -Tagn, 771. waggon, luggage-waggon. Bagare, Tn. baker, -bod, tn. baker's shop. -bulle, f. butter-cake. - skrå, n. baker's corporation. -stuga, f., bageri, n. bakehouse, bakery. Bagge, tn. ram, tub. Bajonett, Tn. bayonet. Bak, n. batch, baking. -8, V. a. to bake, -else, Tn. pastry, cakes. -hus, n. bakehouse. -spade, Tn. peel, oven-peel. -tråg, n. kneading-trough. -ugn, tn. oven. -Ted, Tn. wood for heating an oven. -äple, n. Bak, m. back. [baking-apple. Bak, prp. & ad. behind, from och\ -, before and behind. -arf, n. in- heritance in ascendent line, -ben, n. hindleg. -bod, f. backshop. -bog, tn. hindquarter, -böjd, a. bent back. -dauta, V. a. to backbite, to re- proach the absent, -dantare, tn. backbiter, slanderer, -del, tn. hin- derpart, hindpart. - dorr, f. back- door. -efter, ad. behind. -Ward- ing, m. hindquarter. -fora, f. backfrei^ht. -fot, tn. hindfoot. - fram, ad. preposterously, awkwardly. -gata, f. backstreet. -gTUnd, tn. deepning. -gård, tn. backyard. -hjul, ,n. hinder-wheel. -hufvud, 71. occiput, -håll, ?l. ambush, ambuscade, -ifrån, ad. from behind. - igenom, ad. behind through. -klo, Tn. hindclaw', spur, -kälke, m. hindsledge, vara på bakkälken, to be behind. - lås, ti. dörren är i -, the lock is over- strained. det går i - för honom, his affairs are off the hinges, -läder, n. quarters of a shoe, -länges, ad. backward, backwards. -Om, prp. & ad. behind, -port, tn. backdoor, -på, pr. & ad. behind, on the back, on the reverse, -räkning, f. after- reckoning. vara på -, to be short of one's reckoning, -ränta, f. ar- rearage, -sida, f. back, reverse. -sko, tn. horseshoe for the hindfoot. -skruf, m. breech of • gun. -slag, n. backstroke, backblow. -sing, a. crafty, cunning, subtle. -Spår, n. countertrack. -Stag, n. backstay. -Stam, tn. poop, -steg, n. back- step. -Strom, T71. countercurrent. -Studs, m. startback, rebound, -stycke,«. backpiece. -ståndare, m. ploughtail, ploughhandle. -säte, n. backseat, -tai, .n. backbiting, aspersion, slander, -tala, v. a. te backbite, to slander. - talare, m. backbiter, slanderer. -tass, m. hind- paw. -till, ad. backward. -nt, ad. backwards. slå -, to kick. -uti, ad. behind, back in. -T8gn, m. hindcarriage, -vigt, tn. over- weight backwards. -vägg, m. back- wall. -vänd, a. preposterous, awk- ward. -åt, prp. & ad. behind, back, '-ände, tn. hindpart; poste- riors, Jjreech, backside. Bal, tn. bale; ball, en - papper, ten reams of paper, hålla en to give a ball. -drägt, tn. balldress. -skor, tn. pl. pumps, dress-shoes. Balans, m. balance, -era, v. a. & n. to balance, -eringsspant, n. T. loof-frame. -Orstång, tn. balancing pole. Baldakin, tn. canopy, baldachin. Baldrian, tn. valerian, capon's tail. Stolt -, cutfinger. [saw-fly. Baig, m. pod, shell.' -stekel, m. Balja, f. sheath, scabbard; tub. Balk, tn. beam, balk; partition; chap. ter of law. -Tägare, tn. T. shelf- piece, clamps. Balkong, m. balcony. Ballong, tn. balloon. Balsam, m. balm. >-era, v. a. to embalm, -in, m. balsamine, garden- balsam. -isk, a. balsamical, bal- samic. Bambu, Bamburör, n. bamboo. Ban, tn. Bana, f. path, walk, yard, way; orbit;, railway, åka-, to slide on the ice. bringa å banc, to«et on. foot. Bana Bas 17 Bana, V. a. to clear, to pave, to pre- pare the way. banad väg, beaten path. Ban-gård, m. station, terminus, -tåg, n, train. -vaktare, tzi. flagman. Bananträd, 73. banana. Band, 71. tie; fetter; ribbon, tape, band, string, sling; company, gang; volume; cover; hoop; constraint, bridle, con- finement, obligation, riddare af blå (strumpe-) bandet, knight of the garter, -a, v. a. (kärl) to hoop. «- vax, to roll the wax. bandad pe- lare , torsel, -hund, 573. mastiff, yarddog, bandog. -knif, 773. draw- ingknife. -mask, 773. tapeworm. i - TOS, f. cockade, -stake, 773. wood fit for hoops. - väfvare, m. ribbon- weaver. Bandit, 773. bandit, brigand. Bane , rn. bane, death, -man, 773. murderer. -sår, 73. mortal wound. Banér, n. banner, standard. Bank, 773. bank; shelf; bar. hålla to keep the bank, -aktie, 773. bank- stock. -ir, 773. banker, -lån, 73. loan in the bank. -O*mynt, 73. bank- money.- O-sedel, 773. bank-bill. -rutt, 773. bankruptcy, fafiure. -, a. bank- rupt, insolvent. - Of, 773. bankholder. Banka sig, v. r. to gather. Bann, n. excommunication. -lysa, V. a. to excommunicate. -Stråle, - Vigg, 773. anathema. Banna, V. a. to chide, to reprove. -8, V. d. to ban, to curse. Bannalitet, 773. right of compulsion. Banner, f. pl. reproof, reprehension. Bantier, 73. bandoleer. Bar, a. bare, naked, good, pure, tagen å - geming, taken in the fact, -bent, a. bare-legged. -fotad, a. bare-footed. -hufvad, a. bare- headed. -sliten, a. worn. Bara, ad. only, but, merely. Barack, f. barrack. Barbar, 773. barbarian. -I, 73. barba- rism. -isk, a. barbarous. Barbera, V. a. to barb, to shave, -re, 773. barber, shaver. Swedish-English Did Barbflsk, m. barbie. Bard, m. bard, scald. - alek, tn, fight, battle. Barder, m. whiskers of a whale. Bardisan, m. partisan. Bardan, m. T. back-stay, guy. Bark, m. bark, rind; (skepp) bark, -a, v. a. to tan. -aktig, -ig, a. cortical, barky. - kaka, f. tan-cake, -lag, m. tannage, -trängd, a. hide. Barkan, n. baracan. [bound. Barkass, m. long-boat, launch. Barlast, m. ballast, -a, v. a. to ballast, -frakt, m. dead freight. Barm, m. bosom, -hertig, a. merci, ful. - hertighet, f. mercy, charity. Barn, n. child (pl. children); baby, in- fant. gå med to be with child, to be pregnant, qväljas med -, to be in labour. oäkta -, bastard, -aår, n. childhood, infancy, -ham, n. grand-child. -dom, m. childhood, infancy. -dop, n. christening of a child. - föderska, f. childbedwoman, -förlossning, f. deliverance, -hus, n. orphan - house, -kammare, m. nursery, -kär, a. fond of children, -lek, m. bawble, gewgaw, -lära, f. catechisation. -lärare, m. peda- gogue, catechiser. -1ÖS, a. childless, issueless. -motd, n. infanticide, -morska, f. midwife, -piga, f. nursery-maid, -saga, f. tale of a tub. -Sbörd, m. child-bearing. -skOV, f.,pl. shoes for children, trampa ut -, to be past the spoon. -skola, f. school for children. - slig, a. childish, boyish; filial. -slighet, f. childness. -snöd, m. labour, travail, -svärkar, pl. pangs of a woman in labour, -säng, f. childbed, lying-in. -sängsfeber, m. puerperalfever. -S- 01, n. festivity at a christening. Bari', 71. leaves of fir or pine, -träd, 71. fir, pine, coniferous tree. Barsk, a. stern, fierce, terrible. Bas, m. base; pedestal; bass. -flol, 771. bassviol. -röst, f. bass, bass- voice. BUS, n. whipping, beating, flogging. 18 Basa Beflita sig -a, V. a. to baste, to whip, to boat, to flog, to lash; T. to stove< A Basalt, tn. basaltes. ' Basilika, f. basil förtJ; basilic (kyrka). Basilisk, tn. basilisk, cockatrice. Bassong, tn. bassoon. Bast, n. bombasine, fustian; bast, af • -, hasten. [bind. Basta och Ibinda, v. a. to shackle, to Bastant, a. strong, solid, stout. Bastingera, V. a. to barricade (a ship). Basun, tn. trumpet, -a, V. a. to sound 1 the trumpet. Batalj, tn. battle, -on, m. battalion. Batist, m. cambric. Batteri, n. battery. Bautasten, tn. grave-stone. Baxa, v. n., baxas, v. d. to box; 1 to prize, to raise with a lever. - Baxnas, V. d. to startle. Bearbeta, V. a. to work, to manage. Bebland|[a sig, v. r. to enter upon, to engage; to have carnal knowledge of a woman, -else, 771. engaging; carnal knowledge. Bebo, V. a. to inhabit, to dwell in, to occupy, to tenant, -elig, a. ha- bitable. Bebygga, v. a. to build upon; to cultivate, to people, to colonize. Bebåd||a, V. a. to announce, to bode, to portend, -are, tn. announcer, -else, f. annunciation, presage. Beck, n. pitch, -a, v. a. to-pitch. -aktig, a. bituminous, pitchy, -blomster, n. viscous catchfly. -brännare, tn. pitch-burner, -hyt- ta, f. pitch-hut. -händ, a. thiev- ish. -ig, a. pitchy, -krans, tn. pitch-ring, pitch-wreath. -lufYa,-f. pitch-cap. -plåster, 71. depilatory plaster. - SÖm, tn. shoemaker's seam, -tråd, tn. shoemaker's thread. -tun- «a, f. pitch-barrel. Beckasin, tn. snipe. Bedagad, a. aged, old. Bedara, V, n. T. to becalm, to clear up, to lull. Bedja, V. O» to pray, to beseech, to intreat, to beg, to ask, to request; te say prayers. Bedraga, V. a. to deceive, to cheat, to defraud, to impose upon, to VaP» to ensnare, to cozen, to delude, to be- guile, to trick. - sig, v. T. to mis- take, to be in error, -re, tn. cheat, impostor, deceiver, sharper, swindler, bite. [ploit. Bedrift, tn. achievement, deed, ex- Bedrifva, v. a. to perpetrate, to com- mit. - en sak, to manage a business» Bedråg||eri, n. deceit, deception, fraud, imposition, imposture, cheat, delusion. -lig, a. deceitful, fraudulent, illusory. Bedrof||lig, a. mournful, sad, sorrow- ful, baleful, dismal, doleful, deplor- able, grievous, tragical, woeful. -Ya, V. a. to afflict, to grieve, to sadden, to trouble. -vad, a. sad, grieved, melancholy, sorrowful, -velse, f. sadness, melancholy, grief, affliction, trouble. Bedyra, V. n. to assever, to asseverate, to protest, to assure, to certify. Bedåra, V. a. to infatuate, to dupe. Bedöma, V. a. to judge, to decide. Beediga, V. a. to confirm with oath. Befall||a, V. a. to order, to command, to bid, to charge, to enjoin, to direct. - fram, - in, - up, tö call forth, in, up. -ande, a. commanding, imperious. -ning, f. order, com- mand , call, charge, commission, ut- färda en skriftlig -, to issue out a writ, -ningshafvande, tn. com- mander, chief. - ningsman, tn. bailiff. [navigate; to fear, to dread. Befara,, v. a. to pass, to cross, to Befatt||a sig nied,v. r. to meddle with, to concern one's self with, -ning, f. business, partaking. Befln||na, v. a., -nas, v. d. to find, to perceive, to prove, befinna sig, to find one's self; to dwell, -nande, n. estate, condition; approbation, lik- ing. -tlig, a. found, to be found. Beflita Sig fom), v. r. to endeavour, to study, to make it one's business, to exert one's self.^ Befläcka Behacka 19 Beflaoka, V. a. to defile, to maculate, to stain, to taint, to pollute. Befogad, a. competent, authorised. Be/olk||a, v. a. to people, to stock with inhabitants, -ning, f. peopling; population. Beford||erJig, a. furthering, -ra, v. a. to forward, to advance, to prefer, to encourage, to promote, to raise, to further, to speed, -tan, f. advance- ment, preferment, promotion; further- ance. -rate, m. promoter. Befrakt||a, V. a. to freight, to charter. -are, m. freighter, -ning, f. af- freightment. -ningsbref, m. bill of lading. Befti|ja, V. a. to deliver, to free, to liberate, to clear, to exempt, to dis- charge. -are, m. deliverer, -else, f. deliverance, release. Befrukt||a, v. a. to fecundify. -ning, f. fecundation; T. adosculation. Befrynd||a sig, v. r. to ally, -ad, a. allied, related. Befrämja, V. a. to advance, to pro- Befröa, V. a. to fecundify. [mote. Befukta, V. a. to wet, to moisten. Befullmäktiga, V. a. to authorize, to empower, to commission, to war- rant. -d, a. authorized. -, 8. sub- delegate, attorney. Befäl, n. command, order. -hafvare, m. commander, chief. Befängd, a. obsessed, possessed, mad. Befästa, V. a. to fortify; to corrobo- rate, to fasten, to strengthen. Begab||ba, V. a. to deride, to mock. -bare, m. mocker, derider. -beri, n. derision, mockery. [employ. Begagna sig,-«. T. to make use of, to Begge, a. pl. both, either. Begifv||a Sig, v. T. to set out, to re- sort to, to go. to; to betake one's self; to renounce, to happen, to come to pass. - undan, to withdraw, to re- tire. -andO, n. complying, renun- ciation. -en (på), a. addicted, prone, given, inclined, apt. -fin- het, f. inclination. Begirig, a. eager. Begjuta, v. a. to pour upon, to irri- gate. Begraf||ning, f. burial, interment, fu- neral„ sepulture. - ningsplats, m. burying• place. -Va, V. a. to bury, to inter. Begrepp, n. notion, idea; apprehen- sion, judgment; sense; compass; con- ception , perception, comprehension^ kort -, compendium, abridgment, i - ait, about to. Begrip||a, V. a. to comprehend, to con- ceive, to apprehend, to understand; to gather; to comprise; to include, to contain. -liff, a. intelligible, ob- vious. -lighet, f. conceivableness, perspicuity. Begrnnd||a, V. a. to meditate, to pon- der; to consider; to deliberate, to re- flect; to pause upon. - ning, f. meditation, contemplation, reflection. Begråta, V. a. to bewail, to weep for, to deplore, to mourn for. Begränsa, v. a. to limit, to confine. Begynn||a, v. a. & n. to begin, to commence, to come up, to enter upon, to pick, to open, to set up, to fall to, to take to. -are, m,. beginner, -else, f. commencement, beginning. | Begå, V. a. to commit; to celebrate, to commemorate; to manage, to per- form. - sig, V. 1. to be well to pass, to make a shift. - sig ilia, to be poorly off. - endo, n. perpe. tration, celebration. Begåfva, v. a. to bestow, to present, to grace, to endow. - d, a. gifted, talented. Begängelse, f. celebration. Begär, n. desire, appetite, thirst; re- quest. -a, V. a. to request, to crave, to ask; to court, to covet, to demand; to cry, to call for. -an, f. request, entreaty, petition, desire, demand, -else, f. desire, appetite, longing, lust, concupiscence. - lig, a. desi- rous , fond, greedy, covetous. -lig- het, f. demand; greediness, covetous-* Begärdning, f. border. [neaft^ Behacka, v. tn. to dig about. 20 Behag Bekymmer- Behag, n. will, pleasure, delight; grace; relish, göra en till -, to humour one. -a, v. n. to please, to charm, te like, to be contented. -lig, a. agreeable, grateful, acceptable; proper, pleasant, delightful; entertaining, en- gaging. -lighOt, f. pleasantness, delightfulness, sweetness. -lysten, a. wanton. -sjuk, a. cocquet. -fijuka , f. cocquetry. Behandjjla, v.'a. to treat, to use, to manage; to handle; to make a bar- gain. -Ung, f- usage, treatment, agreeing. Behemot, m. hippopotamus. Beherrska, v. a. to rule, to sway, to reign. - Iide, n. domination, sway, -re, m. ruler, dominator. -rinna, f. mistress, sovereign. Behjelp||a sig, V. r. to make a shift, -lig, a. aiding, assisting, helping, accessory, han var mig - i min ansökning, he backed me in my ap- . plication. Behjert||a, V. a. to mind, to pity, to compassionate, to deliberate, -ad, a. stouthearted, resolute, courageous, -ande, n. compassion, consideration, -enhet, f. courage, boldness, gal- lantry. [occasion, call. Behof, n. want, necessity, need, use, Behngga, v. a. to hew, to lop. Behåll, n. cleargain; sparing, saving; reserve, han är i godt -, he is in safety, he is well provided for. -a, V. a. to retain, to keep, to continue. - för sig, to keep secret. -en, a. safe, substantial, stanch, en - vara, a stanch commodity, -ning, f. residu.e, remainder, balance. Behäftad, a. afflicted, incumbered. Behändig, a. handy, dexterous, clever. -het, f. dexterity, handiness, nim- bleness. Behänga, v. a. to hang with. - BehÖf||lig, a. necessary, needful. -V8, V. a. to need, to want, to have need of, to admit, to have only to, to be required. - van de, a, wan* Jpg, indigent. Behörig, a. due, just, fit, proper competent; respective, qualified, -het, f. competency. Beifra, v. a. to vindicate, to'resent/ - sig, V. r. to strive, t J endeavour. -n, f. resentment, vindication. - nde, n. exertion,- endeavour, -re, m. vin- dicator, resenter. Bejakl'a, v. a. to affirm, to consent, -ande, a. affirmative. -, n., - ning, f. affirmation, consent. Bekaja, v. a. & n. to embarrass, to entangle, to take alarm. - d, a. troubled, infected with; embarrassed, distressed, entangled. $ jf' Bekant, a. & s. acquainted, familiar known, renowned, en gammal an old acquaintance. -skap, m. acquaintance; familiarity, Beklag||a, v. a. to bemoan, to com- plain, to pity, to deplore, to lament, to bewail, to be sorry for. - sorgen, to condole with one. -an, f. -ande, n. bemoaning, condolence. -ansvärd, -lig, a lamentable, pitiful, deplor*1 able, -ligen, ad. unhappily. Bekläd||a, V. a. to clothe, to dress, to hang; to occupy, to bear (an office), -ning, f. clothing, lining; covering; hanging. Bekläm||na, V. a. to press, to straiten, to afflict, to oppress. -d, a. op- pressed. -ning, f.oppression; anxiety. Bekom||lig, a. obtainable, -ma, V. a. to get, to receive, to obtain, väl bekomme Eder, much good may it do you. det bekom honom ingen* ting, he did not take the slightest no- tice of it. Bekostnad, m. cost, expense, charge.] Bekramla, v. a. to cramp. Bekransa, v. a. to wreath, to crown.] Bekriga, V. a. to make war upon. Bekräft||a, V. a. to confirm, to cor-1 roborate, to affirm , to ascertain , to assever. -ande, a. confirmatory. -, n. -else, f. confirmation, corrobo- ration. B ekrona, v. a. to crown. Bekymmers concern, uneult Bekymm erlös Benhtnna 21 Bees, trouble, solicitude, anxiety. -1ÖS, a. careless. -sain, a. afflicted, soli- citous, careful. Bekymra, v. a. to trouble, to molest. - sig, V. r. to care for, to concern one's self, to meddle with. -d, a. anxious, concerned, uneasy, solicitous, disturbed. Bekänn||a, v. a. to confess, to own, to acknowledge. - sig saker, to plead guilty, lion bekänner på en annan, she fathers her child upon another man. - sig till kristna läran, to profess Christianity, -are, m. confessor, professor, -else, f. confession. Belamring, f. T. lumber. Belasta, V. a. to charge, to load. Bele, V. a. to ridicule, to laugh at. -ende, n. mockery, derision. Beledsaga, V. a. to accompany, to attend, to conduct, to guide, -nde, n. conduct, guidance. -10, m. at- tendee, companion, guard. Belef||vad, a. lively, quick, wellbred, civil, complaisant, polite, -Yenhet, f. politeness, good breeding. Belemnit, m. belemnites, finger-stone. Beljuga, V. a. to belie; to calumniate, -nde, 71. calumniation. Belldonn, f. dwale, deadly nightshade. BelOpp, 71. amount, sum-total, produce. Beluxa, V. a. to cozen, to diddle. Belysa, V. a. to illumine; to elucidate, to explain. Belåna, V. a. to raise money on, to pledge. (fled. Belåten , a. served, contented, satis- Belägen , a. situated, seated , situate. -het, f. situation, arrangement. Belägga, V. a. to impose; to inflict; to charge, to overlay; to invest, to beset; T. to belay; to prove. - en med böter, to fine one. -nde, n. proof, averment; infliction. Belägr|,a, V. a. to besiege, to bela- guer. -re, m. besieger. -Ing, f. siege. Belän||a, v. a. to enfeoff, to Invest. -Ing, f. enfeoffing, investiture. Beläsen, beläst, a. litterate, versed in books. -het, f. erudition. Belate, n. image, statue, -dyrkan, f. worship of images. -dyrkare, m. iconolater. -stormare, m. icono- clast, breaker of images. BelÖn|]a, V. a. to reward, to recom- pense, to requite, -are, m. remune- rator. -ing, f- recompense, reward, premium. Belöpa sig, v. r. to amount. Bemanna, v. a. to man, to equip., - sig, to take courage. Bemantla, V. a. to palliate, to colour, to cloak, to varnish over, to smooth. -ndo, n. palliation, disguise. Bemed||Ia, v. a. to mediate, so settle, to compose. -lare, in. mediator, -ling, f. mediation, accommodation. Bemyndiga, v. a. to empower, to authorize. Bemäktiga sig, v. r. to seize, to usurp, to possess one's self of; to gain, -ndo, n. prise, seizure. Bemäld, a. mentioned, aforesaid. Bemänga, v. a. to mingle, to mix. Bemärkta, V. a. to observe, to re- mark, to denote, to signify, to mean, -else, f. observation, remark, signi- fication, meaning, sense. Bemästra sig, v. r. to seize, to ou- ster, to possess. Bemöda sig, V. r. to strive, to en- deavour, tj try. jag vill - mig på allt upptänkligt sätt, att..., i will take all pains imaginable, to ... -nde, n. endeavour, exertion; effort. Bemöta, v. a. to receive, to use. -nde, 71. usage, reception. Ben^ 7i. leg, bone, foot, hjelpa en pa benen, to give one a lift, -a, f. furrow of the hair. -akfig, -artad, a. bony, -brott, n. fracture, -brytare, -bråkare, 771. osprey, bald • buzzard , grosbeak, -buk, m. stickleback. -byggnad, f. system of bones. -fogning, f. articulation, joint of bones, -frat, 71. caries. -harnesk, n. cuisses, greaves. -hlnna, f. periosteum. 22 Cut Benhus Bergås -hUS, n. charnelhouse; ossuary. -1g, a. bony; nice, ticklish. -kaflo, -kalf, m. the calf of the leg. -klä- der, pl. breeches, drawers, trowsers. ! -knapp, m. bonebutton; T. bone- knot. -knota, f. protuberance, head of a bone, -knöl, m. exostosis. -lik, a. bony. -lim, n. boneglue, -låda, f. cradle, -pipa, f. tibia, bone of the leg. -range!, n. ske- leton. -röta, f. caries. -skärfva, f. splinter, shiver of a bone. -svamp, , fn. spina-ventosa. -SVart, n. bone- black. -SVUlst, m. protuberance of a bone. -ved, m. dogberry-tree, wild cornel. - VUXCn, a. ossified. Benzoe, m. benjamin, benzoin. Benåd||a, v. a. to pardon, to grace. 1 -ning, f. pardon, grace. Benägen, a. prone, inclined, disposed, apt, favorable, kind, good, ready. &e- nägne läsare, courteous reader, -het, ■ f. condescension, compliance, propen- / eity, inclination, bent, proclivity. Benämn||a, v. a. to name, to call. -d, a. named, aforesaid. -Ing, f. r denomination. Beordra, v. a. to order, to direct. Beplanta, V. a. to set with plants. Beprisa, V. a. to praise, to applaud. Bepryda, V. a. to adorn, to decorate. Beqväm, a. fit, convenient; commo- dious, apt, proper, qualified, easy, -a, V. a- to engage, to win, to per- ■suade. - sig, V. r. to condescend, to yield, to comply, han vill ej - sig till det, he won't comply with it'; he won't yield (submit) to it. -MS, a. convenient, opportune, sea- sonable, commodious. -lighet, f. / convenienoy, ease, commodiousness. Berama, v. a. to appoint, to fix. Berberis, m. barberry. Bered||a, V. a. to prepare, to arrange, to make ready, to dress. - sig på, to lay one's account with, -are, m. furrier, skinner. - d, a. prepared, | ready, -else* f. preparation, pre- meditation. -ning, £ dressing; com- ^niittee, -Skap, f. readiness- -villlz*. a. willing, disposed, ready. -Villig- het, f. readiness, willingness. Beresa, V. a. to travel over, to visit. Berest, a. travelled. Berg, n. mountain, hill, mount. -aktig, a. mountainous.* - allin, n. rockallum. -art, m. mineral, -beck, n. asphalt, Jew's pitch. -blått, n. mountain blue, -grönt, n. mountain green. -gult, a. yellow ockre. -gång, in. me. tallic vein. -harts, n. bitumen, -hult, m. T. wale, bends, -höns, n. wood-cock. -ig, a. mountainous, hilly, -kedja, f. mountain - range, -klint, m. crag. -klyfta, f. fissure of a mountain, -knapp, m. stone- crop. -kneis , n. a kind of granit, -knoppar, m. orpin (a plant), -kri- stall, m. rock-crystall. -krut, n, miner's powder. -kulle, m. hillock, -kunnig, m. mineral'ist. -kun- Skap, m. mineralogy, mining, -kåda, f. bitumen. -lin, n. earthflax, asbest. -lållke, m. common maidenhair, -lä- der, n. miner's leather; a kind of as, best, -man, m. miner, -mynta^ f. wild basil, -mästare, m. berg, master, minemaster. -olja, f. rockoil, petroleum. - rag, n. falling down of a hill; fall of a mine. - rygg, m. ridge of mountains. -rå, n. hobgoblin, -råd, n. counsellor of mines, -rör, n. woodreed. -salt, n. rocksalt, gemsalt. -SbO, m. mountaineer, high- lander. -sbruk, n. mining, -sbygd, m. highland, -sfogde, m. bailiff of mines. -shauptman, m. intendant of mines, -skötsel, m. art of mi- ning. -slag, m. a region abounding in mines; mountain-district. -stad, m. town in a ^mountain-district, moun- tain-town. -sting, n. bergmote. -strakt, m. highland, -sudde, m. promontory. - såpa, f. mountain-soap, -tjära, f. barbadoes tar. -verk, n. mine, -vetenskap, f. -väsen, n. metallurgy, mining. -vlgt, m. weight of mines. - värdi, n. apprize- ment of metals. - ås, m. chain of .mountains* Berga Beskrlfva 23 BergJ[a, V. a. to reap, to harvest; to contain; to shave; T. to shorten. - hö, to make hay. - sig, to make a shift, to support one's self, -are, m. saver, salvor. -arelÖD , f. sal- vage • money. BergamOtt, m. bergamot, burgamot. Bergning, f. harvest; salvage; sub- sistence; livelihood. Berida, v. a. to break in, to manage a horse, -re, m. horsebreaker, riding- master. Beriktiga, V. a. to rectify, to correct. Berkan, n. barracan. Berlinerbiått, n. prussian blue. Berlock, m. watch-trinket. Bernsten, m. yellow amber. BerO, V. n. to depend, to rely. - ClldO, n. dependence. Beropa sig, V, r. to appeal to, to call upon. -nde, n. appeal. Berserk, m. berserk, wild kemp. Bertelsmessa, f. the feast of Saint- Bartholomew. Bertram, m. bertram (a plant). Berusa, V. a. to intoxicate. (per. Berustad, a. bound to furnish a troo- Berykta, V. a. to defame, to decry. Beryll, m. beryl. [-d, a. infamous. Beråd, n. deliberation. -t, a. deli- berated. med - mod, wilfully. Beräkn||a, v. a. to calculate, to reckon; to render account. -ing, f. calcu- lation, computation. Beränna, v. a. to invest, to block up. Berätt||a, V. a. to tell, to report, to relate, det berättas, it is said, -else, f. account, narration, report. Berättiga, v. a. to entitle, to autho- rize. -nde, n. authorization. Beröfva, v. a. to deprive, to bereave, to spoil, -nde, n. privation, depri- vation. Beröm, n. praise, commendation;-ap- plause. -d, a. praised, famous, cele- brious. - lig, Ct. laudable, praise- worthy. -lighet, f. praise-worthi- ness, -ma, V. a. to praise, to cele- brate, to applaud. - sig sjelf, to boast, to pride one's self. Besagd, a. mentioned, aforesaid. Besan, m. T. mizzen-mast, mizzen-sail» Besanna, V. a. to verify, to ascertain, to affirm. Besatt, a. obsessed, possessed, mad. Bese, v. a. to view, to survey, to vi- sit, to see. Besegla, v. a. to seal, to confirm; T. to sail, to ply between. [come. Besegra, V. a. to vanquish, to over- Besigtyiga, V. a. to inspect, to sur- vey, to examine. - ning, f. inspec- tion, survey. Besinna, V. a. to consider, to weigh, to deliberate. - sig, v. r. to recollec one's self; to change one's mind. - ndo« n. consideration, recollection. Besitt||a, V. a. to possess, to occupy. - det! confound it! -are, m. pos- sessor, owner. -ning, f. posses- sion , property; colony, establishment. -nlngsrätt, n, right of possession. -ningstagande, n. seizure, occu. pation. Besjunga, V. a. to sing, to celebrate» Besk, a. bitter. -het, f. bitterness. Beskaffijad, a. disposed, qualified, cir- cumstanced. -enhet, f. quality, con- dition, turn, nature, disposition, cast. Beskatt;,a, V. a. to assess, to tax, to cess, to put under contribution. -ning, f. assessment. Besked, n. order, carefulness, exact- ness, correctness, account, certificate. göra to answer, to pledge. Beskedlig, a. good, sober, discreet, moderate, var så - att göra det, be so kind as to do that. -het, f, discretion, modesty, decency, obliging- ness. Beskick|[a, v. a. to depute; T. to- allay, -ning, f. sending, deputation, embassage; T. allaying. Beskjut||a, v. a. to fire, to shoot upon to cannonade, -ning, f. bombard, ment. Beskrifyning, f. description, account, detail. -va, v. a. to describe, to de- fine, to give an account of, to set forth a thing, beskrifven lag, written l*we 24 Beskydd Bestyrelse Beskydd, n. protection, shelter, patro- nage, safeguard, auspice, -a, V. a. to protect, to shelter, to safeguard, to defend, to preserve, to conserve, to shade, -are, 77i. protector. Beskygga, v. a. to shade. Beskyllda, V. a. to charge, to accuse, to arraign, to blame. -ning, f. accusation, charge, imputation. Beskyni^a, v. a. to disgrace, to shame, to reflect upon, to affront, -ning, f. insult, outrage, disgrace. Beskåd||a, v. a. to view, to survey, to behold, to contemplate. -ande, 77. i view, contemplation, -are, in. sear- cher, surveyor. -lig, a. contempla- tive; intuitive. Beskäftig, a. officious, busy. Beskälla, V. a. to cover (of stallions). -re, m. stallion. Beskänkt, a. tipsy, drunk. __ Beskära, v. a. to cut off, to lop, to geld; * to deprive of. Beskära, v. a. to give, to confer, to bestow; to destine. Beskämia, V. a. to shield, to shelter, to protect. - sig, v. r. to make great bustle (about), to lament (for, over). Beskönjande, n. palliation, excuse. Beslag, 77. plate, boss, spangle, mount» ings; seizure ; embargo. -en, a. mounted, studded with; caught in, 'wnvicted of. -karl, m. excise-man. -sejsing, m. T. gasket. Beslut, n. decree, ordinance, resolution, conclusion, -a, V. a. to conclude, to decide, to decree, to resolve. -Sam, a. resolute, -samhet, f. resoluteness. Beslå, V. a. to beat, to hammer; to furnish with a clasp; to shoe (a horse); to sheath; to wainscot, to lira; to 'atch, to trap; to hand, to furl (the sails). Beslägtad, aTrelate, allied to. Besman, n. steelyard, trone. Besmitt||a, v. a. to contaminate, tc S infect, to taint, -else, tn. conta- mination, infection. Besmutsa, v. a. to dirty, to soil. Besaiörja» V» «. to b»»m«ar; to anoint. BeSOfva, V. a. to lie with, to debauch (a woman), -re, m. bed-fellow. B88Old||ä, V. a. to give salary, to keeyi in pay. -ning, f. salary, pay, wages. Bespar|]a, V. a. to spare, to save. -ing, f. saving. Bespeja, v. a. to spy out -re, m. spy. Bespisa, v. a. to feed. Bespotta, v. a. to mock, to deride} to scoff at. -nde, n. insult, mockery -re, 777. mocker, scoffer. Bespringa, V. a. to horse, to cover. Bespruta, V. a. to besprinkle. Bespränga, V. a. to besprinkle; to variegate. [inquiry. Bespörja, V. a. to inquire, to make Best, m. beast, brute. - aktig, a. beastly, brutish. -aktighet, f. beastliness, brutality. -ialitet, f. beastliness, bestiality. ' Bestick, n. case, etui; plan of a ship. -a, V. a. to bestick; to grease; to corrupt, to bribe. - sig, V. r. to be involved in; to be hidden. Bestiga, V. a. to ascend, to mount. Bestjäla, v. a. to rob; to pick. Bestorm||a, V. a. to storm, to attack.' -ning, f. assault, storming. Bestraff||a, V. a. to punish, to chastise; to chide, to reprove, to rebuke, to re- prehend , to reprimand, to censure, -ning, f. punishment, chastisement; reproof, rebuke, reprehension, repri- mand. Bestrida, V. a. to dispute, to oppose, to contradict, to gainsay; to manage, to perform, to administer; to defray. -Ude, n. combating, opposing; ad- ministration; defraying, -re, m. de- fensor. _ {T. to command. Bestryka, V. a. to rub, to daub over; Bestråla, V. a. to irradiate. Beströ, V. a. to bestrew, to strew over,' to sprinkle over, to powder, to gravel. Bestyck|]a, V. a. to mount with guns, -ning, f. ordnance. Bestyr, n. care, management, disposal, -a, V. a, to conduct, to dispose, to regulate, to manage, -else, di- Bestyrka Betar 25 Bestyrka, V. a. to confirm, to corro- borate. -nde, n. testimony, evidence, proof, till - livaraf, in testimony whereof. Bestå, v. n. & a. to consist, of, to be composed of; to endure, to last; to persist, to maintain; to subsist, to exist -, to allow, to bestow. -nd, n. sta- bility , duration, durableness, conser- vation. -ndande, a, constant, firm. -ndsdel, m. constituent part, essen- tial part. Beställ||a, V. a. to do, to perform, to appoint; to order, det är beställt med honom, it is over with him. -ning, f. business, errand, affair; office, post, place, employ, employ- ment , commission, -gam, a. busy, officious, meddling. -samhet, f. officiousness. Bestäm|jdhet, f. precision, -ma, v. a. to appoint, to fix, to determine, to destine. -mclso, f. determination, destination. Beständig, a. constant, firm, continual, steadfast, stable, lasting. -het, f. constancy, steadfastness, firmness, sta- bility. Bestank[|a, v. a. to besprinkle, -ning, BcstÖflad, a. booted. If. aspersion. Bestört, a. astonished, amazed, con- founded. -ning, f. consternation, astonishment, amazement. BestÖt|[fil, m. planing-file, rubber. -hyfvel,m. smoothing-plane; dresser. Besudla, V. a. to soil, to pollute. Besuten, a. landed, possessed, -het, f, domiciliation. Besvara, V. a. to answer, to reply, -nde, n. answer, reply. Besvika, v. a. to deceive, to disappoint, to delude, to fail, to frustrate. Besviklig, a. deceitful, delusory, -hat, f. deceitfulness. Besvågrad, a. affined. Besvågra sig, V. r. to become affined. Besvär, n. trouble, difficulty, uneasi- ness , pain ; T. complaint, grievance, -a, V. a. to molest, to trouble, to importuneÅ to charge, to burden; to clog, to incumber; to grieve, to offend; to complain, to prefer one's grievances, -lig, a. troublesome, burdensome, tiresome, grievous, difficult, hard, -lighet, f. difficulty , inconvenience. -Spunkt, m. point of complain, head of the charge. Besvär||ja, V. a. to conjure; to swear to; to exorcise. -jaro, m. conjurer, exorcist, exerciser. -jelse, -jning, f. conjuration, exorcism. Besynnerlig, a. particular, singular; odd; extraordinary, strange; unaccoun- table. -het, f. singularity, strange- Beså, v. a. -to sow. [ness. Besätt||a, V. a. to beset; to plant, to hedge; to people; to man ; to supply; to garrisön. -ning, f. garrison. - på ett skepp, a ship's company, crew of a ship. Besök, n. visit, -ft, v. a. to visit, to call upon; to frequent, to use. -01'0, m. custom-officer, searcher. -else, f. visiting. Marie bes'okelsedag, the visitation of the blessed virgin Mary, the visitation of our lady. Besöla, v. a. to soil. Besörja, v. a. to take care of, to pro- vide for; to execute, -nde, n. care, management, commission. Beta, V. a. & n. to pasture, to feed; to graze; to unharness; to tan. Beta, f. maceration, soaking, limepit, corrosion. Betacka, V. a. to render thanks. - sig, V. r. to thank for; to refuse, to decline, to, excuse one's self. Betaglla, V. a. & n. to deprive; to cut off, to intercept; to debat, to clear; to break; to take, to overcome, to strike with amazement. -en, a. ta- ken, struck, overcome; smitten. Betal||a, v. a. to pay, to discharge, to requite; to satisfy; to refund, to re- compense; to retaliate. -are, m. payer, paymaster. -lling, f. due, pay- ment. -llingsbevis, n. quittance. -ningsdag, m. day of payment, pay-day. Betar, t»( pl. ww-mth, dog't-tuth* 26 Betarfva Beveka Betarfva, V. a. to need, to want. Bete, n. pasture, grazing; bait, lure. -SgrÖe, m. rough • stalked meadow- grass. -shage, m. enclosed pasture- ground. -sinark, tn. pastufe-ground. -Srättighet, f. right of pasturing. -Stäppa, f. small pasture-ground. Bete, V. a, to show, to manifest. - sig, V. r. to behave, to carry, to con- duct one's self. -ende, n. behaviour, conduct. Beteckna, V. a. to signify, to denote, to betoken, -nde, n. marking, de- notation, signification. Beting, m. T. bit. -fault, m. bitpin. Beting, n. condition, agreement, terms. -B, V. a. to stipulate, to make terms; to agree for. - ning, f. agreement, condition. Betitla, V. a. to entitle. Betjen||a, V. a. to attend, to cerve, to wait upon. - sig, V. 7. to take ad- vantage of, to lay hold of, to avail one's self. -ing, f. attendance, ser- vice ; officers. -t, m. servant; officer. Betona, v. a. to accent. Betoniegräs, n. betony. Betrakt||a, V. a. to contemplate, to observe, to consider, to ponder, to re- flect, to meditate, -ande, n. view- ing; contemplation, consideration, -are, m. contemplator, observator. -else, f. meditation, reflection. Betro, V. a. to trust, to credit, to con- fide. -dd, a. credited, trusted. Betryck, n. oppression, grievance, mi- sery, affliction, -a, V. a, to oppress, to afflict. Betrygga, V. a. to secure, to ensure. Beträda, v. a. to tread on; to convict. Beträffa, V. a. to concern, to touch. -nde, n. concerning. Betrang|Ja, V. a. to aggrieve, to dis- tress. -d, a. distressed. Betsa, v. a.- to stain. ^etsel, n. bridle, -stång, m. bran- ches of a bridle. - tyg, n. harness, gear. Betsla, v. a, to bit*, to bridle. - af, to unbit. Bfittj n. bite; bit, mouthpiece of bridle. Betunga, V. a. to burden, to charge. -nde, n. burdening, oppression. -, a. burdensome, oppressive. Betvifla, v. a. to doubt of, to question. Betvinga, V. a. to subdue, to reduce. Betydda, V. n. to signify, to portend, to betoken, to bode, to mean; to be of consequence. -ande, a. consider* able, -else, f. signification, sense, -enhet, f. importance, consequence. a. considerable, important, of consequence, signal. Betyg, n. certificate, testimony. -8, V, a. to profess, to declare-, to ex- press ; to attest, to certify, to protest. -andO, n. -else, f. profession, pro- testation, declaration, demonstration, | Betäckya, v. a. to cover, to shelter, to veil, to screen, to shield, to over- spread; to coven -niug, f. cover ing; escort. Betänkta, V. d. to consider, to medi- tate, to ponder, to reflect, to delibe- rate. - sig, v. T. to consider, to ad- vise with one's self; to alter one's mind. -ande, n. consideration, de- liberation ; scruple, hesitation; opinion. -etid, m. time for reflection. -lig, a. doubtful, hazardous, dangerous. -lighet, f. hesitation, doubt. -Sam, a. deliberate, considerate. -sanihet, f. considerateness. -t, a. resolved upon; advised. Beundra, v. a. to admire, -n, f. ad- miration. - nsvärd, a. admirable, -re, TV. admirer. Bevak||a, V. a. to guard, to take c&re of, to watch, to keep, -ande, n. guard; care, suit. - ning, f. custody, keeping; escort, guard. Bevandrad, a. versed, practised. Bevar, n. protection, -a, V. a. to pre- serve, to save, -ande, n. conserva- tion, sustentation. -ar 6, m. preserver. Bevars! i. God forbid 1 ja yes in- deed. nej -, not at all. Bevek||a, v. a. to affect, to stir passion, to soften; to move, bevekas, to relent Bevekande Biljett 27 to melt, -ande, a. touching. - skill, urgent reason, inducement, motive, -else, f. motion, -elsegrund, m. motive, inducement, -lig, a. moving, pathetical, touching. -lighet, f. patheticalness. Bevilja, v. a. to grant, to allow, to assent, to vote. Bevillning, f. grant; royal aid. Bevis, 71. proof, evidence, testimony; certificate, attest; confirmation; pledge, voucher, -a, V. a. to prove, to de- monstrate, to evince, to make appear; to speak; to make out; to exert; to show. -ande, a. demonstrative, pro- batory.-lig, a. demonstrable, -ligen, ad. evidently, -ning, f. demonstra- tion. heders mark of honour. Bevitna, v. a. to testify, to witness, to bear witness of, to give evidence of, to attest, -nde, /"..attestation, testifying. Bevåg, 71. risk, impulse, motive, pä eget -, of one's own accord. Bevagcn, a. affectionate, favourable, propitious, benign, -het, f. affection- ateness, favour. Bcvändt, a. valuable, of worth', det är intet - med den saken, that affair is of no moment. Beväpna, V. a. to arm. - sig, to take arms, -nde, n. armament. Bevär||a, V. a. to arm, to equip, to furnish with arms. - ing, f. arming. -, 771. militia. Bevärdiga, V. a. to deign, to honour. Bevåxa, v. n. to grow over. Bezoar, m. bezoar, -get, f. moun- tain-goat. Bi, 72. bee. -afvel, 772. rearing of bees. - frätare, 772. bee-eater, eat- bee. - hona, f. queen-bee. -hllS, n. beehouse. - hök, m. eat-bee..-kakfl, f. honey-comb, pipa i bikakan, bee- cell. -kupa, f. bee-hive, -moder, f. bee-queen. -skötsel, m. keeping of bees. -Stock, 772. bee-hive. -Svärm, m. bee-swarm. Bl, ad. by. stå -, to stand, to endure. ligga to lie to. Biafsigt, m~. by-view. Biarbcte, n. by-work. Bibehålla, v. a. to maintain, to pre- serve, to continue. -Iide, n. main- tenance, conservation. Bib|jel, m. Bible. - elfhst, a. versed in the Bible. -lisk, a. biblical, scriptural. Bibernell, m. pimpernel. [rian. Bibliotek, n. library, -arie, m. libra- Bibringa, V. a. to impart, to insinu- ate; to convey. Bida, V. n. to stay, to tarry, to wait, to stop, to attend. Bidevind, m. sidewind. Bidrag, n. contribution. -a, v. a. to contribute, to aide. Bifall, «. applause, approbation, -a, V. a. to consent, to grant, to agree, to .yield* to. -rop, 72. acclamation. Bifoga, V. a. to adjoin, to annex, to add. -nde, n. adjoining, annaxing, addition. [broidery. Bigerning, f. by-matter; border, em- Bihllllg, n. appendix, supplement. Bikt, m. confession, -a, V. a. to con- fess. -barn, n. penitent, -fader, m. father confessor, -penningar, m. pl. shrove-money. - Stol, m. 'con- Bila, f. axe. [fessional. Bilaga, f. appendage to a writing, in- strument annexed. Bilbref, 72. T. great bill of sale. Bild, m. image, statue, figure, -a, V. a. to form, to model, to fashion, to mould, to shape. -erbibel, in. Bible with prints. -erbok, f. picture- book. -erdyrkan, f. iconoiatry. -gjutarc, m. statue-founder. -hug- gare, m. sculptor, statuary, car- ver. - huggeri, n. sculpture, chisel- work. -lig, a. figurative; symbolical, -ning, f. formation, shape, make; culture, cultivation; education, accom- plishment. -stod,7n.statue«>-fitorm- are, m. iconoclast. Biljard, m. billiards. -boll, 771. -kala, f. billiard-ball. -stång, m. cue, billiard-stick. Biljett,.m. billet; ticket* 28 Bill Bjömdillj Bill, m. ploughshare. Billig, a. equitable, reasonable, fair, < just; low, cheap, -a, V. a. to ap- 1 prove of, to give into, -het, f. --' equity, reason, justness; cheatmess. Biltog, a. outlawed, -görande, n. proscription. Biläger, n. nuptials. Bilägga, V. a. to add, to subjoin; to bestow upon, to impute; to settle, to reconcile. -nde, n. settlement, re- - conciliation, -re, m. mediator. Bilöpare, rn. interloper. Binamn, n. byname, surname. Binda, f. bandage, sling; (ört) convol- vulus ; black bindweed. -, V. a. to bind, to tie, to-knit; to confine, to oblige, -nde, a. binding. - skäl, convincing reason. Bind||el, m. bandage, fillet. -Onyckel, m. key of St. Petrus, -nål, m. knitt- ing-pin. -ord, n. copula, -rem, m. strap, latchet. - sle, n. tie. -tråd, r m. packthread, twine. Binge, m. heap; bin. Bingelgräs, n. roercure, allgood (plant). Binka, f. flea-bane. Binnenhamn, n. basin. Binnike||band, m. tape, -mask, m. (■ tape-worm, gourd-worm. Biomständighet, f. accessory cir- I cumstance. Birfilare, m. scraper, alehouse-fiddler. Birå, m. bureau, office; scrutoire. Bisak, n. by-matter, incident. Bisarr, a. strange, odd, fanciful. Bischoff, m. bishop (a drink). Bisittare, m. assessor. Biskop,m. bishop, -s-döme, -s-stift, n, bisljoprick, episcopate, diocese. -S-kåpa, f. pall, mantle of a bishop, -s-mössa, f. mitre, -s-staf, m. crosier, bat; barren wort. - S-Ört, f. Bismak, m. aftertaste. [fingerflower. Bisofverska, f. concubine, bed-fellow. Bispringa, v. a. to succour, to assist, to relieve, to aid. Bister, a. fierce, angry, furious, bitter, terrible , boisterous. - het, f. fierce- ness. fury, wrath/ Bister, m. (färg) bistre, woodsoot. Bistå, t). a. to assist, to aid, to suj\ port, to back, to second. - en, te stand by one. -nd, n. assistance, support. - ndig, a. constant, lasting. Bisätt||a, V. a. to bury, to deposite (a corpse). - ning, f. depositing (of a corpse). Bit, m. bit, morsel, piece. Bita, v. a. to bite. - in, - igenom, to soak through, to eat, to penetrate. -r.de, a. biting, sarcastical, smart, nipping, -re, m. mordella; sanding, snake-fish. Biträdda, v. a. to assist, to aid, to help; to accede. -C, n. concurrence, assistance; accession. Bitter, a. bitter, sharp; biting, nip- ping ; hostile, angry. - blad, n. water- pepper. -het, f. bitterness, sharp- ness ; hatred. -jord, f. magnesia, -mandel, m. bitter almond. -salt!t n. bittersalt, -spat, m. calci-murite, dolomite. -vatten, n. epsom-salt water. -ört, f. madwort. Bittida, ad. early, betimes, soon. Biverk, n. by-work. Bivista, V. a. to assist at, to attend Biväg, m. by-way, by-path. Bjebba etc., s. Bjäbba etc. Bjudlia, V. a. to bid, to command, to order, to offer, to bid, to invite, to tender. - emot, to go against. - till, to attempt, to try, to offer. - 'Öfver, to outbid, to bid a higher price. - Ut, -to challenge. -ning, f. in- Bjugg, n. barley. [vitation. Bjäbba, V. n. to yelp; to squall. Bjäfs, n. trumpery. Bjälke, m. beam, -band, n. braee. -lag, n. floor, entablature. Bjällra, f. small bell. Bjärt, a. bright, glaring. Bjässe, m. a stout fellow, bravado. Björk, f. birch. -laf, m. inflated lichen. -lake, m. sap of birch. -lera, f. white clay. -trast, nt. misseltrush, fieldfare. Björn, m. bear; (lorgenär) dun. . -bär, n. blackberry, dewberry, -dill. Björnfloka Blockera 29 Hl. bawdmoncy. -Hoka, f. bearwort, cow's parsnip. -inna, f. she-bear, -ledare, tti. bear-leader. -Ioka, f. ■wild angelica. -mOSSa, f. great golden maidenhair. -skall, 71. bear- hunting. -Öra, 71. arctosis; auricula. Black, 771. gyves, shackles, bilboes. Black, Blackig, a. grayish, whitish. Blad, 71. leaf; blade, bladet är om- vändt, the tables are turned, -ba* kelse, 771. puffpaste, -fjäll, n. leaf- scales. -guld, 71. goldlcaf. -hjul, 71. wheel with ladles. -ig, a. leaved, leafy. -Ins, f. wood-louse. -1ÖS, a. leafless. -mage, 771. tripe, feck. **mossa, 71. spurious moss. - rik, 'a. leafy, full of leaves, -silver, n. silverleaf. ' -Skaft, U. leafstalk, -svamp, tti. agaric, -tenn, n. leaftin, tinfoil. Blaggarn, 71. yarn spun of hurds. - väf, tti. cloth made of hurds. Bland, prp. among, between. Bland||a, V. a. to mix, to blend, to mingle. - till, to make up, to pre- pare. - sig i, to engage in, to meddle with. -ad, a. medley, miscellaneous, -foder, n. mash, -ning, f. medly, allaying, -säd, f. meslin. Blank, a. bright, shining, glittering, clear, blankt svärd, naked sword, -a, 17. a. to burnish, to brighten, to polish. -flsk, 771. bleak, blay. -het, f. brightness. -Smörja, f. blacking. Blankard, TTI. beam of a carriage. Blankett, m. blankbond. Bleck, ti. tin, latten, -hammare, t 771. tinforge. -slagare, 771. tinman. Blecka, V. a. to blaze; to bark, to k peel. -, f. blay (fisk). Blek, a. pale, wan, bleak, -a, V. a. to bleach, -are, m. bleacher, white- ner. -blå, a. faint blue. -0, 71. bleaching-ground, -het, f. paleness, -lagd, -lett, a. palefaced, -na, V. 71. to grow pale, -ning, f. blea- ching. -röd, a. fallow, -sot,'tti. green sickness. Blemilma, f. pimple, wheal, pustule, JaAle. _-mig, a. pimpled./ Blende, n. blende, mocklead, mockore. Blick, m. look, twinkling. -8, V. n. to look, to view, to glance; T. to 'Shine; to lighten, -eld, -fyr, m. T. false fires. Blid, Ct. mild, kind, propitious, tender; prosperous, -het, f. kindness, ^n- dulgence, mildness, gentleness. -ka, V. a. to appease, to pacify, to quiet, to mitigate, to mollify. -kelig, a. placable, propitiable. Blifva, v. n. to be, to become, to fall, to grow, to turn, to prove; to stay, to remain, to abide; to continue. - frisk igen, to recover. - kunnigt, to get abroad. - med bam, to prove with child, låt -, forbear, låt bli honom, let him alone. - af, to come of. LU af med, to get a went, to get rid of. - borta, to be lost. - efter, to remain behind. - ifrån sig, to get out of one's wits. - igen, to remain. - ilia vid, to be startled. i - om intet, to prove idle. - gvar, - öfver, to be left, to remain. - till intet, to come to nothing. - uppe, to stay up. - ute, to stay dut. - utom sig, to get besides one's self. - varse, to perceive. X- vid, to persist. Bliga, v. n. to gaze, to stare. Blind, a. blind; effaced; implicit? -bock, m. blindman's-buff. -föll» Ster, 71. blind window, mock window.' -het, f. blindness, cecity. -knagg, m. hornetfly. -lykta, f. dark-lantern, glim, -lås, 71. dead lock. - nässla, f. dead nettle. - Orm, 771. blind- worm. -Skär, n. lurking rocks, -tarm, m. blindgut. -vis, ad. blindly, at random. Blinda, f. T. spritsail. Blink, m. twinkling, i blinken, in- stantly. > -3, v. n. to blink, to twinkle. Blixt, m. lightning.--ra, v. n. to lighten, to flash. -Stråle, 771. flash of lightning. Block, 77. block; pig, sow; pulley.1 , -ad, 77i. blockade.>-era, v. a. to. 30 Blockhus Blyg block up, to blockade. -llUS, n. block- house. -såg, m. pitsaw. -tenn, n. block-tin. -vagn, m. low heavy z waggon; truck. Blod, n. blood; consanguinity, race, ''family, blodet är tjockare än vatt- net, close is my shirt, but clbser is my skin, -a, v. a. to blood, -bad, in. bloodshed, massacre, -böld, Tn. furuncle, -fink, m. bull-finch. -flöd, n. bloody flux, hemorrhagy. -full, a. sanguineous; bloodshot. -fullliet, f. plethora. -girig, a. bloodthirsty, -gång, m. issue of blood. -hund, m. bloodhound, bulldog. -ig, a. bloody; sanguinary. -igel, m. leech, -klimp, m. clod of blood, -korf, m. blackpudding, -kärl, m. blood- vessel. -lut, m. bloodlye, lixivium af blood. -lös, a. bloodless, -pen- ningar, m. pl. bloodwit. -renande, a. purgative. -TOt, f. tormentil. »gfrände, m. relation by blood. <-sforvandtskap, m. consanguinity. -Sllämd, m. bloody avengement. »skam, m. incest, -skuld, m. guilt of blood. -Spillan, f. bloodshedding. -SpOttnlng, f. spitting of blood, '»sprängd, a. bloodsprinkied. -sten, m. Woodstone, -stillande, a. blood- etopping. -StÖrtning, f. hemor- rhagy. -sugare, m. vampire, -törst, m. bloodthirst. -var, n. bloody matter, ichor. -vatten , n. lymph. -vitne, m. martyr, -åder, f. yein. Blom^ax, n. spike of flowers. -blad, n. petal, -flock, m. umbel, -fly, n. cbermes. -foder, n. calix, glu- me. -fäste, n. receptacle, spindle, -hoik, m. flowercup. - holster, 71. spathe, -knippe, n. cyma. -knopp, Vn. bud of flower. - krona, f. cam- panula. -kruka, f. flowerpot, -kål, • cauliflower. -ning, f. efflorescency. ■qvast, m. nosegay, -ruska, f. panicle. - skaft, n. peduncle. -Spira, [. pointal. -Stam, m, scapus. -vass, m. flowering rush. -verk* n. festoon. Blommlfa, f. flower; blossom; bloom; ( prime,' -, v. n. to bloom, to blossom: tn flourish. -Ma, V. a. to Rower, -ig, a. flowered. -ist, m. florist. Blomster, n. flower, -almanack* m. calendar of flowers, -band , n. festoon, garland, -fält, n. flowery field. -gård, Tn. flower - garden. -krans, m. crown, garland. -kän- nafe, m. florist, -lök, m. bulb, -mossa, f. splachnum. -målning, f. flower-painting, -månad, m. flow- er-month. -qvast, m. nosegay, -rik, a,, flowery, bloomy, flourishing. -Språk, n. language of flowers. -tid, wi. flower-season. Blomstra, v. n. blomstras, v. a,' to blossom, to flourisch, to put bios soms. Blond, a. fair, light, light-coloured. Blonder, m. pl. blond-laces. Bloss, n. link, torch, -a, v. blaze, to flame. Blot, n. sacrifice, -a, v. a. to imr molate, to sacrifice. Blott, a. bare, naked, uncovered; alone, mere. -, ad. merely, only, but, ba- rely. -a, V. a. to uncover, to bare, to strip, to lay open. -Ställa, V. a. to expose. Bllind, m. slumber, nap.-a, v. n. to shut the eyes. Bly, n. lead, -a, v. a. to lead, -ar- bete, n. plumbery. -aska, f. lead- ashes. -dm3, m. T. lead-crystal, -erts, zn. blacklead. -ertspenna, f. -stift, m. lead-pencil, crayon, -glans, m. leadglance. -glas, n. lead-glass. - Iialtig, a. plumbiferous. -hvitt, n. white lead, ceruse. -lod, 71. plumb, -malm, m. lead-ore. -ockra, f. lead-ochre, -salva, f. lead-ointment. -SOCker, n. sugar of lead. -Spat, n. leadspar. -stift, n. leadpencil. -stålmalm, m. steel- grained lead. - stöpare, m. plumber, -sveif, m. lead-tail, -tacka, f. pig of lead. - vind, m. vice, draw- ing machine to draw the lead for win- dows. -vitriol, m. vitriolic ore. -ättika, f. vinegar of saturn. Blyg. a. bashful, shy. shamefaced, cov. Blygas Boqvinna 31 , V. d. to be bashful, to blusu. ®-d, m. shame, ignominy, disgrace; privities. -dhan, n. sharebone, -het, f. bashfulness. - Sam, a., bashful, modest, -samhet, f. modesty; bash- fulness. -sel, m. shame. Blysa, f. T. poop-lantern. Blå, a. blue, -a, v. a. to die blue, -aktig, a. bluish, -bar, n. bil- berry. -falk, m. henharm. -fot, m. osprey, -färg, 771. smalt, -fär- gare, m. bluedier. -hallon, n. blackberry, dewberry. -klillt, m. j bluebottle. -korp, m. blue jackdaw. ; -kråka, f. roller. -kullaj f. hell. 1-kyp, m. coop for blue colour, -kål, m. blue cabbage. -lera, f. blue clay. -mes, m. blue titmouse. -na, v. a. to make blue. -, V. n. to grow blue. -nad, f. livid spot, bruise, -poll, m. aster. -russin, n. raisins of the •un. -sippa, f. hepatica. -Sten, m. roman vitriol. -Strumpa, f. bluestopking. -Stål, m. dragonet. -syra, f. prussic acid. - Ögd, a. r blye-eyed. Blånor, blår, f. pl. liurds. Blås||a, f. bladder, blister; wheal, pu- ' etule; sound; pitch; bubble (snail). -, v. n. & a. to blow, to wind, to' sound; to smelt, det blåser starlet, the wind is high. - af, to blow off; to sound a retreat. - bort, to blow away. - i, to instil into, to inspire with. - igen, to blow to. - tinder, to foment. - upp, to wind, to puff, to swell, to blow up. - Ut, to pro- claim by sound of trumpet, -are, tn. blower; finfish. -bälj, m. bel- lows. -gump, m. rove-beetle. -ig, a. full of blisters; stormy, -instru- ment, n. windinstrument. -klacka, f. cout, diver. - rör, n. blowpipe, blow- ing tube; bunting iron. -Sten, m. etone in the bladder, -sträng, m. urachus. -Stål, n. blistersteel. -vä- . de*r, n. blowing weather, high wind. Blåst, m. wind, blowing weather. jBläck, n. ink. -a, V. a. to daub with ink, -flsk, 77». blackfish. -flaska, f. inkbottle, -fläck, m. spot of ink. -horn, n. inkhorn, inkstand, -plump, n. inkblot. -pul- ver, n. ink-powder. Bläda, v. a. to thin plants. Bläddra, f. bubble, blister, bladder. -, V. n. to tum over the leaves of a book. [glare. Blända, V. a. to blind; to dazzle, to Bländverk, n. illusion, fascination. J B länga, v. n. to stare at. Blänk||a, v. n. to shine, to glitter, to glisten. - fyr, m. bluelight. Bias, m. Bläsa, f. shim, white brow of a horse. Blaster, in. blast, bellows. -ngn, m. blastfurnace. Blöda, V. n. to bleed, to run with blood. - näsblod, to bleed at the nbse. B10d|[ig, a. tender, soft, tenderhearted. -ighet, -sinthet, f. tenderness, Blöja, f. swaddling-cloth. [timidity. Blöt, a. soft, yielding, pulpous, pulpy,, mollient, ductile, lägga i -, to soak. lägga sitt hufvud i -, to beat one's brains., -a, V. a. to steep, lo ma- cerate,' to sop. - flsk, 971. soaked fish, -het, f. softness. -na, v. n. to soften, to melt, to relent. -ning, f. soaking, maceration. Bo, V. n. to live, to dwell, to reside, to lodge, to abide. -, m. inhabitant. -, n. place of abode, habitation, dwell- ing, .abode; housekeeping; goods and 'chattel',inheritance; estate; stock; nest. - och bohag, house and moveables. flytta -, to remove, to move. - dr ägt, m. embezzlement of goods or money committed by one partner to the pre- judice of the other, -fast, a. landed who has his own house, -flyttning, f. removal. -fällig, a. decayed. -fällighet, f. decay. -hag^-hags- tyg, n. moveables in a house, furni- ture. -lek, m. goods and chattels. -marke, n. paraph, mark; mono- gram. -näsla, f. motherwort, -på' lar, m. pl. domicile, slå ner sina to fix one's habitation, -qvinna, f. 32 Bosatt > Bokhammare motner of tamily. -Salt, d. settled, -skifte, n. division of an estate. -skilnad, m. separation, of the goods. - stad, m. domicil, abode, residence. -Ställe, n. habitation, residence, -sätta sig, v. r. to settle, to set up for one's self, -sättning, f. settling, -uppteckning, f. in- ventory. Bobba, f. cowburn, burncow, buprestis. Bobin, m. bobbin. Bock, m. buck, he-goat. göra en -, to make a blunder. - blad, n. knee- grass. -killing, m. kid. -ragg, m. grat's-hair. -rot, f. small pim- pihell. -Skinn, n. buckskin. -skägg, n. goat's-beard (plant), -språng, n. goat's-leap. Bocka sig, V. r. to bow, to make a bow. Bod, f. shop, storehouse, magazine. -betjent, m. shopkeeper's clerk. 1 -dräng, m. servant in a shop. -flicka, f. shopmaid. -gOSSe, m. shopkeeper's prentice, shopboy, -han- del, m. shopkeeping. - hyra, f. / shoprent. Bodmeri, n. bottomry, -href, n. bottomry • bond. -gifvare, m. ad- vancer of bottomry-money. Bof, m. rogue, villain, rascal. -aktig, a. villanous. -stycke, n. roguery, knavery. Bofink, m. bullfinch, chaffinch. Bofist, m. puffball, puckfist. Bofven||bramsegel, n. royal, öfver- -, shyscraper. - branistång, m. royal mast. -bändsel, m. lashing of the shrows and stays, handseizing, -hytta, f. poop royal. -kryss- bramsegel, ri. great main top stay- sail. -kryss-segel, n. mizen top- gallant royal sail. -köl, m. upper falsekeel. -skufblinda, f. sprit- sail-topgallant-sail. -stångstag- segel, n. mizen spindle-staysail. Bog, m. shoulder; T. bow. en rund -, a bluff bow. -a, V. a. to splay (a horse), -ankare, m. bow-anchor, -blad, 71. shoulderbone, shoulder- blade. -hr uten, a. splayed. -Jtauoiu m. headpiece. - lina, f. buoy • ropq bowline. -8pi'0t, n. bowsprit. -SVOp^ m. curvature of a ship. -timmer^ n. crocktimber, -trä, n. hame, collar -vuling, m. gammoning. Bogser||a, v. a. to tow. -ing, / towage. - lina, f. towrope, breastfast Bohvete, n. buckwheat. - gryn, n, halfground beachwheat. Boj, n. bays, baize. Boj, m. buoy, -a, V. a. tu buoy, -rep, n. buoy-rope. Boja, f. Bojor, pl. fetters, irons. Bojert, m. a boat employed for laying the buoys. Bok, f. beech. -ållon, n. beechnut. Bok, f. (pl. böcker J, book; quire (of paper), föra till boks, to book. det star ilia till boks, it makes a bad account, hålla - med någon. to keep account with one. -bindare, m. bookbinder. -fÖrarO , m. book- keeper. -föring, f. bookkeeping, -förteckning, f. catalogue. -han> del, m. booktrade, -handlare, m. bookseller. -hylla, f. bookshelf, -hållare, m. bookkeeper, clerk.1 -hålleri, n. bookkeeping, dubbelt - , bookkeeping by double entry, -kunskap, f. bibliography, -lig, a. literary, bokliga konster, litera- ture, letters, -låda, f. bookseller's shop. -Illal, m. bookworm. -sam« ling, f. library. -skåp, n. book- case. -Slut, n. balance. -språk- n. written language. - spänn0, ri. hook on a book. -staf, m. letter, type, character, efter bokstafven, bok- stafligen, literally. -staflig, a. literal, -stafvera, v.a.<fcn.tospeii.-tryck- are, m. printer, -tryckaregosse, m. printer's apprentice. -tryckarO- press, m. printing-press. -tryckare- svärta, f. printing-ink. -tryckeri, n. printing-office. -vett, n. litera- ture , learning. -VUrm, m. book- worm. -vän, -älskare, m. biblio- phile. Bok||a, V. a. to beat the ore small -rare,, m. knocker, -hajnmare, m. Bokstamp Borgarvis 33 knocker's hammer. -stamp, m. -VOrk, 71. stamping-mill. Bokna, V. n. to grow rotten- Bol||a, V, 71. to bugger, to wench, -are, on. buggerer. -eri, n. fornication. Bolag, n. partnership, -sman, m. Bolina, f. bowline. [partner. Boll, m. ball; T. pompet; tennis. -hus, 7». tennis-court. -spel, n. tennis. Bolma, v. n. to smoke, to steau. Bolmört, f. henbane. Bolster, n. feather-bed. - *ar, 71. ticking, ticken, tick. Bolns, m. bole. Bolverk, n. bulwark. Bolyxa, f. great axe. Bom, m. bar; T. h»om; eaneroll; kneeroll, slå to mistake, -ma (förej, V. a. to bar, to bolt, -tåg, n. guest-rope. Bomb, m. bomb, -ardera, v. a. to bombard. - ardering, f. bombard- ment. -fri, a. bombproof, -kast- ning, f. casting of bombs, -kits, 771. bombketch. Bombast, Tn. fustian. Bomolja, f. oil of olives, olive-oil. Bomull, f. cotton, -gam, n. cotton- thread. -lärft, n. cotton, cloth made of cotton. -Spinneri, 71. cot- tonmill. -vadd, 71. cotton-wadding, -varor, f. pl. cottons, -väf, ti. cottoncloth. Bomärke, n. paraphe, mark. Bona, v. a. to polish with wax, to rub. -re, Tn. rubber. Bonde, Tn. peasant, countryman, far- mer, husbandman; pawn. Bond||aktig, a. rustic. -blyg, a. coy, sheepish. -by, Tn. village, -dräng, m. a farmer's man. -flicka, f. country-girl, -gård, Tn. farm- house. -hemman, m. farm, copyhold, -hand, m. cur, mastiff, -hustru, f. country • woman, -högfärd , m. rustic pride. -koja, f. cottage, -lurk, -lymmel, m. churl, clown, bumpkin. -piga, f. peasant's maid. -Ska, f. country dialect. -, ad. Swedish-English Diet, boorishly. - Spelare, W». fiddler, scraper. -Språk, n. rustic dialect. -Stånd, n. peasantry, farmers. -tro, f. implicit faith. Boning, f. habitation, abode, dwelling. -Shus, n. dwelling-house, mansion, -splats, m. place of abode. -srum, n. dwelling-room, day-room. Bonnet, m. T. bonnet (sail). Borax, Borek, m. borax, -syra, f. boracic acid. Bord, n. table; T. board, läsa till bords, to say grace before meat, on on board, aboard, "kasta öfver -, to cast over board, lägga om -, tt board, to lay aboard. - duk, m. table-cloth. -fot, m. leg of a table, -kamrat, m. table-fellow, -klocka, f. dinnerbell, -låda, f. drawer of a table, -lägga, V. a. to plank the outside of a ship, -läggning, f. outside-planking of a ship. - silfver, n. tableplate. -skiffer, m. slate for writing.tablet. -skifva, f. leaf of a table. -Skåp, n. cupboard. - stud- sare, Tn.'table-clock. -sällskap, n. dinner-party. -tyg, n. table-furniture, -vän, m. table-friend; parasite. Bordell, n. brothel. Boren, a. born. Borg, m, castle, fort; T. preventer; safeguard. -domare, m. judge of the castle, -drejrep, n. false tie. -grefve, m. burgrave, -grefvinna, f. burgravine, -gård, m. palace-yard, -mästare, m. burgomaster, mayorc -rätt, m. palace-court, -tåg, 78» preventer, - vant-tåg, n. swifter. Borga, V. a. to take upon trust ell. tick, to give upon trust, to sell upon credit. - ut, to lend out. - af, to borrow of. Borgar||e, m. burgher, citizen, -aktig, a. citizenlike. -ed, m. citizen's-oath. -högfärd, f. citizen-pride, -krona, f. civic crown, -messig, a. citizen- like. -ratt, m. citizenship, privilege of a citizen. -Stånd, 71. class of citizens. - vakt, m. trainbands. -vis, ad, citizenlike.'■ 34 Borgen Bragd Borg||en, m. bail, security, surety, gd i - for, to be bail for. -enär, m. ereditor. -©Sinan, m. surety, bonds- man. Borger||Ug, a. civil. - tunga, the duties of a burgher. -skap, n. burghership, commonalty of citizens. Boricka, f. bastard of a horse and an ass.. Borr, m. auger, gimlet, bit, bore, drill, a, v. a. to bore, to perforate. - aig, to wrench the foot, -block, n. clave, -en, tn. (hästsjukdom) dis- location in the foot. -flsk, 77t. shell- fish. -jern, n. driii-iron. -maskin, f. drilling • machine, boring - frame, -mjöl, 71. borings. Borre, m. sea-hedge-bog (fish). Borst, 771. bristle, -a, v. a. to brush. -a sig, V. r. to bristle, to be sturdy, -bindarc, m. brushmaker. -©, m. brush, -gräs, n. matgrass. - ig, a. bristly. - neglika, s. sweetjohn, sweetwilliam. -tistftl, m. english soft gentle thistle. -tåtel, 771. grey hairgrass. Bort, ad, away, hence, avaunt. långt far off. tio mil -, ten miles off. ifrån, far hence. - om, beyond, >n the other side. - at, thither; al- most, much about, och så vidare - åt, and so all the way on. hela tiden - åt, ail along, -arrendera, V. a. to lease. -bjuda, V. a. to in- vite. -byta, V. a. to change. -byt- ning, f. (af ett ham), supposition. -domna, v. n. to grow numb. -dun- Sta, v. n. to evaporate. - dåna, v. n. to faint, to swoon, -döende, n, extinction, -flytta, V. n. to with- draw, to retire, to leave. -fÖIS, V. a. to carry away, -gifta, V. a. to marry. -gifva, V. a. to give away. -gifvande, n. denary; conferring, -gång, m. departure; exit, decease. -kasta, v. a. to throw away. -lofva, V. a. to promise, -lägga, v. a. to lay by. -VCSR, f. departure. -rycka, v. a. to pull off. -skaffa, v. a. to get away, -snappa, V. a. to »natch away, -tagen, a. paralytic, -tagenhet, f. palsy. Borta, ad. away, absent; abroad; lost. der -, yonder, hemma och -, at homa and abroad. Bose, m. viper, addar. Boskap, m. cattle, -safvel, m. cattle-breeding, keeping cattle. -S- djur, n. black-cattle, -sdrift, f. drove of cattle; pasture-ground. -S* handel, m. trade in cattle. -Shand- lare, m. cattle-dealer, -shjord, m. herdsman. -släkare, m. veteri- narian. -smarknad, m. market for cattle, -spenningar, pl. duty paid for cattle. -spest, m. murrain. -S» skötsel, m. cattle-breeding. BOSS, n. chaff, litter, -a, v. a. to litter. Bot, m. remedy, cure; penance, -a, V. a. to heal, to cure; to repair. -ande, n. healing, amendment, re- paration. -emodel, n. remedy, help. -fardig, a. penitent, repentant, con- trite for sin. -färdighet, f. repen- tance, penitence. -göringsdag, m. day of penitence, fastday. -lig, a. curable, reparable, -predikan, m. sermon of repentance, -psalm , f. penitential-psalm. -Öflling, f. exer- cice of penitence. -Öfningsskjorta, f. hair-cloth. Botan||ik, f. botany, -isera, v. n. to botanize, to go a simpling. -Isk, a. botanical. -ist, m. botanist. Botten, 771. bottom; floor, loft; terri- tory. - pd tyg, ground, groundwork. -1ÖS, a. bottomless. -mils , f. ar- med bullhead. - Sats, m. sediment, dregs. -stock, m. floor-timber, -ärlig, a. thoroughly honest. Bottna, v. n. to suffice, to be enough. Botum, n. fine, mulct, penalty. Bovenbramsegel etc., a. Bofven- bramsegel etc. Eoxas, v. d. to box. Bra, a. good, well; honast. -, ad, well, mycket, very. Brack, m. litner, blood-hound. Bracks, f. (pl. hrackor) breeches. Bragd, m. exploit, action. Brak Brodernål 35 Brak, n. crack, bounce, -a, V. n. to crack. - löst, to burst out, to break loose.* -VCd, m. alder buck- thorn. [Ml. topgallant-mast. Bramsegel,n.topgaiiant-saii. -swng, Brand, m. brand, firebrand; conflagra- tion , fire; inflammation; blasting. -bref, n. incendiary-letter. -fri, a. fireproof, -försäkra^ v. a. to in- sure against fire, -försäkring, f. fire • insurance. - gul , a. orange- coloured. -gås, f. sheldrake, -hake, m. firehook. -jern, n. andiron, -kassa, f. firecash, -korn, n. blighted corn. -kula, f. fireball, -kår, m. corps of firemen. - MUI', m. strong fireproof wall; brick • wall. -räf, m. brandfox. -SOgel, n. fire- sail. -skada, f. fire-damage. -Skatt-, m. contribution on pain of fire. -skepp, n. fireship. -Spruta, f. fire-engine, -stake, mi. flrestick. -stege, m. fireladder. - stod, m. subsidy for damage from fire. -syn , m. survey of the hearths or chimneys. -Vakt, m. fire-watch, watchman. -ainbar, m. fire-bucket. Brant, a. steep, acclivous. -, s. m. precipice, -het, f. precipice, decli- vity, steepness. Brasa, f. fire. -, v. n. to flame. Brasilieträd, n. brasil, brazil. Braska, V. n. to rustle, to bustle; *to carry it high. - nde, n. pomp, shew, ostentation, display. Brass, m. brace, -a, V. n. to brace. - fyrkant, to square the yards. Braxen, m. bream, -blad, n. quill- wort. Bred, a. broad, wide; deep, -a, V. a. to spread, to extend. - upp en säng, to make a bed. -d, f. broadness, breadth, wideness; depth; T. latitude. gå i bredd med någon, to rank with one. -vid, ad. near, nigh, beside, by, at the side of another. Bref, n. letter, epistle; paper, öp^et -, letter patent, -bärare, m. post- man. -dufva, f. carrier-pigeon, -form, m. epistolary style, -kuvert, n. envelope, cover. -pOTtO, n. postage. -Ställ are, m. letterwriter, letterbook. -Vexling, f. correspondence by let- ters. -väska, f. lettercase. Brems^ m. snaffle, brake, barnadles. Bresilja, f. brasil, brazil. Bricka, f. board, tray; (i spel) piece, Brigg, m. brig. [man. Briljant, m. brilliant. -, a. brilliant, excellent. Bringa, f. breast, brisket. Bringa, v. a. to bring, to fetch, to convey, to carry. - fram, to bring forward, to produce. - hit, to bring hither. - in, to bring in, to bring heme. - om lifvet, to put one to death. - till rätta, to settle. - till väga, to bring about. Brink, m. descent of a hill, -hake, m. trigger. Brinna, V. n. to burn, to heat, to fer. ment. - ut, to burn out. - nde, a. burning; ardent. Brist, m. want, need, defect, deficiency; failure, failing, default, -a, V. n. to fail, to lack, to want. -fälllg, a. defective; shattered. Brista, V. n. to break, to burst. - ut i, to fly into, to fall into. Brits, m. bedboard, barrack-bed. Bro, f. bridge, -byggnad, f. build- ing of bridges. -fogde, m. surveyor of bridges, -hvalf, n. arch of a bridge. -kista, f. pile of a bridge, -lägga, v. n. to bridge. - pelare, m. pier, -penningar, m. pl. pon- tage. -full, m. bridge-toll. Brochera, v. a. Cen boh) to etich, to sew; (tyg) to weave, to work. Brodd, m. frostnail; blade, -a, V. a. to furnisch shoes with frostnails. Broder, Bror, m. brother, -band, n. brotherhood, -barn, n. child of one's brother. -dotter, f. niece. -lig, a. brotherly, fraternal. - mord, n. fratricide. -skap, n. brotherhood, fellowship, congregation; fraternity, -son, m. nephew. Broderi,a, v. a. to embroider. - i, n. embroidery. -nål, tambour-needle. 36 Brok Bryta Brok, tn. T. breeching; throat-brail. Brokad, tn. brocade. Brokig, a. variegated, varicoloured, -het, f. variegation. -t, ad. con- fusedly. Brombär, tn. blackberry. Broms, tn. horsefly; snaffle; brake, -a, V. a. to check. -kula, f. warbeetle. Brons, tn. brass, braze, bronze, -era, V. a. to braze. BrOSk, n. cartilage, gristle. -aktig, a. cartilagineous. Brott, n. fracture, breach, rupture; crime, trespass. -mål, n. criminal cause, -målsdomare, tn. sheriff, -målsdomstol, tn. criminal court, -målslag, tn. criminal law. -måls- lagbok, f. criminal code. -slig, a. criminal, guilty. -Sling, 771. cri- minal, delinquent. [to wrestle. Brotta|[re, 77i. wrestler. -S, v. d. Bind, f. bride, spouse, -bröd, 777. com- mon dropwort, -folk , n. betrothed couple. - främa, f. bridemaid. -gum, tn. bride-groom. -gåfva, f. sponsal present. -klädnillg, f. wedding-gown, -krans, m. bridal garland, -ledare, tn. paranymph. -par, 77. betrothed couple. -piga, f. bridemaid, -rid- dare, 771. brideguard. -skatt, tn. dowry. -Skrift, f. epithalamium. -skrud, 777. nuptial ornament. -SV6n, tn. brideman. - säng, f. bridebed. -vigsel, 771. wedding. -tai, 71. wedding • oration, -tärna, f. bride- maid. -Visa, f. weddingsong. Bxuk, 77. custom, fashion, practice, use, usage;-iron-work, forge; mortar; culture, cultivation; tillage, -a,, v. a. to use of; to employ; to cultivate- -, V. n. to use, to be wont, -bar, a. fit, useful, serviceable, -barhet, f. use- fulness, aptness. -11g, a. usual, com- mon; customary; modern. -ning, f. usage; culture. -S-patrOn, 777. pro- prietor of an iron-work. Brumma, v. n. to hum, to buzz, to growl, to gnarl. Brun, a. brown, -aktig, a. brown- ish. -kulla, f. stander-grass. -kål, m. blue-cabbage. -OCkra, f. brows» ochre. - ska, v. n/to turn brown. -Spat, m. brownspar, siderocalcit. -8ten, m. manganese. Brand a, v. n. to rut. Brunell, m. prunella; self-heal. Brunn, tn. well, spring; waters. Brunnsjjgast, tn. drinker of mineral waters. - hal, n. well-mouth; kerb- stone. -kur, tn. watercure, use of mineral waters. -lock, n. wellcover, -mästare, tn. master of the wells. -rcnsare, m. cleanser of wells, -rep, n. wellrope, -rör, n. -trumma, f. pipe of a pomp, conduit • pipe. -svängel, tn. swipe of a well. Brunst, tn. rut. -ig, a. ruttish. Brus|{a, v. n. to roar, ett brusande haf, a raging sea. -hane, m. ruff. Bruttovigt, m. bruttoweight, gross- weight. Bry, v. a. to puzzle, to trouble, to perplex, to tease, to vex. - sig om, to meddle with, to care for. vara illa brydd, to be at one's wit's end. -deri, n. puzzle, perplexity, embar- rassment. -dsain, a. troublesome, Brygd, tn. brewing. [vexatious. Brygga, f. bridge. Brygg||a, v. a. to brew, -are, m. brewer. -eri, n. brewhouse. -kar, n. brawing-tub. -kittol , tn. brew- kettle. -nillg, f. brewing. -VCrk, n. brewing concerns. Brylling, tn. second cousin. Bryn, 'n. brim, edge, surface. Bryn||a, v. a. to toast, to burn; tc whet, to set. -6, -Sten , tn. hone, whetstone. -Stål, n. tablesteel, whet- steel. Brynja, f. coat of mail, brinie, jack. Bryt||a, v. a. & n. to break; to sprain; to gall; to fold; to plait; to refract; to check. - af, to break off. - sön- der, to break asunder. - ut en tand, to draw a tooth. - igcnom, to force through. - ut sig på någon, to insult one. - upp ifrån en ort, to <Jecamp, to move off. - på Tyska, to hav» a german accent. - emot9 Brytning Bröstkakor 37 to transgress, to violate, to offend, to abuse. - fram, to be forth, to appear. - upp, to chap, bruten Svenska, broken Swedish. - sig, v. T. to turn, to change. -ning, f. fraction, breaking; touch of the ague, stretching; refraction; strange accent. Brå, V. n. to take after, to resemble. Bråck, n. rupture, hermia. -band, n. suspensory, truss, bandage. Bråd, a. hot, eager, keen in desire, early, premature, hasty, hafva brådt om, to be in a hurry. -djup, n. precipice, abyss, gulf. -, a. precipita- tely deep, -död, tn. sudden death. -, a. suddenly deceased. -mogen, a. premature, precocious. - Bka, f. hurry, precipitation, haste. -, V. n. to hurry. -skilnad, m. encounter. -spel, n. T. windlass, -störta, V. a. to precipitate, to throw headlong, -ärter, f. pl. early pease. Bråk, n. trouble, pain, ado, difficulties; T. fraction, -a , f. brake. -, V. a. Clin) to break; to puzzle one's self with. Brånad, tn. concupiscence, lust; in- flammation. Brås, V. d. to take after, to resemble. Bråte, tn. lumber, luggage, trash. Bräck, m. crack, breach, -a, f. crack, flaw; T. fore-sheet. -, V. a. to break, to crash. - på glöd, to broil. - lig, a. fragile; infirm. -lighet, f. britt- leness; infirmity, -tång, f. pincer. Brädd, tn. brim, margin, brink,' edge, side, -a, V. a. to fill to the top. -full, a. full to top, brimfull. Bräd||e, n. board, deal; table.' spela -, to play at draughts, slå en ur -, to surpass one. -lapp, tn. piece of a board. -skjul, n. shed. -slå, V. a. to wainscot. -Spel, n. draught- board. -såg, f. pit-saw, mill-saw. -vägg, f. board-partition. Bräka, v. n. to bleat. Bräken, tn. fern, brake. Bräm, n. border, edge, limb, -a, V. a. to border. Bränn|ja, v. a. to bum; to roast, to scorch; to distil; to sting; T. to bream. -are, m. fireship; fusee; fpå Vamp or) burner, -bar, a. combustib/e. -eri, n. distillery. -glaS, ft. burning-glass. -Ing, f. burning; cauterization; brea. kers, surf. -jorn, n. brandiron. -Ilia* terial, n. fewel. -medel, n. caustic^ -märka, v. a. to brand, -märke, n> brand, mark of infamy. -nässla, f, nettle. -Offer, n. burnt-offering, holo, caust. -punkt, m. focus, -sjuka, f. violent fever. -skada, f. bum. -S10, n. fewel, firing. -Spegel, m. bur- ning-lens. -sär, n. bum. -torf, m. turf for fewel. -Vfid , tn. fewel, firing. - Vin, f. brandy. -vins» advokat, m. pettifogger, -vins- brännare, m. distiller of brandy, -yinsbränneri, n. distillery, still- house, -vinspanna, f. alembic, still- head. -vinsprofvare, m. aerometer. Brätte, n. brim, flap. Bröd, n. bread; livelihood. -durk, m. T. breadroom. -frukt, tn. bread- fruit. -föda, f. bread, livelihood, -herre, m. nourisher, employer. -känt, tn. crust of bread. -skifva, f. slice of bread. -skorpa, f. crust; biscuit. - smula, f. crum of bread, -soppa, f. panado. -spade, tn. baker's peel. -Studium, n. pro- fessional study, -stycke, n. piece of bread; livelihood. -träd, n. breadfruit-tree, -värdering, f. assize of bread. Brödra||band, -lag, n. brotherhood, bond' of fraternity. - Skap, n. fra- ternity. [riage. Bröllop, n. wedding; nuptials, mar- Bröst, n. breast; bubby, -pap; upper end. -a sig, V. r. to give ene's self great airs, to look big, to carry it high; to bridle up; to swell. -arf, n. patrimony. -arfving, tn. lawful issue, -ben, n. breastbone. -bild, m. bust. -duk, 97*. underwaistcoat; gorget, -feber, Wl. pectoral fever. -gauges, ad. short upon. - bar* nesk, n. breastplate. -hlnna, f. pleura, -håla, f. cavity of the breast. -khkor,4 f. pl. peatoral troches. 38 Bröstklämning Bylta -klämning, f. pressing pain in the breast. - kärna, f. breast - piece, -lapp, m. stomacher, -sjuka, f. pectoral distemper. -sköld, m. pla- stron. -SOCker, n. sugar-candy. -té, n. pectoral tea. -vattensot, TO. pectoral dropsy, -värk, m. pain in the breast, -värn, n. parapet. -&der, f. thoracic vein. Bubbla, f. bubble, bladder. Bnckla, f. buckle, curl. Bud, n. precept, commandment; offer. -, m. messenger, message, -bärare, m. messenger. - Ord, n. command- ment. -skap, n. message. Budd. 771. smelt. Buffel, Tn. buff, buffalo, buffle. Bug||a, v. n. -a sig, v. r. to bow, to make a bow. -ande, n. -ning, f. bowing, bow. Bugt, 771. bend, flexure, incurvation, curve, bent; gulf, bay. få - på en, to make one yield. - på ett tåg, lack of a rope, -a, v. n. -a sig, V. r. to bend, to curve, to meander, -ig, a. curve, bent, sinuous; swell- ing out; protuberant. Buk, Tn. belly. - på ett segel, the bunt of a sail, -a, V. n. to swell, -gjord, f. girt,jingle. -gårding, m. buntline, -hinna, f. peritoneum. -ig, a. bellied, swelling out. -ref, n. gripes. -SOrg, f. bellycare. -ta* lare, Tn. ventriloquist. Bula, f. bump, swelling, protuberance; Buldan, Tn. sackcloth. [bruise. Bulig, a. full of bumps. Buljong, m. broth. Bulla, f. bull, Papal decree. Bulle, tii. a loaf of bread. Buller, n. noise, clamour, bustle. -bas, tn. noisemaker. -blomster, n. globe- flower. -sam, a. noisy. Bullra, V. n. to make a noise, to roar. Bulna, V. n. to swell; to matter. -d, f. swelling; morbid tumour. Bult, m. bolt. -jern, n. boltiron. Bulta, v. a. to knock, to beat, to thrash. BURdsforvandt, Tn. ally, confederate. Bundt, Bunt, m. bundle, bale. -1& der, n. sole-leather. - makare, m, furrier. -mössa, f. furcap. Bunke, m. tup, coop. Bur, m. cage. Bnr||bref, n. certificate of citizenship, -fikap, n. fredom of a city, burgher* ship. Burdus, ad. headlong, at once, löpa - på en, to run full butt at one. Burggrefve, m. burgrave. Burk, m. pot. Bus, ad. short upon, bounce. -8, 17. n, - på, to rush upon. BUSO, m. bugbear. Buska, f. new infermented beer. Busk||e, m. bush, shrub, -ig, a. bushy. osier-willow. - Silår, n. bushes, shrubs, thicket. BUSS, m. stout fellow, companion, com- rade ; pigtail, quid of tobacco, -a, V, a. to chew tobacco. But, m. clod, clot. Butelj, m. bottle. Butik, m. shop. Blltta, f. turbot. Butter, a. blunt, surly, -het, f bluntness, surliness. Buxbom, 77i. box, boxwood. By, m. village, hamlet; flurry, squall, sudden gust of wind. -fogde, m. bailiff of a village. -lag, n. com- monalty of a village, -män, m. pl. villagers. - Ordning, f. the polity of a village. Bygd, m. country, district. By gel, m. hoop, ring; stirrup; bow (of a sword). Bygg|ja, v. a. & n. to build. - pd en, to depend on one. - nät, to mend a net. -konst, f. architecture, -mästare, m. builder, architect. -nad, 771. structure, architecture, build- ing ; fabric, edifice, pile. -nadsför- slag,n.estimate of a building. -ning, f. building, fabric, edifice. Byk, n. buck, elakt -, rabble, mob. -a, V. a. to wash, to buck. - kar, 7i. bucking-tub. -lut, 777,. lie, buck. Bylt, 71. charge, -a, t7. n. to drudge. Bylte Bära 39 to toil. - ihop, to pack np close together, to bundle up. - e, n. tax- - del, bundle. Byrå, m. bureau, office, board; scrutoir. -krat, m. bureaucratist. Bysätt||a, V. a. to imprison for debt. -ning, f. imprisonment for debt, execution, hafva by sättnings - ut- slag på en, to have a warrant against one. Byt|]a, V. a. to change, to exchange, to truck, to shift; to divide, to share. - bort, to substitute, to forge. - igen, to disannul a barter. -6, n. truck, exchange, barter, dividend; booty, pillage. - eshandel, m. traffic by exchange; barter. -CSViS, a. by way of exchange. -Ing, m. changeling. Bytta, f. pail. Byx||hängsle, n. braces, suspenders. -klaff, m. -Incka, f. flap. Byxor, f. pl. trowsers, pantaloons, breeches. Båda, V. a. to bode, to portend; to advertise, to send Word. - till, to summon. . - tillsammans, to call together. - Upp, to order. Båda, a. both. Både, ad. - och, as well as. Båg||6, m. bow, curve; frame, enchas- ing. -na, V. n. to grow crooked, to bend. - skytt, m. archer, bowman, bowyer. - sträng, m. bowstring. Båk, m. beacon, -penningar, m. pl. beaconage. [pile. Bål, m. bowl; trunk/ body. -, n. Bål, a. prodigious, -geting, m. hor- net. -t, ad. prodigiously. Båld, a. mighty, potent. Båll, 8. Boll. Bålverk, n. bulwark. Bång, n. stir, tumult. -ftS, V. d. to keep a stir. -Styrig, a. obstreper- ous, ungovernable. Bår, f. barrow; bier. -BUS, n. dead- house, -kläde, -täcke, n. pail. Bås, n. crib. Båt, m. boat, gifva på båten, to give up, to relinquish. -sfolk, -sgastar, pl. boat's crew, -sfång- lina, f. painter. -Shake, m. boat* hook. - sklampar, pl. boat-chocks, scantlets. -sled, m. boats-way, a track navigable for boats. -Sman, m. boat-swain. Båt||a, V. n. to boot, to benefit, to ad- vantage, to profit. -nad, f. profit, advantage. Bäck^m. brook, rivulet, -bunga, -grona, f. brookline, water-pimpernel. -vide, n. osier. Bäcken, n. basin; T. pelvis. Bädd, m. bed; channel; dock-yard. -a, V. a. to make the bed. Bäfning, f. trepidation. Bäfva, V. n. to quake, to tremble, to shake. -n, f. trepidation. -nde, a. tremulous, quavering. Bäfver, m. castor, beaver, -gäll, n. beaverstone. Bägare, m. goblet, cup, calice. Bägge, pr. both, either, -dera, ad. on both sides. -handa, -slags, ad. of both sorts. Bälg, m. belly; bellows; abdomen, -bund, m. scoundrel, -trampare, m. bellow-treader. -vante, m. mitten of black leather. Bälta, f. armadillo. Bälte, n. belt, spänna to grapple. ett hugg i bältet, a home thrust. Bänd|ja, v. a. & n. to stretch, to strain, to break, rocken bander, the coat is too tight. -ig, a. flexible; tame, Bändsel, n. I*. seizing. (tameable. Ban gel, m. scoundrel; (boktr.) rounce. Bänk, m. bench, seat, pew. - eköp, n. secret purchase. -gåfva, f. nup- tial present. - krok, m. iron band. Bär, n. berry. Bär||a, v. a. to bear, to carry, to lay, to wear, to endure; to have; to calf. - sig, to succeed; to hold; to ans- wer; to wear. - sig at, to behave, to conduct one's self; to carry one's self; to take a course. -, V. n. to go, to be bound to. maten bär emot, the meat turns my stomach. - ihop för, to fall foul upon; to agree. - ned, to break through. - om- 40 Bärande Cedera kull för, to overset, -pä, to retort. - upp, to gather up, to receive, to get, to take up. - sig till, to happen. - åt, to lead to, to turn, det bäricke åt, there's no opportunity, -ailde, a. bearing; fruitful, productive, -are, m. porter, bearer. - arelöli, f. por- terage, pcrtage. -nillg, f. bearing; T. burden; calving. Barling, m. pole, bar. Bäst, a. (superl. af god), best, när jag som bäst höll på att skrifva, just as I was writing, -a, n: best, welfare; interest; prime, det allmänna bästa, the public good, hafva något till bästa, to be well to pass, hafva till bästa, to be a little tipsy. Bättrjja, v. a. to amend, to improve, to fetter. - sig, v. r. to grow bet- ter, to get better, -to recover. -6, a. (comp, af god), better; preferable. -, ad. better. - fram, further for- ward. -Illg, f. amendment; recover- . ing. göra to repent. BÖckling, 771. booking, red herring. Bödel, Böfvel,771. executioner, hangman. Bögel, m. hoop, ring; bow of a sword. Böjlja, V. a. to bend, to bow, to incline. - sig undan, to draw, to turn aside. -d, a. bent, inclined, propense, subject, -else, f. inclination, disposition of mind, passion, humour; genius, or- dens -, inflection. - 11g, a. flexible, pliable, limber, easily complying. - lig- het, f. flexibility, facility, compliance, -nillg, f. bending; flexure. Bök||a, v. a. to root up the ground; to turn up, to rummage. -ning, f. rummaging. BÖla, v. n. to bellow, to trout; to low. Böld, m. tumour, ulcer. Bölja, f. billow, wave. BÖH, f. prayer, entreaty, petition, re- quest. -bok, 771. prayer-book. -dag, 771. fastday; day of public thanksgiv ing. -enian, m. matchmaker, -falla, V. 77. to petition, to supplicate. -11US, n. oratory, -höra, v. a. to hear one's prayer. -llörelse, f. grant of request. -psalm, 777. penitential psalm, -skrift, f. petition, -stund, f. prayer-time. -SJ'Stcr, f. devotee. BÖn|]a, f. bean, turkiska bönor, kid- neybeans. - halm, m. bean-straw. BÖllhas, m. bungler; botcher, dabbler. Bör, m. T. fair wind. Böra, v. n. ought; to be fit. Börd, m. childbirth, delivery; birth, extraction; descent; course, turn, vara till to be a native of. -ft, v. a. to claim a hereditary right do buy any possession in the hands of another. -ig, a. native; fertile, fruitful, rich, -ighet, f. fertility, fruitfulness, -skrifter, "m. pl. list of births. -Srätt, m. birth-right; nearer claim. -Stop, n. preemption. Börda, f. burden, load. Borja, v. a. & n. to begin, to commence. -n, n. beginning, commencement. Börs, m. exchange, change; purse. Börting, m. salmon-trout. BÖ-.S|ja, f. handgun; box. -flinta, f. gun-flint. -kolf, m. buff-end of a gun. -kula , f. bullet, -lås, n. gun-lock. -pipa, f. gun-barrel. -rem, m. gun-sling. -rensare, m. gun- worm. -skott, n. gun-shot, musket- shot. -Skytt, m. gunner, -smed, m. gun-smith. -spännare, m. gun. charger. -Stock, 771. gun-stock. Bösta, v. a. to thump. - på, to knock at. BÖta, v. 77. to fine, to pay a mulct. Böter, f. pl. fine, mulct. Böxor, m. pl. breeches. c. The words not to be found under C, may be looked for under K. Campeche-trä, n. logwood^ Cap, n. cape. Carmosin, m. crimson. Cainaval, m. camaval, Shrovetide. Cartel, n. cartel. Coder, m. cedar, cedar-tree. Ced^ra, V. n. to fail, to cede, to yield- Cement Dagsmidja 41 Cement, n. cement. - stål, n. ger- man steel. CeUS|[Or, m. censor. -Ur, wi. censure. -Urei'ft, V. a. to censure. Centner, m. quintal*, weight of hun- dred pounds, hundredweight. Centralisera, v. a. to centralize. Ceremoni, f. ceremony, formality. -mästare, m. usher, master of the ceremonies, -el, n. ceremonial. -OS, a. ceremonious. Certeparti, n. charter-party. Cession, m. cession; bankrupey. Chagrin, n. shagreen. Charnér, n. hinge, joint. Charpie, n. lint. Chef, m. chief. Chemi, f. chemistry. -sk , a. chemi- cal, cbemic. -St, m. chemist. Chirurg, WJ. surgeon, chirurgeon. -i, f. chirurgery. -isk, a. surgical, chi- rurgical, Chlor, n. chlore. -kalk, m. chlorid of lime. -Oform, WI. chloroform. Choklad, n. chocolate, -kaka, f. square of chocolate. Chor, n. choir; chorus. -kåpa, f. pall, -sångare, m. chorist, chorister. Christas, m. Christ, Jesus Christ. Cigarr, Wl. segar, -fodral, n. segar- ' case. -låda, f. segarbox. -mund* Stycke, n. segartip. Cikoria, f. succory, chiccory, endive. Cinnober, m. cinnabar, vermilion. Cirkel, m. circle; compasses; assembly. -båge, m. arch of a circle, segment. -formig, a. circular. Cirkla, v. a. to circle. - fl, a. too artful, affected. Cirkul||era, v. n. to circulate, -är, n. circulatory letter, circular. Cisellera, V. a. to chisel, to enchase. Citadell, n. citadel. Citera, v. a. to quote, to cite.. Citron, m. citron, lemon, -färgad, a. citrine. -melis8, f. balm-gentle. -saft, Wl. lemon-juice. - skill, n. lemon-peel. -syra, f. citric acid. Cittra, f. cithern, guitar, (to civilize. Civil, a. civil; cheap, -isera, v. a. Contract, n. contract, convenant; bargain. -, a. lame, paralytic. Contra || dans , m. country * dance, -march, wz. countermarch, -order, m. countermand. -punkt, m. coun. terpoint. -Stöt, m. counterpush. Copi||era, v. a. to copy. -1st, m, copist, transcriber, copier. Cornett, m. cornet. Cour, m, court, stor -> great drawing* room. Conn, m. course; exchange. Courtage, n. brokerage. Cypress, m. cypress-tree. Czar, m. czar, -inna, f. czarina. Cäsur, m. cesura. D. Dadel, m. date, -träd, W. date-tree. Dag, wi. day. det är stora ljusa dagen, it is high, broad day. - ifrån -, day by day. £ -, to day. i - åtta dagar sedan, this day sennight. i - åtta dagar till, this day sen. night, åtta dagar, a sennight, fjor- ton dagar, a fortnight, göra sig goda dagar, to enjoy one's self. midtpå dagen, "ht .noonday, at broad noon, om dagen, in the daytime, i fordna dagar, in the days of old, of yore, endera dagen, one day or other, taga dagen som han kom- mer, to live without care, tag a af daga, to kill, lägga å daga, to display, to bring to light. - akarl, wi. day-labourer. - blad, n. daily paper, newspaper. -bok, m. journal, daybook, diary, -bräckning, f. daybreak, dawn. -drifvare, m. idler, -drifveri, n. idleness, -er, m. daylight. -jemning, f. equinox. -Hg, a. daily, diurnal. - dags, everyday, -ligen, ad. daily. -lön, WI. dayspay. -ning, f. dawn, day- break. -sarbete, n. day's work, -sljus, n. daylight, -slända, f. dayfly, ephemere. -Smidja, f. noon* 42 Dagsresa Den day•thaw. -SrCSa, f, day's journey. -sverkare, m. day-labourer, -tinga, V. n. to capitulate, to treat. -tingail, f. capitulation. -tjuf, 771. sluggard. Dagas, v. imp. to dawn. Dagg, m. dew; T. rope's end. -a, v. n. to dew. -, v. a. to beath with rope's end. - ig, a. wet with dew, Dal, 771. valley, vale, dale. [dewy. Daler, m. dollar. Dalk, m. hard skin, callosity. - 1g, a. brawny, callous. ©allr[|a, v. n. to shake, to vibrate, -ing, f. vibration. Dam, m. pond; dam, wear, bank, mole. -bord, f. floodgate. Dam, n. dust, -borste, m. hair- broom, brush, -ma, V. a. to dust, to wipe the dust off. -, V. n. to.raise a dust, -mig, a. dusty, -viska, f. duster. Dam, f. lady. -brlcka, f. man. -bräde, n. draught-board. -spel, n. draughts. Damas||cera, v. a. to damask, -cer- ing, f. damasking. -kOT, f. pl. spatterdashes, gaiters. Damast, n. damask, -dräll, m. damask-linen. Dana, v. a. to frame, to form. Dank, tti. small candle, slå -, -a, V. n. to saunter about, to loiter. Danneman, TTI. yeoman, countryman. Dans, 771. dance, -a, V. a. &n. to dance. -are, m. dancer. -erska, f. dan- cer. -gille, n. dancing-society, -mä- stare, m. dancing - master. -skor, f. pl. pumps, -stycke, n, jig. Danta, v. a. to censure, to blame. Danviken, m. name of the mad-house at Stockholm. Darr[|a, V. n. to tremble, to shake, to quiver. -gräs, n. trembling grass, -händt, a. having trembling hands. -Bing, f. tremour, trepidation. - Ugn, tti. drying stove, -ål, n. numb-eel. Dart, m. dagger, poniard. Dasa, v. n. to lie idle. Dask, in. drubbing, -a, v. a. to drub. Datura, v. a. to date, -urn, n. date. De, pl. (art. af den), they, those. Debatt, m. debate, -era# u o. to Debet, n. debt, debit. (debate. Debit, m. vent, sale, -era, v. a. to charge to one's account. -OF# St debtor. • December, m. December. Decimal, m. decimal number. Dedicera, v. a. to dedicate. Defekt, a. defective, deficient. -, W7„ defect, deficiency. Definiera, v. a. to define. Deg, m. dough, -aktig, -ig, a. doughy. -tråg, 71. kneading-trough. Degel, m. crucible. Deja, f. dairy-maid. De kan, m. dean, -at, m. deanry. Dekla||mera, v. a. & n. to declaim. • -ration, f. declaration; bill of entry. Deklinera, v. a. & n. to decline. Dekokt, m. decoction, potion. Dekret, n. decree, -era, v. a. to decree. Del, 771. part, deal, portion, share; re» spect; quarter, till en -, partly, in some measure, för någon -, by any means, för ingen by no means. gifva - någon, to impart a thing to one. -fl, V. a. to divide, to part, to share. - ord, to exchange words, -are , m. divider, sharer, divisor. -aktig, a. partaking, participant, sharing. -aktigliet, f. participation -bar, a. divisible, -barhet, f. divisibility. -lling, f. division, par- tition. -taga, V. n. to partake (of), to participate (in). -tagande, n. participation, -tagare, -egare, m. sharer, partaker. Delegera, v. a. to delegate. Delfin, m. dolphin. Deloman, m. arbiter. Dels, ad. partly, in some measure, what . . . what, part . . . part. Dem, pr. (acc. & dat.) them. Demant, s. Diamant. [mask. Demaskerr», v. a. to unmask, to dis- Den, art. & pr. the; that. - här, this. - der, that, who. - samme, the same. - 80m, he that., lie who Denne Diktare 43 Denne, denna, detta, pr. this. Deponera, v. a. to deposite. Deprimera, v. a. to depress. Deputera, v. a. to depute, -d, a. & m. deputy. Der, ad. there, yonder, where, when, if, whereas, -af, ad. thence; on, it, about it; at; since, -an, ad. to it. vara ilia deran, to be put to one's last shifts, -efter, ad. then, after that; accordingly; for it. -emellail, ad. there between, betwixt, in the mean time. -emot, ad. on the contrary, whereas, in reward, at the same timo, on the other hand. -Ost, ad. if. -for, ad. for it. -före, C. then, therefore, so, for this reason, -förutom, ad. besides, moreover, -bos, ad. next to it; besides, -hän, ad. thither, so far. -i, ad. therein, there, -ibland, ad. there-among, -ifrän, ad. from thence; off. -ige* nom, ad. thereby, by that, by means of that, -in, ad. in there. - inne, -inom, ad. within there, -intill, ad. near, hard by, so far. -jemte, ad. besides, moreover, near to that, -med, ad. therevid, by that, by that means, -näst, ad. secondly, more- over. den demast, the following. -Om , ad. about it, thereof. -Olli- kring, ad. thereabout, thereabouts, -på, ad. then, thereupon, into that; witli design; subsequent, -samma- städes, -städes, ad. there, in the very same place, -till, ad. thereto, thereunto; for that, -under, ad. under that, below that, in that matter, among that; less. -uppe, ad. aloft, above, up stairs. -utO, ad. without doors, abroad. -llti, ad. therein, in it; wherein. -utmed, ad. hard by. -Utom, ad. beyond, on the other side. -utur, ad. from it; out of it. -utöfver, ad. above, better, -va- rande, a. present, assisting. -varo, f. presence, being there. -vid, ad. hard by, by, along with, thereupon, there, -åt, ad. at it, to it, on it. - offer, ad. of it, over it, at it, above it; further. Desertera, v.n. to desert, to run away. Desman, m. musk. -sapa, f. musk- monkey. -sdjur, n. musk, -skatt, m. musk-cat. -S0X6, m. bison, buf- faloe. -sros, m. musk-rose, -sråtta, m. musk-rai. Desperat, a. furious, angry. Despot, m. despote. -isk, a. des- potical. Dess, pr.fgen. af den,det), his,her,their, it's, icke - bättre, never the better. icke - mindre, nevertheless, till -, till then, -emellan, ad. between, whilst, -förinnan, ad. before that, -förutan, ad. besides, moreover, -likes,' ad. likewise. - utom, ad. besides, moreover, (jemf. Desto). Desse, pr. (pl. af denne), these. Dest, a. fat, big, thick. -Iiet, f. fat; ness, greasiness. Desto, dess, ad. the. - mer, more. - mindre, so much the? icke - mindre, nevertheless. Det, pr. (n.'a.f den) that, it. ~, c. that. pa - att, in order that, i - samma. at the same time. Detalj, m. detail, particular, -era, V. a. to detail. -liandel, m. retail- trade, -handlare, m. retailer. Detonera, v. n. to detonize. Detta, pr. (n. af denne), this. Devis, m. devise. Di, dia, v. a. to suck, gifva -, to suckle, -barn, n. a sucking babe, -broder, m. foster-brother. - horn, n. sucking-bottle/ Diamant, m. diamond, -handlare, Diarium, n. diary. Im. jeweller. Dig, pr. (dat. & ace. af du) thee. Digel, m. crucible; coppie; platen. Diger, a. thick, -död, m. pest, plague. Digna, V. n. to sink down, to droop. Dik||a, V. a. to ditch, to dig ditches. -e, n. ditch, trench. Dikt, m. fiction, fable; poem. -8, V. a. to feign, to fable, -an, f. aim, scope of all one's desires, -are, m, poet, 44 Diktera Domväldigt Diktera, v. a. to dictate. Diligens, m. stage-coach, diligence. Dill, m. dill. Dimm||a, f. fog, mist, haze. -ig, a. foggy, misty. Dimpa, V. n. to plump, to fall. Din, pr. thy, thine. Dingla, v. n. to dangle. , [matist. Diplom, n. diploma, -at, m. diplo- Direkt, ad. directly, immediately. -Or, m. director. - Oriuni, n. directory, -or, m. director, intendant, manager. Dirigera, v. a. to direct. Discip||el, m. disciple, scholar. -Tin, f. discipline. - Bnera, V. a. to dis- Disig, a. foggy, misty. [cipline. Disk, m. counter. -bunke, m. swill- tub. -trasa, f. dishclout. Diskant, m. discant, treble. Diskont, m. discount, -era, v. n. to discount. Diskurera, v. n. to«discourse. Dispo||nera, v. a. to dispose, -sition, f. disposal; legacy. Dlsput, f. dispute, controversy, debate. -fttion, f. disputation; dissertation. -era, V. a. & n. to dispute, to de- bate. [to distill. Distill]'ator, m. distiller, -era, v. a Distrikt, n., district. Dit, ad. thither, that way. -in, ad. yonder, there. -tills, ad. to that time, as long as that. - Ut, ad. out there, -åt, ad. that way, thither- ward; hard by, like. Ditt, pr. (n. af din), thine. Djefvul, m. devil. -sk, a. devilish. Djekne, m. deacon; scholar. Djerf, a. bold, daring, stout, intrepid. -het, f. hardiness, boldness, temerity. -VftS, V. d. to dare, to venture. Djup, a. deep, profound, low. -, n. depth, deep, abyss, -het, -lek, f. deepness, depth. -sinnig, a. acute, ingenious. -sinnighet, f. profound- ness, penetration. -t, ad. deeply, profoundly. - Ögd, a. hollow-eyed. Djur, n. animal, creature, beast. -ftl't, m. species of animals. -beskrif iiing, f. natural history of anifiials, -fällt- ning, f. combat of beasts. -gård., m. vivary, deerpark. -gårdsvak» tare, m. park-keeper. -hus, n. menagery. -isk, a. animal; brutish, bestial. - krets, m. zodiac. -kän« nare, m. zoologer, -läkarekonst, m. veterinary art. -riket, n. the animal kingdom. -växt, m. zoo. phyte. Dobb||el, n. game of hazard. V. n. to gamble. -lure, m. gambler. Dock, c. yet, still, nevertheless, not withstanding. Docka, f. doll, baby; skain; 2*. dock, dry lock, wet-dock. Dodra, f. cameline. Dof, a. sultry, sweltry; hollow, deaf, -hettft, f. sultry heat, -hind, f. doe. -hjort, m. fallow-buck. Doft, n. dust; fragrance, -ft, V. n, to dust; to smell (of). Dofvig, a. suffocating. Dogg, m. mastiff-dog. Dok, n. v.eil, mourning-veil. Doktor, m. doctor. - i theologien, doctor of divinity. Dokument, n. document, instrument, -era, V. a. to document, to verify, to legitimate. [secret. Dold, a. concealed, hidden, latent, Dolk, m. poniard, dagger. Dolsk, a. reserved; sluggish, dull, drowsy, -a, f. dullness, sluggishness. Dom, m. doom, sentence, judgment, verdict, award; dome, yttersta do- men, the last judgment, -are, m. judge, justice. -areboken, f. the book of judges. -bok, m. book oi jugdments. -brott, n. offence against a sentence passed, -edag, m. dooms- day, day of judgment, -fästa, v. a. to confirm by judgment. -hal'vaude, m. judge. - herre, m. canon; bull- finch. -kyrka, f. cathedral, -prost, m. dean. -Saga, f. jurisdictio; di- strict. -slut, n. final sentence. -Sl'litt, m. jurisdiction. -StOl, m. bar, tri- bunal, seat ot a judge, -villa, f. a sentence contrary to law. - väldigt, ad. legal, valid» Domna Drick 45 Domn^a, V. n. to grow numb; to abate. _ -iugr, f numbedness. Don, n. tackling, gear; tools, furniture. Dona, f. gin, springe. Donation, f. bequeathment, donation, donative, edowment. Donlägig, a. T. slanting. Dop, n. baptism, -attest, -bevis, n. certificate of baptism, -font, m. font, baptismal bason, -kläder, pl. baptismal robe. -namn, n. Christian name. - vatten, n. baptismal water. -Vittne, n. sponsor at a baptism. Dopp||a, V. a. to dip, to plunge, to immerge. -ning, f. plunge, immer- sion, dipping. -Sko, 771. ferrule, tip, Dosa, f. box. [chape. Dosis, 771. dose. Dosta, f. origan, organy (plant). Dotera, v. a. to endow. Dotter, f. daughter, -barn, n. daugh- ter's child, grand-child. -dotter, f. grand-daughter. -SOn, 771. grand-son. Drabant, tti. satellite. Drabb||a, v. a. to hit, to befall. -, V. n. to engage the enemy, -ning, f. engagement, battle, encounter, con- Draf, m. draff, grains. [flict. Drafvel, n. nonsense, trifles. Drag, 71. pull, draught; line, feature, -band, n. draw-band, -bår, f. hand-barrow, -bänk, 771. wire-dra- wer's bench, -fjäder, m. elastic spring, -hål, n. venthole, -häst, m. draught-horse, -kraft, m. power of attraction. -kreatur, n. draught- cattle. -kärra, f. wheel-barrow. -lim, n. strong glue. - lina, f. draw-line, halser. -luft, m. draught of eir. -not, f. dragnet. -0X6, 771. draught-ox. -plåster, n. vesi- catory, cerate, -rem, m. drawlatch. -Sjuka, f. raphania. - Spel, n. ventilator. -Ugn, m. wind-furnace. -Öppning, f. T. air-shaft. Draga, v. a. & n. to draw, to pull, to haul; to call; to take; to make; to lead; to wiredraw; to wear. - af, to go away; to abate upon; to de- duct, - af sig, to pull off. - bort, to draw away, to pull away; to de. part, to go away; to withdraw. - igenom, to pass through. - ihop, to draw together, to gather; to con- tract, to abridge. - in, to draw in; to call in; to retrench; to suppress, to discontinue. - in seglen, to shor- ten ell. to furl the sails; * to draw in one's horns. - på, to pull on, to draw over to; to hesitate. - på mun- nen, to smile. - på näsan, to turn up one's nose. - till, to advance to. - förtroende till en, to trust one. - upp, to put on; to outwit; to wind up. - ut, do draw out; to spin out. - ut på tiden, to protract the time. - vid, to draw in, to be a draught at. - en vid näsan, to lead one by the nose. - vid sig, to doubt. - åstad, to part. - öfverens, to agree. - sig fram, to make shift. - sig förut, to be too forward. - sig till, to incline, to be about. - sig till minnes, to recollect, to call to mind. - sig tillbaka, to retire, to fall back. - sig undan, to withdraw, to retire. - sig Ur, to retire from, -re, m. beast of burden, draught- cattle. -8, v. d. - med, to labour under. - med döden, to be in the agonies. - sins emellan, to be at variance. - om, to contend for. Draganth, m. tragacanth. Dragg, m. T. drag, creeper, grapnel. -a, V. a. to search with a creeper. Dragon, m. dragoon; dragonwort (plant). Drake, m. dragon; (pappers-J paper- kite. - blod, n. dragons-blood. Dram, Drama, m. drama, -atisk, a. dramatic. Drank, m. distiller's wash. Dref, n. oakum; driving-wheel. -jern, n. calking-fron. Drefva, v. a. T. to calk. Dreg||el, n. drivel, slaver. -la, v. n. to drivel, to slaver. Dreja, V. a. to wrest, to wind, to turn; T. to run on. -re, m. turning-wheel. Drick, Tn. draught, drink, drinkables. 46 Dricka Drög- -a, n. beer. -, V. a. to drink. - en skål, to drink a health. - om- kring, to put the glass about. - en öfver 'ända, to drink one down. - sig full, to get drunk, -are, m. drinker, -bat, a. drinkable. -Offer, n. libation. -sbrotlor, m. drunkard. -sfat, n. barrel, -slag, n. drinking- bout. -spenningar, m. pl. drink- money, vails, glove-money. Drif|{ankare,n. driving-anchor, -bom, m. beam, -bänk, m. hotbed, -fjä- der, m. spring; motive, spur, -ham- mare, m. driver. -hjul, n. spring- wheel. -hus, n. hothouse. -is, n. drifts of ice. -ning, f. driving, -nöt, n. stray, -sand, m. quick- sand. -timmer, n. floating wood. -verk, n. spring-work. Drift, m. impulse, motion, instinct, propensity; activity; drove; head, -ig, a. busy, active. -ighet, f. activity. Drifv||a, V. a. to drive/ to compel, to urge, to cause; to carry on. -, v. n. to. drive, to move, to go. - tort tiden, to spend the time. - en sak för rätta, to plead a cause. - gäck med någon, to make a mock of one. - på, to spur; to press; to convict; to forward. - till, to hit. - Upp, to start, to put up, to rouse; to bring up; to raise, to increase; to enhance. - ut, to drive out, to expel; to em- boss. gå och -, to saunter. -ande, a. urgent; active, -are, m. T. dri- ver. -en, a. driven, embossed, ex- perienced. Drill, m. trill; drill, -a, V. a. to drill; to warble, to quaver. - en sak, to complicate a matter, - bOTT, m. drillbore. Drinkare, m. drunkard, drinker. Drist||a, v. n. - sig, v. r. to dare, to venture, to adventure, to presume. -ig, a. bold, daring, confident, -ig- het, f. boldness, confidence, assu- rance. Drog, m. drug. -ist, 'm. druggist. Droinedarie, m. dromedary. Dropp, n. dropping, drip; -ft, V. n, to dröp, to drip. -0, m. drop. - is, m. icicle, -vis, ad. drops. Droska, f. drosk, cab. Drottning, f. queen. Drucken, a. drunk, tipsy, -het, f. drunkenness. Druf]|va, f. grape; T. cascabel, pom- melion. -hagel, n.haii-shot. -klase, m. grape, -saft, m. verjuice. -SVlilst, m.. grape-swelling. Drum, m. thrum, mockado. -la, v. n. to slug. -laro, m. sluggard. - lig, a. clumsy, idle. Drunkna, v. n. to be drowned. Dryck, m. drink, liquor, -enskap, m. drunkenness. -esbror, m. fudd- ler. -eskärl, n. drinking • vessel, -eslag, n. drinking-match. Dryg, a. heavy, long, ample, large, sound, many, voluminous, rich, haughty, arrogant, -het, f. bigness, haught- iness. -Sei, f. sufficiency, plenteous- ness. [dribble. Drypa, v. a. & n. to drop, to run, to Dråp, n. murder, -are, m. murderer. -li&, a. eminent, signal. -Ord, n, abusive word, invective. Dråse, m. heap of corn. Drägel, s. Dregel. Drägg, m. dregs, grounds, lees, refuse. -1g, a. dreggy. Dräglig, a. tolerable. -CU, ad. to- lerably. -het, f. tolerableness. Drägt, m. dress, clothes, garment, ha- bit; T. burden; litter; draught. - 1g, a. lucrative; profitable, gainful; pre- gnant. -Ighet, f. pregnancy; profit, gestation. Dräll, m. diaper. Dräng, m. man, servant. -aktig, a. servile, base, -kammare, m. room for the men-servants. - skändare, m. pederast. Dränka, v. a. to drown; to steep, to soak. - sig, to drown one's self. Dräpa, v. a. to kill, to slay. Drätsel, m. the finances, -kammare^ m. office of finances. Drög, m. sled, sledge, dray. Dröja Svergsnät 47 DrÖJlIa, V. n. to delay, to stay. -Smål, n. delay, stay. Dröm, m. dream. - bok, m. dream- book. -ma, v. n, -to dream. -mare, m. dreamer. -Syn, »»».vision. - ty- dare, m. interpreter of dreams. Drönjja, v. n. to low, to bellow; to drone, -are, 771. a dull fellow; drone. -lg, a. dull, sluggish, dronig. DrÖppel, 77». gonorrhoea, clap, dripper. Du, pr. thou, -a, V. a. to thou, -broder, m. thou-friend, crony. Dubb, 77». plug, peg, pin. Dubba, v. a, to dub, to knight. - någon till riddare, to dub one a knight. Dubbel, a. double, twofold, -bössa, f. double barrelled gun. - dörr, f. folding.door, -fönster, 7». double sashes, double-window, -hake, 77». matchlock, blunderbuss, -het, f. doubleness, duplicity. -t, ad. double, doubly, twice. -Ö1, n. strong beer. Dubblera, v. a. to double. Dublon, 77». doubloon. [phaceous. Ducksten, m. tuff, -artad, a. to- Duell, 77». duel., -ant, 77». duellist. -era, V. n. to duel, to fight a duel. Duett, 77». duet, duetto. Duf||na, v. n. to pall, to flat, to grow vapid, -ven, a. flat, dead, vapid; dull, -venhet, f. vapidness, faint- ness, feebleness, dullness. Duf[(va, f. pigeon, dove. -bo, n. nest of pigeons, dove-nest. - bonde, 77». dover. -hus, 7». dove-cot. -slag, •. dove-cot, columbary. -unge, m. young pigeon. Duga, V. 7». to be good, to be fit. Dugg, 7». drizzle, mizzle, -a, V. n. to drizzle. - regn, n. drizzle, drizz- ling rain. Duglig, a. fit, proper, able, qualified, -het, f. fitness, aptness, ability. Dugtig, a. able,- great, qualified, good, brisk, fit, sound, copious, -het, f. capacity. -t, ad. aptly, fitly, strongly, properly; much, hard. Dnk, m. cloth; table-cloth, -a, V. a. tö lay the cloth, to cover the table. - under, to yield, to submit, to giv® way. -tyg, n. table-linen. Dukat, m. ducat, -guld, n. staa» dard gold. Dukt, m. strand. Dulgadråp, n. clandestine murder. Dum, a. stupid, dull, senseless. -dA. stig, a. foolhardy. -dryg, a. stu- pidly arrogant, -het, f. stupidity, dullness. -hufvud, n. blockhead. Dumb, a. mute, dumb, speechless. -e, m. mute. Dun, n. down, -bädd, m. down* bed. -ig, a. downy. Dund||er, n. thunder, noise, peal. -GT* bössa, f. blunderbuss, -erslag, n, thunderclap. - ra, V. n. to thunder, to noise, to rumble. - på C7), to ring one a peal. Danka, v. n. to throb, to beat. Dunkel, a. obscure, dark, gloomy, dim, dull, -het, f. gloominess, dark, ness. [sily. Dunsa, V. n. to plump, to fall clum- Dunst, 77». vapour, fume, steam, -a, V. n. to steam, to evaporate, -hål, n. airhole, pore. -krets, m. atmo- sphere. -kula, f. eolipile. -ning, f. evaporation, exhalation. -Strimma, f. tail of a comet. Duodes, m, duodecimo. Duplett, m. duplicate, copy. Duplik, m. rejoinder. Duppa, f. tassel, tuft. Durk, Tn. T. room, magazine, cabin. Durk||lopp, n. flux, diarrhoea, -sig* tig, a. transparent, translucent. -Slag. m. colander, cullender, strainer. Dus, a. soft, low. Dusch, m. douche, -bad, n. shower- bath. [drizzly, chilly, raw. Dusk, n. drizzly wheather. -lg, a. Dussin, n, dozen, -tals» ad. by dozens. Dust, m. brush, bout; shock. Dvala, f. trance; ecstasy. Dverg, m. dwarf, pigmy, shrimp, spider. -aktig, a. dwarfish, -Inna, f. she-dwarf, female dwarf. -Snät, n. cobweb. 48 Dväljas Dödlista Dväljas, V. d. to dwell. Dy, A mud, mire. -botten, wi. muddy bottom. -ig, a. muddy, miry. Dyfvelstl'flCk, m. asa-foetida. Dygd, f. virtue, -elära, f. morals. -esam, -ig, a. virtuous; tractable, obedient. Dygn, n: twenty four hours. pyk||a, v. n. to dive, to plunge down. -are, m. diver, plunger. -are- klocka, f diving-beii. -arelön, \f. salvage-money, -fågel, m. diver, plungeon. Dylik, a. the like, similar, such. Dymedelst, ad. by means of, by the help of. Dymling, m. spike, peg. Dynimelvecka, f. the passion-week. Dyna, f. cushion. Dyner, ad. down. Dyng||a, f. dung, muck, -grep, m. dungfork, -grop, f. dunghole, -hög, m. dunghill. -ig, a. dungy, -kärra, f. dungcart. -lass, n. a cartload of dung, -puss, -pöl, m. puddle. -Stad, m. dungyard. Dyning, f. heaving of the sea. Dynstock, m. juffer. Dynt, n. measles. Dyr, a. dear, expensive; precious, - tid, time of scarcity, famine, -bar, a. precious, rich, costly, valuable, -barhet, f. preoiousness, worth, va- lue, price; a precious thing, jewel, -het, f. dearness, scarcity. Dyrk, m. picklock, -a, v. a. to pick. -fri, a. picklock-proof. Dyrka, V. a. to worship, to adore; to indulge; to enhance. -n, f. worship, -nsvärd, a. adorable, -re, m. worshipper. Dyster, a. gloomy, sad, dark, awful, -het, f. darkness, mournfulncss. Då, ad. & C. then, at that time, when; as. - och -, now and then. - för tiden, in those days, at that time. - likväl, however. Dåd, n. deed, doing, vara med i radl och -, to be aiding and assisting. Dåligj a. poor., weak, sorry, paltry, bad. -het, f. poorness, weakness, badness. Dån, n. din, noise. -a, V. n. to noise, to ring; to faint, to swoon. -ing, f. fainting fit, swoon. -Ögd, a. dim- sighted; blear-eyed. Dår||a, V. a. to infatuate, to delude, -aktig, a. foolish, -aktlghet, f, folly, -e, m. fool; idiot. -11US, n. madhouse, bedlam. -hushjon, n. madman, bedlamite. -Skap, f. folly. Dåsig, a. dozy, drowsy. (foolery. Dåvarande, a. at that time, then being. Däck, n. deck, eft skepp med tre -, a threedecker. -a, V. a. to cover with deck, -el, m. printer's tympan, -er, m. & n. dicker, ten hides or skins. Dädan, 'ad. thence, from thenco. -ef- ter, ad. there after, afterwards. Däfina, v. n, to grew moist, -ven, a. moist, damp. -VCnhet, f. damp- Dägga, V. n. to suckle. (ness. Däjlig, a. handsome, nice, beautiful. -het, f. beauty. Däld, m. valley, dale, vale. Däm||ma, v. a. to dam. -ning, f. dam, mole, bank, damming. Dämpa, V. a. to set bounds, to tem- per, to confine, to quench, to smother, to suppress, to subdue. Dänga, v. a. to bang, to thump, to knock hard. Dust, a. bloated, extremely fat, tumid. Däxel, m. addice. DÖ, V. n. to die, to decease. - bort, to die-away, to drop off; to wither. - ifrån, to go off, to quit, to leave behind. - Ut, to become extinct. DÖd, a. dead; lifeless, inanimate; with- ered. dödt kapital, dead stock. -, m. death, decease, dragas med ell. ligga för döden, to be a dying, -a, V. a. to kill; to mortify, to sub- due; to allay, to ease;, to obliterate; to annul. - an de, a. deadly, mortal, -are, m. murderer, -bår, f. bier, -född, n. stillborn. _ -gräfvare, m. grave-digger. -kött, n. dead flesh. -lig, a. mortal, deadly. -lig- het, f. mortality. -lista, f. bill of Tödsbpne EWk^, $». effect, action. -uera, V. a. , etg^jMcéeute. Efsing, m. selvedge, end, thrum. Efter, ad. & pr. after, behind; ac- cording, by, at. -, C. since, after. -apa, V. a. to imitate, to ape. -apare, m. apish imitator. -ap- ning, f. aping, niimickry. -berg* ning, f. aftercrop, gleaning, -bilda, v. a. to copy, to imitate. -börd, m. afterbirth, -dome, n. example, -forska, V. a. to search after, to investigate; to explore. - forskning, f. searching, inquiry, examination. -fråga, V. a. to inquire, to ask. -frågan, f. demand, inquiry, inter- rogation. -följa, v. a. to succeed; to follow, -följande, a. following. -följare, m. follower; disciple, -följd, 771. - följelse, f. imitation, -gift, Tn. remission. -gifva, V. a. to remit, to yield. -gifven, a. yielding, complying. -gifvenhet, f. yielding, compliance, facility, remiss- ness, condescension, -hand, f. the younger hand. -, ad. gradually, by degrees. -hållen, a. restrained. -hängsen, a. importunate, pressing, troublesome, -härma, V. a. to imi- tate. -höst, 771. latter end of au- tumn. -jagande, ti. pursuit -klang, Tn. resonance. -komma, v. a. to obey, to comply -with. -kommande, a. coming after, following; pl. de- scendants, posterity. - lefliad, f. ob- servation, observance. -lefverska, f. widow, relict. - lemna, v. a. to leave, -låta, V. a. to neglect, to omit; to permit, to allow; to leave, -låtande, n. omission, -låten, a. careless, negligent; indulgent; slack, -låtenhet, f. negligence, remissness, indulgence, -middag, m. afternoon, afterdinner, -mjöl, 77. pollard. -räk» lling, f. afterreckoning, -rättelse, f. advice, information, pattern , rule. -Sats, 771. minor, second proposition, -seende, n. examination, inquiry, searching. -sinna, V. a. to consider, to reflect upon; to mind, -sinnande, Eftersinnande 49 mortality. -8bano,\#jftjortal wohnd.1 -Sblek, a. deadly palef^jtlag^mp day of death. -sdom, m. sentence of death, -sfall, n. death, -skamp, m. -sqval, n. agony, -ssjuk, a. deadly sick. -SSak, f. hanging- matter. -SSkalle, m. skull of a dead. -SStl'aff, n. pain of death. - SStlind, 771. hour of death. -SSynd, f. mortal sin. -Ssår, 71. mortal wound. -Ssäng, m. death-bed. DÖf, a. deaf. -het, f. deafness. -Stum, a. deaf and dumb. -va, । 17. a. to din, to stun, to mitigate, to alleviate. döfvande medel, ano- dyne, narcotic. [disguise. Dölja, V. a. to conceal, to hide, to Döma, V. a. to judge, to pass sentence, to doom; to deem. - till döden, to condemn to death. DÖp||a, V. a. to baptize, to christen, -are, m. baptizer. Johannes Dö- paren, John Baptist, -else, f. bap- tism, christening. Dörr, f. (Loor, -foder, n. doorcase. -gafvel, 7». leaf of a folding-door, -hake, m. hinge, -haspe, m. thumb-latch. -jern,7i.ioop. -karm, m. doorcase, -klapp, m. knocker, -klinka, f. latch, -post, 777. door- post. -vaktare, m. door-keeper, porter. DÖS, 77i. peck, fourth part of a bushel. Döttrar, pl. af Dotter. E. Ebb, m. ebb. Ebenholts, n. ebony. Ed, m. oath, göra -, afl'dgga -, to take one's oath. -eligen, ad. upon oath, by oath. -gång, 71. taking of an oath, -lig, «- sworn, strengthened by oath. -sbrott, n. oathbreaking, perjury. -sförblllld, n. confederation. -SVUren, a. sworn. -SÖre, n. the king's peace, [yours. Eder, pr. pers. you. pr. pass, your, Swedish-English Diet* 50 'Efterskickning Eldbrasa 71. meditating. - skickning, f. sen- ding for. -Skörd, 771. aftercrop. -slft-tter, m. aftermath, -släng, Tn. afterclap. -SHiak, 771. aftertaste. -SOin , C. since, because; according as, whereas. -SOmmar, m. after- suinmer. -Spana, V. a. to search for, to trace. -Spaning, f. tracing, investigation. -Spel, n. afterplay. !-St, a. last, hindmost, extreme. -, ad. at last, hindermost. - stafva, V. a. to speak after, to repeat one's words. -sträfva, V. a. to aspire to. to aim at. - styng,n. back- stitch. -Syn, f. inspection, oversight; pattern, example, -sätta , V.* a. to neglect, to postpone, to fail, to put off, to pursue, -sättande, n. post- poning, neglection. -SÖka, V. a. to search for, to look after, -tai, 71. epilogue; calumny, blame. - tanke, f. reflection, thought, premeditation, -trakta, V. a. to covet, to desire earnestly. - trupper, 771. pl. rear, hindertroop. -tryck, 71. energy, emphasis; reprinting, counterfeiting, -trycka, V. a. to reprint, to coun- terfeit. -tryckare, Tn. counterfeiter (of a book). -trycklig, a. energetic, emphatical. -tryckligt, ad. effec- tually, emphatically, -träda, V. a. to succeed, -trädande, n. succes- sion. -trädare, m. successor, -tän- ka, V. a. to meditate, to reflect, to consider. - tänklig, a. dubious, critical. -tänksani, a. considerate, prudent; nice. - täuksanihet, f. consideration , reflection. -verld, f. posterity. -Vinter, m. second win- ter. -värk, m. afterpains, -åt, ad. afterwards. Ega, V. a. to own, to possess, to enjoy, to have a right to. -, f. field, ground. hafva i sin ego, to be possessed of. på hans egor, in his ground, -re, tn. owner, proprietor, possessor. Egen, a. own; proper, peculiar, strange, singular, odd. blifva sin to set up for one's self. - dom, m. proper- ty, possession; fortuneestate, lös moveablsk -domsrätt, m. right o5 property, right of possession, -het, f. singularity, originality, oddness ; Idiot- ism. -händig, a. under one's hand, -kär, a. selfish, -kärlek, m. self- love. -mäktig, a. arbitrations, -mäktighet, f. despotism , arbitra- riness. -nytta, f. self-interest. -nyt« tig, a. selfish, »-sinne, n. seifwiii, obstinacy, wilfulness. - sinnig, a. selfwilled, obstinate, capricious. -sin- nighet, f. capriciousness, obstinacy. -skap, f. quality, property, faculty talent. -tlig, a. proper, natural genuine. - tligen, ad. properly -vilja, f. opiniatry, obstinacy Egg, edge. Egna, v. n. to become, to be fit. -, V. a. to devote, to consecrate. Egodelar, m. pl. wealth, riches, sub- stance. [m. egotist. EgO||ism, m. egoism, egotism. -1st, E11O, pr. whosoever, whoever. Ehuru , C. although, though, however, -dan, pr. whoever, whatever. - väl, C. although. Ehvad, pr. whatsoever, whatever. Ehvar, - est, ad. wheresoever, where- ever. -t, ad. whithersoever. Ej, ad. no, not. - heller, nor, neither. Ejder, m. eiderduek. -dun, n. eider- Eja! i. hey! oh! [down. Ek, f. oak. -bark, m. oakbark, tan. -orre, m. squirrel. -OXO, m. stag, horned beetle, stagbeetle, -stocke 771. trunk of oak; T. flat-bottomed boat, -ållon, 71. acorn. EkipagO, n. carriage and pair. Ekliptika, f. ecliptic. Eko, 71. echo. Ekonom, m. economist. Ekra, f. spoke. Elak, a. bad, evil, ill, wicked; ma- lignant; angry, -het, badness, wickedness. Elastisk, a. elastic, elastical. Eld, 771. fire; ardour, zeal. -B , V. 71. & a. to make fire, to heat, -are, 771. fireman, stoker. -brand, m. firebrand. -brasa, f. fire; fireside. Elddon Enkom 51 -don, n. firetools, -fast, a. fire, proof, incombustible. -fangd, a. inflammable, -gaffel, m. firefork, -gllista, f. spark of fire, -ig, a. fiery; ardent, passionate, brisk. -koi, n. burning coal. -kula, f. fireball, -prof, n. ordeal by_fire. -qvam, f. steam-mill. -röd, a. redhot. -skada, f. damage dona by fire, -sken, n. light of fire, -skärm, m. fire-screen, -sprutande, a. fire- vomiting. -stad, m. fireplace, chim- ney. -stod, m. pillar of fire. -Stål, n. fire-steel. -Våda, f. fire, confla- gration. -tång, m. firetongs. Elefant, m. elephant. - tand, f. tusk. Elektricitet, f. electricity, -sera, V. a. to .electrify. - sk, a. electric, electrical. Element, n. element. Elev, m. pupil, disciple, scholar. Elf, f. river, flood. Elfenben, 7». ivory. Elfte, a. eleventh. Elfva, num. eleven. Elfvor, Tn. pl. elves, fairies. Elg, 771. elk. -gräs, n. meadow- sweet. -ko, f. female of the elk. Eljest, ad. else, otherwise. EUer, c. or. Eländ||e, n. misery, distress. -Ig, a. miserable, wretched. Emalj, m. enamel. Emballera, V. a. to embale, to bale, Em bar, n. bucket. [to pack up. Embet||e, 7J. office, place, employment; corporation, guild. - sbroder, m. colleague. -shus, n. office, -sman, m. person in office, civil-officer. Emedan, c. because. Emelian, prp. between, betwixt, hvad vill ni gifva mig -1 what will you give me to boot? -åt, ad. some- times. [however. Emellertid, ad. mean while, whilst, Emot, prp. against, contrary, opposite; for; to, with. - taga, V. a. to re- ceive , to accept; to welcome, -ta- gande, n. reception, -tagare, m. receiver. El!, f. juniper, -bär, n. juniper-berry. En, art. ind. a, an. -, num. one. pr. one, some one, they. Enahanda, a. one and the same, of the same kind, the same. Enbetsvagn, m. one-horse-oarriage. Enbändig, a. stubborn. Endast,ad.only; solely; provided that.1 Ende, m. Enda, f. the only, the sole. Endels, ad. partly, in part. Endera, pr. either, the one or the other. End!vie, f. succory. Endrägt, m. concord, unanimity, -ig, a. unanimous, concordant. -ighet, f. unanimousness, concordance, harmony. Enfald, m. simplicity, plainness, inno- cence. -ig, a. simple, plain, harm- less, silly, -ighet, f. simplicity, silliness. [formity. Enformig, a. uniform, -het, f. uni- Enfärgad, a. one-coloured, plain. Enföddj a. only begotten. Enförsäljare, m. monopolist. Engel, s. Ängel. Engelsk, a. engiish. engelska sju- kan, the rickets, engelskt salt, epsom-salt. Engifte, n. monogamy. En handel, m. monopoly. Enhet, f. unity. Enhvar, pr. every one. Enhällig, a. unanimous, -het, ft Enhänd, a. onehanded. [unanimity. Enhörning, m. unicorn. Enig, a. unanimous, concordant, agreed upon, -het, f. agreement, harmony. ; Enk||a, f. widow, -edrottning, f. queen dowager; queen mother. - e- drägt, n. widow's weed. ->estånd, n. widowhood. -esäte, n. widow's seat. Enkamp, m. duel, single combat. Enkannerligen, ad. especially, chiefly.' Enjiel, a. single, simple; plain. enkelt öl, small beer, -höt, f. singleness;' simpleness. Enkling, m. widower. Enkom, ad. peculiarly, only, solely, on purpose, jag gick - dit, I went thither on purpose. 52 Enlig Eskortera Enlig, a. conformable, according, con- sonant, consistent, -het, f. confor- mity. Enrum, n. .privacy, i -, aside, alone. Enrådande, a. arbitrary. Ens, ad. at all. icke -, not at lall. med -, at once, at any rate. Ensak, f. own business, own affair. Ensam, a. alone, sole, solitary, -het, f. solitude, solitariness», privacy. -t, ad. solitarily. Ense, a. in concord, agreeing, vara -, to agree about. Ensides, a. sojitary. -, ad. solitarily. Ensidig, a. partial, -het, f. partiality. Entsitsig, a. of one seat only. Enskild, G. private, individual. -t, ad. privately. Enslig, a. solitary, retired, private, lonely, -het, f. solitude, lonely life, retirement. Enspännare, m. one-horse-carriage. Enstafvig, a. monosyllabic; paucilo- quent. Enstaka, a. segregated, isolated. Enstämmig, a. consonant; unanimous; monotonous, -het, f. unanimity; monotony. Enständig, a. pressing, urgent. Enstödillg, m. hermit; old bachelor. Entlediga, V. a. to rid; to dismiss. -nde, n. ridding; dismission. Entonig, a. monotonous, -het, f. monotony. Enträgen, a. assiduous, pressing, -het, f. assiduity, urgency; headstrongness. Entydig, a. univocal. Envig, n. single combat, duel. Envis, a. stubborn, wilful, obstinate, pertinacious, stiff. -aS , V. d. to be obstinate, -het, f. obstinacy, stub- , borpness, pertinacy. Enväld||e, n. monarchy; absolute power. -ig, a. arbitrary, absolute. Enär, C. whenever, whensoever. Enögd, a. one-eyed. Epistel, m. epistle, letter. Epok, m, epoch, epbeha. Er, 8. Eder. Krnarmllf, a. »hurabK.pitiaW» Erbjuda, v. a. to offer. Eremit, m. hermit, anchoret. Erfar|Ja, V. a. to experience, to learn, -CH , a. experienced, skilled, versed. -enhet, f. experience, komma i - af, to be apprized of. Erforderlig, a. requisite, -het, f. requisiteness, necessity. Erfordra, V. a. to demand, to require. _ A necessity. Erg, m. verdigrise, rust of brass, -a, V. n. -as, V. d. to gather verdigrise. .-ig, a. eruginous. Erhålla, v. a. to obtain, to gain. -nde, n. receipt. Eriksgata, f. the king's progress. Erinr||a, V. a. to remind, to mentio* nate. - sig, v. r. to remember, to recollect. -n, -ing, f. remembrance, recollection, reminiscence; admonition; remonstrance. Erkän||na, V. a. to acknowledge, to own, to confess; to be sensible of; to allow. - nande, n. acknowledj;. ment, confession. -Sam, a. grateful, thankful. - samhet, f. gratefulness, gratitude. - sla, /. acknowledgment; confession. Erke, a. arch-, chief, arrant, capital, -biskop, m. archbishop, -bof, m, arrant-villain. -engel, m. archangel, -hertig, m. archduke, -hertig- inna, f. archduchess, -skälm, m. arrant knave. -stift, n. archbishop, rick. [n. payment. Erlägga, v. a. to pay down, -nde. Ernå, v. a. to attain, to obtain. Ersätt||a, V. a. to compensate, to make up, to restore. -li&> a. reparable, -ning, f. amends, compensation. Ertappa, V. a. to surprise, to appre-1 hend, to catch. -nde, n. surprise. Erts, s. Erke. Eröfr||a, v. a. to conquer, to win.i -are, m. conqueror, -ing, f. con- quest. Eselhufvud, n. T. cap of the mast- Eskader, m. squadron. [head. Eskort, m. escort, convoy, -era, a. to »snort, to convoy^ Esomoftas Falla 53 Esomoftast, ad. frequently. Esping, m. long-boat. Estetik, f. esthetics. Etablera, v. a. to establish. - sig, to set up a business. Eter, m. ether. -isk, a. ethereal. Etikett, m. etiquette; (påskrift)label. Ets."a, v. a. to etch, to grave with aqua-fortis. -nål, f. etching-needle, -pulver, n. corrosive powder. - vat- ten, n. aqua-fortis. Ett, nwm. one. klockan -, one o'clock. de göra -, they act in concert. Etter, n. matter, pus; poison. -blem- mU, f. pustule, heatpimple, -böld, m. virulent tumour, -drake, m. shrew, vixen, scold. -myra, f. pismire, -nässla, f. »mall nettle. Evangelism, n. evangely, gospel. -8k, a. evangelical. -St, in. evan- gelist, gospeler. [eternity. Evlg, a eternal, everlasting, -het, f. Evinnerlig, a. eternal. Evärdelig, a. perpetual. Exam||en,m.examen; inquiry. - inera, V. a. to examine. Excellens, m. excellency. Exemp||el, n. example, instance. -lar, ft. copy; specimen. -larisk , a. exemplary. Exeqvera, v. a. to execute. Exerc||era, v. a. to exercise. -Is, m. Existera, v. n. to exist. [exercise. Expediera, v. a. to expedit. Explodera, v. n. to explode. Export, export, -era, v. a. to export. -Ör, m. exporter. K Fabel, m. fable. -aktig, a. fabulous. Fabricera, V. a. to fabricate, to ma- nufacture. Fabrik, m. manufactory, workhouse, -ant, m. manufacturer. -at, n. manufacture, -mästare, m. foreman at a workhouse. -Ör, m. fabricator, manufacturer. Facit, n. product, amount Fack, n. box, shelf, drawer'; tranche, department. Fackel || bärare, m. torch-bearer. -Sken, n. torch-light. Fackla, f. torch, link, flambeau. Fadd, a. insipid, stale, dull. Fadder , m. sponsor, godfather, god- mother. -gåfva, f. present to the godchild. -Skap, m. sponsorship. Fader, m. father, parent; sire. - vår, the Lord's prayer. -lig, a. fatherly, paternal. -1ÖS, a. fatherless. -tnord, n. parricide, -mördare, m. parricide. Fager, a. beautiful, fair, handsome. fagra ord, fair words. Faggor, f. pl. fangs, claws, han har feber i -, he has symptoms of a fever upon him. Fagott, m. bassoon. -ist,wi. bassoonist. Faktor, m. factor, foreman. - 1, n. Faktura, f. invoice. [factory. Fakultet, f. faculty. Fai, a. venal; mercenary. - ka, V. n. to cheapen, to bargain. Falaska, f. embers, white ashes. Falbolau, m. furbelow, flounce. Falerts, n. grey ore containing silver Falk, m. falcon, -euerare, m. falco- ner. -jagt, m. falconry. Fall, n. fall, downfall; ruin; cataract; case; T. halliards, i fall, in case. bringa på to bring about one's ruin. -lucka, f. trap-door, -port, m. hatch. -rep, n. T. manrope, -sjuka, f. epilepsy, -skärm, m. parachut. - Valk, m. head-roll. Falla, v. n. to fall, to drop; to abate. - af, to fall off (from), to come off. - bort, to fall away. - i, to fall in (into); to strike; to interrupt. - ifrån, to fall away, to abandon; to decease. - igen, to fall down, to fall in; to sink. - ihop, to fall together, to collapse. - in, to fall in. - ned, to fall down, to drop. - omkull, to fall down. - på, to fall upon; to take a fancy. - till, to take one's party. - tillbaka, to fall back. - undan, to fall away; 54 Fallande Fastställa to die. - Ur, to fall from, to drop from. - Ut, to fall out; to drop out; io come due; to discharge. sig, V. 7*. to happen; to become, to be fit; to look/ det faller af sig sgelft, that is a matter of course, -nd e, R. fall, falling. -, a. falling. - sot, spilepsy. Fallen, a. given to, subject to. -het, f. inclination, talent. Fallna, V. n. to wither, to fade. Vais, m. board, edge; a currier's knife; fold, -ben, 7i. folding-stick. -bock, 771. a currier's beam. -hyfvel, m. notching-plane, -knif, m. shaver. Falsk, a. false, fraudulent, deceitful; wrong; forged, counterfeit. -as, v. d. to be false, to play false. -eligen, ad. falsely, -het, f. falsehood, de- ceit. -myntare, m. coiner. Familj, f. family. Famla, V. n. to grope, to fumble. Famn, Tn. bosom; arms; fathom; cord. tag a i-, to hug, to embrace, -a, V. a. to fathom, -tag, n. embrace. r -taga, 17. a. to embrace. -Yed, m. Fan, n. beard. [cordwood. Fan, m. the devil. Fan||a, f. standard, ensign, colours, tned flygande fanor, with colours displayed. -junkare, m. standard- bearer. Fanera, V. a. to line, to veneer. Fant||asi, f. fancy, caprice; fantasia. -ast, Tn. fantastical fellow, fool, -astisk, a. fantastical, -isera; 17. n. to muse, to fancy; to play a fan- tasia; to rave. Far, tn. father. -brot, m. uncle, -far, m. grandfather, farfars far, great-grandfather. farfars farfar, great-great-grandfather, -gait, m. boar, -mor, f. grandmother. - mors- mor, f. great grandmother. Far||a, f. danger, peril, risk, hazard, -håga, f. awe, fear. - lig, a. dan- gerous. Fara, 0. n. to travel, to journey; to be off; to. be circumstanced, låta -, to cast away, to abandon. - af, - j 'bort, to go away, to depart. - efter, to ride after, to go after; to strive at. - fort, to travel fast. - fram, to go to a place; to proceed. - hit och dit: to ramble up and down. - igenom, to pass. - ilia med sig, to distress one's self. - in, to go into. - med osanning, to tell lies. - om, to pass by. - omkring, to travel round about. - till, to go to; to call upon. - tillbaka, to return. - upp, to ascend, to rise. - upp. före, to go upphill. - ut, to depart, to go abroad. - ut på landet, tc go into the country. - ut i hårda ord, to give cross words. - öfver, to cross, to pass over. - vill, to err. - vilse, to go astray. Far||dag, m. moving-time, -för, a. ready to säil. -kost, m. vessel, craft. -led, f. way a ship is to pass, course, track. -SOt, m. epide- mical disease; epizooty. -tyg, n. vessel. - Yatten, n. passage, navigable track, -väg, m. thoroughfare, the great road. -väl, i. farewell. Fart, m, course, career, progress, way; speed. Fas||a, f. honour, abhorrence. -, V. n, to shudder, -ansvärd, -lig, a, honible, dreadful, hideous. -lighet, f. horribility. [santry. Fasan, ?n. pheasant. - gård, m. phea- Faskin, n, fascine, fire-bavin. -knif, 771. hedging-bill. -verk, n. fascine- Fason, m. shape; manner. (work. Fast, C. though, although. Fast, a. firm , solid; strong; fixed; steady; immoveable. - egendom, real estate. - land, continent. -, ad, firmly, fast; nearly, almost. - mycket, very much, -a, f. legal acquisition; investiture. f -©bond©, m. tenant. -ebref, n. title-deed; charter of in- vestiture. -göra, v. a. to fasten, to make fast, -het, f. solidity, fastness, steadiness. - ighet, f. real estate. -na, V, n. to stick, to hitch; to ground. - för en sak, to be con- victed. -ställa, v. a. to fix, to Fastställande Fideikommiss 55 determine, to ordain; to confirm, to establish. -Ställande, n. regulation, fixation, -taga, V. a. to apprehend, to seize, to take up. Fa»t||a, f. fast, fasting. -, v. n. to fast, -ando, a. fasting, -edag, m. day of fasting. - If-g, m. lent. -lagsafton, m. shrove-tuesday. Fastage, n. tun, cask, barrel. Fastmer, ad. rather, much more. Fastän, C. though, however. Fat, n. dish; cask, barrel. Fatabur, m. storehouse; repository. Fatal, a. fatal, calamitous, disagreeable. -ier, m. pl. set term. Fatt, a. disposed, conditioned, huru dr det - ? what's the matter! -, ad. taga - på någon, to catch one by pursuit, to seize one. -a, V. a. to catch, to seize; to take; to com- prehend, to conceive, to understand. - i pennan, to couch in writing, -ning, f. composure, selfcommand, -ningsförmåga, f. capacity, appre- hensiveness. fattas, v. d. to need, to want, hvad - honoml what's the matter with him ? Fattig, a. poor, indigent, needy, ne- cessitous. -bössa, f. poor's-box. -dom, m. poverty, want, necessity -hus, n. poor-house. -Skatt, m. poor-rate. -skola, f. charity-school, -vård, m. cure for the poor. Fattlig, a. easy to be comprehended, intelligible, -het, f. comprehensibi- lity. [favorite, minion. Favori|[sera, v. a. to favour, -t, m. Febsr, m. fever. -aktig, a. feverish. -anfall, -anstöt, m. paroxysm of fever. -frossa, f. aguishness, chill, -hetta, f. fever-heat. Februari, m. February. Fee, f. fairy. Feg, a. cowardly, -het, f. cowardice. Feja, V. a. to polish, to furbish; to touch up. Fejd, f. feud, warfare, -ebref, n. challenge, letter of defiance. Fei, n. fault, defect, error, mistake, blemish, failing, -a, V. n. to fall. to err, to want. - om v'dgen, to miss the right way. - aktig, a. de- fective, faulty, wrong, erroneous, -ak- tighet, f. failing, mistake, fault. -aS, V. d, to be wanting. -fri, a. faultless, correct, -frihet, f. cor- rectness. -grep, n. mistake. -steg, n. slip, false step. -8tÖt, m. false thrust, -tag, n. mistake. Felp, m. plush, shag, mock-velvet. Felt, ad. in vain, amiss; falsely, slå -, to fail, to miscarry, to miss, gå -, to go astray, tag a -, to mistake. Fem, num. five, -dubbel, -faldig, a. fivefold, -fingerört, f. cinque- foil. -handa, a. of five kinds, -horning, m. pentagon, -ma, f. five, cinque, quint. - to, a. fifth. för det fifthly, in the fith place, -tedel, m. a fifth, -tlo, num. fifty, -tionde, a. fiftieth, -ton, num. fifteen. -tonde, a. fifteenth. -årig, a. quinquennial. Fena, f. fin. Fen kål, m. fennel. Ferier, pl. vacancies. Ferla, f. ferula, switch, rod. Fernbock, m, femambuck. Fernissa, f. varnish. -, v. a. to varnish. Fest, m. feast, festival, -lig, a. festi- val. -lighet, f. festivity. Festing, m. dogfly. Fet, a. fat; fatty, greasy; fertile; lu- crative. -flack, m. spot of grease, -hinna, f. adipous membrane.-knop» par, m. pl. stonecrop. -lagd, a. fattish, fleshy, stout, -ma, f. fat- ness, corpulency. -, V. n. to grow fat. -t, n. fat, grease, -tlsdag, m. shrove-tuesday. -tlstel, m. corn- saw-wort. -Oga, n. exophthalmy. Fiaker, m. hackney-coach. Fibben, Fibel, m. vives. Fiber, f. fibre. Fick||a, f. pocket, -format, n. pocket- size (of a book), -lock, n. pocket- lid. -tjuf, m. pick-pocket. -Ur, n. watch. Fideikommiss, n. feoffmeat in .trust. 56 Fidibus Fjäderharts FidibUS, 771. paper-match, lighter. fiend|je, m. enemy, foe. -skap, f. enmity. -tlig, a. hostile. -tlighet, f. hostility. Fiffig, a. cunning, sly, shrewd. s^igur, 77t. figure, shape. .-lig, a. figurative, tropical, typic. -ligen, ad. figuratively. Fika, v. n. Fikas, v. d. to prog for, to hunt after; to emulate. Fiken, a. desirous of, covetous of. -het, f. appetency, covetousness. Fikon, ti. fig. -blad, -löf, t». figleaf. -trad, n. figtree. Fikvårta, f. fig. Fil, 77i. file, -a, v. a. to file, -hugg- are, 77». file-cutter, -klofve, 77». handvice. -Spån, 77». filings, file-dust. Fil||bunke, 77». bowl for sour milk. -mjölk, f. sour milk. Filfras, 771. glutton. Filt, Tn. felt, -a, v. a. to felt, -hatt, 771. felt-hat, stuff-hat. Filtrera, v. a, to filter. (thill. Fimmelstång, m. pole to a sledge, Fin, a. fine, small; delicate; subtle, smart; nice; keen; pure; soft, -gry- nig, a. fine-grained, -het, f. fine- ness, keenness, nicety, delicacy. -käns- Mg, a. sensitive. Finanser, f. pl. finances. Finera, v. a. to refine, -re, m. finer. Fing||er, tti. & n. finger, se genom fingrarne, to connive at. -borg, tti. thimble, -hatt, tti. -tuta, f. fingerstall. -klåda, f. itch ■ in the fingers, -knäpp, 771. snap*, with the , finger. -ra, V. a. to finger. Fink, tti. finch, -nät, n. T. netting. Finkel, 7l. bad brandy. Finna, V. a. to find; to nieet with. - på, to discover, to find out. - sig, to have a ready wit. - sig vid, to accommodate one's self to, to be con- r tented with. -S, V. d. to be found. Finne, tti. pimple; grub. Finnfisk, m. finfish. [ningly. Fint, ad. smartly, nicely, finely, cun- Fint, m. T. feint; trick. Fintlig, a. inventive, ingenious, ready at expedients. -het, f. quickness of invention, ingeniousness. Fiol, m. fiddle, violin. -spelare, m. violinist. -stall , m. bridge of a violin, -stråke, m. fiddle-stick. -Sträng, m. fiddle-string. Fira, V. a. to celebrate, to solemnize; to make much of; T. to lower; to ease. (bishopping. Firm||a, «• to bishop. -ning, f. Firma, n. firm. Firmament, n. firmament, sky. Fisk, m. fish., -a, v. a. to fish. -afänge, n. fishing, -are, m. fisher, fisher-man. -aregång, m. fishmarket, -ben, n. fishbone; wha. lebona. -6, n. fishing, fishery. -håf, m. drawnet, sweepnet. -köpare, m. fishmonger, -lek, Hi. shoal of fishes. -lim, n. isinglass. -lukt, f. fishy smell. - måsé,-in. mew. -nät, n. fishing-yarn. -skinn , n. fishskin, shagreen. -Sump, m. cauf. -Iran, m. fishoil. -redskap, n. fishing- tackle. -yngel, n. fry. -örn, n. Fiskal, m. public accuser, [sea-eagle. Fistel, m. fistula. Fix, a. fixed, settled, -era, V. a, to fix. -stjärna, f. fixed star. Fjerde etc. s. Fjärde etc. Fjol, n. i fjol, last year. Fjoll, n. trifles, prattle, gossiping, -a, f. a silly woman. -as, v. d. to trifle, to faddle, tc play the fbol. -er, m. trifler, fool, -eri, n. drol- lery. -ig, a. silly, foolish, nonsen- sical. -ighet, f, silliness. Fjorton, num. fourteen. - dagar, a fortnight, -de,- a. fourteenth. Fjoskig, a. crackbrained. Fjugg, n. lock, flock. Fjun, n floss, down. Fjäder, m. feather, plumage; spring. , släppa to moult, to mtw. -alun, 771. plume-allum. -boll, 771. shittle- cock. -bräde, n. spring-board (of organs)> -buske, m. tuft of feathers, -bädd, 71. featherbed, -fä, 71. poul- try. -fällning, f. mewing, -hand» fare, m. feather-driven -harts» »k Fjäderlik Flisig' 57 Indian rubber. -Ilk, a. feathery, plumaceous. -Spritare, m. picker of feathers. -Stjelke, m. quill. Fjädra, v. a. to feather. - d, a. full- feathered, fledge. Fjäll, n. scale, -a, V. a. to scale, to desquamate, -flsk, m. scalefish. -Ig, a. scaly. -ing, m. scale-fish. -Vinga, m. butterfly. -Ört, f. tooth-wort. Fjäll, n. mountain. björk, f. dwarf- birch. -bo, in. mountaineer. -bygd, ■in. mountainous region. -mus, f. leming, Lapland - marmot. -ripa, f. white-grouse, ptarmigan, -rygg, m. ridge of mountains. - skied, m. glacier. Fjärd, m. bay; enlargement of a lake. Fjärde, a. fourth, för det -, fourthly. -del, m. a quarter. Fjärding, m. a quarter, a quarter of a barrel. -SVÖg, m. quarter of a Fjäril, m. butterfly. [mile. Fjärma, V. a. to remove, to withdraw. Fjärmare, a. remoter, further. Fjärran, ad. far, at a distance. Fjäs, n. ceremony, fawning, -a, V. n. to make much of, to fondle. Fjäsk, n. fiddlefaddle. -, -Or, m. busybody, meddler, -a, V. n. to fidget, to bustle. Fjät, 71. track, trace, footstep. Fjättra, V. a. to fetter, to shackle. -r, Tn. pl.- fetters, shackles. Flabb, in. jaw. [flatness. Flack, a. flat, plain, open, -het, f. Flacka, V. n. to ramble, to rove. Flacksa, v. n. to flutter. Fladd|[er, n. futility, -eraktig, a. flirting, fickle, -eraktighet, f. fickle- ness, frivolity. -ra, V. n. to flutter; to blaze, to flame, -rig, a. loose, fickle. Flaga, f. flaw, crack, breach; flake. Flagg, m. flag, colours, ensign, hissa flaggen, to hoist the flag, stryka flaggen, to strike the flag. - duk, m. bunting, -man, m. flag-officer, -skepp, ti. flag-ship, -spel, n. -stång, m. flsg-ataff, enaign-suff. Flagna, v. n. to peel off. Flaks, m. plate. FlanimJIa, f. flame, blaze. v. n. to flame, to blaze, -era, V, a. to make watered or undulated. -ig, a. flamy, figured with flames. Flanell, n. flannel. Flank, m. flank, -a, v. a. to slice, to cut into flat pieces. -, 3. f. clod, flake, -era, V. a. to flank. -, V. n. to skirmish. - Oring, f. skirmish. Flam, n. bark of fir, bark of pine. Flas, n. frolic, sport. Flask||a, f. vial, small bottle, -foder, n. bottle-case. Flat, a. flat, level, smooth, plain; too indulgent; discountenanced; foolish. fiat a handen, the palm of the hand, -a, f. the flatside. - het, f. flat* ness; too great indulgence. -Ins, f. felt-louse, body-louse. -US, V. n. to be ashamed. Flan, a. dull, stagnant, slack. [atic. Flegma, f. phlegm, -tisk, a. phlegm- Flen, n. heart-burn; reed - canarygrass. -Ort, f. figwort, brownwort. Flep, n. effeminacy. - Or, Wl. meacock. -ig, a. faint, cowardly. Fler|je? a. pl. more, several, sandry. -estådes, ad. in sundry places. -&rig, a. perennial. Fleste, a. pl. the most. Flick|[a, f. girl, lass; wench. -60am, n. female child. Flick||a, V. a. to patch, to clout, to mend. - in, to insert, -are., m. catcher. -lapp, m. patch. - ord, n. expletive. -VOrk, n. patch-work; compilation. [lobated. Flik, m. lap, lappet; lobe. -ig, G. Flina, v.n. to giggle, to titter; to weep. Flinga, f. slice. [active, brisk. Flink, a. dexterous, clever; quick, Flint, m. forehead, -skallp, m. baldpate. -skallig, a. baldpated. Flintya, f. flint, flintstone. -hård, a. flinty, -sand, m. coarse gravel. FHs|[a, f. flake, flag, shiver, flisa sig; V. r. to splinter, to shiver. -ig, a. splintery, shivery. 58 Flissa Fläng Flissa, V. n. to titter, to fleer. Flit, m. industry, diligence, assiduity, application, study, göra sin -, to do one's best, med -, on purpose. -ig, a. industrious, diligent, assiduous; frequent, hetsa flitigt, give my best compliments. [finery. Flitter, n. bawble; a trifling piece of Flo, tn. layer, stratum. -kalk , tn. stratified lime. Flock, m. crowd; collection. -tals, -Vis, ad. by crowds; by sections, Flod, tn. river; flood; flow. -tid, m. tide. Flor, n. crape, gauze,, -hufva, f. gauzeveil. In. to flourish. Flor, n. flower, flourishing, -era, V. Florett, m. foil, -silke, n. floret- silk. < Floskel, m. flourish, scrap; phrase. Flott, n. grease, -a, V. a. to grease. Flott, ad. afloat.; -a, f. fleet, navy; float. -, V. a.'f to float; to convey timber in rafts. s -bro, f. floating- bridge. -holme, m. floating island, -rätt, tn. the right of floating wood. yiug|[a, f. fly. spanska flugor, can- tharides. -blomster, n. flaxweed, -smälla, f. flyflap, -svamp, m. toad-stool; red agaric. -träd, n. black poplar. Flundra, f. flounder. FIUSS, tn. rheum, cold; T. fluor, flux- ing vitrescent, glass-spar, hvita fills- sen, white flux. -aktig, a. rheu- matic. -feber, m. rheumatic feber; synochus. -ighet, f. rheumatic dis- position. -Spat, m. fluor-spar. Flux, ad. quickly, instantly, anon. Fly, n. (på ett ankar) flook (of an anchor); marsh. -botten, m. marshy bottom. Fly, v. a. & n. to fly, to shun; to run away, to escape. Flyg||a, v. n. to fly; to blow up; to soar. -ande, a. flying; winged; sudden ; immediately. -flsk, m. flying-flsh. -färdig, -för, a. fledge, -händ, a. quick, brisk, -sand, m. quicksand, driftsand. Flygel, m. -wing; grand piano -dörr, m. folding - door. -man, m. file- leader. Flygt, m. flight, skjuta fåglar i flygten, to shoot birds flying. - ig, a. volatile, fleeting} fickle, inconstant, vain; gaudy, gay, airy. -ighet, f. volatility, levity, fickleness; vanity, gaudiness of dress. Flykt, m. flight, escape, -a, v. n. to escape. --ig, a. fugitive.- -Ing, m. fugitive, runaway. Flyt||a, V,n. to flow; to be afloat; to run; to spring, to result. - ofvanpå, to swim on the top; to be uppermost, -ande, a. floating, flowing, swim- ming, liquid; easy, smooth; well hung, -ig, a. fluid, liquid, -ighet, f. liquidness, fluency, fluidity. -ning, f. flux. Flytt||a, V. a. to move, to remove, to transfer, to convey; to transplant. -, V. n. to move, to remove; to leave one's place. - bort, to remove. - in, to move to. - närmare, to approach. - ut, to convey out. -bar, a. moveable, -fågel, tn. bird of pas- sage. -ning, f. moving, removal, passage; move; transposition. Flå, V. a. to flay, to skin; to pull off. -base, m. flayer, hangman's servant, -ning, f. flaying, excoriation. Flås||a, v. n. to puff, to breathe strongly ; to respire. - ut, to recover one's breath, -niätt, a. short of breath. Fläck, m. spot, blot, stain; blemish; pearl; place; mark; borough, -a, V. a. to spot, to stain, to maculate; to blast. -ig, a. spotty, stained. -tals, ad. here and there. -Ul'tagare, tn. scourer. Fläder, f. elder, -buske, m. elder- tree. -mOS, n. elder-sirup. -mU8, f. flittermouse. =-té, n. elderberry-tea. Fläka, v. a. to rip up, to split open. flfllit öm, doubleheaded eagle. Fläkt, m. a gentle gale; whisk, brush.' -a, V. n. to fan, to shake, to flap.' Flämta, v. n. to pant, to gasp; to puff. Fläng, n. precipitation, agitation, violent Flänga Fordnéi 59 exercise, speed, t -, in £nl! Sp*ed, in greath hurry, -a, V. n, to romp. - med hästarna, to ride the horses too hard. Fiard, m. deceit, artifice; vanity, fri- volousness. fara med to use de- ceitful dealing. -fri, -1ÖS , a. mo- dest, without ostentation. -full, a.- idle, ostentatious. Fläsk, n. pore, bacon, lägga pa flasket, to grow fat. -pannkaka, f. bacon-fritters. -slda, f. flitch of bacon. - 8vål, m. sward, of bacon. Flät||a, f. plait, tress, fleak. -, V. a. to plait, to braid, to twist, -ning, f. plaiting, handlework, fleak. Flätja, f. vanity, frivolousness. Flod, n. flux; flowing, -a, v. n. to flow. - öfver, to overflow. Flöjel, m. vane. Flöjt, f. flute, -skepp, n. flyboat. Flöte, n. float. Flöts, m. layer, stratum. Fnas.n. husk, -a, v. a. to husk. Fnask, n. scrap; trash, chaff, anse som ett -, to slight, -a, v. a. to nipple. Fnass||el, n. pimples, pustules. -lig, a pimpled, full -of pustules. Fnettra, V. n. to titter, to smicker. Fnugg, n. down. Fnurra, f. knot; intricacy. Fnysa, v. n. to snort, to snuff. - af vrede, to huff and puff, han fnyser vid allt, he is not to be contented. Fnöske, n. spunk, -svamp, m. birch- agaric. Fock, f. fore-sail. - Il al 8, m. fore- mast-cable. -mast, m. fore-mast, -rå, f. fore-yard. Foder, n. fodder, feed; lining-; case, -lår, m. oat-chest, manger. -lärft, 71. linen for lining. -marsk, m. hostler. -nöt, n. neat. -säck, m. fodderbag. -verk, n. far. -vicker, • m. common vetch. Fodra, V. a. to fodder; to line; to fur. Fodral, n. case, casing, box. -makare, m. casemaker. Fog, 71.reason, cause, right; moderation. -lig, a. easy, compliant, yielding; gentle. -lighet, f. moderation, easi- ness, compliance. Fog, m. joint, scarf, -ft, V. a. to join, to fit; to dispose; to order, to adjust. - anstalt, to take order about. - sig, v. r. to suit, to fall! out, to come on, to turn. - sig ef- ter, to comply *with. -hyfvel, m. jointer. Fogde, m. country-Steward, bailiff. Fogel, s. Fågel. Foliant, m. folio, book In folio. Folium, n. foil.. Folk, n. people, folk; nation; men; servants, sämre the vulgar, bättre -, honourable persons, göra - af nagon, to make one a man. kom- men af -, of & good family, -a, V. a. - Upp, to educate, to civilize. - sig, v. r. to amend, to reform. -brist, m. scarcity of people, -fat- tig, a. thin of people. -fest, m. national festival. -guust, f. popu- larity. -hop, m. crowd of people. -ilsk, a. mad at people, en folk- ilsk tjur, a mad bull. -lig, a. popular. -Ilk, a. humane, modest, -mängd, m. population, number of inhabitants. -rlk, a. populous. -ratt, m. right of nations, -saga, f. po- pular tale. -Skola, f. common school. -Skygg, a. shy of people, unsociable, -slag, n. nation, -språk, n. vul- gar tongue, -stain, m. tribe, -sägen, m. popular tradition, -vandring, f. the migration of the nations. -vett, 71. common sense, -välde, n. de- mocracyi Fond, m. fund, stock; back ground. Fontanell, m. fontanel, issue. For||a, f, cartload, carriage. -, V. a. to convey, -bonde, -man-, m. -rtti^aner. -lön, f. payment for car- riage. -sedel, m. bill of carriage. -vagn, m. waggon. Forderlig, a. quick, expeditious, med det forderlig aste, with all expedition. Fordne, a. former, yore, past, ancient,, old. i fordna dagar, of yore. 60 Fordom Fraktvagn Fordom, -dags, ad. formerly, once, in former^-days. Fordr||a, V. a. to exact, to demand, to require, to claim; to want; to take. - in, to call in. -an, -ing, f. demand, claim; debt. Forell, m. trout. Form, m. form, mould; shape, -a, V. a. to form, to model, to mould. -alitet, f. formality, -are, m. moulder, -at,- n. size (of a book). -ation, f. formation, -bräde, n. frameboard. -el, m. form, formula, -era, V. a. to form. -lig, a. for- mal, express. -lighet, f. formality, -ligt, ad. formally. -ljus, n. mould-candle. -1ÖS, a. formless, sha- peless. -lära, f. etymology, -skä- rare, m. formcutter, -ulär, n. formule. Forn, a. former, past, -forskare, m. antiquary. -häfder, f. pl. history of the antiquity. -lemning, f. an- tiquity. -sägen, m. tradition. -tid, -ålder, m. antiquity. Fors, m. force, stream, waterfall, -a, V. n. to gush, to rush. Forsk[]a, V. a. to investigate, to search - out. -are, m. inquirer, searcher. -ning, f. search, investigation. Forsla, V. a. to convey. Fort, ad. fast, swiftly, apace, gå lika - med en, to keep pace with one. def fortaste, with all speed, -fara, V. n. to continue, to persevere, to hold on, to go on. -farande, a. conti- nuing, permanent, perseverant. -fa- rande, S. n. continuation, duration, perseverance, -gå, v. n. to go on, to continue, to proceed, -gång, m. progress, advancement. -hjelpa, V. a. to further, to forward. -komst, m. advancement, success, -planta, v. a. to propagate. -plantning, f. propagation. -skaffa, V. a. to for- ward, to transport. -skrida, V. n. to advance, to proceed, -sätta, V. a. to continue, to pursue, to carry on. -sättning, f. continuation, pursu- ance. -vara, V. n. to continue, to endure. Fortepiano, n. piano-forte. Forum, n. jurisdiction, tribunal, resort. Fossilier, n. pl. fossils. Foster, n. embryo, foetus, child; pro. duct, -barn, n. fosterohild. -bro- der, m. fosterbrother; companion of arms. -dotter, f. fosterdaughter, adoptive daughter, -fader, m. foster- father. -moder, f. fostermother, -skola, f. nursery. Fostra, V. a. to nourish, to foster, to support. - S, V. d. to grow up; to thrive. Fot, m. foot; basis, till fots, on foot. tag a till fotters, to take to one's heels, på stående fot, instantly. ställa på fri fot, to set at liberty. jag tager det på den foten, I take it this way. -a, V. a. to found, to ground, -angel, m. man-trap, foot- trap. -bad, n. foothbath. - blad, n. sole of the foot. -fall, n. pro- stration. -falla, v. n. to prostrate one's self, -fallen, a. unable to walk, stumbling, -folk, n. footbands, in- fantry. -fäste, n. footing, -gångare, m. footman. -Knöl, m. ankle, -lag, n. instep, tarsus, -led, m. footjoint, -pall, m. footstool, -påse, m. foot- bag. -Sid, a. reaching down to the feet. -Spjärn, n. foothold; stretcher. -Spår, n. footmark, trace, track, -steg, n. footstep, footboard, -ställ- ning, f. pedestal, socle, basis. -SVCtt, m. sweaty feet. -såla, f. the sole of the foot, -träd, n. foot-stall, -var- mare, m. footstove. Fotograf, m. photographist. -1, f photography; photograph, lightbild, Frack, m. frack, dress-coat. Fradg||a, f foam, froth, spume. - BS, v. r. to foam, to froth. - lg, a. foamy, frothy.. Frakt, m. freight. -*, V. a. to freight, -are, m. freighter, -bref, n. -se- del, m. bill of lading. -skepp, n. carrying-vessel, merchantman. -vagn, n. carrying-waggon. Fraktur Frestelse 61 Fraktur, 771. gothic letters, german text. Fram, ad. forward, forth, .onward. - i veckan, in the course of the week. - till, until to. rätt -, upright, frankly, -alstra, V. a. to bring forth, to produce, -axel, 771. fore-axletree, -ben, ti. foreleg, -bjuda, v. a. to present with, to offer. -bog, 771. forequarter, -bringa, V. a. to pro- duce; to advance, to raise. -bara, t7. a. to bear forth, to present, to offer, -del, m. forepart, face; T. fore, -deles, ad. in future, -draga, V. a. to draw forth, to produce; to pro- fet; to allege. -fara, v. n. to pro- ceed. -faren, a. past; deceased, -fart, m. proceeding. -fluten, a. past. -fot, 771. forefoot. -fusig, a. unconsiderate, saucy, daring. -fu- slghet, f. precipitancy, forwardness, -färd, 771. progress. -för, prp. be- fore, above. - allt, above all. -föra, V. a. to carry before; to deliver, -före, ad. before, in the forepart, -gent, ad. for the future, -gång, ra. success, hafva framgång, to succeed, -hjul,n. forewheel, -härda, V. n. to persevere, to persist. -har- delse, f. perseverance, obstinacy, -härdig, a. perseverant. -ifrån, ad. from before, -kalla, v. a. to call forth. - andar, to conjure the ghosts. -komma, V. n. to arrive, -komst, m. arrival, -kälke, 771. foresledge. -lefva, V. a. & n. to live, -lida, V. 71. to pass away, to vanish, to expire, -liden, a. past; deceased. -lägga, v. a. to lay down, to exhibit, to represent, -me, ad. at hand, hålla sig framme, to put one's self forward. -Om,p77>. by, over. -sida, f. foreside, face, front. -skaffa, V. a. to produce, to provide with, to cause to be brought. -skeppet, n. foreship. -skjuta, v. a. to push forward. -, V. n. to shoot forth, to issue. -Skrida, V. n. to advance, to move forward, to go on. -skridande, a. progressive. -skriden, fl. advanced, -stam, m. T. stem, -stafva, v. a. to spell out, to articulate. - StOg, n. progress. - stupa, ad. upon one'» face, -stycke, ti. forepart, -stående, a. prominent, -ställa, v. a. to re- present ,. to propound, to propose, t» set forth, -ställning , f. represen- tation, exposition, proposition, -sätta, V. a. to set forth, to set out, to pro- pose ; to serve • up. -sättning, f. presentation, exposition. - tand , f. foretooth, incisor. -te, V. a. to ex- hibit , to produce. -tid, m. future, futurity. -tida, a. future, -till, ad. before, in the front, -träda, v. n. to advance, to step forth, -trä- dande, n. approach, appearance, en- trance. -vigtig, a. overweighing before, -åt, ad. forward, forwards. -, prp. toward, against. Framt, C. så if, provided that. Franker», v. a. to frank, -d, franko, a. postpaid. Frans, m. fringe. Fras, m. phrase. Frasa, v. n. to rustle; to hiss, to whis. Fratt, m. black streaks in iron. Fred, m. peace, lemna i -, to let be quiet, gif er till freds, be quiet. ställa en till freds, to reconcile one. guds - ! god save you! -a, V. a. to cover, to protect, to quiet; to in- close,'to fence in. -ande, n. ap- peasing, tranquillity; inclosure; pro- tection. -färdig, a. peaceable. -lig,a. quiet, peaceable, gentle. -lighet, f. pea- cefulness. -sbrott, 71. breach of peace. -sbrytare, m. peace-breaker. -sdo- mare , m. justice of peace. -sföl'- störare, m. disturber, -smedlare, m. negociator, mediator. -smedling, f. mediation. -stiftare, m. pacifier -sstiftning, f. pacification, -sverk, n. treaty of peace. -sälskande, a. peaceable. Fredag', m. friday. Fregatt, m. frigate. Frest||a, v. a. to attempt, to try, to essay, to tempt, -ande, Cl. tempting, seducing, -ate, m. tempter., -else, f. temptation. 62 Fri, Fruktskida Fri, a. free, exempt; easy; open; libe- ral. - förtäring, free-quarter, free- cost. ställa en på - fot, to set one at liberty, på - hand, off hand. låt honom hafva fritt spel, let him take his swing, -a, V. a. to free, to absolve, to save. -, V. n. to woo, to court, -are, m. wooer, -biljett, m. freeticket. -boren, a. free-born, of noble birth. - borgate, m. free- man, citizen of a freetown. -bref, n. letter-patent, license. -bytare, m. freebooter, -eri, n. courtship. -gifva, -göra, V. a. to set free, to release. -görelse, f. acquittal, emancipation, -hamn, n- freeport. -handel, m. free trade, -herre, 771. baron. -herr* Inna, f. baroness, -herrskap, n. barony, -het, f. liberty, freedom; privilege, immunity, -hågad, a. re- solute. -hult, n. T. fender. - kalla, -känna, V. a. to absolve, to acquit; to exempt, to clear. -kostig, a. liberal, generous, openhanded, boun- teous. -kostighet, f. liberality, munificence, bounty, -köpa, v. a. to ransom. -modig, a. frank, hearty, -murare, tn. freemason, -mureri, n. freemasonry, -måndag, m. saint monday. -parti, 7t. partisan-corps. -8edel,77i.cocket, warrant. -sinnad, a. liberal minded, liberal. '- skolä, f. freesohool. -Stad, m. freetown; shelter. -Stat, m. freestate, republic. -Stund, 771. leisure - hour. -talig, a. freespoken. -tålighet, f. free- dom in speech. -tt, ad. freely, frankly, -tänkare, m. freethinker, -tänkeri, n. freethinking, -villig, a. voluntary, spontaneous, free. Frid, m. peace, tranquillity, -fill, a. peaceful, quiet. -lysa, V. a. to put under the protection of law, to secure from annoyance. -1ÖS, a. outlawed, -sam, a. peaceable, amicable. Frikassé, n. fricassy. -ra, v. a. to fry, to mince. [bastard. FrillHa, 7- concubine, -ebarn, 71. Fris, 771. & n. freeze, frize. Frisel, in. miliary fever, purples. Frisera, V. a. to dress the hair; to frizzle. Frisk, a. sound, healthy; cool; fresh, recent; lively. -t, ad. healthily, freshly, lefva -, to live at a high rate. - upp! cheer up I -a, v. a. to refine, to remelt. - upp, to re. fresh, to freshen. - upp tåget, T. to fresh the hawse. -11 a, v. n. ts recover. Frislar, m. pl. handscrews. Frist, Tn. respite. Frisör, m. hairdresser. Frod||as, v. d. to thrive, -ig, a. fresh; wholesome; luxurious; richj yolly. -ighct, f. plumpness. - lent, m. man's yard. From, a. pious; devout; mild, kind, gentle, harmless; meek, -het, p piousness; gentleness, mildness. -Sint, a. good-natured. Fromma, v. n. to be of use. f advantage. Front, m. the foretop; front. Frosk, m. (hästsjuka J carney. Fross||a, f. ague, hvardags -, quot) dian ague, annandags -, tertian ague. tredjedags quartan ague. -bryt- »ing, f. a touch of the ague, shi- vering. Frost, m. frost, -biten, a. frost- bitten; mellowed by the frost, -dam, n. dry fog. -ig, a. frosty, -knöl, fli. chilblain. -natt, f frosty night. Frottera, V. a. to rub, to brush. Fru, f. mistress, madam. Frukost, m. breakfast, -era, V. n to breakfast. Frukt, m. fruit; issue; benefit, advan- tage, profit, -bar, a. fruitful, fertile, -barhet, f. . fertility, fruitfulness, fecundity, -bärande, a. fruitful, fructiferous, -fäste, n. receptacle, -gömnie, n. capsule, -horn, n. the horn of plenty, cornucopiae. -hyl- Sa, f. husk. -1ÖS, a. fruitless, vain; abortive. -mångelska, f. fruiterer. -sam, a. fruitful, prolific, generative, -samhet, f. fruitfulness, -skida, f. Frukttra Fulslag 63 husk, cod, shell, -trä, 71. fruit-tree. -Tin, n. cider. Frnkta, V. a. to fear, to dread, to apprehend. - n, f. fear, dread, ap- prehension, awe. - nsvärd, a. for- midable, dreadful. Fruntimmer, n. lady, woman. Frusa, v. n. to gush. Frusen, a. frozen; cold, chill, chilly. Frusta, V. n. to snuff, to snort. Fryntlig, a. friendly, kind; affable. -het, f. affability. Frys||a, V. n. to freeze ;• to be cold; to chill, det fryser på, it freezes. - ihop, to congeal. - punkt, 771. freez- ing-point. Fråglja, V, a. to ask, to question, to interrogate, to inquire. - efter, to make account of: to inquire after. - sit) för, to inquire about. - 871 till tads, to ask one's advice. - upp, to find out by inquiry, -a, f. de- mand, question, query, interrogation, -punkt, 771. point of question; in- terrogatory. -teckeil, 71. mark of interrogation. -T1S, a. inquisitive, < curious. Från, prp. from, -döma, v. a. to abjudicate. - fälle, 71. decease, death, -gå, V. a. to deny, to disown, -häst, 771. the offside horse, -känna, 17. a. to abjudicate. -sida, f. off- side, reverse. -slägtas, V. d. to degenerate. -Tarande, a. absent, -varelse, -varo, f. absence. Fråss||a, V. n. to gormandize, to glut- tonize. -are, 771. glutton, surfeiter. -erl, 71. gluttony, voracity. Fräck, a. impudent, insolent, -het, f. impudence, insolence. Fröjd, 771. character, repute, reputation. -ad, a. renowned, famous. Fräken, m. river-horsetail. Fräkn||e, m. freckle, -ig, a. freckled, lentiginous. Fräls||a, V. a. to save, to deliver, to rescue, -are, 771. saviour; deliverer. _ -ning, f. deliverance, redemtion. Frälse, 71. nobility; lands exempt from taxes. -, a. noble; exempt from taxes. -hemman, n. franktene- men*. Främja, O. to forward, to further. Främling, m. stranger, [to advance. Främmande, a. strange, foreign; from another, heterogeneous. -, 3. pl. com. pany, visitors. Främre, a. anterior, foremost. Främst, a. & ad. foremost, at the head. [-het, f. rancidness. Frän, a. strongscented, rammish, rank. Fränd||e, m. relation, kinsman; cousin., -skap, m. consanguinity, relation. Fränka, f. kinswoman. Fräsa, v. n. to whiz, to hiss; to roar. Frät||a, V. a. to nibble, to eat, to de- vore; to corrode, -medel, 71. cau. Stic, corrosive. -ning, f. corrosion, comsumption. -Sten, 771. infernal stone, lunar caustic. FrÖ, n. seed; germ, sperm, -a sig, V. r. to seed. -dosa, f. seed-vessel, -dyfvel, m. seed-beetle. -foder, 71. seed-cup. -gömma, f. seed-vessel, -handel, m. dealing in seeds, -hand' lare, 771. seedman. -hug, 71. seed- vessel. -mjöl, n. pollen of flowers, -mjölk, f. emulsion, -redning, f. T. fructification. -skida, f. cod. Fröjd, m. joy, exultation, -a, V. a. to rejoice, to exhilarate, to gladden; to cheer, gud fröjde hans sjdl! god rest his soul! - betygelse, f. expression of joy. -eld, m. bonfire, -full , a. joyful, exulting. - rop, n. shout of exultation; acclamation. -Språng, 71. leap of joy, exultation. Fröken, f. lady, miss. Fukt, 771. moisture, dampness, moist- ness. -a, V. a. to moisten, to damp,, to wet, to humect. -, V. n. to give' damp; to grow damp. -1g, a. damp, moist, humid. Fukt|]el, 771. strokes with the blade of a sword, -la, V. a. to lash. Fukter, pl. tricks, intrigues. Ful , a. ugly, illfavoured; foul. W väder, bad weather, -het, f. ugli- ness, deformity. - skorf, 771. scald- head, stall, -slag, n. whitlow, felon. 64 Full Fyrsitsig Full, a. full, replete; complete, total; drunk, h&fva fullt upp, to have plenty. - dager, broad daylight. till fullo', in fulL -blodig, a. fullblooded. -borda, V. a. to fulfil, to accomplish, to finish, to execute; to consummate, to perform. -bordan, f. completion, accomplishment, execu- tion. -eligen, ad. fully, -fjädrad, -flngen, a. fledged, fullfeathered. -följa, V. a. to pursue, to prosecute, to continue; to improve, -följande, n. continuation, pursuance, -giltig, a. valid, -god, a. sufficient, -gån- gen, a. fuiigrown. -göra, v. a. to fulfil; to finish, to execute, -het, f. fullness, plentitude. -komlig, a. perfect, consummate, complete. -kom- lighet, f. perfection, -koinna, V. a. to perfect. -makt, f. authority, letter of attorney; commission, war- rant. -mogen, a. perfectly ripe, -myndig, a. come to age; indepen- dent. -myndighet, f. plenipotence; full age, majority, -måne , m. full moon, -mäktig, m. attorney, de- puty. -mätta, V. a. T. to saturate. -stämmig, a. symphonious. -stän- dig, a. complete, -ständighet, f. completeness, -ständigt, ad. com- pletely. -sofd, a. who has slept enough. -talig, a. complete, full, integral, -tålighet, f. completeness, integrity. -vigtig, a. of full weight. -viss, a. certain, to be depended upon, -vuxen, -växt, a. full grown, -ända, V. a. to finish, to complete. -andning, m. completion, Fumla, V. a. to fumble. [perfection. Fund, m. trick, shift, komma under - med något, to find out, to get the knack of something, funder, pl. crafty devices, -ament, 71. founda- tion , basis. Funder||a, v. a. to found. v. n. tu muse. -i»gj A meditation, mu- sing. [to christen. Flint, m. font, -a, V. a. to baptize. Far, -a, f. fir. --U, a. fir, pine. -ubräde, m, dealboard.j ( Furie, f. fury. Furir, m. quartermaster, harbinger. Furst||e, m. prince. -endonse, n. principality. -inna, f. princess, -lig, a. princely. Fusk||a, v. n. to bungle, to spoil. - undan,' to snatch away, -are, m. fumbler, bungler, -eri, n. buugle, spoil trade. Futtig, a. shabby, mean, trifling. Fax, m. sorrel horse. Fy! i. fy! - skam, fy for shame. Fylke, n. tribe, district, province. -konung, m. viceroy, country-judge.. Fyll||a, V. a. to fill; to stuff; to make' drunk. - igen, lo fill up. - med ed, to confirm by an oath. - Upp, to fulfil; to replace. -bult, - hund, Tn. drunkard. -6, n. full, månen är i -, the moon is in her full, -eri, n. drunkenness. -est, ad. enough; sufficient. -ig, a. plump, full, full and smooth. - ighet, f. plumpness, fullness. - nad, f. exple- tive. -ning, f. expletive; stuffing. Fynd, n. discovery; acquisition. -ig, a. inventive, quick at contrivance; T. containing ore. Fyr, n. trick, prank, joke, hafva - med någon, to joke upon one. Fyr, m. lighthouse, beacon, ge -! give fire! -a, V. n. to fire. - boll, m. fireball. -bytare, m. calefactor. -fat, n. chafing-dish, -mörsare, m. mortar for bombs, -penningar, m. pl. beaconage. -Sten, m. fire- stone. -verkare, m. fireworker. -verkeri, n. firework. Fyr||a, num. four. f. a four, -ahanda, a. four different, -atio, num. forty, -ationde, a. fortieth. -dela, V. a. to quarter. -dubbel, a. fourfold, quadruple. -faldig, a. fourfold. -fota, f. eft, newt. -fotad, a. fourfooted. - fotadjur, n. qua- druped. -hörnig, -kantig, a. quadrangular, square. -horning, -Kant, m.square, quadrangle, -män.» ning, m. T. tetrandria. -sidig. a. quadrilateral. - -fiitsig, a. holding Fyr skäftad Fägnad 65 four seats. -skäftad, a. viasen with four threads or four strands, -språng, 71. gallop, full speed. -stafvig, a. quadrisy llabical. -stäm- mig, a. for four voices. Fyrabend, m. leaving of working. Fyrk, m. farthing. Få, a. pl. few. på några - når, within a few. -kunnig, a. silly, ignorant, foolish, -kunnighet, f. ignorance. -Ordig, a. laconic. -or- dighet, f. taciturnity, brevity. Få, V. a. to get, to obtain, to catch; to dare, to be permitted, to be suf- fered, to may; to must; to prevail, to persuade, to dispose to. han fick ondt, he fell sick, med orätt fås, med sorg förgås, ill gotten, ill spent. - tort, to get away. - fram, to get forth, to utter. - tag i, to get hold. - en i armen, to lay hold of one by the arm. - igen, to recover, to find again. - ihop, to gather; to abut. - in, to get in. - Tied, to get down. - upp, to get up. - upp knuten, to untie the knot. - ut, to get out, to receive. - sig, V. r. to get, to acquire. - sig mat, to take food, to eat. Fåfäng, a. vain; fruitless, idle; empty. -8, f. vanity; trifles. -lig, a. vain. -t, ad. in vain, to no purpose. Fågel, 771. bird, fowl. - bo, n. bird's nest.- -bur, 771. bird-cage, -bär, 71. bird-cherry. - bössa, f. fowling-piece, -fri, a. outlawed. -fängare, m. birdcatfiher, fowler. - fänge, n. fowling. -hagel, 71. smallshot, -handlare, 7». birdman. -hund, 771. pointer.? - hus, n. aviary. -jagt, 771. fowling, -lek, 771. copulation of birds. -lim, n. bird-lime, -nät, n. fowler's net. -perspektiv, 71. bird's eye-view, -pipa, /.birdcall, -skräm- ma, f. scarecrow., -snara, f. gin, snare. - Stålig, 771. lime-twig. - unge, 771. a young bird. -Vieker, 771. tufted vetch. Fåla, V. 71. to foal. Fåle, 771. colt, foal. Swedish-English. Diet, Fåll, m. hem; fold, -a, V. a. to hem; to fold. Fålla, f. hurdle, fold, pen. Fån||e, m. fool, silly, idiot, -ig", a. silly, foolish. Fång, n. catch; acquisition, possession armful, laga -, legitimate possession, -a, V. a. to catch; to make one a prisoner. -6, m. prisoner., captive. -en, a. caught, prisoned, illa fån- get gods, ill gotten goods. -enskap, n. captivity. - I1US, n. prison. - I1US* vaktare, m. jailer, gaoler. - st, m. catch. Får, n. sheep, -afvel, m. breed of sheep. -aktlg, a. sheepish. -bog, m. shoulder of mutton. -död, m. sheep-rot. -gräs, n. -svingel, m. sheep's fescuegrass. -herde, tn. she- pherd. -hjord, m. flock of sheep, -hufvud, n. sheep's head; sheep, ninny. -hund, m. shepherd's dog. -hus, n. sheepcot. -klippare, m. sheep-shearer, -kamel, m. camel- sheep. -koppor, pl. chickenpox, -kött, n. mutton. -Ins, m. milk- sheep-louse, tick. -Ost, m. sheep- cheese. -skötsel, m. keeping of sheep. -stek, m. roast-mutton. Fåra, f. furrow. -, V. a. to furrow. Fä, n. beast, neat, blaokcattle; brute; goods. -aktig , a. brutish, bestial, -ak tighet, f. brutishness, brutality, -drift, n. pasture-ground, -fluga, f. gadfly, bullfly. -gård, m. farm- yard. -herde, m. herdsman, -hop, m. herd of cattle. - hund, m, dog tending the cattle; scoundrel. -llUS, n. cowhouse, oxstall. -lad, 771. pa- sture. -läkedom, m. farriery, -nad, 771. boast, cattle. Fäder, 771. pl. forefathers. -ne, n. patrimony, slågtskap på -, relation by the father's side. - arf, paternal inheritance. -nesland , 71. country, native country. Fägen, a. fain, glad. Fägn[|a, v. a. to gladden; to treat, to entertain ; to caress, sig -, -as , V. d. Io rejoice, to be pleased at. -ad, f. 66 Fagnesam Färre satisfaction, delight, joy; entertain- ment. -esam, a. joyous, joyful; hospitable. Fägring, f. beauty, fairness. Eäktl|a, v. n. to fight; to strive, to struggle. -are, m. fencer, boxer, gladiator, -handske, m. fencing- •/glove, -konst, f. the art of fencing, -mästare, m. fencing-master, -ning, f. fencing, fighting, -sal,, m. fencing- room. -skolffl, f. fencing • school, -värja, f. rapier, foil. (Fäll, m. fell, -beredare, m. furrier. Fäll||a, f. trap, -a, v. a. to drop, to let fall: to let down; to fell; to kill; to throw down, to prostrate; T. to precipitate. - dom, to pass a sen- tence. - fjädrar, to »hed feathers. - horn, to shed the herns. - hän- der, to let one's hands fall. - mo- det, to grow dispirited. - priset, to lower the price. - förlön för en, to petition for one. - till böter, to set a fine upon one. söka - en, to seek one's ruin. -bom, m. bar. -bord, n. folding-table. -bro, f. draw-bridge. -galler, n. falling- grate ; beaver. -knif, m. clasp-knife. -lucka, f. trapdoor. Fälp, m. imperfect velvet, fin -, plush. Fält, n. field, plain, gå i -, to take the field, det står i vida fältet, the issue of it is very uncertain. -apo- tek, n. field-dispensary. -domare, m. provost of an army, -herre, m. general, -jagare, m.. hunter, chas- seur, sharp-shooter. -kassa, f. mili- tary cash, -kirurg, m. surgeon of an army. -lasarett, n. fieldhospital, -läger, n. camp, -marskalk, m. fieldmarshal. -mätare, m. measurer of land, geometer, -prest, m. field- preacher, army • chaplain. -TOp, n. fieldparole, -TOS, f. wild rose, -rustning, f. preparation for war. -sjuka, f. military fevar. -skans, m. radoubt, fieldwork, -skär, m. surgeon, -slag, n. battle, -slanga, f. culverin. -Spat, m. fieldspar, -stycke, V fieldpieoa, -säng, m. camp-b«d. -tecken, W» fleldbadg*, -tygmästare, m. master of the ordnance, -tåg, n. campaign. - Vftkt, m.- fieldwatch. -Verk , n. intranch- ment. -väbel, m. sergeant major. -vädd, f. blue scabious. Fändrik, m. ensign. Fäng||e, n. catch, -else, n. prison jail, gaol. - hål, n. touch-hole. -krut, n. prime of a gun. -panna, f. pan of a gun. -Sia, V. a. to fetter; to imprison, to captivate, to confine, -slig, a. confined, taga i fängsligt förvar, to take into custody. Fanta, f. a girl not yet at full growth,- a green miss. Färd, m. voyage, course, way, depar* ture. råka i - med någon, to fall in with one. gifva sig i - med någon, to join with one. hvad är på får de? what is a doing? gå sina färde, to go away, -a, v. a. (af) to dispatch. - SS, V. d. to travel, to go. Färdig, a. ready, apt, prompt; dexte- rous; done; prepared, disposed; able in one's limbs, göra sig -, to get one's self ready, -het, f. readiness, facility, dexterity. -t, ad. readily. Färg, m. colour, die, tint, hue; tinc- ture, complexion; paint; suit, -a, V. a. to die, to tinge. - ifrån sig, to stain, -ad, a. 'false, fictitious, -are, m. dyer. -6ri, n. dyehouse. -ig, a. stained, -konst, f. art of dying. - kröp, n. turtle-insect, coc- cus. -låda, f. colour-box. -lära, f. chromatics. -madra, f. red wood- roof. -mOSSa, f. dyer's lichen, Canary weed. -1'ifvåre, m. colour- grinder. -Sten, m. grinding • stone, dye-block, -dtoft, n. drug for dying. -tryck, a. colour-printing, -trä, n. log-wood, Campeachy wood. Färjj|a, f. ferry. -, V. a. to ferry, -båt, m. ferry-boat. -karl, m. ferryman, -penningar, m. pl. fer- riage. -stad, m. - ställe, n. ferry, place where the ferryboat passes. Färre, a. comp, fewer. Färs Föra 67 Färs, m. stuffing, force-meat.- Färsing, m. weaver, common weaver. Färsk, a. fresh, recent, new. på - gerning, in the very deed, -a, V. a. to furbish up; to remelt; to refine, -härd, m. refinery. -Ö1, n. new- beer. Fässing, m. straw - pallet, sea-dragon. Fästa, V. a. to fasten, to fix; to con- firm. - igen, to fasten together. - upp en hatt, to cock a hat. - sig, V. T. to adhere, to fix one's self; to affiance, to betroth one's self; to hire out one's self; to settle in a place. Fäste, n. hold, fastening; castle, få - på, to get hold of; to perceive, to discover, -band, n. T. summer, tran- som. -bandstock, m. T. cock-loft, hen-roost, -penning, m. earnest- money, earnest-penny. Fast||ing, m. house-fly... -man, m, lover, sweetheart. -mö, f. mistress, sweetheart. Fästning, f. castle, citadel; affiance. -SVOrk, n. fortification. FÖd||a, f. food, aliment, sustenance, nourishment; livelihood. -, V. a. to bear, to beget, to bring forth; to feed. - fram, to bring forth. - upp, to bring up, to rear up, to breed. - sig, V.-r. to maintain one's self, -as, v. d. to be born. -d, a. native, -else, f. birth, nativity, år efter Christi födelse, in the year of our Lord. nya födelsen, the regeneration. - else* dag, m. birthday, -elsestund, m. hour of onb's birth. - krok, m. livelihood, means of living. -oämne, n. food, victuals. -sel, m. delivery, birth; the genitals of woman, - slo- del, -slolem, m. genitals, -slo- märke, n. mole, -slovärkar, m. pl. pains of child-birth labour, throes. Föga, ad. little, a little, falla till -, to submit, to yield. Fögderi, n. stewardship. FÖ1, n. colt, foal, -a, v. n. to foal. Följ||a, v. a. to follow, to succeed; to attend, to wait on, to accompany; to Indulge; to keep pace with, som följer, as follows. In the following manner. - med, to follow, to come along with, to go with; to comply, följas åt, V. d. to bear company, -aktig, a. who goes with, vara någon -, to accompany one. -aktligen , ad. consequently; of course. -d, m. con- sequence , sequel; succession; series. -6, n. train, retinue, attendance; com- pany. i - af, till - af, in conse- quence of, according to. - CSlagare, m. traveller, companion. Fönster, n. window. - i taket, sky. light, -beslag, n. casement. -bly3 n. lead for windows, -bräde, n. breastboard. -foder, n. sash, frame, plat-band of a window, -galler, n„ lattice. -glas, n. window • glass. -karm , m. window-frame, -kilt, n. putty. -luft, m. bay, embrasure. -lucka, f. valve of a window. -post, m. window-post. -ruta, f. pane. -Spindel, m. domestic spider. -S Yett, m. moisture on windows. For, a. stout, able, lusty. För, ad. too. - lång, too long, over- long. -, prp. for; before; for . . . sake; instead of; with a design to; (nota dativij to. - att, in order to. - någon tid sedan, some time ago. hvad har han - sig? what is he about? vara - sig sjelfva, to be private, gå - sig, to succeed. nu - tiden, now a-days. i ett - allt, for the whole. Föra, V. a. to convey, to carry, to bring, to transport, to lead, to guide, to take; to handle; to command. - af, - "bort, to carry away. - an, to command, to guide; to introduce. - fram, to advance, to lead to, to deliver. - krig, to make war. - med sig, to bring along with. - or- det, to have the word. - på, to convey. - våld på någon, to offer violence. - talan, to plead. - till- haka, to lead back. - till holes, to enter in the books. - sig till min- nes, to recollect. - till sinne, to remonstrate. - undan, to carry away. 68 Förare Förbund - upp, to raise, - sig väl Upp, to behave one's self wdll. - ut, to export. - ut en, to cry one down. - utur, to lead out of. r. sig väl, to carry one's body well, -re, m. guide, conductor, leader. Förakt,, tn. contempt, disdain, -a, V. a. to despise, to scorn, -full, a. disdainful, despising. - ligy a. con- temptible, mean. Förandliga, v. a. to spiritualize. Föranleda, V. a. to occasion, to cause, to prompt, -nde, 71. occasion, cause. Föranlåta, V. a. to occasion,.to induce. Föranstalta, V, a. to bring about; to manage, to arrange. Förarbeta, V. a. to work up, to ma- nufacture, to consume. - sig, V. r. to work beyond one's strength. Forarg||a, v. a. to offend. - sig, v. r. to take offence, -else, f. scandal, -lig, n. provoking, offensive. Förband, n. bandage, roller. F0rbanil||a, V. a. to curse, to impre- cate. -else, f- curse, imprecation. Förbarma Sig, v. r. to have compas- sion, to pity, -nde, n. compassion, pity, -re, 771. commiserator,-pitier. Förbecka, v. a. to pitch, to stop with pitch. Förbehåll, n. reserve, exception, con- dition. Tned! - att, upon condition that, -a, V. a. to reserve, to claim, to bespeak. -Sam, a. reserved, shy. -Samhet, f. reservedness. Förbemält, Förberörd, a. afore-said. Förberedda, v. a. to prepare, -else, f. preparation, introduction. Förbetänka, V. a. to think before- hand, to premeditate. Förbi, ad. by, past, over, -fart, m. •passage. - gå^ V. a. to pass by. -gående, n. passage; omission, i för- bigående, by the by. -S6, V. a. to mind not, to slight. Forbid||a, v. a. to expect; to abide, -else, f. expectation, staying for. Förbindj!^ v. a. to bind up; to oblige, to engage. - sig, v. r. to engage one's self; to ioin with, -ande, a. obligatory, -else, f. obligation, en- gagement. -Mg, a. obliging, -lig- het, f.- obligement. - ning, f. ban- dage, ligature; binding up. Förbistrjja, v. a. to-confound. -ing, f. confusion. FÖrbittr||a, V. a. to imbitter, to pro- voke, to irritate, to enrage. -ing, f. rage, fury. Förbjuda, v. a. to forbid, to interdict, to prohibit. -nde, a. prohibitory. Förbland||a, v. a. to-confound, to mingle. -ning, f. confusiön. Forblifva, V. n. to remain, to continue. Förblind||a, V. a. to blind, to dazzle; to bribe, -else, f. dazzling, illusion. Förblommer||a, v. a. to figure, to show by a figurative resemblance, -ad, a. covert, ambiguous; allegori- cal. -adt, ad. figuratively, -ing, f. allegory. Förbluffa, v. a. to startle, -d, a. startled, stupefied. Förblya, V. a. T. to furnish with lead. Förblända, v. a. to dazzle. FÖrblÖd||a si$, V. r. to bleed to ex- haustion. -ning, f. bleeding to death, mortal hemorrhagy. Förbomma, v. a. to bolt, to bar. Förborga, V. a. to conceal, to hide. -d, a. hidden, secret. Förborga si£, V. r. to become bail or security. Förbrinna, v. n. to bum. Forbruk||a, V. a. to consume, to work up. -ning, f. consumption. Förbrylla, v. a. to confound, to per- plex. Förbryt||a sig, v. r. to offend, to transgress,to trespass; to forfeit, -are, 771. criminal, delinquent. - else, f. offence, transgression. Förbräka, V. a. to bruise, to crush. Förbränna, v. a. to burn up. Förbrödr||a sig, v. r. to enter into an intimate union, to fraternize. -ing, f. fraternization, fraternity. Förbud, n. forerunner, harbinger. Forbud, n. prohibition, Interdiction. Förbund, n. alliance, confederacy. Förbunden Föregående 69 förbundets ark, ark of the covenant. -en, a. bound, associated; obliged. -SbrOder, m. ally, confederate. -Sdag, m. meeting of confederates. -fifest, m. celebration of alliance. -SStat, m. confederated state. Förbygel, m. poitrel. Förbygga, v. a. - ett skepp, to al- ter the body of a ship. - sig, v. r. to build upon a wrong plan; to ruin one's self by building. FÖrbyt||a, V. a. to change, to alter, to barter. -ning, f. exchange. FÖrbära sig, V. r. to overstrain one's self by carrying too great a burden. Förbättr||a, v. a. to improve, to mend, to better. - ing, f. improvement, amendment. Förbön, f. intercession, entreaty for another; prayer for one. Fördel, m. advantage, profit, interest, prerogative; benefit; reserved things. draga - af to take advantage of. se på sin to have an eye to the main chance. -aktig, a. advanta- geous, profitable; lucrative. Fördel||ä, V. a. to divide; to dispose; to dissolve, fördelande medel, emol- lients. -nillg, f. distribution, parti- tion; solution; division. Fördenskull, ad. therefore, for this Förderf, s. Fordärf. [reason. FÖrdevind, ad. with a fair wind. Fördjupa, V. a. to deepen. - sig, V. r. to be deeply engaged, fördju- pad i skuld, deep in debt, fördju- pad i tankar, lost in thoughts. Fördold, a. hidden, concealed. Fördom, m. prejudice, prepossession. -Sfri, a. free from prejudices, -sfull, a. prejudiced. Fördrag, n. treaty, agreement, paction. hafva -, to have patience, -a, V. a. to abide, to bear, -sain, a. tolera- ting. -Samhet, f. toleration. Fördrifva, v. a. to expel, do dissipate; to remove; to destroy. - färger, to shade off colours. - tiden, to while away time. - foster, to procure ab- ortlon. - Iide, n. expulsion, driving away, banishment; shading off. Fördrista sig, v. r. to presume, to venture, to dare. Fördränka, v. a. to drown, to immerse. Fördröja, v. a. to delay, to retard. Fördubbla, v. a. to double. Fördunkla, Fördystra, v. a. to darken, to dim. Fördunsta, V. n. to evaporate. Fördäck, n. foredeck.' Fördämning, f. dam, mole. Fördärf, n. ruin; corruption. a. pernicious, ruinous, destructive. -va, V. a. to ruin, to destroy; to spoil. -Tare, m. Spoiler, corrupter. Fördölja, v. a. to conceal. FÖrdÖm||a, v. a. to damn, to condemn, to curse, -else, f. damnation. -lig, a. damnable. Före, n. path, way; sledge-road; T. fore-part of the ship. Före, ad. before; in front; formerly. se er -, look about you. Förebedjare, m. mediator, intercessor. Förebild, m. type; emblem, -a, V. a. to represent; to prefigure. -Hilde, a. figurative. -ning, f. prefiguration. Förebringa, v. a. to advance, to al. lege, to produce, to exhibit.' Förebrå, V. a. to reproach (with). -else, m. reproach, reprehension, re- proof. Förebud, n. presage, prognostic, -a, V. a. to forebode, to presage, to pro- gnosticate. Förebygga, v. a. to prevent, to obviate. Förebära, v. a. to plead; to pretendt Föredrag, n. lecture, discourse; ma- nagement; delivery, -a, V. a. to prefer; to propose, to deliver, to report. Förefalla, V. n. to happen; to seem; to appear, det förefaller mig un- derligt, it appears odd to me. Föreflnnas, v. d. to be found. Föregifva, V. a. to pretend, to feign. -nde, n. pretence, pretext. Föregå, V. a. to go before, to precede. -, V. n. to take place. -ende, a. preceding, antecedent, foregoing, pre- 70 Föregång Förfara vious, former, -ng, m. precedence. -ngare, m. antecessor, foregoer, pre- cursor. FÖrehafva, V. ä. to have before, to intend; to transact. -nde, n. in- tention, design, enterprise. Förehållet, V. n. to represent; to re- proach, to remonstrate (against), to upbraid (with). -ning, f. suspension, retardation. FÖrekalla, V. a. to cite, to summon. Före kasta, V. a. to reproach (with). Förekomma, V. n. to be before hand with one; to obviate. -, v. n. to occur; to seem. - ens åstundan, to meet one's wishes, -nde, a. preventing., occurrent; complaisant, obliging, -nde, n. prevention, ob- viation. Förelysa, V. a. to shine before, to give an example to, to be a pattern to. Förelägga, V. a. tö lay before, to pro- duce, to exhibit, to present; to ap- point, to fix to; to carve, to help to. Förelästa, V. a. to read to, to recite to. -are, m. lecturer, reader, -ning, (. lecture, hålla -, to read lecture. Förelöpa, V. n. to run before; to pass, to happen. -16, m. forerunner, precursor. Föremål, n. object; subject, matter. Foren||a, V. a. to unite, to join, to connect; to reconcile. - sig om, to agree upon. -Ing, f. union, agree- ment, alliance, accord, reconciliation. -lig, a. compatible, consistent. -lig- het, f. compatibility. Förenkla, v. a. to simplify. Förenämd , a. aforesaid, aforementio- Föresats, m. purpose, design. [ned. Forese, v. a. to foresee. Föreskjuta, v. a. to advance, to lend (money). Foresko, v. a. to new-vamp. FÖreskrif[|t, f. prescription, order; pattern. -va, V. a. to prescribe, to Föreskärare, in. carver. [direct. Föreslå, v. a. to propose, to move. Förespråkare, m. intercessor, pleader, advocate. Förespå, V. a. to foretell, to predict, to föresay. -ende, n. prediction, prophecy. Forestafra, V. a. to repeat verbally. Förestå,, V. n. to carry on, to manage; to wait for, to attend; to impend, -ende, a. imminent. -ndare, m. administrator, manager. - nderskap, n. administration, manage. FÖreställ||a,-0. a. to exhibit, to re- present, to remonstrate. - sig (dat.), to imagine, to suppose. - ning, f representation; idea, image; remon. strance. [eyes, Föresväfv», V. n. to wave before one's Föresyn, m. exemplar, example. Föresätta, V. a. to propose; to set one a task. - sig (dat.), to determine. Företag, n. undertaking, enterprise, -ft, V. a. to undertake, to enterprise. - sig (dat.), to resolve on, to de- termine. -Sam, a. enterprising. Företal, n. preface. Förete, v. a. to produce, to exhibit. Företråd|[a, v. n. & a. to walk be- fore; to appear; to be one's prede- cessor ; to discharge for,, to act in the place of. -are, m. predecessor. -6, n. admission; precedence; prerogative. Före vetande, n. fore-knowledge, pre- science. Föreviga, V. a. to eternize, to immor- talize. [to produce. Förevisa, v. a. to show, to exhibit, Förevita, V. a. to rebuke, to reproach. Förevänd||a, v. a. to protend. -ning, f. pretext, false allegation. Förfall, n. decay, decline; hinderance. -a, V. n. to decay, to decline, to fall away, det förfaller af sig sjelft, it will drop of course. - till detai- ning, to be due. -en, a. lean, de- cayed; payable. -Odag, m. day of payment. Förfallna, V. n. to wither, to decay. FÖrfalsk||a, V. a. to falsify, to coun- terfeit, to adulterate, -are , m. fal- sifier. -ning, f. falsification. FÖrfar||a, V. n. & a. to experience; to know, to learn; -to handle, to deal, Förfaras Förhala 71 to act, to proceed; to spoil, to spend, to squander. - ande, n. proceeding, procedure. -ås, v. d. to be spoiled, to be squandered away. -en, a. ex- perienced, versed, -enhet, f. expe- rience; practice. FÖrfatt||a, v. a. to compose, to com- pile. -ande, n. composition, -are, m. author, -ning, f. statute, con- stitution; state, institution, condition, disposition, gd i -, to arrange, to dispose, sätta sig i -, to put one's self in state. Förfela, v. a. to miss, to fail. Förfin||a, v. a. to refine, -ning, f. refinement. FÖrflugen, a. heedless, giddy, incon- siderate, för fluget ord, unguarded expression, ett förfluget rykte, an uncertain rumour. Förfluten, a. past, expired. FÖrflyga, V. n. to fly away; to eva- porate. Förflygtiga, v. a. T. to volatilize. Förflyta, V. n. to pass, to expire. Förflytta, V. a. to displace, to dis- locate. Förfoga, V. a. to dispose, to arrange. - sig, V. T. to repair, to betake one's self. FÖrfrlsk||a, V. a. to refresh, to re- create. -ning, f. refreshment, re- creation. Förfrysa, v. n. to die with cold. Förfråga, V. a. to inquire, to ask about. -n, f. inquiry, interrogation. Förfång, n. prejudice, injury, mischief. Förfäder, m. pl. forefathers, ancestors. Förfäkta, V. a. to vindicate, to assert, to maintain. - re, m. vindicator; ad- vocate. FÖrfär||a, V. a. to affright, to alarm. -US, V. d. to be frightened, to be amazed, -lig, a. terrible, dreadful. Förfärdiga, V. a. to make, to manu- facture. FÖrfÖljUa, V. a. to persecute, to pur- sue. -are, m. persecutor, pursuer, -else, f. persecution. Förförda, v. a. to seduce, to corrupt, to inveigle, -are, m. seducer, -else, f. seduction. - isk, a. seducing, misleading. Förfördela, V. a. to injure, to wrong, to prejudice, to hurt. - nde, n. pre- judice, wrong. Förgallring, f. grating. Förgapa sig, v. r. to bs smitten, to be enamoured of. Förgift, n. poison, venom, bane, -a, V. a. to poison, to envenom. - ig, a. poisonous; malign, pernicious. - ig- het, f. venenosity; malignity. Förgifv», v. a. to poison, to envenom. FÖrglas||a, v. a. to glaze, to vitrify. -ning, f. vitrification. Förglömma, v. a. to forget. Förgripna sig, V. r. to trespass against, to offend, to wrong. - emot lagen, to trespass upon the law. -else, f. offence, transgression, trespass. -lig, a. offensive; captious. Förgrund, m. forepart, foreground. Förgrymma sig, V. T. to be enraged. Förgråten, a. swollen with weeping. FÖrgud||a, V. a. to deify; to idolize, to adore, -ning, f. apotheosis; ado- ration. Förgylla, v. a. to gild; to adorn. S -re, m. gilder. Förgå, V. n. to wear away, to pass away, to go off, to vanish. - sig, V. T. to blunder. - ngen, a. lost; gone; cast away. - S, V. d. to per- ish, to be lost, to vanish, to bo cast away. Förgår, ad. the day before yesterday. Förgård, m. foreyard, forecourt, vesti- bule. Förgäfves, ad. in vain, to no purpose. Förgänglig, a. perishable; transient. -het, f. transitorhiese. Förgät|]a, v. a. to forget, -enhet, f. forgetfulness, negligence. -migej, fl. forgetminot, mouse-ear, scorpion- grass. FÖrgÖr||ft, V. a. to make away, to kill, to bewitch, -ning, f. destruction: enchantment; abortion. Förhål», v. a. to spin out, to prolong, 72 Förhand Förkyla *0 protract; - ett skepp, to tow, to warp a ship. Förhand, f. precedence; elder hand, eldest hand, i -, previously. Förhandla, V.a. to transact, to dis- cuss , to debate. -ling, f. trans- action, debate. Förhasta, V. a. to overhasten, to pre- ' cipitate. -d, a. precipitate, rash. -nde, n. precipitation. FÖrhat||ad, a. hated, detested. -lig, a. odious, hateful, detestable. -lig- het, f. hatefulness, odiousness. FÖrhemliga, V. a. to keep secret, to conceal. FÖrhetsa sig, V. r. to overheat one's self, to be irritated, to grow angry. Förhexa, v. a. to bewitch. Förhind||er, n. impediment, obstacle. -ra, v. a. to hinder, to prevent, to Förhjelpa, V. a. to help. (obviate. Förhoppning, f. hope, expectation. Förhud, f. prepuce, foreskin. Förhugg||a, v. a. to barricade. - sig, v. r. to misstrike. - sig i tai, to commit a blunder. -ning, f. barri- cade. (ger. Förhungra, V. n. to starve with hun- FÖrllUS, n. portal, gatehouse. Förhyda, v. a. to sheathe. Förhyra, v. a. to hire. - matroser, to ship men. Förhålla, v. a. to withhold, to retain; to conceal. - sig, v. r. to relate, to be; to behave. -nde, n. withholding; behaviour, dealing; state; proportion, relation. Förhäda, v. a. to disdain. Förhäfva sig, V.r. to triumph over; to insult upon; to be proud of. Förhänge, Förhängsel, n. curtain. Förhärd||a, v. a. to harden, -else, f. obduration, hardness of hear^t. FÖrhärj||a, V. a. to ravage; to waste. -else, f. havock, devastation. Förhärliga, v. a. to glorify, -nde, n. glorification. FÖrhÖj||a, V. a. to raise, to increase; to enhance, -ning, f, raising, in- crease. Förhölja, v. a. to cover, to concede Förhör, n. examination, trial, -a, V. a. to examine, to try. Förifra sig, v. r. to grow passionate. -n, f. passion. FÖrjag||a, V. a. to expel, to force away, -ning, f. expulsion. Förkallna, v. n. to grow coid.- FÖrkast, n. the first throw. FÖrkast||a, V. a. to reject, to refuse. -ande, n. -else, -ning, f. rejec- tion, refusal,' reprobation. -lig, a. condemnable. FÖrklar||a, V. a.- to declare, to pro- claim; to explain, to illustrate, to clear up; to glorify, to transfigure. - sig, V. r. to explain one's self. -ande, a. explicative, explanatory. -Ing, f- declaration; interpretation; justification; transfiguration. FÖrklen||a, V. a. to detract, to de- fame; to disparage, -ande, n. de- rogation; aspersion. - lig, a. de- tractory, calumnious. FÖrklicka, V. a. T. to betray, to dis- cover. (/'. disguise. Förkläd||a, v. a. to disguise, -ning, Förkläde, n. apron; cover, pretence. FÖrknapp||a, v. a. to lessen, to cur- tail. -ning, f. lessening, curtailing. FÖrknipp||a, v. a. to connect, to join. -else, f. connexion. Förkofr||a sig, v* r. to improve, to increase. -an, -ing, f. improvement. Förkolna, v. a. to burn to coals. Förkomma, v. n. to b§ lost. FÖrkonstla, V. a. to over-refine, -d, a. affected. FÖrkort||a, V. a. to shorten, to con- tract, to abbreviate. -ning, f. shor- tening, abbreviation. F0rkross||a, V. a. to crush; to abate, to humble. - ning, f. crushing; hu- miliation ; contrition. Förkränka, v. a. to corrupt, to deprave. Förkunna, V. a. to announce; to pro- mulgate. -nde, n. announcement publication; proclamation, -re , procl aimer. Förkylda, v. a, to chill. - sig, v, Förkylning Förminskning 73 r. to catch cold, -ning, f. cold, chill. Förkärlek, m. predilection. Förkättrila, V. a. to declare one a heretic. -ing, f. accusation of he- resy, decraying. Förköp, n. forestalling, abroachment, -a Sig, V. T. to buy a bad bargain, tö buy to dear. För kör a, v. a. to overdrive (a horse). Förladdning, f. wad, wadding. Förlag, n. stock, store; publication; charge; advance of money; T. reci- pient. -Sinan, m. advancer, fur- nisher; publisher, -srättighet, f. copy-right. Förlam||a, v. a. to lame, -ning, f. lameness. [mislead. Förleda, V. a. to seduce, to tempt, to Förlegad, a. damaged, grown a drug. Förtiden, a. past, gone. - år, last year. [fair wind, fore-wind. Förlig, a. fair, advantageous. - vind, FÖrlik||a, v. a. to reconcile, to make up. -as, V. d. to agree. - ning, f, reconciliation, accommodation; T. sight- vane of a cannon. [/. comparison. Förlikn||a, v. a. to compare, -else, Förlisa, V. a. to lose by shipwreck. -, V. n. to suffer shipwreck. Förlita sig, v. r. to depend upon. -n, f. confidence, trust. Förljudas, v. imp. det fdrljudes, it is said, it is reported. Förljufva, v. a. to sweeten, to cheer. Förlof, n. leave; pardon. , med -, pardon .me, by your leave. Förlofning, f. affiance, espousals. -sring, m. betrothing-ring. Förlofra, V. a. to affiance; to con- tract; to make a vow; tq disband. förlofvade landet, the land of pro- mission. [ceeding, event. Förlopp, n. course; expiration; pro- Förlora, v. a. to lose, -d, a. lost, forlorn, ruined, gå -, to be lost. F0rloss||a, V. a. to release, to rescue, to deliver, -are, m. saviour; man- midwife. -ning, f. delivery, mid- wifery. Förlust, m. loss, disadvantage, -ig, a. deprived. Förlustya, v. a. to delight, to please, to divert. -ning, f. diversion, re- creation, sport. Förlyfta sig, v. r. to overstrain one's self by lifting. Förlåt, m. curtain; vail. FÖrlåt|]a, V. a. to forgive, to pardon, to abandon, to quit. - sig på, to depend upon. -else, f. pardon. - lig, a. pardonable. Förlägen, a. puzzled, at a loss; dis- tressed. -het, f. trouble, embar- rassment. Förlägga, V. a. to mislay; to quarter; to publish, to undertake the publi- cation of a book; to refute, -re, m. furnisher; publisher, FÖllän||a, V. a. to grant, to bestow, to enfeoff. -lug, f- investiture, feoff- ment. FÖrläng|]a, V. a. to lengthen, to pro- long, to draw out. -ning, f. pro- longation, prorogation. Förläsa sig, v. r. to overstrain one's self by studying. Förlöjliga, V. a. to ridicule, to deride. Förlöpa, V. n. to pass, to expire. -, V. a. to elope. [to release. Förlösa, V. a. to deliver, to redeem, Förmak, n. antichamber; T. vestibule. Förman, m. superior; foreman. Förmanna, V. a. to exhort, to advise. -are, m. admonisher. -ing, f. ad- monition. Förmast, m. foremast. FÖrmed||elst, prp. by, by means of. -la, V. a. to mediate; to make up, to lower. -ling, f. mediation; ac- commodation; lessening of rents. Förmena, V. a. to impede, to prevent, to deny. -, V. n. to mean, to think, to suppose. Förmer||a, v. a. to multiply, to in- crease, -ing, f. multiplying. Förmiddag, m. forenoon. Förminsk||a, v. a. to diminish, to abate; to damp, -ning, f. diminu- tion, abatement. 74 Förmoda. Förqväfva FÖrmod||a, V. n. to presume, to sup- pose. -an, f. presumption, supposi- tion. -ligen, ad. likely, probably. Förmnltna, v. n. to moulder. Förmur, f. outward wall; barricade. Förmyndare, m. guardian, -skap, n. guardianship. Förmå, v. a. & n. to prevail (on), to induce, to influence, to engage, to de- termine; to be able. - sig till, to argue one's self to. - ga, f. power, ability; reach, i - hvaraf, by vir- tue of which. Förmån, m- advantage; privilege; be- nefit, use. - lig, a. advantageous, useful, -srätt, m. priority. Förmäla, v. a. to mention, förmäl min helsning, convey my respects. -n, f. mentioning, telling. Förmäl|[a, v. a. to marry, -ning, f. nuptials. FÖrmärka, V. a. to observe; to dis- cern. låta - sig något, to give tokens of. FÖrmät||a sig, V. r. to measure wrong; to presume, to make bold. -en, a. arrogant, insolent. -enhet, f. arro- gance ; confidence. Förmögen, a. wealthy; able, capable, -het, f. wealth, opulence, faculty, power. FÖrmÖrk||a, v. a. to darken, to ec- lipse. -ande, n. obscuration, -else, f. eclipse. FÖrn, n. T. fore-part of a ship. . Förnagla, V. a. to nail up, to spike. Förnamn, n. christian-name- FÖrnedr||a, V. a. to debase, to humble. -ing, f. humiliation; debasenfent; prostitution. Förnek||a, v. a. to deny, to renounce, to abnegate, -else, f. denial, renun- ciation ; refusal. FÖrnimm||a, v. a. to perceive, to learn, to hear, -else, f. perception. Förnuft, n. reason, sense, understand- ing, judgment, -ig, a. judicious, ra- tional, wise, reasonable, -slära, f. logic. - S-slut, n. syllogism. FÖrnyjja, v. a. to renew, to renovate. to repeat. -else, f. renewal, reno- vation; repetition. Förnäm, a. noble, gentle, illustrious, eminent, -het, f. quality; haught- iness. -llgast, ad. chiefly, princi- pally. -st, a. principal, first, best. Förnär, ad. too near, too close, kom mik ej keep clear of me. göra en -, to affront one, to injure one. Förnärma, v. a. to offend, to insult, Förnöjlla, V. a. to content, to gratify, to satiate. -d, a. contented, merry, , gay. -else, f. satisfaction, delight. -Samhet, f. contentment of mind. För nöta, v. a. to wear out. - tiden, to pass away the time. Förolyckas, V. d. to miscarry, to fail, to be lost. FÖrolämp||a, V. a. to prejudice, to offend, to affront. -Ding, f. affront, offence, injury. Förord, n. recommendation; condition, -a, v. n. to recommend. F0rordn||a, V. a. to order; to consti- tute; to substitute; to appoint; to prescribe. -Ing, f. order; disposi- tion; commission; authorization; sta- tute. Förorsaka, v. a. to cause, to occasion. Förorätta, v. a. to wrong, to injure. Förpakta, V. a. to farm, to lease. Förpantfla, v. a. to mortgage. -ning, f. mortgage. FÖrpass|ja, v. a. to send with a pass- port; to pass (at play), -ning, f. passport, license for goods. Förpesta, v. a. to infect. Förplikt||a, v. a. to oblige, to engage, -an de, a. obligatory, -else, f. obli- gation, engagement. Förplumpa Sig, v. r. to blunder, to commit a blunder. FÖrpläg|[a, V. a. to supply with pro- visions, to feed, to entertain, -ning, f. entertainment. Förpost, m. out-post, out-guard. FÖrpuff|!a, v. n. to decrepitate, -ning, f. detonation. Förpåla, v. a. to empale. Förqväfljva, v. a. to suffocate, to Förqyäfning Förslag 75 emother; to overlay, -ning, f, suffo- cation. Forr, ad. formerly, once; sooner, be- fore. förr än, ere, before, rather. förr eller senare, soon or late. Förre, a. the first, former, past, fore- going; late. Förrest, a. departed, gone away. FÖrrida, V. a. to ride a horse beyond his strength, -re, m. forespurrer. Förringa, v. d. to diminish, to exte- nuate, to lower, -nde, n. lessening, lowering. Förrinna, v. n. to flow way, to elapse. Förrostas, v. d. to rust. Förrutt||na, v. n. to rot. -nelse, f. rot, putrefaction. Forryck||a, v. a. to displace, to re- move; to wrench. -t, a. crackbrai- ned. -tliet, f. crazedness, frenzy. Förråd, n. store, stock; reserve. .-fi- lms, n. storehouse, magazine. Förråda, v. a. to betray, -re, m. traitor. (treacherous. Förräd||eri, n. treason, -isk, a. Förräkna sig, v. r, to misreckon. Förrän, a. before. Förränta, v. a. to put to interest. Förrätt, m. first dish, spoonmeat. FÖrrättya, V. a. to perform, to exe- cute, to discharge, -ning, f. em- ployment, business. FÖrsagd, a. timorous, dejected, göra en -, to put one out of heart. FÖrsak||a, v. a. to forsake, to re- nounce, to abandon, to desert, to fail, -else, f. renunciation, egen -, self- denial. Försalta, v. a. to oversalt. FÖrsaml|[a, V. a. to. assemble, to con- gregate, to gather, -ing, f. assem- bly ; parish. Försann, i. forsooth. Försats, m. premise, antecedent. Förse, V. a. to supply, to provide with, to furnish, •- sig, v. r. to mistake. - sig på något, to startle at the sight of something. - sig emot en, to behave ill to one. - sig till, to rely upon. - godset, T. ip overbale the rigging. -else, f. mistake, over- sight. -ende, n. furniture, providing. Försegel, n. headsail. Försegla, v. a. to seal. FÖrsel, m. carriage. Försigkommen, a. in good circum- stances; proceeded, skilled. Försigtig, a. prudent, cautious. - het, f. prudence, discretion; cautiousness. FÖrsilfr|[a, v. a. to silver; to plate. -ing, f. silvering. FÖrsina, v. n. to dry up, to wither. Försinliga, V. a.4 to render percep- tible by the senses, to sensualize. Försitta, V. a. to lose by sitting, to neglect. (nde, n. procuring. Förskaffa, v. a. to procure, to get. FÖrskans||a, V. a. to fortify, to in- trench. -ning, f. intrenchment. FÖrskiugr||a, v. a. to scatter, to dis- perse. -ing, f. dispersion, dissipation. Förskinn, n. leathern apron. Förskjuta, v. a. to reject, to cast off, to refuse; to divorce; to exheredate; to advance, en förskjuten pil, an arrow spent, -nde, n. repudiation. Försko, V. a. to newvamp. Förskon||a, v. a. to spare, to save. -ing, f. sparing, forbearance. Förskott, n. advance, gå i -, to advance money, ligga i -, to be in advance. Förskrivning, f. bill of debt, obli- gation, bond. -t, f. copy. -va, V. a. to write for. - sig, v. r. to commit a mistake in writing. - sig ifrån, to arise, to come from. Förskräckta, v. a. to frighten, to terrify, -else, f. terror, -lig, a. dreadful, prodigious. Förskylla, v. a. to reward, to recom- pense, to consider; to deserve. - n, f. merit, desert, demerit. Förskämljma, v. a. to spoil, to mar, to corrupt. -ning, f. corruption, spoiling, depravation. Försköna, V. a. to embellish, to adorn. Förslafva, V. a. to enslave. Förslag, n. proposal, proposition; pro- ject, computation, estimate; crochet, 76 Förslagen Förstöra quaver. -en, ad. cunning, crafty, -enhet, f. cunning, -smakare, m. schemer. -smening, f. hypo- thesis. -SVifi, ad. by way of pro- posal. [lax, to languish. Förslappa, V. a. & n. to mollify, to re- Förslita, v. a. to wear out. Förslå, v. n. to suffice, to be enough, to be sufficient. Förslöa, v. a. to blunt, to dull. Förslösa, V.a. to lavish, to squander away. -ande, n. dissipation, prodi- gality, extravagance. Försmåk, m. foretaste. Försmå, V. a. to disregard , to slight. FÖrsmäd|[a, V. a. to calumniate, to blaspheme, -are, m. calumniator, blasphemer, -else, f. injuring, bias- phemy, calumny. -lig, a. calumni- ous, injurious; infamous. Försmäkta, v. n. to languish, to faint away. Försmälta, V. a. to smelt down. Försnill||a, v. a. to embezzle; to pur- loin. -ning, f. embezzlement. FÖrSOCkra. V. a. to sugar, to sweeten. Försofva 0g, V. T. to oversleep one's self. F0rson|[a, V. a. to atone, to expiate; to reconcile, -ande, a. expiatory, -are, m. atoner. -Ing, f; recon- ciliation; expiation. -ingsoffer, n. expiatory sacrifice. -lig, «. placable. -llghet, f. placability. Försorg, m. care, draga - om, to take care of. Förspel, n. prelude. Förspilla, V. a. to spill, to waste; to forfeit; to lose. -nde,.n. profusion; loss. (start. Försprång, n. start, få to get the Förspörja, v. a. to hear, to learn. Först, ad. first. - och främst, first of all. han kom - nu, he came but just now. Förstad, m. suburb. Förste, a. first, för det in the first place, med det -, with the first. Försteg, m. precedence. Förstena^ v. a. to petrify. Förstföd||d, a. firstborn, -sloratt, n. primogeniture, birth-right. Forsticka Sig, V. r. to conceal one's Förstling, m. firstling. [self. Förstnämnd, a. the former. Förstock||a, v. a. & n. to harden. -ad, a. obdurate, obstinate, -else, f. hardness of heart. Förstone, ad. i at first. Förstopp||a, v. a. to stop, to obstruct, -ad, a. costive, hard-bound. -ande, a. obstructive. -ning, f. obstruction, costiveness. FÖrstor|[a, V. a. to magnify; to aug- ment; to exaggerate. -ing, f- mag- nifying, exaggeration. -illgsglas, n. magnifying glass, microscope. Försträckta, V. a. to overstrain; to advance, to supply with, -ning, f. strain; supply, advance. Förströ, V. a. to disperse, to scatter, to dissipate, -else, f. dissipation. FÖrstnglJa, f. entry. -uqvist,m. porch. Förstulet, ad. stealthily. Förstympa, v. a. to mutilate. Förstå, v. a. to understand, to com- prehend, to conceive, låta -, to give to understand, det förstås, that is a matter of course. - sig på, to have skill in. väl förståendes att, that is to say that, -nd, n. understand- ing, judgment, sense, wit; meaning; correspondence. -ndig, a. judicious, wise, intelligent, skilful, sensible. Förstäf, m. stem. FÖrställ||a, V. a. to disguise, to dis- figure; to alter, -a sig, V. r. to dissemble, to feign, -are, m. T. lim- ber. -d, a. disfigured; counterfeit, -ning, f. dissimulation. Förstäm||ma, v. a. to put out of tune, -mad, a. ill disposed, out of spirits, -ning, f. dissonance; low spirits, dejection. Förständiga, v. a. to explain, to de- clare, to make intelligible. [ment. Förstärka, V. a. to reinforce, to aug- FÖrstÖr[|a, V. n. to destroy, to ruin; to squander away; to disturb; to fru- strate. - sig, v, t. to ruin one's self. Förstörande Förtrampa 77 -ande, a. destructive, -re, m. de- stroyer. -d, a. destroyed, altered, -else, f- destruction, ruin, demolition. Förstöta, V. a. to repudiate. Försumlig, a. neglectful, careless, ne- gligent. -het, f. remissness, negli- gence, tardiness. Försumma, v. a. to neglect, -nde, n. non-attendance, neglection. Försupen, a. given to drinking, drunken. Försvaga, V. a. to weaken, to ener- vate, to debilitate, to enfeeble. Försvar, n. defence; protection; justi- fication , apology, vindication, -a, V. a. to defend; to protect, to justify, to vindicate; to be responsible for; to maintain; to countenance, -are, m. protector; apologist. -w, a. de- fensible, justifiable; warrantable; irre- proachable. -skarl, m. inhabitant received by grant. -SSkrift, f. apo- logy. -SStånd, n. state of defence, -sverk, n. defensive work, fortifi- cation. -svis, ad. defensively. Försvenska, V. a. to translate in awedish. [nish. Försvinna, V. n. to dissappear, to va- Försvåra, V. a. to make difficult, to aggravate. Försvär||a, -ja, v. a. to forswear, to renounce upon oath. - sig, to swear false. - sig emot, to conspire against. Försyn, f. providence; bashfulness, modesty, timidity. -t, a.' bashful, -that/A bashfulness. [pass. Försynda sig, v. r. to offend, to tres- FÖrsåt, n. insidiousness, ambuscade. -11g, a. insidious, treacherous. FÖrsäga sig, V. T. to speak wrong. Försäkr||a, V. a. to assure; to insure. -an, -ing, f. assurance, insurance. -ingsbref, n. policy of insurance, -ingskontor, n. insurance-office. FÖrsälj||a, V. a. to sell; to negotiate, -ning, f. vent, sale. FÖrsämr|[a, V. a. to deteriorate, to make worse. -i"5, A deterioration, depravation. [despatch. Försända, v, a, to send away, to FÖrsånk||a, V. a. to sink, to submerge -ning, f. sinking, submersion. FÖrsätt||a, v. a. to transpose, to trans- fer, to place; to reduce; to squander; to misspend; T. to lose, to cast away, -ning, f. transposition; reducing; profusion. Försök, n. essay, attempt, trial, expe- riment, proof, -ft, V. a. 'to essay, to try; to experiment; to experience, -else, f. temptation. Försörjda, V. a. to maintain; to keep; to sustain; to provide for. - sig, V. r. to maintain one's self, to live. -ande, n. maintenance; establish- ment. -are, m. maintainer; provi- der. -ning, f. maintenance, susten- ance. -ningsanstalt, f, charitable institution, asylum. Försötma, v. a. to sweeten, to dulcify. Förtaga, V. a. to take away; to inter- cept; to prevent; to remove; to fru- strate. Förtal, n. slander, blame, -a, V. a. to slander, to calumniate, -are, m. slanderer. FÖrtapp||ad, a. damned, cast away, lost, -else, f. perdition, damnation. Förteckning, f. list, catalogue. Förtenna, v. a. to tin. Förtid, m. time of yore, past ages, i -, before the time, too early. -ig, a. premature; abortive. F0rtig||a, V. a. to conceal, to keep se- cret. att -, not to mention, -ande.; n. concealment, suppression. -én, a. close, taciturne. -enhet, f. close- ness, secrecy. Förtimrda, v. a. to prop with timber. -ing, f. lining of a ship. Förtjenda, V. a. to gain; to make; to deserve, to merit; to earn. -st, m. profit; merit, desert; services, -stfull, Ct. meritorious. Förtjusda, V. a. tö charm, to fasci, nate. -ning, f. charm, enchant- ment. [away. Förtorkas, V. d. to grow dry, to pine Förtraf, n. vanguard. Förtrampa, v. a, to trample down. 78 Förtret Förvirra Förtret, m. vexation; trouble; morti- fication. -a, v. a. to offend, to spite, to gall, to mortify. -11g, a. irksome, offensive. -lighet, f. uneasiness, vexation, trouble; scrape. Förtro, v. a. to trust with. - sig till någon, to confide in one. - ende, n. confidence, trust, -gen, a. inti- mate ; conversant (with). -lig, a. familiar, intimate. -lighet, f. inti- macy, familiarity. -ligt, ad. con- fidently, familiarly. FÖrtroll||a, V. a. to bewitch, to fasci- nate, to enchant. -ning, f. enchant- ment, fascination. Förtroppar, m. pl. vanguard. Förtruten, a. loath, lazy, dull. Förtryck, n. oppression, grievance. -ft, V. a. to oppress, -are, m. op- pressor. FÖrtryt|[a, V. n. to grudge, to repine. han låter sig ej -, he spares no pains, -else, f. envy, grudge. -Sam, a. envious. -Samhet, f. envy. Förträfflig, a. excellent. -het, f. excellence, excellency. Förtrösta, v. n. to trust in. -n, f. confidence, trust. Förtröttas, V. d. to grow weary. FÖrtulla, V. a. to pay toll or duty for. FÖrtunn||a, V. a. to thin, to rarefy. -ing, f. attenuation. Fortvifla, v. n. to despair, -d, a. desperate. -n, f. despair, desperation. Förtvinlja, v. n. to pine away, -ing, f. consumption. Förty, Förthy, C. because; for. Förtycka, v. n. to take amiss, to take in ill part. Förtyda, v. a. to misinterpret. -nde, n. wrong interpretation. Förtynga, v. a. to clog; to incom- mode, to grieve. Förtäckt, a. hidden, lurking. Förtälja, V. a. to tell, to relate. Förtänka, v. a. to find fault with, to take amiss, to blame for. Förtärda, V. a. to eat; to consume, to corrode; to spend. - ande, n. Consumption, corrosion, -as, V. d. to pine away. - Ing, f. entertain ment, victuals, consumption. Förtäta, v. a. to condense, to condet» Förtöja, V. a. T. to moor. [sate FÖrtÖrnj|a, V. a. to exasperate, tf offend, to embroil, to make angry förtömad på någon, angry witt one. -else, f. offence, anger. Förund||erlig, a. wonderful, strange» -erligen, ad. strangely, -ra sig, V. T. to admire, to wonder at, te marvel, -ran, f. wonder, admiration, -ransvärd, a. admirable. Förunna, v. a. to grant, to allow. Förut, ad. before; before-hand, långt -, long ago. -an, prp. but, ex- cept, without, -fattad, a. precon- ceived. - mening, prejudice, -seende, n. foreseeing, foresight. -sägels®, f. foresaying, prediction, -sätta, V. a. to presuppose, to suppose, -sättning, f. supposition. FÖrvalt||a, V. a. to conduit, to ma- nage; to execute, to perform» -are, . m. administrator, steward. - ning, f. administration, management. Förvandl|]a, v. a. to change, to trans- form, to alter; to transsubstantiate; to turn into. - ing, f. metamorphosis, change; transsubstantiation. Förvandt, m. relation. Förvar, n. custody, care, i godt very safe, hafva £ -, to have in charge, to have in custody, -a, V. a. to keep, to put up, to secure, to retain, -are, m. keeper, preserver, guardian. -ingsmedel, n. preservative. FÖrvax, n. hive-dross, bee-glue. Förvekliga, V. a. to weaken, to effe- minate. Förveten, a. forward, pert, Inconsi- derate, overcurious. FÖrvexl||a, V. a. to change; to con- found. -ing, f- confounding. Förvildas, v. d. to grow wild. FÖrvill||a, v. a. to mislead; to puzzle, to confound; to disconcert. -else, f. confusion, aberration, error. Förvirr||n, v. a. to confound, to puzzle^ Förvirring Galgefågel 79 to confuse. -Ing, f. confusion, per- plexity, perturbation. Förvis, a. foreknowing, prescient, -het, f. too forward prudence. Förvisa, v. a. to banish, to exile. Förvissa, V. a. to ascertain. Förvissna, v. n. to wither, to fade. Förvisso, ad. certainly. Förvittra, v. n. to be dissolved by Förvrida, V. a. to distort. [the air. Förvunnen, a. convicted. För vålla, v. a. to cause, to occasion. -nde, n. cause, genom ert through your means. FÖrvånl]a, V. a. to astonish, to sur- prise. -ing, f. astonishment. Förväg, ad. i -, beforehand, gå nå- gon i -, to prevent one. Förvägra, v. a. to refuse, to deny. Förvälla, v. a. to parboil. FÖrvänd||a, V. a. to pervert; to mis- interprets; to disguise, to counterfeit; to bewitch. - ande, n. perversion; fascination. -t, ad. in a perverse manner. Förvänta, V. a. to expect, to wait for. -n, f. expectation. FÖrvärf, n. livelihood, support. -va, V. a. to acquire, to gain. Förvärra, V. a. to aggravate, to make worse. Förväxa, v. n. to overgrow. Föryngra, V. a. to make young again, to revive, to renew. Foryttr||a, v. a. to sell. -Ing, f. sale, vent. Föråldras, v. d. to grow old. Föråt, prp. before. FÖrädl||a, V. a. to ennoble; to im- prove, to manufacture. -Ing, f. en- nobling, improving. Föräldrar, pl. parents. Förälska sig, v. r. to fall in love with., förälskad, enamoured. Föränderlig, a. changeable, variable, mutable, fickle. -erlighet, f. mu- tability, mutableness, fickleness. - ra, V. a. to alter, to change, to vary; to reform. -ring, f. change, alteration, variation; reform. Förär||a, v. a. to present, to give, -ing, f, present, gift. FÖrÖd||a, v. a. to desolate, to waste, to destroy. -else, f. devastation. Förödmjuk||a, v: a. to humble, to abate. - sig, to submit, -else, f. humiliation, abasement, submission. Föröfrigt, ad. as for the rest, besides. Föröfva, v. a. to commit, to perpe. trate, to exercise, to use. -nde, n. perpetration, commission. FÖrÖk||a, V. a. to augment, to mul- tiply, to increase, -else, f. augmen- tation, multiplication, increase. Fösa, v. a. to drive. - på någon, to push, one on. G. Gadd, m. sting. Gaffel, m. fork; T. gaff. -häst, m. shaft-horse. -korg, n. T. forked cross. -lik, a. forked, -mast, m. forked mast. -segel, n. trysails. -skaft, n. handle of a fork. Gafvel, m. gable, dörren står på -, the door stands wide open. -mur, n. gablewall. -SpétS, n. top of a Gagat, m. jet. [gable. Gagn,n. benefit, advantage, profit, use. han gör intet -, he does no good, -a, V. a. to advantage, to benefit, to avail, to be of use. -dig, a. use- ful, profitable, advantageous, beneficial. Gala, v. n. to crow. Galant, a. gallant. -, ad. gallantly, -eri, n. gallantry, -erivaror, f. pl. fancygoods, jewelry. Galeas, m. galeasse. Galeja, f. galley. Galien, a.mad; wrong, ill, bad; amiss; merry, droll, pleasant. -enskap, f. madness, distraction; folly, foolishness. -nas, V. d. to droll, to play the buffoon. -ning, m. madcap. Galér, f. galley. - slaf, m. galley, slave. [m. gallow-clapper, hangdog Galge, m. gallow, gallows. -fågcl^ 80 Galiott Genvärkan Galiott, m. galiot. Gall, a. barren, steril, -hampa, f. fimble hemp. -ko, f. barren cow. 6all||e, m. gall, bile; passion. -aktig, a. bilious, -blåsa, f. gallbladder, -feber, m. bilious fever, -gång, m. hepatic duct. - sjuk, a. bilious, choleric. -Spränga, V. a. to gall. Galler, n. lattice, grate. -formig, a. latticed, grated. -fönster, n. lattice • window. - V6rk, n. trellis- work. Galleri, n. gallery; T. quarter-gallery. Gallion, m. galeon; 2'. the head of a ship. [thin the wood. Gallra, v. a. to separate. - skog, to Gallskrik, n. loud outcry, vociferation. Galläple, n. gall, gallnut, oakapple. Galmeja, f. calamine, brass-ore. Galon, m. galloon, lace, -era, v. a. to lace. Galopp, n. gallop, kort -, hand- gallop, -era, v. n. to gallop. GalOSCh, m. galoshe, gäloche, clog. Galt, m. hog; sow or great lump of Gam, m. vulture. [melted iron, pig. Gammal, a. old; aged; ancient; stale, huru - är nil how old are you? -dags, -modig, a. oldfashioned. Ganska, ad. very, extremely. Gap, n. mouth, jaw; breach, abyss. -a, v. n. to gape. - efter, to gape after, to gape for. - på, to gape at, to stare at. - ig, a. talkative, gabbling, -skratt, n. f loud laughter. Gara, v. a. to refine. Garantera, v. a. to guarantee. Garde, n. guard. -skarl, m. soldier of the guard. Garder, s. pl. T. wangs. Garderob, m. wardrobe. Gardin, m. curtain. Garf||va, V. a. to tan; to refine, -ate, m. tanner. -ar ebark, m. tan of oak. - eri, n. tanhouse, tannery. Gar||koppar, 1». refined copper, -ugn, m. furnace to refine copper in. Garn, n. yarn; snare, gin, net; T. rope-yarn. Garnjlera, v. a. to garnish, -ering, f. garnishment, lace; T. ceiling. -ityr, n. set. Garnison, m. garrison. (Sas, m. (luftart) gas; (tyg) gauze, -aitad, a. gaslike, gaseous. -hal» tig, a. gaseous. -hållare, m. gas- reservoir. -IjilS, n. gaslight. -lykta, f. gaslamp, gaslanthern. -lysnillg, f. gaslightning, -mätare, m. gaso- meter. -rör, n. gaspipe. Gast, m. evil spirit, ghost. Gat||a, f. street, lane; stone-pavement, -hörn, n. corner of a street. -lopp, n. ~gantlet. -läggare, m. paver, -läggning, f. pavement, -pojke, m. street • boy, black • guard. - skri» kare, m. crier, -sopare, m. sca- venger, street-sweeper. - stOU, m. paving-stone. -strykare, m. loiterer. Gebit, n. district, territory. Gedigen, a. solid, massy; unmixed, Gehäng, n. sword-belt. [pure. Gehör, n. respect, authority, obedience; ear. [sier. Gelbgjutare, m. brassfounder, bra» Gelé, n. gelly, jelly, -aktlg, a. ge- latinous. Gelike, m. equal, associate. Gemak, n. apartment. Gemen, a. common, vulgar; mean, plebejan, low; sordid, vile, worthless. - soldat, private soldier, -ligen, ad. commonly, usually, -sam, a. common. -Sam het, f. commonness, community. - skap, f. intercourse, relation, connexion. Gemål, m. & f. consort, spouse. Gen, a. near, short, gent emot, op» posite, over against, -gåfva, f. pre» sent in return, -kärlek, m. reci- procal love. - ljud, n. echo, reso- nance. -ljuda, V. n. to resound, to echo, -male, n. recrimination. -skyl» dighet, f. reciprocal debt. -SträfVig, a. obstinate, stubborn. -sträfvighet, f. obstinacy, stubbornness. -8var, n. reply. -SVarig, a. contradictory. -sagelse, f. contradiction. - V&g, m. a short cut; easy method, abridg ment. -värkan, £. counter-effect. Genast Gifva 81 Genast, ad. instantly, immediately. Genealog, 77». genealogist, -i, f. ge- nealogy. . General, m. general, -adjutant, m. adjutant-general, aid-de-camp. -bas, m. thorough-base, -fältmarskalk, 77». captain-general. -fälttygmä- stare, m. great master of the ordi- nance. -itet, 7». generality, -löjt- nant, 77». lieutenant-general, -major, »t»-, major-general, -qvartermästare, m. quarter-master-general. -staterne, 77». pl. states general, -värdighet, f. generalship. Geni, n. genious; talents, spirit. -kår, 77». engineer-corps. Genom, prp. through, by. -biien, a. bitten through, penetrated; sly, cunning, -blöta, V. a. to macerate. -borra, v. a. to perforate, -bruten, a. pierced, -bry ta, V. a. to break through, -draga, V. a. to draw through, to traverse. -dl'ifva, V. a. to carry the point, to make succeed. -drifven, a. droven through; cun- ning. -fara, V. a. to pass through, -fart, 77». thoroughfare, passage. , -fläta, V. a. to interlace, -föra, V. a. to convey through; to bring to an issue, to accomplish. -god, a. very good, -gripande, a. energe- tical. -gräfning, f. digging through, canal, ditch, -gå, V. a. to pass, to go through, to look over; to endure, -gående, n. -gång, m. passing through, passage. - läsa, v. a. to peruse, to read over. -seende, 7». 'review, inspection. - skinlig, a. transparent, pellucid. - skillligliet, f.- transparency, -skära, V. a. to cut through, to cross, -skärning, f. cutting through; ditch, canal; pro- file. -sticka, -stinga, v. a. to pierce through, to transfix. -SÖka, V. a. to search all over, -tränga, V. a. to penetrate. -tränglig, a. penetrable. -trängligliet, f. pene- trability. -tåg, n. march through. -vaka, v. a. to pass waking, -van- dra, V. a. to peragrate. - ÖgtUI, Swedish-English Dwt- V. a. to eye over, to tase <* cursory view. Genott, m. genet. Genremålning, f. painting of inci- Genus, n. gendre. (dent. Geograf, m. geographer. -I, f. geo- graphy. Gerna, ad. fain, willingly; commonly. - se, to like, hjertans -, with all my heart. Gerning, f.. action, deed, act, work. Gers, m. ruff (fisk). Gestalt, m. shape, form, -ft sig, Vc r. to take a form. Gestikulera, v. n. to gesticulate. Gesäll, m. journeyman. Get, f. goat, she-goat. -apel, 771. common buckthorn. -Iliad, n. ho- ney-suckle. - bock,?», he-goat. -OSt, m. goateheese. -ragg, n. goathair. Geting, m. wasp, -bo, n. wasp's nest. Gevaldiger, m. bailiff; constable. Gevär, n. gun, musket, arms, piece; firelock, i -! to arms! stå i -, to be under arms'. -säljare, m. armourer. Gifmild, a. openhanded, munificent, liberal, generous, bountiful. -11 et, f. liberality, munificence, generosity, bounty. Gift, ti. poison, venom. -blandare, m. poisoner. - ig, a. poisonous, ve- nomous. Gift, a. married, -a, V. a. to marry, -a sig, V. r. -as, V. d. to marry. -e, n. marriage, match, barn af första giftet, children by the first husband. -ermal, 71. marriage.' -0- mail, m. he who has a right to dis- pose of a young woman in marriage. -Orätt, 771. a wife's share of the estate of her husband. -VIIXCH, a. marriageable, fit for wedlock. Gifva, V. a. to give, to bestow, to con- fer upon; to render, to translate, to express; to yield, gifve gud! would to God! - efter, to yield; to relax, to loosen; to come short, -emellan, to give a -thing into the bargain, to give to- boot. - ifrån sig, to give 82 Gifvande Glasenng away; to vomit. - igen, to return, to give back. - in, to give, to ad- minister; to give in. - med sig, to impart, to comply. - omkring, to hand about. - på, to lay on. - på med hela laget, to pour in a whole broadside. - på hand, to give ear- nest. - till, to furnish, to add; to set up. - tillhaka, to return, to give back. - tillhaka på, to give change for. - öfver, to cast up, to vomit. - sig, v. r. to surrender, to give one's self up, to comply; to re- lent; to complain, det ger sig väl, it will all come about. - sig i, to enter upon, to engage. - sig ihop med, to engage one's self with one. - aig till soldat, to enter one's self a soldier. - sig undan, to retire, to yield, to avoid. - sig ut, to swell out; to jut,-out. - sig på vä- gen, to set eat. det gifves, there is. -nde, a. productive, yielding. -Tö, 77». giver, donor. Giga, f. viol, fiddle; Jew's harp. Gig||a, v. a. T. to clew, to clue. -tågf, 7». clew-garnets, clew-lines'. GigeLtaod, m. double tooth, gag-tooth. Gikt, 7». gout, arthritis. -aktig, a. gouty, arthritical. -bruten, a. pal- sical. -planta, f. dittany, -värk, m. pains of the gout. Gill, Gild, a. valid; equal, adequate, approved, requisite, taga för gilla, to admit, to allow of. gå sin gilla gång, to pass along stoutly, -a, V. a. to approve, -ande, n. appro- bation. Gllle, 7». guild, society, corporation. Glll||er, 7». trap, gin, snare. -ra, V. a. to set a trap. [tors. Gillstuga, f. prison for insolvent deb- Giltig, a. valid, sufficient; substantial. - het, f. validity. Gima, f. mouth of an oven. Gimmer, f. sheep producing young for the first time. Gina, v. a. to stop, to hinder. Gin löpare, m. T. winding-tackle. Ginst, 77». broom, furze, greenweed. GipS, m, gypsum, stucco; plaster of Paris, -a, V. a. to plaster, -sling, f. stucco, plastering. Gira, v. n. to wave, to waver, to yaw. Girig, a. convetous; avaricious; nig. gardly; eager; desirous. - på, fond of. -buk, m. niggard, curmudgeon, -het, f. covetousness, avarice. Gislan, f. hostage. Giss||a, v. a. to guess, to conjecture, -ning, f, guess, conjecture; T. dead, reckoning. G iss||el, m. £ n. scourge. -la, v. a, to scourge, -ling, f. flagellation. Gist||en, a. leaky. - ua, v. n. to be. come leaky. ,Gitta, v. n. to be able, jag gitter icke gå dit, I have no mind to go thither. G.jord, f. girt, girth, -a, v. a. to gircf. Gjut||a, v. a. to cast; to pour. - are, m. founder. -eri, 7». foundery. -form, m. casting-mould. - hus, n, foundery. -konst, f. art of casting metals, foundery. -ning, f. casting, -sand, 771. sand to cast in. -slef, f. casting, ladle. -Stål, 71. cast steel. Glad, a. glad, cheerful, gay; joyful; happy; lightsome. -lynt, a. good» humoured, merry. Giada, f. kite. Glaf, m. lance, spear. Glafs, 71. yelping, -a, V. n. to yelp. Glam, 7i. chat, -ma, v. n. to chat. Glans, 77». lustre, gloss, brightness; splendour, -a, -ka, v. a. to polish, to brighten. -borste, m. polishing brush. - k, a. bright, shining. -ko« bolt, n. shining cobalt, -lärft, 7». glazed linen, -malm, 77». galena. Glapp, a. gaping, chinking, -a, V. n. to gape, to chink. Glas, 7». glass. på ett ur, the cry. etal of a watch, -arbete, 71. glass- work. -artad , a. vitreous, glassy, -bit, m. a piece of glass. - blåsare, m. glassblower. - blåsnillg, f. glass, making. -bod, f, glassman's shop. -bruk, ti. glasshouse, -era, v. a. to glaze, to lead, to varnish, -ering, f. Glasfluss" Gnola 83 glazing, gloss, enamel. -fldSS, m. glassy flux, -handlare, m. glass- man. -hytta, f. glasswork, glass- house. -målare, m. painter on glass. -mästare, m. glazier. -perla, f. glassy pearl. - ruta, -Skifva, f. pane of glass. -skåp, n. glass- case, glass-shrine. -slipare, m. glass- grinder. -sprängare, m. T, anacia- stic glass. -Sten, m. isinglass-stone. I -Ugn , m. glass-furnace, -vätska, f. vitreous humour. -Oga, n. wall- eye. -Ögon, n. pl. spectacles. Glatt, a. smooth, even; sleek ; * fair, glib, -a, V. a. to smooth, to polish, to calender, -het, f. smoothness, glabrity. -is, m. glazed frost. -Sten, m. sleekstone. -stål, a. smoothing- iron. Gleg, a. thin, -görning, f. rare- faction, -het, f. thinness. -Jia, v. n. to grow thin. -*änd, a. gap- toothed. Glete, Glett, n. litharge, Gli, n. fry. Glida, v. n. to glide, to slide. Glimma, Glin dra, v. n. to glimmer, to- glitter. Glimmer, m. mica, daze. _ Glinder, n. fishing-hook made of tin. Glitt||er, n. glitter, spangle, tinsel. -erguld, n. tinsel, -ersand, m. shining sand, -ra, V. n. to glitter. GlO, V. n. to stare, to gaze. Glob, m. globe. Glop, m. fop, doodle, stripling. Gloppa, v. n. to snow and rain to- Gldrvördig, a. glorious. [gether. G10S||a, f. gloss, comment, note; blame. -bok, f. vocabulary. Glosögd, a. goggle-eyed, gimble-eyed. Glufsa, V. a. & n. to eat ravenously. Glugg, m. hole, aperture; loop-hole; embrasure. Glunkas, V. d. to whisper about. Giant, m. baby, boy. Gluplla, V. n. to devour, to swallow. -Sk, a. voracious, excessive. -skhet, f. voracity. Glutt, m. green shank (fSgel). Glänt 1 g , ad. wan, languta dt lo^k. -het, f. wanness. Glåpord, n. sarcasm, taunting word. Gläda, Glädja, v. a. to rejoice, to exhilarate, gläd" »ig, glädjas, to rejoice. Glädje, m. joy, gladness. -bctygslse, m. utterance of joy. -dag, m. festi- val day. -eld, m. bonfire. - flicka, f. prostitute, -fest, m. public festivity, -full, a. joyful, -förstörare, m. spoiler of joy. -rop, n. shout of joy. -tårar, pl. tears of 4oy< ' Glädtig, a. cheerful. Glänsa, V. n. to shine. Glänt, ad. på -, left a-jar. Glöd, m. burning coal. - and6, - het/ a. glowing, redhot. -ga, V. a. to neal, to heat; to mull; to bum. -raka, f. fire-tongs, -skyfvel, m. fire-shovel. GlÖni||ma, V. u. toivrget; topasoby; to leave. - sig, to forget one's self. -sk, a. forgetful, -ska) f. forget- fulness, oblivion. [squabble. Gnabb, n. squabble, -as, v. d. to Gnag, n. gnawing -, teasing, -a, V. a. to gnaw, to nibble. - på någon, to torment one with importunity, -are, m. rodent, gnawing animal. -ig, a. troublesome, teasing. Gnat, n. growling, -a, v. n. to grum- ble, to murmur, to grudge. Gned, n. fiddling, gammalt -, old custom, hålla fort med ett och samma to harp always on the same string. Gnet, f. nit. -ig, a. nitty; saving. Gnid]|a, v. a. to rub. -, m n. to pinch, to be avaricious, -aktig, a. greedy, -are, m. niggard. -eri, n, greediness, -ning, f. rubbing, fric. tion. -Sten, m. rubstone. Gnissla, v. n^io soeeak. - med tan. derna, to grate t^e teeth. Gnist||a, f. spark, sparkle. -T8, V. n.\ to sparkle. Gno,'»» a. to bruise, to break, to erush.' GuplU* V. n. to hum. 84 Gnugga Grefve Gnugga, v. a. to rub. Gny, n. noise. -, V. n. to make noise. Gnägga, V.n. to neigh; to bray. Gnäll, n. cry. -a, V. n. to cry; to whine, to squeak. -ig, G. apt to cry, whining. God, a. good, goody, kind; true, pure. - man, arbiter, goda mäns utslag, arbitration. - vind, fair wind, gå i - för, to be security for, to wa- rant. -ft, n. good, fortune, -bit, m. nicebit. -dagar, m. pl. göra sig to enjoy one's self, to lead an easy life, -hot, f. goodness. - hjer- tad, a. good-natured. -känna, v. a. to approve of. - kännan do, n. approbation. -lynt, a. in good humour. -Sint, a. good-natured, kind, -talig, a. affable, -trogen, a. credulous. -trogenhet, f. cre- dulity. -tycko, a. opinion, choice, will, -villig, a. willing, ready, -villighet, f. willingness, readiness. Godo, n. i -, med -, by fair means. hålla till to take in good part. håll till -, you are always welcome. se någon till to consult one's in- terest. Godt, n. & ad. good, göra to do good, hafva - för, to have capacity. - efter något, plenty of a thing, -finnande, n. liking, opinion, choice, -göra, V. a. to make good, to make amends for, to make up. - i räk- ning, to credit one's account for. Gods, n. goods, effects; estate, landed property; merchandises; T. rigging, -tåg, n. luggage-train, goods-train. -vagn, m. luggage-waggon, -ägare, m. proprietor. Golf, n. floor, golflegad säd, barn- dried corn, -matta, f. mat for the floor, carpet. Gom, mi palate. [to bustle. Gorm, n. brawl, -a, v. a. to insult; GOrr, n. dirt; matter, pus. Gosse, m. boy, lad. -barn, m. male child. Grabb||a, v. a. to grasp, -uäfve, m. a great handful. j Grad, m. degree, -era, v. a. to ro> fino; to graduate, -erhns, n. build ing for graduation, -ering, f. gra. duation. -stock, m. Jacob's staff. -tals, ad. by degrees. - UCrad, a. graduate. Graf, m. grave, sepulchre; moat, ditch. -kor, n. mausoleum, vault, -skrift, f. epitaph. -Sten , n. grave • stone. -Ställe, n. burying-place. -vård, m. tomb, monument. -Ö1, n. funeral banquet. (grammarian. Grammatik, f. grammar, -er, m. Gramse, a. adverse, angry. Gran, f. pine, sprucefir. -barr, n. pine-leave, -kotte, m. pine-cone, -kåda, f. pine-rosin. -ört, f. lousewort. Granadör, m. grenadier. Granat, m. grenade, grenado; pome- granate; garnet. - äple, n. pome- granate. Grand, n. atome, mote, ingen -, nothing at all. -grynig, a. fino- Granit, m. granite. [grained. Grann, a. fine, nice. -eligen, ad. attentively, carefully, -laga, a. exact, critical. -lagenhet, f. accuracy, exactness, -låt, m. finery. -synt, a. sharpsighted. - tyckt, a easily offended, peevish. Granule, m. neighbour, -hustru, f. neighbouress. -skap, n. neighbour- hood, vicinity, -sämja, f. neigh* hourly friendship. Gransk||a, V. a. to examine, to criti- cize. -are, m. examinator, critic, -ning, f- search, inquiry. GraSSOra, V. n. to ramble; to ragej, to ravage. Gratial, n. annuity, pension. Gratis, ad. for nothing, gratis. Gratulera, v. a. to congratulate, to felicitate. Gravj|era, V. a. to engrave, to cut; to charge. -Bring, f. engraving, cut, -Ör, m. engraver. Grediin, a. bright-violet. Gref||lig, a. belonging to a count. -w* earl, count, komma i Grefskap Grundval 85 grefvens tid, to come in pudding- time. -sksp, n. earldom , county. -vinna, f. countess. Gren, tn. bough; branch; arm; stride, fork. -3 8ig, V. T. to branch, to spread branches. - ut med benen, to stride, to straddle. - ig, a. bran- chy. -si®, ad. astride, rid a -, to ride astride. Crepe, m. handle. Grepp, n. fetch, trick; knack. Griffel, m. slate-pencil, style. Grift, m. grave, -tai, n. funeral eermon. Grill, m. scruple; fancy, whim, -fän* gare, m. fancy-monger. -fängeri, n. whimsicalness. Grimas, m. grimace. Grimm||a, f. halter, collar, -skaft, n. collarshank. Grina, V. n. to distort the face, to grin, ^rind, m. gate, hedge. 'Grip, m. griffin, griffon, condor. Gripa, V. a. to catch, to seize, to lay hold on; to touch; to take, to appre- hend. - sig an, to exert one's self. - om, to span. - omkring sig, to spread about. - till, to take hold of, to take up. Gris, m. pig, farrow, köpa grisen i häcken, to buy a pig in a poke.r -a, v. n. to farrow, to pig. , Gl'issel, m, baker's peel. Grissla, f. moor-hen. Gro, v. n. to grow. - igenT^ii^P. to close; to fill up. Grobian, m. a rude fellow, clown. Grod|ja, f. frog. -blad, n. water- plantain. -late, n. croaking, -rom, m. frogspawn. Grodd, m. shoot, sprig, bud. Grof, a. coarse; big, great; large; strong; rude; atrocious; palpable, gross, -het, f. coarseness, rudeness, -hylt, a. rough of skin. - lenimad, a. stronglimbed. -smed, m. black- smith. -SBlide, n. blacksmith-work. -t, ad. coarsely, rudely; beyond mea- sure, too much. Groll, n. grudge^ Grop, f. pit, ditch, hole; dimple, -ig, a. full of ditcher pr pits. Gross, n. a number of twelve dozens, gross, sälja i -, to sell by -whole- sale. -handlare, m. wholesale- merchant. Grotta, f. grotto, grot. Grubb|]el, n. scrupel; plodding. -la, V. n. to plod, to beat one's brains (about a thing), -lare, m. serupler, ponderer. Gruflig, a. dreadful, excessive; dire, -het, f. horribility; enormity. Gruf||arbetare, m. miner, -va, f. mine. Grnfva sig, V. r. to ehudder, to dread, Gium||la, V. a. to mud, to muddy. -lig, a. muddy, turbid. - Hl el, Crums, n. dregs; mud. Grund, a. shallow. -, s. n. shallow, shelf, flat, shoal, råka på to run aground. -, s. tn. ground, bottom; foundation; reason, motive, i grun- den, really, in deed, förstöra i -, to overthrow to the ground, -a, V. a. to found, to ground; to prime, to lay the first colours on in painting. -, v. n. to muse, to ruminate. - på, to think upon. - ut, to dive into, -begrepp, n. principle. - drag, n. outline, characteristic. -falsk, a. quite false, -fast, a. solid. -färg, m. ground-colour. -faste, n. base, fundainent. -lag , n. fundamental law, statute, -lig, a. profound, solid. -lini®, f. basis, first line, -lägga, V. a. to found, -lägg* ning, f. foundation, -lärd, a. of consummate learning. -1ÖS, a. ground- less, false. -lÖShet, f. groundless- ness. -BiUr, m. foundation-wall, basement. -ning, f. priming. -Or* -Sak, f. original cause. -regel, f. fundamental rule, -ritiling, f. ground-plot, outline. -sailllillg, f. foundamental truth. -satg, m. prin- ciple, maxim. -Språk, n. original language. -Sten, m. fundamental- stone. -tai, n. cardinal number, -text, m. original text, -val, m. 86 Grundämne Gudfruktig foundation, basis, -ämne, n. ele- ment, principle. [group. Grupp, st. group, -era, v. a. to Grus, n. gravel; ruins, -ig, a. gra- Gry, n. grain. * [velly. Gry, V. n. to dawn, -ning, f. dawn, daybreak. Grym, a. cruet, grim, furious; terrible. -het, f. cruelty, atrocity. Grymta, v. n. to grunt. Gryn, n. grain; groats, grits, -a sig, V. r. to grow grainy. -lg, a. grainy, granulary. -smör, n. cheese • curds, -välling, f. thin boiled groats. Gryt, n. grit, dust. Gryt||a, f. pot. -lock, n. potlid. -ring, m. handle of a pot. Grå, a. gray; hoary, -aktig, a. grayish. -berg, n. mountain of granite. -bo, n. -buk, m. mug- wort. -hårig, a. gray-haired, -hå- righet, f. hoariness, -kail, a. moist and cold, -malm, m. gray silver-ore. -na, V. n. to turn gray, -papper, n. copy-paper. -sida, f. -sik, m. cod (fish), -siska, f. lesser redpole. -Sten, m. granite. -SUgga, f. wood-louse. -verk, n. meniver. Grålie, m. a gray horse.. Gråt, m. weeping, crying, -a , V. n. to weep, to cry for. -erska, f. lamenting wife, -mild, a. inclined to weep. Grädd||a, v. a. to bake. - sig, v. r. to cream. -0, m. cream. -OSt, m. cream-cheese. -pamia, f. frying-pan. -sked, - slef, m. cream-ladle. Gräfla, v. n. to stir, to turn up the ground, to root. [m. terrier. Gräfsvin, n. badger, brock. -sliund, Gräfva, v. a. to dig, to delve; to sink. - i böcker, to be poring over books. Gräl, n. quarrel, -a, V. n. to wrangle, to quarrel. -ig, Ci. quarrelsome. -inakare, m. quarreller, disputer. Grälll||a, V.a. to grieve, to mourn. - sig öfver, to grieve for, to be sorry for. -else, f. grief. Grän, n. grain. Gränd; f. lane, alley. Gräns, m. frontier, border, confine* limit, -a, V. n. to confine upon, -fästning, f. frontier-fortification. -1ÖS, a. boundless, excessive. -1ÖS- het j f. boundlessness, immensity. -Skllnad,7n. boundary mark. -Stad, m. frontier-town. - Sten, m. bound- stone, landmark. Gläs, n. grass, -a, V. n. to graze, -and, f. mallard, wild duck. -bC" Växt, a. grassy, -bänk, m. seat made of turf. -enka, f. straw- widow. -groda, f. green frog, -grön, a. grassgreen, -gädda, f. pickerel; 'milk-sop. -halm, m. grass-halm. -hoppa,. f. grasshopper. -Inpen, a. gramineous, overgrown with grass. -lök, m. chives, rocam- bole. -mark, m. meadow, -månad, m. April, -plan, m. Hwn. -rik, a. grassy. -torf, m. greensward, turf. - Vali, m. grassground. -vål, m. turf, sod. -växt, m. growth of grass. Gräslig, a. terrible, dreadful, hideous. Grijda, f. crop, growth. Grön, a. green, göra 8ig -, to give one's self airs. -aktig, a. greenish. -göling, m. green woodpecker. - ing, in. goldfinch, -kål, m. green pot- tage. -ling, m. loach, -saker, pl. greens, vegetables, -siska, f. siskin, flanting. - ska, f. greenness, verdure, -ska, v. n. -skas, v. d. to grow green; to thrive. GrÖp|]a, V. a. to grind coarsely. -e, n. dog-bolt. Gröt, m. thick pap. -myndig, a» boasting. Gubbe, m. oldman, olding. Gucku, m. cuckoo. Gud, m. god. -a sig, v. r, to affect piety. -adtyck, m. nectar. - a mat, m. ambrosia, -aktig, a. pious, re- ligious. -aktighet, f. godliness, piety, -alära, f. theology. -amakt, f. divine power. -dotter, f. god- daughter. -fader, m. godfather. , -fruktig, a. pious, religious, godly. Gudinna Gä 87 f. goddess. - 11g, a. godly, pious. -1Ö8, a. godless, impious. -löshet, f. ungodliness, -moder, (. godmother. - Oni, m. divinity, deity. -Omlig, a. divine; excellent. -Omllghet, f. divinity, divine na- ture. -sdyrkan, f. divine worship, -sfruktan, f. fear of god. -sför- gäten, a. profane, impious. -sfor- aktare, -sförnekare, m. atheist, -sförsmädare, m. blasphemer. -s* lån, n. a god bless you; something to eat. -son, m. godson. -spen* ning, m. earnest, handsel. -stjenst, f. divine service. Gudunge, m. eider-duck. Gill, a. yellow, -a, f. yelk, yolk, -aktig, a. yellowish, -brnn, a. yellowish brown. -hvifva, f. Cow- slip, primrose, -na, v. n. to grow yellow. -OCkra, f. yellow ochre, -ris, 71. gilded root. -siktig, -sjuk, a. jaundiced, ioterical. - sippa, f. anemone. -sjuka, f. -80t, m. jaun- dice. -sparf, m. yellow bunting, goldfinch. euid, 7i. gold, -arbetare, m. gold- smith. -arbete, n. manufacture of gold, -bagge, 771. brassbeetle, rose- bug. -bröllop, 71. jubilee of the fiftieth anniversary of the wedding-day. -dragare, Tn. goidwire-drawer.-flsk, m. goldfish, -galon, Tn. goldlace. -glitt, n. litharge of gold, -grufva, f. goldmine, -gul, a. gold-coloured, -klimp, Tn. lump of gold. -Ian, Tn, flattened goldwire. -makare,. tn. alchymist. -malm, Tn. gold-ore. -mynt, n. gold-piece, -papper, n. gilt paper. -8aild , m. gold-sand, -slagare, m. goldbeater, -smed, m, goldsmith. - smidd, a. gold- laced. -Stekel, Tn. golden-fly, chry. cis. -Gtickad, a. embroidered with gold, -tråd, Tn. goldwire. -tye? 71. brocade. - vigt, Tn. gold-weight, -ålder, Tn. the golden age. Gulden, TK. gilder, florin. Gumma, f, old woman. GuuuuerRj v, a, to gum. Gummi, n. gum. -dragant, m. gum-tragacanth. -gutta, f. gamboge! -lack, m. gumlac, rosinlac. -vat» ten, n. gummed water. Gomp, m. bum. -fena, f. tailfin. Gumrikskorn, n. common longeared barley, spratcorn. Gumse, m. ram. Ganga, f. swing. -, v. a. to swing. -, V. n. to rock, to shake. Gunst, m. favour, kindness. * kind, -ling, m. favourite. Guppa, v. n. to rock, to jolt. Gurgla, v. n. to gargle. Gurkha, f. cucumber. -meja, f, cur. cuma, turmeric. Guvern||ant, f. governess. -ör, m. governor. Gyck||el, n. juggle, juggling tricks, -eldocka, f. puppet, -elmakare, m. joker, juggler, -la, V. 71. to juggle. -leri, n. tricks; buffonry. Gyldene, a. golden. - åldern, the golden age. Gyllen||duk, m. brocade, -talet, n. the golden number. -&der, f. he- morrhoids, piles. Gyllen, m. gilder, florin. Gylta, f. sow farrowing for the first time; charcoal-kiln. Gymnasi||ast, m. scholar, -um, n. gymnasium, college. Gynna, v. a. to favour, to befriend. -nde, a. favourable. - re, m. fa- vourer, protector, patron. rinna, f. protectress. Gytijlla, f. mud, mire, ooze, slime. -ig, a. muddy, miry, slimy. Gyttr||a, V. n. - ihop, to conglomerate, to congiutinate. -ing, f. conglome- ration, concretion. Gå, V. n. to go, to walk; to g^ on, to tum, to pass, det går för långt, that is too much. - ed, to take an oath, pennan går ilia, the pen is a bad one. - af, to part in two, to break; to go off; to retire, to go from; to fall off. - af sig, to forget; to wane. - an, to begin; to be pos- sible, to eweed; to suffice; to be 88 Gående Gäldbunden passable, det går icke an, that .worf't do. - efter, to go behind; to go for, to go by. - emot, to go to meet; to go against, to miscarry. - fram, to reach forth. - for, to go before; to go for, to pass for. - för sig, to take place. - t, to go into, to enter; to hold. - ifrån, to de- part, to recede; to go back, to fail of; to be deducted. - väl ifrån, to suc- ceed. - ifrån sig, to clear one's self from. - igen, to shut, to fit; to walk after one's death. - igenom, to go through; to prevail; to peruse. - ihop, to close; to join; to suit. - in, to go in, to enter. - in i, to enter, to give into, to engage; to be going on. - med, to go along with, to follow. - med barn, to be with child. - ned, to descend, to go down; to set. - Otti, to pass by. - om med, to meditate. - omkring, to go about, to turn round, to loiter about; to reach about. - på, to go on; to mend one's pace; to go on daringly; to proceed; to press; to go to. - sönder, to part in two. - till, to go to, to come to; to be requisite; to happen. - undan, to stand out of the way. - • under, to go under; to be ruined. - upp, to go up; to rise; to open. - upp emot någon, to be a match for one. - ur, to go out of, to go from, to escape. - Ut, to go out; to be extinct; to die, to wither. - ut méd, to bring about. - ut på, to tend to; to run upon. - a, to con- cern, to touch. - åi, to go to; to use, to serve. - öfver, to go over, to pass over; to desert to, to be but- .rendered; to go off or away, to cease, -ende, a. going, a foot. - eude, s. n. going, (pace. Gåfv-a, f. present, gift, donation, na- turs- -, endowment, talent, han har •vackra gåfvor, he h^s fine parts. -Obref, 71. donation, deed of gift. Gång, m. pace, walk, motion, course, direction; passage; isle, sätta i -, I to set a-goiug. vara i to go on. gä sin gilla ell. jemna -, to go on one's wonted way. -a, v. n. - ed, to take one's oath, gunge som Gud vill, the will of. God be done, -are, Tn. walker; pacer, ambling-nag. -ait, m. set of stones, -bar, a. current, common. -barhet, f. cur- rentness. -jern, 71. hinge, joint, -klä- der, pl. wearing apparel. -spel, n. capstan. -Stig, m. pathway. -Stol, m. go-cart. Gång, m. time, första gången, the first time, en one time, once, två, tre gånger, two times, twice, three times, thrice, på en -, at once, at one time, hvar -, every time. nå. gon -, any time, för denna f/ån. gen, for this time, icke en -, not even. Går, ad. i -, yesterday, i - aftons, last night, i - morgons, yesterday morning, -dag, 7/1. yesterday. Gård, m. yard, court; house; estate, land; halo, -farihandlare, m. pedlar, hawker, -hand, m. housedog, -sbruk, n. agriculture, -sdräng, m. hostler. -SfOgde, 771. land-steward. -SrUID, n. yard. -Srätt, 771. house, right. - SVärd, m. watchman in the village; housedog. Gås, f. goose. - felt, -ister, n. goose, grease. -karl, m. gander. -krås, ti. giblets, -lefverpastej, 77i. goose- liver-pie. -marsch, m. follow my leader. -penua, f. goosequill. -SOp- pa, f- giblets dressed with a black sauce. -Stek, f. roasted goose. -UUge, 771. gosling. -Ört, f. silverweed. Gåt||a, f. riddle, enigma. -aktig, -Ilk, a. enigmatical, dark. Gäck, m. fool, buffoon; laughingstock., -ft, V. a. to ridicule, to cheat. -US, V. d. - TTied, to make game of. - erir 7i. ridicule, mockery. Gädd;|a, f. pike, luce, -drag, n. hook for catching pikes. - suipa, f. pickerel. [v. a. to gut. Gäl, f. gill, the gills of a fish, -a, Gäld, m. debt, -a, v. a. to pay, to make amends for. - bundeu, a. in; Gäldenär Hackbräde 89 4*hted. -enär, m. debtor, -stngti, f. debtor's prison. [resound.- Gall, a. shrill. - a, V. n. to ring, to Gäll||a, V. a. to geld, to castrate. -gumse, m. wether. -Ing, m. gelding. Gälla, V. a. & n. to be of value; to cost; to be valid; to be current; to be of consequence; to concern, nu gäller det, now for it. hvad gäller I what will you lay? Gänglig, a. tall and slender, jogging, -hot, f. leanness, slenderness. Ganger, f. pl. thread, worms (of a screw). [current, in use. Gängse, a. (gäf och -) common, Gärd, m. tribute, tax. Gärd||a, v. a. to fence, to hedge. -6, n. field, -esgård, m. fence. -CS- gårdsstör, m. hedgepole, -sle, n. edder, materials for fencing. Gäsa, s. Jäsa. Gäspa, V. n. to yawn. Gäst, m. guest, visitor, -a, v. a. g n. to visit, to lodge (with). -abud, n. feast, treat, banquet. -fri, a. hospitable, -frlhet, f. hospitality, -gifvare, m. innkeeper, -gifvargård, m. inn. -gifveri, n. innkeeping, -kam- mare, m. chamber or room for guests, -ning, f. entertainment with board and lodging. -vän, m. guest, -vän- skap, f. hospitality. GÖd||a, V. a. to fatten, to fat; to ma- nure, to dung. - sig, v. r. to pam- per one's self. -boskap, m. fatted cattle. -kalf, m. fatted calf. -gel, m. dung, manure. -SOlhÖg, m. dunghill. -Sia, V. a. to dung, -stia, /• sty. GÖjeinänad, m. February. Gök, m. cuckoo, en otacksam -, an unthankful fellow. -tita, f. wryneck. Gol, m. slough, plash, sink. Göling, m. T. top-rope. Göm||ma, v. a. to keep, to conserve, to hide. - tort, to put away. -, f. -Sle, n. repository, hiding-place. GÖpen, m. the hollow hand, handful, gripe. GÖr[|a, V. a. to ao, tu make. gifva en att -, to set one a task; to give one a bone to pick, hafva mycket att -, to have a great practice, få - nog, to find work enough, hvad du gör så kom, be sure to come. det gör mig lika mycket, it is equal to me. - af, to employ; to put, to lay. - af sig, to do with one's self. - af med, to kill, to put to 'death; to squander. - af med sig, to destroy one's self. - en af med, to rid one of a thing. - sig af med, to get shut or rid of a thing. - efter, to imitate, to counterfeit, to copy. - emot, to give offence to; to transgress. - fast, to make fast. - ifrån sig, to perform, to finish. - 'med, to deal with; to concern, nu är det gjordt med honom, now he is undone. - om, to do over again. - till, to make, det gör ingenting till saken, that's nothing to the pur. pose. - sig till, to give one's self airs. - upp eld, to make a fire. - ät, to do, to help, det gör åt, that will do something. - sig, V. r. tc make one's self; to feign; to get, to make, -are , m. doér. -lig, a. practicable, possible. - llghet, f. possibility. -ning, f. doing, det är i -, it is now a doing. -omål, n. doing, business. Gördel, m. girdle, -makare, m. girdler. [(of iron). GÖS. m. a kind of perch: Jack; pig H. Hu, i>. «. \afkorimng af narva) to Ha! i. ha! ah! [have Hack, n. cut. -a, f. hoe; (i kort- spelj a small card. -, v. a. to chop; to rnince, to hack; to pick; to stutter, to stammer, det är hvar- ken hackadt eller malet, it is nei- ther the one nor the other. - på en, to tease one. -bräde, n. cymbal^ 90 Hackbult Halfarm chopping-board. - butt, m. ragbolt, -else, f. cut straw, -elsek sta, f. chaff-cutter. -ho, f. chopping- board. -khif, m. chopping-knife, -mat, 771. hashed meat, -spett, m. woodpecker. Haf, n. sea. Utåt hafvet, seaward. Hafre, m. oats, -gryn, n. grits. -mjöl, n. oatmeal. -SOppa, f. watergruel. Hafs, n. precipitation, -a, V. n. to act heedlessly. -ig, a. careless, rash. Hafs||band, n. offing, -botten, m. bottom of the sea. -brädd, m. sea- shore. -bugt, 771. bay, gulf. -djur, 7Z. maritime animal. -fisk, m. sea- fish. -gräs, n. see-weed. -gud, 777. sea-god. - livll'fvcl, 771. whirl- pool. -kalf, m. sea-dog. -kräfta, f. lobster. -kust, m. sea-cost, -lök, m. sea-onion. -nymf, f. sea-nymph, -nål, f. sea-adder. -Salt, n. sea- salt. -sund, n. strait, -svall, n. surf. -svin, n. dolphin, -tång, 771. -slanga, f. sea-pond-weed. -vik, m. gulf, bay. - vind, 771. seabreeze. -yta, f. surface of the sea. -ål, 771. conger. -Örn, m. sea-eagle. Hafva, V. a. to have; to own; to pos- sess; to contain; to receive; to feel, to perceive, hvad vill ni -? what do you want? - bort, to throw away; to lose, haf er bort, be gone, han vill - sitt fram, he will have his way. - för sig, to be about. - pu Sig, to have on; to have abortt one. det har ingenting på sig, It signi- fies nothing. - undan, to take away, to throw away. - sig, (ha sig) V. T. to behave; to turn out. Hafvande, a. big with child; impre- gnate. - tillstånd, pregnancy, gä - med stora förslag, to be big with great projects. Hafvcri, n. average. Hag||bok, f. horn-beam. -6, 771. pasture- ground enclosed, enclosure, -torn, m. hawthorn. Hagel, n. hail; small shot, -bössa, f fewling-pkee. -skur, m. shower of bail® -StCn5 77Z. hailstone. -svann, m. charge of hailshot. Hagla, V. n. to hail. Haj, a. startled. Haj, m. shark. Haka, f. chin. Haka, v. a. to hook. - af, to un* hook, to unhinge. - fast, to hook, to catch hold with a hook. - i, - pä, to hook, to put on the hook. Hake^ m. hook; hasp; clasp; hinge, -bössa, f. arquebuse. Hakpåse, m. double chin, king's-evil. Hal, a. slippery, glib; false, fraudulent; smooth, sätta en pä det hala, to draw one in. Hala, v. a. to haul. - ut på tiden, to procrastinate. Half, a. half, -annan, num. one and a half. -broder, m. halfbrother, -bruten, a. halfbroken, -cirkel, 971. semicircle, -dager, m. twilight, -del, m. half, -däck, n. quarter- deck. -död, a. halfdead, -färdig, -gjord, a. halfdone. -gud, m. demi-god. -gången, a. gone with child about twenty weeks, -hand* Skar, 771. pl. mittens, -het, f. in- completeness; indecision. -klot, n. hemisphere. -kokad, a. halfboiled, -liden, a. halfpast, -lärd, a. halflearned, -metall, m. semime- tal, halfmetal, -måne, m. halfmoon, crescent. -mätt, a. halfsatisfied. -naken , a. halfnaked. -nött, a. halfworn, -part, m. half, -qvä* den, a. halfsung, han förstäv - visa, a word is enough to him. -siden, n. halfsilk, -slag, n. T. clove-hitch. -Spann, 971. peck. -Stop, n. a liquid - measure holding a little more than a pint. -Stöfvol, m. halfboot. -SJ'Skon, 71. halfbrother and halfsister, -tunna, f. half a barrel., -täckt, a. half • covered. half täckt vagn, halfcoach, chariot, -va, f. half, -vera, v. a. to halve, -vuxen, a. halfgrown, -våning, f. mezzanine. -VägS, ad. half-way. -år, n. half a year, -ärm, f, Jals». Halfo Handgemäng 91 •leave. -Ö, f. peninsula. -Oppen, a. halfopen. -Öre, n. very small Swedish copper-coin, farthing. Halk||a, V. n. to slip, -ig, a. slip- pery. Hall, m. hall; stamp-office. -8, V. a. to examine manufactures and set a mark upon them, -rätt, m- office of inspection. Hallon, n. raspberry. Halm, m. straw, haulm, haum. -1)098, n. the broken ends of straw. -liatt, m. straw-hat. -Spöke, n. scare-crow. -Stack, m. stack of straw. -strå, n. straw, stalk of corn. -tak, n. thatch, -tafs, -tapp, m. -vippa, f. wisp of straw. Hals, m. neck; throat; head; collar; T. tack, skrika med full -, to set up one's throat. - öfver hufvud, headlong, -band, n. necklace, collar, -brytande, a. neckbreaking, despe- rate. -bränna, f. heartburn, -böld, m. tumour in the throat. - duk, m. neckcloth, cravat; gorget. -fluSS, m. f quinsy. -grop, m. throat. - hugga, V. a. to decapitate, to behead. -jern, n. iron-collar. -ked, -kedja, f. neckchain, -kläde, n. neckerchief. -knota, f. joint of the neck, -knöl, m. Adam's apple. -krås, 71. ruff, frill, -påse, 771. crop, craw, -rätt, m. penal judicature. -sak, f. capital crime. -8juka, f. inflammation in the throat. -smycke, f. neck-orna- ment. -Starrig, a. stubborn, ob- stinate. -Starrigliet, f. stubborn- ness, obstinacy. Halst||er, n. gridiron, -erstek, m. roastbeef. -ra, V. a. to broil, to fry. Halt, m. halt, stand, Btopj alloy, standard; quality, value, göra -, to make a halt, to halt. -rik, a. of great value, substantial. Halt, a. halt, lame. -8, V. n. to limp, to halt. Hammar|[e, m. hammer; forge. -bruk, 71. forge, foundery. -haj, m. balance- fish. -mästare, m. master of a forge, -skaft, 71. handle of a hammer. -skatt, m. tax paid for forged iron. -Slag, n. hammer-stroke. -slagg, n. scales, flakes. -smed , m. smitli> working in a forge. -smedja, f. forge. Hammel, m. wether, mutton. llamn, m. harbour, port, haven, -a, V. n. to get into the harbour. - fogde, m. havener, water-bailiff. -pennin» gar, m. pl. anchorage, harbour-dues. Hamn, m. ghost; shapes Hamp||a, f. hemp, ^btåka, f. hemp.) brake. - frö, n. hempseed; -skäkta, f. swinglehand. -Spöke, n. bugbear. -tlcka, f, linnet, flaxfinch. Hamra, V. a. to hammer. Hamster, m. german marmot, hamster. Han,pr. he. -bi, n. drone, -blomma, f. flower with stamina, -knapp, m. anther, -kön, -slägte, n. the male sex. Hand, f. hand; handwriting, en - full, a handful, taga hvarandra i to shake hands. lägga - vid, to undertake a thing. lägga sista - vid, to put the finishing stroke to a thing, hålla - öfver, to take care of a thing, gifva med varm -, to make a donation in life-time, pd egen -, alone, at one's own risk. på fri -, off hand; by command of hand, skjuta på fri -, to shoot without a rest, tc shoot at arm's end. efter -, by degrees, för at hand. för handen, imminent, det gick honom väl i handen, things squared well with him. hafva om -,. to have the charge of an affair, gifva på to give earnest, till hands, at hand. hafva för händer, to be busy with something, under -, under hand. släppa ur händerna, to lose, gifva vid handen, to communicate to. -8, V. a. to hand, -arbete, n. handi- work. -bok, n. handbook, manual; breviary, -bredd, m. handbreadth, -bäcken, n. wash-handbasin. -duk, m. towel, -fallen, a. crest-fallen, -fast, a. strong, stout. - fat, n. basin, -fäste, n. handle, -fästning, f. solemn promise. -geniäng, n. close 92 Handgrepp Harmonisk fight, fray, scuffle, -grepp, n. trick, dexterity, de första handgreppen, the rudiments. -griplig, a. pal- pable, evident. -griplighet, f. fighting. -Iiafva, v. a. to handle, to administer, -hast, m. ledhorse. -kanna, f. watering-pot. -klapp» nillg, f. clapping of hands, -klof- Var, m. pl. manacles, -kläde, n. towel. -korg, m. handbasket. -kyss, in. kiss on the hand, -lag, n. knack. hafva ett godt handlag till, to be skilled in. -led, f. wrist. -Ieda, V. a. to guide, to lead. -ledare, m. conductor, leader, -ledning, f. leading, direction. -lexikon, n. manual dictionary. -lofve, m. wrist. -1ÖS, a. without instruction; careless, -penning, m. pocket-money; ear- nest. -pik, m. halfpike, -qvarn, f. handmill, -räckning, f. succour, aid. -skrift, f. handwriting, bond, note; manuscript, -slag, n. hand- »troke; joining of hands, lofva med -, to give one's hand in promise af a thing. -spak, m. handspike. -Spruta, f. hand-syringe. -SÖ1, n. handsel, -tag, n. giving one's hand; handle. - tera, V. a. to handle; to treat, to use, to manage; to conduet. -terande, n. handling, usage, treat- ment. -terillg, f. trade, profession, -terlig, a. manageable, tractable. -tlangarO, m. hodman; matross. -tverk , n. trade, handicraft, eraft. -tverkare, m. craftsman, artisan., -vatten, n. wash water, -vänd- ning, f. the turning of a hand. - yXa, f. hatchet. tlaudel, m. commerce, trade, traffic, dealing, bargain; action, transaction. Handels || betjent, -bokhållare, m. merchant's clerk. - bolag, n. trading-company, partnership, -dom- Stol, m. board of trade. -farare, m. travelling merchant; ship of trade, -fartyg, 11. trading-vessel, merchant- man. -flotta, f. commercial navy, -frihet, f. licence for trading. -gren, m. branch of commerce. -11US, n. trading-house, -kollegium, n. board of trade. -Ilian, m. trader, -rätt, n. commercial law. -rörelse, f. commercial intercourse. -skepp, n. trading-vessel, merchant-man. -skola, f. commercial school. -Stad, f. trading town, -sällskap, n. trading-com- pany. -vara, f. merchandise. Handl||a, V. a, & n. to purchase, to trade, to deal. - emot någon, to deal with one, to deal by one. - med, to deal in. - on, to treat about. - på, to traffic to. -ande, a. trad- ing. -, S. m. merchant, trader. -Ing, f. action. - ingar, f. pl. records, transaction, deeds. Handskas, V. d. to meddle with, to use, to treat., (glover. Handsk||e<, m. glove, -makare, m. Han||o, m. male; cock. -efot, m. T. crowfoot • lines, span. -kam, m. cock's-comb. - rej, m. cuckold. Hangare, m.- T. hangers. Hank, m. string, tye-band; rowel. Hans, pr. his. Hansestad, f. hanse-town. Happla, V. n. to hesitate; to stammer. Hardt, ad. nearly. - när, near al hand, hard by, Har||e, m. hare, en ling -, leveret, -fot, foot of a hare, -hjerta, n. heart of a hare; ' coward, -bund, m. harrier, -jagt, m. hare-hunting, -krank, m. crgne-fly. -läpp, -mun, m. harelip. -mynt, a. harelipped. -språng, n. bone in a hare's heel, -syra, f. -väpling, m. woodsorrel. -Ugla, f. snowy owl. -äple, n. truffle. -Öga, n. lagophthalmy. Harf, f. harrow, -pinne, m. tine. -va, v. a. to harrow. Harka, f. rake. -, v. a. to rake. Harkla, v. n. to hawk up. Harlekin, m. harlequin, punch, buffoon. Harm, Ml. anger, grief; pity. -aS, V. d. to be angry (for). -lig, a. pro- voking. -Sen, a. angry (at). Harmoni, f. harmony, concord, -era, v. n. to harmonize. -sk, a. bar- monious. Harnesk Heist 93 Harnesk, n. harness, cuirass ,4 armour. Harpa, f. harp; grate; winnowing ma- chine. -, V. a. to sift, to riddle, to winnow. [harpoon. Harpun, ?n. harpoon, -era, v. a. to Hnrpöjsa, V. a. to pay a ship with Harr, 77». grayling. [rosin. Hnrskla, v. n. to hawk, to rattle. Harts, n. rosin, resin, -a, V. a. to| rub with rosin. Has. tn. hough, -a, v. a. to hough, to hamstring, to box. Haspe, nt. hasp. Hasp||el, 77». reel, -la, V. a. to reel. Hassel, Ti», hazel. -niUS, f. dormouse. -nöt, f. hazelnut. -Ört, f. hazel- 'wort. Hast, tn. haste, expedition, hurry, speed. » on s sudden, -a, v. n. to ha- sten, to hurry. -ig, a. hasty, sud- den; passionate. -igbet, f. haste, speed, hurry; passion. -verk, 7». work done in a hurry. Hat, «. hatred, ill-will; grudge, spite. -a, V- a. to hate; to detest, -are, 17». hater, -full, a. batefull, odious. Hatt, 771. bat; cap; alembic; covering. -a, V. a. to cover. -foder, 7». li- ning of a hat. -fodral, n. hatbox. -kull, 771. crown of a hat. -ma- kare, tn. hatter, -stofferare, m. haberdasher. -tof, m. felt for hats. Haubits, m. howitzer, hobit. Haveri, 71. average. Hed, 771. heath. -endom, 771. paga- nism. -Hing, m. heathen, pagan, gentile. -nisk, a. heathenish. Heder, m. honour; credit, reputation. -Mg, a. creditable, honourable; ge- nerous; decent; considerable; honest. -8am, a. honourable, generous, boun- tiful. -Sdag, m. day of honour. -skladning, f. festival suit. -s- ledamot, 77». honorary member. -8- man, m. man of honour -snamn, 71. title of honour. -SOrd, n. word, word of honour. -sställe, n. place of honour. -stecken, 71. mark of distinction. -Svärd, a. honourable, ■worthy of honour. Hedra, v. a. to h^nour^ - tig, to acquire honour. Hej! i. hey! huzza! Hejare, m. rammer, paV_<g-Leetie. Hejd, tn. check, stop, stay, det är ingen - med honom, there's no keeping him in. -a sig, V. T. to check one's self, to stop short. Hei, a. entire, complete, whole, all, total; undivided; right. -bregda, a. well, sound, whole, -gryn, 71. barley, -het, f. entireness, totality. -t, ad. entirely, quite; completely. helt och hållet, entirely; quite; clear. Hell Hell! i. hail! Hela, v. a. to heal, to cure. Helfvet||e, n. hell. -1st, a. of hell, infernal, hellish. Helg, f. holydays; festival, -a, V. a. to sanctify, to hallow, to keep holy, to consecrate, -an de, ti. -else, f. sanctification ; consecration, -are, m. sanctifier. -d, f. sanction, hålla i -, to keep sacred; to observe, -edag, 771. holyday. -edoin, 77». sanctuary, -eflundra, f. turbot, -ehö, n. sainfoin, esparcet. -emessa, f. all saints day. -OH, 7». saint. Helig, a. holy, sacred; inviolable -göra, v. a. to sanctify, -görare, m. sanctifier. -görelse, f. sanctifi- cation. -het, f. holiness, sanctity. Hellebard, m. halberd, battle-ax. Heller, ad. icke neither ... nor. Hellre, ad. rather, ju förr desto -, the sooner the better.. Hels||a, f. health. -, v. a. & n. to salute, to greet. - honom ifrån mig, give my compliment to him. - på, to visit, to see, to call upon; to salute, to make one's compliment, -ning, f. salutation, respect. - 0* bruhn, m. spaw, mineral water. -OSaiU, a. wholesome, healthy. -O- Samhet, f. wholesomeness, salu- brity. _ Heist, ad. rather, above all; the more 94 Het Hetlefrad so. hvilken som -, whosoever. -, C. particularly, especially. Helt, s. Hei. Hem, n. home, domicil, abode. -, ad. home, -bakad, a. homebaked, house- hold. -bjuda, V. a. to offer to sale. -bygd, m. native country, -bära, V. a. to offer, to discharge. - tack, to thank. -fall, n. devolution, escheat, -falla, v. n. to devolve on, to fall to one. -frid, m. quietness at home, -färd, tn. return home, -född, a. native, -föding, m. native. -följd, m. portion, dower, -föra, V. a. to carry home. - för- lofra, v. a. to dismiss, -gift, m. portion, dower, -gång, m. going home; disturbance of domestical peace, burglary, -ifrån, ad. from home, -kalla, V. a. to call home, to re- call. -komst, m. return home. -kom-01, n. banquetting the morrow after a wedding; -lof, n. leave to go home, -längtan, f. longing af- ter home, nostalgy. -ma, ad. home, at home, -mastadd, a. versed, skilled, well read (in). -Ort, m. home, one's own country. - qvarn, f. householdmill. -resa, f. return home. - sed, m. familiar way. -sjuk, a. homesick, desirous after home. -Sjuka, f. homesickness, nostalgy. -skjuta, -ställa, v. a. to refer, to turn over, to commit. - ställail, f. reference; commitment. -synd, f. habitual sin. -SÖka, V. a. to visit. 10 punish. - SOkelse, f. visitation, (punishment. -tamd, a. domesticated; well acquainted. - Vist, n. abode, habitation, place of residence, dwell- inghouse. -väfd, a. homewowe. -väg, m. way home, -åt, ad. , homewards. Hemlig, a. secret, close, clandestine; mystic; privy; auricular, hemligt hue, privy, jakes. -6H, ad. secretly. ;- het, f. secret, secrecy; mystery, i hemlighet, underhand. -hetsfull, a. mysterious. iHcmman, n. estate, far», -sbruk, n. agriculture. -sbrukare, m. bus* bandman. - Sranta, f. ground-rent. Hemsk, a. awful, dreadful, sad. Hemta, V. a. to fetch,, to bring, to gather, to go for. - ihop, to collect, to gather. - up, to take up, to pick up, to glean, låta -, to send for. - frisk luft, to take the air. - sig, to recover. Hemul, n. warranty, security, -a, V. n. to warrant. -SBian, m. gua. Hen, f. hone. [rantee. Henne, pr. her, of her, to her. Heraldik, f. heraldry, armory. . Herberge, n. harbour, the journey» men's meeting - place. -ra, V. a. to lodge, to take in, to harbour. Herd||e, m. shepherd; herdman; pastor.' -ebref, n. pastoral letter, -epipa, f. shepherd's pipe, -eqväde, n. pa. storal. - estaf, m. shepherd's crook; bishop's crosier, -inna, f. sheph- erdess. Hermelin, m. ermine, stoat, foin. Herr|[e, m. master; lord. Herrans tön, the lord's prayer, -adöme, n. dominion, domain. -aväldc, n. au- thority, dominion, mastership, -edag, m. diet, -efolk, n. gentry, -egods, n. -egård, m. manor, gentleman's seat, -egårdsarbete, n. soccage. -eklass, m. nobility, -evälde, n. Aristocracy. -lig, a. magnificent, glorious. -Ska, V. n. to sway, to bear rule; to prevail. -skande, a. predominant,prevailing, ruling, -skap, n. gentry, master and mistress, -ska- 16, m. lord, ruler, -skarinna, f. mistress. - sklysten, a. imperious, domineering. -sklystnad , m. im- periousness. Hertig, m. duke, -dome, n. duke, dom, dutchy. - inna, f. dutchess. -lig, a. ducal. Hes, a. hoarse. -hoty fö hoarseness. Hessja, V. n. to pant%tdl ^asp. Het, a. hot; passionate.' - on öro- nen, anxious. -blemma, f. blister, pimple, heat, -lefrad, a. hotheaied. Hetsig Hjelpvetenskap 95 a. hot; passionate, -sighet, f. heat, vehemence, fervour, passion, -ta, f. heat; passion. -ta, V. a. heat, to make a fire, to glow. -, 'J. n. to be hot, to glow. Hetsa, V. a. to set on, to egg on. Hex||a, f, witch. -, V. n. to witch. -erl, n. witchcraft, -mästare, m. sorcerer. Hickä, f. hiccough. -, V.n. to hiccough. Hiller, m. fitchet, polecat, fitchew. Himla sig, v. r. to cast up one's eyes to heaven, to behave one's self de- vout. -bryn, n. horizon, -fäste, -hvalf, n. vault of heaven. - kropp, tn. celestial body. -rymd, f. ce- lestial region. -8kara, f. host of , heaven. Himmel, m. heaven; sky; canopy, bal- dachin. under tar -, in the open air. -rike, n. kingdom of heaven. -sblå, d. azure, skycoloured. -S* bröd, n. manna, -sfärd, f. ascen- sion; assumption. Christi himmels- färdsdag, ascension-day, holy thurs- day. -Sglob, m. celestial globe, sphere. -sk , a. celestial, heavenly. -SSkriande, a. crying to heaven. -sstreck, n. climate, -stocken, fl. sign, constellation. -Svid, a. very distant. Hin, pr. the. - onde, the devil.. Hind, f. hind. Hind||or, n. hinderance, impediment, obstacle, -erlig, -ersam, a. hin. daring, impeding. -ra, V. a. to hin- der, to impede; to prevent; to stop,, to clog. Hingst, m. stallion, steed, stonehorse. -ridare, m. fore-spurrer, jockey. Hink, m. swipe. Hinna, V. a. to reach, to come to, to attain to. -, v. n. to be sufficient, to suffice., om jag hinner, if I have time. - fram, to reach. - förbi, to pass by. - före, - förut, to fore- run. - med, to perform in a fixed time. - på, - upp, to fetch up. - till, to reach, to arrive at, to attain "to, - Widan, to escape. - upp emot, to be equal to. - at, to reach. - öfver, to exceed. Hinna, f. film, membrane; cuticle. -ktig, a. membranous. Hinsidan, ad. on the other side, beyond. Hirs, m. millet, panic-grass. Hirschfängare, m. hanger, cutlass. Hisklig, a. hideous, dreadful, horrible. Hisna, v. n. to grow giddy. -d, f. shivering, horror. Hissa, v. a. to hoist. - upp, to hoist up. - ned, to haul down, to strike. Histori||a, f. history. -8k, a. histo- rical. Hit, ad. hither, kom -, eome this way. - och dit, hither and thither. - tort, - åt, this way. - fram, - intill, to this place, hitherto, to this time. - in, in here. - om, on this side. - upp, up here. - öfver, over here, over this way. -tills, ad. hitherto, to this time. Hitt||a, V. a. to find, to discover. -, på, to invent, to hit, to find out, to solve. - fram, to find the way. -ebarn, n. foundling, -ebarns» llUS , n. foundling-hospital. -elön, f. trovage. -Ord, n. sally. - Ordig, a. witty, ingenious. Hjelm, m. helmet, helm. z-galler, n. bever. -täcke, n. ornaments about the helmet. Hjelp, m. help, aid, assistance, succour, remedy; subsidy, -a, V. a. to help, to aid, to assist, to relieve; to further ; to correct, hjelpe Gud! God bless you I - fram, to help forward. - sig fram, to make a shift. - till, to contribute, hjelpa under, to sup- port. -are, m. helper, aider. -karl, m. charman. -källa, f. resource. -lig, a. passable. -1ÖS, a. help- less. -medel, n. expedient; remedy. -Ord, n. suppletory word. -prCSt, m. assistant curate. -reda, f. hel clew, guide. -Sam, a. ready to help. -Sanihot,f. readiness to help. -SÄltd* ning, f. sending of succour. -trop par, m. pl. auxiliary troops. -Veteil* gkap, f. auxiliary science. 96 Hjelte Honingdagg Hjelte, m. hero, -bedrift, -bragd, -dat, rr heroic exploit. -dikt, m. epic poem. -lik, a. heroic, -mod, n. heroism. - modig, a. heroical. Hjeltinna, f. heroine. Hjern||a, f. brain. Ulla hjernan, ce- rebel, -brand, m. inflammation of the brain, -dikt, m. -spöke, n. fancy, phantom. -hinna, f. meninx. -kammare, m. cell of the brain. -1ÖS, a. brainless, thoughtless. -skål, 11. brainpan, scull, -villa, f. whim, Hjerpe, m. bazelhen. [vertigo. Hjert||a, n. heart; mind; heart-shell. lägga pä hjertat, to take to heart. hjertans gerna, with all my heart, -bifid, n. heartleaf; tendril. -blod, n. heart's blood, -elag, 11. mind, disposition, -er, 771. hearts. - frä» tande, a. heartcorroding. -grop, m. heartpit. -innerlig, a. hearty, cordial, -kammare, m. ventricle of the heart, -klappning, f. pal- pitation. -klämning, f. oppression of the heart. - lig, a. cordial, hearty. -ligCU, ad. cordially. -1ÖS, a. heart- less. -pulsåder, f. the great artery, -rörande, a. pathetic, moving, -ska- kande, a. heartappalling. -SOrg, 771. heartgrief, anguish. -Språng, n. eclampsia. -Stock, m. T. crownpost, -styng, 71. stitch in the heart, -styrkande, a. cordiacai.. -stöt, m. thrust at the heart. -säck , m. pericardium. -unge, 777. darling, sweetheart. -iingslan, f. spleen, melancholy, -ångilig, a. melan- cholic; Jow. -Öra, 77. auricle of the heart. [mit. Hjesse, Tn. crown of the head, sum- Hjon, n. person, -elag, n. matri- mony; married couple. Hjord, m. flock, herd. -vail, 777. pasture-ground. Hjort, m. hart, stag. -I10TH, 77. harts-horn. -hOrnsalt, 77. volatile salt of harts-horn. -kalf, m. fawn, -ko, f. hind, roe. -läder, 77. bockskin. -park, in. deerpark, -gtok^ m, vJnisop. HjOl'trOll, n. cloudberry, knotberry. Hjul, n. wheel, -a, v. n. to wheel -bent, a. bandylegged. -Okra, fl spoke of a wheel. -hake, m. triggen -linie, f. cycloid, -löt, m. felloa -makare, m. wheeler, -naf, n nave. -pinite, m. linchpin, axlepin -smörja, f. goine. -spik, m. wheel nail. -Spår, n. rut, track of a wheel -Stock, m. axletree of a millwheel -verk, n. wheel-work. Ho, m. trough. Hol pr. whot [boist. HobO|'|e, m. hautboy. -1st, m. haul- Hof, m. hoof, -hammare, m. shoeing •hammer, -skägg, n. fetlock, -sla» gare, m. farrier, -slagarespilta, f. trave, travise. -trång, n. becing hoofbound, narrow-heelcdness. - tång, m. tongs, gatherers. Hof, n. measure, utan - och måtta, beyond all measure. - SUm, a. mode' rate, temperate. Hof, n. court, -bagare, m. the king's baker. -betjent, in. officer of the court, -buss, m. courtier, -dam, f. court-lady. -fröken, f. maid of honour. -gunst, m. court-favour, -hållning, f. household of a prinso. -kansler, m. lord chancellor, -ka» pell, n. court.chapel; the royal or. chestra. -man, m. courtier, -mar» ' sklllk, 777. lord earl; knight-marshal, chamberlain. - mästare, m. house- steward. -mästarinna, f. govtr. ness. - narr, m. court-fool, -pre» ' dikant, rn. court-chaplain, -råd, 77. counsellor of court, -rätt, m. superiour court of justice. -SOrg, f. courtmourning. -stat, m. courtstale. -vera, V. n. to make a great figure, -risk, a. courtly, aulic. Hoho! i. huzza! Holina, V. a. to rlngle. Holme, m. small island, lion, pr. she. -a, f. female, she. -kön, f. female sex. Honing, m. honey, -bi, n. workbee. -blomma, ■ f.- honeyfiower; tway- blade. -daggj m. honey-dew, mildew, Honingfagel Hufvudbevis 97 -fågel, 771. colibri. - 11US, 71. honey- cup. -kaka, f. honey-comb. -pipa, f. honey-cell. Hononi, pr. him, to him. Hop, Tn. heap, crowd, pile, multitude. gemene hopen, the vulgar, -a, v. a. to heap, to pile. -tals, ad. by heaps, in crowds. • Hop, ad. together, -binda, v. a. to tie together, -draga, V. a. to ikaw together, to contract, -dragning, f. astriction; contraction, crasis. -drif- VB, V. a. to drive together. -foga, V. a. to Join together, to combine, -fasta, V. a. to stitch together. - grO, V. 7t. to agglutinate, to consolidate, -kasta, V. a. to throw together, -knyta, V. a. to knot together, -lappa, V. a. to patch up, to piece up. -läggning, f. laying up, ad- dition, closing, closing up» -römillg, f. mixtion, mining together. -skrifva, V. a. to compose, to write together, to compile, -sätta, v. a. to put together, to eement, to Join, -sätt» ning, f. composition t combination. -torka, V. n. to dry up, to shrink, -trassla, V. a. to entangle, to com- plicate. -tränga, v. a. to press together. - veckla, v. a. to fold up. -viga, v. a. to marry, -vräka, V. a. to throw together. Hopp, n. leap, jump, hop, skip, -a, V. n. to hop, to leap, to jump. - af, to leap off. - från ett ämne till ett annat, to run from one thing to another. - öfver, to jump over, to take; to skip over, to pass over, -are, m. leaper, jumper. Hopp, n. hope, lefva i hoppet, to live in expectation, -as, v. d. to hope. - på, to hope in, to trust in. Hor, n. adultery, whoredom, hedrifva to fornicate, -a, f. whore, pgo» etitute, strumpet, adulteress, harlot. v. n. To whore, -aktig, a. whorish, libidinous, -barn, n. bast- ard. -lius, n. brothel, -husvård, v», keeper of a brothel, -kona, f. ^qdiihSpalish Pict. adulteress, -pack, n. harlotry.-ungo, m. bastard. [zontai. Horisont, m. horizon, -el, a. hori. Horn, •». horn; antler; sucking-horn. släppa -, to shed the horns, -ak» tig, a. homy, corneous, »-arbetare, m. horndresser, worker in horn, -band, n. horncover, -boskap, m. black cattle. - fisk, m. hornbeak. - hinna, f. horny tunicle, cornea (of the eye), -ig, a. horned. -0X6, m. stag, beetle. -silfver, n. horned silver- ore. -skata, f. hombin. -slant!a, f. scorpion-fly. -säd, m. black grain of corn, -Ugla, f. hornowl. - verk, 71. hornwork. Horsgök, m. snipe. Hos, prp. with, by, nigh, about. -fo® gad, -följande, -gående, a. an» nexed, enclosed, following. Hospital, rn. hospital. Hosta, f. bough. -, v. n. to cough» Hostia, f. host, holy wafer. Hot, n. threat, menace, -a, V. a. to threaten, to threat, to menace, -else, f. threatening. Hud, f. skin, hide, -flänga, V. a. to scourge. -1ÖS, a. skinless, raw. -sjukdom, 7». cutaneous disease. -Strykning, f. flagellation, scourge ing. -Utslag, 71. rash. Huf, m. penthouse; coverture. Hufva, f. veil, cap, coif, hood, gauze- veil, caul. Hufvud, 7». head, hafva litet i huf- vudet, to be a little in liquor, slå i hufvudet, to affect the head, taga en för hufvudet, to take one up. slå för hufvudet, to give umbrage. kort om hufvudet, hotheaded, ett godt -, a man of genius, kinkigt peevish fellow, konstigt strange fellow, krus -, curly-head, slugt -, cunning fellow, svagt - , weak- head. öfver -, In the main, gene- rally. -afsigt, Tn. chief design- -arbete, 71. chief work; work of tire mind,» study. -arfving, m. chief heir. -begrepp, n. fundamental idea. -bevis, 71. principle argument. 98 Hufvudbindel Hundköp -Llndöl, tn. headband, diadem.-bok, f. T. ledger. - bonad, 771. head-dress, -bry, -bråk, n. trouble, raking of the brains, -drabbning, f. pitched battle. -dygd, f. cardinal Virtue. fel, 71. chief fault, blind side, »fiende, 771. mortal enemy, -fråga, f. chief question, -färg, 771. chief colour, -fästning, f. principal for- tress. -gärd, m. the bed's head. -hår, in. hair of the head, -häl", m. main tody of the army, -innehåll1, 71. principal or general contents, -kläde, 71. head-cloth. - kudde, 771. pillow, -kål, 771. white cabbage, -lag, 71. head-stall. -1ÖS, a. headless; stupid, -mail, m. chief, head, principal, -nyckel, m. masterkey. - orsak, f. principal cause. -Ort, m. chief place, -person, m. principal per- son, head, -prydnad, f. head-dress, -punkt, 77i. chief point, -qvarter, 71. headquarters. -regel, f. principal rule, -räkning, f. general account; mental calculation. -sak, f. princi- pal cause, main thing. -saklig, a. principal, capital, -sakligen, ad. principally, chiefly. -sallat, 771. cabbage - lettuce. -Sats , m. capital proposition; maxim. -skalle, 771. scull. -skål, f. brainpan, scull, -skäl, n. capital argument. -Språk, 71. original tongue; choice • sentence. -Stad, 771, capital, metropolis. -Stol, m. capital sum. -stupa, ad. head- long, -styeke, n. chapter; capital part. -Summa, f. capital sum, ca- pital stock. -SVag, a. crackbrained. -Svaghet, f. craziness. -SVål, m. scalp, -säte, n. residence, -ton, 771. fundamental tone, keynote; princi- pal accent. - vattCBSOt, m. hydro- cephalus, dropsy in the head. - värk, 771. head-ache, -yr, a. giddy, dizzy. -yrsel, f. giddiness. Hugg, 71. cut, slash, stroke. - och slag, blows, få to get stripes, to be beaten, i första -, at the first stroke, -a, v. a. to cut, to hew. » i, to cat«h hold of, - i (när någon talar), to out one short. - i sten ell. trä, to cut or to eatve in stone or wood. - sig igenom fienden, to fight one's way through the enemy, hugget som stucket, all one, all the same, hugga sig (om tyg), to fret, -are, m. cutter, hewer; sabre, cutlass. -borr, in. punch-jern, chisel. -orm, m. viper, -stock, -kubb, m. chopping-blook. -svärd, n. backsword, -sår, n. cut, wound made by cutting. -taud, f. tusk, fang. -yxa, f. ax. Hugn||a, v. a. to comfort, to rejoice. - med belöning, to consider with reward, -ad, f. comfort, joy. -elig, a. comfortable, pleasing. Hugsval||a, V. a. to console, to com- fort. -are, m. comforter, consoler, -else, f. comfort, consolation. Huj! i. quick I on! huzza! Huka sig, v. r. to squat down, to cower, Hilkert, m. howker, bilander. Huld, a. tender, gentle, kind. - och trogen, loyal and faithful, -het, f. kindness, good will. - Inna, f. darl- ing , sweetheart. -rik, a. gracious. -Skap, m. fidelity, loyalty. Hull, m. flesh, lägga på hullet, to gather flesh, grow plump. -ig, a. plump, full i ' smooth. Huller om bugler, ad. topsyturvy, pellmell. Hulling, m. barb, beard. Hult, 77i. coppice. Hum; få - om, to get a hint of. Hum la, f. bumblebee. ' , Humle, 77i. hop, hops, -binda, f. epithyme, dodder, -gård, 771. hop- yard, hop-ground, -hö, 7». yellow clover. -stång, -stör, m. hop- pole. Hummer, m. lobster; T. hound. Humor, 71. humour, disposition. Hund, Tn. dog. -dagarne, m. pl. dogdays, -exing, m. dog's grass, couch-grass, -fila, V. a. to scold, to chide. - floka, f. wolfs bane, aco- nite. -koja, f. kennel, -koppel, 7». dog couple, dog-collar, -köp, n. Hundloka Hvardag 99 dog-cheap. -Ioka, f. wild chervil, -penning, m. very low price, trifling sum. - rofva, f. bryony. -sfott, m. scoundrel. -sjuka, f. hydro- phoby. -sk, a. doggish, canine; enormous. -Stjärna, f. dogstar; dog. -tunga, f. (ört) hound'tongue, dog's-tongue. -Öra, n. dog's ear. tundra, Hundrade, num. hundred; hundredth, en ibland -, one in a hundred. sex för -, six per cent. -fald, a. hundredfold, -tai, n. number hundred. -tals, ad. by hundreds. - årig, a. of hundred years, centenary. Hung||er, m. hunger, appetite. -er- 1Ö8, a. without appetite. - ersdöd, t», starvation. -ersnöd, f. famine. -ra, V. n. to hunger. - ihjäl, to starve with hunger, -rig, a. hungry. - mage är bästa kocken, hunger is the best sauce. Hurra! i. huzza! -, V. n. to huzza, to salute with cheers. -TOp, n. cheer. Hurtig, a. brisk, smart. - het, f. briskness; smartness. -t, nd. briskly, quickly. Huru, ad. how. - dä? how then? how so? -dan, a. what kind of, how, what, -ledes, -lunda, ad. how, after what manner, by what means. -Vida, ad. how far, whether. Rus, n. house; family, gä på huset, to go to the privy, utom -, out of doors, -aga, f. domestic discipline. -aktig, a. thrifty, husbandly. -apotek, n. botise-dispensary. -arrest, m. confine- ment at one's own house. -behof, n. domestic use. -bonde, m. master of a family or of a house. - bondfolk, n. master and mistress. -djur, n. dome- stic animal, -dräng, m. man servant in a house. -dufva, f. tame pigeon. -egare, m. proprietor of a house, -fader, m. master of a family, -fattig, a. shamefaced poor, -folk, n. inmates, domestics. - fred, m. domestic peace, -fritt, ad, bo -, >o have free lodging. -fru , f. mi- stress of a family, -geråd, n. fur- niture of a house, -gudar, m. pL household - gods. -hyra, f. house- rent. -håll, n. household, family, -hålla, V. n. to keep house, to ma- nage; to husband, -hållare, in. householder, economist, god -, good husband. -hållerska, f. house- keeper, housewife, -hållning, f. management, economy. -hållsaktig, a. economical, frugal. -hållsaktig» het, f. economy. -kOFS, n. family affliction. - lig, a. domestic, thrifty, -lighet, f. domestic life; thriftinejs. -lär ft, n. homespun linen, -man, m. cottager. - manskost, m. house- hold fare. -UlOder, f. housewife. -piga, f housemaid. - rum , n. lodging, houseroom, -röta, f. decay of a house, dilapidation. -Syn, f. survey of a house. -tjllf, m. thief within doors. -vill, a. houseless, without abode. -Viifliad, f. home- spun cloth, -värd, m. landlord, -värdinna, f. landlady, -ära, f. lady of the house. Husli'en, m. huso, sturgeon. -blås, ». isinglass, carlock. Husar, m. hussar.) Husera, v. n. to make a noise, to ra- Hustru, f. wife, spouse. [vagc. Hut, i. be gone, avaunt. Vita -, to know manners, -a, V. a. to take one up sharply. Hutl||a, v. a. to shuffle, -are, m. shuffler, shuffling fellow, -eri, n. shuffle. Hvad, a. what. - för enf what a. hvad? how? what? -an, ad. whence", from whence. Hval, -fisk, m. whale, -ben, n. whalebone, -fångst,/1, whale-fishery. -TOSS, m. morse, walrus. Hvalf, n. vault, arch; valve. - pl ett skepp, counter of a ship. - båge, m. arch, -gång, m. archway. Hvar, a. every. - och en, every one. -, ad. where; if. - om icke, if not. -af, ad. whence, -an 11 an, a. every other; each other, one an- other. ... -dag, m. working-day 100 Hvardagsfeber Hyfsning -dagsfeber, m. quotidian ague. -dagskliider, pl. every days clothes. -dagsmat, m. common fare. -dags- rum, n. common apartment. -dera, pr. each, -efter, ad. after which. -emot, ad. whereas, when on the contrary. -est, ad. where, -före, ad. why, wherefore., -ibland, ad. among which, -ifrån, ad. whence, -igenom, ad. whereby, by which. ~je,pr. each, -jehanda, a. va- rious, of all kinds, sundry. -jemte, ad. whereby, whereto, -med, ad. wherewith, with which. -medelst, ad. by which means, by what means. -Om, ad. whereof, about which, -omkring, ad. whereabout, -på, ad. whereupon, upon which. -t, -t-ut, -t-hän, -t-åt, ad. whi- ther, which way, to which place, -till, ad. whereunto, to which. -Under, ad. whereunder, by which. -Utij ad. where! nto, into which, wherein. -utur, ad. out of which, whereout, from what. -vid, ad. whereto, whereat. - Öfver, ad. whe- reat, at which, whereon. Hvarf, n. turn, time; lay, row, stra- tum. -tals, ad. by layers. Hvarken, ad. neither. - ... eller, neither . . . nor. Hvass, a. sharp, edged, keen, acute; angry, austere. -bilk, m. sprat, -kantlg, a. acute-angular. -Ögd, a. having fierce eyes. Hvem, pr. who. af - ? of whom? Hven, f. agrostis, bent, bentgrass. Hvet||O, n. wheat, turkiskt -, maize, indian wheat, -mjöl, n. wheaten meal, wheatflower. Hvi, ad. why, wherefore. Hvil||a, v. n. to rest, to repose. - sig, V. r. to rest one's self, to repose. -, f. rest, repose. - Odag, m. day of rest. -OlÖS, a. restless. -Opunkt, m. point of rest. -Orum, n. rest, place of repose; grave. -OStund, f. resting hour. - OStälle, n. resting place. Hvilken, it vilket, pr. who, which; what. - som, he that. -dera, pr which of the two, whether of the two. Hvina, v. n. to whistle. Hvirfllla, v. n. to whirl, -vel, m. whirl, vortex; the crown of the head, -velaktig, -velformig, a. vorti» cal. -velvilld, m. whirlwind. Hvisk||a, v. a. & n. to whisper, to round., -ning, f._ whisper, whisper- ing. [to exsibilate. Hvissla, v. a. & n. to whistle. - ut, Hvit, a. $yhite. hvit a penningar, silvermoney. -a, f. the white of an egg. -aktig, a. whitish, -beta, f. white beet, beet-root, -blå, a. whitish blue. -flöd, n. the whites. ' -garfva, v. a. to taw. -garfvare, m. tawer. -grå, a. hoary. -liafre, m. white oats. -het, f. whiteness, -hinna, f. the white membrane of the eye. -kål, m. white cabbage. -lett, a. fair, white in the com- plexion. -lint, n. white lime, -lint* Ina, V. a. to white, to white-wash, -ling, m. whiting. - lök , 77». gar- lick. -na, V. n. to whiten, to grow white, -rot, /'.quickgrass. -sippa, f. wood-anemone. -SOt, f. green sickness, chlorosis. -varm, a. heated to white heat. -Öga, n. the white of the eye. Hvälfva, v. a. & n. to arch, to vault. - ögonen, to distort the eyes. Hväs||a, v. n. to hiss. - fram, to hiss out. -ning, f. hiss, hissing. Hvässa, v. a. to whet, to sharpen, to acuate. Hy, m. skin, complexion, skifta -, to change countenance. Hybble, n. tut, cottage. Hyckl||a, V. n. to dissemble, to affect, to feign, to play the hypocrite, -are, m. hypocrite. -Ori, n. hypocrisy. Hydda, f. hut. Hyde, n. rabble. Hyende, n. cushion. Hyfla, v. a. to plane. Hyfs||a, V. a. to trim, to trim up; to civilize, -ning, f. trimming; good manners, civility. Hyfvel Hålla 101 Hyfvel, m. plane, -bänk, m. joiners bench. -jern, n. plane-iron, steel of a plane, -spån, m. shaving of wood. Hygga sig, v. r, - till någon, to apply one's self to one,, to have re- course to one. Hygge, n. felling of trees. Hygglig, a. agreeable, pleasant, ami- able. -het, f. gratefulness, pleasant- ness, agreeableness. Hyll, m. elder. Hylla, f. shelf. HyH||a, V. a. to homage, to pay ho- mage to. -nlng, f. homage, -nings- ed, f. oath of allegiance. Hynda, f. bitch. Hypokondl'i, f. hypochondria, spleen. -sk, a. hypochondriac, splenetic. Hypotek, n. mortgage, pawn, deposite. Hyr||a, f. rent, hire; wages; pay. -, V. a. to rent, to hire. - Ut, to let, to let to hire, to let out. - eskon- trakt, n. contract of hire. - kusk, tn. hackney - coachman. -TUgn , m. hackney-coach. Hys||a, V. a. to harbour, to house; to entertain. -ning, f. entertainment. Hyssa, v. d. - ett barn, to dance a child in one's arms. Hyssja, v. a. & n. to hush. Hytt||a, f. hut, cottage; T. cabin; melting-house, forge. - Carbetaro, -edräug, m. smelter, melter, -emä- stai'O, m. inspector of a melting- house. -©rök, m, orpine. -ugn, m. smelting-fuftiace. Hå! i. ho! hoa I [box. Håf, f. hand-net; tinkling bag, poor's Håfvor, f. pl. goods, wealth, treasures ; offerings, lyckans -, the gifta of for- tune. m. mind, fancy, propensity, incli- nation, disposition, slå något ur -, to strive to forget a thing, -ad, a. disposed, minded. - fällas, v. d. to take a.fancy to a thing. - k Olli Ill a, V. a. to remember. -koinst, m. memory, remembrance, mind. -1ÖS, O. listless, indolent, heedless, -1ÖS- het, f. listlessness, indolence. -StOr, a. ambitious. Hål, n. hole, gap; dimple, -a, f. den, cavern, pit. - borr, m. auger, •wim- ble. -ig , a. hollow, full of holes; porous; concave. -ighet, f. hollow- ness, cavity. -Jem, n. hollow-chisel, -ka, V. 'a. to gouge; to make hollow, to scoop. -käl, m. channel, -mej» Sbl, m. gouge, -väg, m. hollow way. -åder, f. the great vein. -Ogd, a. hollow-eyed. Hålk, m. ferrule, a ring put round any thing; hulk. Håll, n. distance, på långt -, at a great distance, slägt på långt -, distant akin, distantly related. Håll, n. relay, relay of horses; Stage, -häst, m. posthorse. - karl, m. hostler. -skjuts, m. relays. Håll, n. stitch, pleurisy. Hållna, V. a. to hold, to keep; to sustain, to observe; to entertain; to hold, to measure, to contain. -, V. n. to hold, to last; to wear, håll! halt! stop! hold! håll till höger! take to right hand! - af, to be fond of; to turn out of; T. to bear away, to bear up. - af ifrån land, to bear with the land. - efter, to fol- , low- - efter någon, to have a strict eye upon one. - sig efter, to con- form to; to follow. - emot, to op- pose, to hold towards; to resist. - tre emot ett, to lay odds. - fast, - fast i, to hold fast. - fort, to continue. - fram, to hold forth. -' sig framme, to put one's self for- ward. - för, to hold before; to take one for, to account. - för ell. före att, to be of opinion, to conceive, to think. - i, to hold, to hold of. - ifrån, to withhold, to ■ hinder. - sig ifrån, to abstain from. - igen, to restrain. - igen ögonen, to keep one's eyes shut. - ihop, to keep to- gether. - inne, to shut up. - sig inne, to keep within doors. - inne died, to forbear. - sig intill, to join to. - med, to provide with. 102 Hållare Häfva - med någon, to agree with one, to join with one. - Tiled att, to grant, to admit. - 0771, to embrase. - på, to hold; to husband, to spare. - på med, to be busy with, to be about. - till, to hold close, to hold shut; to frequent. - till med en qvinna, to cohabit with a woman. - sig till, to adhere to. - tillbaka, to keep back, to restrain. - undan, to hide. - sig undan, to hide one's self. - under, to keep under, to keep down, to support. - Upp, to hold up; to ecase, to stop. - upp med, to leave, to cease from. - Uppe, to support. - sig uppe, to keep one's self above; to have left one's bed. - ut, to hold out; to stand. - Ut med, to hold out. - Ute, to exclude. - sig vid, to stick to, to adhere to. - sig vid sängen, to keep one's bed. - vid porten, to stop before the gate. - sig, V. r. to abstain, to contain one's self; to keep; to behave one's self. Hållilare, 77i. hold, support. -en, a. held, treated, vara ilia -, to be put poorly off. -fast, a. firm, -hake, m. holdfast, dog, trigger. - Ding, f. bolding, bearing; T. olair• obscure, -rot, n. birthwort. Hån, 71. reproach, scorn, ignominy, -a, V. a. to mock, to scoff, to insult, to deride. - le, V. n. to sneer. -Hg, a. dishonourable, affrontive. - skratt, 71. laughter in scorn. Rår, 71. hair; the hairs, på ett - nära, within a hair's breadth, -a, to scrape of the hair. - af sig, - ifrån sig, V. r. to shed the hair, -band, n. hairlace. -borste, 771. hairbrush. - buckla, f. buckle, cur- led lock, -draga, v. a. to pull by the hair. - duk, m. haircloth. - fln, a. subtle, fine, thin. - fläta, f. braid of hair. -frisör, 771. hairdresser. -klyfvare, m. hairsplitter, sophist, -klyfveri,'71. sophisticalness. -Ilk, a. capillaceous, -lock , 771. lock or curl of hair. -nål, f. hairpin, bod- kin; eurling-pin. -piska, f. tail in ths hair. -Slkt, m. hairsieve. - silt- ver, n. capillary silver. -Sniån, m. hairbreadth. -tofs, m. tuft of hairs, -tång, m. tweezers. Hård, a. hard , firm ; severe; harsh; inflexible; insensible, -het, f. hard- ness, severity. -hjertftd, a. hard- hearted. - kokt, a. hardboiled. - lif- vad, a. hardbound, costive. - läst, a. hard to lock, -munt, -mynt, a. hardmouthed. -na, V. n. to har- den , to grow hard. -nackad, a. stiffnecked, stubborn. - nackenhet, f. obstinacy, stubbornness. -Had, f. callousness, induration, hardness, -smält, a. indigestible. -vail, -vallsäng, m. upland-meadow, high meadow. Häck, in. hedge, coop; rack. Häcka, v. a. & n. to hatch, to breed. Häckeneld, m. firing by files. Häckla, f. hackle, hatohel. -, V. a. to hackle, to hatchel; to criticise. -16. m. hatcheller; censurer. Häd||a, v. a. to blaspheme, -are, m. blasphemer, -else, f. blasphemy. Hädan, ad. hence, from hence, gå -, be gone. ' -efter, ad. hereafter, henceforth, -färd, 7». decease. -kal- la, V. a. to call from hence. Häfd, 771. culture; cultivation, improve- ment; history, annal, cronicle. gam- mal -, prescription, old custom, -a, V. a. to cultivate; to debauch. - ateck* nare, m. historian, recorder. Häf||konst, f. statics, mechanics. -Of« fer, 71. heave-offering, -stång, m. lever. -tyg, n. mechanical powers. -VCl, 771. lever. Häft||a, V. a. to fasten; to stitch. -, V. 71. to fasten, to catch; to be liable. -©, 71. some sheets stiched together, number. • -plåster, 71. sticking, plaster. Häftig, a. vehement, eager, impetuous, passionate, -het, f. vehemence, im- petuosity, eagerness, passion. Häfva, V. a. to heave, to raise; to correct, to subdue; to remove; to an- nul. - tig, V. n to be rough, to Häfvare Härpå 103 work; to heave, to awelL -IC, m. eiphon, crane. Häger, m. heron. Hägg, f. bird's cherry-tree. Hägn, n. hedge, enclosure; shelter, pro- tection. -a, v. a. to hedge, to fence; to guard, to protect, -ad, f. hedge, enclosure. Hägr||a, v. a. T. to notch, -ing, f. notching; fata morgana. Häkt||a'^ f. hook. -, V. a. to hook; to put in prison. -ande, n. arrest- ing, imprisonment, -balk, WJ. tran- som. -e, n. jail, gaol, prison. -ma* kare, m. pedier. Häl, m. heel. Hälft, m. half, moiety, hälften min- dre, less by half, hälften mera, half as much more. -enbonde, -enbrukare, rn. farmer who pays half the profit of the land let to him. -bruk, n. ground cultivated upon condition of paying half the profit. HaH, m. flat rock, -a, V. a. to tilt; to pour. - af, - bort, - ut, to pour off or out. -eberg, n. rock, -flinta, f. hornstone. -ning, f. pouring; tilt. - regn, n. shover of rain. Hällre, Hälst, s. Hellre, Heist. Hälsot, m. mortal sickness; death. Hämd, m. revenge, vengeance, -girig, a. revengeful, vindictive, -girighet, f. revengefulness. Hämm||a, v. a. to stay, to stop, to restrain, to repress. -kedja, f. trigger. Hämna, V. a. - 8, V. d. to revenge, to avenge, to vindicate, -nde, a. vindicatory, -re, 771. revenger, avenger. Hämpling, vn. linnet; flax-finch. Hämta, s. Hemta. Händ^a, v. n. to happen, to come to pass, to chance. ~kan -, perhaps, by chance, -else, f. accident, chance, occurrence, case, i all -, at all events. -elsevis, ad. accidentally, by chance, casually. Händig, a. handy, dexterous, -het, f. handiness, dexterity. Hänföra, a. to carry away; to transport, to ravish. - till, to refer. -nde, a. ravishing, charming. Häng||a, V. a. to hang, to suspend. -, V. n. to hang, to be suspended. - efter, to be at one's heels, to impor- tune one; to continue. - fast, to hang on. - i, to hang in; to conti- nue. - ihop, - samman, to hang together, hum hanger det ihop? how is it with that affair? - ned, to hang down. - Ute, to hang out. - vid, to hang to; to stick to. - sig, to hang one's self, -björk, f. weeping birch, -bro, f. suspension - bridge, -bår, f. handbarrow. -färdig, a. de- sperate. -la; V. 71. to languish. -lås, n. padlock, -läpp, m. blobberlip. -man, m. long mane, -matta, f. hammock. - Sjuk, a. weak, peaking, -sjuka, f. weakness, craziness, infir- mity. -sle, n. girdle, belt; breeches- bearer. Hängifven, a. devoted, given to. HänrycklJa, v. a. to ravish, to enchant. -ning, f. rapture, ecstasy. Hänseende, f. respect, regard. Hänskjuta, V. a. to refer, to put to. Hänsyft||a, V. n. to allude to, to point at. -ning, f. hint, allusion. Hänvis||a, v. a. to refer, -ning, f. reference. Happen, a. amazed , astonished , sur- prised. -enhet, f. astonishment, surprise. -na, v. n. to be amazed, to be astonished. Här, ad. here. - och der, here and there.1 - 0771 dagen, the other day. -af, hereof, hence, from this. - ef- ter, hereafter, hence, -emellan, here between, between this. -emot, to this, in opposition to this. - hos, herewith, with this, here annexed. -i , herein. -ibland, here among, -ifrån, hence, from this place, -ige- nom, hereby, by this, -in, in here, -inne, -inom, -innanföre, with- hin here, here within. -medelst, herewith. -nast, next to this, next time. - Om, of this, hereof. -Om- kring, hereabouts.. - på, hereupon, 104 Härstädes Höfla on this, -städes, -sammastädes, here, in this place, -till, hereunto, to this, -under, underneath here, under this. -uppe, here above. -nt, be gone. -utmed, hereby, here along. -utur, hereout, hence, from hence. -Varande, a. residing here. - VUl'O, f. abode here, presence. - Öfvan, here above. -Öfver, over here, above here, at this, hereabout. Här, tn. army, host, -fågel, tn. hoo- poe. -färd, tn. warfare. -höfvids* man, tn. general, -mästare, m. grandmaster. - rop, - skri, n. war- whoop , shout. -skara, f. host. -Smakt, f. force of arms. Härad, n. district -sfogdo, tn. bal- lift of a district. -Shöfding, tn. justice of a district, -siiämnd, tn. jury of a district. -SSkl'ifvare, m. clerk of a district. -Sting, n. county- court, court of assizes. Hard, m. forge, hearth of a forge. Hardlla, V. a. to harden, to temper. - barn, to inure the children to hard- ships. - igenom, to endure, to hold ont. - tig, to make one's self hardy, -ig, a. hardy, inured to hardships. -ighet, f. hardiness. Harf, f. rake. Härf[|la, v. a. to reel. -V61, 771. reel. Härflyta, v. n. to flow, to issue, to arise, to proceed. Hälftråd, tn. the clew af the thread. Härfva, f. skain, skein, hank, slipping. Härj||a, v. a. to waste, to ravage. -nde, n. -nlng, f. devastation. Härkomst, tn. birth, origin, descent. Härledda, V. a. to derive, to deduce. -ning, f. derivation. Härlig, a. magnificent, glorious, -göra, V. a. to glorify. -görelse, f. glori- fication. -hetj f. magnificence, splen- dour, glory. Härm|]a, V. a. to imitate, to counter- feit; to mimic. -ande, a. imitative. -are, m. imitator, mimic. - nlng, mimicry. Harnad, f. warfare. [an herald. Härold, tn. herald. -Mtafs m. staff of Härröra, v. n. to issue, to arise, to proceed. Härs OCh tvärs, ad. higgledy-piggledy. Härsk, a. rank, rancid, rusty, -het, f. rankness, -na, V. n. to grow rank. Härstamma, v. n. to come of, to spring from. - nde, n. derivation, descent. Härsvängarö, m. cutlass, Hässla, f. bunch of flax. Häst, tn. horse, stiga till -/to mount a horse, to get on horseback, stiga af en -, to alight from a horse, to dismount. -äfvel, m. horsebreeding, -broms, m. ox-fly, dung-fly. -bår, f. horselitter. -bölia, f. horsebean. -Abler, tn. pl. mountain arnica, -fluga, f. horsefly, -handel, m. horsedealing, -handlare, 771, horse- dealer. -hof, m. horsehoof; colt's foot (plant). -kastanle.', tn. horse- Chesnut. -kraft, f. horsepower.; -kur, m. horse-physic. -kött, n.j horseflesh, -lik, a. horselike. -lä»1 kare, tn. horseleech, farrier, -mark* nad, f. horsemarket. -m&nglare,m. horsedealer, horsecourser. - qvarn, f. horsemill. -sko, m. horseshoe, -svans, m. horsetail, -täcke, horsecloth, caparison. Hätsk, a. spiteful, malicious, -höt, f. spite, rancour. Hatta, f. cap. Häxa, f. witch, sorceress. -, V. n. to witch, to spell. HÖ, a. hay. berga -, to make hay. -and*, -bergning, f. hayharvest, haymaking. -bol, n. grassland. -frö, fl. grass-seed, -gaffel, f. hayfork. -lada, f. hayharn. - laS8, n. cart- load of hay. -månad, tn. July. -Skallra, f. cock's comb (plant). -Skulle, Wl. hayloft,haymow.-Stack, m. haystack, hayrick. -Sträng, tn. swath. -tapp, »71. handful of hay, bottle of hay. -tjuga, f. hayfork. -vålm, in. haycock. Höfding, tn. chief, governor, -dome, n. government. Höfla, v. a. to plane Höflig Höra 105 ^ToHlg, a. civil, obliging, courteous,I complaisant. -het, f. civility, com- plaisance, courteousness, af -, för - skull, in complaisance. nöft, 771. hip, haunch, på -, at random, I by guess, -ben, 71. hucklebone. Hofva, f. measure, ho. det är icke min -, it is not for me. det är hans -, it becomes him. gå öfver to be beyond the reach, öfver höfvan, beyond measure, out of all ho. HÖfv||as, V. d. to behoove, to become, to beseem. - Isk, a. civil, complai- sant, courteous. Ilöfvel, 8., Hyfvel. Höfvitsman, m. captain. Hög, 771. heap, pile..-tals, ad. by heap. Hög, a. high, tall, lofty; sublime, great; loud; elevated, a'Spiring. det är mig för högt, it is beyond my reach. -akta, V. a. to esteem, to value, to honour, -aktad, a. honoured, -akt- ning, f. esteem, -altar, n. great altar, -bent, a. longlegged. -boren, a. most high, -bröstad, a. high- breasted. -båtsman., m. boatswain's mate. -djur, n. king's game, red deer, -dragen, a. haughty, lofty, -dragenliet, f. haughtiness, -färd, f. pride, insolence. -färdaS, V. d. to be proud, -färdig, a. proud, haughty, -förräderi, n. high-treason, -förrädisk, a. treasonable, -het, f. loftiness, sublimity, highness, great- ness. hans -, his highness, -ligen, ad. earnestly , warmly, importunely; • extremely. - Ijudd, a. loud, audible, vociferous, -länd, -ländig, a. up- land, rising, -lärd, a. most learned, very learned. - messa, f. morning service, -mod, n. haughtiness, pride, -modas, v.d. to be proud, -modig, a. proud, haughty. -mål, n. capital cause. - målsfråga, f. question of great consequence. -qvarter, n. headquarters. -IC, a. higher, better, -rod, a. highred. -Sint, a. high- minded, magnanimous. -skola, f. university. -slätt, f.,table land, -fit, a. highest, supreme. -, ad. extremely, very, in the highest degree. på det högsta, earnestly, till det högsta, i det högsta, at the most. -stsaUg, a. late, deceased, -stain* mig, a. high grown, -säte, n. place of honour. - t, ad. high, highly ; dearly, fyra man högt, four men abreast, drifva en sak för högt, to carry a business too far. -talig, a. loud. -tid, m. festival, feast -tidsafton, m. vigil, eve of holy* day. -tidsdag, m. festival, feast, -tidskläder, pl. festival habit, -tid* Mg, a. solemn. -tidlighet, f. so» lemnity. -tlofvad, a. blessed, mag. nified. -trafvande, a. highflown, •lofty. -tryck, 71. high-pressure, -tysk, a. high-german, -tänkt, d. magnanimous, sublime. -VOkt, m. mainguard. - vigtig, a. very im- portant. -vis, a. very wise. - väl» •boren, a. right honourable, -ädel, a. honoured. HÖger, a. right; dexter. - af, to the right, till på -, on the right, towards the right hand. HÖj||a, V. a. to raise, to lift up. - priset, to enhance the price. - sig, V. r, to raise. - as, V. d. to raise, -d, f. height, altitude, loftiness; sum- mit, hill, eminence, rising ground; la- titude, altitude. -Ring, f. raising. Hök, m. hawk, falcon. Hök||are, m. higgler, huckster. -w!, n. higgling. , . Hölja, v. a. to cover, to veil. Hölsa, f. hull, cod, peel, husk. Holster, n. holster; spathe. HÖna, f. hen. Höns, n. hen, poultry, -gärd, m. poultry-yard, -gäll, n. cockcrowing-. -bus, 71. henhouse, -korg, m. hen» coop, -kyckling, m. female chicken, -tipp, m. pip. -vagel, m. hen. roost. Hör||a, v. a. & n, to hear; to obey; to examine; to grant; to learn; to relate to belong. - ilia, to be thiek or hard of hearing, det låter - sig, it Is like enough, that is something like. 106 Hörande Ihop hör! hör på! hark! soho! - af, to hear of. - efter, to inquire; to attend to. - sig före fom), to in- quire, to ask about. - på, to attend to. - upp, to give attention, to prick up one's ears, to hearken. . - Ut, to hear to an end. - ihop, to belong to another, to be fellows. - ihop med, to belong to. - till, to belong to. -ftnde, n. hearing, inquiry, exa- mination. -are, m. hearer; teacher at a public school. -sam, a. obe- dient, obsequious. -samhet, f. obe- dience, compliance. - samma, V. a. to obey. -sei, m. hearing, the sense of hearing. -selnerf, m. auditory nerve. Hörn, «. corner. -hus, n. corner- house. -Skåp, n. corner-cupboard, buffet. -Sten, m. cornerstone. Höst, m. autumn, i höstas, last au- tumn. -a, V. n. to make harvest. -aktlg, -lik, a. autumnal, -köra, V. a. to plough in the autumn, -må- nad, m. autumnal month, September. -Sade, n. corn sown in the autumn, -tid, m. autumn, harvest-time. Höta, Vk a. to threaten, to threat, to menace. I. (vokal.) I, pron. ye, you. I, prp. in, at, to, upon, i förstone, i början, at first, in the beginning, i dag, to-day, this day. i påsk, to easter, i veckan, every week, i tre veckor, in three weeks, i vårt mynt, in our coin. Iakttaga, V. a. to .observe, to regard. -nde, n. observance, observation. Iblaud, prp. among, amongst. -, ad. sometimes, now and then. Icke, ad. no, not. om unless, ex- cept, if not. att -, lest, lest that. - desto mindre, nevertheless, how- ever. vet. Id, f- pursuit, diligence. -as, V. d. to take pains. - icke arbeta, to be too lazy to work. - svara, not to take the pain to answer. Id, m. a sort of carps. Idegran, f. yew, yewtree. Idel, a. mere, pure; downright. -igen. ad. incessantly, continually. Identifiera, v. a. to identify, -sk? a. identic, identical. Idlsla,'V. a. to ruminate; to repeat f' rumination. Idk||a, V. a. to bestow pains upon, tc pursue, to study. - ett handtverk, to follow a trade. - studier, to pursue learning. - elig, a. incessant, continual. Idog, a. industrious, diligent, labo» rious. -het, f. industry, diligence, assiduity. Idrott, m. exploit, achievement, idrot- ter, pl. exploits; learned performances. Idyllisk, a. pastoral. Ifr||a, v. n. to grow hot, to be incensed or provoked. - för, to be zealous for. - emot, to rant against, ifras på någon, to be angry with one. -are, m. zealot. -lg, a. eager, fervent, ar- dent , zealous, hot, warm, passionate, -ighet, f. eagerness, zeal, fervency. -igt, ad. eagerly, fervently, zealously.' Ifrån, prp. from, of. - början till Slut, from beginning to the end. - förståndet, out of one's wits, in -, from within. Ut -, from abroad, from without, -ord - ord, word for word. allt - den tiden, from that time forward, falla -, to fall off. m. ardour, zeal, eagerness. IfÖl, a. with foal. Igel, m. leech, bloodsucker. -kott, m. hedgehog, urchin. Igeh, ad. again, anew; on the other hand; back, left, gifva en så godt -, to give one like for like, to fit one. der 'dr icke men -, there is no more left, stänga - dörren, to shut the Igenom, prp. through, by. [door. Ihjäl, ad. dead, ligga -, to overlay. Ihop, Ihopa, ad. together. Ihägkomma Indrifva 107 Jhågkomma, V. a. to rememSir, to recollect. [hollowness, cavity. Ihålig, a. hollow, fistulous, -het, f. Ihållande, a. constant, continual. Ihängsen, a. obstinate, persevering. Ihärdig, a. perseverant. -het, f. perseverance. Ijons, ad. lately, recently, of late. Ikläda, v. a. to vest with. - sig, v. r. to put on, to vest one's self with. Il||a, v. a. to hurry, to haste. -, V. imp. det ilar, it thrills, ' it pains, -ande, a. hasty, speedy, pressing, -bud, n. express, courier. -marsch, m. forced march, -tåg, n. express- train. ad. ill, bad; badly, göra en -, to hurt one. bli - vid, to be startled, taga - Upp, to take ill. -»mående, a. indisposed, not in good health, -asinnad, a. malicious, malignant, -ftsmakande, a. unsa- voury, unpalatable, -bragd, m. ma- lice, trick, -fundig, a. knavish, shrewd. -fägnas, V. d. to be eager upon, to be impatient. - görning, f. villanous action. -listig, -parig, -pliktig, a. crafty, cunning, -listig- het, f. craft, cunning. -vilja, f. Ill'will, spite, grudge, rancour. -vil- _ lig, a. spiteful, malignant. Illuminera, V. a. to illuminate, to en- lighten; to colour, to enluminate, Illusion, f. illusion, deception. Psk, Ilsken, a. spiteful, malicious. - tjur, a butting bull. - hund, a mad dog. -a, f. malice, spite, Imbad, n. vapour-bath. Imm||a, f. steam, vapour, w» V. n. to steam, to vapour. - ig, a. damp, dampy. IhimerfOrt, ad. continually, without Imot, S. Emot. [interruption. Imponera, V. n. to impress, ro strike, to excite respect. -nde, a. imposing. In, part. in. -alles, ad. in all. Inandas, V. d. to inhale, to breathe. Inbegripna, V. a. to comprehend, to include. -CH, a. comprehended, deeply engaged about, Inberg||a, v. a. to house, -ning, f. housing of corn, hay etc. Inberäkna, v. a. to include. Inberätta, v. a. to report. Illbil||lq, V. a. to make believe. - sig, V. T. to imagine, to fancy. - sig för mycket, to think too well of one's self, -lad, a. imaginary, vain, idle. -Inlng, f. imagination, chimera; pra» Judice, prepossession. -Iningskraft, f. Imagination, power of imagination. -Sk, a. conceited, presumptuous. Inbind;!», v. a. to bind in. -ning, f. binding; cover. Inbiten, a. inveterate. Inbjud||a, v. a. to bid, to invite to enter. -ning, f. invitation. Inbland||a, v. a. to intermingle, to mix with, -nillg, f. intermixture; inter* ference; implication. Inblåsa, v. a. to blow in, to inspire. Inborn, a. innate; inborn. Inbringa, v. a. to bring in; to yield, to profit. Inbrott, n. irruption, invasion, inroad; housebreaking, -stöld, m. houserob- bing, burglary. Inbränna, v. a. to bum in. Inbunden, a. bound; implicit, ticklish, mysterious; reserved, close, cautious. . inbundet namn, cipher. Inbyggare, m. inhabitant. Inböja, V. a. to bend inwards. Inbördes, a. mutual,, reciprocal. - krig, civil war. -, ud. mutually, reci- procally, one another. Indel||a, V. a. to divide, to share, to classify. -ning, f. division, compar- tition, classification. - ningBverk, n. appointment of lands and rents for the national army. Indigo, m. indigo, anil. Indika, v. a. to surround with ditches. Indrag||a, v. a. to draw in; to re- trench; to suppress, to discontinue. -en, a. retired, solitary. -ning, f. retrenchment, suppression, reduction; shortening. Indrifva, V. a. to drive in; to collect to levy; to call in; to get cashed, 108 Indry pa Inkrom KcdrypHa, v. a. & n. to instil, -ning, f. instillation. Indrägt, m. revenues, income, rent. _ "ig, «• lucrative, gainful, profitable. Industri, f. industry, -el, a. in- dustrial. -idkare, m. artificer, -rid» dare, m. adventurer, swindler. -ut» ställning, f. industrial exhibition. Indämma, V. a. to embank. Inelfvor, f. pl. entrails; intestines; numbles. Inemot, ad. almost, nearly. Infall, n. invasion; sally; fancy, -a, V. n. to fall in; to invade; to hap- pen. -On, a. shrunken; hollow. Infalsa, V. a. tö mortise; to join be- tween. [soldier. Infanteri, f. infantry, -st, m. foot- In fart, m. entrance; avenue. Infatt||a, V. a. to set, to enchase. -ning, f. frame, enchasing, border. Infinna sig, v. r. to appear. Inflicka, V. a. to interpolate, to insert. Inflyt||a, V. n. to flow into; to be in- serted. -else, f. influence, hafva - på, to influence upon. Inflyttning, f. settlement, migration into a land. [twist. Infläta, V. a. to interlace, to inter- InfOg-a, V. a. to join between, to fit . into, -ning, f. fitting into, mor- tising. Infordra, V. a. to call in; to demand. Informator, m. informer, instructor, teacher. Infria, v. a. to redeem, to deliver; to pay; to get in. Infrusen, a. frozen fast; icebound. Infrysa, V. n. to freeze in, to freeze fast. Infödd, a. Inföding, m. native, in- bom. -81'ätt, m. right of native. Inför, prp. before, in presence of. InfÖr]]a, V. a. to import, to bring in; to introduce; to establish, to bring up; to irfetafi; to insert. -Unde, n. introducing, installation, -ning, f. insertion. -SOI, m. importation. - .» egendom, mortgage. Införlifva, v. a. to incorporate, liiförskrlfva, v. a. to write for. Illgölodes, ad. by no means. Ingalunda, nd. in no wise, not io the least. Ingefära, f. ginger. Ingen, a. none, nobody, no one. -dera, a. neither. -Städes, ad. no-where. -ting, n. & prp. nothing. Ingifva, v. a. to give in; to inspire., -velse, f. inspiration, impulse. Ingjuta, V. a. to pour in, to instill, to infuse. Ingrepp, n. encroachment, usurpation. göra - i, to encroach upon. Ingripa, v. n. to lay hold, to catch in; to encroach upon. Ingräfva, V. a. to dig into, to engrave. IngrÖpt, a. concave, excavated. Ingå, v. n. to enter, to go in. ingå- ende tull, custom for goods imported, -ng, m. entry, passage, entrance; avenue; introduction. In gäld er, m. pl. revenues. Ingärd||a, v. a. to enclose, to fence In. -ning, f. enclosure. Inhala, V. a. to haul home. Inhemsk, a. native, national, .indi» genous. Inhemta, V. a. to gather; to gain; to collect. «- någons råd, to ask some* body's advice. Inhugga, v. a. to hew in, to cut in. Inhys||a, v. a. to lodge, -eshjon, n. a person living gratis at somebody'» house, cottager. Inhäfta, v. a. to stitch in, to sew intOc Inhägna, v. a. to enclose. Inhäkta, v. a. to hook in. Inhändiga, v. a. to hand to, to de» ■ liver. - nde, n. delivery, consignation. Inhösta, V. a. to gather what is reaped. Inifrån, av. & prp. from within. Injaga, V. a. to drive into. Inkall||a, v. a. to call in, to summon to appear, -else, f. calling in, cita- tion, summons. Inkassera, v. a. to get in, to encash. Inkast, n. objection. InkO.mst, m. income, revenue. Inkrom, n. stuff. Stuffing; pulp; crum; garbage. Inkräkta Inrikes 109 Inkräkt^a,'v. a. to conquer, to sub- due, to usurp, -are-, m. conqueror, usurper. - ning, f. usurpation, en- croachment. Inköp, n> purchase. - a, V. a. to purchase, -are, m. purveyor. -Spris, n. prime cost, cost-price. - sräkning, f. invoice. Inkörsport, m. gateway. Inlag||a, f. bill, request. -Sfä, n. de- posit, trust, bailment. Inlast||a, v. a. to load, to ship, -ning, f. lading in, shipping. Inledda, V. a. to introduce, to usher in; to lead into, -ning, f. intro- duction; seduction. Inlefverer||a, v. a. to deliver in, to make over. -ing, f. delivery. Inlemna, V. a. to give in; topresent; to deliver in. Inlinda, V. a. to envelop, to wrap up. Inlopp, n. inlet, mouth, entrance. Inlåta, v. a. to let in; to admit. - sig, V. r. to engage in. - sig med, to concern one's self with one. Inlugg||a, v. a. to put into. - beröm, to acquire honour or praise, -ning, f. laying in, folding up; inlaying; damasking. Inländsk, a. native. Inläsa, v. a. to lock up. InlÖpi|a, V. n. to run in; to arrive; to enter. -ning, f. entrance, put- ting in. InlÖs||a, v. a. to redeem, -on, m. redemption. Ito imprison. Inmana, v. a. to call in. - i häkte, Inmura, V. a. to immure, to enclose within walls. Inmate, n. intestines, entrails. Innau, prp. & C. before. -, ad. within. - kort, in a short time, -del, m. -dome., n. the inner part, -for, prp. -före, ad. within, -läsning, f. reading, -på, ad. within, inside. - rede, - Terk, n. apparatus of the inside, -till,, ad. within, in the inner part. Inne, ad. within; at home, sitta -, to be in prison, skuld som står -, a debt not yet paid, -boende, a. intrinsic, -bränna, V, a. to close up and burn, -bära, V. a. to 1m» ply, to import, to signify, -fatta, V. a. to comprehend, to comprise, to include. - hafva, v. a. to possess, to hold, to occupy, -hafvare, m. possessor, occupier, proprietor; bearer, -håll, n. contents, argument, tenor; substance-; purpose, -a, V. a. to con» tain, to hold; to stop, -hållning, f. retention, -lagd, -liggande, -lykt, a. enclosed. -fligr a. af- fectionate; hearty; ardent. - lligeiV ad. heartily. - rst, a. innermost, inmost. -, ad. most inward. -sluta, V. a. to include, to enclose; to con- fine, to shut up. - sig uti någons ynnest, to recommend one's self to the. favour of. -8tå, v. n. to re* main, innestående skuld, debt not yet paid, arrears. - ställ ga, V. a. to shut up. -varande, a. instant, present, den första the first in» stant. Inolja, V. a. to anoint, to grease. Inom, prp. within. - sig, within one's self, secretly, closely. -bords, ad. aboard, within the ship. Inpacka, V. a. to pack up, to emhale. Inpassa, V. a. to fit to, to frame in. Inpassera, V. n. to pass in, to enter. Inplanta, V. a. to implant, to instill. Inprägla, V. a. to imprint, to engrave. Inpå, prp. upon, until to. långt - natten, deep into the night. Inqvarter||a, v. a. to quarter. - sig, to take up one's quarter some-where. -Ing, f. quartering of soldiers. -lllgS* Sedel, m. quartering-ticket. Inre, a. inner, interior, intrinsic. Inredda, v. a. to order, to arrange. -ning, f. disposition, arrangement. Inregistrera, V. a. to register, to enter. Inrld,|a, V. a. to break a horse, to ma- nage a horse. -, v. n. to ride in. -en, a. trained, managed. Inrifva, V. a. to rub in, to scrape, to rasp in. Inrikes, a. inland, internal. -, ad, within tbo land, 110 Inrikta Instorta Inrikta, v. a. to put in order, to re- gulate, to adjust. Inringa, d. a. to ring in; to surround. In||rita sig, -rota sig, v. r. to gain ground, to take root, to spread. -ro* tad, a. inveterate. Inrop, n. (på auktion) the last offer or price bid. -a, V. a. to call in; to call in at an auction. Inrycka, V. n. to march into. -, V. a. to insert. Inrymm||a, V. a. to contain, to hold; to yield, to grant. -0, n. room, space. Inråda, v. a. to counsel, to put in one's head. -U, f. -nde, n.S mo- tion, impulsion. Inräkna, v. a. to reckon in, to com- prise in an account. Ihrätt||a, V. a. to institute, to establish; to order, to regulate, to adjust, -ning, f. institution, establishment, regulation, order, construction, structure; machine, apparatus.. Insalta, V. a. to salt, to cure. Insam||la, v. a. to gather, to collect. । -ling, f. collection, gathering. Insats, m. stake. Inse, V. a, to look in; to conceive, to understand. -ende, n. inspection, direction; penetration, i Insegel, n. seal. Insekt, m. insect, -lära, f. ento- Insida, f. inside. [urology. Insigt, m. insight. -Sfull, a. in- telligent. Insjukna, v. n. to fall sick. Insjunken, a. sunk, sunken; shrunken. Insjö, m. lake, inland water. Inskepp||a, V. a. to ship, to embark; to import, -ning, f. shipping, load- ing, embarkment; importation. Inskicka, V. a. to send in; to remit. Inskrif||ning, f. entering, matricula- tion. -t, f. inscription. -va, V. a, to inscribe, to enter, to enrol. Inskrank||a, V. a. to limit, to confine, to restrain, to reduce, to terminate. lefua inskränkt, to live close, -an- de, a. restrictive, -ning, f. limi- tation, restriction, restraint, reduction. Inskänka, v. a. to pour in. Inskärpa, v. a. to cut, to carve. - ing, f. incision, carving. Inskärpa, v. a. to inculcate. Inslag, n. woof, weft. Insluka, v. a. to swallow, to gulp down. Inslumra, V. n. to fall asleep. Insnärja, V. a. to insnare, to entangle, Insndra, Vt a. to lace. [to hamper. Insockne, a. situate in the parish. Insomna, V. n. to fall asleep. Inspektor, m. inspector, intendants steward. Inspruta, V. a. to syringe, to inject Inspränga, V. a. to besprinkle. Instampa, V. a. to stamp in, to beat in, to ram. Insteg, n.* entry; influence, lemna - åt, to give way to, to yield to. få -, to gain influence, to prevail, få - hos någon, to get interest with one. Insticka, v. a. to thrust in, to put in, to pocket. Instift|>, v. a. to institute, -are, m. institutor. -else, f. institution. Instiga, v. n. to mount into, to get in, Institut, n. institution, boarding-school. Instrument, n. tool, instrument; do- cument, act, deed. - makare, m. in- strument-maker. Inströ, V. a. to strew, to scatter into, to intersperse. [duity. Instudera, v. a. to learn with assi. Instufva, v. a. T. to stow in. Instunda, V. n. to approach, to draw on. -nde, a. approaching, near, en- suing. Inställda, V. a. to put off, to defer. alldeles -, to leave off, to cease from, to inhibit. - sig för domaren, to appear before the judge, -else, f. appearance. -ning, f. defering, leav- ing off, inhibition. Instämma, v. n. to agree with; to intone, to join., -, V. a. to summon to appear, -nde, n, accord ; citation. Instäng||a, v. a. to enclose, -ning, f. enclosure. [ruin. Instörta, V. n, to fall in suddenly, to Insuga Irring 111 Insuga, V. a. to suck in, to absorb. Insunken, a. sunk, sunken. Insupa, v. a. to imbibe, to drick in. Insvepa, V. a. to wrap up, to wrap in. Insy, v. a. to sew in. Insylta, V. a. to preserve, to pickle. Insända, v. a. to send in. Insänk||a, v. a. to sink into. -ning, f. sinking in; cavity. Insätt|[a, V. a. to put in; to imprison; to appoint, to constitute. -ning, f. setting in; imprisoning; making an heir, investiture, installation. Insöfva, v. a, to lull, to lay asleep, to sooth up.' Intag||a, V. a. to receive into, to ad- mit into; to take; to take possession of; to charm, to seize, to captivate; to gather. -ande, a. taking; en- gaging. -CD, a. smitten with, struck with, fond of. - af sig sjelf, cap- tivated with one's self. -ning, f. reception, admission, taking, seizing. Intala, V. a. to persuade. -n, f. per- suasion. Intappa, V. a. to mortise. Inteckn||a, V. a. to note, to inscribe, to register, låta - ens egendom, to take a mortgage upon the estate of another. -Ing, f. mortgage. Interfoliera, V. a. to Interleave. Intet, n. nothing, nought, göra om -, to annihilate, to undo, göra ens anslag om to frustrate one's de. sign, gå om -, bli om -, to come to nothing, veta - med sig, to be conscious of no ill action. Intill, prp. till, until to, up to, to, close up. - dess, till then. Intinga, V. a. to engage. Intorkas, V. d. to dry in, to dry up. Intrasslad, a. intricate, confused. Intress[]ant, a. interesting, attractive. -e, n. interest, concern, use. -ent, m. partner, party concerned, -era, V. a. to interest. - sig för, to take interest in. Intryck, n. trace, impression, sensation, -a, v. a. to inculcate, to imprint, to Impress, --ning, f. impression. Inträng, n. prejudice, injury, intrusion. Inträdda, v. n. to enter, to go in. -e? n. entrance, entry, ingression. Inträffa, V. n. to happen, to arrive. Inträng||a, V. a. to intrude, to thrust in; to pierce in. -ning,intrusion. Intvåla, v. a. to soap. Intyg, n. testimony, witness, certificate, evidence, -a, v. a. to depose, to testify, to attest. Intåg, n. entrance, entry. -a, V. n, to march in. Intägt, f. receipt, income. Inunder, prp. & ad. underneath, nn» der. detta förstås it implies this. Inuti, ad. within. Invandra, v. n. to immigrate. Inven||tarium, n. inventory, -tern, v. a. to inventory, to keep an in» ventory. Inverka, V. n. to influence, to operate upon. - n , f. influence, cooperation. Invexla, V. a. to obtain by change, to change. Invid, prp. nigh, by. Invig||a, v. a. to consecrate, to inan» gurate, to initiate; to ordain. -ning, f. consecration; ordination. Invirka, V. a. to inweave, to inlace. Invis||a, v. a. to assign, -nlng, f. assignment. Invånare, m. inhabitant. Inväfva, V. a. to interweave. Invänd||a, v. a. to Object, to remon- strate, to plead, -ning, f. objection, pretext, reply, -lg, d. interior, in» ternal. Invärtes, a. inward, intestine, inter, nal, intrinsic. -, ad. inwardly. Inympa, V. a. to ingraft, to inoculate. Inåt, ad. & pr. within, inwardly, tow- ard the inside. [to train up. Inöfva, V. a. to exercise, to practice,' InÖgd, a. hollow-eyed. Iron), f. irony. - sk, a. ironical. Irra, V. n. to go astray, to stray. - sig, v. r. to err, to mistake. Irr||bloss, n. false light, jack in a lan- tern. -gållg, m. maze, labyrinth. -Ig, a. erroneous, false. -ing, f. 112 Irrlära Jemnarig error, mistake, -lära, f. false doc- trine , heresy, -lärare, 77». heretic. -lärig, a. heterodox. - väg, m. wrong way, erroneous way. Is, m. ice. -a, v. a. & n. to ice. -bark, m. sleet, -benet, n. T. sharebone, -berg, 71. mountain of ice. -bila, f. iron to cut the ice. -bit, m. flake of ice. -bjorn, m. polarbear. - brodd, m. icespur, frost- nail. -bräckare, m. icebreaker, -fågel, m. kingfisher, halcyon, -grå, a. hoary, -gång, 771. floating of ice. -iiafvet, 7». the frbzen sea. -häl- lar, Tn. pl. frostnails, ice-spurs. -ig, -klädd, a. icy, glacial, -kail, a. cold as ice. -källare, 77J. icehouse. -lOSSlling, f. breaking up of the ice. -llipen, a. covered with ice. -pigg, 771. icicle, -skorpa, f. crust of Ice. -stycke, n. piece of ice, flake of ice. -tapp, m. icicle. Isabellfarg, 77t. -ad, a. Isabella. Iskänka, v. a. to pour into, to fill. Isop, 7». hyssop. Isprängd, a. stained with different co- lours, variegated. Istadig, a. resty, restiff. Ister, n. lard, seam. - bnk, m. big paunch, gorbelly. -hinna, f. caul. -haka, f. double chin. Itända, V. a. to set on fire, to kindle. X (Konsonant.) J, pr. ye, yon. Ja, ad. yes, yea, nay. - så, indeed, so nay. - men, - v'dl, ay, yes in- deed, certainly; tolerably. -, 8. n. aye, consent, promise. -broder, -herre, 771. yea-and-nay-man, compiler, ayer. -ord, s. Jakord. Jack, m.- elops (a kind of fish). Jacka, f. jacket. Jag, pr. I. - sjelf, I myself. Jaga, V. a. to hunt, to course, to chase, to pursue. - ett skepp, to give obese upon a ship. - bort, to drive away. - på, to hurry on. -16» «n. • flying gib. Jagt, m. chase, hunting, gå på -, to go a hunting. -bÖSSa, f. hunt» ing-piece. -horn, n. hunting-horn. -itund, m. hound, hunting-dog. -has, n. hunting-house. -knif, m. hanger, -mark, f. -park, m. hunting- ground, park, -rop, n. hunting-cry. -rätt, m. privilege of the chase. -tyg, n. hunting-equipage. - väska, f. game-bag, eportman's pouch. Jak||a, V. a. to consent, to agree. -ande, a. affirmative. -, e. n. as- sent, affirmation. -Old, n. consent, promise, affirmation. Jakt, f. yacht, eloop. Jama, V. n. to mew, to caterwaul. Janitschar, m. Janizary, -musik, f. turkish musik. Jauuari, m. January. Jasmin, f. jasmine, jessamin. Jaspis, m. jasper. Jemför||a, V. a. to compare, to confer, to collate, -ande, n. -else, f. collation, comparison. -lig, a. com* parable. Jemk|ja, V. a. to adjust, to proportion, to mediate. - ihop, to adapt. -ning, f. proportioning, adjustning, mediation. Jenin, a. even, level, plaih, smooth; equal, uniform, continual; steady; middling, moderate, tolerable, -a, v. a. to even, to level. -, 8. f. hålla jemn, to observe an uniform conduct, -bred, a. of an equal breadth. - föt* tes, ad. the feet held together. - god, a. equivalent, -godhet, f. equality, equivaleney. -gående, a. parallel, -het, f. evenness, levelness, unifor- mity, equality of surface. -hög, a. of an equal height; T. fastigiate. -lik, a. equal to an other, coequal, -like, m. equal, -likhet, f. equality, -t, ad. equally, even, constantly, conti- nually; just, exactly. -Vlgt, f. eqoi- poise, equilibrium, balance. -åldrig) -årig, a. of the same age. Jemna Jul 113 Jomna, f. a kind of earth-moss. Jomte, prp. near, by, beside; at the same time, at once. Jemväl, ad. also, likewise. Jern, n. iron, -aktig, a. irony. -baiia, f. railroad, railway, -band, n. ironhoop. - banegård, m. ter- minus, railway • station. -baneväk- tare, m. line-keeper, watchman, -banståg, 7». train, -beslag, n. mounting of' iron. - beslagen , a. ironbound. -block, n. sheet-iron. -bref, n. privilege , letter of respite. -bl'O, f. bridge of iron; Ironwharf. -bruk, 71. forge, ironwork. -byrd, -börd , m. ordeal by red - hot iron. -Ck , f. barren scarlet oak. - gal- ler, n. irongrate. -gjuteri, 71. ironfoundery. -glimmer, n. iron- mica. -grufva, f. ironmine. -grå, a. irongray. -haltig, a. ferrugi- nous. -liandel, m. trade with iron- wares. -hytta, f. ironwork, forge, -hård, a. as hard as iron. -kon- tor, 71. office for irontrade. - kram, 71. iron-wares, -malm, m. iron-ore. -OCkra, f. iron-ochre, -plåt, 771. ironplate. -redskap, 71. irontools. -skodd, a. ironshod.' -skräp, n. old iron. - slagg, 771. dross of iron. -smide, n. ironmanufacture, iron- work. -Sten, m. ironstone, side- rites. -Stång, 771. ironbar. -stör, hi. ironlever. -våg, f- scales to weigh iron; ironwharf. -väg, 771. railway, railroad. -vägSSkena., f. ironrail. -vägsstation, f. terminus. -Vägståg, 71. train, -ålder, 771. iron age. -Ört, f. vervain. Jo, ad. yes, ay. - men, yes, tolerably. Johannes, m. John, -bröd, n. ca- rob. -ört, f. St. John's wort. Jollier, 71. chat, tattle, idle talk, -ra, V. n. to chat, to tattle. Jolster, 771. sweet-willow. Jord, f. earth; soil, ground; land, estate. -3, V. a. to bury, to inter, -aktig, a. earthy, -art, f. soil, earth. -beck , 71. bitumen, asphal- Swedish-English Diet.. tum. -beskrifning, f. geography, -bok, ft. groundrent-book, -brand, m. subterraneous fire. -bruk, n. agriculture. -brukare, m. husband- man. -bryn , n. sward, surfate of the ground. -bäfnillg, f. earth- quake. -egftre, m. landed proprietor, landlord, -fall, n. sinking of the earth, -fast, a. fixed in the earth, -frukt, 771. .root-fruit. -fästa, V. a. to bury, -fästning, f. interring, burial, -gal» la, f. water-hyssop. -glob, m. ter- restrial globe, -gods, n. estate, ma- nor. -gubbar, m. pl. strawberry, -gumma, f. midwife. -halfva, f. hemisphere, -haltig, a. earthy, -hvarf, 71. couch of earth, stratum of earth. -isk, a. earthly, sublunary, terrestrial. -klimp, m. lump of earth. -klot, 71. terrestrial globe, -konst, f. midwifery. -krets, 771. orb, the world. -kula, f. den, cave, cavern. -loppa, f. earth-flea, -mask, m. earth-worm. -merg, m. marl, -mån, 77i. soil, -päron, n. potato, potatoes. -ras, 71. sinking of the earth, -ref, f. ale-hoof, ground-ivy. -refning, f. geodesia. -rum, n. room on the ground-floor, -ränta, f. groundrent, landtax. -rök, m. vapour of the earth; fumitory. -torf" va, f. turf, sod. -våning, f. ground-floor. -yta, f. the surface of the earth. -äple, 71. truffle; irish artichoke. Ju, ad. why sure, the more; but. ju förr ju hellre, the sooner the better. han är ju längesedan gift, why sure was not he married long since. Jubel, n. jubilation, -fest, 771. jubi- lee. -år, n. jubilee, year of jubilee. Jubilera, V. n. to jubilate, to exult. Jud||e, 77i. jew. -ebeck, n, Jew's. pitch, asfalt. -endom, 771. Judaism. -inna, f. Jewess. -isk, a. Jewish. Juft, m. juffs, russian leather. Jufver, Jur, n. udder. Jtlgås, f. shiehirake. Jul, m. Christmas, i julas, last chrisI 114 Jula Kakelugnsmakare mae. -ft, V n. to pass the Christ- mas. -aftOIl , 7/1. Christmas eve. -dag, 771. christmus-day. -helg, f. Christmas. -klapp, 771. Christmas- box. -kuse, m. christmas-bread. Jllli, 7». July. Julie, m. yawl, cookboat. Jungfru, f. virgin, maid, -block, ti. T. dead-eye. -dom, tti. maiden- head, virginity. -lig, a. virginal, maidenly, -lighet, f. maidenliness, -lin, n. milk-wort, -pilt, m. gal- lant , coxcomb. -tvål, m. water- Jungman, m. youngster. [pepper. Juni, m. June. Junker, tti. young nobleman, spark. Juridik, f jurisprudence, science of law. Jurist, 7/i barrister, lawyer Just, ad. just, precisely, exactly. - nu, but just now. - densamme, the very same. Justera, V. a. to regulate, to adjust; to rectify, to adjust, to correct, -re, 771. gauger. Justiti||arie, m. deputy burgomaster, justiciary, -eråd, 71. counsellor of justice. Jutvagn, m. wicker-carriage. Juvel, m. jewel, gem. -erare, m. jeweller. -handel, tti. jeweller's trade. -8krin, 71. jewelbox. Jäf, 71. challenge, exception. - va, v. a. to challenge, -vlg, a. liable to challenge. Jägllare, tti. hunter, huntsman, -are- horn, n. huntinghorn, bugle, -eri, 7». huntmanship, veuery. -eribetjent, m. hunting-officer, huntsman, -mä- stare, 77». master of the chase. Jämmer, m. lamentation; calamity, njisery. -dal, 77». vale of misery, -full, a. full of misery, woeful, lamentable. - lig, a. lamentable, wretched. -rop, n. lamentation, la- mentable cry. Jäb||a, U. n. to ferment, to effervesce, to work, Com deg J to rise; fo?/l drickaj to work, blodet -jäser i mig, the blood boils within me. - af högmod, to swell with pri^e. -deg, m. leaven, -jord-lera, f. fermenting clay, -mjölk, f lo- pered milk. - Hing, f. effervescence, fermentation. -ningSproceSB, 74. fermentative process. Jäst, m. yest, yeast. Jättlje, tn. giant, -elik, a. gigantic, gigantlike. -eQrm, m. boa. -InilB, f. giantess. K. Kabal, m. cabal. _ Kilbel, m. cable. -gatt, n. cable, tier, -tåg, 71. -trOSS, 771. hawser, cable. Kabiljo, m. cod, codfish, cabiliau. Kabinett, n. cabinet, closet. - 8S6« kreteiare, m. private secretary. Kabriolett, m. gig cab. Kabya, f gaily, canoose. Kack||el, n. cackle, -la, v. n. to cackle, to gaggle. Kadett, m. cadet. - om bord på skepp, midshipman. Kaffe, n. coffee, -bord, n. coffee- tray. -brännare, m. coffeeroaster: coffeedruni. - bona, f. beau or seed of coffee, -has, n. coffeehouse, -kopp, 77i. coffeecup. -qvam, 771. coffeemill. -Blimp, 771. coffeegrounds. Kafl-a, v. a. to calender. - deg, to Hat dough. -6, 771. roller, cylinder; roller of a mangle, hilt. Idyga - i munnen pä någon, to gag one. Kaftan, m. caftan. Kagge, m. cag, rundiet, runlet. Kaj, m. kay, wharf, -penningar, Kaja, f. jackdaw. Im. pl. kayage. Klljnian, m. namesake. Kajut||a, f. cabin, great cabin, -vakt, m. cabinboy. Kak||a, f. cake. -spade, 77l. peel. Kakadu, f. cackatoo. (oven peel. Kakao, m. cacao, -böna, f. caeaouut. Kakei, 74. saucer tile. - hl. ^tovo of earthen panes. -UgnSJliakare, 771. potter. Kakerlak Kandera 115 Kakerlak, m. albino; white moor; cockroach. Kal, a. bald, bare. Kalas, n. banquet, feast, regal, -ft, V. 71. to banquet, to feast. Kalebass, m. calabash. Kalender, m. calender, almanac. Kalesch, m. calash. Kalf, m. calf, -dans, m. dish pre- pared from the Meetings. - fjärding, m. quarter of veal. -krås, n. sweet- bread. -kött, n. veal, -lår, n. leg of veal. - stek, f. roasted veal. -V8, V. n. to calve. Kalfatra, v. a. to calk. [kind. Kaliber, m. size of a bullet, caliber; Kalk, m. lime, osldckt -, quick lime. - att dricka ur, chalice, cup; T. calix. *- a, V. a. to plaster; to soak in lime-water, -band, n. the crust of mortar covering walls. - brott, n. limepit, chalkpit. -bruk, n. mor tar of lime. -brälinare, m. lime- burner. -bränning, f. calcination. -haltig, a. calciferous, limy. - ig, a. chalky. -Jord, f, calcareous earth, -slå, v. a. to plaster. - sten, m. limestone. -Ugn, m. limekiln, -vat- ten, n. lime-water. Kalkon, m. turkey, -tupp, m. tur- Kalkyl, m. calculation. Hrey-cock. Kall, n. calling, vocation, -a, v. a. • to call, to name, to style; to invite, to summon, -else, /. vocation, call- . ing; invitation; summons. Kall, a. cold, chill, frigid. - blodig, a. coldblooded, cool, -brand, m. gangrene; mortification, -bräckt, a. cold-short. -gräs, n. marsh-cinque- foil. -hamra, v. a. to coldbeat, -kök, n. cold meat. -na, V. n. to grow cold. -piss, m. strangury. -Sinnig, a. cold,' indifferent, cool. -sinnighet, f. coldness, unconcern, indifference. -skål, m. dish made of small beer or wine and water. -SVett, m. chilly sweat. -SYUlst, m. phlegmatic tumour. Kalmink, 771. calamanco. Kalinus, 7». »coni», »weet smelling flag. Kal ops, m. scotch coilops. Kalosch, m. galoshe. Kalott, m. calotte. Kani, m. comb; crest, skåra alia Öfvcr en to pass the same judg- ment upon all, to serve all alike, -borste, m. comb-brush. - foder, n. comb-case, -ma, V. a. to comb. -niakare, m. comb-maker, -mare, Kamé, m. cameo. [m. comber. Kamel, m. camel. -eont, m. cha- meleon. -gam, n. mohair-yam. -hår, n. camel's hair, -opard, m. giraffe, camelopard. Kameral, a. cameralistic, belonging to the finances. -V6rk, n. finances. Kamfer, m. camphire, camphor. Kamillblomma, f. camomil, camomile. Kamlott, n. camelot, camlet, mohair. Kammare, m. chamber. Kammar^duk, m. cambrick, -fru, f. waiting gentlewoman to a queen or princess, -fröken, f. lady of the bedchamber, maid of honour, -herre, m. chamberlain. -jungfru, f. wait- ing maid. -junkarO, m. gentleman of the bedchamber, -kamrat, m. chamber-fellow. -kollegium, n. exchequer-college. - lakej, m. cham- ber-servant. -musik , m. chamber- music. -piga, f. chamber-maid, -råd, n. counsellor, of the exchequer. -tjenare, m. valet de chamber, waiting gentleman. -verk, n. finan- ces. -vetenskap, f. science of finances. Kamp, m. conflict, combat; contest, contention; jade. Kampera, v. n. to camp, to encamp. Kamrat, m. comrade, companion, part- ner. -skflp, n. companionship, fel- lowship. Kamrerare, m. chamberlain. Kana, f. slå -, to slide on the ice. Kanai, rn. channel, canal. Kanalje, m. villain, rascal. Kanarifågel, m. canary-bird. Kandelaber, m. chandelier. Kandera, v. a. to candy. 116 Kandidat Karl Kandidat, m. candidate. Kanel, -bark, 771. cinnamon. Kanfass, 771. buckram, canvas. Kanhända, ad. perhaps, may be. Kanik, m. canon. Kanin, tti. rabbit, cony, -gård, m. warren. -hane, tti. buck-cony. Kann||a, f. can, tankard, -stöpare, 771. pewterer; would-be-politician, state- tinker. -tals, ad. by .tankards. Kauon , TTI. cannon, gun. -ad, m. cannonade, -båt, -Slup, m. gun boat. -gjuterj, 7». gunfoundery. -ier, m. cannonier, gunner, -isera, V. a. to canonize. -isk, a. canonical, ka noniska lagen, canon-law. -kula, f. cannon-ball. Kanske, ad. perhaps, peradventure. Kansl||er, m. chancellor. -1, n. chan- cery. -ist, tti. chancery clerk, secretary. Kant, m. border, edge, corner; way, part, från alla kanter, from all parts, vara på sin to give one's self airs. -a, V. a. to border, to edge, -hugga, V. a. to bevel, -ig, a. cornered , edged, -nål, 77». pipe, needle-fish. Kantiljsträng, m. gold- or silverwlre. Kantin, m. bottlecase, cantine. Kantonera, V. n. to be in cantonment, to canton. Kantor, m. chanter. Kantra, v. n. to overset, to capsize. Kap, 71. catch , capture, -a, V. a. to seize, to catch, to make price of. -are, TTI. privateer, corsair. -are- bref, 7». letter of marque, -eri, n. , piracy, privateering. * Kapell, 7». chapel; T. test,, coppel. i -an, m. chaplain, curate, -mästare, tti. director of a musical chapel. Kapital, n. capital, stock, -ist, in. capitahst, rich man. t Kapitel, n. chapter. Kapiten, m. captain» (letter. Kapital, n. capital. - 77k capital Kapitol||atl0n, f. capitulation. surren der. -era, v. n. to capitulate. Kapott, 71. capote. -, a. lost, ruined. Kapp, 1 kapp, ad. for a wager, -löp» ning, f. race, rtmflitig. -'Tidning', f. horse-race, -släde, m. ruu.mig sledge. Kappa, v. a. to cut, to loop. Kapp||a, f. cloak, mantle; quarter; gown; coping; flounce, vända kap- pan efter vädret, to temporize. draga kappan på båda axlarna, to carry it fair with two parties, -rock, m. great coat, riding-coat, -säck, m. cloakbag, portmanteau. Kappe, m. peck (measure for corn). Kapplake, m. hatmoney. Kapprak, a. bolt upright. Kapriol, m. caper. Kapris,' m. caper. Kapris, m. whim, caprice, freak. Kapsel, m. capsule. Kapson, m. cavesson. Kapun, m. capon. Kar, n. a large tub, vat. Kara, f. oven-rake. -, V. a. to rake. Karafin, m. cruet, decanter. Karakter, m. character; title, -isera, V. n. to characterize, to describe. -istisk, a. characteristical. -slÖS, a. characterless, unprincipled. Karamel, m. brown sugar-candy. Karantän, m. quarantine. Karat, m. carat. Karbas, m. whip. Karbin, m. carabine, carbine. Karbunkel, m. carbuncle. * Kard||a , f. card. -, V. a. to card. -re, rn. carder, -borre , m. bur, burdock. -makare , m. cardmaker. -tfstel, m. fuller's thistle. Kardbenedikt, m. holy thistle. Kardel, m. T. gear, jeer. Kardemumma, f. cardamom. Kardinal, m. cardinal, -värdighet* f. cardinalship. Kardnan, 71. cordovan. Kardus, m. canister of tobacco; car- tridge. -to-bak, m. cut tobacco. Karfstock, m. tally. Karfva, v. a. to cut, to jag. Karg, a. niggardly, scanty, -liet, f. niggardness, sordid parsimony. Karl« 77». tnan.^ stå »o stand to Karlaktig Ke^jekula 117 •ne'e promise, -aktig, a. manly, -aktighet, f. manliness, stoutness, -vagnen, tn. Charles's• wain, the bear. -vulen, a. manly. Karm, tn. frame; back; car. -Stol, tn. chair. Karmin, tn. carmine. Karneol, tn. carnelian, carneol. Kamis, tn. cornice. Karp, tn. carp, -dam, tn. oarppond. -sump, tn. stewpond for carp. KarpUS, tn. riding-cap, jockey-cap. Karret, tn. coach, vagn, chariot. Karriol, tn. cariole, calash. Karsk, a. healthy, hearty, vigorous. -het, f. health, vigour. Kart, m. green fruit. . -ig, a. green, unripe, -nagel, tn. a rough uneven nail. Kart||a, f. map, chart, draught; stamped paper, -era, V. a. to stamp paper, to belay with stamped paper. , Kartesch, tn. cartouch. Kartong, tn. cartoon. Karusell, m. carousal, tilt. Kasern, tn. casern. Kasimir, n. casimire. Kask, tn. helmet, casque. Kassa, f. cash, -behållning, f. cash-balance. -brist, f. defect of cash. -Stöld, tn. depeculation. -tjuf, tn. depeculator. Kasse, tn. cabbage-net. Kassedun, tn. cat's-tail, mace-reed. Kass||era, v. a. to cashier; to annul. -ering, f. cassation. .-ÖT, tn. ca- shier, cashkeeper. Kast, n. throw, cast, fling; the number of four. -, tn. lettercase; caste, stå sitt -, to take one's chance, -a, V. a. to cast, to throw, to Ring, to toss; to fan. - ankar, to cast anchor, to. drop anchor. - boll, to play at ball. - sitt vatten, to make one's water. - lodet, to heave the lead. - af, to cast off, to slip off; to shake off; to yield. - bort, to throw away. - fram, to throw forth; to hint. - om, to throw about; to turn; to throw over »gain. omkull, to overthrow, to throw down. - upp, to toss up, to throw, up; to cast up, to vomit. - ut, to cast out, to turn out of doors; to sketch. - öfve.r ända, to overthrow. - sig, V, T. to cast one's self, to change, to shift, -by, tn. puff of wind, -maskin, tn. win- nowing machine; catapult. -skofvel, m. fan. -Spjut, n. javelin, dart. -Ted, m. cord-wood. - vind, n. puff of wind. Kastanje, m. chesnut. Kastell, n. castle, -an, tn. castellan. Kastr||at, tn. castrate, -era, v. a. to castrate, to unman, to geld. Kastrull, tn. stew-pan. Kasuar, tn. cassowary. Katafalk, tn. catafalco. Katalog, tn. catalogue. Kateder, tn. & n. lecturing-desk, pul- pit, cathedra. Katekes, tn. catechism, -förhör, n. hålla to catechise. Kateket, tn. catechist. Kateter, m. catheter. Katig, a. lustig, bold, -het, f. bold- ness. Katol||ik, m. catholic, -sk, a. catolic. Katsa, f. trap for fish. Katt, tn. cat. -a, f. femal cat. -dre- jare, tn. T. a little vessel without scuttel. - flinta, f. dry quartz. -fÖt« ter, tn. pl. förf J cotton-weed. -guld, n. yellow glimmer. -10, tn. lynx, -mynta, f. cat's mint. - OSt, tn. mallow. -rumpa, f. mullein. -silf- Ter, 11. white glimmer. -Spår, n. T. riders, -ungO, tn. chit, kittling. Katta upp, V. a. T. to cat. to back the anchor. Kattun, n. cotton, calico, -tryckare, tn. calico-printer. Kaus, tn. T. thimble. Kautschuk, n. caoutchouc. Ka vaiiljer, m. cavalier, gentleman. -leri, n. cavalry. -lerist, tn. Kaviar, tn. caviare. (horse-soldier. Kaxe, m. lusty fellow, braggart. Ked, Kedja, f. chain; series. -jebom, tn. lace-chain, -jekula, f. chainshot. 118 Kedjeräkning Klangär -jeräkning, f. chain-rule, -jet>öm, m. chain-stitch. Kegla, s. Kägla. Kejsarlle, m. emperor, -dome, n. empire. -Inna, f. emperess. -krona, f. imperial crown; crown imperial Kejserlig, a. imperial. ((plant). KeJ, Tl.^fondness, foolish tenderness, in- dulgence. -a, V. a. to cocker. to fondle, to indulge. Kemi, f. chemistry, -sk, a. chemical. Kerslng, m. kersey. Kesa, V. n. to scamper off. Kesmage, m. runnet for making cheese. Kette, m. pen, pinfold. Kidl|ja, V. n. to kid. -ing, m. hid. Kif, n. strife, wrangle, quarrel. -vas, V. d. to wrangle. Klka, V. n. to view an object with a telescop, to gaze, -re, TZi. telescope, small perspective glass. KikllOSta, f. chincough. Kik na, v. n. to pant, to gasp. Ki kärt, f. chiches, chick-pease. ku, m. wedge ; goar; clock ; cod ; slice. -a, v. a. to wedge, to drive. - for- mig, a. cuneiform. Kila, v. n. to run swiftly, båten ki- lar, the boat makes a fresh way. Killing, f. kid. Kim, m. chimb, stave. Kimma, V n. to ring (the alarm-bell). Ki inrök, m. lampblack, pinesoot. Kina, f. Peruvian bark. -rot, f. china-root. Kind, f. -ben, n. cheek, -båge, m. jawbone, cheekbone. -pUSt, m. box on the ear. - pusta, V. a. to box on the ear. Kink, n. plaintiveness, niceness, nicety, squeamishness; foolish tenderness; effe- minate softness. -, in. (i ett tåg J, kink, -a, V. n. to wail; to be scrupulously cautious, lo be too nice, -ig, a. querulous, plaintive; nice, squeamish, delicate, effeminate; hard to please, censorious, -ighet, f. querulousness, nicencas. Ki pit, v. a. T. - ankaret, to fish the Kjpblnck., n, watch-block. iwchor. Kipp||a, v. a. - skorna, to slip the shoes. - skodd, a. slipshod. Kirurg', m. surgeon, chirurgeon. -i, f. surgeri. - isk, a. surgical. Kis, m. firestone, pyrite. -haltig, a, pyritiferous, pyritaceous. Kisel, - Sten, m. flint, pebble, pebble- stone. -Jord, f. silicio us earth. Kista, f. chest. KisÖgjJd, a. pink-eyed. -On, ri. pl. ogles. Kitslig, a. querulous, petulant, saucy. Kitt, n. putty, cement, -a, v. a. to putty, to cement. Kittel, m. kettle, -flickare, m, tinker. -Sten, m. tuff. Kittl||a, v. a. to tickle, -are, m. clitoris, -ig, a. ticklish. -ighet, f. ticklishness. Kjortel, m. petticoat. Klabajar, pl. T. battens nailed under Klabb, m. log. (the beams. Klaek, nr. heel. -lapp, rn. heelpiece. Kladd, m. wastebook, memorandum- book. -a, V. n. to tamper, to dabble, to daub, -eri, n. bungling work. Klafben, m. collar-bone, clavicle. Klaff, 111. flap; cuff; top; lapel. Klatlare, m. backbiter, slanderer. Klafve, m. an iron or wooden collar to fasten cows and oxen to the crib. Klag||a, v. a. to complain, to lament, to bewail, to bemoan, -an, f. com- plaint, lamentation. -ande, ni. plain- tiff. -11g, a. mournful, lamentable. -Odag, m. lamentation-day. -odikt, m. elegy, -oljud, -orop, -Oskri, n. lamentation, wailing. -omäl, n. complaint, grievance, -oskrift, f. bill of complaint. -Osång, m. mourn- ful song, elegy. Klammeri, n. quarrel, contest. Klamp, m. block; T. cleet, -fot, m. cloom-foot. -ig, a. clumsy. Kland||er, n. censure, blame; complaint, -eriri, a. irreproachable, -ersjuk, a. censorious. -ra, v. a. to .censure, to reprehend. - ett köp, to object to a bargain. Klang, wt. clang, sound, -ful, a. sonorous, n< jubiiso» Klapp Klosterbroder 119 Klapp, m. clap, flap, smack; knocker (at a door), -a, V. a. to clap, to knock; to pat; to drub, to beat. hjertai klappar, the heart throbs. - pd dörren, to knock at the door. - Ut, to beat out. -holts, n. clap- board. -trä, n. batlet, battril. Klar, a. plain, manifest, bright, clear; ready, -a, V. a. to clear, to defe- cate , to fine, to refine,. -an, f. T. the wind's eye. -era, V. a. to clear, to acquit, to settle, -het, f. clear- ness, brightness; perspicuity. -na, V. n. to clear up, to grow bright. -synt, a. clearsighted; judicious, discerning. -Ögd, a. clearsighted. Klarinett, m. clarinet. Klase, m. cluster. Klass, m. class, -ifleera, v. a. to classify, -isk, a. classic. Klatsch, m. clash, smack, -a, V. a. to flap, to clash. Klav, m. clef; key. -er, n. harpsi- cord. -iatur, f. keyboard. Kloni, n. cockering, faddling. -a, V. n. to cocker, to fondle. - ig, a.'effe- minate, womanish; too much indul- gent. -ighet, f. effeminacy.- Klen, a. weak, crazy, thin; slender, slight, -het, f. craziness, littleness, -modig, a. pusillanimous. - mO- dighet, f. cowardice, -smed , m. locksmith. -t, ad. weakly, thinly, slightly, -trogen, a. incredulous. Klena, v. a. to smear, to glue, to paste; to stop up. Klenod, m. jewel; a precious thing. Kleresi, n. clergy. Klerk, m. clergyman. KH, n. bran. Klia, v. n. to itch. Klibb||a, v. a. - fast, to glue, to paste, to stick. - sig, v. r. to stick to, to adhere. -ig, a. glutinous . viscous, adhesive. Klick, m. clot, bit; slur, blemish. Klicka, v. n. to miss fire, det klickar icke, it can't fail. Klifs, n. dainties. [get up. Klifva, V. a, to climb, to mount, to Klimat, n. climate, clime, tone. Klimp, m. lump, clod; dumpling, -ft Sig, V. r. to clod, to concrete, to coagulate. - 1g, a. cloddy, curded, clotted. Klinga, f. blade. (tinkle. Klinga, v. a. to ring, to clink, to Klink , m. clinchwork, -a, v. a. T, to clinch. -bult, m. clinchbolt. Klinka, f. latch, gigger. Klinkert, m. flemish or yellow bricks. Klint, m. cockle; top of a hill; blue , bottle. Klipp||a, f. rock, -flak, m. haber- dine, lubfish. - 1g, a. rocky. Klipp||a, V. a. to cut; to shear; to clip, to pare; to prune. - med ögonen, to twinkle, -are, m. shearer; wag; ginnet; haberdine. -ing, m. kid- skin; a small copper-coin of a square form. Klipsk, a. waggish, cunning, caption», ensnaring, -het, f. cunning, wag- gishness. Klist||er, n. paste, -ra, v. a. to paste, to size. [clyster-pipe. Klistir, n. clyster, glister. -spruta, f. Klo, m. claw, clutch, talon, fang, pounce. Klock||a, f. bell; watch; hour, clock; bellflower, hvad är klockan? what o' clock is it», klockan är sju, it is seven o' clock. -are, m. sacristan, sexton. -foder, n. case to a watch, -gjutare, m. bellfounder, -gods, n. bellmetal. - kläpp, m. bellclap- per. -slag, n. stroke of bell. -Spel, n. chime, -stapel, m. bellfry. -torn, n. steeple. Klofve, f. clew; vice. Klok, a. judicious, wise, prudent, cun- ning. han är icke he is not in bis senses, ingen blir - derpå, nobody knows what to make of that affair, -het, f. prudence, discretion. -t, ad. prudently, wisely. KlOSSa, f. toad, paddock. Kloster, n. monastery, convent; eloi- eter, friary, nunnery. -aga, f. mo* nasal discipline. -broder, m, lay- 120 Klostergång Knapp brother, -gång, m. passage in the doister, -kammare, m. ceil, -kyr- ka, f. monastery-church. -lefnad, A. monastic life. -11g, a. cloisteral, Jnonastical. -löfte, n. monastical vow. -Orden, m. religious order. tlot, n. bowl, globe, litet -, globule. -formig, a. globular, -mask, m. ephemeron worm- -rund , a. sphe- rical, globular. ' Klots, Tn. block, stub, stock. Klubb, m. club. Klubba, f. club, föra klubban, to lead the discourse. Kludd, n. daubing, -a, V. n. to blur, to manage clumsily, to daub, -are, rn. scrawler, dauber. - 1g, a. blotted. Klump, tn. lump, clod. -ig, a. lum- py ; clumsy, shapeless. Klnnga, f. cluster, crowd. Klunk, rn. gulp, draught, -a, V. n. to gulp. Kluns, Tn. dot, knob. -1g, a. sha- peless; clotted. [bungler. Klut, m. clout; T. sail, -are, m. Klyft, Klyfta, f. cave , den , hole. - af lök, clove. Klyftig, a. cunning, subtle, -het, f. cunningness, subtility. Klyfv||a, w. a. to cleave, to split. - ord, to be too nice in words, to split hairs, -are, -ert, Tn. T. jib, gib. Klys, -gatt, ti. T. hawse, ankaret är för klys, the anchor is a-peck. -band, n. hawse - hooke. -propp, m. hawse-plug. K1&, v. a. to claw, to scratch, -da, f. itch, -dig, a. itchy, -mask, Tn. handworm. KlåpUa, V. n. to bungle, -are, Tn. bungler. -6rl, n. bungling work. Kläcka, v. a. to batch. Kläda, v. a. to dress, to clothe; to cover; to become, to suit. - skott, to be exposed to be shot, del klä- der honom illa, it does not suit him. - sig, to dress one's self. - afaig, to undress one's self, to strip one's self. - om aig, to change one's dress. <• på aig, to put on. - ut S'.g, to disguise one's self. - ankar- tåget, to serve the cable. Kläde, n. cloth; linen towel; neck- cloth ; handkerchief, kläder, pl. clo- thes, raiment, attire, garment. -drägt, m. dress, clothes, garb; fashion of dress. -fåll, 771. plait of a garment, -sborste , m. clothes - brush. -S' fabrik, m. cloth-manufactory -9* färgare, m. cloth-dyer, -shand- lare, 771.'draper, -sklädning, f. dress of cloth. -slist, Tn. selvage of cloth, -smal, m. tiny, -sväfvare, ?7l. cloth-weaver. Kläd||hängare, Tn. clothes-stand, rack, -kammare, m. wardrobe, -mäk- lare, m. fripperer. -nad, -ning, f. suit; garment, clothing, apparel, -sel, m. dressing, suit, apparel. klädsel på eLt tåg, T service, -skåp, Tl, press for clothes -stånd, n. frippery. Kläm||ma, f. press, strait, difficulty. sitta i -, to be in great straits. -, V. a. to squeeze, to pinch, to wring. ► -ning, f. pressure, squeezing. Klämta, V. n. to chime, to toll; to ring the alarmbell. Klänga, v. n. to climb. Klänge, n, tendril, clasper. Kläpp, m. clapper, bell-clapper. Klättra, V. n. to climp, to clamber. Klöf, Tn. hoof; dorsel, dorser. -sadel. Tn. packsaddle. Klöfver, m. clover, buck-bean; club. Klösa, V. a. to scratch, to tear with the nails. {to pat. Knacka, V. n. to knock gently, to tap, Knagg, m. knag, knot. -Us , a. knotty, knaggy, rough, rugged. Knaka, u. n. to crack, -nde, n. cracking, clapping. Knall, m. report, loud noise, crack. - och fall, all of a sudden, -a, V. n. to make a noise, to thunder, -guld, n. fulminating gold. Knalle, f. bisket. Knape, m. shield-bearer, squire. Knapp, Tn, head; pommel; top, but- ton: chapiter (of a pillar); anther^ Knapphål Kobrygga 121 -hål, n. buttonhole. - makarc, m. button-maker. -nål, Tn. pin. Knapp, a. scanty, scarce; feeble; nar- row; sparing, -a, V. a. to pinch, to stint, -het, f, scarcity. -t, ad. scarcely. Knapra, V. n. to gnaw, to knab. Knarka, V. n. to creak, to streak. Knarr, Tn. a peevish fellow, grumbler; land-rail, oorn-crake, -a, V. n. to creak, to streak; to grumble. -ig, a. peevish. - ighot, f. moroseness, peevishnese. Knaster, m. canister-tobacco. Knastra, V. n. to crash, to grit. Kneka, V. n. to fall upon one's knees. Kneken, m. komma på -, to go down the wind; to be in a low condition. Knekt, Tn. soldier; (i kortj knave, -lön, f. pay. Knep, n. trick, artifice. Knif, m. knife. - blad, n. the blade of a knife. -skaft, n. handle of a knife. - slida, f. sheath for a knife, -snied, m. cutler, -vas, v. a. to fight with knives. Knip, n. pinch. - i magen, gripes, colic, -a, V. a. to pinch, to squeeze; to catch, to gripe. - ihop, in, till, åt, to squeeze together, det kniper ihop, it shuts, it closes, -slug, a. shrewd, cunning, -tång, f. pincers. Knipp||a, f. -0, n. bundle, fardel, Knoga, v. n. to act tardily. [truss. Knoge, m. knuckle. Knop, m. T. knot. Knopp, Tn. bud. -as, v. d. to bud. Knorl||a, f. curl, ringlet. -, v. a. to curl. -ig, a. curled, curly. Knorr, n. murmur, -a, V. n. to mur- mur, to grumble, to growl. -hailO, Tn. gurnard. -isk, a. morose. Knoster, n. mall, beetle. Knostra, v. a. to pound. Knot, n. muttering, grumbling, -a, V. n. to grumble, to growl. Knota, f. bone, vertebra. Knottrig, a. rough. Knubbig, a. plump, full and smooth. Knuff, rn. push, shove, -a, V- a, to elbow, to justle, to pommel. -as, V. d. to be pushing one another. Knuss||el, n. niggardliness, -la, V. n. to be churlish, to stint. -larG. m. niggard, churl. Knot, m. knot; knout; corner, stå i -, not to grow, -ig, a. knotty, full of knots. - bten, m. corner-stone. Kny, n. hvarken knäpp eller kny, not the least stir. Knylhafre, m. tall oat. Knyppla, V. a. to make lace. Kliysta, V. n. to mutter, to stir. Knyt||a, V. a. to knit, to tie; to clinch - sig, to cabbage. - af, to separate by a knot. - fast, to tie fast. - igen, to tie together. - in, to en- close, to inwrap. - till, - åt, to tie to. - upp, to loosen; to tie up. -6, n. bundle, fardel. - ning, f. knotting; knitting, lace, -nål, f. knitting-needle. -näfvé, m. fist. Knåda, v. a. to knead. Knåpa, V. a. to do leisurely. Knä, n. knee, falla på -, to kneel down. -byxor, f. pl. breeches, -böja, V. n. to kneel, to bend the knee, -böjning, f. -fall, n. kneel- ing, genuflection, -falla, V. n. to- fall down on one's knees. - hand, Tn. lapdog, -rein, zn. shoemaker's stirrup. - skål, f. kneepan. -VGCk. n. hock, hough. Knäck, m. crack; a little ball, pellet, -a, V. a. to break; to bruise. -6bl'0d, n. rusk. Knäfvel, m. rogue, knave. Knäpp, m. crack, fillip; snap; knick, -a, V. n. & a. to snap the fingers, to fillip ; to crack ; to strike (strings). - igen, - ihop, to button. - ihop händerna, to fold one's hands. - upp, to unbotton. Knöl, 771. bump, knob, bunch, knot; scirrhus. - ig, a. knobby. - påk, ?n. cudgel. KnÖppla, V. a. to make lace. Knös, m. fellow, lad. en rik -, a rich cob. Ko, f. cow. -brygga, f. T. booms. 122 Kofot Komma orlop. -fOt, m. crow, -koppor, f. pl. cow-^ox. -stall, n. cow-stall. Kobolt, m. cobalt. Kock, m. cook, -mat, m. T. ooo'ks shifter. -pojke, m. scullion. Kofferdi||fartyg, -skepp, n. mer- chantman. Koffernagel, m. belaying-pin. Koffert, m. coffer, trunk. Kofta, f. a woman's short jacket. Koger, n. quiver. Koj, m. cabin. -to, m. bed in the Koja, f. cottage. [cabin. Kok, n. potfull, as much as may be boiled at once, -a, V. a. & n. to boil, -bok, f. book of cookery, -erska, f. woman cook, cook-tnaid, cook, -het, f. boiling hot. -konst, f. cookery, -kärl, n. cooking-vessel, boiler, -salt, n. common salt. Koka, f. clod, clot. Kokard, m. cockade. Kokosnöt, f. cocoa-nut. Koi, n. coal, charcoal, -a, V. a. to char, to make charcoal, kola sig, to coal, -are, m. charcoal-burner. -ax, n. blighted ear. -bod , f. coal - house, -dam, -mjöl, n.,coal-dust. -flo, m. horizontal layer of coals, -hand- lare, m. crimp, -mlla, f. coalery. -OS, n. steam of coals. -Oxid, m. carbonic oxid. -I'J'SS. n. coal - cart, -skepp, n. -skrinda, f. collier, -stybbe, n. coal-dust, stack, -svart, a. coal-black. -syra, f. carbonic acid. -trast, m. black-bird, -ämne, n. carbon. Kolf, m. buttend, bolt, dart; retort. Kolik, m. colic, gripes. Kolja, f. haddock, cod. Kollationera, v. a. to collate. Kolleg[|a, m. coileage. -inm, n. col- lege, lectures; board. Kollekt, m. collection, collect. -OF, m. collector. KoU||er, m. staggers, frenzy, -ra, V. n. to be seized with a frenzy, to have the staggers. -rig, a. having the staggers; frenetic. Kollet. m. Jerkin. Kolm, m. Bovey coal. Kol na, v. n. to coal. Kolon, n. colon. Koloni, f. colony, settlement. -al, O, colonial. -sera, v. a. to colonize. Kolonn, m. column, -ad, m. colon- nade. Koloqvint, f. coloquint, bitter-apple. Kolor||atur, f. colorature. -era, V, a. to color, -ist, m. colorist, -it, m. colouring. Koloss, m. colossus. -al, a. colos» sean, gigantic. [newsvender. KolportÖr, m. pedlar, bookhawker0 Kolt, m. gown of a boy, Jam, coat. Kolumn, m. column, page. Kombinera, v. a. to combine. Komedi, f comedy, play, -ant, m. comedian t player. -antska, f. ac- tress. Komet, m. comet, blazing star. Komma, n. comma. Komma, V. n. to come, to arrive, to draw near. - af, to descend from; to come off, out of. - af sig, to go to decay, to decline. - af sig i tai, to be at a nonplus. - an pd, to depend upon. - att, to make, to set, to prevail. - bort, to be lost. - efter, to come after; to succeed; to be efter. - efter något, to come about a thing. - emellan, to inter- vene. - emot, io come to meet. - fort, to come forth. - fram, to ar- rive ; to come forward. - fram. med, to produce, to exhibit, to start, to ad- vance. - före, to outrun; to come before. - ifrån, to come from, to come off. - igen, to come back. - igenom, to come through. - ihop, to assemble, to meet. - sig ihop, to fall in with another. - ihåg, to remember. - in, to come in, to en- ter. - in med, to give in. - med, to come along; to bring along with. - ned, to come down; to be brought to bed. - ofuanpå, to come on the top, to come above. - omkring, to turn about. - på, to get upon, to mount; to hit t to turn upon; to catch. Komma Konstmakare 123 to surprise; to cost, ået kommer pd ett ut, it is all one. - till, to come to; to turn to; to pass, to happen; to become. - till sig, to recover one's senses. - tillbaka, to return. - undan, to come oft, to slip away, - upp, to come up, to mount; to rise. - upp emot någon, to match one. - upp med, to propose, to in- vent, to introduce. - Ut, to be pu- blished ; to spread, to take air. - utur, - ur, to come out. - ur con- cepterna, to be nonplused. - vid, to touch. - åt, to come near; to catch at, to be able; to reach, to come to. - åter, to return, to come again. - öfver, to come over, to come by; to meet with; to seize. iKonima, V. a. to make, to set, to prevail. - någon att skratta, to make one laugh. - sig-, to recover; to happen. - sig före, to recover; to mend; to come to. Komm||ando, n. command; detach- ment. -endera, v. a. to command, to order. Kommers, m. commerce, trade. Kommiss||arie, m. commissary, -bröd, n. ammunition-bread. -ion, m. com- mission, committee. - lonär, m. com- missioner, agent. Kommod, m. chest of drawers. Kommun, m. commune, parish. -31, a. communal. -Icera, v. a. to com- municate. -, v. n, to receive -the Lord's supper. Kompani, m, company, partnership. Kompass, m. compass, -ros, -skif- va, f. the fly of the compass, -strek, n. rumb. Komplett, a, complete, -era, v. a. to complete, to supply. -erlng, f. completion. (cate. Komplicerad, a. complicated, compli- Kompllment, m. compliment, cour- tesy. -era, V. a. to compliment. Kompo^nera, v. a. to compose, -nist, m. composer. Kompro||mottera, v. a. to compro- mit. -miss, m. compromise, award. Kon, m. cone. -fsk, a. conic. Kona, f. strumpet. Koncept, n. concept, sketch, förlora conceptema, .to be at a nonplus, -papper, n. copy-paper. Koncert, m. concert. Kondensator, m. condenser. Kondition, f. condition; situation, place, -era, V. n. to serve, to hold a situation, - 6rad, a. conditioned. Konditor, m, confectioner, -i, n. con- fectionary. Konfekt, m. confect, sweetmeat, comfit. Konferens, m. conference, parley. Konfiskation, f. seizure, -era, v. a. to confiscate, to seize. Konfrontera, v. a. to confront. Konfus, a. confused, confounded. KongreSS, m. congress. Konjak, m. cogniac, french brandy. Konjug||ation, f. conjugation, -era, v. a. to conjugate. Konjunktur, m. conjuncture, crisis. Konkav, a. concave. -itet, f. con- cavity. Konkordans, f. concordance. Konkurr||ens, f. concurrence, compe- tition. -ent, m. competitor, -era, V. n. to compete with. Konkurs, m. concourse of creditors, bankruptcy. - massa, f. bankruptcy- effects. Konnossement, n. bill of lading. Konservera, V. a. to conserve, to pre- serve. Konsignation, f. consignment. . Konsist||ens, f. consistency, -orlum n. consistory. Konsol, m. console; pier-table. -ldera9 V. a. to consolidate. Konsonant, m. consonant. Konst, f. art; artifice; trick. -gjotd, a. artificial.» -grepp, n. knack; trick, artifice, -handlare, m. dealer in works of art; print-seller. -Ig, a. artful, skilful, artificial; odd, strange, -kabinett, n. cabinet for curiosities, -la, V. n. to use tricks, to practise indirect methods. -lad, a. affected, -lös, a. artless, -makaro, m. 124 Konstmästare Kors juggler ; intriguer. -mästare, m. engineer, -när, m. artist, artisan- -Ord , n. technical term. - rik, a. ingenious, artful, skilful. Konstapel, m. constable; gunner. Konstellation, m. constellation, aster- Konstitution, m. constitution, [ism. Konsul, m. consul, -at, n. consulship. Konsument, m. consumer. Kontant, a. ready, in ready money. KontO, n. account. Kontor, n. counting-room, office. -1st, Wl. clerk. Kontra[|band, m. contraband goods. -ba8, m. thorough-bass; (instr.) double bass, -dans, in. contra-dance, -bent, m. contractor. -hera, v. a. to contract, to stipulate, -märke, n. (på teatern etc J check, -ordör, m. countermand. -punkt, m. coun- terpoint Kontrakt, a. paralytic, palsical. -, n. contract, convenant. Kontrast, m. contrast, -era, v. n. to contrast, to set off. Kontroll, m. control, -ör, m. con- Kontur, m. outline. [troller. Konung, Kung, m. king ; T. regulus. -ah us, n. royal family. - amakt, f. royal authority, -amord, n. re- gicide. -amördare, m. regicide. -arike, n. kingdom, -spira, f. lousewort. -slig, a. royal, kingly. Kopi||a, f. copy, -era, v. a. to copy. -st, m. copier, transcriber. Kopp, m. cup. -a, v. a. to cup, to scarify. -glas , n. cupping - glass, -horn, n. cupping-hom. -jern, n. scarifier. Kopplla, f. pock, pustule, koppor, pl. smallpox, -ympning, f. inocu- lation of the smaHpox. -älT, n. pockhole, -ärrig, a. pitted with the smallpox. Koppar, m. copper. -aktig, a. cop. perish, brassy, -erg, m. verdigrise, -grufva, f. copper-mine, -haltig, ' a. coppery, -kärl, n. copper-vessel. -malm, m. copper-ore. -mynt, n. copper-coin» -Ol'm , m. blindworm; the serpent of brass. -press, m. rolling-press, -rök, m. ashes con- taining copper, -slagare, m. cop- persmith, brazier, -stick, n en- graving on copper, print. -stickare, m. engraver. -tryokare, m. copper- plate-printer. -tråd, m. copper-wire. Koppel, n. couple, -bräde, -spel, n. back-board. Koppl||a, v. a. to couple. -, v. n. to pimp, to pander, to bawd, -are, m. pander, procurer, -eri, n. bawdry. -Orska, f. procuress. Koppskatt, wz. head-pence, capitation. Kor, n. chorus, choir, quire; chancel, choir. -al, m. choral-song. Korall, rn. coral, -fiske, n. fishing of corals. - niOSSa, f coralmoss, coralline. Korf, m. pudding, sausage, -horn, n. funnel used in stuffing puddings. Korg, Ml. basket, få korgen, to get the basket, to meet with a refusal. -pH, m. osier. -stol, m. wicker- chair. -säng, f. wicker-bed. Korinter, pl. currants. Kork, m. cork; stopple of a bottle. -3, V. a. to cork, to stop with a kork. -ad, a. dull, stupid, -skrnf, m. corkscrew. - skärare, m. corkoutter. -SUla, f. corksole. -träd,n. corktree. Korn , n. barley; corn; grain. sight. -blick,-blixt, n. lightning, -blom- ma, f. cornflower, blue bottle. -bod, f. granary. -branvin, n. cornbrandy, -bröd, n. barley-bread, -gryn, n. barley - groats. -ig, a. granulary. -jude, m. cornjew. -knarr, m, corncrake, -lärka, f. bunting.-mask , m. cornworm, mite. -mjol, n. barley- flower. -skrika, f. jay. Korp, m. raven. Korrektur, n. correction; proof, läsa to correct the press, -ark, n. proof-sheet, -läsare, m. corrector. Korrespond||ens, f. correspondence. -era, V. n. to correspond. Korridor, m. corridor, gallery. Kors ', n. cross; crossbar; loin , reins; eross, affliction, calamity. -, r grsnt Korsband Krasa 125 no mercy! bless me! -band, n. crossband, -båge, m. ogive. -bä- rare, m. crossbearer; sufferer. -fa- yare, m. crusader. -fisk, 771. ruddy purple sea-star. -formig, a. cruci- form , crosswise. -fiista, v. a. to crucify, -fästning, f. crucifixion, -gång j m. crosswalk. -kål, m. burwort, pilewort. -meSSB, f. holy- rood • day. -näbb, m. crossbeak, -riddare, m. knight of the cross. -Sllitt, n. crucial incision, -spin- del, 771. hazelspider. - tecken , 71. sign of the cross, -tåg, 71. crusade, -verksbyggnad, f. house built with timber and bricks. -VIS, ad. cross- wise, across. -vag, 771. crossway. Korsa, v. a. to cross, to sign with the cross. - öfver, to cross out. - sig, V. r. to cross one's self; to bless one's self; to take care and pay one's self, to right one's self. Korsar, m. corsair. Korsett, m. corset, jumps, bodice. Kort, a. short, brief, concise. - 0771 hufvudet, hotheaded, innan -, ere long. komma till korta, to come short. -bnk, m. marmotfish. -eligen, ad. shortly, briefly, in a few words, -het, f. shortness, brevity, concise- ness. -synt, a. shortsighted. - synt- het, f. shortsightedness. Kort, n. card, spela -, to play at cards. - blad, n. single card, leaf, -fabrikör, 77J. cardmaker, -lek, 771. a pack of cards, -papper, 71. paste-board. -Spel, n. card-playing, game of cards. - Spelare, 771. player at cards. KOS, f. way. gå 8in to go away, -ft, f. course, way. Kost, 771. fare, board. -förftktare, 77». despiser of common fare, dainty feeder. -gångaro,77». boarder. -håll, 71. board, table, -lag, n. company at table, -penningar, 771. pl. board- wages. Kost||a, V. a. to cost. - på, to be- stow cost upon. - Ut, to expend. -bar., a. costly, precious. -fti, a. cost-free, -lig, .a. costly; rich, dainty« sumptuous. -f. charge, expense, -nadsförslag, n. estimate. - sain, a. chargeable, expensive, costly. Kostym, m. costume, -era, v. a. t® dress. Kotlett, m. roasted rib: cutlet, chop* Kotte, m. cone. Koxa, V. n. to look, to gaze. Krabat, m. devil of a fellow. Krabba, f. crab. Kraf, n. pretension, claim, demand*. Krafla, V. n. to crawl, to grope. Krafs, n. trifles, things of no moment, -a, v. id. to scratch. - åt sig, t® draw to one's self. Kraft, m. vigour, force, strength, power. laga legal sanction, i - af, by virtue of. -full, -ig, a. powerful, energetical, efficacious. -iOS, a. pow- erless , ineffectual. -löshet , f. im- potence, invalidity, ineffectualness. -Ord, 71. energetic word. -SOppa, f. gravy soup. -VUnnen, a. legal Krage, m. collar, cape; top. Krag||sten, m. corbel, -stöfvel, m. top-boot. [wretch. Krake, tti. lumber; bad horse; poor Krakel, 71. brawl, quarrel. Krakmandel, m. cracking almond. Kram, a. balling, sticking. - snö, wet snow. Kram, n. goods, merchandise, dot tjenar i hans -, that will serve hi* turn, -bod, f. shop. - handel, m. mercery, -handlare, m. mercer. Krama, V. a. to squeeze, to press, to strain. Kramp, m. cramp. -a, f. cramp, crampiron, staple. -Bktlg, a. spas- modical. -fisk , 771. cramp-fish, tor- pedo. -hosta, f. convulsive cough, -åder, f. varix. [Tn. T. cat-head. Kran , m. crane, lock-cock, -balk, Krank, a. sick. Krans, m. garland, wreath ; cornice. -a, V. a. to wreath, to crown. Krapp, m. madder. Kras, ad. asunder, in pieces. -A, V I n. to crackle. 126 Krasla Krok Krasl||a, V. n. to labour under some difficulty. - sig from, to make a poor shift to live, -are, wi. .valetu- dinarian. -lg, a. feeble, decrepit. -ighet, f. weakness. Krasse, m. cress, dittander. Krats, m. scraper; wad-book, worm; gunworm, -a, v. a. to scour with « worm. - kläde, to nap. - ull, - to card. - ut, to pull out with a ■worm,' -bOTSte, m. scratcher. Krats, n. waste, rubbish (of metal). Kratta, f. rake, -j V. a. to rake, to scrape,sto scratch. Kravel, n. carvel-work, caravel. Kraxa, v. n. to crow, to caw. Kreatur, n. creature, animal. Kredit, m.. credit, på -, upon credit. -era, V. a. to credit; to give on credit. -1V, n. credentials, letter of credit. Krets, m. circle, sphere, orbit, -lopp, n. circular course, circulation. Krevera, v. n. to burst. Kri, n. T. gripe. Krig, n. war. -a, V. n. to war J to make war. - ande, a. belligerent, -are, m. warrior., -isk, a. warlike, martial. Krigs||aga, f. military discipline, -ar- tiklar, m. pl. martial law. -folk, n. soldiery, troops, forces, -fot, m. state of war. -fånge, m. prisoner of war. -förklaring, f. declaration of war. -förnödenhet, f. ammu-1 nition. -gud, m. god of war, Mars, -gärd, -hjelp, m. contribution of war. -hjelte, m. hero, -här, m. army, host, -kamrat, m. fellow- soldier. -kassa, f. military cash, -knekt, m. soldier, -kollegium, n. war - office, -konst, f. military art. -kostnad, f. expences of war. -lag , m. law of war, martial law. -Ijcka, f. chance of war. -Hiakt, m. army, -man, m. warrior, -puts, n. stratagem, -rustning, f. military preparation, -råd, n. council of war; «ounsellor of war. A-rätt, n. court-1 martial, -skepp, n. man of war, ship of war -»kola, f. military school. -Ståndet, n. the military state. -tid, m. time of war. -tjeust, f. service, military expedition, -tåg, n. campain, -vetenskap, f. science of war. -väsende, h. military affairs, -öfning, f. military exercise. Krikon, n. bullace. Kring, pron. about, -bjuda, v. a. to hand round, -bygga, v. a. to build round about, -bära, v a. to carry about, -böjd, a. spiral, -fa- rande, a. itinerant, rambling, -flu- ten, a. surrounded by water, -hvärf- Va, V. a. to surround, to beset. -lig- gande, a. lying round about, -rån*' na, V. a. to invest, to beset. -80gla, v. n. to sail round, -segling, f. circumnavigation, -sjuka, f. turn- sickness. -skansa, v a. to intrench all around, -skansning, f circum- vallation. -Skodd, a. shod on four feet, encompassed , edged all around. -Skara, V a. to round, to restrain, to limit. -Sprida, v. a. to spread abroad. - Spridning, f dispersion, -strykande, a. vagabond, -stänga, v. a. to enclose, -vandrande, a. travelling about, itinerant. Kringla, f. cracknel. Krisk, a. somewhat sour or sharp. Kristall, m. crystal, -glas, n. cry- stal-glass; crystal drinking-glass -isk, a. crystalline. -isera, v. a. to crystallize. -isering, f. crystalli- zation. Krist||en, s. & a. Christian, -endoni, m. Christianity,_christianism. -enhet, f. christendom. -lig, a. Christian. -na, V. a. to christen. Krita, f. chalk. -, V a to chalk. Kriti||k, f. critic, -kast, m. fault- finder. -ker, -kus, ni. criticiser, re- viewer. -Sera, v. a. to criticise, to censure. -sk, cz. critical, captious. Krittil, rn. tumour arising on the neck Krog, m. alehouse. [and throat. Krok, m. hook; angle * Asking - hook; Krokbent Kråkris 127 crookedness, curvature, compass, bend, -bent, a. crooklegged, -ig, fl- crooked, bent, curve. - igt, ad. crookedly. -linie, f. curve, curve line. -na, V. n. to grow crooked, to crook, to bend, -näbb, m. ja- biru. -näsa, f. acquiline nose, hook- nose. -ryggig, a. crookbacked, hunchbacked. -ryggighet, f. gib- bosity. -Väg, 771. crooked way, round- about way. Krokodil, m. crocodile. Kroll-lilja, f. Turk's cap. Kron||a, f. crown; corona. -blad, n. petal. -guld, 71. base gold. - hjort, 771. hart, -prins, 771. prince royal. -ptinsessa, f. princess royal, -ärt» skocka, f. artichoke. Krono||befallningsman, m. bailiff. -betjent, 771. constable, -gods, n. the king's domain, -hemman, n. crownland. -marke, 71, crownmark, -tjuf, m. peculator. - tjufuad, f. depeculation. -utskyldei', m. pl. taxes paid to the government, -värdi, n. a price fixed by public authority. Kronisk, a. cronic, cronical. Kropp, Tn. body, -sbyggnad, f. complexion. -Sdel, m. a part of the body, member, -skraft, f. bodily strength. - slig, a. bodily, corporeal, -splikt, m. -sstraff, n. corporal punishment. -ås, 771. the top of a house. Kroppdufva, f. cropper. Kross||a, V. a. to bruise, to crack, to crush, to fracture, to crash, -ning, f. bruise, contusion. Krubb||a, f. manger, crib. -bitare, m. crib-biter. Krukya, f. pitcher, pot, jar, urn ; cow- ard; creeper, wood-pecker. - intlkaro, wi. potter. -makarelera, f. potter's clay. -rUSSin, 71. jar-raisins. Krull, 771. very bad tobacco. Krullig, a. crisp. Krum, a. crooked; T. compassing, -cirkel, 771. callipers, spherical com- passes. -holts, -hult, 71. compass- timber, - språng, ,. curvet, caper. Krumpen, a. shrunken, contracted. Krus, n. mug; ruffle; flounce, compli- ments. utan -, without ceremony, -a, V. a. to curl. -, V. n. to use too much compliments, -bräde, n. graining-board, -bär, n. gooseberry. -Orlig, a. ceremonious, -flor, n. crape. -hufvud, n. curly head; odd fellow. - ig, a. curled. -jem, n. curling-iron, -kål, m. crisped eole- wqrt. -mynta, balm-mint, mackrel- mint. -sa^lad, m. succory. Krut, n. gunpowder. -bruk, n. pow- dermill. -durk, m. powder-room, -fräsare, m. squib, -horn, n. powder-horn. - hus, n. powder- magazine. -kammare, m. room for powder, -mått, n. shot-charger. -81anga, f. train of gun-powder, -tom, n. powder-magazine. -vagn, m. gunpowder-cart. Kry, a. lively, brisk, pert. Krycka, f. crutch. Krydd||a, f. spice, condiment. -, v. a. to spice, to season. -aktig, a. spicy, aromatic. -bod, f. grocer's shop, -gård, m. kitchen-garden, -kram» handel, m. spicery. - kräm are, m. grocer. -låda, f. spicebox. -nej» lika, f. clove, -peppar, m. all. spice, -påse, m. sweetbag. - qvast, m. nosegay. -to, n. herb-tea. Krymp|la, v. a. to sponge. v. n. to shrink, to crimpie. -ling, m. cripple. -ning, f. sponging; shrink- ing, contraction. Kryp, n. vermine, little reptile or In. sect. -8, V. n. to creep; to crawl; to cringe. -böna, f. french bean. -djur, n. reptile, -hål, n. creep- hole, shift. -Skytt, m. poacher. Krys8||a, v. n. to cruise, -are, m. cruiser. -rå, f. mizzen-topyard. -se» gel, n. mizzen-topsail, -stång, m. mizzen-topmast. Kryst||a, V. a. to squeeze, to press. - sig, to strain one's self. -ning, f. squeeze, pressure. Kråk||a, f. crow, -fötter, m. pl. pothooks, scrawl, -ris, n. crake- 128 Kråkärt Kunbar berry, black crowberry. - an, in tufted vetch. Kråma sig, V. r. to bridle, to look big Krånglet, n. trouble, trick, shift, -la, V. n. to play tricks. - late, m. cheater, shifter, -lig, a. trickish, intricate. Krås, n. frill, ruffle; tripes. Kraft||a, f. crab, crawfish, T. cancer, -aktig, -artad, a. cancrine; can- cerous. -gång, w. retrograde move- ment. gå kräftgången, to miscarry, -klo, m. claw of a crawfish. -skada, f. cancerous affection , inveterated vice, -smör, n. crabs butter. -steu, m. crab's eye. -sår, n. cancerous ulcer. Kräf |stinn, a. high in the instep, haughty, arrogant. -va, f. craw, crop, gizzard. -, V. a. to demand, to require. Kräk, n. little creature, reptile. Kräk||as, v. d. to vomit, -medel, n. vomit, emetic. -pulver, n. emetic powder. -rot, f. ipecacuanha. -Salt, n. emetic tartar. Kräkla, f. twirling-stick. Kräla, V. n. to crawl, to creep. Kräma||re, m. shopkeeper, retrailer. -flri, n. shopkeeping, mercery. Krämp||a, f. complaint, ailment, in- disposition. -1g, a. sickly, indis- posed. Kränglja, V. a. to heel, to heave down. -, v. n. to heel, to leefall. -ning, f. careening; heeling. Kränkta, v. a. to Violate, to mortify, to infringe; to deflour, to debauch; to corrupt, to invade, to derogate from, -ning, f. violation, infringe- ment; debauching, stupration. Kräs||lig, a. delicate, dainty. -lighet, f. delicacy, daintiness. -magad, a. dainty; squeamish. KrÖg||are, m. alehousekeeper, -eri, n. alehousekeeping. Krok||a, th a. to bend, to make crooked. - sig. to wind, -ning, f. winding, turning; curve, curvity. Krön, n. crest. Krönta, th a. to crown; (mått, mål ocå vigt J, to gauge; (tr'an), to mark, -ing, f. coronation; gauging. Krönika, f. chronicle, -skrifvare, ni- chronicler. KrÖS, n. mesentery and intestines of a calf, tripe. -saft, m. gastric juice. Kab, m. cube. -ikmått, n. cubic measure. -ikrot, f. cubic • root. -isk, a. cubic. Knbb, m. block. -hvete, n. duck- Kubeber, m. cubeb. (bill-wheat. Rudde, m. cushion, pillow. Rufva, v. a. to check, to curb, to sup- press, to subdue, Rugellack, n. round lao. Ruggjja, v. a. to cog, to cheat; to pluck. -6, m. cog. -bjul, n. cog- wheel. (cow, to annoy. Kujon, m. coward, -era, v. a. to Kul, m. T. fair wind. Kul||a, /.^den, cave, cavern; ball, globe, sphere; bullet, shot; ballot; bump, -back, m. T. shotlocker, -form, m. bulletmould. -formig, a. glo- bular. -Spruta, f. mitrailleuse. Rulen, a. chill, chilly, bleak. Kuliss, m. side-scene, slip, wing. Kull, m. brood, hatch, barn af förste kullen, children by the first marriage. Kull, ad. down. -bytta, f. soroer* set, flying top over tail. Kulle, m. crown, top; hillock. Kullerstenar, m. pl. rollers, bowlder* stones. Kullfallande, n. falling down. Kullfälla, V. a. to fell, to cut down. Kullig, a. hilly, hilled; hornless. Kullkasta, V. a. to overthrow, te overturn, to subvert; lo disannul, to Kullopp, n. T. barrel. (defeat. Kullr||a, v. a. & n. to roll, -ig, a. round, convex. -ighet, f. round- ness, convexity. Kultivera, v. a. to cultivate. Kultje, m. breeze, a gentle gale. Kultur, f. culture, civilization. Kummel, n. a mark to direct naviga tors. -tunna, f. T. canbuoy. Kummin, m. cumin, caraway. Kun bar, a. notorious, known. Kund Kyssa 129 Knnd, m. customer. Kundvaktare, Tn. T. waistrope, boat's- Kung etc., s. Konung etc. [guy. Kungdr[|a, v. a. to make known, to notify, to declare, to publish, to ad- vertise. -else, f. publication, notifi- cation. Kunn^a, V. n. & a. to can, to be able, to have power; to know, to under- stand. -ig, a. known, notorious; intelligent, skilled, cunning, Kunskap, f. skill, knowledge; notice, information, intelligence, -a , V. a. to spy, to scout, -are, m. spy, scout. Kup||a, f. a round protuberance, boss; case, box. -, V. a. to mould. - växter, to lay earth round the stem of a plant. -ig, a. bossed, bellied; concave. Knpcng, 771. coupon, dividend-warrant. Kur, m. cure; centry-box; coverture, tilt. -Släde, m. a covered sledge. Kura, v. n. to juke. Kurant, a. current. Kura||tel, n. guardianship, -tor, 771. curator, guardian, trustee; assignee of a bankrupoy. Kilobits, m. gourd. Kurfurste, vn. elector, -ndöme, n. Kurir, m. courier. [electorate. Kurra, f. dungeon. Kurra, V. n. to rumble, to croak. Kurs, 771. coursei exchange, course of exchange. Kursivstil, m. T. italic letters. Kurtage, n. brokerage. Kurtis, ?7i. caressing, -era, v. a. to flatter, to coax. Kusa, kuscha, v. n. to crouch, to Kusin, in. & f. cousin. [lie down. Kusk, m. coachman, -a, V. a. to coach, to drive a coach. - omkring, to post about, -bock, 771. coachbox. Kuslig, a. gloomy. Kussa, f. blenny. Kust, m. coast, shore, -bevarare, m. guardship. -farare, m. coaster. Kustod, 771. T. catchword. Kutryggig, a. humpbacked. [cutter. Kutter, m. cutter, -brigg, tti. brig- Swtdish-Enci:'K Viet. Kuttra, v. n. to eroo, to ooo. Kuvert, n. cover, envelope; knife and fork, -era, V. a. to envelop. Kyckling, m. chick, chicken, -höna, /. clucking-hen. Kyffe, n. hut, hovel. Kyl|ia, f. coolness, ohillness. -, V. a. to cool, to chill, -fat, n. keel - fät, cooler. -ig, a. chilly. -slå, v. a. to take ths chill off. -går, n. chil- blain, kibe. Kyller, m. buff waistcoat, -färg, m, martial ochre, yellow ochre. Kylsa, f. cluster, bunch. Kyndel, m. savory, summer-savory» -Sinessa, f. candlemas. Kynne, n. temper of mind, disposition. Kyp, in. coop; dier's tub, boiler, -are, m. wine-cooper, cooper; waiter. - ert, m. twills. - ra, v. a. to twill. Kyrassier, m. cuirassier, trooper. Kyrka, f. church. Kyrko|]betjent, m. clergyman. - bok, f. church-book, -bänk, 771. church- bench, pew. -bon, f. common prayer, -falk, m. kestrel, -fäder, m. pl. fathers, -föreståndare, m. church- warden. -författning, f. church- ship. -gods, 71. ohurchiand, income, -gång, m. going to church ; church, ing. Jungfru, Marie ~, the purifi- cation of Saint Mary, -gård, 771. church-yard; cemetery, -herde, m. parson, rector, -historic, f. eccle- siastic history. -lag, 771. canonlaw. -möte, n. council, synod, -ord- ning, f. agenda, ritual, church-dis- cipline. -plikt, 771. penance; church, fine, -rån, 71. sacrilege. -skrud. m. church-attire. - Stadga, f. church- ordinance, canon. -Staten, 771. tho pope's dominion. -stol, in. pew. -tagning, f. churching, -tjufnad, f. sacrilege. - tom, 71. churchsteeple, -vaktare, m. sexton, beadle, -värd, m. church • warden, -väsende, 71. ecclesiastical Affairs, -år, n. eccle- siastical year. Kysk, a. chaste, -het, f. chastity. Kyss, 77». kiss, buss, -a, v. a. m 130 Kyssas Kärlighet kiss, to buss. -88, V. d. to kiss each other. Kåd[|a, f. resin, gum. -aktlg, -ig, a. gummy, resinous. Kåk, m. whipping-post, -stryKa, v. a. to fustigate, -strykning, f. lashing, fustigation. Kål, m. cabbage. -blad, n. cabbage- leaf. -frö, n. cabbage-seed, -gård, n. cabbage-garden. -hufvud, n. cabbage-head. -rabl, tn. turnip- cabbage. -rot, m. turnip - rooted cabbage. -Stock, m. cabbage-stalk. Kåpa, f. cope, a short cloak. KåplJgräs, n. -ört, f. lionpaw. Kår, tn. corps, body. Kåre, m. breeze. , Kåt, a. libidinous, lewd, lasoivous, goat- ish. -het, f. lewdness. Käbbel, n. squabble, petty quarrel, -la, V. n. to squabble, to quarrel. Käck, a. brave, brisk; able, -hot, f. bravery, stoutness, alacrity. Käiling f ' m. small roundish billet of wood. Käft, tn, jaw, chap, chop. Kägel||bana, f. bowling-green, skittle- ground. -formig, a. conical, coni- form. -klot, n. bowl, -lek, tn. a set of ninepins. -Spel, n. nine- pins, play at skittles. Kägla, f. cone; pin, skittle, spela käglor, to play at ninepins. Käk, m. jaw. -bell, n. cheekbone. K.äl||a, V. n. to freeze, tn congeal. -drag, n. the thawing of the earth in spring. -0, tn. frost. - ning, f. ■ congelation. Kälkborgare, m. clt, mean citizen. Kälke, m. sledge. Käll||a, f. fountain, spring, source. -frö, n. common frog, -krasse, tn. water-cress, -salt, n. pit-salt. -Språng , n. fountain • head, well- spring. -vatten , n. spring • water, , fountain-water. Källarlle, tn. cellar; tavern, -hals, tn. mezereon, spurge-laurel. -lucka, f. cellar-door, -mästare, tn. tavern- keeper, butler. -btilga, f. room for guests. -svale, m. penthens# of • cellar. -SVGD* Tn, tapster, drawer. Kält, n. botheration, -a, V. n. to bother. Kältring, tn, wretch, rascal, scoundrel. Kämp||a, v. n. to contend, to contest, to vie, to struggle, -ande, n. con- tention, struggle. - e, m. champion, wrestler. Kängor, f. pl- buskins, half-boots. Känguru, m. kangaroo. Känr^a, V. a. to know, to discern; to understand; to feel; to try; to handle. - en skyldig, to find one guilty. - efter, to try; to search after, to look after, det känner efter, it puts one hard to it. - för sig, - sig före, to grope one's way. - igen, to know again. - miste, to mistake. - pä, to feel; to try, to taste; to discern by. - till, to feel. - åt sig, to appropriate to one's self, kännas vid, V. d. to own. -are, m. connoisseur, knower, -bar, a. sensible, -edoin, m. knowledge, -eniärke,-etecken, n. mark, token, sign, character. -Ing, f. feeling. -Spak, a. quick of knowing. Känsel, m. feeling, touch, draga - på någon, to recollect one. Känsl||a, f. feeling, sensation, sense, sensibility, -ig, a. sensible, -ighot, f. sensibility. -Ofllll, a. sensible. -Ofullhet, f. sensibility. -OlÖS, a, insensible. -olösliet, f. insensibility. -OSam, a. sensible, tender. - O0in« het, f. sensibility, tenderness. Käpp, m. stick, staff, cane, -band, n. cane-ribbon, -knapp, m. cant- head. -rapp, n. -släng, m. stroke with a stick. Kär, a. dear, beloved, agreeable, Sweet, pleasant; enamoured, smitten with love. vara - i, to be in love with, hålla -, to cherish, to be fond of. det är mig kärt, I am glad of ft. -aste, m. lover, sweetheart. -68ta, f. sweet- heart, mistress, love. -kommen, ad. welkome. -lig, a. amorous; amiable, kind, -lighet, f. kindness, fondness. Kära Körväg 131 Kar||a, v. n. to sue another at law, io indict, -an, -and©, n. action ente- red. -and©, 77». & a. plaintiff, in- dicter. -Omål, 7». action, indictment, cause, impeachment. Kärf, a. rough, harsh. - h©t, f. harsh- Kärfve, m. sheaf. [ness, roughness. Kiirillg, f. old woman, hag; balistes. -aktig, a. womanish, effeminate, -krok, m. foil, trip, -saga, f. tale of a tub. -tänder, f. pl. birds- Kärl, 7», vessel. foot-trefoil. Kärlek, m. love, affection. Kärleks||bref, t», love-letter, -dryck, 77». philtre, love-potion, -full, a. amo- rous , full of love; kind, charitable, -förklaring, f. declaration of love, -gudinna, f. goddess of love, Venus. -haudel, m. amour, intrigue, -hi» storia, f. love-tale, -händelser, m, pl. loves. - 1ÖS, a. uncharitable, loveless, inhumane, -loshet, f. lo- velessness. -tankar, m.pl. amorous reveries. -verk, n. work of charity, -visa, f. love-sone, -äfventyr, t». love-affair. Kärn||a, f. kernel; pith; marrow, flower, quintessence. -frukt, 77», kcrnelfruit. -full, a. full of kernels, pithy; ener- getic, solid. -11US, 7». core. -108j a. without a kernel; without energy. -Språk , 7». apophtegm; pithy lan- guage. Kärn||a, f. churn. -, v. a. to churn, to make butter, -färsk, a. fresh from the churn, -mjölk, f. butter- milk. -stång, f. churn-staff. Kärr, 7». fen, marsh, morass, möor. -aktig, a. marshy, boggy, fenny, -hö, 7». hard hay. Kärra, f. cart. Kättj|are, m. heretic, -erl, 7». heresy. -ersk, a. heretical. KattJa, f. lecheryj wantonness, lewd- ness. -8, V. d. to be libidinous. Käx a, v. 7». te bother. Kök, 7». kitchen. Köksljbord, 7». kitchen-table. -gOSS©, 77», scullion. -knif, 77». cook's knife, -kryddor, f. pl. kitchen • herbs- -kärl, n. kitchen-furniture. -latill, m. dog's latin, -mästare, m. ma- stereook. -piga, f. kitchen • mad. -Skåp, n. meat-safe, pantry, larder, -slef, m. pot-ladle. -trädgård, m. kitchen-garden, olitory. KÖI, m. keel; careen, lös-, false keel, -hala, V. a. to careen, to dock; to keelhaul. - h©rr©, m. master of a merchant-ship, -rum, n. hold. -svin, n. keelson. -vatten, n. wake, dead water. Köld, tn. cold, host; coldness. Kölna, f. kiln. KÖn, n. sex; gender. Köp, n. purchase, bargain; price; tak- ing in. slå upp köpet, to break the bargain, för godt -, at a low rate. taga på öppet to take upon trial. gifva -, to abate of one's price, till köps, to be sold, -a, V. a. to buy, to purchase; to take in. -ar©, m. buyer, purchaser. -©bl©f, n. con- tract, bill of emption. -©nskap, m. trade, buying and selling. - Illg, m. borough, -man, m. merchant. -skil« ling, m. purchase-money. - slå, V. n. to bargain, to merchandise. - stad, m. market-town. KÖr||a, V. a. & n. to drive; to carry. kör på, drive on. - vilse, to drive the wrong way. - af, to break off. - bort, to carry away; to drive away, to turn off. - efter vatten, to bring water. - emot, to drive against. - fast, to be entangled. - i åkern. to plough. - ifrån, to turn out of. - in, to thrust in; to carry in. - in hos någon, to call upon one. - omkull, to overset. •• på, to drive on; to hurry on. - Upp, to start; te make one get up. - ut, to ride out; to turn out. - öfver, to pass over, to drive ever. -and©, n. -ning, f. driving, riding, carriage, course. -Ur©, m, carrier, driver, -fågel, 77». goosander, -redskap, n. carriage, vehicle. - SCl, W». carri- age. -Sven, 77». driver, coachman, -väg, 77». road, common way. 132 Körfvel Lagvridare Körfvel, m. chervil. Körna, v. a. to granulate. - malm, to pound ore. Körsbär, n. cherry. KÖrsnär, m. furrier, skinner. Körtel, m. glandule; nodule, -aktig, a. glandulous. Kött, n. flesh, meat; pulp; 'concu- piscence. blifva -, to incarn. -aktig, a. like flesh; pulpous. -bod , f. shambles, -full, a. plump, -färg, m. carnation. -ig, a. fleshy. - kllif, in. chopping • knife. -kOl'f, 771. sau- sage. -mat, m. fleshmeat. -mån- glare, m. fleshmonger. -slig, a. carnal, lustful, fleshy. köttsliga syskon, brothers and sisters by the same father and mother. -SOppa, f. beefsoup. -Spad, n. broth. -sår, 71. flesh-wound. -tråd, 771. fibre, -växt, 771. fleshy excrescence, -ätan- de, a. carnivorous. -ätare, m. carnivorous animal. L. Labb, m. paw. Labbe, m. a kind of sea-gull, mew. Labor|]atorium, n. laboratory, -era, V. n. to suffer, to drudge; to work in chemistry. Labyrint, m. labyrint, maze. Lack, 7Z. sealing-wax. -ft, V. a. to seal, -era, V. a. to lacker, to jajian. -erare, m. varnisher, -ering, f. varnish. -fernissa, f. lacker, lac* varnish. - IDOS, 771. litmus. Lad||a, f. barn. - Ugolf, n. thrashing- floor, barn-floor. - ngård, m. dairy, farm; farm - yard; stock of cattle, -ngårdspiga, f. maid for the cattle. -USVala, f. chimney-swallow. Ladd||a, 17. a. to charge; to load. -"ning, f. charging; charge; cargo, lading. -Skyflel, m. gun-stick, ladle. -stake, -stock, m. ram-rod, gun- Laf, m. lichen. {stick. Lafve, m. couch. Lag, n. layer, bed, stratum; course} tire; broadside. Lag, n. order; custom, manner; satis- faction, contentment; company; enter- tainment. Lag, ad. about, vid about, hvar vid - ? whereabout? så vid there- abouts. Lag, m. decoction; lie, buck, pickle. Lag, m. law; statute, -bok, f. law- book, code. "it, a. lawful, legal. -brott, n. violation of the law. -brytare, m. one who breaks the law. -bundeil, a. bound by law; convicted, -enlig, a. legal. -fara, V. a. to proceed according to law. -faren, a. skilled in tho law. -fa* renhet, f. jurisprudence. -fart, in. lawsuit, legalization, -fråga, f. question of law. -fången, a. law- fully acquired, -fästa, V. a. to con- firm by law. -föra, V. a. to sue at law. -förslag, n. bill, -gill, -giltig, a. good in law, enacted, -grann, a. nice, minutely cautious. -grannhet, f. niceness, minute exactness. -karl, m. learned in the law. -krönt, a. legally crowned, -lig, a. legal, lawful, conformable to the law. - ligliet, f. legality, lawful* ness. - likmätig; a. conformable to law. -lydig, a. obedient to the law. -lydnad, f. obedience to the law. - 1ÖS, a. lawless. -löshet, f. lawlessness, illegality. -Dian, m. superiour judge in the country, -mans* lått, m. superiour court in the coun- try. -saga, f. jurisdiction, district. -skipning, f. administration of ju- stice. -Stadd, a. lawfully hired. -Stiftande, a. lawgiving, legislative, -stiftare, m. legislator, -stiftning, f. legislation. -stil, m. juridical style, -stridig, a. contrary to law. -Stridighet, f. unlawfulness, ille- gality. -sökning, f. lawsuit, -tinia, a. ordinary. -vadd, a. moved to another court. -verk, n. legislation, -vridare, -vrängare, m. petti* Lagvunnen Land tin an 133 fogger, chicaner. - vunnen, a. cast in law, legally acquired. Lagja, V. a. to prepare, to dress, to take care; to mend, to repair. - så att, to take care that. - om elden, to mend the fire. - om en sjuk, to tend a sick person. - om sig, to make much of one's self. - till, to make preparation. - sig till, to pre- pare one's self to. - upp, to fit up. - sig undan, to get one's self pack- ing. -ning, f. mending, reparation; dressing. Lagd, a. having a disposition for. Lager, m. laurel. -biad, n. bay-leaf. -bär, n. bay-berry, -bärsträd, 11. laurel-tree. -kraBS, m. laurel- crown. Lager, n. stock, store; lager, stratum. Lagg, m. the border of a cask, -a, v. a. to hoop, -trä, n. staff, staves. Lagom, ad. just enough, moderately. -, a. just, moderate, reasonable; fit, right, due. * - tid, in the very nick of time. Laka, v. n. to leak, to fall by drops, Lakan, n. sheet. [to gjve sap. Lake,,m. burbot; pickle; juice; sap. Lakej, in. lackey, footman. Lakrits, m. licorice, lickerish. Laktuk, f. lettuce, garden-lettuce. Lail, - ande, n. stammering. Lain, a. lame; reckless; remiss; shal- low. -het, f. lameness; remissness; want of elasticy. Lam, Lamin, n. iamb, -diger, a. with lamb, -fjärding, m. loin of a lamb, -kött, n. lamb's meat, -ma, V. n. to lamb, to ewe. -stek, m. roasted lamb's meat. - unge« m. lambkin. LarnpOa, f. lamp, -putsare, m. lamp-lighter. -SOt, n. -svärta, f. lamp-black. -veke, m. lamp-wick. Lampret, m. lamprey. Lana, f. kiddie. Land, n. land; country; ground. Ian- dit, the country, gå i -, to go ashore, till lands, by land, gå i • med en sak, to carry one's point. segla under landet, to sail along the coast, -a» V. n. to land, to go ashore. -adel, m. country • gentry. -amare, n. boundary, landmark, -gang, m. landing; gangboard, lan- ding-bridge. -hafre, m. bearded oat. -karta, f. map. -känning, f. landfall. -rygg, m. ridge of a land. -skap, n. province, region. -skaps- målning, f. -skapsstycke, n. landscape. - spole, m. (fågel) king- fisher, halcyon. -Stiga, V. n. to land, to disembark. -Stigning, f, landing, descent. - storm, m. general levy. -strykare, m. vagabond. -Ständer, n. pl. the states of a province. -sätta, v. a. to set ashore, to land, -sättning, f. setting ashore. -"Vind, m. landturn, breeze of the land, -väg, m. way by land. Lands||bygd, f. country, -fiykt, in. banishment, -flyktig, a. exiled. -fred , m. the king's peace. -fÖr« rädare, m. traitor to the country, -förvisning,/-, banishment, -herre, sovereign, prince, lord, -herrlig, a. seigneurial, regal. -höfding, m. governour of a province. - llöfding- döme, n. government, -lag, m. provincial law. -man, m. country- man, compatriote. -plåga, f. public distress. - sed, m. custom of a coun- try. -väg, m. highway, highroad. Landt||bo, m. countryman, husband, man. - bruk, n. agriculture, hus- bandry. -brukare, m. husbandman, farmer. -dag, m. diet of a province, -egendom, m. landestate, -doma- re, -fogde, m. sheriff, -flicka, f. country - girl. -folk, n. country- people. -gods, n. country-seat, ma. nor. - grefskap, n. landgraviate. -grefve, m. landgrave, -gård, m. manor. -hug, n. country-house, cot- tage. -hushållare, m. husband- man. -hushållning, f. husbandry. -junkare, m. country-squire. -lef. nad, f. rural life. -lik, a. country- like. - makt, f. land-forces; conti- nental power, -man, m. husband- 134 Landtmarskalk Lefverne man, peasant, -marskalk, m. spea- ker of the nobility at a diet, -mä- tare, m. geometer. -mäteri, n. measuring of land. -prest, m. country-parson, -råd, m. provincial counsellor. -värn, 71. rampart for a country; country-milice. Lans, m. lance. -ett, Tn. lancet. Lanterna, f. lantern. Lapp , m. piece, patch, botch, shred. -a, V. a. to patch, to botch, to cobble, -are, Tn. patcher, botcher. -ig, a. full of botches, -ri, n. trifle. Larf, m. mask; caterpillar, larve. Larm, n. alarm, bustle, noise. - 8, V. n. to make bustle. -klocka, f. alarm bell. Lasarett, n. lazaretto, hospital. Lask, Tn. scarf, -a, v. a. to scarf; to. stitch. Lass, n. load, cartload, -a, V. n. to load. - af, to unload. Last, f. burden; charge; lading. -a, v. a. to load, to lade, -dragare, T7i. transport, storeship. -dryg, a. of great burden. -gammal, a. over-old. -penningar, m. pl. ton- nage-dues. -port, m. raftport. Last, m. vice, -a, V. a. to blame, -are, tn. slanderer, -bar, a. vi- cious, wicked, -barhet, f. vicious- nest, -full, a. full of vice, -värd, a. blamable. Lat, a. lazy, idle. -418, V. d. td be lazy. -het, f. laziness, idleness. -hand, m. a lazy fellow. Latin, n. latin, -are, m. latinist. Latverge, m. electuary. Lava, f. lava. Lavendel, m. lavender. Lavera, V. n. -to tack, to laveer. Lavett, m. carriage, gun-carriage. Lavin, m. avalanch. Lax, tn. salmon, -kar, n. -kista, f. ealmon-pipe. -Öring, m. trout. Laxera, v. a. to purge. Lagur, -Sten, m. azure-stone. Le, V. n. to smile, to laugh. Led, a. odious, detestable, abominable, offensive, cross, hära sig ledi åt, to behave indecently. i tjuft octi ledt, in prosperity and adversity, -a, f. loathing, disgust, aversion. - as, V. d. .to grow sad. - vid, to loathe a thing. -sam, a. tedious, dull; tiresome. -samhet, f. irksomeness, trouble. -Sen, a. weary. - vid, sick for. - öfver, angry for. -SnU, V. n. to grow weary. -Sliad, f. weariness. Led, n. gate; file, rank; degree, order of lineage, generation, descent, slagt- skaps -, degree of consanguinity. Led, m. joint; link, -band, n. lead- ing-strings; ligament, -brott, n. luxation, dislocation, -gång, m. ar- ticulation. -knytning, f. rickets, -snut, m. autumnfly. -vatten, n. synovia. -Vridning, f. luxation, disjointing, -värk, m. pain in the joints, gout. Led, f. way, course. Led||a, v. a. to lead, to conduct, to convey; to deduce. - af, to carry off. - ifrån, to lead from, to derive from. - ifrån sig, to clear one's self of. -are, m. leader, guide. •-nillg, f. way, direction, canal, -saga, v. a. to conduct, to guide. -sagande, n. conducting, guiding. -jagare, m. conductor, leader, guide. -Stjärna, f. guiding-star. -Stållg, m. rail, -tråd, m. leading-line; Ledamot, m. member. (guide. Ledig, a. vacant; at leisure, disen- gaged; easy, flexible, agile, free, -het, f^ vacancy; leisure; unconstraint free- dom ; easiness; flexibility, agility. Lefnad, f. life. -siopp, n. course "of life. - Ssätt, n. way of life. Lefra sig, v. r. to clot. Lefv||a, v. n. to live. - af, to live upon, to live of. - efter någon, to outlive. - upp, to consume, to eat up. - upp igen, to revive, to return to life. lef väl-, farewell I lefve konungen! God save the King! -ande, a. living, alive, lively; T. shivering. - hock, quickset hedge. » vittne, eye-witness, -erne, n. life, course of life, behaviour. Lefver Lif kusk 135 Lefrer, m. liver, -bran, a. liver- coloured, -fläck, m.liverspot, freckle. -korf, m. liver-sausage. -sjuka, f. hepatical disease. - Sten, m. hepa- tite. -tran, m. cod-oil. Leg||a, V. a. to hire. - Ut, to let out. -, S. f. hire. -ofolk, n. hired people. - ohjon, n. hired servant. Legat, n. legacy. -, m. legate, envoy, -ion, f. embassy, -ionssekrete- rare, m. secretary of an embassy. I<egera, v. a. to alloy. Legitim, a. legitimate, -era, v. a. to legitimate. -itet, f. legitimacy. Lejd, m. safeconduct. Lejon, n. lion. -inna, f. lionness. -UUge, Wt. lion's whelp. Lek, m. sport, phy, fun, game; spaw- ning; copulation, -a, v. a. & n. to play, to sport, to toy; to spawn. -båll, m. playball, sport. - don, n. toys, -kamrat, m. playfellow, -saker, f. pl. playthings, toys, -syster, f. playfellow, -tid, m. playtime; spawning-time; coupling- time. Lekam||en, m. body; corpse. - 11g, a. bodily, corporeal. Lekatt, m. weasel. Lekman, m. layman, lafo. lekmän, pl. laity. (reader. Lekt||ion, f. lesson, -or, m. lecturer, Lem, m. limb, member. -lytt, -1ÖS, a. mutilated. Lemel, m- lemming, lemmus. Lemn||a, v. a. to leave, to deliver, to afford ; to relinquish ; to resign. -ing, f. residue, remnant, lemningar, pl. leavings, ruins. Len, a. soft, -a, v. a. to mollify, to soften, to thaw. -, V. n. to thaw, -het, f. softness, lenity, -plåster, n. mollifying plaster, -väder, n. thaw-weather. Leopard, m. leopard. Ler, n. -a, f. clay, -aktig, a. clayey. -art, m. species of clay. -bruk, n. mortar of clay. - grop, f. elay-pit. - ig, a. clayey, loamy, -jord, f. day.soil, -kruka, f. earthen pot. -pipa, f. clay - pipe, earthen tobacco-pipe. Lerka, V. n. to proceed gently. - sig fram, to work one's way. - ur, to draw out of. Leta, V. a. to seek, to search, to look after. - igenom, to overhale. - upp, to search out. - ut, to select from others; to sift; to sound; to pump; to trace out. Lever||ans, m. deliverance, consign- ment, purveyance, -era, V. a. to deliver, to purvey, to supply. - ba- talj, to give battle. Levkoja, f. gilliflower. Lexa, f. lesson. -, V. a. (upp) to up- braid, to reprimand. Lexikon, n. dictionary. Libsticka, f. lovage. Licent, m. custom, duty. Lid||a, V. a. to suffer, to undergo. VOTa väl liden, to be well looked upon, -ande, a. suffering, passive. -, S. n. passion, suffering, loss, damage, -dig, a. tolerable, supportable. -61» se, f. passion. Lida, v. n. to go on, to pass. - till slut, to draw to an issue. - åt, to grow towards, det lider för honom, he is a man of quick hands. Lider, n. shed. Liderlig, a. dissolute, loose, -het, f. debauchery, dissoluteness. Lie, m. sithe. - Orf, n. handle of a sithe. Llf, n. life; body, waist, smal i lif- vet, small in the waist, slender, skep- pets latitude of a ship, -aktig, a. lively. -aktighet, f. liveliness, vivacity. - dragon, m. dragoon of the body-guard. -Ogen, a. bond. -, $. m. bondman, -egenskap, f. bond- age. -färg, m. favourite colour; carnation, -färgad, a. incarnatine. -försäkring, /'.life-insurance, -gar- de, n. body-guards, life-guards. - go- ding, n. jointure, -gifvande, a. lifegiving, vivifying. - hussar, m. husar of the body-guard, -kusk, m. 136 Liflig Likafullt chief coachman to a prince, -lig, a. lively, sprightly, brisk. -lighet, f. vivacity, liveliness, sprightliness. - IÖ8, a. lifeless. -medikus, m. physician in ordinary, -moder, f. womb, -nära Sig, V. r. to get one's livelihood, -page, m. page in ordinary, -rege- mente, n. regiment of the body- guard. -rock, m. close coat, -ränta, f. life-annuity, -rätt, m. favourite meat. -sandar, m. pl. vital spi- rits. -Sfara, f. danger of life. -sfai'lig, a. dangerous, mortal, -sfrukt, f. fruit of the womb , foe- tus. -Skraft, f. vital power. -sluft, m. vital air. -Smedel, n. provision, victuals. -Ssak, f. capital crime. -sstraff, n. pain of death, capital punishment. -stecken, n. sign of life. -stid, m. lifetime, -stycke, n. corset, bodice. -suppehälle, n. livelihood. -va, V. a. to animate, to enliven, to vivify. -vakt, m. life- guard. -vas, V. d. to quicken. Liga, f. league, covenant. Ligg||a, V. n. to lie; to lie abed; to sit; to be situated; T. to be frozen. - för ankar, to (lie) ride at anchor. - ihjäl, to overlay. - af sig, to pall. - bi, to lie to. - efter nå- gon, to importune one. - för, to lie before; to occur. - hos någon, to lie with one. - i, to lie in. - inne, to keep within. - inne med, to be in with. - intill, to join to. - på, to lie upon, to rest upon; to push on. - qvar öfver natten, to stay night over. - Ut ägg, to hatch. - life, to lie abroad. - åt, to im- portune; to lead to. -ande, a. lying, situated, -are, m. hog's-head, tun, cask. -dag8, ad. bedtime, -edag, m. laying-day. - höna, f. broodhen. -kärl, n. stilling-cask, -ställe, n. place of resf, place of re- Liguster, m. privet (plant). [pose. Lik, n. T. bolt-rope, rålik, head- rope. undra liket, foot-rope, stående liken, the leeches. Lik, n. corpse, dead body, stå -, to lie dead, to lie in state, -begangels©* f. exequies, -bjudare, m. inviter to a funeral, -bår, f. bier, hearse, -färg, m. death-colour. -kista, f, coffin. -lukt, f. death-scent, -mask* m. creeping ulcer, -predikan, f. funeral sermon, -process, m. fune- ral procession. -Sten, m. gravestone. -StOd, -stol, m. mortuary. - sållg, m. fqneral song, -torn, m. corn, angnail. -tOms-OperatÖr, m. corn- cutter. -vagn, m. hearse. Lik, a. like, equal, vara sig alltid -, to be always the same, -are, m. gauge. -, a. more proper.-ftrtad, a. homogeneous -artighet, f. homogeneity, -bent, a. equicrural. -0, m. equal , match, fellow. -formig, a. conformable, congruous. - formighet, f. confer- mity, congruity. - giltig, a. indif- ferent, careless, cool, -giltighet, f. indifference, apathy. - godt, ad. all one. -het, f. likeness, resem- blance, conformity, equality. -höt» nig, a. equiangular. - lig , a. pro* per, fit. - rnätig, a. conformable, according to. - mätighot, f. con- formity. -na, v. a. & n. to com- pare, to resemble, to liken. -na sig, v. r. det liknar sig, it seems, it looks as if. - sig väl, to be likely to turn out well. -nelse, f. com- parison, allegory; appearance, prospect. -nelsevis, ad. by way of compari- son, parabolically. - nöjd, a. indif. ferent. - nöjdhet, f. indifference, -sidig, a. equilateral, -sinnad, -sinnig, a. evenminded, equanimous, of the same mind. - SO1H, ad. as, as like, even as, just as. - ställig, a. conform, analogical. -stänimig, a. harmonical, unisonous, -tidig, a. synchronical. -tidighet, f. isochro- nism, synchronism. -tydlg, a. syn- onymous. -tydighet, f. synonymy, -vinklig, a. equiangular. -Visst, -val, ad. yet, nevertheless, however. Lika, ad. alike. - mycket, all one, all a matter; no matter, i matters not. -dan, a. like, the same, -fullt, ad. Likaledes Ljuf 137 nevertheless, notwithstanding. -Ie* des, ad. likewise, also, -lydande, a. conformable, correspondent, of the same tenor. -så, ad. so, as, likewise. Likta, v. a. - ett skepp, to lighten a ship, -re, in. lighter. Likör, m. liquor, strong water. Lilj:,a, f. lily, -ekonvalje, m. may- lily, lily of. the valley. Lilllla, a. little, -finger, n. earfinger, -tå, m. little toe. Lint, n. glue, -aktig, a. gluish. -dränka, v. a. to size, -färg, m. limewater-colour, -ma, v. a. to glue, to lime, to agglutinate, -mig, a. gluy, glutinous, limy, -panna, f. gluepan, limepot. -spö, n. -stång, m. lime-twig, -vatten, n. lime- water. Limon, m. lemon, -ade, m. lemo- Limpa, f. loaf. [nade. Lin, n. flax, -beredare, m. flax- dresser. -blår, f. pl. hards of flax, -bråka, f. brake, -dodra, f. cam- line. -frö, n. linseed. -garn, n. linen-yarn, -kläde, 71. linen • cloth, -knopp, m. flaxbud. -odling, f. cultivation of flax. -Olja, f. lin- seed-oil. -Skäkta, f. flaxbeater, swingle. -totte, m. flax put up to be spun, -väfvare, m. linen-weaver. Lina, f. line, rope. Lind, f. linden, lime-tree. Lindra, f. bandage, ligga i - (om jord), to lie down, -ebarn, n. babe. -ekläder , n. pl. swaddling-clothes, -orm, m. amphisbaena, dragon. Linda, v. a. to swaddle; to wrap, to wind. - ihop, to roll together. - 'om, på, öfver, to wrap round. - upp, to unroll, to wind up. Lindansare, m. ropedancer. Lindare, m. tench. Liudrjia, V. a. to soften, to ease, to assuage, to mitigate, to alleviate. -ig, a. soft, gentle, mild. - ing, f. ease, alleviation, relief. Linea|il, m. ruler, -menter, n. pl. lineaments, features. Iberry. JLingODj n. red whortleberry, rad bil- Linie, f. line, stå i to stand in a row. - ra, V. a. to rule. - skepp, n. ship of the line. Linka, v. n. to limp, to halt. Linno, n. linen, -band, n. tape, -fabrik, m. linen - manufactory, -klut, m. linen-clout, -kläde, n. linen-cloth, -kläder, n. pl. linen. -skaf, n. lint, pledget. Linning, m. wrist-band, hem. Lins, in. lentil; lens. Lip, m. blobber-lip. hänga lipen, to pout, -a, v. n. to pout, to weep. Liqvid, m. settling of accounts, -era, v. n. & a. to settle accounts, to pay. Lira, f. lyre. Lisa, f. ease, soothing. -, V. a. to ease. Lism||a, V. n. to flatter, to fawn, to praise falsely. - med, to fawn upon, -are, m. flatterer, -éri, n. flattery, wheedling. Lispund, n. weight of twenty pounds. List, m. craft, artifice, fraud, stratagem. -ig, a. crafty, cunning, artful. -ig* het, f. craftiness. List, m. list; moulding; cornice; plat- band, border. -hyfvel, m. ogee- plane. -verk, n. beading, entabla- Lista, f. list, catalogue. [ture. Lit, m. trust, -a, V. n. (på) to de- pend upon, to rely on. Litania, f. litany. Lite||n, a. little, small, short, -het, f. littleness, smallness. -t, n. ind. & ad. a little, något litet, a little. helt litet, very little. Literat, m. man of letters, -nr, f. literature, learning. -urtidning, f. critical review. -Ör, m. literary man, Lils. m. round lace. |man of letters. Livré, n. livery. -betjent, m. lackey. Ljud, n. sound, noise, äska -, to command silence, -a, V. n. to sound, -botten, m. sounding-board. -1ÖS, a. soundless, mute, -pinne, m. soundpost. -Spricka, f-. glottis, -tecken, n. sign of the accent. Ljuf, -lig, a. sweet, delightful, plea- sant1 - maka, darling, spouse, i Ijuft och ledt, in prosperity and 138 Ljufhet Lopp adversity, -het, f. sweetness, plea- santness, Ljuga, v. n. to lie. -ktig, a. lying, false, untrue. - ktighet, f. lying- disposition, falsehood, -re, m. liar. göra någon till to give one the lie. Ljum, a. lukewarm, -het, f. luke- warmness; Indifference, -ma, v. a. to warm. Ljumske, m. groin, -bråck, n. bu- bonocele. [broom. Ljung, m. common heath, ling, sweet- Ljunglla, v. n. to lighten, to flash. -eld, m. lightening, flash of light- ening. Ljus, a. light, bright, clear, luminous, lightsome, om ljusa dagen, at broad daylight, bli ljust, to grow light, -blå, a. brightblue, -brun, a. lightbrown. -grå, a. lightgray. -OCkra, f. pale ochre. Uns, n. light; candle; taper, föra bakom ljuset, to deceive, to cheat, -arm, m. branch for a candle, -bit, m. candle-end. -brand, m. candle- snuff. -form, m. dipping-mould, -handlare, m. chandler, -knekt, m. save-all. -krona, f. chandelier, -kärna, f. tub to dip candles in. -na, V. n. to grow light, to dawn, -pipa, f. socket, -putsare, m. snuffer. -sax, f. snuffers. -släckare, m. candle-extinguisher. -Stake, m. candlestick. -Sken , n. candlelight. -Skärm, m. candle-screen. -Stråle, m. ray of light, -stopare, m. chandler. -StÖpning, f. castning of candles. -tjuf, m. candle-waster. -veke, m. candle-wick. Ljust||er, n. gig. -ra, v. a. to catch fish with a gig. Ljuta, v. n. - döden, to suffer death. Lo, m. lynx. Lo, 77». nap. -Sliten, a. threadbare. Lock, n. lid. lägga locket på, to ' clap the lid on. [curled. Lock, 77». lock, curf, ringlet. - ig, a. Lock, n. alluring, baiting, -a, v. a. to allure, to entice, to draw in; to bait, to call. - in, to decoy in, to draw in. - en till något, to entice one to a thing. - ut, to induce to go out. - betta, f. -bit, m. bait, -fågel, m. caii-bird. -mat, m. bait, lure, -pipa, f. bird-call. Lod, n. weight, plumb; plummet; hea- ter; ballet; half an ounce, -a, V. n. to sound, to cast the- lead. -bes> man, n. steelyard for light weights. -bÖSSa, f. rifled gun. - kista, f mould made of sand. -lina, f. lead- line. stor -, the deep sea-line. Ulla -, the hand-line. -ning, f. sound- ing. -rät, a. perpendicular. -skott, n. sounding. Lof, m. turn, bent; board, hafva lofven af ett skepp, to have the wind of a ship. -vart, ad. wind- ward. -VOra, V. n. to ply to wind- ward. Lof, n. leave, permission. -glfvon, a. allowed, granted. -Hg , a. law ful, allowed. -va, V. a. to promise, -ven, f. promise, word. Lof, n. praise, commendation, gud vare -I god be praised! -sjnngft, V. a. to praise in song. -sång, m. hymn, praise, -tai, n. elogy, pane- gyric. -talare, m. panegyrist. -va, V. a. to praise, -värd, a. praise Loft, n. loft, garret. [worthy Logarfvare, m. tanner. Logo, m. barn, trashing-floor. Logo, m. lodge; (låsch) box. Logg, m. T. log. -a, v. n. to heave the log. -glas, ,41. logglass. -lina, f. logline. Loggig, a. nappy, shaggy. Logik, f. logic. -Of, m. logician. Loka, f. collar. (place Lokal, a. local. -, s. m. locality Lokomotiv, n. locomotive, engine -förare, m. engine-driver. Lolla, f. fool, madwoman. Lom, m. black-throated diver. Lombard, m. public pawning-house Lomber, n. hombre. [lombard. Lomhörd, a. thick of hearing. Lopp, n. course, career; barrel; bore. Loppa Lusört 139 LoppJIa, f. flea. -A, V. a. to flea, to take away the fleas. -bctt, n. fleabite, -mask, m. springtail. Lort, m. dirt, turd. -A, v. a. - ned, to dirty, to dirt, to soil, -ig, a. dirty. LOSSNA, V. a. to loose, to loosen, to slacken; to discharge; to unload; to cast off. -na, V. n. to come loose; to loosen. -ning, f. loosening, re- laxation. Lostff, f. field-bromegrass. Lots, m. pilot, -a, v. a. to pilot, -ning,/. piloting, -penningar, m. pl. pilotage. Lott, m. lot; share, portion. -A, V. n. to draw lots, -eri, n. lotteri, -kast- ning, f. drawing of lots. -1ÖS, a. shareless. -sedel, m. lottery-ticket. Lucern, m. lucern, medic, svensk -, yellow medic. Lucka, f. shutter, wicket; slider; hatch; chasm, breach; gap. Lucker, a. loose, slack; light. Ludd, m. nap, down, -a, v. a. to nap. - tig, to grow downy, -ig, a. nappy, downy. Luden, a. hairy, shaggy, rough. - mössa, fur-cap. Lud||er, n. carrien; strumpet. -TA, v. n. to lure, to bait. Luf, m. forelock, hugga någon i lufven, to take one by the hair. Luf, -ver, m. a cunning fellow. LuffA, V. n. to jog, to scamper, to trot. Luft, Tri. air. i fria luften, in the open air. taga -, to take the air. gifva - åt en sak, to give vent to a thing. - Artad, a. airy, aeriform, -ballong, th. air-balloon, -blåsa, -bläddra, f. airbladder, -drag, n. current of air. -hål, n. airhole, vent, breathing hole. -1g, a. airy, aerial; chimerical. -krets, m. at- mosphere. -kula, f. air-balloon, -matare, m. aerometer; anemometer, -pump, 271. air-pump. -rÖT, 71. wind- pipe, weasand. -SCglare, Tn. aeronaute. -segling, f. aerostation. -slott, n. castle in the air. -springai'6, tumbler, -språng, n. gambon, caper, -streck, n. climate, -strupe, m. weasand. -SYfå, f. aerial acid, -tom, a. void of air. -tät, a. air. proof, hermetical. Lufva, f. cap. Lugg, m. forelock. -A, v. a. to pqll by the hair. -AS, V. d. to be at loggerheads. Lugn, a. calm, quiet, serene. -, n. • calm, quiet, rest, shelter. -A, V. 71. to become calm, to abate. Lukt, m. smell, scent. -A, v. a. & n. to smell. -flaska, f. smelling-bottle. -1Ö8, a. scentless, without smell. -SAlt, n. volatile salts. -VAtten, n. smelling water. Lulls, v. n. to bum, to lull. - till sömns, to lull asleep. Lummig, a. thick of leaves; spreading. Lump||en, a. paltry, -or, f. pl. r&ga. -samlare,'m. ragman. Lund, m. grove. Lung||a, f. lung; light. -böld, m abscess in the lungs. -mos, n. calfs or sheep's chaldron minced and dres. ted. -mOSSA, f. lungmoss. -siktig, O. phthisical, lungsick. -SOt, m. phthisic, consumption. - våt, a. wet to the skin. -Ört,, f. lungwort. Lqnk, m. jog-trot, -a, v. n. to jog. Luns, m. lubber. -A, f. slut, slattern. -ig, a. lubberly. Lunt||A, f. match; an old bad book. -Stake, m. linstock, fleldstaS. Lupp, m. loop. Lur, m. speaking-trumpet; lurking-place^ ambush; nap, doze, taga sig en -, to take a nap. ligga pä -, to W lurking. -A, V. n. & a. to lurk; to ontwlt. - ut, to spy out. -endrägA, V. a. & n. to smuggle; to run. - en- drägare, m. smuggler, -endra- geri, n. smuggling. -ig, a. drowsy. Lurf, m. shaggy tuft of hair. -Vig, a. shaggy. Lurk, m. lubber, churl. Lus, f. louse; pl. löss, lice. -A, v. a. to louse. -ig, a. lousig. -kam, m. dendriff-comb. - sjllka, f. lousy disease, phtiria^is. -Ört, f. lousewort. 140 Lust Låna Lust, m. mind, fancy, appetite, sto- mach ; lust, inclination; sport, -a, f. concupiscence, carnal desire, -bar, a. pleasant, merry. -barhet, f. diver- tisement. -eld, in. bonfire, -gård, m. pleasure-garden. -hus, n. summer- house. -lg, a. merry, pleasant, do- mical. -Ighet, f. mirth, merriness. -resa, f. trip, journey for recrea- tion. -slott, n. country - palace. -Spel, n. comedy. Lut, m. lie, lye, buck, -a, v. a. to buck, to soak in lie. -aktig, a. alcaline. -balja, f. bucking-tub. -fisk, m. dried fish soaked in lie. -Salt, n. liesalt, alkali. Lut||a, f. lute. -enist, m. lutist. Lut||a, v. n. & a. to lean, to stoop; to recline; to tilt; to hang down. muren lutar, the wall leans. - till "undergång, to go to decay, -a, ad. stoopingly. ga luta, to walk stooping. -ande, n. -ning, f. inclination, tilting, stooping. Lutter, a. mere, nothing but. Luttra, V. a. to refine, to purify. Lyck||a, f. noose; small enclosure. Lyck||a, f. fortune, chance; luck, hap- piness , success; run. önska -, to wish joy. - till! good luck! -as, V. d. to succeed. -lig, a. happy, lucky, fortunate, successful! ; safe, -ligen, -ligt, ad. happily, -ligt- Vis, ad. luckily, happily. -salig, a. blessed, blissful, happy. -salig- hed, f. felicity, happiness, bliss, -skott, n. chance, -sökare, m. adventurer. -Önska, V. a. to con- gratulate. -Önskan, f. congratu- lation. [within doors. Lyckt, a. shut, inom lyckta dörrar, Lyd||a, v. n. to sound, to run. -else, f. sense, tenor. Lyd||a, v. a. to obey, to comply with; to follow. - rodret, to answer the helm. - till, - under, to belong to. -aktighet, f. obedience. - biskop, m. suffragan. - ig, a. obedient, ob- sequious. -kyrka, f. pariochial cha- pel. -nad, f. obedience. Lyft||a, v. a. to lift. - penningar, to take money. - ankar, to weigh anchor. - bort, - undan, to put away. - batten, to pull of one's hat. - ur sadeln, to dismount. -ning, f. lifting. Lykta, v. a. to finish, to end, to con- elude, to do. [in a lantern. Lykt|ja, f. lantern. -gubbe, m. Jack Lymmel, m. lubber, clown. Lynga, f. wreath. Lynne, n. humour, temper, disposition of mind; genious. Lyr||a, f. lyre. -isk, a. lyric; Lyrbleck, m. a kind of haddock. Lys||a,-v. a. to light. -, v. n. to shine, to sparkle. - efter, to look for with a light. - efter något för- loradt, to make inquiry by publi- cation for something lost. - efter, 1 en rymlnare, to make hue and cry after a run-away. - för brudfolk, to bid the bans. - ut en riksdag, to proclaim a diet. - ande, a. shin- ing , bright, splendid. -are, m. moth, nocturnal butterfly, -mask, m. glow-worm. -ning, f. lighting; public notice given, ban, bidding the bans. Lyssna, V. n. to listen, to hearken. Lyst||a, v. n. to choose, to list, mig lyster veta, I should like to know. -en, a- desirous, longing for. -en« het, f. longing, -mate, n. fill. -nad, f. vehement desire. Lystra, V. n. to listen, to obey. Lyte, n. defect, blemish, fault, defor- Lytt, a. maimed, difformed. [mity. Låda, v. n. (vidj, to adhere, to cleave, to stick to. Låda, f. drawer, till. Låg, a. low; humble; mean, base, ab- ject. -bent, a. short-legged, -halt, a. halt, -het, f. lowness, meanness, -länd, a. low in situation, -sin- nad, a. low minded. -t, ad. lowly, meanly, basely. Låga, f. flame. -, V. n. to flame. Lån, n. loan, lend, -a, v. a. to bor- row ; to lend. - tilt öra åt, to give Lånebank Lägga 141 ear to. -ebank, m. loan-office, bank for loans. -gifvare, m. lender, -tagare, m. borrower. &ång, a. long; tall; far. draga ut på lång bänken, to put off, to protract, to delay, -bent, a. long- legged. -finger, n. middle finger, -fredag, m. good friday. -grund, «. sloping gently, -hårig, a. long- haired. -lagd, a. longiSh, somewhat long. -lifvad, a. longlived. - lig, a. långliga tider, many years,' many a day, longtime. - modig, a. long- suffering. -modighet, f. longani- mity, forbearance, -mål, 71. på -, in time, at length. -TUlld, a. oval. -sam, a. slow, tardy, dilatory, long, lingering, en - vår, a late spring, -samhet, f. slowness. -sint, a. rancorous. -skepps, ad. from stern to stem. - slutt, a. of easy de- scents. -Synt, a. farsighted. -t, ad. long, much; far. så -, so far, to this. - större, by far the greater. - bort, far off. - förut, long be- fore. - ifrån, from^afor. på - när, by a good deal, nothing near. - to- bak, 77i. spun tobacco. -varig, a. long, of long duration, longlasting. -Vftrighct, f. long continuance, du- ration. -väga, a. from abroad. Långa, f. ling. Lår, 771. large chest, bin. Lår, n. thigh; buttock, leg. -ben, 71. thighbone, -foder, n. a pair of drawers. Lås, ti. lock, ej hålla -, not to keep shut, det går aldrig i -, it will never do. -gång, m. ward of a lock, -kolf, -rigel, m. bolt. -Smed , 7)1. locksmith. - tapp , 771. lockcock. Låt, 77i. sound, noise. -S, V. n. to sound. Låta, V. a. to let, to allow, to suffer; to permit; to cause, to make; to omit, not to do. - bli, to forbear. - blifva dervid, to give up. det låter sig icke göra, that is not practicable. - igen, to shut, - ujpjp, to open- det låter höra tig, that is some» thing like. Låtsa, V. n. to make as if, to feign. Lä, n. lee. i Id, alee, to lee. -bord, n. larboard. -segel, n. studdingsail. -Slda, f. leeside. Läck, a. leaky, -a, f. leak, -a, V. n. to leak, to run. -age, n. leakage. Läcker, a. delicate; dainty. - bit, m. titbit, -het, f. delicacy, daintiness, -mini, m. sweet-tooth. Läckt, m. lath. Läder, n. leather, -beredare, m. leatherdresser, -handel, 77». leather- trade. -lapp, m. patch of leather, bat, flittermouse. -rem, m. leather- strap. Läge, n. situation, position; lodge. Lägel, m. barrel. Lägenhet, f. opportunity; living; be» nefice; apartment, dwelling. Läger, n. bed, repose, couch; lodging; harbour; camp, slå -, to encamp. Läger||sman, m. adulterer, fornicator, -smål, n. adultery. -vail, n. lee- shore ; decay. Lägg, m. leg, shinbone. Lägga, v. a. to lay, to put, to place. - en höna, to set a hen on eggs. - sig emellan, to interpose, to Inter- vene. - efter Sig, to leave behind one. - emot, to put against. - sig emot, to oppose. - före, to serve with. - i, to put in. - sig i en sak, to meddle with. - igen, to close; to fallow, to lay np. - ihop, to join, to gather, to add; to close up, to make up; to lay up, to save. - in, to lay in, to put in; to pack up; to preserve in sugar, to pickle; to inlay; to take in; to damask. - 0771 cession, to take out a statute of bankrupey. - ned, to lay down. - om, - omkring, to put about. - på, to lay upon, to apply; to impose; to rear; to imprint on; to lay, to take to. - till, to land, to come on shore. - sig till, to get. - under, to put under; to adjudicate to. - upp, to lay up; to publish; to eurl; to sene 142 Läglig Lärftsbod up; to lay out. - ut, v. a. & n. to lay out; to let out; to push off. - sig ut för, to interest, one's self for. - sig, v. r. to lay one's self*down; to cease, to subside; to fall by de- grees ; to turn; to be lodged; to freeze up, to freeze over. Läglig, a. seasonable, proper, conve- nient, fit, opportune, -het, f. oppor- tunity. -t, ad. seasonably. Lägra, V. a. to debauch, to deflour. Lägre, a. (comp, af låg) lower. Lägst, a. (superi. af låg) lowest. Läk||a, V. a. to heal, to cure, -as, V. d. to heal up, to close up. -are, m. physician, -arekonst, f. me-' dical art, physic. -edom, m. -6- medel, n. medicine, remedy, -plå- ster, 71. healing plaster. Läktare, m. church-gallery, loft. Lämpi|a, f. gentleness, fair means. -, V. a. to adapt, to fit, to suit; to ap- ply- - efter, to fit to, to adapt to. - sig efter, to comply with. - på sig, to apply'to one's self. -lig, a. applicable, fit, proper, -ligen, ad. properly, suitably, -lighet, f. agree- abieness, suitableness; application. Län, n. fee; fief; shire, province. -gods, n. fee, feod. -sbref, n. bill of fe- offment. -sherre, m. liege-lord, fe- offer, -sman, m. sergeant In a di- strict. -srätt, m. feudal right, -ta- gare, 771. feodary, feudatory. Läna, V. cf. to lend; to borrow. Läna sig, V. r. to lean against; to stoop." Länd; 77i. loin, thigh; quarters, croup, -värk, 77J. pain of the loins. Lända,' v. n. to redound; to serve. Län dig, a. arable. Länga, f. T. slings. [itude. Längd, 77». length; height; ligt; long- LänglJe, a. long. - sedan, long ago, long since, -re, comp, longer. - och -, still further. Lang||s, längs efter, längs utmed, prp. along, lengthwise. -st, sziperl. longest; längst för detta, a longtime ago. £ det längsta, as long as possible. Längta, V. n. to long, to desire. - efter, to long for, to long after. -nt f. longing, desire. Länk, m. link, -a, V. a. to bend, to direct, to manage; to chain. - sig efter, to comply with. -kula, f chainshot. Läns, a. dry, empty, void, pumpen är -, the pump sucks, -a, v. a, to empty, to void, to drain. V. n, to scud. Länstol, m. elbow-chair, easy-chair. Läpp, m. lip; T. snatch, -ja, V. n. to flap. - på, tö lap of. Lära, v. n. def. jag lär, i shall, I am like to, I seem to. Lär|[a, V. a. to teach, to Instruct. - sig, v. r. to learn. ~ utantill, to get by heart. - ut, to serve out one's time. -, f. doctrine, dogma; religion; tenet; apprenticeship. - aktig, a. docile, docible. -aktighet, f. do- cility. -are, m. teacher, master. -bref, n. apprentice's indenture, -byggnad, f. system, -d, a. & s. learned, literary; scholar, -dom, m. learning, erudition, scholarship, in- struction. -domsidkare, m. scholar, -girig, a. eager after knowledge. -gOSSe, m. apprentice, -ling, m. apprentice, prentice, -mästare, m. teacher, master. -mästarilina, f. mistress. ' -Obok , f. olassbook, ma- nual. -oembete, n. ministry. - orik, a. instructive. - OSal, m. auditory. -Osats, m. principle, dogma, maxim, thesis, -ospråk, n. sentence. -O-> Spån, m. rudiment. -OStol, m. pulpit. -©Ståndet, n. ministerial state. -O8ate, n. university. -Osätt, h. method. - Otid, m. apprenticeship. -Oår, n. year of apprenticeship; pl. apprenticeship. - OämnO, n. subject of instruction, -penningar, m. pl. apprentice's pay. betala -, to buy wit. -styrman, m. under-pilot, steer's-mate. Lärft, n. linen, -sbod, f. linendraper'a Lärftshandel Lönntrappa 143 chep. -shandel, tti. linentrade, -skrämare, m. linendraper. Lärklja, f. lark, -svamp, m. agaric, -träd, 71. larchtree. Läs||a, v. a. to read, to peruse; to de- claim; to study; to say; to pray. - bort, to exorcise. - för barn, to teach children. - till (från) borde, to say grace before (after) meat. - Öfver tn vetenskap, to read lectures in a science, -are, tti. reader, -bar, a. readable. - ebibliotek, 71. cir- culating library, -girig, a. eager to learn, covetous of lecture, -kam- rat, m. school-fellow, -lig, a. le- gible. -ning, f. reading, lecture, -sällskap, 71. reading-club, -vurm, 771. bookworm; reading-rage, -värd, a. worth reading. Lasa, v. a. to lock, ro shut, to close. - in, - undan, to lock up. - sig inne, to shut up one's self. - upp, to unlock, to open. - någon ute, to lock one out of doors. Läsk||a, V. a. to refresh, to cool; to scale. - ande, a. cooling, -balja, f. quenching tub. -dryck, m. re- freshing drink, cooling draught, -me- del, 71. cooling medicine, -papper, n. blotting-paper. Läsplla, v. n. to lisp, -ning, f. lisp, Läst, tti. last, tun, (lisping. Läst, m. (skomakares) last. Läte, n. cry, voice, note, noise. Lätt, a. light, easy. -, ad. easily, light, -a, 17. a. to lighten; to ease, to give ease. -fotad, a. lightfooted, -färdig, a. libidinous, wanton, -färdighet, f. wantonness, -het, f. lightness, facility, ease, -händ, a. light-handed. -Ing, m. sluggard, idler, lazy fellow. - na, v. n. to grow light; to clear up. - Dad, f. ease, lightening, relief, -rörd, a. sensible. -rördhet, f. sensibility. -sinilig, a. lightminded, frivolous. -sinilighet, f. levity, ifrivolousness. -smält, a. digestible; fusible.-SIUält- liet, f. digestibleness; fusibility. - trO- gen, a. credulous, -trogenhet, f. credulity. - vist, a. ready to go on errands. Lätt||ja, f. laziness, idleness, -jas, v. d. tb be lazy. -jefull, a. lazy, idle. Löd||a, v. a. to solder, -bult, m. soldering • iron, -kom, n, link to solder with. Lödd||er, n. lather; suds, -ra sig, V. r. to lather. Lödig, a. standard, pure, unalloyed. . LÖdra, f. T. eringle. Löf, n. leaf, -fall, n. fall of the leaves. -groda, f. treefrog.. -hydda, f. tabernacle. -hyddohögtid, f. feast of the tabernacles. -rik, a. leafy. -sal, 77J. arbour, bower. -skog, m. leaved wood. -va, V. a. to adorn with boughs or leaves. -verk, n. foliage. LÖfja, f. sloth. (bail, mainpernor. Löfte, n. vow; promise. -Smail, m. Löga, v. a. to bathe. Lögn, f. lie. -aktig, a. lying. -ak- tigt, ad. falsely, -aktighet, f. falsehood, -are, m. lier. Löja, f. bleak, blay. LÖj||e, n. laughter. - lig, a. ridiculous, -lighet, f. ridiculousness. Löjtnant, m. lieutenant. Lök, m. onion, garlic, lägga - pci laxen, to mend the story, -aktig, a. bulbous, -växt, 771. bulb. Lömsk, a. cunning, insidious. LÖn, f. salary; pay, wages, reward, re* compense. -a, V. a. to pay; to re- ward; to remunerate; to be worth, -gifvare, m. employer. -in?» A pay, payment. - 1ÖS, a. without sa- lary, without reward, -tagare, m. one who receives salary. Lönn, f. Lönnträd, n. maple, map- letree. Lönn, ad. (i lönn, i lönndom J clan- destinely, secretly, by stealth, priva- tely. -dörr, f. private door. -gållg, m. private passage, -lig, a. clan- destine, secret, hidden. - niOl'd, n. assassination. -mördare, m. assass.a. -port, 771. privat? gate, -ruin, 71. private room, -trappa, f. backstairs. 144 Löpa Mak LÖp||a, V. n. to run; to rut, to be at heat. - af staplen, to be launched. - an, T. to put in at. - emot, to run against; to meet With check. - förbi, to run by. - ifrån, to aban- don, to desert, to leave. - ihop, to run together; to curdle, to run; to clot. - med sqvaller, to play the telltale. - miste, to run astray. - miste om, to miss. - om, to outrun. - på, to run in, to run against; to encounter; to undertake; to be the share of. - på. grund, to run aground. - UPP> to run UP > to slip- - of ver, to leap over; to go over; to overpower. -an de, a. running, -are, m. run- ning footman; bishop; mullar, grind- lestone; grampus. -eld, m. running fire; train of gunpowder. -graf, m. trench. - knut, tti. running knot. -tid, m. copulation • season of some animals. LÖp||e, n. cheese - runnet. -na, V. n. LÖpsk, a. proud, hot. [to curdle. Lördag, TTI. Saturday. LÖS, a. loose; mould; soft, slack; asunder; untied, free; false; broke out; flying, groundless; slight, skott med löst krut, shot without a ball. - mat, food easy of digestion, fast och - egendom, real and personal estate, löst mynt, small money, gå löst på, to attack, -a, V. a. to loose, to untie. - af vakten, to re- lieve the guard. - sig ifrån, to redeem one's self from. -aktlg, a. libidinous. - aktighet, f. wanton- ness. -ande, a. loosening, resolvent, -block, m. T. block • sheave, pully. -drifvare, m. vagabond, -on, m. redemtion, ransom; fee, watchword, -epenning, m. ransom, -gifva, V. a. to set at liberty. -göra, v. a. to untie; to disengage, -hakar, m. pl. T. canhooks. -här, 71. false hair. - kokt, a. soft boiled. - lif- Vad, a. loose in body, lax. -lig, a. slight, -ligen, ad. slightly, -penningar, m. pl. small money, -rifya, -slita, v. a. to tear off, to break loose. -SÖfd, a. easily waked, -land, f, false tooth, -ören» n. pl. moveables. [ground. Löt, tn. fell"f, pasture. M. Madrass, m. mattress, quilt. Magasin, n. magazine, storehouse.' -era, V. a. to warehouse, to store. Mag||e, m. stomach ; maw; belly. -droppar, m. pl. -elixir, n. cordial drops. -grop, m. mouth of the stomach. - b.Of, n. measure in eating. -kramp, 77». spasm in the stomach, -plåga, f. pains of the stomach, -ref, n. gripes, colic, -saft, f. gastric juice; pepsin, -fljuk, a. sick in the stomach, -stark, a. nauseous. -Stjelpa, V. a. to turn upside down, -styrkande, a. stomachic, -syra, f. acidity in the stomach, heartburn. Mager, a. lean, thin; barren ; poor. -het, f. leanness. -lagd, a. mea- ger, lank, -man, m. T. foretop- sail-bowline. Magi, f. sorcery, magic. -Sk, a. magi- cal, magic. Magist||er, m. master of arts, -rat, 771. magistracy, magistrate. Magnat, m. grandee, magnate. Magnet, m. magnet, loadstone, -isera, V. a. to touch with a loadstone. -isk, a. magnetic, -isnt, m. njagnetism. -isör, 77i. magnetizer. Magra, v. n. to grow lean. Mahogniträ, n. mahogany. Maj, m. May. -bagge, 77». may-fly, cock-chafer, -blomster, n. may- flower, bird's-eye. Majestät, n. majesty, -isk, -lig, a. majestic, majestical. Major, tti. major, -at, n. primogcni^ ture. -itet, f. majority.' Maj ram, m. marjoram. Majs, m. maize. Mak, ti. ease, i sakta leisurely. Maklig Mantilj 145 -lig, (t. easy, -lighet, f. ease, commodiousness. Maka, v. a. to move. - fram, to move forward. - undan, to remove. - åt sig, to make room. Maka, f. spouse, wife. 't^kalÖS, a. matchless, incomparable, ilftke, 77t. fellow, match; mate, spouse. Makrill, m. mackerel. Makron, tn. macaroon. Makt, f. might, power, authority, in- fluence; credit; strength; ascendent; moment; reach, hålla vid -, to keep up; to keep in repair; to sup- port. -egande, a. who is in po- wer. - fullkomlighet, f. sover- eignity. -hugg, n. orbuse of power. -1Ö8, a. weak, feeble, faint. - 1ÖS- het, f. weakness, faintness, -på» liggande, a. of great moment, im- portant. -Språk, 7t. decisive sen- tence, word of command. Maknlatur, n. maculature, waste-paper. Mal, tn. sheat-fish; moth, -äten, a. moth-eaten. -Ort, f. wormwood. Mala, V. a. to grind. Mall, 771. T. mould. Malle, 771. crum, crumb. Malm, tn. suburb, -gård, tn. house of the suburb. Malm, tn. ore; bellmetal, -art, tn. kind of ore. -artad, a. metallic, -brott, ti. mine, -brytare, m. miner, -brytning, f. digging of ore. -färg, tn. bronze-colour. -gruf- va, f. mine-pit. -gång, 771. vein of ore. -letare, tn. one who searches Malt, n. malt. [for ore. Malvasir, n. malmsey-wine. Mamma, f. mamma, mam. Mammon, Tn. mammon, pelf, riches. Mamsell, f. miss, young lady. Man, tn. mane. Man, pr. they, we, you, men, one, a man, somebody, people. Man, tn. man; husband; men. tnan för tnan, man by man. god -, cu- rator, trustee, menige -, the whole public, vara - för, to be respon- sible for. -bar, a. fuiigrown. -bar» Swedish-English Diet. höt9 f. manhood, virility, adultneas» -dom, m. manhood ; manliness, cou> rage, mandoms-annammelse, f. in» carnation, -dråp, n. murder, -drå* pare, tn. murderer. -folk, n. men. -grant, ad. to a man. -gård, 771. dwelling-house, court. - haftig, a. valiant, brave, -häftighet, f. valour, -kön, n. male sex. -liff, a. male; manly, manful, -ligen, ad. manfully, bravely. -lighet, f. manliness, -naminne, 71. (within) the memory of man. - namån, m. respect of persons. -sblod, n. St» Peter's wort. -skap, 71. men; T. »crew. -sperson, tn. male, man. -spillan, f. loss of men. -ssida, f. male line. -Stark, a. numerous, -sålder, 7». man's age, generation. -VUXen, a. marriageable. Mana, v. a. to exhort, to put one in mind. - sig sjelf, to do a thing of one's own motion. - godt för en, to plead one's cause. - på, to put on, to forward. - Ut, to challenge. -nde, n. exhortation. Mandat, n. mandate, order. Mandel, tn. almond; kernel, -bröd, n. almond-biscuit. -kli, n. bran of almonds, -mjölk, f. almonds-milk, orgeat. Mandolin, tn. mandore, mandolin. Mänér, n. manner, way, fashion. Jig, a. mannerly. Manet, tn. yelly-fish, medusa. Mang||el, m. calender, -kafle, -stock, tn. calender-roll. Mangla, v. a. to calender, to mangle. Manke, tn. dew-lap; withers. Manna, n. manna. Manschett, tn. ruffle, cuff. Mantal, n. taxation of farms. - skom* missari6, m. gatherer of taxes. -8- längd, 771. list of contribution. - S* penningar, tn. pl. poll-money, -s- skrifning, f. assessment, -sskrif* Ven, a. contributory, taxable. Mantel, rn. mantle; runner, Mantilj, m. mantilla. 146 Manufaktur Medaljör Manufaktur, f. manufacture. -vara, f. manufactured goods. Marija, f. nightmare, ephialtes. -björk, m. dwarfbirch. - busko , m. dwarf- bush. -tofva, f. elf-lock, plica, -vatten, n. eddy. Margfaldig, a. manifold, various. Marginal, m. margin. Margrefve, m. margrave. Marienglas, n. isinglass-stone. Marionett, m. puppet, -spel, n. puppet-show. Mark, f. ground, field. Mark, f. pound; mark. Markatta, f. monkey. Markegång, m. market-price. Markera, v. a. to mark. Marketentare, m. sutler. Marknad, f. fair, market. -sdag, m. fair-day. -sfolk, n. market-folks. -Sgods, 71. market-goods. - Sgåfva, f. fairing. -SplatS, m. fair-place, -sstånd, 71. shop, stall. itoines. Markscheidet, 771. surveyor of the Marmor, m. marble, -brott, n. marblepit. -era, V. a. to marble. -skifva, f. marbleplate. Marodljera, v. n. to go a marauding. -Ör, 771. marauder. Marokäng, tz. morocco. Mars, m. March; T. top, scuttle. Marsch, m. march, -era, v. n. to march, -färdig, a. ready to march, -ruta, f. route. Marschland, n. marsh-land. Marsk, m. Lord Earl Marshal, -alk, m. marshal. Marstrand, Tn. stony, rocky sea-shore. Marsvin, n. porpoise; Guinea-pig. Marter, n. torture ; torment, -a, V. a. to torture, to torment. Martyr, m. martyr. Masa sig, V. r. to enjoy one's self - i solen, to bask in the sun. Mask, m. mask; masker, -era, V. a. to mask, -erad, m. masquerade. Mask, 771. worm, caterpillar. -frö, n. worm • seed. -lik, a. vermicular. -mjöl, n. worm-eating, -stungen, -äten, a. worm-eaten. Maska, n. mesh; loop. Maskin, m. machine, engine. -#rij n. machinery. -ist, m. engine-man, engineer, -messig, a. mechanical, automatic. Mas||mästare, m. foreman at an irctt foundry. -Ugn, m. blast-furnace. Massa, f. mass. Massiv, a. massive, solid. Mast, m. mast, -a, v. a. to mast. -korg, m. bowl, bowel. -1Ö8, a. dismasted. -Saining, f. cap of tha mast, -stång, m. top mast, -träd<> n. mast. Mastix, m. mastich. Masnr, m. mazer, -era, v. a. to speckle, to marble. Mat, m. victuals, food, meat, -a, V. a. to feed. - bord , n. dining - table, -dags, ad. dining-time, -grann, a. dainty. -jord, f. mould, -lag, n. family; mess, -lagning, f. dres- sing of victuals, -lust, m. appetite, -moder, f. mistress. -nyttig, a. eatable, -redningskonst, f. art of cookery, -sal, m. dining-room, -sedel, m. bill of fare, -sked, f. spoon, -skåp, n. cupboard, buffet, -smältning, f digestion. -strupe, m. gullet. -säck, m. knapsack; provision. -varor, f. pl. eatables, provisions. -Vin, n. tablewine. Mat, m. mate. Matematiyk, f. mathematics. - kus, m. mathematician. - sk, a. mathe- matical. Materia, f. matter; pus. -1, n. ma- terial. 1- list, m. materialist; druggist. Matrikel, m. list of names, register. Matrona, f. matron. MatrOS, m. sailor. Matt, a. weak , faint, feeble; mate. -a, V. a. to fatigue, to weaken. - ig- het, f. faintness, weakness, debility. Matta, f. mat. Med, prp. with; by means of, by. - det vilkor, on that condition. - mera, and so further. - mindre, unless; except. [coiner. Medalj, m. medal. -OF, nt. medal- Medan Mellanstycke 147 Medan, e. while; whilst. Medarbeta, v. a. to cooperate, -re, m. fellow-labourer. Medarfving, m. & f. coheir. Medborgare, m. fellow-citizen. Med bringa, V. a. to bring along with. Medbroder, m. brother, colleague. Medbrotts||lig, a. -Ung, m. accom- plice. Meddel||a, v. a. to communicate, -an- de, n. -nlng, f. cotnmunication. -bar, a. communicable. -sam, a. communicative. Mede, m. foot of a sledge. Medogare, m. copartner. Medel, n. means, expedient, way, in- strument; fortune, money; middle, midst; medium, -art, m. middle kind, -bar, a. mediate. - barligen, ad. mediately, -hafvet, n. the Me- diterranean. -1ÖS, a. moneyless, -löshet, f. want of money, -måtta, f. mean, medium, mediocrity. -måt- tig, a. middling; indifferent. -måt- tighet, f. mediocrity. -pris , n. n. average-price. -punkt, m. cen- tre. -Salt, n. neutral salt. -Stånd, n. middle state. -tid, m. middle time; middle age. -ting, n. middle thing, -väg, m. middle course, me- dium. -åldern, m. the middle age. Medelst, ad. by means of, by. Medfara, v. a. to use; to treat. Med fart, m. treatment. Medfånge, m. fellow-prisoner. Medfödd, a. innate, born with. Medfölj||a, V. a. to follow along with. -e, n. attendance, attendants. Medföra, v. a. to bring along with, to occasion. Medgif||t, f. dowry, marriage • portion. -va, v. a. to admit, to grant, to per- mit; to allow, to yield; to serve, -vande, n. allowing. Medgång, m. prosperity. Medgörlig, a. peaceable. Medhjelpare, m. assistant, associate. Medhåll, n. countenance, -are, m. partisan. [size. Medianpappor, n. paper of a middle Medicin, f. medicine, physic, -era, V. n. to take physic. -sk, a. medical. Medla, v. n. - emellan, to mediate between. -TO, m. mediator. Medlem, m. member. Medlerst, a. middle, middlemost. Medlid||ande, n. compassion, pity, commiseration, af in pity of. -Sam, a. compassionate. Medijuda, v. n. to sound with. Medlärjunge, m. school-fellow. Medmenniska, f. fellow-creature, neigh- bour. Medregent, m. coregent, coadjutor. Medspelare, m. fellow-player. Medsända, v. a. to send along with. Medsökande, m. rival, competitor. Medtagjja, V. a. to take along with; to enfeeble. -en, a. weakened. Medtäfla||n, f. rivalry, emulation, com- petition. -re, m. rival, emulator. MedVerka, V. n. to cooperate, to con- tribute. -n, f. cooperation. Medvetande, a. knowing of, conscious. -, s. n. knowledge, consciousness. Medvind, m. Medväder, n. fair wind. MedälskaHre, m. -rinna, f. rival.. Medömkan, f. compassion, pity. Mejram, m. marjoram. Mejsel, m. chisel. Mekani||k, f. mechanics, -kus, m. mechanician. -sk, a. mechanical. -sm, m. mechanism. Melankoli, f. melancholy, gloom. -sk, a. melancholic, gloomy. Melerad, a. variously coloured. Mellan , between, -akt, m. in- termediate. -balk, m, partion-beam, -däck, n. middle-deck, -finger, n. middle-finger, -gift, m. addition, advantage, -handel, m. carrying- trade. -komma, v. n. to intervene. -komst, m. intervention. -lig- gande, a. interjacent, -måltid, m. collation, -pjes, m. interlude, -radig, a. interlinear, -mill, n. interval. -skof, n. interval, -sort, m. middling sort. -Spel, n. inter- lude. -stand, m. interval; leisure- hour, -stycke, n. middle piece- 148 Mellanvaning Mildring -våning, f. middle story, -vägg, 77». partitionwall. -åt, ad. mean- while, sometimes. Melodi, f. melody, tune. -sk, a. Melon, 77». melon. [melodious. Men, c. but. Men, 7». hurt, injury. -ed, 77». per- jury. -edare, m. perjurer, -för, a. maimed. - lig, a. disadvantageous. -1Ö8, a. harmless. - löshet, f. in- nocence. Men||a, V. a. to mean, to think. -ing, f. opinion, mind; design: sense; mean- ing, sentence. Menig, a. common, vulgar, menige man, the people, the vulgar, -het, f. common people. Menniska, f. man, body, ingen -, nobody. Mennisko||blod, n. human blood, -fiende, tt». misanthrope, -för- stånd, 7». common sense, -hat, 7». misanthropy. -hatare, 77». manhater, misanthrope, -kännedom, 77». know- ledge of mankind, -kär, a. phil- anthropic, humane. -kärlek, 77». philanthropy. -natur, f. human nature -skapnad, f. human shape. -slägte , 7». mankind. - VOrk , 7». work of man. -vän, m. philanthro- pist. -ätare, TTI. man-eater, canibal. Mensklig, a. human, -het, f. hu- manity. Menta, v. a. to dress, to work. Menuett, m. menuet. Mer, Mera, a. & ad. more, above. icke mer, but. med mera, and so forth, så mycket mer, so much the more. -bemält, a. aforesaid. -en- dels, ad. for the most part. Merg, 77». marrow. Mergel, m. marl, -akfig, a. marly. -jord, f. marly earth. Meria, f. staple. Mes, 77». milksop; titmouse. -aktig, -ig, a. coward. Mesan, 77». mizen. -mast, f. mizen- Mesost, m. cheese of whey. [mast. Mess^a, f. mass. -, V. n. to mass, to say mass, -bok, f. missal, -fall, n. omission of a divine service. -ha« ke, m. chasuble, -skjorta, f. sur. Messias, m. Messiah. Iplice. Messing, m. yellow brass, -bruk, n. brasswork, -slagarO, 77». brazier, -tråd, m. brasswire. Messling, m. measles. Most, a. & ad. most. » det mesta, mostly; almost, -adels, ad. mostly, commonly, -bjudande, a. the liigh- Mestis, m. mestizo. (est bidder. Met||a, V. a. to angle. - e, n. angling, bait. -krok , m. angling • hook, -mask, tn. earthworm, -ref, 7». angling-line. -Spö , n. angling • rod. Metall, 77». metal; brass. -isk , a. metallic. Metvurst, m. sausage dried and smoked. Michelsmessa, f. Michaelmas. Middag, m. noon, noonday, midday. Otti middagen, at noon, spisa -, to dine, sofva to take a nap after dinner. -shvila, f. nooning. - 8- krets, 77». meridian. - slinie, f. meridian line. - Smål, n. -Småltid, m. dinner. -SStuild, -Stid , 77». -stimme, f. noonhour. -880mu, n. nooning, nap after dinner. Midfastan, f. midlent. Midja, f. waist, middle. Midnatt, f. midnight. Midskepps, ad. midship. Midsommar, TT», midsommer. Midt, 77». middle, midst. -, ad. - af. right in two. - emellan, in th« middle, in the midst. - emot, over against. - framför, right before. - t, in the middle of. - igenom, through the middle of. - i synen, full in the face. - i tu, right in two. - på, in the middle of. Mig, pr. me. Mikroskop, n. microscope. Mil, f. mile. -Stolpe, 77». milepost. -tai, 7». the number of the miles. Mila, f. charcoal-kiln. Mild, a. mild, kind, gentle, soft, -het, f. clemency, gentleness, mildness. -ra, V. a. to mitigate, to a often. -ring,( f. mitigation- Milis Missrakna 149 Hilllfs , militia, -tär, m. militia, army. - tärisk, a. military. Million, m. million, -är, m. millio- nary. {family. Min, pron. my, mine, de mina, my Min. m. look, countenance, face, mien. halla god - med en, to carry it fair with one. göra - af^ to make a show of. Minfia, f. mine. -Ora, v. a. to mine, to dig mines. -Ör, m. miner. Minder||haltig, a. below the standard. -årig, a. under age. -årighet, f. minority; Mindr©, a. less, smaller. än, 'less than. -, ad. less, ju -, the less. Mineral, n. mineral, -blå, a. moun- tain-blue. -iesamling, f. collection of minerals. -Og, m. mineralogist. -Ogi, f. mineralogy, -rike, n. mi- neral kingdom. -vatten, n. mineral- water. Minister, m. minister of state. Ministär, Wl. ministry. Minnas, v. d. to remember. - Utan- till, to know by heart. Minne, n. memory, mind; memorial of honour; consent. -sbeta, f. remem- brance. -sbok, f. memorandum-book. -SgOd, a. having a good memory. -S1Ö8, a. having no memory. -slös* het, f. want of memory, -sniärke, n. monument. - Spenning, m. me- dal. -sspråk, n. sentence. -stecken, n. memorial, -svård, m. monument, -svärd, a. memorable. Minsanri, ad. forsooth, indeed. Minsk||a, V. a. to lessen, to diminish; to retrench; to relieve. - segel, to shorten sails. -as, V. d. to diminish, to lessen, to abate, to grow less, -ning, f. diminution; drawback. Minst, a. least, smallest; minutest- -, ad. least, -bjudande, a. the lowest bidder. [nute-pointer. Minut, m. minute. -visare, m. mi- Minut, ad. sälja i -, to sell by re- taiL -era, v. a. to retail, -handel, m. meraary,. retail, -handlare, m. retailer Mischmasch, n. hodge-podge, galli- maufrey. Miskund, m. pity, compassion, -a sig, V. r. fofuerj, to take com- passion on. - sam, a. compassionate, merciful. Miss||akt&, v. a. to disregard, -akt- ning, /? disregard, -belåten, a. disaffected, discontented, -bildad, a. deformed. - bildning, f. deformity, -billiga, V. a. to disapprove, -bju- da, V. a. to underbid. -bruk, n. abase, profanation. - bruka, V. a. to abuse. -bud, n. underbidding. -dådar©, m. criminal, malefactor, -fall, n. miscarriage; abortion, fa -, to miscarry. -fll'ina, V. a. to abuse, to offend, to profane. - firm- ail de, n. injury, offence, profanation, -foster, n. monster, abortive, -för- hållande, n. disproportion, -för- stå, V. a. to misunderstand, -för- stånd, n. misunderstanding, miscon' ception. -gerning, f. crime. - ger- ningsman, m. criminal, malefactor; felon, -gunst, m. envy, -gynna^ V. a. to disfavour, to discountenance, -hag, n. displeasure, aversion , dis. gust, dislike. - haga, V. n. to dis- please. -haglig, a. unpleasant, dis- gusting; odious. - handla, v. a. & n. to treat ill; to offend, to sin., -handling, f. injury, -hugg, n. blow amiss, -humör, n. ill humour, -hushålla, V. n. to husband ill. -hållig, a. discordant, disunited, being at variance. -hällighet, f. discord, dissension, variance. -höra sig, V. T. to hear wrong, -kläda, v. a. not to become, to suit bad. -kredit,- m. discredit, -känna, v. a. to mis- take. -leda, V. a. to misleadto misguide. -Ijud, n. dissonance; -lyckas, V. d. to miscarry, not to succeed. -lynt, a. discountenanced, -lynthet, f. in humour, -inodig-, a. dejected, ill-humoured, -nöjd, d. discontent, -nöje. n. discontent, dis- pleasure. -pickCl, m. white arsenic- ore, white pebble. - räkna* sigs».f. 150 Missräkning Moderkupa to misreckon, to reckon wrong, -räk- ning, f. misreckoning. - gkrifning, f. error in writing, -skrlfva sig, V. T. to commit a mistake in writ- ing. -sämja, f. discord, dissen- sion. -tag, n. mistake, error. - tags, V. a. to mistake. - sig, V. r. to be mistaken, to mistake one's self. - sig på en sak, to be mistaken in an affair. -tanke, 771. suspicion. -tro, V. a. to mistrust, to distrust, -troende, 71. distrust, diffidence, -trogen, a. diffident, distrustful, -trogennet, f. distrust, suspicion, -trösta, V. 71. to despair of. -trO- fltan, f. despair. -tycka, v. a. to take amiss, to dislike. -tycke, n. dis- pleasure. -tyda, 17. a. to misinter- pret, to misconstrue. -tydning, f. wrong interpretation, -tänka, V. 71. to suspect. - tänksam, a. suspicious. -tänk sain het, f. suspiciousness. -tadkt, a. suspected. -unna, v. a. to envy, to grudge. -unsain, a. envious, -unsamhet, f. envy, -vi- sa, 77. a. to show wrong, to vary, -visning, f. wrong indication; va- riation. -vårda, 77. a. to neglect, to alight. -Växt, 771. bad growth; dearth, »carcity, -växt-år, 71. year of dearth. -Öde, 7k misfortune, mis- chance. Missionär, tti. missionary. Mist, 77). mist, fog. Mist||a, 77. a. to lose. - länder, to cast teeth. -ning, f. loss. Misto, ad. wrong, falsely, gå - om, to miss a thing, stiga -, to make Mistel, 771. misseltoe. (a false step. Mitt, pron. my, mine. Mjugg, » -, ad. clandestinely. Mjuk, a. soft; pliable, flexible; supple, -het, f. softness; pliantness; mallea- bleness. -na, 17. 71. to grow soft, to soften. Mjäll , 71. scab on the head, dandraff. Mjäll, a. soft, tender. Mjält'|e, tti. spleen, milt, -Sjuk, a. splenetic, hypochondriac. -sjuka, f. spleen. Mjärde, m. junket to catch fish fn, Mjöd, n. mead. Mjöl, n. meal, flour. -a, v. a. te strew with flour. -aktig, a. mealy, farinaceous. -bär, n. bearberry, -dagg, m. mildew, blast. -d&B3, 71. mealdust, -dryga, f. spur, ergot, -gröt, m. hasty-pudding. -hand» lare, m. mealman. -1g, a. mealy, -klimp, m. dumpling, -lär, a meal-bin. -mask, in. meal • worm -mat, m. mealmeat, -nare, W miller. -sikt, m. flour - sieve, -välling, f. gruel. Mjölk, f. milk, -a, V. a. to milk. -, v. n. to give milk. - aktig, a. milky, -bunke, m. milkbowl. -byt- ta, f. milkpail, -e, m. milt, -febor, m. milkfever. -fisk, 771. milter. -hår, n. down ol the check. -kalf, m. sucking calf, -kammare, m. dairy, lactary. -ko, f. milky cow. -kärl, n. milkvessel; T. chylifere vessel. -Baft, 77i. chyle, -skorf, 77i. actor, -tand, f. milktooth, -vassla, f. whey. -välling, f. milkpotage. -åder, f. lacteal vessel, milkvessel. Mjölon, n. bearberry, white hawthorn. Mo, m. sandy field. Mocka, 77. a. to throw the dung out of a stable. Mod, 71. courage, heart, spirit; humour. fälla modet, to lose one's courage. repa mod, to pluck up one's spirits, -fälld, -lös, -stulen, a. low- spirited , cast down. - ig, a. coura- geous, valiant, stout, bold, -ighet, f. boldness, bravery, -löflhet, < faintheartedness. Mod, ti. mode, fashion.. -ehandel, m. fancy-trade. - Chandlare, 771. man- milliner. -ehandlerska, f. milliner. -ern, a. modern, fashionable. Modd, 771. muddy snow. Modell, m. model, pattern, -era, v. a. to model. Moder, Mor, f. mother; dam. -bror, 771. uncle by the mother's side, -far, m. grandfather by the mother's side. -Jord, f. native country, -kupa, f. Moderkyrka Modverkan 151 toother-beehive, -kyrka, f. mother- church. -M£, «. womb, matrice. -Jig, a. motherly. -mor, f. grand- mother. -Word, n. matricide, -mål, n. mother -tongue, -mördare, m. matricide. -Sgris, m. darling. Moder, Modren, f. matrice, womb, -band, n. ligament of the womb, -fall, n. hysteroceie. -hornen, n. pl. the corners of the womb. -kaka, f. placenta, afterbirth. - krans, m. pessary. -muh, m. the mouth of the womb, -sjuka, f. mother-fit, hystericalness, hysterics. -slida, f. sheath, of the womb, -trumpeter, m. pl. fallopian tubes. Mog||en, a. ripe, mature. -Onhet, f. maturity, ripeness. -na, v. n. to ripen. -nad, f. maturity, ripeness. Molla, f. orach, arach. Moln, n. cloud, -bädd, m. large thick cloud in the horizon, -fläck, -Vägg, m. a little cloud, -fri, a. without clouds, -full, a. cloudy, -ig, a. cloudy. Moment, n. moment, instant. Monopol, n. monopoly. Montera, v. a. to mount. Mops, in. pug, pug-dog. Mor, s. Moder. Moral, m. morality, morals. -Isk, a. moral. [a. marshy, moorish. Moras, n. marsh, morass, fen. -ig, Mord, m. murder, -brännare, m. incendiary. -gevär, n. murderous weapon. - isk, a. murderous, -käl- lare, m. casemate, -ängel, m. Morell, f. morel-cherry. [destroyer. Morenkopp, m. moorhead. Morgon, m. morning; morrow, i to morrow, i morse, this morning. god good morrow, en on a morning. - bön, f. morning - prayer, -dag, m. morrow, -drägt, m. morning-dress, deshabille. -gåfva, f. dower, -rodnad, f. aurora, dawn. -Skymning, f. morning-twilight, -stjärna, f. morning-star, -stund, m. roerninjj-howr, -vard, m. break- Morian, m. negro, blackmoor. Mor kulla, f. woodcock. Moria, v. n. to prick, to crawl. Monnessa, f. nativity of Mary. Morna sig, V. r. to shake off sleep. Morot, f. carrot. Morra, v. n. to growl, to grumble. Morsell, m. morsel, lozenge. Mortel, m. mortar. -stöt, wi. pestle, pounder. MOS, n. masb, inarmelade; electuary. Mosaik, m. mosaic-work. Moss||a, f. moss, lichen. - ig, a. mossy. Mosse, m. fen, bog, quag-mire. Moster, f. aunt, mother's sister. Mot, prp. against; towards; for; to; with, -a, V. a. to stop, to hinder, to cross, to thwart, -arbeta, V. a. to counteract. -besök , n. visit Re- turned. -bjudande, a. disgustful, nauseous, -gift, n. antidote, coun- terpoison. -gnidning, f. attrition, -gång, m. adversity, cross, disap- pointment. -liggande, a. opposite, -part, m. counterpart, -parti, n. counterparty, -påfve, m. antipope, -räkning, f. counter - reckoning, check-account. -sats, m. opposition, antithesis. -satt, a. opposite, con- trary. -skrift, f. reply, refutation, -skäl, n. counter-argument. -Spän» stig, a. obstinate, -stridande, -Stridig, a. repugnant, adverse, op- posite. -stridighet? f. contradiction, -sträfvande, -strdfyig, a. repu- gnant, adverse. -sträfvighet, f. reluctance, repugnance. -Stå, V. a. to resist, to withstand, to oppose, -stående, a. opposed, -stånd, n. resistance, -ståndare, m. adversary, antagonist, opponent. -Stöt, m. re- buff, check. -Svara, V. n. to corre- spond with, to suit, to become. -SVU» rande, -svarig, a. corresponding. -Svårighet, f. correspondence, ana- logy. -säga, V. a. to contradict, -sägare, m. gainsayer. -sägelse, f. contradiction, -sätta, V. a. to oppose, -sättning, f. opposition. v. a. to mBtweet. -verkan, 152 Motvigt Mutor f. reaction, opposition. -Vlgt, f. counterpoise. -vilja, f. repugnance, reluctance, dislike. -villig, a. re- luctant. -vind, 77i. foul wind, ligga, för -, to lie windbound. -våga, V. a. to counterbalance, -välld, a. turned against. -värn, n. defence. Mucka, V. n. to mutter, to mumble. Mudd||er, n. mud. -ermaskin, m. dredging • machine. -erpråm , 771. mudlighter. -ra, V. a. to dredge. Muff, m. muff. [-rig, a. muddy. Mugg, 771. mug. Mugga, V. 71. to chew slowly, to mumble. Mulatt, 771. mulatto. Mulbete, n. pasture. Mulbär, 71. mulberry. Mule, 77i. mouth, muzzle. Mul||en, a. cloudy, gloomy; sad. -na, V. n. to grow cloudy, to cloud. Mull, f. mould, earth , dust, -bänk, 771. seat of grass. -hög, 771. heap of earth. -SOrk , -vad , 771. mole, -vadshög, m. molehill. Mullra, V. n. to rumble. Multna, v. n. to moulder, to rot. Mulåsna, f. mule, glnnet. Mumio, 771. & f. mummy. Mum||la, V. n. to mumble, to mutter; to whisper about. -mel, n. murmur, mumbling. -sa, v. n. to munch. Mun, 771. mouth, en - full, a mouth- ful. hålla sin -, to hold one's ton- gue. bruka - på en, to scold at one. -art, tti. dialect, -giga, f. Jew's-harp. -gipa, f. corner of the mouth, -huggas, V. d. to wrangle, -lack, 71. sealing-wafer, -lag, n. bridle.bit. -läder, 71. well hung tongue. -sblt, m. morsel. -skolla, f. sore mouth, -skänk, m. cup- bearer. -Spärra, f. locked jaw, trias- mus. -Stycke, n. mouth-piece; bit of a bridle, -styf, a. hardmouthed, -tlig, a. by word of mouth, verbal, -vig, a. voluble, -vighet, f. vo- lubility of tongue. Munder||a, v. a. to accoutre, to clothe in uniform. -ing, f. mundur, uniform. Munk, m, friar, monk ; fritter. -aktig, a. monastic, -dragt, m. habit of a monk. -kloster, n. monk's cot> vent, monastery, -kåpa, f. cowl, capouch. - lefvnad, m. monastic life. -stil, m. black letters. -väsende, n. monkish habits, rnonachism. Mlint||er, a. cheerful, alacrious. -Crhet, f. cheerfulness. -ra, V. a. to cheer up. Mur, m. wall, -a, v. a. to wall. mura igen, to wall up. mura in, to immure, mura upp, to raise, -are, m. bricklayer, mason. -bruk, n. mortar, -bräcka, f. battering- ram. -grön, m. ivy. -mästare, m. master-mason. -ning, f. mason- ry. -1'Uta, f. stone-fern. -slef, m. trowel, -Sten, m. - tegel, n. brick. Murk||en, a. rotten, -enhet, f. rot- tenness. -na, v. n. to rot. -nande, n. putrefaction. Murmeldjur, n. marmot, mountain rat. Murrhår, n. whiskers. Mus, f. mouse; (pl. mÖSS, mice), -black, a. mousegray. - f¥at, 71. pillage by mice, -fälla, f. mouse- trap. -lort, m. mousedung. -törno, 71. butcher's broom, double-tongue (plant), -ärter, m. pl. tufted vetch. -Öron, n. pl. mouse-ear (plant). Musch, th. patch. Musicera, V. n. to make music. Musik, f. music, -alisk, a. musical, -ant, m. musician. Muskat, m. muscadine, muscadel. Muskedunder, m. blunderbuss, muske. toon. Muskel, 771. muscle, -kraft, f. mus- cular strength. Musk||eterare, m. musketeer, -öt, 771. musket. Muskot, ti. -nöt, f. nutmeg, -blom» ma, f. mace. (cat. Muskus, 7?l. musk, -djur, n. musk- Mussla, f. muscle, shell; chafe, anchor. Must, 771. juice, moisture; sap ; sub- stance ; quintessence. -ig, a. juicy, substantial. Mustasch, m. whiskers, mustache. Mut||a, V. a. to bribe, to corrupt. -kolf, 771. mercenary. -Or, f. pl. bribes. Mutsedel Mångstafvig 153 Mutsedel, m. license for digging a mine. Myckejjn, a. much, great, huru my cleet ? how much? -nhet, f. multitude, crowd, number, abundance, -rt, ad. much, far, very. Mygg, n- -8, f' gnat, midge, -bett, -sting, n. sting of a gnat, -dans, m. swarm of gnats. [mould over. Mylla, f. mould. -, v. a. to cast Myndilig, a. mighty, powerful; per- emptory; magisterial, authoritative; of age. Vli -, to come to full age. -ighet, f. haughtiness; authority; full age. -ling, m. pupil, ward. Mynning, JB. muzzle, mouth, -ståg, n. T. cord of the' yards. Mynt, n. money, coin, myntet, the mint, -a, v. a. to coin, -are, m. coiner, minter. -betjenillg, f. mint- officers. -fot, m. standard. -för- fälskare, m. false coiner. -11US, n. mint, -kunskap, f. numisma- tics. -mästare, m. master of the mint, -proborare, m. assayer of coin, -rättighet, f. right of coin- age. -slag, n. -sort, m. kind of coin, -tecken, n. mark of coin. -Vasen, n. coinage. Mynta, f. mint (plant). Myrlla, f. ant, emmet, pismire. få\ myror i hufuudet, to be perplexed, -bad, n. hot bath prepared with ants, -björn, m. ant-bear, -lejon, n. ant-lion, lion - ant. -slok , m. ant- bear. -Stack, m. ant-hill. Myr||a, f. bog, marsh. -Jord, f. mar- shy ground. -kotte,-m. armadillo, -länd, a. muddy, boggy, marshy, -malm, m. bog-iron-ore. Mytrha, f. myrrh. Myrten, m. myrtle. Mysa, V. n. to smile, to simper. Mysk, m. musk. -djur, n. musk-deer, -madra, f. woodroof. Myteri, n. mutiny, conspiracy. Må, V. n. to fare. - väl, to be well. - väl I farewell! huru mår ni 1 how do you do? Må, V. n. to may, to can; to dare. - göra, done, på må få, at random. Måg, m. son-in-law. Måke, n. sea-gull. Måkare, m. T. mall. Mål, n. speech, language, tongue; cases business, affair, head; mark, white, butt; measure; due size; meal. -brott, n. breaking of the voice. -före, n. delivery. -1ÖS, a. speechless, dumb. -lÖsliCt, f. dumbness. - SCgare, m. plaintiff, -skjutning, f. shoot- ing at the mark. -Sinan, m. guar- dian, sponsor. -stimme, m. din- ner- or supper-time, -tid, m, meal, repast. Mål||a, v. a. to paint, -re, m, pain- ter; court-card. -arekonst, f. the art of painting, -areställning, f. easel, -eri, n. painture, painting, -ning, f. picture; painting. Mån, m. proportion, en liten - större, a little bit greater. Mån, a. careful, anxious about. Månad, m. month, -sfoster, n. moon-calf. -srasande, ä. lunatic, -sraseri, n. lunacy, -srening, f. woman's monthly courses, terms, flo- wers. -SrOS, f. damask rose. -tlig, a. monthly. [monday. Måndag, m. monday. fri -, saint Mån||e, m. moon, -beskrifning, f. selenography. -clrkel, m. cycle of the moon. -förmörkelse, f. eclipse of the moon. -Ijus, Ct. moonlight. -skon, n. moonshine. Mångelska, f. basket-woman. Mång||e, -en, a. many. - som, many a one who. - gång, many a time, -ahanda, a. manifold, -bladig, a. polypetalous. -faldig, a. mani- fold, various. -faldiga, v. a. to multiply. -faldighet, f. multipli- city, variety. -fota, f. scolopendra. -färgad, a. manycoloured. -gifte, n. polygamy. -guderi, n. poly- theism. -hörnig, -kantig, a. polygonal, -homing, m- polygon, -kunnig, a. knowing much, -or* dig, a. talkative, -ordighet, f. verbosity, loquacity. -sidig, a. multi- lateral. -Stafvig, a. polysyllabical. 154 Mångtydig "Mönsterriilla -tydig, a. ambiguous. - tydlghet, f. ambiguity, -välde, n. polygarchy. ManglJa, V. n. to hawk; to deal In. -lare, m. hawker, -lerska, -elska, f. huckster. I Manne, ad. perhaps. - det är sant? do you think it fa sol Måra, f. lady-badstraw (plant). Mård, m. marten, martern. -Skinn, n. fur of marten. Mårtensljdag, m. -messa, f. Martie- mas. [have to. Måste, V. n. def. to be obliged, to Mått, m. mite. Mått, n. measure, taga - af någon, to take one's measure, efter -, by measure. - och steg, measures, cour- ses. -ft, f. measure, moderation, com- pass. i så måtto, insomuch, -a, v. a. to aim. - lig, a. moderate; middling. - lighet, f. temperance, mediocrity. -stock, m. measure, rule, standard. Mäkl||a, V. a. to mediate, to negotiate, -are, m. mediator, arbiter; broker, -are-arfvode, n. brokage. -erl, n. broking. Mäkt[|a, ad. very. -, V. n. to can, to be able. -ig, a. powerful, mighty; potent, puissant; rich; thick; cloying, luscious, han är sig sjelf ej -, he has no command of himself. vara ett språk -, to be master of a lan- guage. -Ighet, f. strength, force, greatness; thickness, deepness. Maid, m. grift. Maltha, v. a. to malt. -, v. n. to shoot, to sprout. -hus, n. malthouse, -ning, f. making of malt. Mängd, f. multitude. Människa, s. Menniska. Mänta, v. a. to prepare, to dress. Märk||a, V. a. to mark: to measure; to notice, to perceive , to observe; to try. -bar, a. perceptible, -bläck, n. marking-ink. -gam, n. marking- thread. -värdig, a. remarkable, memorable, -värdighet, f. remark- ■ ableneM; curiosity. Märr, ff mn, ' Mårs, m. top, round top. -gast, m, topman. -SOgel, n. topsail. -Stång, f. topmast. Mäsk, m. grains, -ft, V. n. to mash. Mäst||are, m. master -arinna, f. mistress. -erbref, n. patent of mastership. -erlig, a. masterly, -erman, m. executioner, -erskap, n. mastership. -erstycke, n. ma- sterpiece. -ersven, m. head-jour- neyman, foreman. -ra, V. a. to censure. Mt, m. taga i -. to distrain, -a, V. a. to measure, to gage to found, -are, m. meter, measurer. -isman, m. arbiter, umpire. -lig, a. mea- surable. -Stång, m. rod, perch, polar MätröSS, f. concubine, mistress. Mätt, a. satiate, satiated, satisfied, -a, V. a. to satisfy, to fill. to feed; to satiate; T. to saturate. -het, f. satiety. -ning, f. filling; T. satu- ration. MÖ , f. maid, maiden, virgin -dom, m. maidenhead, virginity. -dom- qväll, m. nuptials-eve. Möbel, m. furniture, -handlare, m. upholsterer. Möblera, v. a. to furnish Möd||a, f. pain, trouble, toil, ado. det lönar ej mödan, it fa not worth while, med möda, narrowly. -, V. a. to fatigue. -dryg, a. inofficious. -08am, a. painful. tiresome„ trou- blesome. Möderne, n. the mothers side. -arf, n. estate left by the mother. Mög||el, n. mould, -elsklnn, n. pellicle of mould. -Ila, V. n. -las, v. d. to mould, to grow mouldy. -Her, a. mouldy Möjlig , a. possible. - en, ad. possi- bly. -het, f possibility. Möka, v. a. to soften, to humble. MÖ1, m. mill, spinning-null. MÖlja, f. huddle; mole. MÖllja, f. minium, red lead. Mönst||er, n. pattern, model, -er- herre, m. muster-muster. -61'plats, m. mwtmat -orrulla, f Mönsterskola Nattläger 155 muster-roll, -erskola, f. normal ecool. -ra, V. a. to muster, to re- view; to censure, -ring, f. muster, review. MÖr, a. tender; crisp, -het, f. ten- derness. -na, v. n. to grow tender. Mörda, v. a. to murder, to assassinate. -nde, a. murderous. -, n. murder, man - slaughter, -re, 771. murderer, assassin. Mörja, f. embers. -, t7. 71. to lurk under the ashes. Mörk , a. obscure, dark, -blå, a. darkblue. -bran, a, darkbrown, -er, 71. obscurity, darkness. -lagd, a. darkish, dusky, brownish. -na, V. 71. to darken, to grow dark. -röd, a. darkred. Mörsare, m. mortar. Mört, 771. roach. Mössa, f. cap, bonnet. MÖt||a, t?. a. to encounter, to meet; to go to meet, -as, V. d. to meet. -6, 71. meeting, encounter; congress. - 68* plats, 771. meeting-place, rendezvous. N. NabO, 771. neighbour, -lag, 71. neigh- bourhood. -lig, a. neighbourly. Nachdel, Nackdel, 771. disadvantage, damage. Nak||e, tn. neck, the back of the neck, nape, -ben, 71. neckbone. -grop, 771. nape. -styf, a. stiffnecked. Naf, 71. nave. Nafle, 771. navel, -bråck, Ti. ompha- locele. -sträng, 771. navelstring. Nafvare, 771. auger. Nafver, m. mapletree. Nagel, 'h. nail; T. trundle; T. haw. -bänk, 71. T. five rails rack". -böld, 771. agnail. -fara, V. a. to sift, to scrutinize. -rot, f. root of the nail. Nagg, 71. prick, pricking, -a, V. n. to nibble, to peck. - trod, to prick bread. Nagla, v. a. to nail. Naiv, a. natural, not affected, naive. -itet, f. naivety, ingenuousness. Naken, a. naked, -het, f. nakedness. Nakterhus, n. T. bittacle, binnacle. Nalkas, 17. d. to approach. - eict slut, to draw to an end. Namn, n. name, vid -, by name. -e, m. namesake. - gifva, V. a. to name, to nominate. - kristen, a. false Christian. -knnnig, a. renow- ned. -kunnighet, f. renown, ce- lebrity. -lista, f. list of names.' -1Ö8, a. nameless, anonymous. -8" dag, m. anniversary, name's day. Namnam, n. tid-bit, dainties. Nankin, n. nankeen. Napp, m. sucking-bottle. Napp||a, v. a. to catch, to snatch, to bite; to lay hold on. -as, V. d. to contend, to struggle, -tag, n, struggle. NarciSS, f. daffodil, narcissus. Nardus, m. nard, spikenard. Narf, m. grain, -gräs, n. chickweed. -läder, n. black-grained leather. Narhval, m. narwhale. Narr, m. fool; buffoon, göra - af någon, to banter one. -a, v. a. to delude, to deceive, to impose on, to entice. -aktig, a. foolish, comical. -aktighet, f. foolishness, folly. - 33, v. a. to trifle, to tell stories. -1, n. joke, trifle, jest. -Spel, n. foolery. -verk, 71. raillery, trifle. Nate, m. pondweed. Nation, f. nation, -al, a. national. -alisera, V. a. to nationalize. -all- tet, f. nationality. Natron, m. natron. Natt, f. night, om natten, by night. i -, this night; last night; to night. -arbete, n. lucubration, -bäcken, n. chamber-pot. -duksbord, n. nightstand, toilet. -etid, f. night- time. -fly, n. phalaena. - frost, m- nightfrost, -fågel, m. bird of night. - hnfva, f. nightcup. -kappa, f. halfshirt, -klädet, m. pl. night- dress. -lampa, f. nightlamp. - lig, a. nightly, nocturnal, -läger, n. nightquartere, nightlodging; bivouac 156 Nattmusic Negerhande! -music, m. serenade. -inÖSSa, f. nightcap. -TO, m. nightly rest, -rock, m nightgown, -skräfva, f. goatsucker. -Stol, m. close-stool, -stycke, f. nightpiece, -stånden, a. dead, vapid, -svärmare, m. nighttraveller. - säck, m. travelling- bag, carpet-bag. -tröja, f. night- jacket. -tyg, n. undress. -Ugla, f. screetch-owl. -vak, n. waking all night. -vakt, f. nightwatch, -van- drare, m. nightwalker. -Vhrd, m. supper, den heliga Nattvarden, the Lord's supper. -vardsgång, m. communion, -vardSgäst, m. com- municant. -viol, f. rocket. -vakt, f. nightwatch, -väktare, m. watch- man Natur, f. nature, temper, complexion. -alier, n.pl. natural products. -ali- Sera, V, a. to naturalize. -alster, n. natural product, -drift, f. in- stinct. -el, n. nature, disposition, temper.. -enlig, a. agreeable to na- ture. -forskare, m. naturalist, -gåfva, f.. gift of nature, -kunnig, a. physician, -kunnighet, f. na- tural philosophy. a. natural, physical; full, -ligen, ad. natur- ally. -lighet, f. naturalness. -ligt- -Vis, ad. of course. -Iär8, f. phy- sics. -vetenskap, f. physical science. Ned, ad. down. Nedan, n. decrease of the moon. Nedan, ad. below, beneath, -för, -oni, ad. & pr. below., -nämnd, a. mentioned here below. -på, -till, ad. underneath. Nedbryta, v. a. to break down. Nedbädda, v. a. to bed down, to couch, to stratify. Neder, ad. down, -börd, m. rain, snow or hail, -del, tn. inferior part, -göra, v, a. to put to the sword, -lag, n. defeat, overthrow; warehouse, •tore, -lagsfrihet, f. »taple-right. -Slag, n. precipitate. Nederst, a. lowest, lowermost, neder- sta våningen, the groundfloor. -, ad. lowest, at the bottom. Nedfalla, v. n. to fail down. -ando, 11. prosternation. Nedfart, m. descent. Nedföre, ad. downwards. Nedgång, m. going down, descent solens -, sunset. Nedhugga, v. a. to hew down. Nedl, Nedutl, ad. & pr. underneath, undermost, at the bottom of. Nedifrån, ad. & pr. from below. Nedkasta, v. a. to throw down. Nedkomst, m. coming down; delivery. Nedlåt||a sig, v. r. to condescend. -en, a. condescensive. -enhet, f. condescence. Nedlagga, V. a. to lay down ;, to abo» lish; to abdicate; to bestow. Nedmylla, v. a. - säd. to harrow down the seed. Nedom, Nedomkring, ad. & pr. on the lower side of, below. Nedre, ad. below. -, a. lower, nether. Nedrif]|va, v. a. co pull down, -ning, f. demolition. Nedrig, a. low, mean, base, -het, f. baseness, abjection. Nedsitta, v. n. to sit down. Nedsjunka, v. n. to sink down. Nedskjuta, v. d. to shoot down. Nedslagen, a. dejected, lowspirited. -het, f. dejection. Nedslå, v. a. to beat down; T. to lower. Nedsläppa, V. a. to drop, to let down. Nedstiga, v. n. to descend, to step down. Nedstörta, v. n. to fail down. Nedstöta, V. a. to thrust down. Nedsvälja, v. a. to swallow down. Nedsänka, v. n. to sink. Nedsätta, V. a. to deposits; to lower. Nedsöla, v. a. to soil, to dirt. Nedtrycka, v. a. to oppress, to deject. Nedtynga, v. a. to lead, to weigh down. Nedtysta, v. a. to sijence, to suppress. Nedirti, s. Nedi. Nedvid, pr. & ad. at the lowest place. Nedåt, ad. downwards. NegHer, m negro, -erhandel, Negrirma Notpapper 157 negro • trade. -rinna, f. negro* woman. Neglika, f. gilliflower; cloves, -rot, f. herb-bennet, avens. [a denial. Nej, ad. no, nay. få -, to meet with, Nejonöga, f. lamprey. Neka, v. a. to deny, to refuse. -nde, a. negative. -, 7». denial. NerV, 77». nerve, -fever, 77». nervous fever, -lära, f. neurology. -fijuk, a. nervous. -sjuka, f. distemper of the nerves, -styrkande, a. nervine. -svag, a. nervous, -system, n. system of the nerves. Nes||a, f. dishonour, ignominy, disgrace. -Mg, a. ignominious, shameful, in- famous. Netto, a. & ad. net. -belopp, 7». clear amount. -vigt, f. net weight. Neutral, a. neuter, neutral. -itet, f. Ni, pr. you. (neutrality. Nia. f. nine, novenary. [beckon. Nick, 77». nod. -a, V. n. to nod; to Nick||a, f. -hake, m. swivel. Nickel, 77». nickel. Niding, »7». coward, wretch; miser. -SVetk, 7». infamous work, felony. Nidsk, a. niggardly, sordid, scanty, -het, f. niggardness. Stella, v* 7». to courtesy. - för nå- gon, to make one a courtesy, -ning, f. courtesy. Nio, niUBl. nine. - faldig, a. nine- fold. -handa, a. nine different, -nde, a. ninth. -ndedel, m. ninth part, -tai, 7». novenary. -årlg, a. nine years old. Nipp, 77». trinket, toy. -erhandlare, 77». milliner, toyman-. Nisch, 77». niche. Nit, n. zeal, -isk, a. zealous, -älska, v. n. to be zealous, -älskare, m. Nit, m. blank, blank-ticket. [zealot. Nita, V. a. to clinch, to rivet. Nittio, num. ninety, -nde, a. nine- tieth. [teenth. Nitton, num. nineteen, -de, a. nine- Nivellera, v. a. to level. Njugg, a. niggard, scanty. -8, V. 7». to be niggard. - ihop, to scrape up. NjupS, V. a. to pinch, to tweak. Njupon, Nypon, n. hip, dog-rose. -bnsko, m. wildbriar, hiptree. Njur||j , m. kidney, rein. -grus, n. gravel. -Stek, 77». loin, -Sten, m. stone in the kidneys; jade, -värk, m. nephritic pains, nephralgy. Njut||a, v. a. to enjoy, to possess, -ning, f. enjoyment, profit, use. Nocka, V. a. to beat into flocks. Nog, ad. enough. Nog||a, a. exact, accurate, punctual, strict, close, nice. -, ad. exactly; hardly, -grann, a. accurate, nice, strict. - grannhet, f. exactness, ac* curacy, -räknad, a. accurate, nice, strict. -samt, ad. sufficiently, well. Nojs, n. jest, joke. Noll, Null, n. Nolla, f. zero, cipher. förklara för -, to annul. Nollkryss, m. T. the broadest part of the ship. Noppa, v. a. to nap. Nord, m. north, -an, m. the north. -anifrån, ad. from the north, -an* vind, m. -anväder, n. northvind. -isk, a. northern, -kapare, m. grampus, ice-whale. -lig, a. northerly, -nordvest, m. north-north-west. -Ost, m. north-east. - OStlig, a. north-eastern. -polen, 771. the north- pole. -sjön, f. the Northsea. -stjär- na, f. the northstar. -Test, m. northwest, -vestlig, -vestra, a. northwesterly. Norr, m. north, -bagge, m. horse from Norway. - qvlnt, m. brambling, -sken, n. northlight, -ut, -värts, -åt, ad. north, towards the north. Nors, 77». smelt, groveling. NOS, 77». snout, nose, -a, V. a. to smell, to snuff, -horning, 77». rhi- noceros. -mask, m. sheepnoseworm. Not, f. årag, drag-net, seine. -kil, m. cod of a net. -Vflk , f. hole in the ice at which the net is let down. -varp, 7». draught of a net. Not, f. note; comment. -bok, f. music-book, -papper, n. music» paper. 158 Nota Nålhufv nd Nota, f. note, specification, invoice. -rie, Tn. notary. Notis, f. notice. Novell, m. novel, tale. # November, m. November. Nu, ad. now. - för tiden, now a days, rätt -, soon, instantly. - väl, well, well now, come on. -varande, a. present, now existing. Nubb, m. tack, small nail Nummer, m. number. Numrer||a, V. a. to number, to mark with ciphers. -Ing, f. numeration. Nunn||a, f. nun. -ekloster, f. nun- nery. Ny, a. new, fresh, nytt, news, nvad nyttl what news? på nytt, anew, over again, -are, a. newer. -aste, a. newest, -bakad, a. newbaked. -begynnare, m. beginner, -buren, a. newborn, -byggare, m. colonist, settler, planter, -bygge, 7». colony, settlement, plantation, -flken, a. curious, inquisitive, -flkenhet, f. inquisitiveness, -född, a. newborn, -gift, a. newmarried. -het, f. no- velty; news*, innovation, -kläckt, a. newhatohed. -komling, m. new- comer, stranger. - ligen, ad. lately, of late, -laying, m. novice, -mo- dig, a. fashionable, -måne, m. new moon. -O, ad. å nyo, anew, -plog, 771. land firstj broken up for tillage, -tändning, f. new moon, -år, n. new year, -årsdag, m. new-year's-aay. -årsgåfva, f. new. year's-gift, -årsönskan, f. new- year's-wish. (whimsical. Nyck, m. caprice, whim, -full, a. Nyckel, m. key. -ax, n. keybit. -ben, 71. clavicular ^>one. -bössa, f shooting.key. -hål, n. keyhole, -knippa, f. bunch of keys, -pipa, f. shank of a key. -ring, m. key- ring. Nykter, a. sober, fasting; temperate, frugal, på - mage, fasting. - het, f. sobriety, soberness. Nymf, f. nymph. Nypa, v. a. to pinch, to tweak. Nys||a, v. n. to sneeze, -gräs, n. sneezewort. -inedel, a. sternuta- tory. -pulver, n. sternutative pow- Nyss, ad. just now, just. [der. Nyst||a, V. a. to wind, to glomerate. -fin, n. ball, clew of thread, -fot, m. yarnwindie. Nyter, a. merry, gay. Nytt, s. Ny. Nytt|ja, f. utility, use, good, benefit, emolument, advantage. - ig, a. use- ful, good. -ighet, f. usefulness. -ja, V. a. to use, to make use of. nyttjande rätt, usufruct, -jande, Nå, ik well. [n. use, usufruct. Nå, v. a. & n. to reach: to attain Nåck, m. T. yard-arm. Nåd, n. rivet, -a, V. a. to rivet- Nåd, f. grace; favour; pardon, mercy. lefva på nåder, to live at another's discretion, med Guds -, by the grace of God. Eders -, your grace, your honour, -a, V. n. to be gra- cious. Gud nåde mig, God help me. - astol, m. mercy • seat. -6- bevisning, f. mark of favour. -6* bröd, n. bread of charity, pension, -efull, a. merciful, -ehjon, n. almsman, one who lives upon charity, -elig, a. gracious, merciful, -elöfte, n. promise of grace. - Orlk, a. gra- cious. -erike, n. the kingdom of grace. -estånd , 71. state of grace. -estöt, m. finishing blow -etecken, n. mark of favour, -eval, 71. elec- tion of grace; predestination. -ig, a, gracious, merciful, -år, n. year of grace Någon , a. somebody, any. ej -, no- body. -dera, pr. either. -sin, ad. at any time, ever. Någorllledes, ad. somehow, one way or other. - lunda, ad. something, -stades, ad. somewhere, in some place. [rather, a little. Något, n. somewhat, something. -, av. Någre, a. pl. some, several, any. Nåkas, V. d. to approach. Nål, f. needle; pin. -bref, 7». a pa* per of pins, -dyna, f. pin-cushlou* -foder, n. pin-case, -hufvud, n» Nålhus Nödställd 159 feead of a pin. -hu,S, n. needlecase, -makare, m. needier, -penningar, m. pl. pinmoney. -sudd, m. the [>oint of a pin. -SÖga, n. the eye of a needle. Nåt, n. joint, board, seam. Näbb, m. bill, beak, -gädda, f. gar- pike. -mug, f. shrewmouse. Näck, m. seagod, Neptune. -blad, n. -TOS, m. yellow waterlily, -bröd, n. stone-marie. Näf, n. beak. Näf||ve, m. fist, hand, tn - full, a handfull, -rätt, 771. clublaw. Näfver, m. bark of the birch. Näktergal, m. nightingale. Nämd, m. jury, -eman, m. jury- man. [that is to say. Nämligen, ad. namely, to wit, viz, Nämna, V. a. to call, to name, to mention, -nde, n. nomination, -re, 771. denominator. Nannas, & d. to have the heart to. han nännes ej äta sig mätt, he pinches his own belly. Näpen, a. pretty, neat, bonny. Näppeligen, ad. hardly, scarcely. Näpsta, V. a. to chastise, to check, to rebuke. - St, 771. correction, chastise- ment. När, c. when; if. -, ad. near, nigh. på långt -, by far. göra någon för -, to do one some wrong, så -, well nigh. - 80m, within, except, -a, a. near, -gränsande, a. bordering upon, -gången, a. importunate, too daring, -ma, V. a. to approach. -mare, a. nearer, -mast, a. nearest, next. - Skyld, a. near of kin. -Stående, a. pre- sent, being at hand. - Synt, a. shortsighted. -Sjnthet, f. short- sightedness. -varande, a. present, -varelse, -varo, f. presence, i hans -, before him; Nära, v. a. to nourish, to feed. Näring, f. nourishment; allowance; trade, halla -, to keep an alehouse. -sdrift, m. industry. -sfrihet, f. freetrade. -sfång, n. trade, -slös, a. destitute of nourishment. -Sme- del, n. livelihood, victuals. - 8Sftft, m. chyle. -SSOrg, m. care for sus- tenance. -SStälle, n. alehouse, ta- vern. Itory. Näs, n. point, headland, cap, promon- Näs||a, f. nose, få lång to catch a tartar, draga en vid näsan, to lead one by the nose, sticka sin - i, to thrust one's nose into, -ben, n. the bone of the nose. - blod, m. bleeding at the nose. -borr, m. nostril. - brosk, n. cartilage of the nose, -bränna, f. få -, to pay through the nose. -dnk, m. hand- kerchief. -horning, m. rhinoceros, -ljud, n. nasal sound, -perla, f. saucebox. -Styfver, m. fillip. - tipp, Tn. tip of the nose. - vis, a. imper- tinent, saucy, insolent. -vishet, f. impertinence, sauciness. Näss;,elfeber, m. nettlefever. -la, f. nettle. Näst, ad. & prp. next; after; but; save, -a, m. neighbour, -an, ad. almost, well nigh, -liden, a. last past. Näste, n. nest. Nät, n. net; caul, -bråck, n. epi- plocele. - formig, -lig, a. reticu- lar. -hinna, f. retina. Nätt, a. neat, tight; saving, sparing. -het, f. neatness, accuracy, succinct- Nätteldnk, m. muslin. [ness. NÖd, f. necessity, need, want, distress; calamity, det har ingen -, there is no danger. Iida -, to be in want. hafva af nöden, to have occasion for. vara af nöden, to be need, -ankar, n. sheet-anchor. -dop, n. private baptiam. -fall, n. pinch, case of necessity. - ga, V. a. to oblige, to compel. -hjelp, m. shift. -ig, n. necessary, requisite, -lidande, a. needing, wanting, -lögn, f. shift, tib. -penning, m. sparemoney. -TOp, n. ery of distress. -saka, v. a. to compel, to force, -signal, m. signal of distress. -skott, n. shot for help. -Spilta, f. travise, travel. - Ställd, a. distressed, desti. 160 Nödtorft Oberäknad tute. - torft, m. want, exigence, demand, call, -torftig, a. needful, necessary, -trängd, -tvungen, a. necessitated, -tvång, n. constraint, -vändig, a. necessary, needful. -vän» dighet, f. necessity, exigence.-värn, n. defence in case of necessity. NÖj||a 8ig, V. r. -as, v. d. to be con- tented. -aktig, a. satisfactory, sa- tisfactive. -d , a. content, cheerful. -0, n. delight; contentment; pleasure. vara till nöjes, to please. -Sam, a. pleasant, delightful, agreeable; fa- cetious. -samhet, f. pleasantness, deligbtfulness. Nöt, n. neat, black cattle, beeves; dunce, -aktig, a. dull, sluggish, -aktlghet, f. dullness. Nöt, f. nut, filbert, en hård -, a tough business, -knäppa, f. nut- cracker. -kraka, f. nutpecker, -kär» na, f. nutkernel. -Olja, f. nutoil. -skal, n. nutshell, -vacka, f. nutjobber. NÖtlja, V. a. to wear, -as, v. d. to be worn. -ning, f. wear, rubbing, fretting. 0. 0! t. o! oh! Oaf[|brut^n, a. unbroken; uninter- rupted. -delt, a. undivided, un- parted. -gjord , a. undecided , not determined, -händelig, a. inalien- able. -hängig, a. independent, -hängighet,/. independency. -kor« tad, a. undiminished, not shortened, -låtllg, a. incessant, unceasing. Oakt||adt, ad. notwithstanding. -sam, a. careless, heedless. - SUmhet, f. carelessness Oau||fåktad, a. undisturbed, unmo- lested. -genäm, a. disagreeable, unpleasant, -griplig, a. unassail- able. -SCdt, ad. notwithstanding, -senlig, a. inconsiderable, unseemly. -SOnllghet, f. meanness, littleness, -ständig, a. indecent, unbecoming/ -ständighet, f. indecency. -StÖfr lig, a. inoffensive, -taglig, a. un- acceptable, inadmissible. -tastad, a. untouched, unattacked, -vänd bar, a. inapplicable. Oaptitlig, a. loathsome, disgustful. Oarbetad, a. unwrought. Oart, f. want of good breeding, ill ha bit, bad trick, -ig, a. naughty, ilF bred, improper, -ighet, f. naught Oas, m. oasis. (iness. Obanad, a. unpathed. untraced, un- broken. Obarmhertig, a. uncharitable, un- merciful. -het, f. unmercifulnesa* inclemency. Obe||bodd, a. uninbabitated. -boelig, a. uninhabitable, -fläckad, a. im- maculate. -fogad, a. incompetent, -folkad, a. unpeopled, -fäst, a. unfortified, open, -griplig, a. in- comprehensible. -griplighet, f. in- comprehensibility. -gråten, a. un- deplored. -haglig, a. unpleasant, disagreeable, unpleasing, unentertain- ing. -haglighet, f. disagreeable- ness. -hindrad, a. uninterrupted, unopposed. -hörlg, a. improper, incompetent. -kant, a. unknown, unacquainted; strange. -kymrad, a. unconcerned, careless, -lefvad, a. unmannerly, unpolite. -lefven» het, f. unmannerliness, -maiiliad, a. unmanned, without a crew, -med* lad, a. unpossessing, poor, -malt, a. unmentioned, -mangd, a. un- mixed. -märkt, a. unobserved, un- noticed. -nagen, a. disinclined, unwilling, averse. -nägenhot, f. disinclination, unwillingness. -Jlällld, a. unnamed, nameless, -prydd, a. unadorned. -pröfvad, a. unproved. -qvåm, a. inconvenient, incommo- dious. -qvämlighet, f. unfitness; inconvenience, incommodity, -redd, a. undressed; unprepared, -rest, a untravelled, -riden, a. unbacked, unbroke; dismounted. -roende, a, independent, -räknad, a. uncounted. Oberäknelig Odräglig 161 -räknelig, a- invaluable. - satt, a. unoccupied, vacant. -sedd, a. un- seen , not seen. -SOgrad, a. not overcome, -skedlig, a. bad, naughty. -skriftig, a. inexpressible; unac- countable. -skrifven, a. not w.i* ■ ten on. -slagen, a. unshod. -Sill- ten, a. unresolved, undetermined. -slutsam , a. irresolute. - slut- samhet, f. irresolution. -smittad, a. not infected, unpolluted, uncor- rupted. -sticklig, a. uncorruptible, -stiglig, a. inaccessible, usurmoun- table. -stridd, a. uncontested, -stånd, n. decadency, ruin, decay. -Staid, a. unperformed, undone. -Stämd, a. indetermined, indefinite. -stamdhet, f. indetermination, want- of precision, irresolution, -ständig, a. inconstant, -ständighet, f. in- constancy, unsteadiness. -SVarad, a. unanswered. -SVarad, a. unmolested, -tagen, a. und*jwived, at liberty, -talt, a. unpaid, -tydlig, a. in- considerable , insignificant. -tydlig- het, f. insignificancy, -täckt, a. uncovered. - tänksam, a. inconsi- derate, rash, -tänksamhet, f. in- consideration, want of consideration, -tänkt, a. inconsiderate. -vakad, a. unprotected, unguarded, -vandrad, a. unversed, unskilled, -veklig, a. immoveable, inexorable, -veklighet, f. inflexibility, immoveableness, -vekt, a. unmoved, unaffected, -vislig, a. undemonstrable. -vittliad, a. un- witnessed. -väpnad, a. unarmed. Obillig, a. unreasonable, unjust. Oblandad, a. unmixed, unmingled. Oblat, n. wafer, host, consecrated wa- Oblekt, a. unbleached. [fer. Oblid, a. unkind, ungentle. -kelig, a. implacable. Oblyg, a. unbash[ul; bold, -het, f. indecency r boldness, barefacedness. Obman, m. arbiter. Oboe, m. hautboy. Oboist, m. hautboist. Oborstad, a. not brushed; rough, un- polished, uncivilized. Swedish-English Diet. Obotfärdig, a. impenitent, unrepent- ing. - het, f. impenitency. Obotlig, a. incurable, irremediable; irreparable. -het, f. incurableness. Obrottslig, a. inviolable, -het, f. inviolableness. Obrnk||ad, a. unused, unworn; uncul- tivated. -bar, a. not fit for use, unserviceable, past use; uncultivablo. -barhet, f. unserviceableness, inuti- lity. -lig, «. not used, obsolete, un- fashionable. [fresh dung. Obrunnen, a. not burnt. - gödsel. Observation, f. observation, remark, -tor, tn. observer; astronomer. • -to» -riuni, n. observatory. Obscen, a. obscene. Obstinat, a. obstinate, stubborn. Obnden, a. uninvited, unbidden. Obunden, a. unbound, untied. - stil, Obygd, f, wilderness. (prose. Obytt, a. not changed, undivided; un- settled. intet - med, no dealings with. [made. Obäddad, a. - säng, bed not yet Obäklig, a. bulky, unwieldy. Obändig, a. stubborn, obstinate, -het, f. stubborness. ObÖj||d, a. unbent. -lig, a. inflexible. -lighet, f. inflexibility, obstinacy. Och, c. and. . Ochra, f. ochre. Ock, c. also, too, likewise. Ock||er, n. usury. -ra, v. n. te practise usiiry. -rare, m. usurer. Också, C. also, likewise. October, m. October. Odal, a. allodial. -bonde, m, yeo- man, freeholder. -gods, n. -Jord, f. allodium, free land, -man, m. freeholder. Odel||ad, a. undivided, -bar, a. in- divisible. -barhet, f. indivisibility. Odjur, n. monster, wild beast. Odl|]a, v. a. to cultivate, -ing, f. cultivation, culture; civilization. Odoga, m. & f. good for nothing. Odon, n. crackberry. Odryg, a. soon spent, soon gone. Odräglig, a. intolerable, insufferable. 162 Oduglig Oförfaren Oduglig, a. disqualified, unfit; useless- -het, f. unfitness, uselessness. Odygd, f. vice, naughtiness. -lg, a. vicious, wicked, naughty. Ofläckad, a. without deck. Odödlig, a. immortal, -het, f. im- mortality. Odömd, a. unjudged, uncondemned. Odöpt, a. not baptized. Odört, f. hemlock. Oefterllgitlig, a. indispensable. -gör- lig, -härmlig, a. inimitable, -rätt- lig, a. incorrigible. - tänksam, a, inconsiderate, heedless. Oegennytt||a, f. disinterestedness. -ig, a. disinterested. [propriety. Oegentlig, a. improper, -het, f. im- Oemot II ståndlig , a. irresistible, -ståndlighet, f. irresistibility.-säg- lig, a. indisputable, incontestable. Oenig, Oens, a. at variance, at discord. vara -, to disagree, to be at variance. blifva oens, to fall out (with). Oenighet, f. variance, discord, dis- agreement. Oer||faren, a. inexperienced, -faren- het, f. inexperience. -hol'd, a. unheard of. - kälisam , a. ungrate- ful. -sättlig, a. irreparable. -sätt* lighet, f. irreparableness. Ofall, n. ruin, disaster, mischance; misfortune. [f. enormity; excess. Ofantlig; a. enormous, excessive. -het, Ofarbar, a. impassable, impracticable. Ofatt, a. awkward, illproportioned. Ofelbar, a. infallible, -het, f. in- fallibility. Offentlig, a. public, -het, f. publi- city, notoriousness. Offer , • n. sacrifice, offering, oblation, -altar, n. Offering-altar. - böll, f. offertory. - djur, n. victim. -kaka, /. oblation• bread, -kärl, n. sacri- ficial vessel, -prest, m. sacrificer. -redskap, . n. sacrificial vessels, -skål, f. offering-cup. -tjeiist, f. Officer, m. officer. [offering. Officin, f. printing-office. Offra, v. a. to sacrifice, to offer, -re, m, sacrificer. Ofjädrad, a. unfledged. Of)ättrad, a. without fetters. Ofog, n. mischief. [formity. Oformlig, a. shapeless. - hot, f. da- Ofred, m. discord, dissension, quarrel. -ft, V. a. to disturb. - lig, a. tur- bulent , unpeaceable. -lighet, f. trouble, disturbance. Ofrestad, a. untempted. Ofrivillig, a. involuntary. Ofrukt||bar, a. unfertile, barren, steril, unfruitful, -barhet, f. barrenness, sterility. -Sam, a. barren. 0 frälse, a. not noble. - jord, taxa- ble land. - man, commoner. Ofrödd, a. infecund. Oft a, ad. often, frequently, oftentimes, . oft. -1'6, ad. more often. -st, ad. most often, som -, very often. Ofull||bordad, a. unfinished. -gän- get foster, n. child born before its time, embryo. -komlig, a. imper- fect, incomplete, defective. -komlig* het, f. imperfection, incompleteness, -ständig, a. incomplete, -ständig- het, f. incompleteness, -ändad, a. unaccomplished. Ofvan, ad. above. -, prp. over. - och nedan, above and below, -efter, ad. from above. - näind, a. above, mentioned. - omkring, ad. & prp. round about above, -pä, ad. & prp. above, on the top. -till, ad. above. Ofärd, m. ruin, destruction. Ofärdig, a. unfinished; lame, crippled, disabled; -het, f. lameness. O färgad, a. undied, uncolourcd. Ofödd, a. unborn. OfÖT, a. lame, disabled, impotent. Ofor||argelig, a, inoffensive. -brän» nelig, a. incombustible, -delaktig, a. disadvantageous, prejudicial. - dold, a. unconcealed, free, open. -drag- Sam, a. incompatible, quarrelsome. -dröjligen , ad. instantly, without delay. -dätfvad , a.. uncorrupted. -enad, a. not united, unreconciled. -enlig, a. incompatible. -enlig* het, f. incompatibleness. -falskftd, a, unfalsified, uncounterfeit., -faren, Oförfarenhet Ogudaktighet 163 a. unexperienced, unskilful, -faren- het, f. want of experience, unskilful- ness. -färad, a. undaunted. -grip- lig, a. unpresuming, without pre- scribing. -gylld, a. ungilded, -gäng- lig, a. unperishable, -gänglighet, f. everlastingness. -gäten, a. un- forgotten. -gätlig, a. not to be forgotten, ever memorable, -klarad, a. not declared, unproclaimed. -klar- lig, a. inexplicable, -klenad, a. undiminished. -kränkt, a. invio- lated, uncorrupted, -liknelig, a. incomparable. -likt, a. unreconciled. -lofvad, a. not promised in mar- riage. -låt lig, a. unpardonable. -modad, a. unexpected , unlooked for, inopinate. -modligeil, a^. in- opinately, unexpectedly. -måga, f. inability, impotency. -märkt, a. imperceptible. -, ad. by degrees, by little and little, insensibly. -mögen, a. impotent, unable, incapable; insol- vent. -mögenhet, f. impotency, incapacity, insolvency. -neklig, a. undeniable, incontestable. -nuft, n. irrationality, unreasonableness, absur- dity. -nuftig, a. irrational, unrea- sonable, brute, -nöjd, a. discontent, -nöjsam, a. not do be satisfied, -nöjsamhet, f. uncontentedness, in- satiableness. -pantad, a. unpawned, unmortgaged. -ruttnelig, a. im- putrescible. -ryckt, a. firm, fixed, -rätta, V a. to overreach, to de- fraud. -rättad, a. unperformed. -sagd, a. undaunted, intrepid. -sagd- het, f. intrepid.cy -SCdd , a. un- provided. -sedt, -seendes, ad. unforeseen, -seglad, a. unsealed. -sigtig, a. imprudent, indiscreet, improvident, -sigtighet, f. impru- dence. -skräckt, a. intrepid, un- daunted, stout. - skylld, a. unme- rited, undeserved. -skämd , a. im- pudent, shameless. -Skämdhet, f. impudence. -SOnlig, a. implacable, irreconcilable. -SOnlighet, f. im- placability. -stånd, n. folly, in- discretion. -ständig, a. foolish, indiscreet. -Ställd, a. undissembled, undisguised, artless. -SVarlig , a. unwarrantable. -synt, a. presomp. tuous, insolent, pert, saucy. - såtlig, a. unintentional, undesigned, -säkrad, a. uninsured. -SÖkt, a. unexperien- ced; unattempted. -SÖrjd, a. un- provided, not provided. -tegad, a. not concealed, not kept secret. -tjeut, a. undeserved, unmerited. -truten, a. indefatigable, assiduous, active -tl'Utenhet, f activity, alacrity assiduity. -tullad , a. uncostumed; paid no duty for. -täckt, a. not concealed, open, free. -töfvadt, ad. instantly, immediately -utsedd, a. unforeseen. - vansklig, a. unfading, undecaying, -varad, a. unguarded, unsecured. - varandes, ad. una- wares. -VlSSnelig, a. immarcess- ible. -vitlig, a. irreproachable, -vunnen, a. not convicted, -vägen, a. rash, foolhardy, -vägenhet, f. temerity, rashness, -väntad, a. un- expected, unlocked for. - yttrad, Ct. unsold, -änderlig, a. unchangeable, unalterable. Ogagnelig, a. useless, without profit. Ogarfvad, a. untanned. Ogemen, a. uncommon. Ogen, Ogin, a. unkind, unwilling. Ogenerad, a. unconstrained, easy. Ogenom||skinlig, a. not; transparent. -tränglig, a. impenetrable. Ogerna, ad. unwillingly, reluctantly. Ogerning, f. foul action, outrage. Ogift, a. unmarried, single. Ogild, Ogili, a. unpunished. Ogilla, v. a. to disapprove. -ndOj n. disapprobation. Ogiltig, a. invalid, void, of no force, not allowable, -het, f. invalidity. Ogin, s. Ogen. Ogjord, a. undone. [debt Ograverad, a. without debts, not is Ogrundad, a. ungrounded, groundless Ogräs, n. weed. Ogudaktig, a. ungodly, wicked, im( pious, -het, f. irreligion, impiety. 164 Ogunst Oljefärg OgUBSt, m. disfavour, disgrace. -ig, a. unkind, unfavourable, unpropitious. Ogångbar, Ogängse, a. not current, uncurrent. Ogödd, a. unmanttred; not fattened. Ogörlig, a. impracticable, impossible. Ohandtörlig* a. unmanageable. Oharmonisk, a. dissonant. Ohejdad, a. unrestrained. Ohelllga, v. a. to profane, to unhal- low. - gar©, m. profaner, violator, -gelse, f. profanation. -lg , a. unholy, profane. [a. unwholesome. Ohels||a, f. unhealthiness. - OSaiU, Ohömul, a. unjust, illegal, unlawful. Ohindrad, a. not hindered. Ohjelp||lig, a. irremediable, -sam, a. unassisting, unfriendly. -samhöt, f. unwillingness to help. Ohuggen, a. uncut, unhewn. Ohngnelig, a. disagreeable, sad. Ohulpen, a. unsupported. Ohyfsad, a. untrimmed; unpolished. Ohygglig, a. foul, hideous. - höt, f. foulness, horribility. Ohyra, f. vermine. Ohågad, a. disinclined. Ohållbar, a. untenable, unsustainable. Ohägn, n. breaking of the cattle through an enclosure, -ad, a. un- enclosed. Ohämmad, a. unchecked, unrestrained. Ohämnad, a. unrevenged. Ohöflad, a. not planed; unpolished, impolite. OhÖf||lig, a. uncivil, uncourteous. -lig- het, f. incivility. -visk, a. ob- scene, immodest. Ohöljd, a. uncovered. OhÖr||bar, a. inaudible. -d, a. un- heard. -earn, a. disobedient. - Sam- het, f. disobedience. Oinbnnden, a. unbound, untied. Oinskränkt, a. unbounded, boundless. Ointaglig, a. impregnable, inexpugn- able. Ojemn, a. uneven; unequal; odd, un- even; at variance, -förlig, a. in- comparable, matchless, -höt, f. in- equality, unevenness. OJäfaktlg, a. unexceptionable; irre- futable. -höt, f. legitimacy. Ojäst, a. unfermented. Ok, n. yoke. [vited. Okallad, a. uncalled, unbidden, unin- Oklanderlig', a. irreprovable. Oklar, a. not clear, muddy, dark; in. tricate; not settled; foul. - höt, f. darkness, dimness. Oklok, a. unwise, imprudent. Oklufven, a. undeft. Oklädd, a. undressed, unclothed. Okokt, a. unboiled, unsodden. Okonstlad, a. artless. [cord, Okrafd, a. uncompelled, of one's ac Okrist||en, a. unchristian, infidel. -lig, a. unchristian. - nad , a. unchriste- ned. [octavo-volume. Oktav, m. octave; octavo. - band, n. Oktroj, m. charter. Okulera, v. a. to inoculate. Okunnig, a. ignorant, unknowing, -höt, f. ignorance, unskilfulness. Okynn||e, n. naughtiness, bad inclina- tion. - esfa, n. noxious animal. -ig, a. naughty, bad, vicious. Okysk, a. unchaste, -höt, f. un- chastity. Okän||d, a. unknown, -bar, -nelig, a. unknowable, indiscernible. Okänslig, a. insensible, unfeeling. Okär , a. disagreeable. -11g, a. un* friendly, unkind. Oköp, n. bad bargain. -andöS, ad. without buying it. -t, a. unbought, Olag, n. disorder, huddle, trick. -8$ -lig, a. unlawfull, illegal, illicit, -lighet, f. illegality. Olidlig, a. insupportable, intolerable. Olik, a. unlike; improbable, -a, a. unequal; different, unlike, -a, ad. unequally, unlikely, -artad, a. dis- similar, heterogeneous. - formig, a. irregular, -höt, f. difference; in- equality, disparity. - Hg, a. impro- bable; improper. -sldlg, a. with unequal sides. Oliv, m. olive, -färg, m. Olive-colour. 0 lj||a, f. oir. -, v. a. to oil. -aktig, a. oily. -©färg, f. oilcolour; oil Oljemålning Omildhet 165 tarnish, -emålning, f. painting in oil. -eslagare, m. oilmiller. -e- qvarn, f. -»slageri, n. oilmill, -eträd, n. oiive-tre^ -oberg, m. mount of olives. Ollon, n. acorn, -bete, n. oak-mast. -borre, m. cock-chafer, May-fly. Oloflig, a. illicit, unlawful. Olustig, a. out of humour, low-spirited. Olvon, n. elder, ople-tree, guelder-rose. Olyck||a, f. ill luck , misfortune, dis- aster, mischance, till all -, unhap- pily. -as, V. d. to miscarry, -lig, a. unlucky, unhappy, -ligen,-ligt, ad. unluckily, unfortunately. -sfall, n. mishap. -Sftlig, a. unfelicitous. -sbändelse, f. mischance, mishap. Olydnig, a. disobedient. -ighet, f -nad, m. disobedience. out, m. noise, clamour, grumbling. _ -ig, a. noisy. Oläg||enhet, f. inconvenience, trouble, hurt, -lig, a. unseasonable, -lig* het, f. incommodity, inconvenience, unseasonableness. Oläklig, a. incurable. Olämplig, a. inapplicable, unfit. -611, , ad. improperly , inapplicably. -het, f. unfitness. Oländig, a. inarable, rough, sterile, -het, f. sterility. Oläraktig, a. indocile, unteachable. -het, f. indocility. Olärd, a. illiterate, unlearned. Oläslig, a. illegible. Oläst, a. unlocked. Olönt, a. unpaid, unrewarded. Om, ad. again, anew, over, over again. - igen, over again. -, prp. of, upon, in, within, about, for, concerning. norr -, northward. - dagen, 'by day, a' day vara - sig, to be thrifty. -, C. if, whether. Omak, n. trouble, pains, -a, v. a. to molest, to trouble. Omaka, a. not fellow, odd. Omanlig, a. unmanly. Omant, ad. of one's own accord. Omarbeta, v. a. to make again, to nlouch. Oinaskerad, a. without mask. Ombedd, a. desired. Ombryta, V. a. T. to overrun. Ombud, n. attorney, -sman, m. commissioner, attorney, delegate. Ombunden, a. bound round, tied about» Ombygga, v. a. to rebuild. Ombyt|j||a, v a. to change. -e, n. change ; variation , variety. -lig, a. variable, changeable, alterable, -Hg' het, f. mutability, inconstancy. Omdöme, n. judgment, opinion; dis- cernment. fälla - öfver, to pass censure upon. (anabaptist. Omdöpa, v. a. to rebaptize, -re, m. Omedelbar, a. immediate. Omening, f. nonsense. Omensklig, a. inhuman, cruel, -het, f. inhumanity, cruelty. Omfamna, v. a. to embrace, to hug. Omfatt||a, V. a. to embrace- to com- prehend , to comprise; to enchase. -ande, n. embracing, spanning, -ning, f. enchasing , encompassing, frame. [sition. Omflyttning, f. removing, transpo- Omforma, V. a. to transform. Omfång, n. circuit, compass. Omfärga, V. n. to die anew. Omgift, a. married again. Omgif||va, v. a. to environ, to sur- round, to circle, to encompass, to en- close, to compass about. -ning, f. environs, surrounding country. Omgjorda, v. a. to gird. Omgjuta, v. a. to refound, to cast over again. Omgå, v. a. - med, to have a mind, to contrive, to design. - med svek, to use fraud. -ende, a. going about: by return (of post), -ng, m. going round, circuit, turn, compass; change. Omgärda, V. a. to hedge, to enclose. Omhalsa, V. a. to embrace. Omhugllsam, -sen, a. circumspect. Omhvälfning, f. turning over, revo- lution. Omhänge, n. curtain. Omild, a. unkind, cruel, severe. -het, f, unkindness, severity, cruelty. 166 Omistlig Omattlighet Omistlig, a. needful, necessary. Omkast, 71; change, vicissitude; a se- cond throw. -ning, f. overthrow- ing, transposition. Omklädning, f. shifting of clothes. Omkomma, v. n. to perish. Omkostnad, f charge, expense, cost. Omkransa, v. a. to wreathe. Omkrets, m. circumference, periphery, circuit, compass, orb. Omkring, prp. & ad. about, round about; almost, near, about. Omkull, ad. down. Omladdning, f. recharge. Omlaga, V. a. to repair anew, to mend anew. [wise. Omlas||sa, -ta, v. a. to .load other- Omliggande, a. circumjacent. Omlindlling, f. winding about. Omlopp, n. circuit, circulation, rota. tlon. -sbana, f. orbit. Omnibus, m. omnibus, buss. Omnämna, V. a. to make mention of. Omogen, a. immature, unripe, green, raw. -het, f. unripeness, immaturity. Omoralisk, a. immoral. Omornad, a. not well awake. Ompackning, f. repacking. Omplantera, v. a. to plant anew, to transplant. Omprägla, v. a. fo recoin. Omqvartering, f. changing of quar- ters. [ron, to beset. Omringa, V. a. to surround, to envi- Område, n. territory, district, dominion. Omror||ande, n. mention, -ning, f. stirring about. [lar, to ballot. Omrösta, v. n. to vote. - med ku- Omsider, ad. at last, lastly, at length. Omskapa, v. a, to transform, to create anew. Omsklft||a, V. a. to shift, to vary, to change. -6, n. vicissitude, change, variation. -elig, a. changeable, in- constant. [limit. Omskranka, V. a. to circumscribe, to Omskrif||t, f. inscription, legend. -VH, V. a. to circumscribe. Omskar||a, v. a. to circumcise, -else, f. circumcision. Omslag, n. cover, envelop; T. catV. plasm. Omsorg, m. care, charge. Omspänna,a. to span, to fathom» Omstjelpa, V. a. to overturn. -, V. n. to fall down. [round; to manage., Omställa, V. a. to transpose, to sur- Omständyighet, f. circumstance, state, condition; case, accident, occasion. -Hg, a. circumstantial, -lighet, f. circumstantialness, particulars. Omstöpning, f. refounding, reform. Omstort||a, v. a. to overset, to over- turn. -ning, f. overthrow. Omsvep, n. circumlocution, preamble. Omsätt||a, V. a. to shift, to change. -ning, f. transposition; exchange, renewing a loan; setting again. Omta'a, v. a. to speak of, to mention. Omtanke, m, caution, consideration. Omtrent, ad. almost, about. Omtränga, V. n. to be need of. Omtvistad, a. contested, in dispute. Omtyckt, a. beloved, in favour. Omtänksam, a. considerate, prudent, cautious, -het, f. circumspection. Omvexling, f. alternation, change, vi- cissitude. . Omvårdnad, f. care; protection. Omväg, m. roundabout way. genom omvägar, indirectly, using shifts. Omvältra, V. a. to revolve. Omvandla, v. a. to turn, to turn about; to convert. - sig, v. r. to be converted, -are, 771. convertor, -else, f. conversion. Omyndig, a. under age, minor, -het, f. minority. Omyntad, a. uncoined. Omåttlig, a. immoderate, Intemperate. -het, f. intemperance, immoderation, excess. Omängd, a. unmixed. [insensible. OmarkJIhar, -lig, a. imperceptible. Omätlig, a. immense, immeasurable. -het, f. immensity. Omätt, a. unmeasured. Omätt||ad , a. not satisfied, not sati- ated. -lig, a. insatiable. -lighet, f. insatiableness. Omöjlig Ordensband 167 OmÖJHg, a. impossible, -hot, f. im- possibility. (naturalness. Onaturlig, a. unnatural, -het, f. un- Ond, a. bad, ill; angry, ett ondt, an evil, hin onde, the devil, göra ondt, to smart, det gör mig ondt om, I am sorry for. hafva ondt till någon, to bear one ill-will. hafva ondt i hufvudet, to have the headache, få ondt, to grow sick. ond för att fatta, dull of appre- hension. ondt efter penningar, want of money, med ondo, by force; in wrath, onda betet, whitlow, -ska, f. iniquity, malice; anger, pas- sion. -skefull, a. wicked, mali- cious. -skorf, m. scaidhead. -sår, a. evil ulcer. Oneklig, a. undeniable. Onkel, m. uncle. Onoslig, a. awkward, ungain, ungainly. Onsdag, 771. Wednesday. Onyttig, a. useless, unprofitable. Onåd, f. disgrace, displeasure. - ig, a. unfavourable, disgracious, unkind. Onämnd, a. unnamed, unmentioned. Onäpst, a. unpunished. Onödig, a. needlees, -het, f. need- lessness; impertinence. -tvis, ad. without need. Oombedd, a. unasked, uninvited. Oomljkullstötlig, a. irrefutable, in- contestable. -skuren, a. inch-cum- 'cised. -tänksam, a. inconsiderate. -tänksamhet, f. inconsideration. Oord||entlig, a. confused, irregular. -entlighet, f. irregularity, confusion, debauchery. -ning, f. disorder, con- fusion. Opartisk, a. impartial, -het, f. im- partiality. (disposition. Opasslig, a. indisposed, -het, f. in- Opera, f. opera. - hus, n. operahouse, playhouse. Operment, n. orpiment, orpin. Opersonlig, a. not personal, imper- sonaJ. Oplockad. a. ungathered; unpicked. Oplöjd, a. ur.ploughed. Opolerad, a. unpolished. Opp, 8. Upp. Opponera, v. n. to oppose to, to con- Opris, n. too high price. (tradict, Opti||k, f. optics. - ku$j m. optician. -sk. a. optical. Opålitlig, a. unsure, not to be de* pended uponT* -het, f. uncertainty. Opåmint, ad. of one's own accord, not reminded. Oqvald, a. unmolested, uncensured. Oqvädinsord, n. abusive words, bad language. Orakad, a. unshaved. Orangeri, n. orangery, greenhouse. Ord, n. word. - från -, word for word, med ett -, in a word, med få in few words, efter ordet, literally, föra ordet, to lead the discourse, tag a till orda, to begin to speak, -a, V. n. to speak. - abe« tydelse, f. -aförstånd, n. literal sense. -agrann, n. verbal. -nlag, n. diction, expression, -al yd else, f. literal expression. -åsätt, n. manner of expressing one's self. -bok, f. dictionary, -fattig, a. poor in words, -fogning, f. syntax. -for* skare, m. etymologist, -forskning, f. etymology, -förande, s. spokes- man, speaker, prolocutor, president. -hittig, a. easy of expression. -hål« len, -hållig, a. as good as one's word, -kastas, V. d. to dispute, -klyfvare, m. verbal critic, hair- splitter, logomachist. -klyfveri, n, hairsplitting, logomachy, -ledning, f. etymology, -lek, m. quibble, pun. -lista, f. vocabulary. -prål, -prång, n. bombast. -rik, a. co- pious in words, verbose. -rikhet, f. copiousness in words, -språk, n. proverb, adage, saying, -språksvis, ad. proverbially. -strld, m. con- tention about words, -stafve, n. burden, refrane. -SVall, -Svamniel, n. fustian, bombast. -träta, f. -tvist, m. logomachy. - vexlas, V. d. to dispute. -vexling, f. con- troversy, debate, altercation. Olden, m. order of knighthood. -8band$ 168 Ordensbroder Orörlighet n. riband, -sbroder, m. friar, -sdrägt, m. habit, -ssyster, f. sister of an order, nun. -stecken, n. badge of an order. Ordentlig, a. regular,, orderly, -het, f. regularity, orderliness. Order, m. order. Ordinera, V. a. to prescribe, to order; to ordain, to confer holy orders on. Ordnlja, V. a. to put in order, to ar- range, to regulate. -ing, f. order, discipline, law. -ingsman, m. or- dainer; who loves order. - ingstal, n. ordinal number. [litary.i Ordonans, m. attendance, waiting mi- Ored|]a, f. confusion, disorder, huddle. -ig, a. confused, entangled. -ighet, f. confusion. -lig, a. unfair, dis- honest. -lighet, f. dishonesty. Oregelbunden, a, irregular, -het, f. irregularity. (untractableness. Oregerlig, a. ungovernable, -het, f. Oren, a. foul, dirty, unclean, impure. -B, V. a. to dirt, to sully; to pro- fanate. -het, f. impurity, unclean- liness. a. uncleanly, foul, dirty, -lighet, f. uncleanliness, impurity; Orf, n. the handle of a sithe. (filth. Organ, m. & n. organ; voice. -isa- tion, -isering, f. organization. -isera, V. a. to organize. -isk, a. organic, organical. , Org||el, m. (orgor, pl.) organs, -byg- gare, m. organmaker. - Spelare, -anist, m. organist, -stämma, f. row of organpipes. -traippare, m. bellows-treader. -verk, n. organ. Orient, m. Orient, East. -alisk, a. oriental, -era sig, V. r. to find one's position, to set one's self right. Oriktig, a. unjust, yrrong, erroneous, false. -het, f. blunder, deccitfulness. Orimlig , a. absurd, nonsensical, ex- travagant; irrational, -het, f. ab- surdity. (blank verse. Orimmad, a. not rhymed. - vers, Ork||a, v. n. to can, to be able. - 1ÖS, a. weak, feeble, inflem; indolent, dull. -löshet, f. weakness, infirmity; in- dolence. Orkan, m. hurricane. Orlof, n. dismission, discharge. Orm, m. serpent, viper» adder; farotn. -å sig, v. r. to sgrpentize. -bett, n. bite of a viper. -bunke, m. fem, brakes. -slå, 73. blind-worm. -sten, m. adder-stone. -tjusar 6, m. char- mer of serpents. -Ödla, f. lizard. Orna, v. n. to grow musty. Orna vid, v. n. to recover. Oro, f. disquiet, anxiety,' uneasiness, tsouble, disturbance; balance, -a, V. <1. to disquiet, to trouble, to disturb, to fret, to haunt. -11g, a. uneasy, unquiet, restless, troublesome, turbu- lent. -lighet, f. disquietude; tur- bulency. (hen, Orr||e, m. black cock, -höna, f. wood. Orsak, f. cause, reason, occasions Ors||elj, - ilja, f. archil, canary-weed, Orsten, 7». swinestone. Ort, m. country, region, place: soil; CvigtJ ort. -beskrifhing, f. topo- graphy. Orubbad, a. unmoved, undisturbed, unaltered, unmolested. Orygglig, a. immoveable, inviolable, inflexible, irrevocable. -het, f. in. violableness, firmness. Oråd, n. wrong counsel; desperate ex- pedient, wrong course; foul play. Orädd, a. intrepid, feerless. Oräkn||ad, a. untold, not numbered. -nellg, a. innumerable, numberless. Orät, a. not straight, crooked, oblique. Orätt, m. injustice, wrong. -, a, wrong, unlawful. -, ad. wrong, un< justly, -färdig, a. unrighteous, un- just. -färdighet, f. unrighteous- ness, iniquity, injustice. -mätig, a. unlawful, illegal. -mätighet, f. illegitimacy, -rådig, -vis, a. un- righteous, unjust, -visa, f. injustice, unrighteousness. Orödd, a. not broken up for tillage. OrÖjd, a. undiscovered. OrÖr||d, a. untouched; unmoved. -lip' a. unmoveable, unshaken. -light f. unmoveablenees, firmness; stead- fastness. Os Osvuren 169 Os, n. damp, smoke, steam, -a, v. n. to steam, to stink, to smell of something burnt. (damnation. Osalig, a. unblest, unhappy, -het, f. Osaltad, a. unsalted. Osammanhängande, a. incoherent, ■ inconsequent. Osams, a. discording. Osann, a. untrue, false, -färdig,.a. unveritable, fallacious, unfaithful, -får* dighet, f. falsehood. -ing, f, un- truth, fib, falsehood. -Olik , a. im- probable, not likely. Osed, m. bad custom, trick. - lg, -lig, a. naughty, immoral, vicious. -ighet, -lighet, f. immorality. Oaegelbar, a. unnavigable, innaviga- Oskadd, a. unhurt, safe. [ble. Oskap||ad, a. uncreated. -lig, a. de- formed, ugly, shapeless. Oskattbar, a. inestimable, -het, f. inestimableness. Oskick, n. bad custom, vice; disorder, depravity, -lig, a. unfit; unable; awkward; improper, -lighet, f. un- fitness ; awkwardness; impropriety; in- decency. Oskift, -ad, a. undivided. Oskiljaktig, a. inseparable indisso- luble. -het, f. inseparableness. Oskrymtad, a. unfeigned. Oskuld, f. innocence, harmlessness. Osknren, a. uncut, not reaped. Oskyld, a. uncovered, bare, naked; not akin, alien. Oskyldig, a? innocent, harmless, guilt- less. (tional; brute. Oskälig, a. unreasonable, unjust; irra- Oskämd, a. uncorrupted, untainted. Oskär, a. unclean, unpurified, -a, V. a. to pollute, to profane, to vio- late. (mown. Oslagcn, a. - äng, meadow not yet Oslickad, a. not licked. Oslipad, a. not ground, not sharpened; Oslug, a. silly, foolish. [rough. Osluten, a. undetermined, unsettled. Osläckt, a. unquenched; quick, un- slakcd. Osmak, m. distaste, disgust, -lig, a. insipid, disgustful. -lighet, f. dis. gustfulness, insipidness. Osminkad, a. unpainted, undisguised. Osmord, a. not greased, unanointed. Osmyckad, a. unadorned. Osmält, a. undissolved, unmelted; in. digested. -lig, a. undissol vable; in- digestible. Osnygg, a, slovenly , dirty, nasty. -het, f. slovenliness. Osnöpt, a. not gelded, not castrated. Osnörd, a. not laced. Ospard, a. unspared, hafva all möda -, to spare no pains. Oss, pr, us. Ost, m. east. -varts , ad. eastward. Ost, m. cheese, curd, -a sig, V. T. to curd, to coagulate, -aktig, a. caseous.-k ar, n. cheesemould. -koi'g, m. cheesecage, -löpe, n. runnet for making cheese, -mask, m. mite. -vassla, f. whey of cheese. Ostadd, a. not hired. Ostadig, a. inconstant, unsteady, chan, geable,- fickle, unsettled, -het, f inconstance, unsteadiness, fickleness. Ostra, f. oyster. Ostraffijadj a- unpunished. -lig, a. irreprehensible. - lighet, f. inno- cence, .blamelessness. Ostridig, a. incontestable, evident. -het, f. evidence. Ostrnken, a. not ironed, not struck. Ostuderäd, a. unstudied, illiterate. Ostympad, a. not mutilated, not cur- tailed. Ostyrig, a. ungovernable, unruly, -het, f. ungovemableness. Ostäda, v. a. to disorder. - d, a, disordered; unpolished. (cited. Ostämd, a. not tuned, absonous; not Ostängd, a. unshut; unfenced. Ostörd, a. undisturbed. Osnnd, a. unwholesome, unhealthy^ -het, f. unwholesomeness. Osvensk, a. bad Swedish, gibberish. Osviklig, a. undeceivable, infallible. -het, f. infallibility. Osvuren, a. unsworn. 170 Osymmetrisk Ovanlig Osymmetrisk , a. asymmetral, asym- metrical. Osynlig, a. invisible. Imperceptible. -het, f. invisibility» Osyrad, a. unleavened. Osådd, a. unsown. Osåld, a. unsold. Osäker, a, unsure, uncertain, unsafe; unsecure, precarious, doubtful; bad. -het, f. uncertainty, danger. Osäljbar, a. unsaleable. Osäll, a. unhappy. Osämja, f. variance, difference. Osökt, a. unsought, simple, plaip. OsÖmmad, a. not sewed. Otack, m. ingratitude, ill-will- -Sam, a. ungrateful. - Samhet, f. ingra- titude. Otadlig, a. irreproachable. Otalig, a. innumerable. Otalt, a.jag har intet - med henne, I have nothing to do with her, I have pD concern with her. Otam, a. untamed, unbroke. Otid, f. wrong time, i -, untimely, unseasonably. - ig, a. unseasonable; untimely; indiscreet, impetuous, exag- gerated. en - börd, ^bprtion» -ighet, f. inseasonableQgss. Otill||bÖrlJff, C. Improper, unbecoming, -het) f. indecency, -fredsgtälld, S unsatisfied, uncontented, -gäng- g , a. inaccessible. -räcklig , a. insufficient, -räcklighet, /. insuffi- ciency. »ätlig, a. ndl allowed, un- allowable. Oting, n. nonentity, nothing; monster. Ofjenlig, a. unfit, improper, unsuita- ble; incon venter t; inexpedient, -het, f. Inexpedience, impropriety. Otjenst, m. m office, -aktig, a. disobliging, inofficious. Otreflig, a. uncomfortable; unsociable. Otro, f. unbelief, incredulity, -gen, a. incredulQp; faithless, false, infidel, -het, f. infidelity, unfaithfulness. -11g, a. incredible. -Ilghet, f. in- credibility. Otrygg, a. unsafe, unsure; timorous. Oträngd, a. needless, unseasonable. Otrostllg, a. inconsolable, Ott||a, f. morning - hour. - ©mål, n -evard, m. the first meal in thi morning, -esång, tn. matins, morn ing-worship. Otukt, m. unckastity, fomicatibn. -ig a. unchaste, whorish. Otvagen, p. unwashed. Otvifvelaktig, a. undoubted, -het f. certainty. Otvungen, a. unconstrained, uneom pelled; easy, unaffected, unforced, -het, f. unconstraint, unaffectedness. Otydlig, a. obscure, dark, inaudible -het, f. obscurity, want of perspi cuity. Otyglad, a. unrestrained, licenticss. Otymplig, a. awkward. Otålig, a. impatient; angry, indignant. Otäck, a. loathsome; illfavoured. - a. f. nasty wench, slut, -het, f. filthi Bess; obscenity. Otäckt, a. not covered, not roofed. Otänkbar, a. unconceivable, impossible. Otät, a. not tight, leaky, full of clefts. -het^ f. state of being leaky. Oumbärlig, a. indispensable. - het» f. necessity. Oumgängsam? a. unsociable. Oundgänglig, Oundviklig, a. in- evitable, unavoidable, -het, f. un- avoidableness. Ouppllhörlig, a. continual, incessant -löslig, a. indissoluble; inexplicable, -märksam, a. inattentive, -odlad, a. not cultivated. - rättlig, a. irre- parable.- -såtlig, a. unpremeditated. Oursäktlig, a. unaccountable. Out||grundllg,a. unfathomable.-plån- Ug, «• indelible. -ransaklig, a. inscrutable, impenetrable. -slitlig, a. not to be worn out. - släcklig, a. unquenchable. -säglig , a. un- speakable, ineffable. -tröttlig, a. indefatigable. -Ödlig, a. undestroy- able, unccnsumable. -OSlig , a. in- exhaustible. Ovalbar, a. ineligible. Ovan, a. unaccustomed. - &, f. bad custom; want of custom. -Hg, a. Ovanlighet Palmsöndag 171 uncommon, unusual; odd; abstruse, -lighet, f. uncommonness, strange- ness. Ovaraktig, a. perishable, transitory. Ovarsam, a. incautious, heedless, un- wary, careless, -het, f. carelessness, unwariness. [testable. Ovedersäglig, a. indisputable, incon- Overk||sam, a. inactive; inefficacious. -Ställbar, a. impracticable. -Stäl- lighet, f. im pra cticabl eness. Ovet||ande, -andes, ad. unknowingly; unconsciously. - enhet, f. ignorance. -erlig, a. unknown. Ovett, 71. abuse; rude language, scur- rility, abusiveness. - ig, a. abusive, scurrilous. Ovlg, a. heavy, clumsy; awkward, -het, f. ungainliness, awkwardness. OvillJa, f. ill will, malevolence. -1ig» a. unwilling, loath. Ovilkoilig, a. unconditional, absolute. en - sedel, a bill payable to the Ovis, a. unwise. [bearer. Oviss , a. uncertain , doubtful, -het, f. uncertainty, suspense. Oväder, n. foul weather, tempest. Ovågad, a. unpathed, invious. Ovägerligen, ad. without refusal. Oväll, m. enemy. - lig, a. unfriendly. -lighet, f. unkindness. -skap, f, Oväntad, a. unexpected. [enmity. Ovärderlig, a. inestimable, -het, f. inestimableness. Ovärdig, a. unworthy. Oväsend||e, n. bustle, stir, noise, dis- turbance. -tlig, a. unessential, im- material, unimportant. 0x||6, m. ox. Oxen, T. the Bull, -drift, 771. a herd of oxen. -drif- vare, 771. ox-driver. -hufvud,7t. hogs- head. -kött, 71. beef, -lägga, f. primrose, cowslip. -Stek, m. roast- beef. -tunga, f. a neat's tongue, oxtongue, bugloss (plant). Oxel, m. Cumberland hawthorn. Oxeltand, m. grinder, axel-tooth, mill- tooth. (vest. Oår, 71. bad year, steril year, bad bar- Oåter|[bållsam, a, incontinent, in- temperate. -kallelig, a. irrevo- cable. [unseparable. Oåtskil||d, a. un9eparated. -jelig, a. Oåtspord, a. not consulted. Oädel, a. ignoble, base. Oäfven, a. silly, bad. Oäkta, a. bastard, spurious. - guld, base gold. - stenar, counterfeit dia- monds. Oändlig, a. infinite, -het, f. infinity Oärlig, a. dishonest, infamous, -het, f. dishonesty, infamy. Oofvad, a. unexercised, unpracticed. O0fver||lagd, a. inconsiderate. -Stig* 1ig» a. unsurmountable. -vinnellg, a. invincible, unconquerable. 00m, a. untender, wanting affection; regardless ok P. Pack, n. pack, mob, baggage, luggage, -a, f. pack, packet. -, V. a. to com- press; to pack. - dig bort, get you gone. - af, to unpack. - ihop, to pack up. - in, to pack up one's things. - om, to repack. - på, to load on. - upp, - ur, - ut, to un- pack. -are , m. packer. -bod, f. warehouse. -duk, m. packcloth. -hus, n. warehouse, customhouse, -kista, f. packing - chest, -nål, f, packneedle, -papper, n. packing- paper. -snöre, n. packing• strap, -vaga, m. luggage - waggon. -väf^ m. packcloth. Padd[|a, f. toad, -bar, n. herb-christo* Paduband, n. ferret-ribbon. (pher. Page, m. page. Pagin||a, f. page, side, -era, v. a. to page, to mark the sides with num* Pajas, m. buffoon. there. Paket, m. packet, parcel, -båt, m. packet-boat, packet. Palats, n. palace. Pall, m. footstool, stool. Palm, f. palm. -SÖudag, m. palm- sunday. 172 Palstemacka Patricier Palstemacka, f. parsnep. Palt, m. blood-dumpling. Palta, f. Paltor, pl. rags. Pamp, m. backsword. Panel||a, v. a. to wainscot, -ning, f. wainscot, pannel. Pank, a. moneyless, out of money Pann||a, f. forehead, brow; pan. -ben, n. coronal bone. -kaka, f. pancake. -SOCker, n. molosses. Pansar, n. -skjorta, f. coat of mail. Pant, m, pawn, pledge, -a, V. a. to pawn, to pledge. -bref, n. mort- gage. -hafvare, m. pawner, mort- gagee. -lek, m. forfeits, -lånare, m. pawnbroker, -sätta, V. a. to mortgage. Panter, m. -djur, n. panther. Papegoja, f. parrot. Papiljot, m. curling-paper. Papp, n. pasteboard. Pappa, m. papa. Papper, n. paper, -sark, n. sheet. -sbruk, n. paper-manufactory. -S- drake, m. paperkite, -shandlare, m. stationer. -slapp, m. slip of paper. -Sinynt, a. paper-money, -sqvarn, f. paper-mill, -ssax, f. paper-shears. Par, n. pair, couple, brace; few. - om - two by two. -B, V. a. to couple, to match, to pair. - a sig, v. r. to couple, -ningstid, m. rutting - time. - tals, -vis, ad. by twos, in pairs. Parad, m. parade, show. - era, v. n. to parade, -häst, m. palfrey, -plats, m. parade. -säng, f. bed of state. Paradis, n. paradise, -fågel, »i. bird of paradise. - isk, a. paradisiacal. -äple, n. Johnapple. Paradox, a. paradoxical. Paragraf, m. paragraph. Paraply, m. umbrella. Pardon, m. pardon, quarter, -plakat, •J. amnesty. Parentes, m. parenthesis, bracket» Parera, V. a. to parry, to ward off; to bet. {fumer. Parfym, m. perfume. -Ör^ 271. per- Park, m park; warren. Parkum, n. fustian. Parlament, n. parliament. Parm, m, a frame of boards for mea- suring of hay. -a, V. a. - hö, to measure hay. Paroll, m. parole, watchword. Part, m. party. Parterr, m. pit. Parti, n. faction, party; parcel; game? match; bulk, taga sitt -, to take one's choice, göra ett godt io marry a fortune. -Bgg, n. party- hatred. -anda, f. spirit of party. -gängare, m. partisan. Partikel, m. particle. Partisk, a. partial. - Iiet, f. partial- Partitur, n. partition. (ity. Paskill, n. pasquil, lampoon, -ant, Pasmail, n. ley. [m. lampooner. PUSS, n. pass, passage; defile; pass, passport. -, i. pass. -, ad. till opportunely, seasonably, vid -, about. Passa, V. a. to fit, to suit, to frame, to adapt; to try. -, V. n. to suit, to be fit, to become, to be proper; to pass. - pa, to watch, to observe, to keep an eye upon. - upp, to wait; to watch. - sig, v. r. to be fit, to become. -nde, a. fit, proper, con- venient, becoming. Passad, -vind, 271. tradewind, mon- Passagerare, 27i. passenger. Passera, v. n. to pass. Passgång. m. ambling-pace, -are, m. pacer, ambler. Passion, f. passion, affection. -erfid, a. passionate. Passlig, a. passable, indifferent. Pastej, m. pie. -bagare, m. pastry, cook. [f. pastil-painting. Pastell, m. crayon, pastil, -målning, Pastor^ m. parson, curate, pastor. -aliet, n. pl. a parson's income, -at, n. benefice, parish. Patent, n. patent, charter Patetisk, a. patheticaL Patrask, n. trash, rabble. Patricier; m. patrician. Patron Pimpinella 173 Patron, m. patron, protector, master, cartridge, -at, n. patronage. -OSSa, f. patroness. -kök, n. cartridge-box. Patrull, 771. patrol, rounds, -era, V. 71. to patrol. Patt, m. pap; dug, teat. Paulun, 771. bed-courtain?; tent. Paus, m. pause, stop. Pausera, v. n. to pause. Pedal, m. pedal. Pedant, ti. pedant. -isk, a. pedan- Pedoll, 771. beadle. [tical. Pejl||a, V. a. T. to sound, to gauge. -stock, m. sounding rod. Pek||a, v. ?i. fpå, åt) to point at; *to aim at. -finger, n. forefinger, -pinne, m. -sticka, f. fescue. Pelare, tti. pillar. -fot, tti. pedestal. -gång, 771. portico, -rad , 771. co- lonnade. -skaft, 71. shaft. Pelikan, Tn. pelican, spoonbill. Pell, 71. canopy. Pel||8, tti. pelt, fur; furcoat. -Shand* ' lare, tti. furrier. -sverk,-teri, 7i. fur. Pen, a. prudish. Pendel, m. pendulum. - rörelse, f. oscillation. - Ut, f. pendulum • clock. Penna, f. pen, quill. Penning, TTI. a piece of money; penny. penningar, pl. money, -brist, m. want of money, -böter, 771. pl. fine, mulct. - dryg, a. purse-proud, -gräs, 71. buckweed. -hjelp, m. subsidy. -kista, f. strong-box. -pung, m. purse, -påse, tti. money-bag. - rö- relse, f. circulation of money. -Sak, f. money-matter. -Stock , tti. fund, ■took. -Utglft, tti. expence, dis- bursement. -värde, n. value in money. [a pencil. Pensel, m. pencil, -drag, n. touch of Pension, m. pension; board, -erad, a. superannuated, -är, tti. boarder; pensioner. Peppllar, m. pepper, spansk Gui- nea - pepper. -arkaka, f. ginger- bread. -armynta, f peppermint, -arnötter, f. pl. gingerbread-nuts. -arrot, f. horse-radish, -ra, v. a. to pepper. Pergament, n. parchment. Perl||a, f. pearl; bead, -frö, n. seed» pearl. - gryn, n. pearlbarley. -höns, n. Guinea-hen. - mor, n. & m. mother of pearl. -mussla, f. pearl- oyste*. -Stil, m. pearl-type. Perm, m. cover, -bref, n. old do- cument. Permi||ssion, m. furlough, -ttera, v. a. to furlough. Pers||a, v. a. to smooth, to iron. -Jem, n. goose, smoothing iron. Persedel, m. thing, article. Persik||a, f. peach. -0, n. peach- Persilja, f. parsley. [brandy. Person, m. person, personage, för min for my part. -lig, a. per- sonal. -lighet, f. personality. Pert, m. T. footrope, horse. Peruk, m. periwig, wig. -makare, m. wigmaker. -Stock, m. wigstock. Peso, m. seaslug, holothuria. Pest, m. plague, pestilence. -aktig, -artad, a. pestilential -bold, m. carbuncle, anthrax, -liens, m. pesti- lence. Peta, v. a. to pick, to poke. Picka, v. a. <£ n. to pick; to beat, to throb. [Andrew. Pickelhäring, m. Jack-pudding, merry Pickhågad, a. desirous of. Piga, f. maid, maidservant. Pigg, a. lively, quick. -, a. prick, spike. - svin, n. porcupine. -var, m. turbot. Pik, m. pike, pique; pico. -a, v. a„ to pique, -ant, a. piquant. -0110» rare, m. pikeman. Piké, n. quilting. [picket. Piket, -spel, n. piquet, -vakt, m. Pil, m. arrow, bolt, shaft. - koger^ n. quiver. -Ort, f. common arrow- head. [plot. Pil, f. willow. -skog, tti. willow- Pilgrim, m. pilgrim, palmer. - sfärd, 771. pilgrimage. -SStaf, m. palxier's Piller, ti. pili. [staff,; Pillra, v. a. to pick. Pilt, 771. boy . lad. Pim^lnella, f. bumet,( 174 Pimpla Plotterpapper Pim plfl, V. n. to carouse, to tipple. Pimsten, m. pumice-stone, pumice. Pin||a, f. torment, torture, pain, agony. -, v. a. to torment, to extort. - lig, a. painful; criminal, pinligt för- hör, trial by torture. - Orum, n. place 'of torment, hell. - 8am , a. painful, tormenting. * Pillgla, V. n. to tinkle. Pingst, m. whitsun-tide. -helg, m. the feast of pentecost. Pink, m. pink; piss, urine. -8, v. n. to make water. Pinu^a, v. a. to peg. -b, m. peg Pin,|sback, m. tombac, pinchbeck. Pion, m. peony. Pip, m. pipe, spout. Pip , n. whining , cry; whistling, -a, V. n. to pipe, to whine, to cry, to squeak; to whistle. -a, f. pipe, tube, channel; cell; pipe, whistle, fife; barrel; pipe; socket; pipefish.' sticka pipan i säcken, to pull in one's horns, -are, nt. piper, -hufvud, n. bowl of a pipe. -ig, a. hollow, spungy, porous* puffy. - krage, m. ruff. -lera, f. pipe-clay. - skaft, n. pipe-tube. - skägg, n. chinbeard. Plpp, 7* pip. Pirum, a. tipsy, drunk. Pisang, m. banana. Pisk, a. blows, stripes. -8, f. whip; tail. -a,.V. a. to whip, to lash. -Skaft, n. handle of a whip, -släng, m. cut of a whip. -Smäll, m. clap with a whip. -Snärt, m. whipcord. Piss, m. piss, urine. Pistacie, m. pistachio. Pistol, m. pistol; pistole, -holster- n. holster. [seal-engraver. Pltscher, n. seal, -stickare, m. Pjoller, n. silliness, dotage. Pjoskig, a. crack-brained. Pjnnk, n. whimpering. - 8, v. n. to whimper. Pladask, ». bounce! smash! slap! Pladd||er, n. prattle, -eraktig, a. talkative. - ra, v. n. to prattle, to chat, -rare, m. prattler, Flagg, n. garment. Plugga, v. a. to thrash, to beat. Plagiat, n. plagiarism. Plakat, n. placard. Plan, u. plain. -, 8. m. plane, plan; scheme, -era, v. a. to plain, to level, to smooth; to size; to concert schemes. -1'itning, f. groundplct. Planet, m. planet, -system, n. pla- netary system. (-a, f. planko Plank, n. pailing, fence with planks. Plant||a, f. plant, -era, v. a. to plant, to set, to place. -erare, -or, m. planter, -ering, f. plantation. -Skola, f. nursery, seminary. Plants, m. ingot. Plaska, v. n. to dabble. Plats, m. place, spot. Platt, a. flat, plain, depressed. - tn» tet, nothing at all. -a, v. a. to flat, io plate, -het, f. flatness; in- sipidness. -hufvud, n. scupper-nail, -kort, n. T. plane chart. -tysk, a. - tyska, f. low German. Platting, m T. sennit. Plebejisk, a. plebeian. Pligg,m. peg. -a, v. a. to peg. Plikt, m. duty, obligation; mulct, fine. -a, V. a. & n. to pay a fine; to suf- fer punishment, -ankare, n. sheet- anchor. -enlig, a. conformable to duty, -fälla, v. a. to fine, -för- gäten, a. disloyal. -1g, a. bound, obliged, -trogen, a. dutiful, loyal; Plira, v. n. to blink. Plit, m. sword. PlOCk, n. trifles, -a, th & to gather to pluck; to pick; to glean. - sig. V. T. to pick the feathers. -sknlder, m. pl. driblets at different places, -stek, m. hashed meat^ -tals, -Vis, ad. piecemeal, by parcels. Plog, m. plough, -bar, a. tillable, -bill, m. plough-share. -hyfvel, m. plough, -land, n. acre, ploughland. -rist, m. ploughcoulter, -stjärt, m. ploughtail. Plombera, v. a. to seal with lead. - en land, to plug a tooth. Plommon, n. plum. Plotter, n. scrawl, -erpapper, n. Plotterpenningar Fostvagn 175 waste-paper, -erpenningar, m. pl. pocketmoney, -ra, V. n. to scribble. - bort, to squander away. - på en något, to palm a thing to one. Plugg, m. plug, -a, V. a. to peg, to plug. Plump, m. blot, blot with ink. -a, V. n. to blot with ink; to plump; to fall. -lg, a. blotted with ink. Plump, a. clownish, coarse, -het, f. coarseness. Plund||erskr<if, m. waddhook. -ra, v. a. to plunder; fen kahonj, to search, to worm, -rare, Tn. plun- derer.- Plural, m. plural. -itot, f. plurality. Pluton, m. platoon. Plym, Tn. feather, plume, Plys, n. plush. Plåg||a, f. plague, pain, affliction. -, V. a. to torment, to trouble, to vex. -are, Tn. plaguer , tormenter. -oande, m. imp. -oris, n. scourge. -sam, a. painful. Plån, 71. oiled vellupo. -bok, f. pocketbook, notebook. Plåst||er, Tn. plaster, emplaster. -er- duk, -erlapp, m. scarcloth, -er- spade, m. spatula, -ra, v. a. to plaster; to quack. Plåt, Tn. plate; guard; imaginary mo- ney nearly of twenty pence english. PlägUa, v. a. to entertain, to treat, to converse, to cultivate. -, v. n. to use, to be wont. -Sed, m. custom, iPläter, m. Britannia metal. (way. Plätt, Tn. plate; spot; tap. -a till, v. n. to tap. Plöja, v. a. to plough. P1ÖS, Tn. the top of a shoe, flap. Plötslig, n. sudden, unexpected. Pock, n. rude demand, insolence, -a, v. n. to presume, to demand with in- solence. Pockenholts, n. guaiacum. Podager, m. podagra, gout in the feet. Poe||si, f. poetry, -t, Tn. poet, -tlsk? a. poetical. -tlssa, f. poetess. Pojk||e, Tn. boy. -aktig, a. boyish. -fitrekj n. boyish trick. Pok|[hl, m. drinking-cup. -Uleia, 0. n. to cup. Pol, m. pole. -cirkel, m. polar- circle. -böjd, m. altitude of th» pole. -Stjärna, f. pole-Star. Poleja, f. penny-royal, oalamint. Poler||a, v. a. to polish, to burnish, to furbish, -are, m. polisher. -fll, m. polishing-file. - iug, f. polishing polish. -SkifVa, f. polisher. -Stål* n. burnishing steel, -tand, m. bur- nisher. Polis, 771. Politl, f. police; policy. Politi||k, f. politics; political science, -ker, m. politician, -sera, v. n. to discuss politics. -sk, a, political. Politur, 771. politure, gloss. Pollet, 771. ticket. Pomada, f. pomatum, pomade. Poinerans, m. orange, bitter orange. Pomp, 77i. pomp, splendour, show. Poneia, v. a. to suppose. Pontack, Tn. pontac, claret. Ponton, Tn. pontoon. Poppel, Tn. -träd, a. poplar. -pH» Tn. black poplar. Por, Tn. pore. -OS, a. porous. Porfyr, m. porphyre. Porla, v. n. to purl, to bubble. Pors, Tn. sweet willow, dutch myrtle. Porslin, n. china, porcelain. Port, m. gate, door, port, köra en på porten, to turn one out of doors, -gång, m. gateway, -klapp, Tn. knocker, -när, -vaktare, m. gate, keeper, -åder, Tn. T. port-vein. Portion, Tn. portion, share. Portlak, Tn. purslain. PortOj n. postage, -fri, a. postpaid. Porträtt, n. portrait, picture. Positiv, n. positive, chamber-organ. Post, m. post, mail; notice, news; post, sentinel; employment, place; a sum of money; parcel, -bud, n. postman, footpost, -förare, Tn, post, postillion. -hus, n. posthouse, post- office. -kontor, n. postoffice. - mä- stare, m. postmaster, -papper, n. postpaper, -penningar, m. pl. postage. -vagn, m, stage-coach, 176 Postverket Procession post-chaise. -verket, n. regulation of the post. [mens. Postilla, f. postil, collection of ser- Potatis, Potäter, n. pl. potatoes. Pott||a, f. pot. -aska, f. potashes. -flsk, m. cachalot. Prack, n. trifle, trash, shift, -a, V. n. to go begging. - sig fram, to live with difficulty, -are, m. paltry fellow. Prakt, m. magnificence, pomp, -full, a. pompous, sumptuous. Praktisk, m. practice, -sera, v. a. to practise. -Sk, a. practical. Prass||61, n. sprawling, rustling, -la, V. n. to sprawl, to rustle. Prat, n. prattle, chat, nonsense. -3, V. a. & n. to prate, to tattle, to chat- ter. -makare, m. tattler, prattler. -sam, a. talkative, loquacious, -samhet, f. loquacity, -sjuk, a. loquacious. Precis, a. precise, punctual, exact. Predik[|a, V. a. to preach; to hold forth, -an , f. sermon. -ant , m. preacher, -are, m. preacher. -06m- betO, n. preachership, ministry. -stol, m. pulpit. Prej||a, V. a. to extort, to press, to exact. -, V. n. T. to hail. -BTC, m. extorter, exacter. -Cri, n. extor- tion, exaction; T. hailing. Prenumer||ant,?n. subscriber, -ation, f. paying before hand, -era, V. n. to pay before hand; to subscribe. Presenning, m. T. tarpawiings. Presenter||a, v. a. to present, to offer. -tallrik, m. waiter, tray. Preses, President, m. chair-man./ Presidera, v. n. to preside. Press, m. press, -a, v. a. to press; to oppress, to exact. -bom, m. presslever, -bängel, -vef, m. T. rounce, bar* -frihet, f. liberty of the press. -jorn, n. goose, -tvång, n. censure. Prest, m. priest, parson, minister, cler- gyman. -adöme, n. priesthood, -bol, n. glebe, -embete, n. mi- nistry. -Crlig, a. priestly j sacer- ^otal. -erskap, n.^clergy. -gård, rn. parsonage. -gäll, n. parish, -inna, f. priestess, -krage, m. frill, bands; great daisy, -lägen- het, f. benefice of a parson, -män, m. clergyman. -möte, n. synod. -Ställd, n. priesthood, clergy. -viga, V. a. to ordain, to invest with holy orders, -välde, n. hierarchy. Prestaf, m. mourning-staff. Prestera, V. a. to render, to furnish. Prick, m. point, dot, prick, tittle, till pricka, punctually, -a, V. a. to point; T. to mark with pricks. - 1g, a. dotted. Prim, m. prima; prime. -8, v. n« to boast, to talk nonsense. -31b, m. scholar of the npper-class. -as, m. primate, -avexel, m. first of ex- change. -tai, n. prime • number. -visare, m. minute-hand. Princip, m. principle. .-al, m. prin- cipal; bead, master. Prins, wk prince. -6888, f. princess. Pris, n. price; prize; praise; pinch. för godt -, at a low rate. -3, v, a. to praise, -domare, m. juror, -kurant, m. price-current, -fråga, f. prize-question, -penning, m. me- dal , prize, -skrift, f. prize • essay, -värd, a. praise-worthy. Privat, a. private, home. Privet, n. privy. Privilegi||era, v. a, to privilege, to charter. - Um, n. privilege, immu- nity, license, charter. Proba, f. proof, trial. Prober||a, V. a. to assay, to try;<~to gauge, to adjust, -are, m. assay- master, assayer. -degel, m. coppie, test, -konst, f. docimacy. -Sten, m. touchstone. -Ugn, m, eopple, assay-oven. -V&g, f. assay-balance. Problematisk, a. problematical, questi- onable. (rer. Procent, m. per cent, -are, m. usu- Process, m. lawsuit, process, cause, law, litigation; procedure. -3, V. n. to be at law, to plead. -ion, (. procession- Produkt Pumpnicka 177 Produkt, m. produce; product. Prof, n. trial, essay, experiment; spe- cimen, proof, mark; pattern, sample. hålla to stand trial, till -, for trial, as proof, taga något på to take a thing upon liking. -ark, n. proof-sheet, proof. ■ -bit, m. pat- tern. -haltig, a. proof, standard, -predikan, f. trial-sermon, -skjuta, V. a. to try (a gun). - stycke, n. pat- tern, sample, specimen (of one's skill1), -va, v. a. to try. -vare, m. as- sayer; standard; test, -år, ri. year of probation. [profane. Profan, a. profane, -era, v. a', to Profession, m. trade, profession, cal- ling. -Or, m. professor. -orat, n. -ur, m. professorship. Profet, m. prophet, -era, v. a. to prophesy. - la, f. prophecy. - issa, f. prophetess, divineross. Profil, m. profile, sideface. Profit, m. profit, gain. Profess, m. provost, executioner. Proklamera, V. a. to proclaim, to pro- mulgate. Promenad, m. promenade, walk. Pl'Opp, in. stopper, stopple, tamkin. -a, V. a. to stop, to cork; to cram. Prost, m. provost, suhdean, dean. j Protest, m. protest. - ant, in. pro- testant. -era, v. a. to protest. Protokoll, n. protocol, minutes, re- cord. -1st, m. recorder. Proviant, m. provision, victuals, -era, V. a. & n. to victual; to purvey vic- tuals. -Cring, f. victualling, pur- veyance. -mästare, m, commissary of the stores, victualler. -Skepp4 n. victualling-ship. Provins, m. province, district. Provisor, m. dispenser. Prunk, in. show, parade, -a, v. n. to make a show. - ande, a. showy, ostentatious. Prust||a, V. n. to snort; to sneeze, -rot, f. sneezewort, hellebore. Prut, n. objection, difficulties, -a, V. n. to haggle, to higgle. - af, to abate. - emot, to object against. Swedish-English Diet, -gås, f. brent-goose, barnacle. -S8D1, a. haggling, hard in buying. Prutta, v. n. to fart. Pryd, a. prude, -a, V. a. to adorn, to decorate. -H£, a. elegant. - lig* het, f. elegance. -nad, f. ornament. Pryg||el, m. pl. cudgel, bl6w, bang. -la, V. a. to cudgel. Pryl, m. puncher punch; fid. Prål, n. gaudiness, showiness. -ft, V n. to boast. - ig, a. showy. Pråm, m. flat boat, lighter. Prång, n. trave, travisé, travel. Prångla, v. n. to chaffer, to barters to hawk, -re, m. barterer. Präg||el, m. die; stamp; coinage, mark. -la, v. a. to coin. -Hng, f. coinage, Präktig, a. magnificent, splendid. Pränt, n. T. fractured letters. Pröf||ning, f. examination, experiment, trial; test. - va, V. a. to try, to examine; to take cognizance of. Psalm, f. psalm. -bok, f. hymh-book. Psaltare, m. psalter. « Publiken, m. the public. Puckel, m. bunch, hump, -ryggig, a. hunchbacked. Pud el, -hund, m. poodle, waterdog. Puder, n. powder, hair-powder. -kap« pa, f. powdering-gown, combing-cloth. -qvast, m. powderpuff. Pudra, V. a. to powder. Puff, m. push, box, blow; detonation -a, V. a. - till, to push, to cuff -, V. n. to crack, -as, V. d. to Puffert, m, pocket-pistol. [cuff, Puk||a, f. kettledrum. -, V. n. to beat the kettledrum. -pinne, m. kettle» drum-stick. - slagare, m, kettle- Pulla, f. hen; darling. [drummer. Pulpet, m. desk. Puls, m. pulse; a pole to beat fish into the net. -era, V. n. to pulsate, -slag, r. the beat of tire pulse, -åder, f. artery. Pultron, m. poltroon, coward. Pulver, n. powder, -isera, v a. to pulverize. Pump, m. pump, -a, v. a. to jump. -lijerta, /. sucker, -uicka, / 178 Pumpske Påkosta pumpbrake. - sko, m. the upper box of a pump, pumpskor, pl. channelled pumps. -80t, n. pumpwell, -stock, m. pumpbarrel, -stång, f. pump- spear. -stöfvel, m. chamber of a pump. -SVängel, m. pump-handle. -VTlck, m. the gallows of the pump. Fund, n. pound; 'talent, ability, en- dowment. -hufvnd , n. blockhead. -tal8, ad. by pounds. Pung, m. purse, bag. -a ut, v. n. to lay out money. -djnr, n. opos- sum. -peruk, tn. bagwig. -råtta, f. opossum, didelph. -slå, V. a. to rid one of his money, -sten. m. stone, testicle. Punkt, 97i. stop, point, pä punkten, punctually. -era, V. a. to point, to punctuate; to mark. -erare, 77». geomancer, -lig, a. punctual. -UT, m. T. points, -vis, ad. point by point. Punsa, V. a. to prick a design and rub it over with coal-dust. [bowl. Punsch, m. punch, -bål, m. punch- Punsd, 77». puncheon, puncher. Pupill, 77». & f. pupil, ward; pupil. Puppa, f. chrysalis, nymph; doll, baby. Purger||a, v. a. & n. to purge, -me- del, n. purgative. Purjolök, 77». porret. Purpur, m. purple. Puss, 77». puddle, plash; smack, kiss. Pussera, v. a. to model, to emboss. -re, m. embosser. Pusserlig, a. comical, ludicrous. Pussig, a. puffy, swollen, -het, f. turgidness. Past, m. breath of wind; groan; bel- lows. -a, V. a. to blow. -, v. n. to take breath. -TÖr, n. blowing- Pnta, f. cushion; pad. [pipe. Puts, n. trick, juggle, stratagem. - lu- stig, a. comical, ludicrous. -makare, m. wag, droll. -Iliakeri, n. drol- , lery, jest. Putsa, V. a. to scour, to dress up; to rub; to snuff (IjusJ; to prune, to trim up. - sig, to trim one's self. -FC, 77». cleanser. sCourer. Puttingsjljorn, n. T. chain», -rant, n. futtock-shrowds. Puttra, v. n. to mutter. Pyndare, m. steelyard. Pynta, v. a. to dress, to trim. Pyssla, v. n. to meddle, to handle. - om någon, to cherish one. Pyssling, m. pigmy, bantling; lemur Pyts, m. T. bucket. Pytt, i. pish I pshaw 1 poo I På, prp. on, upon, in, at, about. - Svenska, in or into Swedish. - narri, In jest. - åtta dagar, in a sennight. - det, - det att, that, in order that. - det högsta, at the most, det har ingenting - sig, that signifies nothing. Påbjuda, V. a. to order; to call, to convene. Påbrå, v. n. to resemble, to take alter. Påbud, n. edict, proclamation, ordinance. Påbörda, v. a. to charge with, to lay a blame upon, -nd©, n. imputation, accusation. It. thing. Pådikta, v. a. to charge one falsely with Pådrift, m. impulse. Pådrifva,' v. a. to push on. -re, m, hurrier, overseer. Påfallande, a. striking, remarkable. Påfinna, v. a. to find out, to contrive. Påflugen, a. saucy, arrogunt. Påfordra, V. a. to require, to demand. * -n, f. demand, request. Påfund, n. invention, device, disco- very; trick. Påiv||e, m. pope, -dome, it. pope- dom, papacy. - dig, a. papal. -isk, a. popish. Påfågel, m. peacock ; (honanJ peahen. Påföljilande, a. next following. - d, m. consequence, sequal. Påföra, v. a. to charge upon. Pågå, v. fl. to insist upon, to crave. Påhelsning, f. visit. Påk, m. cudgel. Påkalla, V. a. to cull upon; to re» Påkläda, v. a. to dress. [quire. Pakomma, v. n. to come upon, to be- fall, to happen. Påkosta, V. a. to bestow cost upon. Påkänna Qvarka 179 Påkänna, v. a. to touch, to feel, to try. På! V. a. to ram down piles. -e, Tn. pile, post; whipping • post, pillory, -klubba, f. rammer. -verk, n. pile-work. Pålaga, f. impost, tax; duty. Pålassa, Pålasta, v. a. to load upon; to charge. Pålitlig, a. trustworthy, to be depen- ded upon, -het, f. trustworthiness, reliance, trust. If. proclamation. Pålys|,'a, v. a. to proclaim, -ning, Pålägga, V. a. to impose, to enjoin, to charge. - någon ed, to put one to oath. Påmiun||a, V. a. to remind of, to ad- monish. - vid, to make objection to. - sig något, to recollect a thing. -6180, f. remembrance: warning, anim- adversion. Pånyttfödelse, f. regeneration. Påpasslig, a. attentiv. Påräkna, v. a. to add to the account; Påse, m. bag. [to depend upon. Påseende, n. look, view, sight. Påsk, m. easter; passover. -afton, m. easter-even. -helg, m. easter, -lam, n. paschal-lamb, passover. -Ilija, f. common daffodil, -ägg, n. easter-egg. Påskina, v. n. (låta -) to show, to manifest. (scription. Påskrift, f. superscription, address; in- Påskynda, v. a. to hasten, to forward. Påslag, n. T. allay. Påstå, V. n. to last, to continue. -, V. a. to insist upon, to maintain; to hold, to argue; to claim. - Clide, n. assertion, demand. Påsyfta, V. a. to aim at. Påsättning, f. apposition. Påta, V. a. to poke; to dig. Påtag||a, v. a. to put on, to set on • to acknowledge. - lig, a. palpa^ Påteckna, V. a. to sign. [evidea/ Påtruga sig, V. r. to force upon, to' obtrude. Påträffa, v. a. to meet with, to fia$. Påtränga, V. a, to press on, to pursaS close; to urge, Påtvinga, v. a. to force upon. Påtända, v. a. to set fire on; to fire. Påverka, v. a. to work upon, to in« fluence. Påökning, f. augmentation. Päron, n. pear, -must, m. perry. Pöbel, 77*. mob, rabble. -aktig, a. vulgar, low. -Ord, n. vulgarism. PÖ1, m. pillow; puddle. PÖlsa, f. sausage. Porte, n. kiln, fumigating-rum. PÖS||a, V. n. to swell, to rise. -1& a. swoln, swollen. Q. Qvabb|[a, f. quabb, conyflsh, angler. -lig, a. squeamish. Qvacksalfv||a, V. n. to use quackery, -are, m. quack, charlatan, -eri, n, quackery. Qvadersten, m.freestone, squarestone. Qvadr||ant, m. quadrant, -at, m. square, quadrate. -atfot, m. square, foot, -atrot, f. square-root. - atur, m. quadrature, -era, v. a. to square, to quadrate. Qvaf, a. suffocating, choky;, -, n. pursiness, shortness of breath, suffo- cation. gå i to miscarry; T. to founder, * Qval, 71. pang, anguish, agony; pursi- ness. f^. quality. Qvali||flcera, v. a. to qualify, -tet, Qvalm, n. sultriness, -ig, a. sultry. Qvalster, n. mite, tick, tyke. Qvantitet, f. quantity. Qvar, a. left, behind, remaining, vara -, to stay, -blifva, V. n. to stay, to stay behind; to remain, -hålla, V. a. to keep, to retain, -lefva, f. residue, remainder, -låtenskap, f. the effects of a person defunct, -gtad, wj. distress, sequestration, belägga med qvarstad, to sequester, to dis- tress. -stadna, v, n. to Stay behind. Qyarka, f. strangles, gllfiden, 180 Qvarn Rackarekärra Qvam, f. mill, -dam, m. mill-dam. -ränna, f. leat. -sikt, m. bolter. -8kO, 771. mill-clack. - skrtlf, m. hopper. -Spel, n. nine men's morris, game of the mill. - trut, tti. the mouth of the mill-hopper. -tull, 771. toll for grist. -vinge, 771. fan of a wind-mill. Qvart, m. fourth, fourth part; quarter; quarto, quarto - book ; quart. -8, f. fourth class, -al, n. quarter of a t year. -alvis, ad. quarterly, -an, 771. quartan-ague, -band, 71. volume in quarto. -blad, n. quarter of a sheet, -er, n. half a foot; pint; lodging; quarter; square, -era, V. n. to quarter. - om, to shift lod- gings. -ett, 771. quartetto. Qvarts, m. quartz, -ig, a. quartzous. Qvast, ?77. broom, -bindare, m. broom-maker. - käpp , m. broom- Qved, f. womb. [stick. Qvesved, tti. dwale, bitter-sweet. Qvick, a. witty, quick, ingenious; li- vely, pert; mettlesome; fresh. -drag, n. foundering in the chest. -Ret, f. wit; liveliness, briskness, vivacity; fusibility. -livete, n. dog's grass. -na, V. n. to quicken; to recover, -sand, m. quick-sand, -silfver, n. quicksilver, mercury, -stjärt, m. wagtail. -tiondej n. tithes paid of cattle, -vatten, n. T. copperas. Qvicke, f. the quick. Qvld||a, V. n. to whine, to wail, to lament. -11, f. whining, lamentation, -fågel, 771. buzzard. Qvig||a, f. heifer. -kalf, m. cow-calf. Qvillra, v. n. to chirp. Qvinn||a, f. woman, female, -folk, 71. woman- -lig, a. female; effe- minate. -lighet, f. feminality; effe- minacy. -okärlek, TTI. women's loving. - OkÖP, n. female sex; wo- mankind. -Qlinle, f. female Jine, -oregering, f. petticoat-government. -osidan , ad. by the mother's side. -sperson, TTI. woman, femal. Q vint, m. quinta; fi musik) fifth. Q vintillera, v.n. to cantillate. to quaver. Qvintin, n. drachm. Qvisl||a, f. pimple, push. -lig, a. pimpled. Q vist, m. twig, sprig, komma på grön -, to prosper, to thrive, -a, V. a. to lop off branches. -, V. n. to run. -ig, a. twiggy; knotty. Qvitt, a. & ad. quit, free, rid. -a, V. a. to quit. - ens, n. aquittance. -era, V. a. to give a receipt. [tree. Qvitten, n. quince, -träd, n. quince. Q vittra, V. n. to chirp. Qvot, m. quotient. [poem. Qväd||a, v. a. to sing. - 6, n. song, Qväfv||a, V. a. to suffocate, to stifle, to smother; to depress; to damp, -Oj n. T. azot. [kerism. Qväk||are, m. quaker. -eri, n. qua- Qvälj||a, V. a. to torment, to wrack, to fret, to torture; to invade;, to make the stomach wamble. - en dom, to cavil at the sentence of a judge. - 8, V..d. to suffer; to have qualm. - ning, f. qualm. Qväll, m. evening, t -, this evening, to night, om qvällen, in the even- ing. -aS, v. d. to grow night, -ning, f. twilight, crepuscule. -SHlål, n. supper. Qväs||a , v. a. to squash, to bruise. -ning, f. contusion, cruise; abasement. B. Rabarber, m. rhubarb. Rabatt, m. abatement, discount; plat- band, -era, V. a. to deduct, to Rabbla, v. n. to rabble. [reabate. Rabulist, tti. pettifogger. Rack, 771. great sledge; arrack; run- ning in vain; T. parrel. -klamp, m, rolling-chock. - klot, 71. parrel-truck -talje, f. truss. Racka, f. bitch. [f. flayer's cart.' Rackare, m, executioner's man, -kärra, Rackla Reda 181 Backla, v. n. to hawk. Bad, f. line, row, range; turn, -band, n. rosary, chaplet. -tals, ad. in rows. Radera, v. a. to scratch out, to era^e. Radius, m. radius, semidiameter. Bafl]|el, n. raffle. -la, V. n. to^play at raffle, to raffle. Baflnera, v. a. to reflne. Rai's, n. confusion, hurry, -a, V. a. to huddle, to perform carelessly. Ragg, 71. rough hair. - ig, a. shaggy, rough, hairy. Raggen, m. the devil. [ter. Bagla, V. n. to reel, to stagger, to tot- Bak, a. straight, upright, erect, -het, f. straightness. -na, V. n. to become straight, to give way. -t, ad. straight. Bak a, f. oven-rake. Rak'a, V. a. to shave. -, V. n. to run, to rove about. -don, n. bar- ber's case. -duk, 771. barber's towel, -fat, n. barber's bason. -knif, m. razor, -rein, f. razor-strap. Baket, m. rocket. Balla, v. n. to chatter, to roll. Ram, m. paw; frame; tenter. Rama, v. a. to paw. - tillfallet, to lay hold of an opportunity. Bam||la, v. n. to rattle; to tumble down. - mel, n. rattle, rattling, noise. -pris, n. dead bargain. - sa, f. string, -blök, m. bear-garlick. -STart, a. coal-black, black as a raven. Band, f. border, edge; stripe, streak; grain, -a, V. a. to stripe, to streak, -ig, a. striped, streaky. -not , f. marginal note. Bang , m. rank, place, dignity; rate. -Ordning, f. order of precedency. -gjuk, a. ambitious, -sjuka, f. ambition, -skepp, 71. ship of the Ranglig, a. lank. [line. Rank, a. long and thin; wavering. -ig, a. waggling; rickety. Banka, f. tendril, twig. Ransak||a, V. a. to examine, to scruti- nize. -are, 771. searcher. -nillg, f. search, scrutiny, trial, cognizance. Ranson, m. ransom; T. allowance, -era, V. a. to ransom. Banunkel, m. ranunculus, crow-foot. Eap||a, v. n. to belch, -ning, f. belch, eructation. Rapp, a. swift, brisk. -, S. n. stroke, blow, -a, V. a. to beat; to white- wash, to plaster. Rappa, v. a. fat sig) to snatch, to pilfer. [setting-dog. Rapphöns, n. partridge, -hund, n. Rapport, m. report, -era, v. a. t« report, to relate. Rapsat, m. naphew, rape. Rapunsel, m. rampion. Rar, a. rare; exquisite. -itet, f. rarity. Ra8, 71. romp, dalliance; falling down. -a, V. n. to romp, to sport; to rave, to rage, to ravage; to tumble, to fall down, -ande, a. furious, outrageous, mad. -bytta, f. madcap, -eri, n. fury, madness. -ig, Ct. giddy, wild -ighet, f. giddiness. Bas, 771. race, gender. Rask, n. rash. -Yäfvare, m. rash- weaver. (ness, courage. Rask, a. brisk, stout, -het, f. brisk- Rasp, 771. rasp, -a, v. a. to rasp. -are, m. rasper. -I1US, 71. rasp house, bridewell. Rassla, V. n. to clank, to clatter. Rast, 771. rest, repose, -a, V. n. to rest, to make a halt, -dag, 771. day of rest. -1ÖS, a. restless. Rat||a, V. a. to reject, to refuse, to slight, to find fault with, -gods, 71. refuse of goods. Ratin, n. rateen. Batt, 771. T. wheel. Rauschgelb, 71. realgar, red orpiment. Realisera, V. a. to realize, to perform , to cash. Rebell, tti. rebel. - isk, a. rebellious. Becensent, m. critic, reviewer. Becept, 771. receipt, prescription. Recess, tti. treaty, compact. Recldiv, n. relapse, recidivation. Bed||a, f. order. -, a. - penningar, ready money. -, V. a. to disentangle. - ull, to pick wool. - af, to thicken. 182 Redning Remna - Ut, to fit out. - sig, V. T. to clear one's self. Redan, ad. already. Red||are, m. freighter, owner of a ship. -eri, n. owners of a ship. Nedbar, a. valuable, solid. -het, f. intrinsic value. -heter, f.pl. valuable effects. Redd, m. road, ligga pa redden, to ride at anchor in the road. Redebogen, a. ready, willing. Redig, a. plain, evident, clear, -het, f. order, distinctness , clearness, per- spicuity. Redlig, a. true, honest, ingenuous, sincere, upright. -het, f. integrity, honesty. RedlÖS, a. dismasted. Redo, ad. ready, done, in order. -for- drande , a. calling to an account, -görelse, f. account, -visa, v. a. to give account for. [ment. Redskap, n. instrument, tool, imple- Redu[|cera, V. a. to reduce, to restrain. -ktion, f. reduction; restraining. Ref, f. fishing-line, angling-line. Ref, 71. gripes, colic; T. reef, -ben, n. rib. -benspjäll, n. baldrip. -Orm, m. ringworm, tetter. -VCl, m. sandbank. -vig, a. sarmentous. Refer^at, n. report, statement, -ent, rn. reporter, -era, V. a. to report. ReftHelbössa, f. rifled gun. -la, v. a. to rifle. Reflektera, v. a. to reflect (on). Reflex, 771. reflection, -ion, f. re- flection. Reform, f. reform. -ation, f. refor- mation. -era, V. a. to reform. -ert, a. reformed. -, S. m. calvinist, protestant. Refva, f. strip; cleft, breach, gap. -, V. a. T. to reef (the sails). Regal , a. regal, royal. -, m. regal; trestle. -ler, m. pl. ensigns of royalty ; regalia, -papper, n. royal paper. Regel, f. rule, precept, fruntimmers reglor, monthly courses. -bunden, a. regular»- -bundenhet, f. regu- larity, -1Ö8, a, irregular, Regula m, bar, boh. Regement||e, n. regiment, -sföränd- ring, f. revolution, -släkare, m. surgeon - major. -SStab , m. field- officers of a regiment. -strumsla* gare, m. drum-major. Regent, m. regent, interrex, admini- strator. -inna, f. queen, regent, go- verness. -skap, n. regency. Reger||a, v. a. to govern, to rule, to manage, to reign. -ing, f. reign, government; administration. -ings- Id's, a. anarchical, -ingslöshetj f. anarchy. - ingBråd, n. counsellor of the regency, Register, n. register, record, table, catalogue. -rator, m. register, re- corder. -ratur, n. registry. - rera, V. a. to register, to record. Regle|Jmente, n. regulation, -ra, v. a. to regulate. Regn, n. rain. -a, V. n. to rain. -aktig, a. pluvious, rainy, -båge, m. rain-bow. -droppe, m. rain- drop. -ig, a. rainy, -kappa, f. rain-cloak, -mask , m. earth-worm, -skur, m. shower, -skärm, m. umbrella. -Stänka, v. n. to drizzle, -tack, n. eaves. -tät, a. water- proof. -Vind, m. pluvious wind. -Vader, n. rainy weather. Reklamera, v. a. to reclaim. Rekognoscera, V. a. to reconnoitre. Rekryt, m. recruit, -era, v. a. & n. to recruit, to raise soldiers. Religion, m. religion, -sbespottare, m. derider of religion, libertine. -S- frihet, f. liberty of faith, -stvång, n. constraint in the exercise of reli- gion. -SÖfning, f. exercise of reli- ReligiÖS, a. religious. Igion. Reling, m. T. gunnel, gunwale. Reli||k, m. relic. Reih, f. thong, strap of leather; belt. -Snidaie, m. strap-cutter, saddler. Remi||SS, m. remittance; remitment. -ttera, V. a. to remit. Remmare, m. rummer; T. buoy fast- ened to an anchor. Renina, f. deft, chap, gap. -. v. n. to araak, to chap, to ebink. Remsa Ridtyg 183 Remsa, f. slip, strip, shred. Ren, f. unploughed border of a corn- field. -faua, f. tansy, -rope, m. Ren, m. raindeer. [raygrass. Ben, a. clean, pure; net; fair; correct; honest, -a, V. a. to clean, to purge, to purify, -göra, V. a. to clean, -het, f. cleanness, purity. -hjei'tad, a. righteous, candid, ingenuous. -hall- oing, f. cleaping. -ing, f. clean- ing, purification; menstruation. -lef- Bad, f. chastity, -lig, Ct. cleanly, -lighet, f. cleanliness. -lärig, a. orthodox. -lärighet, f. orthodoxy, -sa, V. a. to cleanse, to purge, to purify; to weed; to gut and scale. - bort, - ut, to pick out. -skrifva, V. a. to transcribe, to copy. -skrif- Vftre, m. transcriber, copist. -suing, /'.cleansing; purgation. -t, ad. clean- ly, purely, distinctly, plainly, openly; fairly, ingenuously. - af, utterly. - ut,' roundly. [state. Bonegat, m. renegade, renegado, apo- Renett, m. rennet. Bop, «. rope, cord. - slagaro, m. roper, cordmaker. -slagarebana, f. rope-walk, rope-yard. -slageri, n. rope-house, ropery. - stOgO, m. rope- ladder. Repa, f, scratch. -, V. a. to scratch, to strip. - Un, to ripple flax. - mod, to take courage. - Upp, to rip up, to ravel out. - sig, V. T. to recover one's self. • Reparera, v. a. to repair. Repe, m. darnel. Repeter||a, v. a. to repeat, -mr, n. repeating-watch, repeater. Representera, v. a. to represent. Repressalier, f. pl. reprisals. Republik, f. republic, commonwealth. Res||a, f. journey, travel, passage, road; voyage. -, V. n. to travel, to go. - bort, to depart. -ande, m. tra- veller, passenger, -beskrifning, f. account of journey, -färdig, a. ready to set out. -handbook, f. itine- rary.- «ulö» for travellers. - kamrat, • en. vtllw. -klädning, f. travelling-dress. -pass, n. passport. -vääka, f. travelling-pouch. Bes|]a, v. a. - upp, to raise, to raise up. - sig, v. r. to raise one's self; to rear; to work; to rise; to rise up in arms. -ning, f. raising; insur- Rese, m. giant. traction. Reseda, f. mignonette. Resen? a. lean, thin, poor. Resenär, m. horseman. Residens, n. capital, residence. Reslig, a. tall, -het, f. tallness. Reson, m. reason, sense. - abel, a. rational. -emang, n. reasoning, -era, V. n. to reason; to deliberate. Resonans, m. resound, -botten, m. resoundingboard. [authority. Respekt, m. respect, regard; awe, Rest, rest, remainder. - an tier, pl. arrears, -längd, f. arrearage. Restaura tIlion, f. restoration; tavern. -Or, m. restorer; tavernkeeper. Resultat, n. result, end, effect. Ret||a, a. to irritate, to provoke, to stir up. -ftS, v. d. (med) to an- ger, to tease, -bar, - lig, a. irrita- ble. -barhet, f. irritability, -else, -ning, f. provocation, irritation, temptation. Retirera, v. n. to retreat. Retur, m. return, -biljet, m. re- turn ticket. -nera, V. a. to return, -vexel, m. redraft. Revers, m. bond, note. Revi||dera, v. a. to revise, -ders- ark, n. revise, clean proof. -S1OD, f. revision, review. Ria, f. kiln to dry corn. -, V. a. to dry in a kiln. Ribba, f. lath, slip of wood. Rid||a, v. a, & n. to ride, to go on horseback. - in en häst, to break a horse. - för ankar, to ride at anchor, -ande, a. on horseback. -bana, f. manage, -byxor, n. pl, riding-breeches, -häst, m riding- horse. -sadel, m. riding-saddle, -Skola, f. riding • school, manage. -t, f. ride, riding, -tyg, n. riding, equipage. 184 Riddare Ritning HiddarOe, tn. knight, -gods, n. knight's fee. - Orden, m. order of knights, -slag, n. dubbing. -Sp®l, n. tilt, tournament. -spOyre, m. lark- spur (plant), -värdighet, f. knight- hood. Ridder || lig, a. knightly, valiant. -skap, n. knighthood, chivalry. -S- man, m. kpight. Rif||va, V. a. to scratch, to tear, to claw; to grate; to grind. - af, to jnil off, to strip off. - sönder, to tear to pieces, rifvas, V. d. to be scratch- ing. -jern, n. grater, -sten, m. grinding-stone. Rigljel, m. bolt, -la, v. a. to bolt- Rik, a. rich, wealthy, opulent; fruit- ful. -edom, tn. wealth, riches, - hair tig, a. rich, -haltighet) -het, f. richness. -lig, a- rich, plentiful, sufficient. -ta, V. a. to enrich. Rike, n. realm, kingdom, empire. Riks||adel, m. nobility of the empire. -akt, Wt. ban of the empire, ^arf- Ving, m. heir apparent, -flag, m. diet. - dagsman, m, deputy at a diet. -daler, m. riksdoiiar. -drots, 9». great chancellor of justice. -furste, m. prince of the empire. - försam- ling, f. imperial diet, -gäld, tn. the debt of the state. -hushåll- ning, f. economy of state, -kam- marrätt, tn. imperial chamber. -kansler, tn. chancellor of the em- pire. -mar.skalk, tn. marshal of the empire- -möte, n. diet, -råd, n. senator, -skattmästare, m. great-treasurer of the realm. - stad, m* imperial city, freetown. -stånd, n. estate of the realm. - vapen, n. arms of the kingdom. -äplé, n. im- perial globe- -ärende, n. affair of state. Rikt|]a, o.a. to point, to direct. -ning, f. pointing, direction. Riktig, a. just,.right, true, -het, f. justness, truth. Bini, n. -frost, tn. rime, hoarfrost, -ma, v. n. to rims, -salia, v. a. gowdar with mH. Rim, n. rhyme, det går pä ft rhymes. - kl&parO, m. versifier. -lig, a. reasonable. -lighet, f. reasonableness, -ma, v. a. & n. to rhyme. - sig, to agree, to square, -slut, n. rhyme. -SnJ dftl'O, m sonnetteer, rhymer, poetaster. -vis, ad. in rhymes. Ring, m. ring, circle. -blomms, f. marigold. -bult, m. ringbolt, -dans, m. dance in • a ring. -dufva, f. ring- dove. -finger, n. gaHflnger. -for- mig, «. annular, -krage, m. gor- get. -Hint, m. wall round about. -Orm, 771. amphiabaena, annulated snake. -sjuka, f. sheep • giddiness. -SVSlla, f. swift, church - martin, -trust, tn. ripg-ousel. Rlng||a, a. small, little, slight, mean, humble, low, trifling. -, ad. little, meanly. -akta, a. to make no ac- count of. -Ure, a. & ad. smaller, lower, less. - ast, d. & ad. smal. lest, lowest, least. -haltig, a. ol little worth. -het. f. littleness, meanness. Ringa, v. a. & n. to ring, det ringer för öronen, my ears tingle, -re, tn. ringer. Rinna, v. a. to run, to flow, det rinner mig i sinnet, it comes into Ris, n. ream. [my mind. Ris, n. rice. -gryn, n. rice. Ris, n. twig, rod, sprig, spray, scion, -bastu, f. whipping, -knippa, f. bundle of brushwood. - qvist, m. twig. [to hazard. Risk, m. risk, -era, V. a. to risk, Rispa, f. scratch, fissure. -, V. a. to scratch. - upp, to unravel, Rissel, n. coarse sieve. Rist, m. coulter. Rista, v. a. to slash, to slit, to scratch, to cut; to carve, to engrave. Rit||a, V. a. to draw, to design, to de- lineate, to sketch, -are, m. drawer. -bly, n. blacklead. - bok,./. draw- ing-book. -bräde, n. drawing-boa^», -mästare, m. drawLng-manar.-WW^, f. drawing, sketch. Ritsa Rucklare 185 Rltsa, V. a. to scratch. Ro, f. amusement, pleasure, sport; quiet. sätta sig i -, to retire from business, -fl, V. a. to divert, to amuse, to en- tertain. -Hg, a. pleasant, merry; quiet, calm. -lighet, f. diversion, sport, fun. Ro, f. hip; haunch. Ro, v. a. n. to row, to oar. Rock, m. coat; gown, robe; distaff, Rocka, f. thornback, ray. [rock. Rockera, V. n. to rock, to castle. Rodd, m. rowing, -arbåt, m. row- ing-boat. -aibänk, m. rower's bank, -are, m. rower, boatman. Roder, Ror, n. rudder, helm, oar. -hake, m. pintle, -kult, -pinne, m. tiller. -talja, f. tiller-rope. Rodna, V. n. to blush, to colour; to turn red, to redden. -d , f. blush, blushing, redness. Rof, n. prey, spoil, booty, pillage, plun. der. -aktig, a. rapacious, ravenous, voracious. -djur, fl. beast of prey, -fa, v. a. to rob, to strip, -fare, m. robber, -fågel, bird of prey, -girighet, f. capacity. Rof|]va ,, f.. turnip, -böäsa , 'f. pop- gun. -frö, n. turnip-seed. -olja, Rolig, a. s. Ro. [f. rape-oil. Roll, m. part, falla ur rollen, to act out of character. Roni, m. rum ; roe, spawn. -flsk, m. epawner. -sättning, f. spawning time, -sill, m. hardrowed herring. -Sten, m. roestone. Roman, nt. romance, novel, tale. - esk, a. romantic. -S, m. ballad. -Skrif- vare, m. novelist. -tisk, a. ro- mantic, romantical. Romb, m. rhomb; lozenge. Rop, fl. cry, shriek, shout, scream; call; rumour, fame, vara i to be Jn vogue, -a, v. n. & a. to cry; to cal); to cry the hours. - i gevär, to call to arms. - ut, to hawk, -are, m. T. speaking-trumpet. Ror, s. Roder. ROS, n. praise, commendation, -a, V. <1. to prals*. to eommsnd, Res, f. rose, flower; erysipelas. -Ctt, m. rosette. -ig, a. rosy, bloomy. -marin, m. rosemary. Roseiiljbliske , m. rosebush, rosier, -färgad, a. tos^. -gård, n. rose- garden. -krailS , m. garland of ro- ees; rosary, chaplet. -Olja, f. rose- oil. -rot, f. rose-wort. -Sten, m. rose-diamond, -träd, n. rose-laurel, azalea. Rossl||a, V. n. to rattle, to hawk. - ig, a. full of slime in the throat. Rost, n. grate, roasting-oven. -a, V a. to roast; to calcine: to toast, -biff, f. roastbeef. Rost, m. rust; blasting, -a, 0. n. to rust, to gather rust, -fläck, m. iron-mould. -ig, a. rusty. Rot, f. root, slå rötter, to take root. rycka upp med rötterna, to root up. -ft, v. a. to root, -a sig, v. r. to take root, to roote. -fast, a. rooted, fixed, -fästa big, v. r. to take root. - hugga, V. a. to root up. -kål, m. turnip-rooted-cabbage, -StUIlgei), a. eaten in the root. Rote, m. file, set. -bonde, -hål- lare , m. farmer who is bound to furnish a footsoldier or sailor. - B)ä- Stare, m. chief of file; quartermaster, -vis, ad. by files. Rotgel, m. redbreast, ruddock, robin. BotS, m. glanders. Rotting, m. ratan. Rotvelska, f. cant, broken language. Rubb och stubb, ad. taga -, to clean, to remove. Rubb||a, V. a. to move, to remove, to trouble. - bo, to remove from. - ett testamente, to cancel a will, -ning, f. removal, putting out of order; madness. Rubel, m. rouble, rubej. Rubin, m. ruby. Rubri|]cera, v. a. to title, to give ru- bric of. -k, m. rubric, title. Rucka, V. a. to regulate. Ruckla, V. n. to banquet, to revel. -nde,n. revelling, debauch. -ra, V), banqueter. 186 Buda Rymlighet Ruda, f. crucian (fish). Ruelse, f. contrition, repentanoa. Rufva, f. scab, scurf. Rugg, n. rough entangled hair, -ft, V. a. to raise the nap upon cloth , to teazle. - sig, V. r. to grow rugged ; to moult. -ig, ct- rugged, rough, shaggy, -karda, f teazle. Rull'a, v. a. & n. to roll. -, 8. f. roll, -bly, n. sheet-lead. -6, m. roll; roller, spindle. - gardin, m- rolling - curtain. -8tol , m. wheel- chair. -tobak, 7/1. tobacco in rolls. Rullera, v. n. to circulate. Rulta, v. n. to waddle. Rum, m. rum. Rum, n. room, place; cell; room, apartment; passage , T. the hold, för- sta rummet, the upper hand. -, a. vaste, large. Rumor, n. alarm, tumult. Rump||a, f. buttock, tail, rump. -, v. a. T. to wear, -tång, m, coccyx. Run||a, f. rune, runic character. - staf, m. runic calendar. Rund, m. round, gå runden, to walk the rounds. -, a. round, circular; large, liberal. -8, V. a. to round. -Uktig, a. roundish. -©1, m. round, circle. -eligen, ad. largely, plenti- fully. -het, f. roundness, circularity, -holts, -hult, n. masts, topmasts and yards belonging to a ship. -ning, f. rounding, roundness. - Stycke, n. the third oj a farthing. -t, ad. round ; largely. - tom, -tomkring, ad. round about. Runk||a, v. a. to shake, to wag. -, V. n. to be loose, -ning, f. shake, tottering. Rus, n. inebriation, drunkenness, tag a sig ett -, to get drunk. -8, v. n. to fuddle. -gifvande, a. intoxicat- ing. -ig, a. gone in drink, half seas over. Rusa, v. n. to rush. fa. chill. Rusk, -väder, n. chilly weather, -ig, Ruska, f. a green branch. Ruska, v. a. to shake. v. n. to Rusain, n. raisin. (trsmbls. Rust||a, v. n. - sig,-v. r. to arm, to prepare for, to prepare, -håll, n, lands bound to furnish a trooper. -hållare, m. owner of a land which is bound to furnish troopers. -kam- mare, m. armory, -mästare, m. master at arms. -uing, f. arms and furniture. - ningstjenst, m. escu- age, fitting out of troopers. -V3gn, m. munition-waggon. Rusta, V. n. to stir, to make a riot; to banquet; to squander. - re, m. dissolute fellow, rake, roisterer. Rut||a, f. rue (plant); pane; checker, -ig» a- checkered. Ruter, m. diamond. Rutt(|en, a. rotten, putrid. - na, v. n. to grow rotten, to rot. Rya, f- rug, a coarse nappy coverlet. Ryck, n. pull, pluck, jerk, start. -8, V. n. to march. - in, to invade. -, t>. a. to pull, to pluck, to snatch. - af, to snatch from. - from, to ad- vance. - på, to pull on. - på sig, to start. - sönder, to pull in pieces. - till sig, - åt sig, to usurp. - Undan, to pull out, to draw. -38, V. d. to scramble for a thing.- -ning, f. pulling; convulsion. Rygg» m- back. -8, V. n. to give way, to back, to retrocede, to retire. -, v. a. to alter, to change, -ad, a. violated; vaulted, arched, -bast, n. spinal marrow, -ben, n. back- bone. - merg, m. spinal marrow, -rad, f. chine, spine. -stjcke, n. back piece; chine; ridgeband. -Stöd, n. support of the back; back of a chair, -värk, m. pain in the back, -väm, n. stay, support. Ry kt, m. care, attendance, -a, V. a. to cleanse; to cultivate; to dress. Rykt||bar, a. renowned, famous; no- torious, public. - bar het, f. renown, fame. -C, n. renown, name, fame; report, löst -, flying report. Rymifd, m. space; contents, ute på rymden, in the open ground, on the main sea. -lig, a. spacious , wide, extensive, -ligbet, f, capaciousness, Bymma Bäcka 187 capacity, extent, -ma, V, a. to con- tain, to hold, -mas, V. d. to find room, -me, n. cell, hole. Rym||ma, V. a. to remove, to clear. - fältet, to retire. -, V. n. to run away; to desert, -mande, n. -uing, f. desertion, running away, -mare, m. deserter, runaway. -nål, f. prim- ing wire. Rynklja, f. plait, fold, gather; wrinkle. -, V. a. to gather. - på, to turn up. -band, 7l. drawband; T. sphincter, -ig» a. gathered, rumpled, wrinkled, -ning, f. gathering; frowning. Rys||a, V. n. to shudder, to shiver, -lig, a. horrid, dreadful, horrible, -lighet, f. horror. -niug, f. shud- dering, shivering. RySS, m. cart-load of charcoals. -ja, f. junket, -läder, 71. juffs. -olja, f. birch-oil. Ryta, v. n. to roar, to huff. Rytt||are, m. horseman, trooper, -eri, n. cavalry, horsemen, horse, -mä- stare, m. captain of horse. Rå, a. raw; green, -het, f. rawness; rudeness. -koppar, m. raw copper, -mjölk, f. biestings. -pa, p. n. to grow moist. -väder, h. wet weather, -ämne, 71. raw stuff. Rå, f. T. yard, -band, 71. rope-band, -bandshål, n. eyetid-hoie. -nock, ,m. yard-arm. -segel, n. square-sail. Rå, n. landmark, bound-stone. -for- ning, f displacing of the bound- stones. -gång, 77i. boundary, -mär- ke, n. landmark. -skiluad, f. boundary. -Sten, m. boundary-stone. Rå, f. roe. -bOCk, m. roebuck. - djur, n. roe. -get, f. deer; doe. - kalf, m. roe-calf. - stek, m. haunch of venison. Rå, 71. thin waffle. Rå, V. a. to can, to may, to be able. jag rår icke, I can't help it. - icke med, not to be equal to. - on, to own. - 0771 sig sjelf, to be one's own master. - på, to get the bet- ter of. Råd, m. fortune, power, faculty, jag har icke - att, I cannot afford to. Råd, n, counsel, advice; expedient, shift; resolution; course; senate, senator, counsellor, -ft, V. a. to counsel, to advise. -fråga, V. a. to consult, -frågning, f. consultation. -föra sig, V. r. - med en, to advise with one. -gifvare, m. counsellor. - göra, V. n. to consult, to enter into consul- tation. -11U8 , n. townhouse, city- hall. -ig, a. resolute, never at a loss. -ighei, f. inventiveness; pre- sence of mind. -li?» a. advisable. -1ÖS, a. at a loss, -löshet, f irresoluticn, helplessness, -man, m. aiderman. -plägning, f. consul- tation. -rum , n. time to consider. -Sill, 771. room of the senate. -8» beslut, 71. decree of the senate. -S» herre, m. senator, counsellor. -slå, V. a. to consult. -stuga, f. town- house; council of a town. -stugu- rätt, m. town-court. Rådbråka, V. a. to spoil words in pronouncing. - Engelskd, to clip Råg, m. rye. [English. Råg||a, v. a. to measure up. rågadt mål, heaped measure. -6, m. over- measure. Råka, f. rook. Råka, v. a. & n. to hit, to find; to meet; to chance; to come into, to fall into. - emot, to hit against. - emel- lan 0 to fall between. - fast, to stick. - på, to hit, to happen upon. - ut för, to encounter, to fall into. -8, V. d. to meet. Råke, m. guts of fish. Rårna, v. n. to low. [robbe Rån , n. felony, robbery, -are, Rått||a, f. rat. liten mouse. -fån» gare, m. ratcatcher. -gift, -pul- ver, n. ratsbane. Räck|ja, v. a. to stretch. -, v. n. to reach; to last, to continue. - fram, to stretch forth. - till, to reach to; to be sufficient. - upp till, to reach up to. - Ut, to stretch out. - at, to reach. - sig, v. r. to stretch one's 188 Räckhärd Rättskaffenhet self, -hard, m. chafery. -Ding, f. stretching, reaching. Räcka, f. series. Rädas, V. d. to fear, to be afraid. Rädd, a. afraid, fearful; careful, cow- ardly. -håga, Rädsla, f. fright, fearfulness, timorousness, fear, dread. Rädda, V. a. to rescue, to save. Räddning, f. saving, rescue, deliver- ance. -sbåt, m. safety-boat, life- boat. -sstege, m. escape-ladder. Rädisa, f. radish. Bäf, m. fox. -aktlg, a. foxlike; crafty, -hona, f. shefox. - kaka, f. vomit-nut. -klo, m. wound-wort, -krokar, m. pl. cunning shifts, -kula, f. fox's den. -rnmpa, f. fox's tail; corn-horse-tail (plant). -88X, y. foxskin. Rafsa, f. rake. -, V. a. to rake. Räfst, m. perquisition, strict inquiry. Räka, f. shrimp. Räkenskap, m. account. Häkna, V. a. to count, to reckon, to calculate, to cast accounts; to account. - efter, to consider. - fram, to tell. - ihop, to sum up. - cm, to reckon over again. - på, to depend upon. - på en något, to charge one's ac- count with a thing. - upp, to tell. - ut, to tell. - öfver, to count over, to calculate, -re, m. reckoner, cal- culator, accountant. -©fel,n. miscalcu- lation. -©konst, f. arithmetic. -Cmä- stare, m. arithmetician. -©penning, m. counter.-etafla, f. slate. -evärde, n. numerary worth. -ing, f. account, reckoning, score, bill, sätta Upp en to make out a bill, tag a på -, to take on account, to go upon score. Ränk||er, f. pl. practices, intrigues, ca- bals. -fall, a. full of tricks, artful. -makar©, m. intriguer, caballer- Ränna, f. gutter, spout, drain. Rännlja, v. n. & a. to run. - fingret i, to thrust the finger into. - ar©» bana, f. Ult-yard. -ing, f. warp. Rann|jil, m. a little channel. -sten, m. kennel, gutter. Bänsel, m. knapsuck Ran^|a, V. a. to yield profit or rent -, S. f. interest, use; revenue, income; bowels, entrails. - på -, compound interest. -©gifvar©, m. payer of in- terest. -©kMamar©, m. exchequer, treasury. - ©persedlar, m. pl. rent in kind, -eri, n. exchequer in a province. -mästare, m. receiver general. Rat, a. right, straight. - *, V. a. to straighten. -an, f. the right side, -het, f. straightness. -linig, a. rectilinear. -vinklig, a. rectangu- lar. -t, ad. straight. - fram, straight along; freely. - ned, per- pendicularly. - öfver, directly over. Rätt, m. Justice, right, due; court, bar. med rätta, by right, hafva to be right, skaffa sig to right one's self, stå till rätta, to stand at the bar. få - på, to find, to catch. -, a. right, just, due, true. -, av. rightly, duly, exactly; very; just. - så väl som, full as well as. -8, V. a. to mend, to correct, to rectify, to direct, to regulate, -are, m. over- seer, foreman. - ©gång, m. suit, lawsuit, action, -egångsdag, m, court-day. -egångskostnad, m, cost of litigation. -eligen, ad. justly, properly, -else, f. correction, emen- dation. -esnöre, n. rule, precept, standard. -fram, ad. downright, free, -färdig, a. just, righteous, -färdighet, f. righteousness, justice, -färdiga, v. a. to justify, -far* digande, n. justification, -färdig- göra, v. a. to justify, -hafveri, n. dogmaticalness, positiveness, -het, f. justness, exactness. -ighot, f. immunity, privilege/ -1ÖS, a. lawless; outlawed. - mätig, a. just, lawful, right. - matighet, f. lawfulness, legitimacy. -nu, ad. by and by. -rådighet, f. justice, righteousness. -sanspråk, n. legal claim. -cen» lig, a. legal, -sfråga, f. law- question. -sinnig, a. just, honest, fair, equitable. -SlUnighet, f. jw ness, justice, equity. -SkaiTenhet, / Rättskaffens Sadelknapp 189 integrity, probity, honesty. -skaffens, a. true, right, just, impartial, uncor- rupted. -SkrtflHUg, f. orthography. -skänsla, f. sense of justice, -slärd, m. jurist, jurisconsult. -sols, ad. with the sum - sökande, in. plead- ing party, -trogen, a. faithful, orthodox, -trogenhet, f. orthodoxy, -vis, a. just, righteous, -visa, f. justice, equity. -, V. a. to justify. -vist, ad. justly. Rätt, m. dish, mess. Rättika, f. radish. RÖ, f. reed. Röd , a. red. -aktig, a. reddish., -beta, f. red beet, -black, a. fallow, -brusig, a. blowzy, -bräckt, a. redshort. -fnasig, a. red-pimpled, -färg, m. red ochre. -het, f. red- ness. -hårigt a. red-haired. - krita, f. red chalk. - lett, a. ruddy. -10k, m. onion. -SOt, m. dysentery. -Stjärt, m. redstart. Röding, m. charr. Rödja, V. a. to clear, to move out of the way, to break up. Rofva, v. a. to rob, to ravish. -f- band, n. gang of robbers, -re, m; robber, highwayman. -rfartyg, n. pirate-vessel, -rkula, f. -rnäste, n. den of robbers. -rköp, n. dog- cheap price, dead bargain. Röfveri, n. robbery. Röja, V. a. to discover, to betray. Rök, m. smoke, fume, gå upp i -, to vanish into smoke, -a, V. n. & a. to smoke, to fumigate; to smoke with perfume, -altare, n. altar to bum in- cense upon, -are, m. smoker (of tobac- co).-else, f. frankincense.-elsekaka, f. pastil. - elsekar, n. censer, -fiat, n. censer, -fång, n. chimney, flue, -hål, n. vent-hole for the smoke. -ig, a. smokig. -Offer, 71. incense. -pannd, f. perfuming-pan, censer, -pulver, n. perfuming • powder, -rum, n. stuga, f. smoking-room, -salt, n. volatile alcali. - SVamp, m. puffball. -tobak, m. tobacco for smoking. -verk, n. incense. Rolleks, f. milfoil, yarrow. Rön, n". experiment, observation, trial, essay, -a, V. a. to experience, to feel. Rönn, f. quicken-tree, mountain ash. RÖr , n. reed, cane; pipe, barrel, ca» nal, passage; boundstone, spanskt - , cane. -a, f. meddle, confu» eion. -, V. a. to move, to stir; to touch; to concern; to trouble, to of- fend. rörd af slag, apoplexed. - i, to stir; - ihop, to mix together. - in, to mix into. - om, to stir. - på, to touch on. -ande, a. pathetic, affecting, -drum, m. bittern, -else, f. motion, exercise; emotion, affection; trade, business; circulation. - ig, a. nimble, brisk; luscious. a. moveable. -lighet, f. mobility, -lägga, v. a. to mark out the bor- ders with boundstones. -pipa, f. reed-pipe. Röst, f. voice; vote, suffrage. -, n T. chains, -ft, V. n. to vote. RÖt||a, v. a. to putrify, to rot; to steep, to soak. -, f. rottenness, putrefaction. -aktig, a. putrid. -bolde, m. im- posthume. -feber, m. putrid fever, -månad, m. the dogdays. -ning, f. steeping. -simpa, f. sea-scorpion, -sår, n. rotten sore, -ägg, n. rot- ten egg. s. Sabadill, f. sabadilla, -frö, n. seed of sabadilla. [sabbath-breaker. Sabbat, m. sabbath, -ytare, m. Sabel, m. sabre, -balja, f. scymetar- sheath. - hugg, n. cut of sabre, -kllnga, f. blade of a sabre. -mUS, f. lemmus, lemming. Sabla, V. a. to sabre. Sacka, v. n. to settle, to cast. - ak- ter ut, T. to drop astern. Sadel, m. saddle. -bom, m. saddle- bow. -brott, n. saddie-gaii. -bru- ten, a. saddle - galled. - gjOTd, f. saddle-girth, -knspp, m. the pommel 190 Sadelmakare Saltört of a saddle, -makare, m. saddler. -puta, f. saddle-pad. - täcke, n. caparison, horsing. Sadla, V. a. to saddle. - af, to un- saddle. - om, to saddle over again; * to change party. Saffian, n. morocco-leather, morocco. Safflor, m. safflower, bastard saffron; Saffran, m. saffron. [zaffer. Safir, m. sapphire, Saft, m. juice, sap, humour, -full, -ig, a. juicy, sappy. -grönt, n. sapgreen. -1Ö8, a. juiceless, sapless. Safv||a, f. sap. -, v. a. - trän, to strip off the sappy substance of trees. -, v. n. to be in sap. -etid, m. spring-time. -ig, a. sappy. Sag||a, f. tale, story; chronicle. -68» man, m. deponent, witness. -Otid, f. mythic age. Sago, -gryn, n. sago. Sak, f. thing, affair, case, business, matter; cause, suit, söka - med någon, to want to piek a quarrel with one. det är - samma, that is the same thing, det gör ingenting till saken, that is nothing to the purpose, stor -, no matter, saker (kläder o. dj, pl. things, -fälla, V. a. to find guilty, to condemn, to cast, -fälld, a. cast, -förare, -förvaltare, m. attorney, advocate, -kunnig, a. acquainted with, versed, -kännedom, f. intimate knowledge. -lig, a. real; involuntary. -1Ö8, <l. innocent, guiltless; exempt from punishment, -löshet, f. innocence, impunity. -Öre, m. fine, mulct. Saker, a. guilty. Sakna, v. a. to miss; to need, to be deprive^of; to regret. - allt ände- mål, to be quite useless. - d, f. loss, regret, want. Sakrament, n. sacrament. -erlig, a. sacramental. -skad, a. execra- ble, cursed. Sakristia, f. sacristy, vestry. Sakt||a, a. gentle, soft; low; slow. -, ad. gently, softly, slowly, ga -, to go with a soft pace. -, v. a. to abate, to lay, to moderate, to retard, - sig, to abate, to subside, -mod, n. softness, moderation, -modig, a. soft, mild. Sal, m. saloon, drawing-room, parlour. Salad, Sallat, m. salad, sallet; lettuce. Salband, n. T. border, edge of the minerals; a kind of horn-slate. Sald(|era, v. a. - en räkning, to ba- lance an account. -0, n. balance. - min fordran, balance in my fa- vour. - min skuld, balance against me. Salig, a, blessed, bli -, to be saved. rnin - far, my late father, -göra, v. a. to save, to beatify, -görande, a. & s. n. sanctifying, beatifying, -görare, m. sanctifier, saver, -het, f. blessedness, salvation. Salivera, v. n. to salivate. Salmiak, m. salt ammoniac, salmiac. Saining, f. T. cross-trees. Salpeter, m. saltpetre, nitre. -haltig, a. nitrous, -jord, f. nitrous earth, -lada, f. saltpetre-house, -sjndare, m. saltpetre-maker. -sjuderi,-verk, n. saltpetre-house. -syra, f. acid Salsofl, m. goats-beard. [of saltpetre. Salt, n. salt, engelskt -, bitter purging salt. -, a. salt, saltish, -a, v. a. to salt, to corn, det skall bli honom saltadt, it shall cost him sauce, -aktig, a. saltish, -bruk, n. salt- work , saltern, -bmnn, m. salt- spring. -grnfva, f. salt-pit. -gur- ka, f' gherkin, -het, f. saltishness. -kar, n. salt-cellar, -horn, n. grain of salt, -källa , f. brine. pit, salt-spring, -lake, m. brine, -pan» na, f. salt-pan. - sjndare, m. salt- boiler. - fyuderi, n. saltern, salt- making. -SJÖ, m. salt-sea. -sjön, n. the salt sea, the sea. -sjötisk, m. sea-fish, -sleke, m. T. place where salt in given to animals to lick. -spiritus, m. spirit of salt, -sten, m. rock-salt -syra, f. muriatic acid, -tull, m. gabel paid from salt, salt, duty, -vatten, n. salt-water, brine, -verk, n. salt-work. -Ört, f. salt* wort. Salu Sammansätta 191 Salu, n. Me. ljuda ut till -, to offer to Bale, to expose to sale. -bod, f. merchant's shop. Salut, m. salute, -era, v. a. to salute. Salva, f. salve, ointment; volley, dis- charge. afskjuta en -, to fire a volley, -garde, n. safe-guard. Salvelse, f. unction. Salvia, f. sage, svensk -, costmary. Saniarfva, a. joint heirs, coheirs. Samband, n. band, junction, connexion, union; coherence. Sambroder, m. brother-german. Samdrägt, m. concord, unanimity. -ig, a- unanimous, living in harmony, j Samfund, n. society, de heligas -, the communion of the saints. Sam fält, a. common, i samfalta sju dr, seven years together. -, ad. in common, jointly. Samhäll||e, n. society; common-wealth, community. -ig, Cl. unanimous, of one mind. -Ighet, f. concord, un- animity. Samka, V. a. to gather, to bring to- gether ; to save. Samklang, m. consonance, harmony. Samkonung, m. coregent. SamkulleHbarn, n. -syskon, n. pl. children by the same father and mother. Saml||a, V. a. to gather, to collect, to amass, to pick up, to assemble. - in, to gather, to collect, to draw in. - sig, to assemble, to meet, -are, m. collector, gatherer. -ing, f. collec- tion, gathering; assembly, congregation. -ingsställe, n. place of meeting. Samlag, n. concubinage, cohabitation. Samlefnad, f. living together. Samljud , n. accord, harmony, conso- nance. -a, V. n. to be consonant. Samma, a. same, det är det it is the same, i det -, at the same time, -ledes, - lunda, ad. likewise. Samman, ad. together, -binda, v. a. to bind together, to connect, to join, to fasten, to knit together, -blanda, V. a. to mingle or mix together, to commix, -blandning, f. commixion, commixture, -drag, n. compendium, abridgment, contraction. - dragfl, V. a. to contract, to abridge, -drag» ning, f. contraction, contracting, abridging, shrinking. -fatta, V. a. to comprise, to comprehend. -flyta, V. n. to run together- -flytning, f. confluence. -foga, V. a. to join to- gether, to conjoin, to associate, to unite." -fogning, f. joining, con- junction. -gadda sig, v. r. to con- spire. -gaddning, f. conspiration, conspiracy. -gjuta, V. a. to found together. -gyttring, f. concretion, -hang, n. coherence, connexion. -hopa, v. a. to amass, -hängande, a. hanging together, coherent, con- sistent. -kalla, v. a. to convoke, to convene, to call together, -kal- lande, n. convocation, -kedja, v. a. to concatenate. - komma, V. n. to come together, to meet, to assem- ble. -komst, f. meeting, convention, assembly, -lag, n. cohabitation, con- nexion , conversation. -lefnad, f. living together; society; union. -lopp, n. concourse, confluence. -malen, a. - mjöl, coarse meal, -rafsa, V. a. to scrape together, -ringning, f. the third and last ringing to church, -räkning, f. addition, summing up. -Satt, a. composite, compound. -Skjuta, V. a. to contribute, to give to some oommon stock. -skott, n. contribution, subscription. -8ktapa, V. a, to scrape together. - skrifva, V. a. to compose, to compile. - smida, V. a. to contrive, to devise, to trump, to forge, -stämma, v. a. to sum- mon or call together. -, v. n. to sound together, to be consonant, to agree. - stämning, f. convocation, summoning together, harmony, con- cord, consonance. -stöta, V. a. to beat or knock together. -, V. n. to hit together; to join, to meet, to con- cur. -stötning, f. collision, -svu- ren, m. conspirator. -Svärja Sig, v. r. to conspire. -svärjning, f. conspiracy, conjuration, -lätta, V. a. to put together, to join, to compose 192 Sammansätta Sanning -sätta sig, v. r. to associate; to conspire; to join, tö agree. -Sätt* ning, f. composition; combination; association, league, confederacy; con- spiracy. -tagfen, a. altogether, jointly, -trycka, V. a. to squeeze or press together, to compress; to print to- gether in a volume, -träda, V. n. to assemble, to meet, to convene, -trade, n. assembly, meeting, con- gress, convention, -träffa, V. n. to meet, to coincide, to fall in with, -varande, a..coexistent, -varelse, f. coexistence. -VarO, f. staying or continuing together, interview. Sammastädes, ad. in the same place. Samme, s. Samma. Sammel||plats, tn. meeting-place. -sn< rinm, n. medley, mingle-mangle, hodge-podge. Sammet, n. velvet, -blomma, f. african or french marigold. Samnad, a. united. Samqveda, a. bom of the same mother. Samqvam, tn. company, society. Samråd, th. consultation, concert, -a, V. n. to consult, to deliberate. Sams, ad. agreeing, hlifva to agree together, lefva to live in harmony. Samskyld, a. related by blood. Samspråk, n. conversation, discourse. Samsy||8kon, n. pl. brothers and si- cters by the father'd and mother's side. -Ster, f. sister-german. Samt, C. and, and also. - och syn- tier ligen, all and every one in par- ticular. Samtal,'- n. conversation, discourse, dia- logue, conference, parley, -a, V. tn. r to converse. Samtid, m. the present time, our age, our contemporaries, -a, -1g, a. con- temporary, living in the same age. -ighet, f. contemporariness. Samtlig, a. all, altogether -en, ad. jointly, to a man. Samtyckta, V. n. to-cofisent, to agree, to yield. -6, th consent, assent. Samvete, n, conscience, med godt with * safe conscience, pi -, in con. science. Samvets||agg, n. remorse of conscience, -frihet, f. liberty of conscience, -fråga, f. question of conscience, -grann, a. conscientious, scrupulous, -grannhet, f. conscientiousness, -lugn, n. quietness of conscience, -1Ö8, a. unconscionable. -mål, n case of conscience. -qvftl, n. re* morse of conscience. - sak, f. matter of conscience, -tvång, n. restraint of conscience. -Öm, a. conscionable, tender. SamiigarO, tn. joint proprietor. Sand, tn. sand, grof -, gravel, large sand, /in -, fine or small sand; -a, V. a. to grave, to strew with sand. -aktig, a. sandy. -backfe, tn. sand-hill, -bank, tn. sandbank,shelf, -bordsplanka, f. T. limber-board. -bordsplankor, f. pl. T. garboard- streak. -bÖSSa, -dOSa, f. sand- box. -grop, f. sandpit, -hafre* tn. sea • limegrass. -hög , tn. sand- hill. -1g, a. sandy, gravelly, -jord, /'. sand • land. -korn, h. grain ot sand, -mo, tn. sand-land, barren country covered with sands. -mylla., f. very fine sand, -ref, f. sand- bank, shelf, -ryttare, tn. rider dismounted by his horse, -rör, a marram, sea-reed. -Sten, tn. sand- stone. -ur, n. hour-glass, -ål, tn. sandeel. -Öken, tn. sandy desert. _ -ört, f. sandwort. [wood. Sandel, tn. -trä, n. sandal, sandaL Sandrak^ tn. sandarach, pounce. Sangvinisk, a. sanguine. Sank, n. flat, shelves, gå i -, to founder, skjuta i so sink. -, a. low, marshy, fenny, ligga sankt. to lie low. Sann, a. true, real, -a, V. a. to prove true, han sannar ordspråket, he makes good the proverb. -erljgcn, ad. truly, indeed, verily, -färdig, a. veracious, true, -färdighet, £ truth, veracity, -het, f. truth, rea- lity, sincerity. -Ing, £ truth» Sanningsman Sedermera 193 4 sanning, in truth, indeed. -ings* Snail, m. a man of truth. -olik, a. likely, probable. - Olikhet, f. probability , likelihood. - Saga, f. a true tale. -skyldig, a. true, actual, real. -trogen, a. true. Sans, f. sense, vara alldeles utan -, to be quite senseless, -a sig, V. r. to resover one's self; to recollect one's self, to recollect one's mind, -lös, a. senseless, void of perception. -1ÖS» het, f. senselessness. -ning, f. consciousness, sense. Sardell, m. pilcher, sardel. Sarder, m. sardius, (stone). Sarf, m. red-eye, .rochet, rudd. Sarfving, m. T. caburns, sarve. lägga - på ett tåg, to sarve a cable. Sarga, V. a. to tear, to lacerate. Sars, n. serge. Sassa(|frastrad, n. aguetree. -parHl, in. sarsaparilla. [bolical. Satan, n. satan, -isk, a. satanic, dia- Satir, tn. satire, lampoon. - Jker, m. satirist. - isk, a. satirical. Sats, m. thesis, position, opinion, tenet; set, dose; stake; spring, start. Satt, a. thickset, square-built. Satunge, m. devilkin. Satnrnus, m. Saturn. Satyr, wi. satyr. Sav Oj kål, m. savoy. [shears. Sax, f. scissors, a pair of scissors; Seen, f, scene. -©ri, f. scenery. Schabrack, 11. saddle-cloth, caparison. Schack, n. chess; check, göra en-, to-give check. -8, V. a. to give check, -bräde, n. chessboard, -matt, a. check mate; * languid, faint. -pjes, m. man* at chess. -spel, n. play at chess, -spelare, m. chess-player. Schakt, n. descent into a mine, shaft. Schagg, n. shag. SChakal, in. jackal. Schalottenlök, m. sailion, escalot. Schamplun, m. pattern, model, form, shape, -era, V. a. to form, to mould. fchattera, v. a. to shadow. chavott, m. scaffold, -era, v. n. Swedish-English Diet. to stand in the pillory. -Cling, f. pillory. Schonert, m. schooner. Schäferi, n. sheepfold. Se, V. a. to see, to look, to behold, to view, to perceive, jag sdge gema att, I should like best that. - der, lo. - här, here, låta -, to make appear, fä -, vi få -, we shall tee. - bort, to turn away the eyes. - efter, to look after; to look to, to take care of. - framför sig, to look before one's self. - sig fore, to look about one's self. - igenom, to see through; to overlook, to review, to examine. - in, - in i, to look in, to penetrate. - ned, to look down. - om, to take care of; to behold or to look over again. - sig om, to look about one. - sig om efter, to look out for. - på, to look at, to consider, to stand upon, to. look to. - till, to see; to consider, to take care. - upp, to look up. - Upp! look you! - ut, v. n. to look out, to look at, to look like, to seem. - väl ut, to look well, det ser så ut, it seems so. - åt, to look to. - öfver, to look over; to examine. - en öfver axel, to overlook one. Sed, m. custom, fashion, manner; way. -Child , m. character. -esam, a. decent. -6S1ÖS, a. immoral, -ig, a. modest, gentle. -ighet, f. mo- desty; gentleness. - 11g, a. moral. ( -lighet, f. morality, -olära, f. ethics, morality. -Olärande, a. mo. ralizing, moral. - B lärare, m. mo- ralist. - Oiegel, f. moral precept, sentence. -vana, f. custom. -van» lig, a. customary, usual, wonted. Sedan, ad., prp. & c. afterwards, ago, since, late, för några år some years ago. allt -, ever since. Sedel, m. billet, note, bill, bond, -bank, m. bank of issue, -haf- vare, .m. bearer of a bill, -mynt, n. paper • money, -stock, m. stoc' of circulating bank-notes. [ove Sedermera, ad. afterward, then; m>- 194 Sedas Sida Sedés, m. sixteens. Sedna||re, a. & ad. later, slower, newer, latter. -St, a. & ad. latest, slowest. Seg, a. tough, clammy, ropy, viscous, -het, f. toughness, clamminess, vis- cosity , glutiuousness. -lifvad, a. tenacious of life, hardlived. -na, V. n. to toughen, to grow tough. -sli- ten, a. strong, lasting, not easily worn out. Segel, n. sail, gå till -, to set sail.. sätta till alia -, to crowd on all the sails, kissa -, to hoist sail, -bar, a. navigable, -båt, m. sail- boat. -dnk, m. sail-cloth, -fart, 771. navigation, -färdig, -klar, a. ready to set sail. -garn, n. twine, packthread, -led, f. fair-way. -ma- kare, -sömmare, Tn. sailmaker, -rå, f. sail-yard. Seger, m. victory, conquest, behålla segern, to carry the day. -herre, -hjelte, m. victor, triumpher, con- queror. -krans, rn. triumphal crown. -rik, - sam, a. victorious, -ståt, 771. triumphal pomp. -tecken, n. trophy. 'fla, V. n. to sail. - ut till sjös, to sail into the main, -re, m. ship, sail; sailer; nautilus (shell). Segra, V. n. to triumph, to get the victory. -nde, a. victorious, -re, m. victor. Segijerhytta, f. finery, -ra, v. a. to make eliquation of. -ring, f. eli- quation. Sejlare, m. cord-maker. Sejs||a, v. a. T. to furl the sails, to nip. -ing, ?7i. T. point, nipper. Sekel, n. century. Sekret, a. secret, privy. -, n. privy- seal. -erare, m. secretary. Sekt, f. sect, -erisk, a. schismatical. Sekt, n. sack, Canary wine. Sekund, m. second, -ant, m. se- cond. -avexel, m. second of ex- change. -era, v. a. to second. - vi- sare, m. second-hand, -är, a. se- condary, Sel||a, V, a. - på, to harness. - af, to unharness. -e, m. - don, -tyg, n. harness, -pinne, m. -sticka, Selleri, n. celery. [f. peg. Semla, f. wheat-bread, manchet-loaf. Sempel, m. T. loom to make figured stuffs on. Sen, a. late, slow, long, backward, ej vara - att göra, to do quickly or soon, -are, m. & ad. later; slower; latter. -ast, a. latest; slowest'; last, -fotad, a. slow. footed, -färdig, a. slow of motion, dull, tardy, dila- tory. -färdighet, f. slowness, tar- diness, dulness,sluggishness. -niOgen, a. late ripe. -t, ad. late. - pa aftonen, late in the evening. - på natten, late at night. - omsider, at last, lastly. Sen||a, f. sinew, tendon, nerve. -drag, n. cramp, -full, -ig, a. sinewy, nervous. -Sträng, m. gut-string. Senap, m. mustard, -sfrö, -skorn, n. mustard-seed, grain of mustard. Sender, ad. en -, one by one, by pieces. Sennetsblad, n. senna, leaves of senna. September, m. September. Seqvester, m. sequestration, sequestring. Seraf, Seraph, m. seraphim. Seralj, m. seraglio. Serpentin, m. serpentine-marble. Sevenbom, m. savine. Sex, num. six. -a, f. a six; supper, -dubbel, a. sixfold, -faldig, a. sixfold, of six sorts. -kant, m. hexa- gon. -kantig, a. hexagonal. -staf- Vig, a. having six syllables. -årig, a. six years old. -térn , m. six written sheets. -tio, num. sixty. -tioårig, a. sixty years old. -fion- de, a. sixtieth, -ton, num. sixteen, -tonde, a. sixteenth. Si, i. Io, behold. Siare, m. seer, prophet. Si by Minsk, a. sibylline. Sicksack, m. zigzag. Sid, a. training: wide, flowing. Sid||a, f. side, flank, party, cause, taga fienden i sidyn, to charge tn? entmj Sidoafsigt Sin 195 in the flank, pct sidan, on the side. å minx-, for my part, åt den si- dan, to this side, vara på ens -, to stand for one, to be one's party. bringa någon å sin -, to draw one over to his party. - i en bok, side, page. - oafsigt, f. secondary, view. -earf, n. collateral inheritance. -0- arfving, to. collateral heir. -0» byggnad, to. side-piece, wing. -0» dörr, TO. side-door. - Ogevär, m. side-arm. - Olinie, f. collateral line, -ostyng, n. pleurisy. -OStÖt, to. thrust in the flank. -Otal, n. num- ber of a page. -0V8g, m. side-way, by-way. -vördnad, f. want of re- spect, contempt. Siden, n. silk-stuff, silk. -fabrik, m. silk-manufactory, -fabrikör, m. Bilk-manufacturer, -färgare, to. dier of-silk-stuff, -handel, m. -kram, ni éilk-mércery. -gars, 7». silk-serge, satin. -SVans, m. bohemian chatte- rer, wax-wing, -tyg, 71. silk-stuff, -varor, f. pl. silk-ware, silks, -väf- , Vftre, m. silk.weaver. Sldjlländ, a. low; marshy, fenny.' -vail, TO. marshy ground, -valla* _ m. marshy meadow. Siflerkarl, m. acoounter, reckoner, Siffra, f. cipher. (computer. Sig, pr. one's self, himself, herself &o. Sigill, n. seal, signet, -bevarare, m. keeper of the great seal. -jord, -lera, f. sealed earth, -lack,-71. sealingwax. -ring, to. seal-ring, signet» -VAX, n. sealingwax. Sign||B, V. a. to bless; to exorcise, to conjure. - sig, to- cross one's self, -are, nt. conjurer, exoreiser, -©ri, n. charms, -erska, f. sorceress. Signal, m. signal, -era, v. a/& n. to signalize, to give signal. Signet, n. signet, seal. Sigt, to. sight, att betala på -, payable at sight, -a, v. n. to aim. -e, n. sight. - pa gevär, sight on tho barrel of a gun, aim. få i -, to get sight of. förlora ur -, to lose sight of. Sik j m. guiniad (fish). Sikböna, Y horse-bean, wolfs bean. Sikt, n. sieve, -a, V. a. to sift. Sil, TO. strainer, colander, filter, -a, V. a. to strain, to filter, -ben, n. ethmoid. -dnk, m. straining-cloth, -kärl, -rör, n. gland, glandule, -påse, to. filtering-cloth. - Sten,to. filtering stone. Silfver, to. silver; plate, wrought sil- ver. -arbetare, m. sUver-smith, -beslag, n. silver-mounting. -blick, TO. figuration. - bröllop, n. the twenty fifth anniversary of nuptials. -glas, n. glass silver-ore. -glitt, n. litharge. -Ian, TO. clinquant of silver. -mynt, n. silver-money, sil- ver-coin. -penning, to. silver-coin, -seivis, TO. service of plate. -skåp, n. buffet for silver. -slagg, n. dross of silver. -Stång, -ttick8, f. bar of silver, -tråd, TO. silver-wire. -York, 71. silver-mine. Silke, n. silk, han lär icke spinna - vid den saken, be won't reap much benefit from that affair. -sdocka, f. skain of silk. - ShUS, n. cocoon. -smask, m. silk-worm. -splanta, f. silk-weed. -SVadd, TO. wadding- flock of silk, floss-silk.. Sill, f. herring, -flske, -flakeri, n. -fångst, TO. herring-fishery, draught of herrings. -grumS, 7». dregs of herring-oil. -salad, TO. salmagundi. -tran, TO. herring-oiL Sim||ma, V. n. to swim, to float. - hästar, to wash horses. -blåsa, f. swim, sound, -byxOT, f. pl. bath- ing-trowsers. -bälte, 7J. cork for swimming, -fen a, f. fin. -fot, to. web-foot, -fågel, to. swimming bird, r-gördel, to. swimming-girdei. -ma- re, TO. swimmer. -Skola, f. swim. Simpa, f. bull-head. [ming-scool. Simpel, a. simple, plain, common. Sims, TO. cornice. Sin-, sitt, pr. his, her, one's, i sinom tid, in due -time, sins emellan. between or among themselves, gå hem till sitt, to go home. 196 Sin Sjelfförnedring Sin, a. not giving milk, kon står i -, the cow dries, -a, V. n. to dry. Binder, m. slag, dross. Sink, n. retardation, -a, V. a. to re- tard, to hinder, to stop. - sig, to stay, to tarry. -Sam , a. tardy, di- latory. Sinka, f. clasp, cramp, dovetail. -, V. a. to clasp, to rivet; to dovetail. Sinlig, a. sensitive, sensual, carnal, -het, f. sensuality. Sinn||ad« a. minded, disposed, affected. ilia Hl affected, malicious, ill na- tured. vara - att, to have a mind to. f. sense ; temper, mind; an- ger, pass'on. de fem sinnen, the five external senses, han fick det i sinnet, it came into his mind, lägga på sinnet, to take to heart, föra till sinnes, to put one in mind of a thing, gå till sinnes, to disquiet one's diet, ifrån sina sinnen, out of senses. -ebild, m. emblem. -6- bildlig, a. emblematical, symbolical, -elag, n. -esart, m. -esförfatt- ning, f. humour, temper, disposition of mind. - OSgåfva, f. gift of mind. -SOrO, f. perturbation of mind. -CS- rörelse, f. emotion, affection, passion. -essjnkdom, m. mental disease. -esstyrka, f. power of the mind. -essvag, a. crackbrained, crazy, -essraghet, f. silliness, -rlk, a. ingenious. -rikhet, f. ingenuity, subtility, ingeniousness. Sipp, a. finical, prim, prudish. Slppa, f. anemone. Sippra, V. n. to trickle, to drop. Sir||a, V. a. to adorn, to decorate, to embellish, -fit, m. ornament, deco- ration; moulding. - lig, a. elegant, ornamental, nice; trim, neat, spruce; finical, ceremonious.- -lighet, f. elegance. Sirap, m. sirup, treacle. Siren, f. siren, mermaid; lilac. Siska, f. siskin, aberdawine. Siskon, n. -korf, m. sausage. Sist, a. last, furthest. -, ad. last, at the last, till det sista i morgon, to morrow at furthest, i sista stor- men, in the late storm, till det sista, to the last, at the last. -Hden, a. last past, -nämnd, a. last, last mentioned. -One, på -, at last, ultimately. Sitfärsrot, f. set-wall. Sits, n. chints. -, m. chairbottom. Sitt||ft, V. n. to sit, to be seated, to perch; to fit, to suit. - till bords, to sit at - table, klädningen sitter väl, the suit sits well. - domare, to be judge, rätten sitter ännu, the court is still sitting. - af, to alight from a horse, to dismount. - fast, to sit fast, to stick. - i, to sit fast, den färgen sitter länge i, that colour stands well. - ihop, to sit or to stick together. - inne, to be at home; to be confined, to be in prison. - med stora inkomster, to have great revenue. - ned, to sit down. - på ett hemman,, to hold a farm. - på fästning, to be con- fined in a fortress. - stilla, to sit still. - sönder, to crush by sitting. - upp, to mount a horse. - vid sitt arbete, to sit close at work. - tätt åt, to sit close to the body. - öfver någon, to sit above one. - uppe, to sit up; to watch. . -ande, n. -ning, f, sitting; session. -, a. sitting; perched. -syssla, f. business that may be done sitting. Sjelf, a. & pr. self; very, han ~i he himself, hon -, she herself, sig -, one's self, himself, sig sjelfva, them selves, af sig -, of himself, of itself, of one's self; of one's own. - tredje, he and two with him, I and two with me. för sig -, by one's self, for himself, to himself, -bedrägeri, n. selfdeception, -bc- fläckelse, f. self-abuse, onanism. -bohag, n, self-conceitedness. -be- -haglig, a. self-pleasing. -be- herskning, f. seifcommand. -be- låten, a, selfcontented. - beröm, n. selfpraise, -förgudning, f. self, worship. -förnedring, f. self. Sjelfförnöjd Sjölägenhér 197 humiliation, -förnöjd, a. selfcon- tented. -försakelse, f. selfresigna- tion. -försvar, n. selfdefence, -för- troende, 7». -förtröstan, f. self- confidence. -gjord, a. of one's, own making, -god, -klok, a. self- conceited, -kännedom, 77», self- knowledge, -känsla ? f. conscious- ness; selfesteem, -kär, a. selfish, -kärlek, m. selflove, selfishness. -Ijud, n. vowel, -mant, a. of one's own accord or motion. -niOl'd, n. self-murder, suicide, -myndig, -rådig, a. independent, arbitrations, -mördare, -spilling, m. self- murderer, suicide, -rådande, a. absolute, self-dependent, -ständig, a. independent, -ständighet, f. independence. -Svåld, n. license, dissoluteness, anarchy. - Svåldig, a. licentious, dissolute, -tagen, a. self- chosen, arrogated; conceited, -visk, a. selfish, egoistic. -viskhet, f. sel- fishness, egotism. Sjette, a. num. sixth, för det -, sixthly, in the sixth place, -del, 77». a sixth, a sixth, part. Sju, num. seven, -dubbel, -faldig, a. sevenfold, -handa, a. of seven different sorts, -homing, -kant, 77». heptagon. -nde, a. seventh. -iygg, 77». lumpsucker, lumpfish. -SOf- vaf e, m. reiimouse; sluggard, -stjär- norna, f. pl. the seven stars, Pleia- des. -ttio, num. seventy, -ttioårig, a.- seventy years old. -ttionde, a. seventieth. -tton , num. seventeen. -ttonde, a. seventeenth. -årig, a. seven years old. Sjud||a, V. a. & n. to seeth, to boil; to cook, -are, tn. boiler, -het, a. seething-hot. Sjuk, a. sick, ill; diseased,disordered. ilia -, very sick, dangerously ill. bli te fall sick, to sicken, ligga to lie sick, -besök, 7», visit to a patient. - dom, m. -a, f. sickness, distemper, disease, illness. -11US, 7». infirmary, hospital. - lig, a. sickly, -lighet, f. sickliness, -ling, m. sickly person. -lista, f. sick-list, -mat, m. food for a siok. -na, V. n. to sicken, to fall siok. -Stuga, f. sick- room. -säng, f. sick-bed. -vak- tar©, tn. attendant on a sick, -Vak- terska, f. sick-nurse, tender, -vård, m. care of the sicks, Sjunga, V. n. to sing. - ut, to-de- clare one's mind openly. Sjunka, v. n. to sink, to fall. Sjupp, tn. raekoon. Själ, f. soul, mind, min -! upon my soul I - amessa, f. requiem, -a» ringning, f. passing-bell, -aro, f. peace of the soul. -as, V. d. to ex- pire. -atröst, f. consolation. -a- VAndring, f. metempsychosis. - a- vård, m. care of the souls. -skraft, f. strength of mind. -snärvarO, f. presence of mind. -SStorhet, f. magnanimity, -tag, n. agony. -vå- da, f- danger of the soul. Sjö, m. sea; lake; water, öppna sjön, the main sea. gå till sjös, to go to sea. till sjös, by sea, at sea. -björn, tn. ursine seal. - blad, n. white! water-lily. -boll, -borr®, tn. sea- hedgshog. -botten, tn. bottom of the sea. -djefvul, m. sea-devil (fish), -drabbning, f. sea-fight, -fart, tn. navigation. -fenkål, n. sea-fennel, -folk, n. seamen, sailors, mariners, -fågel, m. sea-fowl, wa- ter-fowl. -gräs, n. sea-grass. -grön, a. sea-green. - gud, m. sea-god. -gudinna, f. sea-goddess, -gång, tn. swelling of the sea, sea-gates, -hamn, tn. sea port, -handel, m. maritime commerce. -hjelte, m. naval hero. -hOrS, tn. sea - horse, -häst, 77». walrus, morse, -kadett, m. midshipman. -half,, m.- seal, -kant, m. sea-coast, -kapten, 77». sea-captain. -kOIUpUSS, 771. mariner's compass. -kort, 71. sea-map. -krig, n. naval war. -kust, m. sea-coast, shore, -lag, tn. maritime law. -led, m. navigable track of a sea. - letfes, ad. by sea, by water, seaward. - le- jon, n, sea-lion, -lägenhet, f. 198 Sjömakt Skam med första -, with the first ehip. -makt, f. maritime power, sea-forces, -malm, m. lake-ore. -man, m. seaman, mariner, sailor. -mans- konst, f. navigation, -manshus, n. navigation-office, -mil, Tn. league. -munk, in. scate, sole-fish, angelet. -mussla, f. sea-shell, -mörker, n. foggy and hazy weather at sea. -nöt, f. water-calthrop. -Officer, m. sea-officer, officer in the navy, -pass, 71. ship's passport. -rå, n. sea-nymph. -rätt, m. admiralty, Jury at sea. -röfvare, Tn. pirate, -röfveri, n. piracy, -skada, f. damage at sea. -skola, f. naviga- tion-school. -Skum , 71. spray , sea- foam , merescum, turkish tobacco-pipe- clay. -Slag, n. sea-fight. -Stad, m. sea - town. - stat, Tn. maritime state, -stjärna, f. sea-star. -tjenst, f. naval service, -transport, m. conveyance by water. - tull,"Tn. costums, -tåg, n. naval expedition, -van, a. accustomed to the sea. -vind, Tn. sea-wind, sea-turn. -väg, m. ■way by water, -väsende, n. maritime affairs, marine, navy. Sknbb, m. scab, itch, -a ned, v. a. to infect with scab. - 1g, a. scabby, -ighet, f. scabbiness. Skackra, V. n. to chaffer, to barter. -1'6, m. barterer, usurer. Skad||a, v. a. to hurt, to damage to prejudice. -, 8. f. damage, mischief, loss, detriment, harm ; hurt, det är -, it is a pity, till sin -, to his hurt, to his loss, göra -, to do damage, to damage, to hurt, ersätta skadan, to repair a loss. -edjnr, n. noxious animal. -eersättning, f. indemnification. - eglädje, f. ma- licious pleasure. -eslÖS, a. indemni- fied. hålla en -, to indemnify one. -estånd, n. damages, indemnity. -Ng» a. hurtful, bad, noxious, detri- mental, mischievous, pernicious. _lig. het, f. noxiousness, mischievousness, perniciousness. Skaf, n. gall, rubbing of the skin; shavings. -bock, n. hidedresser's horse, trestle, -gräs, 71. shave-grass. -jem, n. iron to scrape with. -ull, f. skinner's wool, -va, v. a. to scrape. Skaff]|a, v. a. to get, to procure, to provide. - igen, - ratt på, to get back. - bort, - undan, to get out of the way, to rid one's self of. - sig, v. r. to get. -are, m. purveyor, steward, -eri, n. pantry, larder. Skaffottes, ad. heads and tails. Skaft, 71. handle, haft, helve; lam. sätta - på, to helve, -tionde, m. tithe of corn unthreshed. Skaka, v. a. to shake, to jolt, to agi. tate. [trace. Skakel, m. shaft of a carriage, thill. Skal, n. shell, scale; pee), rind, husk, paring, -a, V. a. to -shell; to peel, to pare; to strip off, to bark; to scamper, to scour, -bagge, 771. beetle, -djur, n. testaceous animal. -flsk, Tn. shellfish. - ig, a. shelly, husky, -mask, tn. spoil, -vinge, m. wing- shell, sheath-wing. Skald, Tn. scald, poet, bard. -ekonst, f. poesy, poetry. - eqväde, 71. poem, -eslag, 71. kind of poesy. -Csång, m. song, poem. Skalf, 71. earthquake, concussion. Skalk, n. rogue, knave. -aktig, a, roguish, sly. -aktlghet, f. waggish- ness. -Stycke, 71. trick. Skall, n. sound; barking, cry; general hunt, public chase. - a, V. n. to re- sound, to ring, to echo. Skall||e, tn. skull; pate, noddle, -ig» a. bald, bare. -ighet, f. baldness, Skallerllgräs, n. cock's-comb, yellow rattle, hen-penny. - Orm , Tn. rattle- snake. Skallra, f. rattle. -, V. n. to rattle to chatter. Skallmeja, f. shalm, shawm. Skallnacke, m. dandelion (plant). Skalm, m. shaft; blade. Skarn, Tn. shame; modesty; infamy, ignominy; the privy parts, gå bort med to come shabbily off. stå Skamfila Sken 199 med -, komma på -, to be put to shame, fy -! for shame ! fy upon't! för - skull, to save, appearances, -flla, V. a. to blame with hard words, to abuse, -flat, a. ashamed, -fläck, m. stain, disgrace, blur, slur, sätta en - på någon, to blemish a per- son's reputation, -full, - 1ÖS , a. impudent, shameless, -föra, V. a. to use one ill. -lig, a. ignominious, shameful, foul, disgraceful, mean, -löshet, f. impudence, effrontery, shamelessness, assurance, -märke, n. mark of infamy, -påle, m. pillory. Skandera, v. a. to scan. Skank, m. shank, leg. Skans, m. fort, sconce; T. steerage, quarter-deck, fore-castle, -a, V. a. to entrench, to fortify. -gräfvare, m. pioneer. -kläde, n. quarter- cloth. -korg, m. gabion, -värn, n. barrier, fence. Skap, n. privities of greater animals, -a, V. a. to create, to make, to shape, -are, m. creator, maker, -else, f. creation. -lig, a. shapely, well for- med. -lynne, n. genius, fashion, -nad, f. shape, form, make, fashion. Skara, f. crowd, troop, multitude. Skar||6, m. the outer hard crust of snow, -snö, m. frozen snow. Skarf, m. scarf, seam, joint; a piece sewed to another. - va, V. a. to sew unto, to join together, to piece out. -yxa, f. chip-axe. Skarlakan, n. scarlet, -sek, f. holm- oak.' -sfeber, m. scarlet-fever. Skarn, n. ordure, filth, dirtb, nastiness. Skarp, a. sharp, keen, piercing, sour, tart, severe, acrid, acute, acid, skarpt ekott, shot with ball, skarpt bröd, hard bread. -blick, m. piercing eye, penetration, -het, f. sharpness, keen- ness, acuteness., -ladda, v. a. to charge with ball. -na, v. n. to grow sharp, to grow bard, -rättare, m. executioner, hangman. - 8innig, a. sagacious, acute, ingenious. -sin- nighet, f. penetration, sagacity, sub- tility. -skodd, a. sharp shoed. -syn t, a. sharpsighted, quicksighted, sagacious, -tänd , a. sharptoothed. Skata, f. magpie, pie. Skate, m, top of a tree. Skatt, m. tax, tribute; rate, rent; treasure, store, pålägga -, to im- pose taxes. -S, v. a. to pay taxes or rent; to contribute; to estimate; to reckon, to think; to value, to rate. - en bistock, to rob a hive, -bar, a. valuable, estimable; taxable. - dr a, gave, m. one who pays taxes. -6« bon de, m. farmer that pays rent to the crown or to a nobleman. - 6» hemman, n. -ejord, f. ground for which rent is paid. -erätt, m. -erättighet, f. right to possess land against the payment of a certain rent; right to take rent of a land. -fri, a. rent-free, -frihet, f. exemption from taxes. -kamiDSye, m. trea- sury. -kista, f. strong-box. -lägga, V. a. to rate, to tax. -läggning, f. assessment, -mästare, m. trea- surer. -skyldig, a. tributary, -skyl» dighet, f. obligation to pay taxes, i Skatull, n. cabinet, chest for money. -niakare, m. cabinet-maker. Ske, v. n. to happen, to fall out, to come to pass, to take place. - alltså! be it so! kan -, perhaps, perchance. -dd, a. made, done. Sked, f. spoon; reed. -blad, n. the bowl of a spoon, ett -, a spoon- ful!. -g&8, f. spoon-bill, shoveler, -skaft, n. handle of a spoon. -Ört, n. scurvy-grass. Skedlia, v. a. to separate, to depart. -ning, f. separation. - fatten, n, aqua-fortls, nitric acid. Skede, n. interval, stage, i ett -. without intermission. Skef, a. oblique, wry; awry. -va, v. n. - med ögonen, to squint, to look asquint. Skeka, v. n. to stride, to straddle. Skel|[a, V. n. to squint, to look obli- quely. -Ögd, a. squint-eyed. Skelett, n. skeleton, carcass. Sken, 7». shine, glory, light, lustre; 200 Skenbar Skinkmärr pretext, -bar, a. seeming, specious, plausible, -barlig, a. plain, evident, clear, -död, m. aspnyxla; feigned death. - död, a. seemingly death. -dygd, f. feigned virtue. -fager, a. plausible. - grand, 771; seeming reason. - helig, a. hypocritieal. -he- lighet, f. hypocrisy. Sken||a, f. iron band; plate, splint; shin; rail, -ben, n. shinbone. Sken||a, v. n. to run away, -galen, -ig, a. apt or wont to run away. Sk©p||else, -nad, f. shape, form, figure, appearance; phantom. Skepp , n. ship, bottom, -ar©, 771. dipper; master of a ship. SkepVs||kord, n. shipboard, -bro, f. key, quay. -bl'Ott, n. shipwreck. Iida -, to suffer shipwreck. -byg- ger!, 71. ship - building. -bygg- mästare ,.m. ship-wright. -fart, f. navigation, shipping. -gOSSe, m. cabin-boy. -klarerar©, 771. ship- broker. -laddning, f. the lading of a ship, cargo, -lag , 771. district, -led, f, passage for ships. - lucka, f. hatchway. -redar©, 771. ship- owner, ship-broker. -Skorpa, f. bis- cuit. -timmerman, m. ship-car- penter. -vatf, 71. dock, ship-wright's yard. -vlrk©, 71. ship-timber. - Vrak, 71. wreck. Skeppund, n. weight of four hundred Swedish pounds, ett - jem, two tons of iron. Skick, n. order, state, manner; condi- tion. sätta i -, to put in order. -B, V. a. to send; to ordain, to dis- pose. - bort, to send away, to dis- miss. - efter, to send for, to call. - sig, to behave, to conduct one's self; to become, to be fit; to comply with, -else , f. disposal, direction ; providence. -lig, a. able, skilled, capable, fit, qualified, proper. - lig- h©t, f. ability, capacity, skill, ad- dress, qualification; breeding, manners, politeness. Skid, 71. scate. löpa på -, to scate. Skida, f. husk, pod, shell; ah sat h. Skitfor. m. elate; -brott, n. sUtfc- pit. - lager, 71. stratified slate. -rök, m. burnt slate; -tak, n. elated roof. -taktäckare, m. slater, hellier. Sklfr||a, v. n. - 8ig, v. r. to exfo- liate, to scale; to shiver. -Ig, a. slaty, shistous. Skift||B, V. a. to change; to divide, to distribute, to share, to parcel. -, V. 71. to ehade upon. -6, 71. ehange, variation; period, turn, sharing, distri- bution; division. till skiftes, by tums, -ning, f. changing, variation; sharing; shifting of colours; Skifva, f. shive; dial; sheaf. - sig, v. r. to scale off. Skild||eri, n. picture; painting. - ra, v. a. to paint; to delineate, to figure. Skildtvftkt, m. sentry, sentinel. Skilj(|a, v. a. to separate, to part, to divide, to sever, to disjoin; to put an end to. - ifrån, to separate, to part from. - sig ifrån, to divorce. - en vid något, to deprive one of a thing. - sig vid något, to part with, skil- jas, v. d. to divorce. - åt, to part, -aktig, a. different, -aktighet, f. difference, diversity; dissension, dis- agreement. -obref, n. bill of divorce. -eman, in. arbiter, arbitrator. -6» mur, m. partition • wall, -emynt, 71. change, small money, -©märke, n, mark, sign, character. - ©tecken, n. mark of distinction. -©väg, 771. cross-way. Skillnad, f. separation; distance; dif- ference, distinction; divorce. -SmOSSB, f. separation, parting. Skilling, m. shilling. Skimmel, m. gray horse. Skim||mer, m. glitter, glimmer; mica. -ta, V. 71. to glitter, to stare, to glare, -rand©, n. glitter, glimmer, glare. Sklna, V. n. to shine, to light, to glit- ter, to gleam. Skingrj|a, V. a. to rout, to disperse, to dissipate. -I"»» f- dispersion; dissipation; disunion, schism. Skinka, f. ham, gammon. Skinkmarr, <. sorry Jade. Skinn Skolgräl 201 Skinn, n. skin, hide, fell, fleece, gyl- lene skinnet, the golden fleece, han har - på näsan, he is not to be trifled with, -a, v. a. to fleece, to extort, to exact, -are, tn. extortio- ner; furrier, skinner; carrion - beetle, -bagge, tn. hemiptera. -érl, n. extortion, oppression. -YUror, f. pl. furs, skins. Skipa, v. a. to administer, to distri- bute, to dispense. - lag, to dispense justice. ■Skir, a. thin, transparent, -ft, V. a. to melt, to oil. - agg, to try eggs, -duk, tn. muslin, fine thin linen Skiss, tn. sketch. [cloth. Skjorta, f. shirt. Skjlll, n. shed, shelter. Skjuta, v. a. to push, to shove, to thrust. - ifrån sig, to remove, to thrust from one's self. - fram om en sak, to give a sly hint of an af- fair, to break the matter to, - ifrån stängeln, to unbar. - skulden ifrån sig, to clear one's self. - igen, to shut. - ihop, to approach. - om- kull, to overthrow. - skulden på, to cast the blame on. - till, to push; to close. - undan, to thrust out of the way. - upp, to push up, to shove up; to thrust open ; to cock. -, V. n. to shoot, to grow. - upp, to shoot up. en udde som skjuter ut i sjön, a cape jutting into the sea. Skjutna, v. a. & n. to shoot, to fire. - med kanoner, to fire guns. - upp, to shoot away, -gevär, n. fire-arm, gun. -väska, f. hawking-bag. Skjuts, tn. post, post-horse, -a, V. a. & n. to drive; to let post-horses, -bonde, m. driver, postillion. -lläst, tn. post-horse, -penningar, tn. pl. fare, money paid for carriage. Sko, Tn. shoe, hasten slår i -, the horse overreaches. -, V. a. to shoe; to put on the streaks, -band, n. shoe-string. -borste, .771, shoe-brush, -flickare, tn. cobbler, -horn, n. shoeing-horn. -klack, 771. heel. -Illg- Bing , f. mending of shoes, -ma- m. shoemaker; tench (fish), -ning, f. shoeing. -port, tn. ma- gazine of shoes. -putsar©, tn. shoe- boy. -skaf, n. gall by walking. -SlUOl'ja, f. shoe-blacking, shoe-ma- ker's ink. -spik, Wl. hob-nail. -Stall, n. brake. -Spilta, f. travise. - Svär- ta, f. shoe-blacking. -syl, tn. awl. -80m, tn. welt of a shoe, -tråd, tn. shoemaker's thread; pitched thread. Skock, tn. crowd, heap; soulk; flight; herd; threescore, -ft sig, V. -r. to flock together. -ning, f.. crowd, heap. -tals, ad. by companies, in flocks; by threescores. Skof, n. interval. -tals, ad. by in- tervals, by turns, Skof||la, v. a. to shovel. -Yel, wi. shovel. - VOr, f. pl. scrapings. Skog, tn. forest, wood. - ig, -rik, a. woody. Skogs||apel, m. crab-tree, -backe, tn. a hill covered with wood. -be- tjening, f. officers of wood, -bi, n. wood-bee. -bryn, n. the border of a wood. -bygd, f. woody country. -dufVS, f. woodoulver, stockdove, -dunge, tn. grove, -fång, n. gathering of wood, -gud, m. satyr, sylvan. - gudinna, f. woodgoddess, dryade. -bygge, n. felling of wood, -honing, tn. wild honey. - land, tn. grove. -Inpen, a. overgrown with wood, -mark, tn. woodland, -menniska, f. orang-outang, -mug, f. dormouse, '. -nymf, f. woodnymph, dryade. -rå, n. fairy of the woods. -vaktaie, tn. woodward, forester; gamekeeper. -vag, Wl. wood • way. -äple, n. crab, wilding. Skoja, V. n. to ramble; to cheat. -TO, tn. vagabond; sharper, swindler. Skola, v. n. to owe, to be obliged. jag skall, I shall, I am to. Skol||a, f. school, hålla-,to keep school. -aga, f. school-discipline. -bok, f. school-book, -bank, tn. school-bench, form. -fux, tn. pedant. - fuxerl, n. pedantry. -gOSSe, tn. school- hoy. -gräl, n. scholastic subtilities. 202 Skolgång Skrifpulpet -gäng, m. going to school. -hns, n. school-house, -häst, m. managed horse. -kamrat, m. schoolfellow, -karl, m. schoolman, -lärare, m. teacher at a school, -lärdom, m. scholastic knowledge. -mästare, tn. schoolmaster. -mastarinna, f. schoolmistress. -Otdning, f. school- regulations.- pen nin gar, m.pl. school* ing-money. -rälisel, 8. satchel, knap- sack. -stat, 771. school-establishment. -SJ'SSla, f. employment at a school, -tid, f. school. time. -tukt, f. school • discipline. -ungdom , Tn. scholars, -väsende, n. school-affairs, concern of schools. - Öfp ing, f. exer- cise of schools. Skolka, v. n. to shirk, to truant. Skoll||a, v. a. to scald, -het, a. boiling-hot. Skolla, f. thin plate; plaice, sole (fish). Skon||a, V. a. to spare, to save. -ings* 1ÖS, a. unsparing, merciless. -Sam, a. merciful, indulgent. -Samhot, f. mercifulness, willingness to spare. -Smäl, n. mercy, indulgence. Skonert, m. schooner. Skopa, f. scoop. ScOrf, tn. scurf. -lufva, f. pitch- cap. -Vig, a. scurfy. Skorp||a, f. crust; tops and bottoms; biscuit, biskets; scale, scurf. -ig, a. crusty, -na, V. n. to crust, to ga- ther or contract a crust. -Sten, tn. stalagmites. Skorplon, tn. scorpion. Skorr||a, v. n. to grate, to make a harsh noise. -Ig, a. harsh. Skorsten, tn. chimney, -sfejare, m. chimney-sweeper. -Spipa, f. tunnel of a chimney. [a sail. Skot, n. T. sheet, -hörn, n. clew of Skott, n. shot; report of a gun; shoot; partition; honey-comb; T. bulk-heads, -bom, tn. a sliding bar. -dag, ?7i. intercalary day. - fri, a. out of the reach of the cannon or guns; musket- proof. -fönster, n. sash-window. -gluKff, m.- loop-ho'o, port-hole, em- brasure. -hål;, n. reach. -hälld, a. slope, declivous. -kolf, m. dar ; bolt. -kärra, f. wheel • barro' f, -nät, n. casting-net. -spole, ft shuttle, -ställa, V. a. to make a piece shoot right. - sår, n. sh( i. wound, -tafia, f. mark, white, -å 7 n. leap-year. Skotta, v. a. to shovel. Skrabba, f. sea-scorpion. Skratta, v. n. to rustle. Skral, a. scanty; weak. Skralna, v. n. vinden tkralnar, thv wind veers ahead. Skramlfla, f. rattle. v. n. to rattle, -mel, n. rattling, rattle. Skranglig, a. lank, scraggy. Skrank, n. bar, partition, wainscot. -Or, f. pl. bounds, limits. Skrap||a, V. å. to scrape; to curry. - af, - bort, to scrape off, to rid away. - Ut, to scratch out. -, f. scraper; curry-comb; check, reprimand, scrape. -jem, n. scraper. Skratt, n. laughter, laugh, -a, V. n. to laugh. - högt, to laugh aloud, to giggle. - åt, to laugh at. Skref, n. stride. -Va, V. n. to stride, to divaricate. -, f. chasm, precipice. Skri, Skrik, n. cry, vociferation, cla- mour, outcry, bawling, -a, -ka, v. n. to cry, to bawl, to shriek, to scream, to hoot. - till, to scream out. - Ut en, to cry &ne down. - ut en ting, to cry a thing about. -kare, mi. bawler. -kuggla, f. screech-owl. Skribent, m. author, writer. Skridlla, v. n. to advance, to proceed, to glide, to slide, to slip. - uf, to slide off, to slip down. - förbi, to pass by. - and6, a. proceeding, pro- gressive. -fä, n. reptile, -sko, m. scate. gå på -, to scate. Skriftart, tn. style, manner of writing, -bok, f. writing-book. -bord, 71. secretary, -don, n. inkstand. - fel, 7l. fault in writing, -kläda, f. pas- sion for writing, -konst, f. calli- graphy, art of writing, -mastai'C, m. writing-master, -penna, f pen, quill, -pulpet, tn. writing-desk. Skrifriktig Skräda 203 -riktig, a. orthographical, -rik- tighet, f. orthography, -sätt, n. style of writing, -tafia, f. slate, table-book, tablet. -velse, f. letter. -VCri, n. writing. Skrift, f. writing, book, pamphlet, in- strument, writ, deed; composition. Skriften, the Scripture, the Holy Writ, -lig, a. written, scriptory, in writing, -ligt, ad. in writing; by letter, -lärd, a. & s. scribe, -ställaro, m. author. -vexla, V. n. to corre- spond. -vexling, f. correspondence, exchange of writings. Skrift, f. (bikt) confession, gå till -, to go to confess, -a, V. a. to confess. - sig för någon, to con- fess one's self to one. -©barn , n. penitent, -efilder, m. father con- fessor. -ermål, n. -ning, f. con- fession. Skrifva, v. a.■ to write. - om, to write about, to write of; to write over again. - på, to write on, to endorse, to sub- scribe. - till någon, to write one. - ut, to write out, to write to the end. - ut en gård, to impose a tax by mandate, -re, m. writer; Skrik etc., s. Skri. [clerk. Skrika, f. jay, nut-pecker.- Skrilla, V. n. to slide (on the ice). Skrin, n. box, little chest, shrine. -lägga, V. a. to shrine. Skrinda, f. carriage or sledge with a bottom of basket-work. Skrock, n. superstition. -full, a. superstitious. -saga, f. nursery-tale. Skrock||a, v. n. to cluck, to cackle, to chuck, -höna, f. clucking-hcn. Skrof, n. T. hull; carcass. Skrofl||er, m. pl. scrofula, king's-evil. -ig, a. rough, craggy, rugged, -ig- het, f. roughness, asperity. Skrot, n. case-shoot. - och korn, standard, stamp, -kappa, f. car- touch, cartridge. Skrubb, m. a small dark room ; check, reprimand. - B, V. a. to rub, to scrub. - upp nagon, to rub one up. -fll, m, rubber, eoarse file, -hyfvol, m. roughplane. -hyfla, v. a. to roughplane. -fikott, m. grazing shot. Skrud, m. array, attire, garb. Skruf, m. screw; peg. hafva ken - lös, not to be right in ones senses. ställa sitt tal på skrufvar, to give an artful turrl to one's discourse, -borr, m. screw-auger, -båt, m. screw-steamer. -formig, a. spiral, -gång, m. worm of a screw. -mor, f. female screw, -nyckel, m. turn- screw. -städ, n, vice, -va, v. a. to screw. Skrumpljen, a. shrivelled; wrinkled, -na, v. n. to shrivel, to wrinkle. Skrnpel, m. scruple; doubt. Skryinnia, V. n. to take up a great •deal of room; to appear large. Skrymsle, nt hiding-place, recess, lurk- ing place. Skrymt||a, V. n. to dissemble, to feign. -aktig, a. dissembling, hypocritical, -are, m. hypocrite, canter. -Ori, n. hypocrisy, dissimulation. Skrynk||a, f. wrinkle, rumple, crease, -la, V. a. to wrinkle, to rumple. -lig, a. furrowed, wrinkled. Skryt, n. boast, på -, by way of boast, -a, V. n. to-boast, to brag, -aktig , - sam , a. boastful, osten- tatious. -aktighet, f. ostentation, boasting, -are, m. boaster, bragger, cracker. Skra, n. corporation, guild, -ande, f. spirit of caste, -kappa, f. ca- nister-shot. -låda, f. chest of a guild', corporation • box. -mästare, m. master of a guild. -Ordning, f. rules of a guild, -tvång, n. re- straint imppsed by the laws of a cor- poration. Skrål, n. bawl, noise, -a, v. n. to Skråma, f. scrateh, slit. [bawl. Skråpuk, m. mask, larva, caterpillar. Skräck , m. dread, fear, fright, awe. -bild, n. frightful Image, scare-crow. -välde, n. terrorism. [the sails. Skräcka, v. a. T.-~ seglen, to let down Skräda, v. a. to bolt, to sift. - ord, to be nice in onO words, 204 Skräddare Skyla Skrädd||are, m. tailor, -eri, n. tai- lor's trade. Skräde, n. refuse. Skrälla, f. claw of a sea-dog; ranter. -, V. n. to rant, to brag. Skräll, m. noise, clash, crack. -B, V. n. to crack, to rattle; to shrill. -e, n. shard, cracked earthen vessel; wretch. - ig, a. cracked; weak, faint, sickly, feeble, debilitated. Skräm||nia, V. n. to fright, to terrify, to frighten, to affright, to intimidate, to scare, to daunt. -sei, m. fright. -skott, n. alarm-shot. Skräll, n. scream, -a, V. 71. to whim- per, to whine. -m&S6, 771. sea-mew. Skräp, n. lumber, trash. - a, V. n. to be in disorder, -rum, n. lumber- room. -samlare, m. rag-man. Skräppa, f. scrip. -, v. n. to boast, to brag. Skröplig, a. weak, feeble, Infirm, -het, f. weakness, Feebleness. Skubb|]a, V. a. to rubb, to scrub, -ning, f. rubbing, scrubbing. Skudda, v. a. to shake off. - ifrån sig, to clear one's self of. Skuffa, V. a. to push, to jog, to shove. skuffas, v. d. to be pushing. - fram, to thrust forward, Skuflåda, f. drawer. Skufva sig, V. r. to fray. SkuggHa, f. shade, shadow, kasta - på ens goda namn, to reflect upon one's character. -, V. a. to shadow, -bild, 771, shade, outline. -ig, a. shady. -målning, f. silhouet. -ning, f. shade, shadowing. -rik, a. shady. -1'ädd, a. fairful, timorous. Skuld, 771. debt, obligation , liability ; fault, trespass, sätta sig i -, to contract debts, -enär, m. debtor, -fordran, f. demand, debt. - fri, ,a. free from debtr -Offer, n, tres- pass-offering. -sedel, m. bond, bill of debt. Skulder, -ben, ti. shoulder-bone, -blad, n. omoplate, shoulder-blade. Skuldra, f. shoulder. Skull, indecl. för er tor your sake, on your account, för Guds -, tot God's sake. Skulle, m. loft. [offal. Skul||or, f. pl. -vatten, n. wash, Skum, a. dim, dusky, -rasket, n. crepuscule. -ögd, f. dimsighted. -Ögdhet, f. dimness of sight. Skum, n. froth, spume, scum, foam, -ma, v. a. to skim. - mjölk, to fleet milk, to skim milk. - sig, to gather cream. -mig, a. frothy. -Slef, f. skimmer, scummer. Skumpa, V. n. to scamper, to jog. Skunk, m. pole-cat. Skur, m. shower. Skur||a, v. a. to scour, to clear. -gras, n. shavegrass. -trasa, f. rubber, clout. [villany. Skurk, m. rascal, wretch, -eri, n. Skuta, f. boat, barge, skute, sloop. Skutt, n. leap, -a, v. n. to leap. Sky, v. a. to shun, to avoid. -, m. aversion, utan -, without shame. Sky, m. cloud, -drag, n. waterspout, -fall , n. gush , rainspout; nostock, -hög, a. aerial. Skydd, n. protection; patronage, -a, V. a. to protect, to guard, to shelter, to shield, to secure. Skydds,|ande,m.tutelar genius, -href, n. bill of protection, -gud , m. tu- telar god. -gudinna, f. tutelar goddess, -helgon, n. tutelar saint, -herre, m. protector, -koppor, f. pl. cow-pox, vaccinae. - tull, m. protective duty, -vafct, f. safeguard, escort, -fingel , m. guardian angel. Skyff[|el, m. iron-shovel, -la, v. a. to shovel. Skyfve, n. brim (of a hat). Skygd, n. shade, shelter, i - af, un- der the shade of, under protection of. Skygg, a. shy, coy, timorous; skittish, starting. -a, v. n. to shy, to startle. -, V. a. to shade, to screen, to guard, -het, f. shyness, skittishness. -lapp, 772. eye-flap, blinder. Skyl, m. rick, -a, v. a. to rick. Skyla, v. a. to cover, to cloak, to hide, to palliate. Skyld Skänk 205 Skyld, a. kin. -Oman, m. kinsman. -skap, n. kindred. Skyldig, a. indebted; bound, obliged ; guilty, faulty, criminal. -het, f. duty, liability. Skylla, v. a. to charge, to blame. - en för, to charge one with. - på. en, to lay the fault on one. - ifrån sig, to deny the charge. SkyllHerknr, m. sentry box, -ra, v. n. to present arms. Skylt, m. sign; plate of a keyhole. -vakt, m. sentry, sentinel. Skymf, m. outrage, insult, affront, ig-1 nominy. -a, V. a. to disgrace, to outrage. -Rnde, n. affronting. -lig, a. opprobrious, ignominious. -Ord, n. opprobrious term, abusive word. Skyml|ja, v. n. to glimmer, -ig, a. grizzly; dusky, cloudy. Skym||ma, V. a. to intercept the light, to stand in the light. -, V. n. to grow dusky. -Hing, f. crepusoule, twilight after sunset, shutting in of the day. Skyminel, m. white or gray horse. Skymt, m. glimpse, peep, ,-a, v. n. to glimpse. - för ögonen, to have a sligt sight of. - förbi, to go ha- stily by. Skynd||a, V. n. to haste, to hurry, to tepeed, to hasten, to make haste, to be in a hurry. - sig, to make haste, to speed. - sig bort ifrån, undan, Ut, to speed away, -gam, a. hasty, quick, speedy, instant. -SRmhet, f. despatch, haste, speed, celerity. Skytt, m. shooter; archer; T. sagittary. Skyttel, m. shuttle. Skadfla, v. a.. to behold, to view, -ebröd, n. show-bread, -emynf, n. -epenning, m. medal, -eplats, m. theatre, stage, -erätt, m. show- dish. -espel, n. show, play, drama. -espelare, m. actor, player. -eape* lerskft, f. actress. Sk&f, s. Skof. Skål , 771. basin, bowl; scale; health, toast, dricka ens -, to drink one's health, to toast one, -Ig? a. con- cave, hollow. -ighet, f. concavity, hollowness, concaveness. -pnnd, M.j pound. Skåp, n. press, cup-board, safe. Skår|ja, - S&}.f. notch, score; slash, cut. Skäck, m. pied horse. - ig, a. pied. Skäfte, n. shave-grass. Skäfvor, f. pl. shivers in flax or hemp. Skägg, n. beard. - bril8k, n. rough chin. - ig, a. bearded. -iOS, a. beardless. - mussla, f. centre-fish. Skäkta, f. scutcher, swinglehand; ar* row. -, V. a. to swingle, to scutoh.| Skäl, n. reason, ground, motive, göra - för sig, to do one's part, taga - för en vara, to ask a high price for a commodity. - ig, a. reasonable, moderate, just. -.ighet, f. reason- ableness, justness. , Skäl, m. seal, sea-dog, Skälfva, f. shivering. -, V. n. to shake, to quake, to totter, to shiver. Skäll, a. dashed, watery, thin, washy. Skäll||a, f. bell, -gumse, m. bell- weather. Skäll||a, V. n. to bark; to scold. -8« Ord, 71. abusive word, nickname. Skälm, m. rogue, knave, villain; wag. -aktig, a. waggish, roguish, knavish. -Sk, a. wicked, villanous. -Stycke, n. roguery, trick. Skämma, V. a. to mar, to corrupt, to spoil, to blast; to deprave; to de- bauch, to defloirr. - ut någon för en Bak, to scandalize one för a thing. - ut sig, to behave ill. - sig, v. r. skämmas, v. d. to be ashamed (of); to be spoiled. Skämt, n. joke, jest, pleasantry, fun. på.-, in jest, -a, V. n. to joke, to jest, to fun. -are, 771. joker, jester, -ord, n. jocose word. -sam, a. jocose, merry, burlesque, familiar, -samhet, f. joooseness, wäggery, mirth. -vis, ad. by way of joke. Skänd,|a, V. a. to dishonour, to vio- late, to profane, -are, m. blasphe- mer , profaner. -W, a. infamous, base; scandalous, shameful. Skänk, tn. -bord, -skåp, n. buffet, 206 Skänkkanna Sladdra sideboard, -kanna, f. flagon. -SV6B, m. drawer. Skänk, m. present, gift; bribe, få till skänks, to get as a present, -a, V. a. to bestow, to confer upon, to present. - i, to fill, to pour out. Skäppa, f. bushel, barrel; bark-basket. Skär, n. rock, -en, -gård, m. the roeks and islands on the coasts of Sweden. - kail, m. inhabitant of the rooks or islands of a coast. Skär, a. clear, fair, pure; serene. Skära, f. sickle, reaping hook. Skär||a, v. a. to purge, -seld, m. purgatory. -torsdag, m. maundy- thursday. Skär||a, v. a. to out, to carve. - säd, tö reap the corn. - tänder, to grind the teeth. - bort, to cut off. - före, to carve. - i trä, to carve in wood. - in ett tåg, T. to reeve a rope. - upp en såg, to file a saw. - ut fett kreatur J, to castrate, to geld. - sig fom mjölkj, v. r. to turn; to break, -bräde, n. cutting- board. -bänk, m. chopping• form, -dike, n. ditch marking the bound- ary. -hyfvel, nt. plough - knife. -kigta, f. chopping-board. -knif, nt. cutting-knife, -slipare, m. seis- sors-grinder. -Stock, nt. T. coam- ing. -tänder, m. pl. incisors, -nil, f. shearings. - verk, n. cutting- engine; slitting-mill. Skärf, m. farthing, mite. Skärfv||a, f. shiver, splinter. - sig, V. r. to splint. -ig, a. full of splin- ters. [shelter. Skärm, m. screen. -tak, n. penthouse, Skärmyts||el, m. skirmish, -la, v. Skärp, n. sash. In. to skirmish. Skärpa, f. sharpness, acrimony. -, v. a. to sharpen, to whet; to aggravate; T. to open. Skärskåda, v. a. to examine, to scru- tinize, to consider. -D, f. conside- ration. SkÖfl||a, V. a. to plunder, to pillage, to ransack, to ravage. -ing, f. de- predation, ravage, Sköka, f. harlot, strumpet. Sköl, Skolgång, m. hollowway; cleft Sköld, m. shield, buckler, targot. scutcheon, coat of arms, föra i sköl den, to go big with. . -ebref, n patent of nobility. -010, f. amazon -padd, m. tortoise-shell. -padda» f. tortoise. SkÖlj||a, v. a. to rinse, to wash. öfver, to overflow, -vatten, f dishwater. Skön, n. liking, option, opinion. Skön, a. beautiful, handsome, charm- ing, fine, pretty, -färgare, m. dier in fine and genuine colours, -het, f. beauty, fairness, -hetsplåster, n. patch, courtpiaster. -hetsvatten, n. cosmetio water. -skrifning, f. calligraphy. Skönja, v. a. to discern, to distinguish, to perceive, to see. [f. brittleness. Skör, a. brittle, frail, fragile, -het, SkÖr||ftktig, a. libidinous, lewd. - ak- tighet, f. lustfulness, libidinousness. -lefnad, f. adultery, fornication, prostitution. Skörbjugg, m. scurvy, -sgras, n. scurvy-grass, scurvy-cress. Skörd, m. harvest, -a, v. a. & n. to reap. -eand, f. harvest • time. -eman, m. reaper, hatvest-man. -emånad, m. harvest-month, August. SkÖr||ask , m. tinderbox. -6, n. tin- der. [cockle-spar. Skörl, m. shlrl, cockle, -spat, m. Skört, n. skirt, -a upp, v. a. to gird up, to truss up. SkÖt||a, V. a. to tend, to nurse, to take care of; to manage; to cultivate, -are, m. waiter, keeper, tender. -Orska, f. nurse. -S61, m. nursing, care. Sköte, n. bosom, lap. -barn, n. bosom-child, -href, a. T. bill of emption. -synd, f. favourite sin. Slabbning, f. T. rounding. Sladd, m. drag, roller; T. the end of a rope, -a, v. n. to drag. Sladd||er, n., flam, stories, idle tales, -ertaska, f. chatterbox, -ra, v, n, to chatter, to gossip. Slaf Slinkfore 207 STftf, tn. slave, thrall, drudge. -han* del, m. slave-trade. - VR , V. a. to slave, to dfudge, to toil. -V6rl, n. slavery. - vinna, f. slave, woman- slave, -risk, a. slavish, servile. Slafsa, v. n. to lap. (Slag, n. blow, stroke, knock, slap; battle; swath; beating; warbling, trill- ing; turn,, circuit; kind, sort, breed; apopoplexy, palsy; T. board. - på Idäder, facing, -a, f. flail. -bom, m. boom to fell down; bar. -bord, 71. flap-table. -bur, m. trapcage. - dan* g8, f. ballad. -fluss, 772. apoplexy. -Kalt, ti. field of battle.^ -färdig, a. ready for battle, -hök, m. ho- ney-buzzard. -kämpe, m. bully, hector. -lod, 72. solder, soder; strik- ing weight. -Ordning, f. erder of battle, battle-array. -regn, 72. storm ef rain, gush. -tuta, f. divinatory wand. -sida, f. T. heel. -Smål, n. fray. -skatt, m. mintage, coi- nage-duty. -Ur, 72. striking clock, -åder, f. artery. Slagg, n. dross, slag, slacken, -a, V. a. to turn into slags. -hög, _ -varp, n. dross-heap. Slagt, m. killing of cattle, -B, V. a. to kill, to butcher, -are, 771. but- cher. -boskap, m. cattle that is to be killed, -bänk, m. butchery, but- cher's board, -hits, 71. slaughter- house. -månad, 77i. October, -ning, f. killing, slaughter; battle. -Offer, n. victim. Slak, a. slack, loose, -het, f. slack- ness, looseness. -na, V. n. to slack, to slacken, to flag. -sida, f. the thin flank. Slam, 772. mud, slime, -ma, v. a. to separate by washing. Slam||mer, n. clank, clatter, noise; flam. - mertaska, f. prating gossip. -TB, V. 72. to gingle; to chatter. Slampig, a. shabby, sluttish. [gent. Slams, 72. negligence. - ig, a. negii- Slang, m. long pipe of leather. Slanga, f. culverin; T. hose; spout, water-spout. Slank [Ja, v. n. to saunter, -ig, a. lank, loose. Slant, tn. stiver, farthing. Slapp, a. slack, lax. -a, V. a. to loosen, to mollify. -'söt, f. laxity, laxness. siarf, -ver, m. careless fellow. -&ktfg9 a. negligent, careless, -aktighet, f. negligence. -V», f. rag. -, V. n. to slubber. - i talet, to blunder when one speaks. -vig, a. ragged. Slash, n. wet, filth, -a, V. n. to dash with water, det slaskar, it rains. -lg, a. wet, dirty; rainy. -vädér, n. wet weather. Slef, f. ladle, -gås, f. spoonbill.; Slejf, m. knot of ribband. Slek||a, v. a. to lick, -e, n. saltcat. Siem, n. slime, phlegm. - drifvande, a. carrying off slime, -körtel, TH. pituitous glandule. -mA, V. n. to cause slime. -mig, a. slimy. - mig* het, f. sliminess. (scene. Siem , a. bad, vile, filthy; dirty; ob- Slentr|[a, V. n. to saunter, to loiter. -Ian, m. common course, old custom. Slicka, v. a. to lick. - sig in hos någon, to creep into one's favour, -re, m. lick-dish, smell-feast. Slida, f. scabbard, sheath, case. Sliddersladder, n. tittle-tattle, non* Slik, a. such,* the like. (sense. Slimmask, m. snail without house. Slimsa, f. lump, clod. Slinga, f. noose, running knot. -, v. a. to twist. Slingr(|a, v. a. & n. to roll. - sig, v. r. to wind. - 8ig omkring, to curl round, to twist itself. - sig ifrån, - undan, - utur, to disen- tangle, to disengage, to rid one's self from, to slip away, -ing, a. ser- pentine, sinuous. Slink, n. dangling; clandestine prac- tices, tricks, -a, V. n. to dangle, ts hang loose; to slip out, to slip away, to pass. Slinka, f. jilt, tit; conferva (a plant). Slinker, m. rover. SUnkfÖre, n. smooth sledge-road. 208 Slinta Slutsats Slinta, V. n. to slip, to slid, to miss one's step; to glance. Slip[|U, V- «• to sharpen, to grind, -are, m. grinder, -går, n. grind- ing-mud. -hjul,,n. polishing wheel. -qvarn , f. grinding- mill^ - steil, m. grindstone. Slippa, V. a. to escape, to come off. -, V. n. to get rid of, to get from. - af, to slip off. - fram, to get forward. - förbi, to pass. - ifrån, to get from, to come from. - in, to get in. - lös, to get loose. - un- dan, to escape, to come off safe. - upp, get up; to get out» - öfver, to get over. Slipprig, a. slippery; obscene. -het, f. slipperiness; obscenity. Slira, v. n. T. tåget slirar, the cable surges. (sweet. Slisk, n. sweetmeat. - ig, a. too Slit)|a, V. a. to tear; to pull; to wear; do determine, to decide. - spö, to be whipped with rods. - ondt, to suffer. - något ifrån en, to snatch a thing from one. - sig lös, to dis- entangle one's self. - på, to wear. - sönder, to tear in pieces. - ut, to wear out. -age, n. T. wear and tear, -as, v. d. fom något J, to scramble for a thing. -uillg, f. tearing, wear- ing; gripes, belly-ache. Slockna, v. n. to go out. - ut, to die. Slok||a, V. n. to hang down, to droop. - vingarna, to be crest-fallen, gå och -, to loiter. -ig, a. hanging, slouching. -Öra, n. long-ear. Slom, m. smelt (fish). Slopa, v. a. T. to break up. SlOtt, n. castle, palace. -fogde, m. castellain. Slug, a. sly, sunning, crafty, sharp, shrewed, artful, -het, f. slyness, craftiness. Sluka, V. a. to swallow, to devour, to glut, -re, m. devourer, glutton. Slummer, m. slumber, nap. -aktig, a. sleepy, negligent, drowsy. -aktig* het, f. carelessness; drowsiness. Slumr||ar v. n. to slumber. - öfver enting, to -pass over a thing slightly* -rig, a. slumbery, drowsy; careless* heedless. Slump, m. chance, accident, casualty, hap; remainder, rest, residue, af en -, by chance, -a, V. n. to cantel, to bargain for the lump, -köp, n. bargain for the lump. -lycka, f. lucky chance. Slnng||a, f. sling. -, V. a. to sling. Slunk, m. gulp. [-orm, m. boa. Slunt, m. lubber, lazy sturdy fellow. -a, V. n. to loiter, to idle. Slup, m. pinnace, sloop, barge. - rod- dare, m. cockswain. SIurfv||a, V. n. to slubber, -ig» a. heedless, careless. Slnsk, m. sloven. - ig, a. slovenly. -Igliet, f. slovenliness. Sluss, m. sluice, floodgate, -pennin» gar, m. pl. sluice-toll, -port, m. sluice-gate. Slut, n. end, close, issue, conclusion. till -, to the end. göra - på, to put an end to. taga -, to finish, to end. komma till - med någon, to come to a settlement with one. -a, V. a. to end, to finish; to con- clude, to contract; to shut, to close; to conclude, to infer, to gather. -, V. n. to terminate, to cease; to shut. - räkning, to settle accounts. - för. bund, to make an alliance. - vän. skap, to contract friendship. - köp, to strike up a bargain. - en afhand- ling, to transact. - i bojor, to put in irons. - igen, to shut. - ihop, to shut close. - med arbete, to end one's task. - till, to infer. - från det ena till det andra, to infer one thing from another. - upp, to break up, to end. - sig, to end. -en, a. •reserved. slutet sällskap, club. slutna led close ranks, -följd, in. syllogism. - kOUSt, f. logic. -lig, a. final, ultimate, -ligen , ad. al last, finally, after all, ultimately, -påstående, n. conclusion. -räk» ning, f. final account. -Stttö, «u. Slutstafvelse Slägtskap 209 conclusion, Inference. -Stafvolse, f. last syllable. - Sten, Tn. keystone. Slnta, f. T. flood-board. Slutt||a, v. n. to slope, -ando, a. sloping, declivous, aslope. -Iling, f. descent, glacis, declivity, bending; shelving. [naughty. Slyngel, m. scoundrel. -aktig, a. Slå, m. key, cross-piece. Slå, V. a.&n. to beat, to strike, to knock, to dash. - en äng, to mow. - mynt, to coin money. - tegel, to make bricks. - en knut, to cast a knot. - takten, to beat the time. - af, to cast; to abate; to strike of. - af med skämt, to put off with a jest. - an, to tax; to produce effect. - bakut, to kick. - bort, to throw away, to cast away. - efter en rymmare, to go in pursuit of a run- away. - efter något, to search for something. - fram, to drop. - för, to clap on. - i, to fill, to pour out, to fill out, to drive, to put in; to affect. - i vädret, to make light of. - ifrän, to knock away. - ifrån sig, to throw back; to return the blows. - igen, to return the blows; to shut. - igenom, to beat through, to drive through; to sink, to sink through. - ihjäl, to beat to death. - ihjäl sig, to fall to death. - ihop, to make up; to dash together; to shut. - in, to succeed; to come to pass, to fall out. - ned, to beat down; to ram down; to cast down; to lay; to strike down; to powder down upon. - om, - omkring, to wind about; to lay about. - om, to turn, to change; to beat again. - omkring, to use indirect expressions. - omkull, to throw down. - på porten, to knock at the gate. - stort på, to live high, to make a great figure; - sönder, to break in pieces. - till, "to strike; to set up. - till riddare, to dub one a knight. - tillbaka, to reflect, to cast back; to start back, to reflect. - undan, to knock away. - under sig, to throw under one's Swedish-English Diet- self; to > engross, to usurp. - upp, to affix; to fasten, to put up; to pitch, to set up; to open, to list; to broach, to pierce; to open; to find out; to turn ; to break loose; to break. - ur, to pour out, to put out of. - ut, to throw out; to knock out; to break; to extend; to stretch, to ham- mer out; to flower, to blossom, to put forth; to break out; to fall out, to turn. - öfver, to throw over; to lay over; to estimate. - sig, v. r. to hurt one's self; to moisten, to yields - sig baklänges,' to fall backward. - sig för bröstet, to beat one's breast. - sig (krokna som trä), to warp. - sig igenom, to press or to get through, to fight one's way through. - sig ihop, to associate one's self with another. - sig lös, to unbend one's self. - sig till, to apply one's self to; to addict one's self to. - sig till ett parti, to take a party. - sig på ens sida, to side with one. [m. sloe-bush. Slån, n. sloe, black-thorn. -buske, Slås, v. d. to fight; to beat, to strike, - med någon, to fight with one. - om nagot, to fight for something. Slåtter, m. moving, -blomster, n. grass of Parnassus. -karl, m. mower, -tid, m. mowing - season. - Ö1, n. harvest-feast, riptowel. Släck||a, V. a. to quench; to put out; to allay; to slack, to kill. - sin harm på en, to wreak one's harm upon one. -re, m. extinguisher, -ning, f. quenching, extinction. Släd||e, tn. sledge, åka på -, to ride in a sledge, -fart, m, -parti, n. sledge • race. -före, n. sledging, -trafvare, m. sledge-horse. Slägga, f. forehammer, sledge. -, V. a. to hammer, to strike with a sledge. Slägt, f. family ; kindred, relations; tribe, -as, V. d. to take after. -6, n. generation, genus. -ing, m. re- lation, kinsman, kinswoman. -re- gister, n. genealogy, predigree. -skap, f. relation, affinity. 210 Slanda Smet Slända, f. distaff; balance-fly. Släng, m. blow, stroke; draught with the pen. hafva - af, to have a little of, to be inclined to. -a, v. a. to throw, to fling, to toss. -, V. n. to sling, slänga sig som en mask, to twist one's self like a worm. -kap- c.P8' f- Spanish* cloak. Slap,-». train; toil, drudgery, -a, f. dray, sledge, -a, V. a, to drag. -, 17. 71. to trail; to toil, to drudge. - ihop, to amass with toil. - ut sig, to waste one's strength. -as, V. d. - med, to labour under. -ig, a. drawling; toilsom, laborious, -tåg, 71. tdga i släptåg, T. to take in tow. Släpp||a, V. a. to let go, to let loose, to quit, to urihand, to let fall; to shed, släpp mig, let me go. - af, to let off. - bort, to let go, to part with, to dismiss. - efter, to slacken, to remit. - efter si§>, to drop. - fram, - förbi, - igenom, to let one come forward. - in, to let in. - lös, to let loose. - ned, to drop, to let fall, to let down. - till, to find; to put to. - upp, to let up. - ur, - ut, to let.out, to releave, -händ, a. apt to let slip out of one's hands what he holds; yielding. Slät, a. smooth, sleek, plain, level, even; flat; wretched, worthless, göra sig to cringe, to fawn, -a, V. a. to smooth. - hammare, 777. smooth- ing hammer, -het, f. smoothness. -hyfvel, m. smoothing plane. -80m, 771. plain - sewing. -t, ad. smooth, plainly; ill, poorly, wretchedly, rätt och -, plainly, fairly, openly. -, f. plain. -tbygd, f. plain country. 81Ö, a. blunt; dead; dull, addle, weak, -net, f. bluntness, dulness. - skodd, a. shlipshod. - säd, f. refuse of corn, oSalcorn. Slödder, n. trash, worthless people. 810g, a. handy, dexterous. Slöja, f. veil. Slöjd, 771. industry, mechanical art, manufacture; work in wood, -a, V.' $0. to cut in wood, to cut; to manu- facture. -IdkarO, m. manufacturer, -Ord, n. technical wore!. - skola, f. school of industry. SlÖr, n. caruncle. SlÖS||a, v. a. to lavish, to squander. - bort, to squander away. - i mat, to be profuse in victuals, -aktig, a. prodigal, lavish, profuse. -3k« tighet, f. prodigality, profusion, -are, m. prodigal, spendthrift, la- visher. -eri, n. prodigality. Smack, f. T. smack, -a, v. n. to ' smack; to croak. Smak, 771. taste, savour, gust, relish, flavour, efter min -, according to my taste, fatta - för något, to take a fancy to a thing, -a, V. a. to taste. -, V. 71. to savour, to taste. det smackar mig icke, I don't like it. -full, a. tasteful, tasty. - lig, a. savoury, well tasted, palatable, toothsome. -lighet, f. savouriness -iOS, a. tasteless, unsavoury, insipid, -löshet, f. unsavourjness, tasteless > ness. Smal, a. slender, narrow, small, thin, slim, -ben, 71. the small of the leg. -bent, a, spindleshanked. -het, f. slenderness, narrowness. -na, V. n. to grow slender or thin, to taper, to grow smaller. Smalts, m. smalt, blue-glass. Smaragd, 77». emerald, -moder, f, chrysoprasus. Smaska, v. n. to smack. Smattra, V. n. to clatter, to crackle. Smed, 771. smith. -Ja, f. forge, a smith's shop. -jehammare, m. sledge-ham- mer, sledge. -jehärd, tti, hearth of a forge. -jestäd, n. anvil. Smek, 71. caresses, fawning, -a, V. a. to caress, to sooth; to coax. - sig in hos en, to wriggle one's self into one's favour, -er, m. fawner, fond- ler. -full, a. caressing, fawning, -månad, 77i.the honey-moon.-namn, 71. fondling-name. - Ord , -tai, 71. flattering word. -Unge, m. darling. Smergel, m. emery, emeril. Smet, m. dough, paste, glue. -, n. Smeta Smäll 211 grease, filth, -a, V. a. to smear, to glue, to paste, to daub, to besmear, to bedawb. Smlck||er, n. flattery, adulation, fawn- ing. -ra, V. a. to flatter, to wheedle, -rare, m. flatterer, wheedler. Smid||a, V. a. to forge, to hammer. - ihop, to weld together. - ihop en lögn, to trump up a lie. -0, n. iron-tools, iron-work, iron-ware. - ig, a. malleable; ductile; limber, supple, soft, flexible, pliable, pliant; nimble. -Igliet, f. malleableness , ductility; flexibility, suppleness, limberness, agi- lity, softness, pliantness. Smil, n. smerk, simper, -a, V. a. to smerk, to fawn, to simper, -are, -er, m. fawner, coaxer. Smink, n. paint, -a, v. a. to paint. Smisk, n. cut, lash, -a, V. a. to whip, to lash, to beat. Smitth'a, f. contagion, infection, catch- ing disease. -, v. a. to infect, to taint. - Sam, a. infectious, conta- gious, infective. Smolk, s. dust, mote, filth, -a, v. n. to dust; to part with the threads. Smuggl||a, v. a. & n. to smuggle, to run, to contraband, -are, m. smugg- ler, contrabandist. - Ori, n. smuggling. Smul||a, f. crum, crumb, mote, little bit. -, v. a. to crumble. - sig, to fall into crumbs, to crumb, -gråt, m. niggard, miser. -ig, a. crumbled, -päron, n. meltingpear, beurree-pear. Smult, a. T. smooth. - vatten, smooth water. Smultron, n. strawberry. Sinusla, V. a. to shuffle (out of the way), gå och -, to go sneaking about. Smuts, m. dirt, filth, smut, spil. -a, V. a. to dirt, to sully. - ig,- a. dirty, foul, smutty, filthy. -igh^t, f. dir- tiness, nastiness. Smutta, v. n. to tipple. Smyck||a, v. a. to adorn, -e, n. jewel. Smyg, Tn. hiding-place, lurking-place, -a, V. a. & n. to smuggle, to steal in; to slink, to sneak. - fram, to bring a thing, forward with some artifice. - sig bort. to steal away. - sig fram, to steal forward. - sig ige- nom, to sneak through. - in, to smuggle, t0 steal into. -er, m. snea- ker. -hail del, m. smuggling. -hand» lare, m. smuggler, -hål, n. loop- hole. -skolfi, f. hedge-school. - Vrå* m. lurking-place, -väg, m. by-way. Små, a. small, little, petty, de små, the little one's. -aktig, a. illiberal, mean, punctilious. -barnsskola, f. infant-school. -falsk, a. cunning, subtle, sly. -flsk , m. small fishes, cudle. -folk, n. low people. -horre, m. coxcomb- -klok, a. prematurely wise. -le, v. n. to smile. -mynt, n. -penningar, m. pl. small mo- ney. -nätt, a. neat, nice, pretty, -randig, a. with narrow stripes, -rede, n, sjnaii utensils. -rotsare, m. parasite. -Sflker, f. pl. trifles, small wares. -skog, m. underwood, copse, -skratt, n. smiling. -stad, m. a little town, -stadslik, a. boroughlike. -Sten, m. small stones, -sven, m. footboy. -torsk, m. whiting pout, -trän , n. pl. under- wood, brushwood. Småningom, ad. by little and little, by degrees. Smått, ad. a little, scarce, det är - för honom, 'tis very scarce with him. regna -, to drizzle, handla i -, to carry on a small trade, to Smäcker, a. slender. [retc.lL. Smäd||a, v. a. to rail, to calumniate. -ande, a. blasphemous, iujurious. -, n. railing, blasphemy, -are, m. rai- ler. -efall, a. blasphemous, oppro- brious, ignominious, scurrilous, -else, f. blasphemy, -elysten, a. slande- rous. -elystnad, f. medisance, slan- derousness. -eord, n. opprobrious word, blasphemy. -eskrift, f. lam- poon. -lek , m. ignominy, disgrace, -lig, a. opprobrious. Snilikta, V. n. to languish, to long for. Smäll, m. clap, report, explosion, noise. 212 Smälla Sniken crack; lash. -V. n. to crack; to make a report. - af, to pop off. -flkon, n. box on the ear. -kyss, n. smack, smacking buss. -pulver, n. fulminating powder. Smält||a, f. sow, pig, fusion. -', v. a. to melt, to smelt, to fuse, to liquefy ; to digest; to put up, to pocket an affront. -' ihop, to melt together. -, V. n. to melt; to dissolve; - bort, to melt away. - i tdrar, to melt into tears, -are, m. smelter, -bar, a. fusible, dissolvable; digestible, -barhet, f. fusibility, -degel, m. crucible. -glas, n. enamel, smalt, -hjtta, f. furnace, smelting-hut. -härd, m. forge, -ning, f. fusion, melting; digestion. -Ugn, m. furnace. Smärre, a. compar. less, smaller. Smärst, a. superl. least, smallest., Smärt, a. slender. Smärtjja, f. smart, affliction, grief, pain. -, V. a. to pain, to afflict, to grieve. -full, -sain , a. painful, afflicting, tormenting, grievous, -stillande, a. anodyne, lenitive. Smarting, m. T. service. SmÖja, V. a. to ply, to thread (a needle). Smör, n. butter, -bytta, f. butter- tub. -gås, m. buttered bread, slice of bread and butter. Smörja, V. a. to anoint, to grease, to daub, to smear; * to bribe. - ihop, to trump up. - ned, to soil, to de- file, to dirty, to daub. - en till konung, to anoint one a king, smordt vin, adultered wine. -, f. ointment, grease; bribe. Smörjelse, f. ointment, unction. Snabb, a. swift, quick, active, speedy, fleet, able. -fotad, a. swift of foot, -het, f. swiftness, speed. Snabel, m. trunk, spout, proboscis; great bill. Snack, m. chat, parley, talk. -8, v. n. to chat; to talk nonsense. (slip. Snafva, V. n. to trip, to stumble, to Snapp||a, V. a. to snatch, to snap. - upp bref, to intercept letters. -hanc, an, robber, freebooter, -händ, a. light-fingered i thievish -Batik, m. snapsack, knapsack. Snar, n. thicket. ' Snar, a. ready, quick, prompt, var be quick. - are, a. sooner; rather. -ast, a. soonest, som -, in a little while, -fyndig, a. inventive, -het, f. swiftness, speed, -ligen, ad. shortly, ere long, speedily, quickly. -mogen, a. premature, soon ripe, -sint, a. hotheaded, coleric. -sticken, Ck touchy, captious. -trogen , a. cre- dulous, easy, -trogenhet, f. cro» dulity. Snar||a, f. snare, gin. -binda, f. small bind-weed. Snarka, v. n. to snore. Snarrverk, n. trumpetlike organpipes. Snart, ad. soon, quickly; easily; shortly. sd - som, as soon as. Snask, n. sweetmeat, -a, V. n. to smack, to eat dainties. - er, m. dainty person, sweet-tooth. Snatt||a, v. a. to pilfer, to filch. -ori, n. theft, pilfery. (ter. Snatt||er, n. chatter, -ra, v.n. to chat- Sned, a. oblique, wry, crooked, trans- verse, sideways, aslant, overthwart, sideling. -8, V. a. to plough athwart, to twifallow. -het, f. obliquity. -segel, n. stay-sail, triangular sail. -Språng, n. side-leap, start, slip. -t, ad. pd obliquely, awry, a bias, asquaint. se -, to look awry. se - pd någon, to look askew upon one. bo - of ver, to live over the way. -ögd, a. squint-eyed. Snedd, m. obliquity, bias, pd sned- den, a bias, a swing. Snegla, v. n. to look askew, to eye askance. Snibb, m. tip, lappet. Snickl'are, m. joiner, -argesäll, m. journeyman-joiner. -T8, V. n. to do joiner's work. Snid||a, v. a. to out, to carve. - verk, n. carved work, carving. Snifsa, V. a. to cut figures, to carve. Snigel, m. Aug, leech. Snikijas, v. d. to be covetous. -eq. Snikenhet Snöplig 213 a. covetous, eager, desirous, greedy, -enhet, f. greediness, avidity. Snilla, v. a. to steal privily, to pur- loin, to embezzle. Snille, n. genius, wit. - flygt, 771. turn of mind. -foster, 7». product of wit. -gåfva, f. talent. - 1'ik, a, ingenious, spirited. Snipa, f. pickerel (fish); boat, wherry. Snitt, 771. cut, incision. Sno, f. string, twist. -, V. a. to twist, to twine. - upp, to untwist. - sig, to twist itself. Snok, 771. snake. Snoka, v. n. to search. - upp, to trace out. -re, tn. searcher, spy. Snopen, a. d^ountenanced, ashamed. Snoppa, v. a. to top, to snuff (the candle). Snor, tn. snot, -Ig, a. snotty. Snubb||a, v. a. to snub, to huff, to check. -Or, f. pl. reproof, reprehen- sion. [graze, to attinge. Snudda, v. n. to touch slightly, to Snufva, f. cold, catarrh. Snugg||a, v. 71. to play the parasite, to spunge. -gäst, Tn. parasite. Snurra, f. top, gig. -, v. n. to turn, to whirl, to spin round. Snus, n. snuff, -a, v. n. & a. to take snuff; to snuff. - till en, to snub one. -are, Tn. snufftaker. -dosa, f. snuffbox. -hane, tn. beau, cox. comb. SllUSk, n. nastiness, filth, dirth. -er, m. sloven. -Ig, a. slovenly, nasty, squalid. -igliet, f. slovenliness. Snut, tn. snout, muzzle; lappet; end, point; roll of butter. - ta, v. a. to Snyfta, v. n. to sob. [suckle. Snygg, a. neat, genteel, cleanly, clean. -a, V. a. to clean, to dress, -het, f. cleanliness, neatness. Snyta, V. a. to blow, to snite; to Snyte, n. jnout, proboscis. (snuff. Snål, a. covetous, avaricious, greedy. -as, t7. d. to play the parasite." - efter, to be covetous of. -het, f. co- vetousness, avarice, greediness, avidity. Snär, n. thicket. Snäck||a, f. cockle, periwinkle; snail, snäckan i örat, cochlea, -form ig, a. spiral. -hus, n. snail-shell. -linie, f. spiral line, conchoid. Snäf, a. scanty, -het, f. scantiness. Snäll, a. swift, fleet, quick; sweet, -fotad, a. swiftfooted, -het, f. speed, swiftness, rapidity, quickness, velocity; ability, capacity, -post, m. diligence, -press, m. fly »press, steam-press. -seglarO, m. quick- sailing vessel. -tåg, n. fast train. -våg, f. steel-yard. Snäppa, f. snipe; common sandpiper. Snäppare, m. spring-lancet. Snärjda, V. a. to snare, to entangle, to catch in a snare, låta - sig, to give into the snare. -ahde, a. cap. tious. -gräs, n. goose-grass, clivers. Snärt, m. whipcord, -a, v. n. - till en, to tap one. - förbi en, to brush by one. -, f. lass, a smart or a snap- pish girl. Snas||a, v. a. to huff, to snub, -or, f. pl. offensive words. Snö, m. snow, -a, -ga, v. n. to snow, -blind, a. dazzled by the snow. - blomma, f. snow-drop, -boll, m. snow-ball. -drifva, f. drift of snow, -fall, m. downfall of snow. -fiflga, -flinga, f. flake of snow. -glopp, n. snow .mixed with rain, sleet. -hvit, a. snow-white. -ig, a. snowy, -klocka, f. snow- drop. -loppa, f. snow-fly. -lärka, f. snow-bird. -BIOS, n. whipt cream -plog, 771. plough for snow. -ras, n. mass of snow rolling down a moun- tain. -ripa, f. ptarmigan. -skata, f. field-fare. -sparf, m. snow-bird, cherry • chirper. - väder, n. snowy weather. -yra, f. sprinkling of snow. Snöd, a. vile, trifling. Snö fl a, v. n. to snuffle. Snöga, s. Snöa. SnÖp!|a, t), a. to geld, to castrate, -are, 7». gelder. -ing, m. castrate, eunuch. (contemptible, vile. Snöplig, a. shameful, ignominious. 214 Snöra Sommartid Snör||a, v. a. to lace. - af, - upp, to unlace. - fast, - igen, - ihop, to lace tight or close, -band, n. lace. -e, n. string, line-; twist. -hål, n. lacehole, eyelet. -lif, n. stays, bodice. -makare , m. lace - maker, -nål, f. tag. -rem, f. lace. -rät, a. straight by line. -Slå, V. a. to mark with a chalked string. Snörpa, V. a. to stitch up, to draw up, to sew together. - ihbp mun- nen, to contract the mouth. So, f. sow. Sobel, m. sable, -skinn, n. sable- Societet, f. society. [back, sable. Socka, f. sock. Sockel, tn. socle, socket, footing. SOflken, f. parish. -bO, m. parishio- ner. -bud, m. a parson's going to administer the holy sacrament to a sick. . -gång, m. collection of alms in the parishes. - prest, m. parish- priest. - Skola, f. district-school, parish-school. -SKrlfvaro, m. vestry clerk. -Stuga, f. house where the church - wardens and parishioners hold their meetings, -stämma, f. meet- ing of the parishioners; vestry. Socker, n. sugar, -ask, m. sugar- box, sugar-dish. - bagare, m. con- fectioner. -bagerl, n. confectionary, -bakelse, f. confect, comfits. - bruk, n. sugar-house. -bröd, n. sugar- bread, biscuit. - dOSO, f. sugarcaster. -rot, f. skirret. -rör, n. sugar- cane. -slrap , m. melasses. - fiju- dare, m. sugarboiier, refiner of sugar. -Sjuka, f. diabetes, -topp, m. Sugarloaf. -tång, f. sugartongs. -vatten, n. sugared water, -ärter, m. pl. garden-pease. Sockra, v. a. to sugar. Soda, f. soda, -vatten, n. soda- Solfa, f. sofa. [water. Sovkammare, m. -mm, n. bed- chamber, dormitory. -V8, V. n. to sleep. - på en sak, to consult one's pillow. - Ut, to take one's fill of »leeping. - middag, to take a nap after dinner, infra hand sof, my hand was asleep, -vande, ft. sleep- ing, sleep. -vai'O, m. sleeper. Sofvcl, n. bymeat, sool, sowcl, any victuals eaten with bread. -8am. a. feeding, nutritious. Soja, f. soy. Sol, f. sun; glory, -a, V. a. to sun, to dry in the sun. - sig, to bask in the sun. -badd, n. heat of the sun, apricity. -bergning, f. sun- set. -blind, a. dazzled by the sun. -blomma, f. sun-flower, turn-sol. -bränd, a. sunburnt, -bränna,, f. sunburning. - cirkel, m. solar circle, -fjäder, m. Jan. -fläck, m. solar spot, -förmörkelse, f. solar eclipse, -glas, n. burning-glass, -grand, n. atom, mote, mite, -gäng, m. sunrise; sunset, -hett», f. héat of the sun. -hvarf, n. solar circle. -ig, a. sunny. -klar, a. Sunbright, evident, clear, -månad, m. solar month. -rOS, f. sun-flower, tum-soi. -skärm, m. parasol, -stråle, sun-beam. -styng, n. sunstroke, sjiasis. - ståu<l, n. solstice. -Sy» stem, n. solar system. - torka, V. a. to dry in the sun. -uppgång, m. sunrise. - ur, n. sun-dial. -vind, a. warped, cast -Visare, m. gno- mon, cock of a sundial. -år, n. solar year. Sola, f. salt-water, brine; a kind of plaice, sole (fish); sole of a shoe. Solavexel, m. sole bill, single bill. Sold, m. pay. (tary life. Soldat, m. soldier, -lefnad, f. milk Solf, n. lam, warp. Solk, n. soil, dust Som, pr. who, which, that, den -, he that det that which. -, C. as, like. - om, as if. -lige, a. pi. some. Sommar, m. summer, om sommaren, in the summer, i -, this summer, i somras, last summer. - aftonr m. summer-evening, -dag, m. sum- merday. -fågel, m. butterfly, -må- nad, m. summermonth, June. -tid, m. summerseason, Somna Spat 215 Sonina, V. n. to fall asleep. Somt, a. n. some, t -, in some par- ticulars. Son, 77». son. -dotter, f. grand- daughter. -dottersdotter, f. great granddaughter. -hustm, f. daughter in law. -Hg", a. filial. -SOU, 77». grandson. -SOOSSOH, 77». great grand- son. (probe, to sound. Sond, t?», probe, sound, -era, V. a. to Soplla, f. whisk, oven-besom. -, V. a. to sweep, -re, 77». sweeper. -hög, 77». heap of sweepings. - or, f. pl. sweepings. -qvast, m. broom, be- som. -skyffel, 771. dustpan. Sopp||a, f. soup, broth, -fat, 7». soup-dish. -skål, »7». porringer, -slef, 77». soup-spoon. Sorg, m. sorrow, grief, woe, wo, affliction, trouble, regret; care, concern; mourn-' ing. -betygelse, f. condolence, -bunden, a. sorrowful, afflicted. -drägt, 77». mourning. -fl'i, a. free from cares. -frihet, f. tran- quillity. -fållig, a. solicitous, care- ful, jealous, industrious. -fällighet, f. care, solicitude, carefulness. -11US, 7». family or house where somebody is dead. -kliidd, a. dressed in mourn- ing. -lig, a. mournful, sad, sorrow- ful, doleful, dismal, melancholy, af- flicted. -1Ö8 , a. careless, unconcer- ned, heedless , unmindful. -löshet, f. carelessness, negligence, inattention, heedlessness. -mtisik, f. mourning- music. -qväde, f. elegy, -sen, a. sorrowful, sorry, sad. - senhet, f. sadness, melancholy. - 8pel, 7». tra- gedy. -ställe, 7». gå i sorgställe, to follow a funeral. -tid, 77». mourn- ing-time. Sork, 77». field-mouse. Sori, 7». noise; rattling, -a, V. n. to make a noise; to rattle; to murmur. Sort, 77». sort, sortment, kind, -era, V. n. to belong to. -, V. a. to sort, to assort. -ering, f. sortment. -In» ent, 7». assortment. Sot, 7». soot; blast, blight, -a, V. a. to sweep. - net!, to daub with soot. -aktig, a. fuliginous, -are, m. chimney-sweeper. -höna, f. water- hen. -ig, a. sooty, fuliginous; blasty. Sot, f. sickness, disease. -död, m. natural death. -, a. naturally dead, -säng, f. death-bed. Spad, n. broth. Spade, m. spade; spatula, slice. - r, Spak, m. coltstaff, lever. [m. spade. Spak, -färdig, a. tame, gentle, quiet, tractable. - färdighet, f. gentle- ness, tractableness. Spalier, m. espalier. Spalt, 77». T. column. Span||a, V. a. to pry, to spy; to trace. -ing» f- tracing^ investigation; in- telligence. få - på, to get intelli- gence of. Spann, ni. corn • measure containing about two bushels; span, slå väl i -, to yield, well. -, 7». teamage, set of coach - horses; span. - häst, m. coach-horse. - 111 ål, m. corn, -måls» bod, f. granary. - målshandel, »T», com-trade, -målshandlare, m. cprn-merchant. -rem, f. shoemaker's stirrup. - ridai'O, m. jockey, postillion. Spansk, a. Spanish. - fluga, Spanish fly, cantharide; blister. - gröna, verdigrise. -rOl", n. cane, bengal-cane. Spar||a, V. a. to spare, to save, to hus- band. - till én annan tid, to re- serve till another time. - sig, V. T. to spare one's self. - bank? 77». -kassa, f. savings-bank. -bössa, f. thrift-box. -sain, a. sparing, sav- ing, thrifty. -samhet, f. saving- ness, sparingness, frugality. Sparf, m. sparrow. -110k, 77». sparrow- hawk. Spark, 77». tick, -a, v.,a. to kick. - balcut, to kick behind. - upp en dörr, to kick a door open. Sparr, m. broom. Sparr||O, m, rafter; spar, -lag, n. the rafters of a roof, -lakan, 7». bed;curtain. -lakanslcxa, f. cur- tain-lecture. Spiirrls, m. asparagus. Spat, it», gpar. 216 Spatsera Spiksjuk Spatser|[a, v. n. to walk, -gång, Tn. walk. Spätt, Tn. spavin, scratches. Spe, n. mook, göra - af, to make a mock of. på -, by way of mockery, -full, a. sarcastic. -fågel, tn. mocker, scoffer, fleerer, jeerer. -glosa, f. gibe, sneer, scoff. - 01'd, n. taunt. Speceri, n. spice, -handel, tn. gro- eery, -handlare, tn. grocer, spicer. Speci||alitet, f. speciality, -el, a. special, especial, particular, -ell, ad. especially , particularly. - flcei a , V. • a. to specify, to particularise. f>pedit||ion, f. conveyance, dispatching. -lonshandel, tn. carrying-trade, transmission-business. -Of, tn. dis- patcher. Spegel, Tn. looking-glass, mirror; panel; T. stern, -fabrik, tn. lookingglass- manufacture. -folium, n, tin-foil. -fäkteri, n. mock-fight, sham-fight, - deception. -gifts, n. mirror-glass. Spegla sig, V. r. to view one's self in a glass. - i någons exempel, to take an example by one. Speja, v. a. to spy. -re, tn. spy. Spektakel, n. spectacle, show; play. 8pekul||ant, Tn. speculator, enterpriser. -ation, f. speculation, enterprise, -era, V. n. to speculate. Spel, n. game, play; music; play, exe- cution; trick, sätta på-, to hazard at play; to hazard, to venture, vara med i spelet, to be engaged at play; to have finger in the pie. hafua fritt -, to have free scope, röra på spelet, to beat the drum, -a, v. a. to play on. - öfoer, to rehearse. - kort, to play at cards. - högt, to play at great game. - ut„ to have the forehand; to play a card. - en komedi, to act a play. - en ett puts, to play one a trick. - under ett täcke med någon, to have un- derhand dealings with one. -are, Tn. gamester, -bom, Tn. bar of the capstan, -bord, «. gaming-table, -dosa, f. mutual -hus, n. gaming-house, -klubb, m. garbing, club. - kort, n. play-card, -man, m. musician, fiddler, -penning, m counter. -penningar, pl. pay. money, -rum, n. play-room; elbow- rum, scope. -sjuka, f. gaming- disposition. -Ur, n. musical clock. -verk, n. play-things; rareeshow. Spelt, m. spelt. Spenat, tn. spinage. Spendera, v. a. to spend. Spen||e, m. udder, teat, dug. -barn, n. suckling, babe. - horn, n. sucking- bottle. -varm, a. milkwarm, -vårta, f. nipple. Spenslig, a. slender, slim, gracile. -het, f. slenderness, thinness, graoi- Spergel, m. spurry. ility* Speta, V. a. to distend, to stretch out. Spets, tn. point; pinnacle, point, sum- mit , top; head, front; lace, bjuda en spetsen, to bid defiance to one. knöppla spetsar, to make laoe. -a, V. a. to point, to sharpen; to empale. - öronen, * to prick up one's ears, -bof, m. sharper, -fundig, a. sharp, crafty, acute, subtile, smart, sly, subtle, shrewd. -fundighgt, f. sharpness, smartness. -glans, tn. antimony, stibium. -glas, n. wine- glass. -hund, tn. pomeranian dog. -lg, a. pointed, acute; sharp, smart, biting. -kramai'O, tn. laceman. -manschett, m. laced ruffle, -vink» lig, a. acutangular, oxygonal. Spett, n. spit, -a, v. a. to spit. Spiauter, tn. spelter, zink, pewter. Spicke||n, a. salted, dried in the sun or in smoke, -kött, n. hungbeef. -Sill, tn. pickled or salt herring. Spigg, m. stickleback. Spik, tn. nail, -a, v. a. to nail. • igen, to nail up. - upp, to nail on, to nail at, to affix. - borr, m. pier- cer, gimlet, -böld, 771. small boil, -hammare, Tn. nail-manufactory, -hufvud, n. head of nail, -klubba, f. clubb armed with nails; thorn- apple. -olja, f. oil of spike. -Sjuka Spiksmed Spring 217 a. T. ironsick. -smed, m. nail- smith. -tålig, 771. nail-nippers. Spilkum, m. basin, sneaker. Spill||a, v. a. to spill, to shed, -ning, f. waste, spilling. Spilleijjnaken, a. stark-naked, -ny, a. brand new, quite new. Spillo, ad. gifva till -, to deliver up at discretion, to give to be plundered. Spillra, f. splinter. -, V. a. to splin- ter, to split, to exfoliate. Spilta? f. stall. Spilträ, 71. barrel. Spindel, m. mandrel, spindle. Spinett, n. spinet, virginals. Spinkig, a. slender, slim, spare. Spinn^a, v. a. to spin. - upp, to spin up; * to devise, to trump up, to forge, -are, m. spinner. - Cl'i, 77. spinning-house. -erska, f. spinster. -hus, 72. house of correction. -1'OCk, m. spinning-wheel. Spion, 771. spy. -era, v. n. to spy. Spira, f. sceptre; spar; pistil, läse- gels spira, studding-sail-boom. Spiritus, 771. spirit. Spis, 771. chimney, fire-place, -häll, 771. fire-hearth. Spfs, m. food, meat, diet, victuals, nourishment, -a, V. a. to feed; to eat. -, V. 71. to be eating, to dine, to sup; to suffice, to be enough, to be sufficient, det spisar icke långt, this won't go a great way. -bröd, n. household-bread, -gäst, 771. boar- der. -kammare, m. larder, gard- manger, -kumin, tti. cumin..-ning, f. eating, feeding, boarding. -Offer, n. meat-offering. -qvarter^ n. or- dinary, boarding-house, -värd, 771. master of an ordinary. -Ö1, 71. smallbeer. Spjut, 71. lance, spear. Spjäl||a. V. a. to splint. -0, 771. splint; pale. -ka, V. a. to split, to splinter, to cleave lengthwise. - sig, to splin- ter. -kig, a. easily split, splintery. Spjäll, 71. damper, register, shutter; gusset. (kick at. Spjärna, v. n. to strive against, to Splint, m. splint; T. forelock, -a, V. a. & n. to splint, to splinter. Spliss, m. T. splice, -a, v. a. to splice. Split, n. strife, contention, discord. Splittra, V. a. to separate, to splinter. Spof, m. curlew. Spol, n. fin on the back of a fish; tail of a beaver. Spol||a, v. a. to spool, to wind the ■woof on the quill; T. to wash. -6, 771. quill; round, step; spoke, -mask, m. round-worm, belly-worm. Sporr||a, v. a. to spur. - upp, to spur on. - 6, m. spur; jagging-iron. -lljul, n. rowel of a spur. - hugga, V. a. to spur, to spurgall, -läder, n. spurleather. -makare, 771. spur- rier. -sträck, n.. full gallop, full speed. SpOrtlar, m. pl. perquisites, fees. Spotsk, a. insolent, haughty, arrogant, contemptuous. -het, f. insolence, haughtiness. Spott, m. spittle,slaver, saliva; mockery, derision, -a, v. a. & n. to spit, -gång, m. salivary conduit. -kopp, m. spitting-cup. - kur, m. salivation, -låda, f. spitting-box. Spraka, V. n. to crackle. Spratt, n. trick, prank, -la, V. n. Spri, n. T. yard. [to sprawl. Spricka, V. n. to break, to burst, to split, to crack; to chap. -, f. crack, chap, slit. Sprida, V. a. to spread, to extend. - sig, v. r. -8, V. d. to spread. Spring, n. run, running; T. spring. -a, V. n. to run; to burst, to fiy, to blow up. låta en inina to spring a mine, vinden har sprungit om, the wind has shifted. - af, to snap; to leap from. - bort, to run away. - fatt, to overtake, to outrun. - på, to rush upon, to run upon. - sönder, to fly in pieces. - till, to run forth; to start. - tillbaka, to run back; to start back, to rebound, to retire. - upp, to blow up; to start up; to fiy open ; to rise, to spring 218 Springa Späka oat. -a, V. a. to leap upon, to cover. -Är©, 777. courser; grampus, -fjäder, m. spring, -källa, f. spring, foun- tain, source, -mask, 771. ascaris. -pojke, m, errand-boy. -tld * I spring-tide. -åder, f. fountain-head, source of a spring. Springa, f. chink, cranny; T. glottis. Sprint, 77». forelock. (spirituous. Sprit, tn. spirit; scab. -llftltig, a. Sprit||a, V. a. to shell, to unhusk. - fjäder, to pick feathers. - ärter, m. pl. shelled pease. Spritsegel, n. T. spritsail. Spritt, 771. malandera, grapes. (play. Spritta, v. n. to start, to startle, to Sprund , n. bung, bunghole, -a , v. a. to bung. -llål, 71. bunghole, -tapp, 771. stopple, hung. Spmt||a, t?. a. to squirt, to syringe, to sprinkle. -; v. n. to spout, to spatter. -, •. f. squirt, syringe; fire- engine; T. bridle, -are, m. ascidia. -hus, n. house of engines, -kanna, f. sprinkling - pot. -mästare, 771. engineer, -slang, m. leather - pipe, hose. Språk, 71. language, tongue; discourse, conference, conversation, speech, talk, parley; sentence; text, -a, 17. n. to discourse, to talk. -bruk, 71. usage of language, -fel, n. grammatical fault, blunder, -forskare, m. philo- loger, linguist. -kunnig, a. skilled in languages, linguist, -kunnighet, f. philology; grammatical learning, -lynne, n. the genius of a language, -lära, f. grammar, -lärare, 77». grammarian, teacher of a language, -lärd, s. -kunnig, -mästare, m. master of languages. -regel, f. rule of grammar. -rum, n. parlour, -rör, 7». speaking-trumpet. -SHm, a. talkative, loquacious. Språng, 71. leap, jump, bound, i fullt -, in full speed, stå på to be upon the start, -rem, f. martingal, Spfåte, m, stick, sprig. (bricole. Spräcka, V. a. .o crack, to break into chinks. Spräcklig, a. motley, speckled. Spräng||a, V. a. to spring, to blow up. - en häst, to override a horse., -kista, f. powder-chest, -lard, o. full of learning. -Ört, f. water- hemlock. Spränkl», f. springle.- Sprätt, m. beau, coxcomb, fop. Sprättlfft, V. a. to spread. - «^>, to rip up. -, V. n. to scratch; to spat- ter. -båg©, tn. fletch-bow. Spröd, a. brittle, -het, f. brittleness,, Sprot, n. feeler. Spanning, m. T. rabbet. Spy, V. a. to spew, to vomit. -fluga, f. blowing-fly. -gatt, n. scupper. Spå, V. a. to divine; to foretell, to presage, to predict. - t kort, to tell fortunes upon cards. - doni, wt. pre- . diction, prognostic, presage, divination. -doms-konst, f. art of divining, -käring, -qvinna, f. fortune-teller, witch, -man, m. fortune-teller, sooth- sayer. Spån, m. chip, shaving; shingle, splints, -bräde, n. T. hummer, -slå, v. a. to cover with shingles. -, V. n. to saunter. -tak, n. shingle • roof, -täckare, 771. slater, shingler. Spånad, f. spinning; yarn. Spång, f. a little bridge. Spänt, 77i. groove, -a, v. a. to lop, to rabbet, to rbung. Spår, n. trace, track, prick; fusee; foot- step; rail, följa på spåren, to trace, -a, t7. a. to trace, to track. - bund, m. limer, drawing-bound. - IÖS, a. trackless. Späck, n. lard, bacon; blubbe.. -a, V. a. to lard, -böld, f. steatoma. -flask, n. bacon for larding, -nål, f. larding-pin. - pankaka, 8. froise. -Sten, m. soapstone. Späd, a. tender, soft; effeminate, -het, f. tenderness, softness, -a, V. a. to dilute, to make thin or weak, to thin. - i, to mix with. - på, to pour to. -ning, f. thinning, dilution. Späka, 17. a. to subdue, to tame; to mortify. Spänning Stafva 219 Spänn||a, V. a. to stretch, to strain, to draw, to extend. - en bössa, to cock a gun. - af, to unbend; to unbuckle. - emot, to resist, to op- pose. - före, to put the horses to. - i ram, to stretch out on the tenter. - ifrån, to take the horses from the coach; to unbuckle. -r igen, to buckle. - ihop, to put together. - ned, to unbend. - om, to stretch round; to draw again, to put to again. - på, to strain on; to gird. - upp, to stretch; to unbuckle; to prick up. - ut, to stretch out. - åt, to tie, to draw, -are, m. spanner, tenter. -0, n. buckle, -halsduk, m. stock. -Ing, f. stretching, tension, -kedja, f. chain extended over, -kraft, f. elasticity, -rein, f. latchet. -StÖrj m. weaver's stick. - torn, tti. tongue of a buckle, -tåg, 71. tether. Spänstig, a. springy, elastic. -het, f. elasticity. Spänta, v. a. to cleave, to split. Spärra, V. a. to bar, to stop ; to straddle; to extend; T. to widen (the lines). Spö, n. rod, whip, switch ; lashes, slita to be whipped. -slitnlllg, f. lashes, fustigation. Spöka, v. n. to haunt. Spöke, 77. ghost, spectre, apparition. -Ise, f. -li, 71. apparition of ghosts. Spörja, v a. to ask, to enquire, to perceive, to hear. Spörsmål, 7l. question. Sqvabblig, a. squeamish, foul.i Sqvadron, m. squadron, troop. Sqval, n. impetuous running of water. -a, V. n. to stream, to gush. - regn, 71. violent shower of rain. Sqvaller, n. tales, idle stories, -aktig, a. talkative, gossiping, -bytta, f. telltale, -kål, m. goutwort, ash weed. Sqvallra, V. n. to tell tales, to chat, to slander, to backbite. - ur skolan, to betray the secret. Sqvalpa, V. a. to shake, to flash. -, V. n. to dash; to fluctuate. - öfver, to dash over. Sqvalt|[a, -qvarn, f. knocking-mill. Savatt|[er, n. chattering. -ra, v. n. to chatter, -ram, f. marsh-rosemary. Sqväka, v. n. to croak. SqvHtt, m. squirt, a little, -a, V. a. to squirt. [officer. Stab, m. staff -sofflcer, m. staff. Stab bo, tti. stump, stub. Stabrak, 71. solstice. Stack, m. rick, heap, ktack. -8, V. a. to stack, to pile up in ricks. Stackarj|e, m. wretch, poor fellow, poor. -8,' a. - karl, poor fellow. Stackig, a. short, too short. Stad, 77i. (ställe) place, stead; abode. -, f. list, border. Stad, 771. city, town. -sbo, m. citi- zen , townsman. -shus, n. town- house, city hall. - SkUUU fg, a. pu- blic, notorious. -slag, 771. city-law. -Smajor, 771. town-major. - BOni- råde, 71. territory of a town. -Stjc- D8T9, 77i. town • sergeant. -SVakt, m. city-guard. Stadd, a. stead, being in any place. - pa resa, being on journey, vara - i fara, to be in danger. Stad||eligen, ad. constantly, stand- fastly, firmly. -fästa, V. a. to con- firm, to corroborate, to ratify. -fä- stelso, f. confirmation, ratification. -ga, V. a. to ordain, to enact, to direct; to strengthen, to settle, to fix, to make firm. - sitt sinne, to settle one's mind. - sig, to strengthen, to beqpme firm, to thicken; to settle one's mind. -, f. ordinance, prescription; firmness, years of discretion. -ig, a. steady, firm, solid, stable, fixed, sett- led, constant. -Ighct, f. firmness, steadiness, constancy. -Igvaraude, a. perpetual, perennial, continual, -ium, n. stage, -ua, v. n. & a. to stop, to stagnate, to lodge; to thicken; to stop. Staf, 771. staff. -jern, 71. iron in bars, -karl, m. beggar, -rum, n. wood- measure. Stafett, 77i. express, courier. Staffli, n. easel. Staf fing, f. spelling, -va, v. a. 220 Stafvelse Statut to spell, -velse, f. syllable. -VClse- mått, n. syllabic quantity, metre, prosody. Stag, n. T. stay, -a, v. a. to stay, -lödra, f. T. grommet, -stropp, n. T. collar. -SOgel, n. stay-sail, -vända, v. n. to tack. Staka, V. a. to pole. - Sig, to stake one's self: to miscarry for. - ut, V. a. to mark out, to stake out. Stake, m, pole, stake, stick; candlestick. Stakernat, n. T. burton. Staket, n. palisade, stockade. Stall, n. stable, -a, v. a. to stall; to stallfeed. -, V. n. to stale, to piss, -broder, m. comrade, companion, -dräng, m. stableman, -mästare, m. riding-master. -ning, f. stall- feeding. -Oxe, m. stallfed bullock. Stalp, n. rush. Stam, m. trunk, stock, body; stock, race, stem, lineage, original; tribe, -bok, f. remembrance-book, -fader, m. the first ancestor. -gods, n. family-estate. -hus, n. the house a family is descended from, -län, n. fee simple. -Ord, n. primitive word, -tafia, f. pedigree, -träd, n. tree of genealogy, pedigree. Stamma, V. n. to stammer, to stutter, to falter, -re, m. stutterer. Stamp, m. stamp, pestle, pounder, -a, V. n. to stamp ;• T. to pitch. -, V. a. to stamp, to pound, to beat. -qvarn, f. stamping-mill. Staildar, n. standard. Stank, m. stink, stench. Stanna, V. n. to stay, to rest; to stop, to pause, to cease, to stagnate. -, v. a. to stop, to check. Stanniol, m. tinfoil. Stap||el, m. pile, heap; belfry; stocks; staple, emporium, låta gå af -, to launch. -elfrihet, f. liberty of trading to foreign parts. -elstad, m. staple-town, -la, v. a. to pile, to heap, to pile up (falter. Stappla, V. n. to stumble, to trip, to Stare, m. stare, starling. Stark, a. strong, robust, vigorous, hard, hearty, -het, f. strength, v!> gour, firmness, -leinmad, a. strong, limbed. Starrm. cataract; (hvit) albugo; (gra) glaucoma; (svart) amaurosi'i, gutta-serene. sticka starren, to couch the eye. -blind, a. quite blind, -nål, Wl. T. couching needle. Starr, -gräs n. carex, sedge, -hö, n. watermeadow - hay. - vail, m. watermeadow. Stat, m. state; establishment; atten- dance; portion, allowance; state, pomp, show, figure, på -, ordinary, in or- dinary. gifva upp staten, to give in one's schedule, to turn bankrupt. föra stor to make a great figure Stats]|afsigt, f. politic view, -ange- lägenhet, f. affair of state, -brist, m. deficit. -drägt, m. habit of state. -fl'U, f. lady of honour, -fånge, m. prisoner of state, -förbrytare, m. state criminal, -förbrytelse, f. crime against the state, -författ- ning, f. constitution, -förvaltning, f. government, -hushållning, f. economy of state. -hvälfning, f. revolution, -intresse, n. interest of state. - kassa, f. public exchequer, -klok, a. political, -klokhet, f. politics, -konst, f. politics, policy, -kontor, n. exchequer, -man, m. statesman, politician, -medel, n. pl. finances, -minister, m. minister of state, -papper, n. state-paper; public funds, -regleringsförslag, n. budget, -råd, n. counsellor of state; council of state. - sak, f. state-affair. -Sekreterare, m. se- cretary of stato. -Sknld, f. national debt, public debt. -vagll, m. coach of state. Station, f. station, terminus, -era, V. a. to station, to place. - sföro- Ståndare, m. station-master, -är, a. stationary, conservative. Statist, m. statist. -istik, f. sta- Stativ, n. foot, stand. [tistics, Statur, m. size. Statut, n. statute, regulation. Stearin Sticka 221 Stearin, m. stearine. -Jjus, n. stea- rine-candle. Steg, n. pace, step; rundle; footstep; •course, measure; T. reglet, printer's furniture, taga långa -, to take large strides. - för -, step by step. -bögel, m. stirrup; staple, -hjul, n. T. balance-wheel. Stege, m. ladder; rack. SteglJel, n. wheel, -la, v." a. to crush by a wheel. Steglitsa, f. goldfinch, thistlefinch. Stegra, V. a. to enhance, to raise. - sig, to rear up. Stek, f. roast meat, roast, -a, V. a. to roast; to boll; to toast; to fry; to broil; to bake, -fett, -flott, n. dripping, -nål, f. skewer, -panna, f. frying pan. -TOfva, f. roasted turnip. -spett, n. spit. -vändare, m. turn-spit, jack. [pump. Stek, n. T. hitch, -pump, m. hand- Stel, a. stiff, hard, -bent, a. stiff- legged. -het, f. stiffness. -na, V. n. to grow stiff; to harden; to congeal. Sten, m. stone, .af -, earfhen. ste- r.arne, pl. T. testicles. -3, V. a. to stone, to lapidate, to kill with stones, -aktig, a. stonelike, stony, -bit, m. suck-stone (fish); stone - smickle (bird), -bock, m. chamois-goat; T. capricorn. -brott, n. stonepit, quarry. -brytare, m. quarryman, -bräcka, f. saxifrage. -bunden, a. stony, -ek, f. holly, evergreen oak. -fat, n. earthen dish. -frukt, m. stone- fruit. -galle, m. wind-gall, -gata, f. paved street, -get, f. chamois- goat. -golf, n. stone-floor, -grufvft, f. quarry. -grus, n. gravel, -hal- lon, n. stone - bramble. -hop , m. heap of stones or ruins, -huggare, m. stonecutter, lapicide. -hus, n. brick-house, -häll, m. plate of stone. -ig, 'a. stony. -kast, n. stonecast, -kista, f. pier, -kitt, -iim, n. lithocolla. -knok, m. suck-stone (fish), -knäck, m. stone• smickle. -koi, n. pit-coal, -kolsgrufva, f. .coal-mine. -kolstjära, f. coal-tar. -kruka, f. earthen pot. -kännare, m. lithologue. -kärl, n. earthen vessel; earthen ware, -lägga, -sät* t»? V. a. to pave, to floor with stone, -låggare, m. paver, -mossa, f. greyblue pitted lichen. -mur, m. brickwall. -olja, f. petroleum. -pas* Sion, m. stone-evil. -rik, a. mighty rich, -riket, n. the mineral king- dom. -ristning, f. engraving upon stones, -rose, n. heap of stones, -salt, n. rock-salt, -simpa, f. river • bullhead. -skäfte , n. isis. -Skärfva, f. splinter of a »tone, -skärning, f. lithotomy, -slipare, m. polisher of gems, lapidary. -Sprun- gare, 1JI. stone-breaker. -Stil, m. lapidary style. -SÖta, f. wall-fem. -tryck, n. lithography, -tryckare, m. lithographer. -tryckeri, n. lithographical establishment. -tång, f. pincers. -uggla, f. church • owl. -vandiad, a. petrified, -vandling, f. petrification. -Ör, n. gravelly and stony ground. -Örn, in. royal eagle, -ört, f. groundsel. [stenography. Stenograf, m. stenographer. -1, f. Stepp, f. steppe, heath, desert. SterbllUB, n. house or family of a de- ceased. Stereotyp, m. stereotype, -era, v. a. to stereotype. -upplaga, f. stereo- typeedition. Stia, f. cabbin to keep geese in. sticky n. stab, stitch, sting, thrust, prick; trick, lemna i sticket, to leave at random, halla to hold good, -a, f. splinter, spill, -a, If. a. & n. to stab, to stitch, to sting, to prick , to stick; to take, to beat. solen sticker starkt, the sun shines hot. - af, to point, to prick, to set off. - fram, v. a. & n. to reach forth, to produce; to stick out, to shoot forward, to appear. - hos sty, to pocket. - i, - in i, to put into, to thrust into; to slip into. - i skidan, to sheath. - ihjäl, to stab do death. - undan, to abscond, to conceal. - upp, to hoist; to pierce, to broaeh, 222 Stickas Stjärnhimmel to prick ; to start up, to rise; to shoot, to come up. - ut, to engrave; to pitch, to mark out; to put out; to supplant. -, V. a. to knit; to quilt; to embroider. -88, V. d. to sting, to bite. -blad, n. guard. - blOBS, n. torch of wood, -båge, m. embroi- dering frame. -erska, f. embroiderer, -flass, m. choaking rheum. - hosta, if. choaking cough. - ning, f. stitch- zing; knitting, embroidery. -Ord, n. ►catch-word; taunting-word. -Silke, ^n. sewing-silk. - st rump», f. knit- stocking. -såg, f. handsaw. -80m, m. knitting. Stickel, m. graving-tool, burin, -bär, n. gooseberry. Stick||en, a. pettish, touchy, irritable, peevish. -888 , V. d. to take pet, to be nettled, to be piqued. Stift, n. diocess, bisboprick; charitable institution. -8, V. a. to found, to establish, to institute; to occasion, to raise. - en lag, to enact a law. -ate, m. founder, author, -else, -ning, f. foundation, establishment, institution, settlement. -SdOl, m. canoness. Stift, f. pin; tag; crayon, pencil, rul- ing-pen; tongue; T. style. Stig, m. path, footpath; coal-measure of twelve barrels. -8, V. n. to step, to tread; to rise, to mount, to flow; to increase, to improve, stig hit, come hither. - af, to dismount from, to get off. - fram, to step forth or forward. - i, to step into, to mount up. - in, to step in. - ned, to step down, to descend. - på, to tread on; to mount; to lean on; to step on, to mend one's pace. - till, to visit; to amount to. - tillbaka, to step baek. - undan, to retire, to make room. - upp, to rise, to get up, to stand up; to climb up; to mount. - Ut, to step out, to retire. - utur, to step out of. - öfver, to step over, to surpass, to exceed, to go beyond; to run over. ' -810, Wk'sur- veyor, leader. Skikta, s. Stift». Stil, wt. style; hand, handwriting; T. type, letter, en vacker -, a good hand, -gjutare, 7». letter-founder. -gjuteri, n. letter-foundery. -iser», V. O. to correct the style. - kast, m. -låd», f. letter-case, -massa, f. type-metal. Still||8, a. quiet, calm, still, hush, pla- cid, tranquil, gentle, peaceable. -, ad. still, quietly, stilla! be quiet! hålla -, to stop, hålla sig -, to be stilt tiga -, to be silent, to keep counsel. var -, be quiet. V. a. to quiet, to calm, to mitigate, to still, to ap- pease, to pacify, to compose, to allay, to quench, to quell; to stanch, to stop; to moderate. - OStäende, a. standing still; stagnant. -»tigande, a. silent. -, n. silence, gå med förbi, to pass over in silence, -a* Stånd, 71. stop, cessation, -het, f. quietness, calmness, silence, tranquil- lity, serenity, lefva i -, to live pri- Stiltje, m. calm. [vately. Stim, n. noise; a shoal of fish, -ma, v. n. to make noise. Sting, n. sting; stab, thrust, wound; stitch; pleurisy; breeze. -8, V. a. to sting, to prick. Stink, n. dribbling, -ft, V. n. to stink. -djur, n. stinkard, skunk. -8piri< tns, m. spirit of salt ammoniac. Stinn, a. stuffed, swelled, full, cram- med. med stinna segel, with swell, ing sails. Stint, ad. se - på, to stare at. sc -* ut, to look as bold as brass. Stipendium, n. stipend, allowance. Stirra, V. n. to stare, to gape, stjelk, Stjälk, m. stalk, stem. Stjelpa, V. a. & n. to overturn. Stjerna, b. Stjärna. Stjufbarn etc., e. Styfbarn etc. Stjäla, v. a. to steal. - sig ifrån, to steal away from, to give a slip to. Stjärn||a, f. star; asterisk; chanfrin. -anis, n. Indian anise. -bild, m. constellation. - blommS, f. stitch- wort, -fall, n starshoot, -himmel* Stjärnhvalf Stortarm 223 W. the firmament of stars. -hvalf, n. starry vault. -ig, a. starry, -ki- kare, m. astronomer, -kikeri, n. observatory. -klar, a. starlight, -korall, m. astroites. -kunnig- het , f. astronomy. -SkanS, m. itar-redoubt. -skott, n. star-shoot, -tydare, m. astrologer, -tydning, f.. astrology, -år, n. sideral year. -Ört, f. starwort. Stjärt, m. tail. Sto, n. mare. -föl, n. filly-fole. Stock, m. timber, beam, stock. -8, V. a. to stock; to put on the form. - upp en hatt, to dress a hat. - sig, to stop, to stop up, to coagulate; to clod. -flol, m. small-fiddle, re- beck. -flsk, m. stockfish. -hus, n. block • house. -lat, a. extremely 1^. -mörk, a. pitch-dark. -ros, f. rosemallow, -straff, n. stock. -virke, n. timber. Stod, m. statue; pillar. Stoff, n. stuff; matter, substance, -era, V. a. to trim. -erare, m. garnisher. -erblomma, f. borage. Stoft, n. dust, clod, hans -, his ashes. Stofter, pl. stuffs. Stoj, n. noise, bustle, -a, v. n. to bustle, to make a noise. Stol, m. chair, den påfliga stolen, the apostolical see. gå till stols, to go to stool, -gång, m. stool, eva- cuation of the bowels. -makare, m. chairmaker, -tränga, f. -tvång, n. obstruction, tenesmus. Stola, V. a. to underprop. -, V. n. to thrust to. Stoll, -gång, 7». stulm. Stolpe, m. post, stay, supporter, prop. Stolsteg, n. a wisp in the eye, sty. Stolt, a. proud, lofty, haughty, stately. -het, f. pride, loftiness, haughtiness. Stom , Stomme, m. shell, carcass, skeleton, framing. Stop, n. stoop; a liquid measure con- I taining about three pints. Stopp, m. stopple; dam. -garn, n. darning-yarn. - nål, f. darning- needle. -nil,/. wool used in quilting. Stoppay V. a. to quilt, to stuff; to darn; to fill; to cram; to stop, to glue up; to occasion costiveness. - hos sig, - på sig, to pocket, - igen, to stop up; to darn. - in, - ned, to tuck in, to thrust down. -16, m. T. Stopper. StOFy a. great, big, vaste, large, grand, tall. - bokstaf, capital letter, de Store, the grandees, göra sig -, to take state upon one. vara - på sig öfver något, to value one's self upon a thing. - sak, no matter, större ell. största delen, the most part. stort, greatly, lefva stort, to make a figure; prata stort, to talk big. ej stort, not much, -amiral, m. lord high admiral, -bofvenbramsegel, n. main top-gallant royal sail. -bram- läsegely n. main top-gallant stud- ding-sail. -finger, n. middlefinger, -fnrste, f. grand-duke, -fursten- dome, n. great-dutchy. -farstiuna, f. grand• dutchess. -god, a. self- conceited. -het, f. greatness, gran- deur; quantity. - hundrade, n. hundred twenty, six scores, -lek, m. greatness, bigness, size, magnitude, bulk, pitch; enormity. -ligeu, ad. greatly, vastly, largely, to a great de- gree. -lätig, a. ostentatious, boast- ful. -makt, f. great power, -mast, m. mainmast. -modig, a. haughty, arrogant. -modighet, f. haughti- ness, arrogance, -mäktig, a. high- potent, most potent. -marssegel, n. main topsail. -mästare, m. grand- master. -pratare , m. swaggerer, -rå, f. main-yard. - segel, n. main- sail. -slot, a. high-minded, magna- nimous, generous. -siuthet, f. magn- animity, generosity. -skifte, n. separation of common grounds into distinct possessions. -skratta, v. n. to laugh outright. -skrika, v. n. to cry with all might. -skrytare, m. boaster. -Slägtad, a. illustrious, kindred. -talig, a. grandiloquent, vainglorious, swaggering, -tålighet, f. grandiloquence, braggardism. -tarm». 224 Stortrut Strumpväfveri m. the great gut, colon. -trnt, m. bigmouth, braggart. -turken, 771. the grand-turk, -tänkt, a. magna- nimous, generous. -verk, n. great achievement. -vinge, m. forewing of insects, -virke, ».timber, -visir, m. grand - vizier, -ända, f. the big end. - ätare, m. glutton. -ättad, a. of an illustrious family. - Ögd, a. goggle-eyed. Stork, 77i. stork, -näf, m. & n. crane's-bill (plant). Storkn||a, v.n. to be choked, -ing, f. suffocation. Storm, m. storm, assault, tempest, foul weather, -a, V. a. to storm; to as- sault. -, V. n. to storm, to blow hard; to roar; to rage, to make a noise. -aktig, a. stormy, tem- pestuous. -ande , a. storming, tur- bulent. -fock, m. T. forestay-sail. -galen, a. arrant fool. - gik- segel, a. T. trysail, -batt, m. mo- rion, steal-cap, helmet; aconite (plant), -ig, a. stormy, tempestuous, -klocka, f. alarm-bell, -lucka, f. T. dead- light. -segel, ti. iug-saii. •-steg, 71. double quick pace. -stege, m. scaling-ladder; fire-ladder. -vind, 771. tempestuous wind, strong gale, -väder, n. stormy weather, -vädersfågel, 771. petrel, gourder. Straff, n. punishment, punition, pe- nalty. -a, V. a. to punish; to re- prove, to chide, to reprehend. - till lifvet, to punish with death. -an- Stalt, 771. penitentiary, -arbete, 71. penal servitude, penitential labour, -ate, m. punisher, chastiser, -bar, a. punishable, blamable, -barhet, f. punishableness, -lag, m. penal law. -1Ö8, a. unpunished. - löshet, f. impunity, -predikan, f. censure, admonition; severe lecture. Stramin, a. tight, strait, close, -a, V. n. to be too tight. Strand, m. shore, strand, bank, coast, -a, v. n. to strand. -blomster, 71. thrift, sea - gillifiower. -bro, f. kay, wharf, -gata, f. creek, -gods, n. flotson. -k&l, m. sea-colewort. -moi la, f. white glasswort. - pipare, m. collar plover. -ridare, m. coast? officer, -rätt, Tn. sborage. -svala, f. sandmartin. -sätta, V. a. tl disappoint. -vakt, m. shorowatch -vrak, n. flotson. Strapats, m. fatigue, hardship. -era<( V. a. to harass, to fatigate. Strax, Straxt, ad. instantly, imme- diately, directly. Streck, n. cord, string, line; dash, stroke, line; touch; direction; point; flight; trick, stroke. [flounder. Streta, v. n. to strive, to struggle, to Strid, a. rapid, strida tårar, a tor- rent of tears. - säd, rich corn. Strid, m. combat, battle, fight, engage- ment, encounter; contention, dispute, controversy, contest, conflict, strife, -a, v. n. to fight, to combat; to contest, to contend, to struggle, to strive, -art- dö, a. fighting; repugnant, contrary, -bar, a. warlike, fighting, fit for war, martial], military. - ig, a. contrary, opposite; contending. -ighet, f. con- troversy , dispute, difference; contra . riety, repugnance, -sfråga, f. que- stion for discussion. -shammare, m. pole-axe. -sklubba, f. whirlbat. -Sinan, m. warriour, combatant, sol- dier. -skrift, f. polemic treatise, controversy. - svagn, m. charriot of war. - Syxa, f. battle-ax. Strigel, m. razor-strap. Strinim[|a, f. streak, stripe; beam, en - af ljus, a ray of light. -ig , a. striped, streaky. Stripmalm, m. lead and antimony. Strit, 771. harvest-fly, flea-locust. Strof, m. strophe. Stropp, tn. strap. Strufva, f. spout-cake, fritter. Strump||a, f. stocking, -band, n garter. -sticka, f. knitting-needle -stickerska, f. stocking - knitter. -stol, 77i. stocking-loom. -väfvare, m. frame-knitter, stockhig-weaver, ho- sier. -väfveri. n, stocking • mans factory, Strunt Strösocker 225 Strunt, m. trash, refuse, -prat, n. idle talk, nonsense. Strnp||e, m. throat, -hufvud, n. head of the wind-pipe, larynx. -ljud, n. guttural sound, -mynning, f. swallow, throat, -åder, m. jugular Strut, m. cornet, paper-ooffin. [vein. Struts, m. ostrich. Strutta, V. n. to slide, to slip. Stryk, 71. blows, stripes, beating. -8, V. a. & n. to stroke, to rub gently; to iron; to strike; to play upon, to f trike; to sharpen, to whet; to stroll about, to ramble. - med drorna, to stop water. - af, to rub off, to "wipe off; to slip. - efter, to hunt after. - fram, to pass along, to run. - i, to put into. - igenom, to pass through, to cross, to run through. - med, to back; to waste, to be spent; to go off; to go to pot, to die. - ned, to draw down. - om munnen, to wipe the mouth. - smör på bröd, to spread bread with butter. - på någon, to beat one, to thrash one. - till, to strike, to hit. - upp, to draw; to tuck up, to turn up. - Ut, to strike out, to dash out, to cross out; to spread; to smooth. - ande, a. en strykande vind, a fair wind, a smacking breeze. -, 8. n. strolling about, rambling, -band, n. head- band. -bräde , n. ironing - board. -Jern , n. box-iron, smoothing - iron, -ning, f. stroking; ironing, -rem, f. razor »strap. - Sticka, f. match, -trä, n. strickle, strike. Stryp||a, v. a. to strangle, to throttle, -ning, f. strangulation. - gjnka, f. quinsy. Strå, 71. straw; stalk, stem, draga - för någon, to impose upon one. -blomma, f. dryrot. -perla, f. glassy pearl, bugle. Stråk, ti. stroke, cut; passage. Stråka, f. ripple. -, V. a. to ripple. ' -, v. n. to pass by in crowds, to swarm. Stråke, m. fiddle-stick. Strål[{a, v. n. to beam, to ray, to ra- Swedish-English Diet, diate. -brytning, f. refractlöu. -e, m. beam, ray. -ig, a. radiant, ra. diate. -krans, m. -krona, f. aureola, glory, -sten, m. actinolite. Stråt, m. road, highway, route. -röf- vare, m. highwayman, pad. -röf» verl, n. highway-robbery. Sträck, n. gallop. » fullt with full speed. Sträckjja, f. extension, reach, stretch; chain, range, ridge ; T. stretcher, i en -, in one career. -, v. a. to stretch, to extend, to reach, to strain, to sprain. - gevär, to lay down» arms, -bar, a. extensible, -barhet, f. extensi- bility. -bänk, m. rack, -fågel, m. bird of passage, migratory bird, -mnskel, m. extensor, -ning, f. stretching, extension; direction, -sena, f. tendon. Sträf, a. harsh; rough, coarse; 'diffi- cult , austere. -het|, f. harshness, roughness; austerity, -pelare, m. buttress. -V8, f. stay, prop. -, V. n. to strive, to struggle, to endeavour. - emot, to strive against. - till ett mål, to pursue an object. Sträng, m. string; swath; fibre; fila- ment. -ft, V. a. to string, to furnish with strings. -bro, f. -bräde, n. touch-board, -instrument, n. String, instrument. -spel, n. music of a string-instrument. Sträng, a. severe, strict, rigorous, austere, hard; rigid, harsh; violent. -3, V. a. to press, to press hard upon, to dun, to straighten. - eligen, -t, ad. severely, rigorously, strictly. sitta strängt, to sit tight, -het,/, severity, rigour, austerity, strictness, inclemency. Strö, V. a. to strew, to scatter, to spread. strödda anmärkningar, sundry remarks. -, n. litter; bed of straw. -bÖSSa, -dosa, f. dredger; sugarcaster; sandbox. -halm, n. litterstraw. -moln, n. scattered clouds. -sand, wi. writing-sand, -skrift, f. pamphlet, periodical writ- ing. -socker, n. powder-sugar- 226 Strövis Styggelse «-Vl8, ad. seatteringly, here and there, dispersedly. Étröfkår, 7R. flying party, -tåg, -Vert, n. excursion , inroad. -va, V. n. to rove, to ramble, to roam. - omkring, to rove about. Ström, m. river; stream, current; tor- rent. -drag, n. current, midstream, -fall, n. fall of a river; waterfall, cataract, -fåra, f. bed. of a river, -hvirfvel, m. whirl-pool, -ma, v. *. to stream, to flow. - till, to run in crowds, to concur. - öfver, to overrun, to overstream. -ming, m. a kind of small herring, Swedish an- ehovy. - vatten, n. ri ver-water. 'Stubb, m. a quilted petticoat; stubble; stump of a tail, -a, v. a. to dock. -e, m. stump, stub, -gärde, n. -ån er, m. mov/ed field. -ig, a. curtailed, docked, bobtailed. -SVailS, m. dock; docked horse or dog; bob- tail. -SVaimig, a. curtailed, docked. Stuck, Stuckatur, m. stuck. 8tud|[eut, m. student, -ent-lif, n. college-life. - eut-rOS, f. scarlet lych- nis, Bristol nonesuch, -era, V. a. & n. to study, to prosecute one's studies. - på, to meditate upon. - erad, a. learned, sehoiar. -erkammare, m. study. - lum, n. study, studier, pl. studies, literature. Studs, m. bound, rebound. -B, V. n. to bound, to rebound , to start back; to hesitate, -are, m. rifled gun; table-elock; beau, coxcomb. Stnf, m. remnant. Stuff, m. piece of ore. Stufva, v. a. to stew; T. to stow. - upp, to stow; to trim up, to dress up. Stuga , Stufva, f. room , apartment; hut, cottage. [blade. Stukat, m. poniard with a triangular Stulta, V. n. to bobble. Stum, a. dumb, mute, speechless, silent. stumma syndsr, unnatural' sins, -het, f. dumbness, muteness. Stump, m. stump, end, bit. -a, f. chicken. - ig, a. short, stubby. Stund, m. hour; while, moment, liten -, a little while, på stundsnt nu på stunden, this moment, lediga stunder, pl. leisure, -ligen, ad. every moment. -ORI, ad. someti- mes. -tals, ad. at times, now and then. Stup, ad. på -, tilted, -a, v. n. to fall. -, V. a. to tilt; to scourge with rods, -ad, ad. sloping. -ning, f. falling. -stok, m. block. Stursk, a. haughty, saucy, refractory, untractable. -het, f. haughtiness, obstinacy, stubbornness. Stnss, m. prosteriors; buttocks. - ben, n. coccyx. [the buttocks. Stut, m. bullock; bang 'with a rod on Stuteri, n. stud. Stybb, m. Stybbe, n. coal-dust. Stycka, V. a. to cut in pieces; to se- ver, to dismember. Styck||e, n. piece, part; lump; frag- ment; section; picture, piece, plane; piece, airy lace; 'piece of ordnance, cannon, gun. ett - härifrån, a little distance from hence, i många Stycken, in many respects. -ebruk, n. gun-foundery. -egods, n. piece- goods. -ekula, f. cannon-ball, builet. -eport, m. port-hole, -epropp, m. tampion, tampkin. -eskott, n. can- non-shot. - gjutaro, m. cannon- founder. -junkare, m. cannonier. -rensare, m. maulkin, drag, spunge. -tals, -vis, ad. piecemeal, piece by piece. - Tagn, m. gun-carriage. Styf, a. stiff, inflexible; strong, -bent, a. stifflegged, -het, f. stiffness; in- flexibility, obstinacy. -munt, a. hard-mouthed. -na, v. n. to grow stiff, to stiffen. -gint, a. stubborn. -slnthet, f. stubbornness. -t, ad. stiffly, strongly; hard. Styrbarn, n. step-child, -broder, m. stop• brother, -moder, f. step- mother. -morsviol, f. pansy., Styfver, m. stiver. Stygg, a. ugly; bad, wicked, foul; waggish; dirty, filthy, naughty. -as vid, V. d. to abominate, -else, f. abhorrence t aversion, abomination, Stygghet Stång 227 -hbt, f. ugliness; wickedness; naught- iness. Stylta, f. stilt. Stymmelse, f. indication, incitement. Stympa, V. a. to mutilate, to curtail, to shorten, -re, m. a good for noth- ing fellow, fumbler. Styng, s. Sting. Styr, hålla - på, to restrain, to check, to keep within bounds, hålla sig i -, to be quiet, -a, V. a, to steer; to govern, to direct, to guide, to manage; to rule, to control, to reign, to sway; to moderate. - våld med våld, to repel force by force. - sig, to go- vern one's self. -botd, n. star-board. -bordsvakt, m. starboard - watch. -6, n. helm, rudder, -else, f. go- vernment, direction, management, guid- ance, administration. - esman, m. chief, ruler, commander, governor, lea- der, manager, guide, director, -mail, m. mate, -manskonst, f. pilotage, navigation, -pinne, m. tiller. - sei, . tn. government, command, awe. 8tyrk||a, f. vigour, strength, might, I energy; support, comfort; force. -, V. a. to strengthen, to enforce, to con- firm, to invigorate, to abet, to com- fort. styrkande medel, restorative. -dryCk, m. refreshing drink, cordial. 8tå, V. n. to stand, to stay; to be stiff, to be straight; to stand, to last; to become, to suit; to suffer, to endure. låta -, to let alone,. to leave, det står ej att undvika, there is no avoiding it. - puffen, to stand the shock. - af sig, to pall, to grew insipid. - bi, to stand, to last; to assist. - efler, to compass, to covet; to be inferior; to be set aside, låta - efter, to postpone. - emot, to lean against, to be against, to be op- posite to; to resist, to oppose; to withstand. - fast, to stand fast, to persist,- to pereevere; to hold good. - fram, to jut, to stånd out. - för, to answer for, to stand to; to camp before; to fill up the place. - hos, to stand by, to be about, to be in one's power. - väl hos någon, to be in one's favour. - igen, to be shut, to keep shut. - ihop, to stand together, to be joined. - inne, to stand within. - pä, to stand on, upon; to point to; to insist upon. - pä sig, to stand one's ground. - till, to stand, to be. huru står det till? how do you do? - 'Under, to stand under; to be under the command of. - upp, to stand up, to rise. - Ur, io rise from. - Ut, to jut, to stand out, to swell; to hold out, to bear. - ute, to be put out. - vid, to stand by, to stand at; to stand to. - öfver, to be over; to overflow. - sig bra, to be in good circumstances. - sig trött, to stand till one is tired, -Slide, n. standing; erection. Stål, n. steel. -Mbete, n. steelwork, -bakad, a. doughbaked. - fläder, m. steel-spring. -handske, m. gaunt- let. -klila, f. steel, martial ball, -penna, f. steel-pen. -stick, n- steel-engraving. -StiCkare, m. steel- engraver. -sätta, v. a. to steel, -tråd, m. iron-wire. - vatten, n. chalybeate-water. Stånd, n. stand, station; state, stalk; condition, situation; state, quality, class, rank; order, state; booth, stall. hälla -, to make a stand, to post one's self, vara i - att, to be able to. sätta i -, to put in order, af -r of high rank, fä laga - på, to legalize a possession, -a, V. n. to stand. -aktig, a. steadfast, con; stant, firm; resolute. -aktighet, f. steadfastness, constancy, firmness, re- solution, perseverance. -ande, a, standing, flrm, stable, constant. - are, m. T. stamen, -drabant, m. hai- berdeer. -man, m. a cut mane, -penningar, m. pl. stall-money, stallage, -qvartor, n. camp pitched, quarters, -punkt, m. station; point of view. -lätt, m. martial court, -sperson, m. person of quality, -sskilnad, m. difference of rank. stång, m. pole, staff, stake, bar, pearch; 228 Stångbedsel Stöda T. topmast; bar; thill, beam ; pearch; pole, kalla en stången, to be a match for one. - betgel, n. curb- bridle. -böna, f, climbing bean, -häst, m. thill-horse, -jern, n. bar-iron, -jernshammare, m. forge- hammer, -kula, f. crossbar-shot, -piska, f. stiff hair-tail, -vindare, m. T. stop-rope. Stånga, v. a. -s, v. d. to gore. Stånka, V. n. to pant, to puff and blow. -, f. tankard. Ståt, m. state, pomp, show, magnifi- cence, splendour, -hållare, m. go- vernor ; stadtholder. -hållarskap, n. government, prefecture. -lig, a. pompous, splendid, stately, magnificent, sumptuous. Stäcka, v. a. to clip, to out. Städ, n. anvil. Städ||a, v. a. to put in order, to fit up, to clear, to sweep. - sig, to trim one's self. - d , a. neat, clean, cultivated. - erska, f. chamber-maid, sweeper. - 1g, a. orderly, put in or- der, neat. -ja, v. a. to farm; to hire, to engage. -, 8. f. farm. -je- penning, -sei, m. earnest, instal- ment, handsel. Städse, ad. ever, always, continually. Stäf, m. stem. -, V. a. to stem. Stäfva, f. milkpail; T. grating. Stäke, n. ferry. Stäkra, f. water-hemlock; hipshot. Ställ, n. a suit of sails. Ställda, V. a. to place, to set, to put, to post, to plant, to station; to con- ceive; to deliver, to furnish; to ad- dress. - ett ur, to set a watch. - försåt, to lay an ambush, to waylay. - i ens behag, to leave to one's discretion. - till, to manage, to re- gulate. - tillbaka, to put back. - sig, to place one's self; to behave; to feign, to affect. - sig emot, to place one's self over against; to lean against. - sig in hos en, to endear one's self to one. -Cllkel, m. wing- compasses. -6, n. place, stead, room, spot; passage, på stället, directly, immediately, i - för, instead of. vara i - för en annan, to supply one's place, -företrädare, m. re- presentative, proxy. -ning, f. po- sture, position, situation, attitude; scaffold, stage;, easel. -Sten , m. rockstone, furnace-stone. Stäm||ma, f. voice, tune , song; part; key; voice, vote; family, stock; meet- ing; strangury. -, v. a, to tune; to convoke; to summon, to oite, to call; to appoint; to dam, to stop, to stanch. -, V. n. to tune, to be accordant, -mare, m. tuner, -gaffel, m. tuning-fork, -hammare, m. tuning- hammer, tuning-key. -ning, f. ci* tation, summons; warrant; tuning. Stämp||el, m. stamp, die; stamp, mark, coinage. -elafgift, m. stamp-duty, -elmästare, m. stamper, -elpap- per, n. stamped paper, -la, V. a. & n. to stamp, to mark; to plot, to contrive, -late, m. stamper; con- triver, conspirator. -ling, f. stamp, ing, marking; machination, plot, cabal. Ständer, pl. af Stånd, estates , sta- tes. riketå the states of the realrp. Ständig, a. continual, perpetual, con- stant, incessant. Stäng||a, v. a. to shut, to close, to enclose, to hedge in, to fence, to hem in, to block up; to stop. - för, to shut up, to bolt before. - igen, to shut, to stop. - sig inne, to shut one's self up. - omkring, to fence round. -sei, n. bar, bolt, hedge, fence; obstacle, gate. Stängel, m. stalk, stem; bar. Stänk, n. sprinkle, plash, -a, v. a. & n. to sprinkle, to scatter. -borste, m. sprinkling, brush, -elsekar, n. holy-water-pot. Stärkta, v. a. to strengthen, to corro- borate, to comfort; to confirm, to for- tify ; to. encourage; to starch, -else, f. starch, ilå -, blue glass. Stätta, f. stile. Stöd, n. prop; stay, support, suppor- ter, post, i - deraf, by virtue there- of. -a, -ja, v. a, to prop, to support. Stöfvare Supvisa 229 to stay, to lean. - sig emot, to lean against. - sig på, to lean on; to rest upon. - sig vid, to rely , upon. Stöfvare, m. beagle, fleet-hound. Stöfvel, m. boot, -block, m.-boot- trees. -kliekt, m. jack. -kl'Ok, m. boot-hook. -skaft, n. leg op a boot. -Stropp, m. boot-strap. Stök, n. rummage, bustle, -a, V. a. to rummage, to stir. stöld, m. theft. Stöna, v. n. to groan. Stöp, n. snow and ice mixed with water, sludge. Stop||a, v. a. to to cast, to found; to steep. -, v. n. to soak, to sink. - säd, to steep corn. -ljus , n. dipt candle. - slef, f. casting-ladle. Stör, m. stake; sturgeon (fish), -a, V. a. to pole. Störa, v. a. to disturb, to interrupt. I Stört||a, v. a. to precipitate, to oast I down; to ruin one. -, v. n. to fall down. -Sjö, m. heavy sea , poop- ing sea. Stöt, tn. thrust, push, knock, shock, concussion, blow, -a, v. a. & n. to thrust, to push, to shock ;■ to. pound, to beat, to hit; to jolt; to recoil; to strike back; * to shock, to offend, to affront, to disgust. - i trumpet, to sound the trumpet. - ned, to push down, to ram down, to batter down. - om, to beat again. - omkull, to push down. - pd, to push on, to hit against; to jog; to fall in with; to strike upon; to incline to; to be somewhat; to savour of. - till, to join; to border upon, to confine upon, to join; to push, to jog. - tillbaka, to push back. - upp, to push open. - ut, to thrust out, to push out. - Sig, V. r. to hurt one's self. - sig pd, - sig vid, - sig öfver, to take offence at, to be shocked at. -ande, a. shock- ing, offending, disgusting. -88, V. d. to be thrusting; to be butting at one another, -el, m. pestle, rammer, pounder, beater, -esten, m. hill of scandal, -skålar, m. pl. T. Vattens, -t, a. offended, nettled (at). - tulja, f. rolling tackle. Stötta, f. shore, prop, stay, stancheon. Subaltern, m. inferior, -ordinera, v. a. to subordinate. -skribera, V. a. to subscribe. -stituera, v. a. to substitute, -til, a. subtle, fine, -trail era, v. a. to subtract. Suck , m. sigh, groan, -a, v. n. to sigh, to groan, -an, f. -ande, n. sighs, sighing. Sudd, m. clout, rubber, -a, v. a. to daub, to stain, to soil. - ut, - öf ver, to blot out, to efface, -are, m dauber, -eri, n. soiling, sluttery. -igj a. dauby, sluggish. Sufflör, m. prompter, blower. Sug, m. sucker, -a, v. a. to suck, to soak. -are, m. remora, sea- lamprey. -papper, n. blotting pa. per. -pump, m. aspiring pump, -rör, n. absorbent vessel. -ympa, v. a. T. to ablactate, to inarch. Sugga, f. sow. Sula, f. sole. -, v. a. to sole. Sumak, m. sumach. Snmm||a, f. sum. i en -, to sum up all, shortly. -arisk, a. summary, -era, v. a. to sum. Sump, m. pool, slough, swamp; grounds basin; cauf. - ig, a. marshy, moo rish, swampy, oozy, wet. -ighet, f. ooziness, moistness. (Sound. Sund, n. strait, sound. Sundet, the Sund, a. wholesome, healthful; sound, healthy. -het, f. wholesomeness; soundness, healthfulness. - hetsbe* tyg, n. certificate of health. -hets- lära, f. dietetics. Sunnan, ad. from the south, -vä- der, n. south-wind. Sup, m. -dram, draught, -a, V. a. to drink; to sup. -anmat, m. spoon- meat. -are, -ut, m. drunkard, fuddle-cap. -broder, m. pot-com- panion. -ig, a bibacious. -lag, -sällskap, n. drinking-match. -Iul- ia, f. drinking - gossip. -visa, f. drinking-song, catch. 230 Supp Svarthafre Supp, m. agario. Snppl||eant, tn. substitute. -leers, V. n. to petition, -ik , tn. petition, supplication. Supponera, v. a. to suppose. Sur, a. acid, sour; sour, sullen. - ved, green wood, sura ben, sore legs. sura ögon, running eyes, sore eyes, -bent, a. having sore legs. -brunn, m. well, mineral-water, -deg, m. leaven. -jäsen, a. leavened, soured by fermentation, -kål, m. sourkront. -mulen, a. sullen, crabby. -na, V. fl. to turn sour. -Stek, m. beef steeped in vinegar and roasted. -äple, n. crab. -Ögd, a. blear-eyed. Burr, n. humming, whistling, -a, V. n. 4b a. to hum, to bur, to murmur; T. to lash, -are, m. reveller, rioter, -ing, f. T. lashing. Bus, 11. rustling, whistling, buzzing. -3, V. n. to whistle, to rustle, to pur), to buzz. Sutare, m. tench. [to swab. Svabb, m. swab, flrebrush. -la, v. a. Svafla, v. a. to match, to smoke with brimstone. Svafvel, n. brimstone, sulphur. -aktig, a. sulphureous. - blomma, f. flowers of sulphur. - brott, n. brimstone- pit. -bruk, n. sulphur-work. - bun* den, a. sulphuric, sulphurate. -Jord, f. sulphureous earth. -kls, m. pyrites, -sticka, f. match, -syra , f. sul- phuric acid. -syrad, a. sulphated, -ånga, f. sulphureous vapour. Bvag, a. weak, infirm, feeble, frail; slender. svagt' vin, small wine, -drickan. small beer, -het, f. weakness, infirmity, feebleness, frailty, frailness, imbecility. - hetssynd, f. venial sin. -Sint, a. weak of mind, -synt, a. dim-sighted, -synthet, f. myopy. Svaja, v. n, to tend; to float. Sval, a. cool, fresh, -a, V. a. to cool, to allay. -ka, v. a. to cool, to refresh, to allay. -ka, f. cool- peas, coo*. - kedryck, m. refreshing drink. - S3, V. n. to cool, to grow cool. Sval|]a, f. swallow. -bO, n. swallowl nest. -Stjärt, n. T. dovetail. -Ört, f. celandine. Svale, m. entry to a cellar. [tony. Svalg, m. swallow, throat; gulf; glut. Svall, n. swell of the sea, overflowing; agitation, flush, -a, V. n. to swell; to flush, -is, m. ice congealed by the swelling of the water, -kött, n. proudflesh. -väg, f. surge, a swell, ing sea. Svamp, m. mushroom, toadstool; sponge, epunge. -a sig, V. r. to grow spongy, -aktig, a. spongy. - ig, a. spongy, -ighet, f sponginess. - KOrall, m. aloyonlum. - steckel, m. cynips, gall-fly. Svan, m. swan, -dun, n. swandown. -csång, m. swan's song, death-song, dying strains. - hals, m. swan's neck ; crane-neck (of a coach). Svang, ad. gå i -, to be in rogue. Svank, m. bend; incurvation, -rem, f. girdle-leather. - rygglg, a. dale- backed. Svans, m. tall, -rem, f. crupper, -skruf, m. breechpin, flange. Svar, n. answer, reply, plea. stå till svars, to be accountable, -a, v. n. to answer, to reply. - för rätta, to plead. - emot, to answer to; to be opposite to p to be equal to. -ande, m. defendant. - omål, n. defence, plea, the defendant's reply. -Sgod, a. warranted good. -81ÖS, a. at a loss for an answer, nonplussed. -8* Skrift, f. plea, the defendant's an- swer. Svarf]|va, v. a. to turn, -vare, m. turner. -Jem, n. turner's chisel, -konst, f. art of turning. -Sklfva, f. potter's wheel. -Stol, m. lathe; turnbench; Svart, a. black, visa - på hvitt, to show it under black and white, -a, f. mackerel, black waterhen, -aktig, a. blackish, -bagge, m. hister. -block, n. beaten iron-plate. -brun, a. black-brown. -gr&, a. dark-gray, -gul, a. tawny, -hafre. Svarthet Svårbrukad 231 f black-oats, -het, f. blackness, -konst, f. the black art; mezzo- tinto. -konstnär, tti. necromancer, -krita, f. black chalk. -kummin, Wl. gith. -lagd, a. swarthy, dusky. -lasse, m. dung-hunter. - lett, a. swarthy, dark of complexion, blackish, -mylla, f. black-mould, -myra, f. ant, pismire. -na, V. n. to blacken, to grow black. -nacke, 771. redstart (bird). -sjuk, a. jealous, -sjuka, f. jealousy. -smide, 71. blacksmith's work, -soppa, f. -såd, 71. broth made of the blood of geese, -trä, fl. ebony. Svassa, V. n. to vaunt, to boast, to swagger. -nde, a. bombastic, fustian. Sveda, f. pain, smart. Sveda, V. a. to singe, to scorch. Sved||ja, v. a. to set a tract of a fo- rest on fire in order to sow in the isshes. -, 8. f. -j eland, n. wood- land cleared of trees by setting them on fire. -jem, 71. burning-iron. Svek, 71. guile, deceit, cheat. Sven, tti. swain, youth: page, -barn, n. a man child. -dom, m. chastity, pudicity. - klass, 777. the third class of the Swedish noblemen, gentry. Svep||a, v. a. to wrap, to shroud. - lik, to shroud a corps. - dak, tti. -kläde, fl. shroud. - 6, 7l. envelop, cover; in- volucre. -Sak, f. pretext to quarrel. Svessa, svetsa, v. a. to weld. Svett, 771. sweat, perspiration, transpi- ration; moisture, sweat. -as, V. d. to sweat, to perspire, -bad, 71. va- pour-bath, hot bath; sweating• house. tag a sig ett to take a sweating, -badd, 71. sweat, sweating. -drif* vande, a. sudorific, -dryck, m. sudorific potion, --dak, 771. pocket- handkerchief. -hål, -rör, ti. pore, -ig, a. sweaty, -ning, f. sweat- ing, sweat. I-ilål, 71. spigot-hole. Svick||a, f. spigot. - borr, m. gimlet. Svickla, f. clock (of a stocking). Svida, V. n. to smart, to pain. Sviga, ad. gifva to yield, to give way, to flinch. Svigt, 77i. vibration, balancing; flax!, bility, suppleness, gifva -, to swag- -ft, V. n. to shake, to totter; to bend. -, V. a. to balance; T. to swifter. svigtad mesan, T. balanced mizen. -nillg, f. bending, yielding; T. cat- harping. Svika, v. a. to disappoint, to deceive, to balk. -, V. n. to fail, to flinch from. Svim||ma, V. n. to swoon, to faint. -ning, f. swoon, swooning. Svin, n, swine, hog, sow. -afvel, m breed of hogs. - aktig, a. swinish- hoggish, -aktighet, f. -erl, n. swinishness, filthiness. -borst, 771. bristle, -herde, m. swine-herd. -ho, m. hog's trough. - hand, m. rascal, -has, n. pigsty, -ister, n. hog"» seam. -molla, f. goosefoot. ■'■TOt, f. viper's grass. - rygg, m. griskin, chine of pork. -stek, f. roast pork, -stia, f. pigsty. - sylta, f. pick, led pork. Svindel, m. swimming of the haatL giddiness, dizziness. Svindla, v. n. to be dizzy. Svinga, v. a. to swing, to toss. - rig upp, to soar up; to raise one's self. Svingel, m. fescue-grass, wild oats. Svinka, V. n. to wriggle, to waver, to wave. Svinna, v. n. to disappear, to vanish. Svirra, v. n. to revel, to rake. Sviskon, n. dried plum, prune. Svit, m. suit. Svordont, m. swearing,'cursing, Svull||en, a. swelled.,, -na, v. n. to swell.. Svulst, Wl. Svullnad, f. tumour, ewelling, -ig, a. bombastic, fustian.' -ighet, f. bombast. Svåger, Wl. brother in law.- -l®g, -skap, n. affinity, relation by mar- Svål, 771. sward. [riage. Svår, a. difficult, bard, arduous;, big, great; heavy, Weighty; severe, ha svart för att fatta, be dull of comprehension, svårt om tid, scarce of time, -a, d&. very, vehemently; bitterly. - rik, vastly rich, -brakad. 232 Svårhet Synpunkt a. hard to till, -het, f. heaviness, greatness, enormity, hardness. -ighet, f. difficulty, distress, hardship, göra svårigheter, to start or to make difficulties. TTied svårigheter, nar- rowly. -ligen, ad. difficultly, hardly, sorely. -modlg, a. melancholic, sad. -modighet, f. melancholy, anxiety, anguish. Sväfva, V. n. to hover, to float, to fluctuate, to flutter, to soar. - i fara, to be in danger. - på målet, to speak with a faltering accent. det sväfvar mig på tungan, I have it at my tongue's end. Svägerska, f. sister in law. Svälj||a, V. a. to swallow, to gorge. -flsk, 777. fish of prey. Svälla, v. n. to swell, to rise, to bloat, to grow turgid. Svält, 777. hunger , want of food, -a, v. n. & a. to starve, to abstain from food. - ihjäl, to starve to death. Sväng, 777. vibration; wheeling, -a, v. a. to brandish, to wave, to wheel, to swing. - sig om, to turn about. -, V. 77. to play to and fro, to vi- brate; to turn; T. to wheel about, to make evolutions, -are, m. swing- wheel; pendulum. . -bro, f. tum- bridge. -el, 777. lever; swing • bar. -hjlil, 77. swing-wheel. -ning, f. brandishing, vibration, waving; wheel- ing, turn; turning about. Svär||dotter, f. daughter in law. -fa* der, 777. father in law. -föräldrar, pl. father and mother in law. -BIO* der, f. mother in law. -SOD, 777. son in law. Svärd, 77. sword; T. leeboard, sword. -fejare, m. sword • cutler, -flsk, 777. sword-fish. -MIja, f. flag-flower, -ssida, f. the male line, -sägg, m. edge of the sword. Svärja, v. a. & n. to swear. - falskt, to forswear, to mainswear. - sig men, to forswear one's self. Svärm, 'th. swarm, flight; crowd, -a, V. n. to swarm; to riot; to fancy, to eztravagate. - omkring, to rove about. -are, m. fanatio, visionary; revefla.', rover; rioter; cracker, squib, -erl, n. fanatism, revery. -Isk, a. enthu- elastic, romantic, dreaming. Svärta, f. blackness, blacking; T. ink; black-duck. -, v. a. to blacken. - tide, n. blackening; * defamation. Sy, v. a. to sew. - sldtsSm, to do plainwork, -arbete, 77; needle-work, -båge, m. sewing-frame. -don, 71. sewing • implements. -dyna, f. pin- cushion. - fl icka, f. seamstress. -1118» skin, 777. sewing-machine. -11 ål, f. needle, -pung, m. work-bag. -ring, 777. thimble, sewing-ring. Syd, m. south, -frukt, f. fruit of the south. -M&, a. southerly, sou them. -OSt, 777. south-east. -vest, 771. south - west. -vind, m. south wind. Syft||a, V. n. to alm. - på, to aim at; to refer to. -6, -ekOrn , n sight. - emål, 77. aim. Syl, 777. awl. -Ört,-f. awlwort. Sy If, f. sylph. Sy 11, 771. sill, groundsel; ground-plate. Sy It, n. (-saker, pl.) preserves, fruits preserved in sugar, -a, v. a. tc pickle, to preserve. -, f. tripe; brawn -fotter, 77i. pettitoes. -mångelska, f. tripe-womsn. Sympati, f. sympathy, fellow-feeling, -sera, V. n. to sympathize. Syn, f. eyesight, vision; face; vision, apparition; sight; survey. /Sr syns skull, to save appearances. -B, V, a. to survey, to view, to examine. -ande, 7i. -ing, f. visitation, view, -as, V. d. to appear, to seem, vilja -, to want to appear, -axel, m. optio axis, -bar, a. visible, apparent, conspicuous, evident, -barhet, f. visibleness. -edom , 777. declaration of surveyor. -emän, pl. mt surveyors. -Orätt, 77. surveying-court, committee of surveyors. - gl88, 77. spy-glass, optic glass. -krets, 777. -horizon. -Mg, a. visible, apparent, -lighet, f. visibility, visiblenese. - nerf, 777. optio nerve, -pankt, 7». point of Synvilla S&, m. tub. Såd, n. broth. Sådan, a. such, the like. Såd||ig, a. chaffy, -or, f. pl. chaff Såg, f. saw. -8, V a. to saw. -are, m. sawer, sawyer, -arm, m. check of a saw. -blad, n. blade of a saw. -bOCk, TH. Sawing-jack. -flsk, m. saw-fish. - formig, a. sawlike, ser- rated. -qvarn , f. sawing-mill. -snitt, m. saw-dust. -stekel, m. saw-fly. -Stock, m. a piece of tim- ber to be sawn into boards, -stälh ning, f. frame of a saw. Såla, V. a. to sole. Så||ledes, -lunda, ad. thus, in this maimer; consequently. Såll, n. sieve , riddle, -a, V. a. to riddle, to sift. Såmedelst, ad. by that means. Sång, m. song, singing; hymn. -are, m. singer, chanter, -bar, a. cant- able. -bok, f. psalmbook. - erska, f. Binger, songstress. -fågel, m. singing-bird, -lärare, m. singing- master. -skola, f. singing - school. -Spel, n. lyric pieoe, melodrama, opera, -stycke, n. air. Såp||a, f. soft soap. -aktig, a. soapy, -bruk, n. soap-house, -bubbla, f. soap - bubble, -gräs, n. soap - wort, -sjudare, m. soap-boiler. Sår, tlr wound; sore. -, a. sore. -8, v. a. to wound, to hurt. - ebot, m. fine imposed upon one for an assault and battery. -CHI ål, n. accusation of assault and battery, -feber, m. wound-fever. - lg, a. sore, -läkande, a. vulnerary. - Il a , v. n. to grow sore, -vatten, n. arquebusade-water. Sås, m. sauce. Såsom, C. as; in quality of. Såt, a. intimate, dear. Såt, tl. T. joint. Såte, m. hay-cock. Säck, m. sack, bag. -a, V. a. to put into a sack, to sack, -band, m. bag- string. -bärare, m. sack-bearer, -nål, m. packing-needle. -pipa, f. bag-pipe. -väf, m. spck-cioth. Säckväf 233 view, -villa, f. false show; optic illusion, -vinkel, f. optic angle. Synagoga, f. synagogue. Synd, f. sin. -a, v. n. to sin, to trespass, -abekännelse, f. confes- sion. -abock, m. scapegoat. -abot, f. penance. - a fall, n. the fall of the first man. -aflod, Wl. deluge, flood, -apenning, m. ill earned pelf, -are, m. sinner. -4register, n. register of sins. -erska, f. sin- ner. -fri, -lös, a. sinless. - ig, a. sinful, wicked, -offer, n. sinoffering. Synner||het, f. particularity, i -, par- ticularly, especially. -lig, a. singu- lar, particular, special, -ligen, ad. particularly, especially. Syr||a, f. acid, acidity, sourness, sharp- ness; moistness; crudity; sorrel. -, v. a. to sopr, to leaven. -ande, n. acid fermentation. -6, n. acid, -lig, a. acetous, sourish. -lighet, f. sour- ness, acetousness. Syren, f. liiach. Syrsa, f. cricket. Syskon, n. brothers and sisters, -barn, n. cousin-german. Sysling, s. c. second-cousin. Syss||el, -la, f. business , task , occu- pation ; employment, function, office, place, -la, V. n. to be busy, hafva att to have to do. -I0IÖ8, a. unemployed, idle, not busy. - lolÖS- het, f. leisure, idleness. - loman, m. proctor, attorney, manager. -10- sätta, V. a. to occupy, to busy. - 8ig med, to employ one self about. - en, to keep one busy, -to1 employ one. -losättning, f. occupation, business. Syster, f. sister, -barn, n. the sister's child, -dotter, f. niece. -lig, fl- sisterly. -80n, m. nephew. Så, ad. & c. so, thus, as; then. - att, insomuch that, eo that. - def, midd- ling, tolerably. - här, thus. - icke, not so. - är det, so it is. Så, v. a. to sow. -ende, n. -*dd, m. sowing. - ningsman, m. sower, -ningsmaskin, m. drill-plough. 234 Säd Sänknät Säd, f. com; seed, sperm. -®, n. sowing, seed. Sades||and, f. sowing-time, -ax, n. ear of com. -band, n. garbe, sheaf. -bergning, f. com-harvest, -blåsa, f. spermatio vessel. -bod, f. granary. -bränvin, n. com-brandy, -djur, n. spermatic animalcule. - flytning, f. pollution, gonorrhoea, -kråka, f. rook, -kärl, n. spermatic vessel, -man, m. sower, -mask, m. weevil, calender - mite. -mått 9 n. corn- measure. -vind, m. loft, granary. -Vätska, f. spermatic liquor, -åker, m. cornfield, -aria, f. wagtail. Säf, f. rush, clubrush. -sparf, m. reed-bunting. - staiT, 771. small carex. Säflig, a. slow, mild, tame, alack. Safvenbom, m. savin.- Säg||a, v. a. to say, to tell, to speak ; to signify, vare sagdt, It may be, let so be. på sagdan dag, on the day appointed. - sig vara, to pre- tend to be. - sig sjelft, to follow of course, låta - sig, to take ad- vice. så till sägande, as one may say. det sages att, it is said that. - efter, to speak after, to tell, to re- peat. - för, to tell one. - förut, to foretell, to predict. - om, to say to, to say of; to say over again, to repeat. - upp, to give warning. -en, -n, m. tradition, hearsay, story. Säjare, m. band (of a dock), -knäpp, 7». beat (of a clock or watch), -tafia, f. dial-plate. Säker, a. sure, secure, certain; safe. af - hand, from good hands, -het, f. security, surety, assurance, safety. ställa -, to give bail or security, -hetslampa, f. safety-lamp, -hets- ventil, 771. safety-valve, -ligen, -t, ad. surely, certainly, assuredly. Säl, m. seal, seadog. -sklnn,'7l. sealskin. - Späck, n. sealblubber. -tran, m, seal-oil. Sälg, Salj, f. sallow, willow. Säljj|a, v. a. to sell, to vend. -T€, Tn. seller, -bar^ a. vendible; vena , to be sold, -ning, f. selling, sale. Sail, a. blessed, happy, -het, f. blisS/ happiness, felicity, blessedness. Sälla Sig, V. r. to associate, to join. Sällskap, n. company, society, party. hålla någon -, to bear or to keep one company, göra någon -, to ac- company one. - skarl, m. compa- nion. god -r good company. - slik, a. conversable, sociable, -slikhet, f. sociableness. - 8teater, m. private theater. Säll||an, a. seldom, rarely. -SADI, a; strange, odd, singular, rare. -Sam* het, f. singularity, oddnese, novelty. -Synt, a. rare, seldom, extraordinary. -synthet, f. rarity, seldomness. Sälta, f. saltness. Sältra, f. Sälträ, n. racket, bandy. Sämja, f. concord, harmony, agreement, union. -S, V. d. to agree. Säm||r0, a. worse, poorer, meaner. -, ad. worse, -st, a. worst, meanest. -, ad. worst. Sämsk, m. shammy, ohamois-leathor. -a, v. a. to dress chamois. -makare, m. chamois-dresser. -skinn, n. sham* my leather. Sänd||a, v. a. to send, to dispatch, to depute. - ebref, n. letter, epistle. -0bud, n. envoy, ambassador; mcs* senger. -ning, f. sending, message^ Säng, f. bed; bedstead, gå till sängs, to go to bed. -bolster, n. feather- bed. -bräde, n. bedside, -dags, ad. bedtime, -halm, m. bedstraw, -kappa, f. valance. -lag, n. lying with one. -lagare, m. bedfellow, -leda, V. a. to accompany to bed. -liggande, a. confined to one's bed, bedrid. -rum, n. bedplace; bed- chamber. -stolpe, m. bedpost, -ställe, n. bedstead, -täcke, f, bedcover, coverlet; counterpane, quilt. -värmare, m. warming-pan. Sänk||a, v. a. to sink, to plunge, to immerge, to immerse; to lower. - sig, te sink, to slope down. -bly, -lod, n. plummet, plumb, -ning, f. sink- ing, sloping; shaft, -nät, n. net set in water. Sär Sömnsjuk 235 Sär, i -, s. sönder, åtskild, -de- les , ad. especially, particularly. -8kild, a. separate, sundry, different, another. -gkildt, ad. separately, by itself. Sark, m. smock, shift. Säte, n. seat; residence; backside, fun- dament; place; see. hafva - och stämma, to have seat and vote. - ri, n. freehold, frankfee, absolute estate; manor. -Sgård, m. country - seat, manor-house, mansion. Sätt, n. manner, fashion, method, way, wise, pa - och vis, på visst -, in a manner, in some measure, på allt -, every way. pd intet -, nowise, pd bästa -, to the best. på samma -, in like manner, pd något -, any way. 8ätt||a, V. å. to set, to put, to place; to fix, to appoint. - bort, to put away; to spend. - efter, to place after; to neglect; to pursue, to go in pursuit of. - emellan, to put be- tween, to insert, to interpose; to sus- tain a loss. - emot, to put against, to oppose. - sig emot, to oppose. - fram, to set forth, to present, to propose. - ifrån sig, to set down. - igen, to close, to shut. - ihop, to set a quarrelling. - in, to put in, to put up; to insert. - in penningar i en kassa, to lodge money in a cash. - ned, to set down. - sig ned, to sit down; to settle in a place. - om, to set otherwise, to change; to trans- plant ; to set again. - till, to ap- point, to put one to; to bind one to; to spend; to lose. - till alla segel, to crowd on all the sails. - till- baka , to put in its place again. - under, to set under; to sign. - upp, to raise, to erect; to levy; to raise, to draw up; to stake. - sig, to sit down, to seat one's self, to place one's self; to settle. - sig upp, to sit up. - sig upp emot, to be refractory to, to revolt. - ut, to set out, to hang out; to express; to hoist out; to put in pawn; to lodge; to fix, to appoint. - sig tit, to expose one's self. - öfver, to put above, to set one over; to place one above. - sig öfver, to cross ovsr; to scorn, not to mind, -ande, n. -ning, f. setting, plant- ing, disposition; composing; settling, -are, m. compositor; T. rammer. -bord, n. T. washboard, -bräde, n. composing-board. -kolf, m. gun- stick. -planta, f. plant to be trans- planted. SÖckendag, m. working-day, week-day. Söder, m. & ad. south, i -, toward the south. -hafvet, n. the South- sea. -länder, n. pl. the south countries. -polen, m. the South- SÖdlig, Södra, a. southern. (polo. Söfva, V. a. to bring asleep, to lull asleep. -nde, a. soporific, narcotic. Söka, v. a. to seek, to search; to go to see; to sue for, to sue upon; to quest, sökt, far-fetched, maten söker mig, the meat rises in my stomach. - att, to endeavour to. - ihop, to seek together. - sig om, to shift for one's self. - upp, to find out, to seek out. -nde, m. seeker, candidate, supplicant. -, n. seeking, quest, suing, -re, m. seeker; probe. SÖ1, n. lingering; sluttery; gluttony, -a, V. n. to linger, to loiter; to gor- mandise. -aktig, -1g, a. lingering, dilatory, -are, -er, m. lingerer. Söl|ja, v. a. - ned, to dirty, to soil, to stain, -are, m. a dirty fellow. -ig, a. dirty, unclean, soiled. SÖlja, f. buckle, harness-buckle. SÖm, m. seam, suture; sewing, -ma, V. a. to sew. -merska, f. seam, stress. [prick in the shoeing. SÖm, n. horse-nail. - gticka, v. a. to Sömn, m. sleep, nap. gd i sömnen, to walk in one's sleep. -aktig, a. sleepy, dull, drowsy, sluggish. -ak- tighet, f. sleepiness, -dryck, m. sleepy potion. -gifvande, a. so- poriferous, somniferous. -gångare, m. somnambulist. - ig, a. sleepy, drowsy. -1Ö8, a. sleepless, restless. -lÖShet, f. want of sleep, -sjuk, a, 236 Sömsjuka Taga lethargic. -sjuka, f. lethargy, som- nolence. -vandrare, m. somnam- bulist. -vandring, f. somnambulism. Söndag, m. sunday. -bokstaf, m. dominical letter. Sönder, ad. asunder, in pieces, broke, tom, tattered, i -, om -, separately, at a time, ett i -, one at a time. litet i -, a little at a time. -bru* Sten, a. burst asunder. - brutCIl, a. broke, -brytning, f. breaking, rupture, fracture. -dela, V. a. to sever, to part, to anatomize, to divide, -delning, f. severing, division, -gnida, -gnugga, V. a. to grind small, to triturate, -klämma , V. a. to squeeze in pieces, -slitning, f. tearing , dilaceration. -stycka, V. a. to cut in pieces, to dismember. -taga, V. a. to take asunder, to dis- join, to separate, to cut up. SÖndr||a, V. a. to separate, to detach; to disunite. - sig ifrån, to separate from; to retire from. -ig, a. broken, tattered, tom. -ighet, f. broken state, tattered condition. -Ing, f. separation; disunion, schism. Sörja, f. dirth, filth; tutty (a, mineral). SÖrja, V. a. & n. to mourn for, to be- wail, to regret; to wear mourning for one; to grieve, to mourn. - för, to take care of. SÖrpa, f. provender for the cattle mixed with water. Sörpla, v. a. & n. to sup, to sip. Söt, a. sweet; agreeable, fair; dear. - sömn, sound sleep. -aktig, a. sweetish. - aktighet, f. sweetish, ness. -blomster, n. camomil. -e- bröd, 71. unleavened bread, -het, f. sweetness. -lg, a. unsound, -ma, f. sweet, sweetness, delightfulness, plea- santness. -na, V. n. to grow sweet. -Sftker, f. pL sweet things, sweet- meat. -SUr, a. sweet and sour. -UUge, m. & f. darling, sweet. T. Ta, s. Taga. Tabell, f. table, -arisk, a. tabuler. -verk, n. collection of statistical Tablatur, m. tablature. [tables. Taburett, n. stol, taboret. Tack, m. thank, thanks. -B, V. a. to thank, ha en att - för något, to owe a thing to one. -1ÖS, a. thankless. -nämlig, a. grateful, acceptable, pleasing, -offer, n. thank- offering. -sam, a. thankful, grateful. -Samhet, f. thankfulness, gratitude. -sägelse, f. thanks-giving, thank. Tack||a, f. ewe; pig, ingot, block, -bly, n. lead in pigs, -jern, n. cast iron. Tack||el, n. T. tackle. - och tåg, rigging, -la, v. a. to rig. -lage, n. -ling, f- rigging. Tadel, n. censure, blame, reproof, re- prehension. -fri, a. blameless, irre- prehensible. -Sam, -sjuk, a. cen- sorious. -sjuka, f. censoriousness, -värd, a. blamable. Tadla, v. a. to blame, to find fault with, to censure, -re, m. censurer, blamer. Tafatt, a. unhandy, awkward, clumsy. Taffel, m. table. -bly, n. sheet-lead. -glas, n. plate-glass. -gods, n. boardland. - musik, m. table-music, -penningar, m. pl. table-rent, -sten, m. table-diamond. -täckare, m. butler. Tafia, f. table; slate; print, picture; dial; target, mark. Taflett, m. corner-shelf. Tafs, m. tuft; fishing-line. Taft, n. taffety, lustring, -band, n. taffety-riband. Tag, n. grasp, stroke, hold, pull, draw- ing, touch, vara i taget (om fisk), to bite, to swallow. Tag||a, Ta, V. a. to take, to seize, to capture. - i försvar, to stand up for, tag hit det, bring it here, thi? Tagas Taiga 237 way. - sig mat, to take food. - af, V. a. to take off, to clear; to pluck; to cut off; to draw one's picture. - efter, to strive, to seize; to imitate. - emot, to resist, to oppose; to de- fend one's self. - fast, to seize, to catch, to fetch. - fatt, to overtake, to outrun. - fram, to set forth, to produce, to present, to bring forth. - för, to take for; to ask for. - för sig, to take to one's self; to help one's self. - i, to lay hold, to take. - ifrån, to take from, to take off. - igen, to take back again; to find out; to recall, to retract, to recant. - ihop med en, to fall foul on one. - in, to take in; to take; to put up. - med sig, to take or to bring along with. - ned, to take down, to reach down. - om, - omkring, to em- brace, to span, to take about; to pass over. - på, to tohch, to lay one's band on, to feel; to take. - på att, to begin. - på sig, to put on; to take upon one's self. - till, to lay hold of, to betake one's self to. - fill att, to begin. - undan, to re- move, to put away, to take away; to ex- cept. - Upp, to take up, to pick up; to raise; to take up (money); to un- tie ; to unfold; to open, to pick. - upp till dans, to invite to a dance. - sig Upp, to recover, to improve. - Ur, to take out of. - Ut, to take ent. - Ut sin rätt, to take one's due. - vid, to begin. - ilia vid sig, to be alarmed, to take on. - åt sig, to take to one's self. - öfver, to take over. - sig, v. r. to recover, to improve. -8, tas, V. d. to con- tend, to struggle, to quarrel. Tagbult, m. T. ragbolt, springbolt. Tage], n. horse-hair. -lik, a. bristly. -mask, m. hairworm, horse-worm. Tagg, m. prickle, point; tooth, taggar, pl. emeroids, piles. -flsk, m. sun-fish. -igj cl. prickly, full of sharp points. Tagrätt, m. right to choose. Tak, n. roof; ceiling; hip-roof, under under cover, under shelter, -bjälke. m. beam, -dropp, n. dropping from the roof; dropping from the ceiling. -fot, m. eaves, -halm, m. thatch, -lag, n. roof, roofing, -list, m. cornice. -losta, f. wallbromegrass, -lägga, v. a. to roof. - panna, tile, -resning, f. roofing, gable, -ränna, f. gutter, -skiffer, m. elate. -sparre, m. rafter, spar of a roof, -spån, m. shingle, -sten, m. slate, tile. -stol, m. ridgelead. -tegel, n. tile, -täckare, m. tiler; slater; shingler; thatcher. Taka, a. ind. - händer, depositary, garnishee, sätta i - händer, to con- sign, to deposit a thing with one. Takt, m. time, measure, komma ur takten, to break time, hålla -, to keep time. -ik, f. tactics. -1ÖS, a. having no tact, indiscreet, -löshet, f. want of tact, -pinne, m. batoon. -streck, n. bar. Tai, n. speech, discourse, conversation, talk; report; number, hålla ett -, to make a speech, -a, v. a. & n. to speak, to talk, to discourse; to make a speech; to plead. - i en sak, to plead a cause. - i vädret, to talk in vain. - om, to tell, to relate, to talk over. - på, to find fault with. - till en, to speak to one. laglig en tilltala - en, to inform against, to go to law with. - of ver, to speak of, to talk upon, -an, f. action at law. förlora sin -, to be nonsuited, föra - emot en, to plead against one. -are, m. speaker, talker. -aS vid, V. d. to discourse together. -Csätt, n. way of speaking; phrase, expression. -för, a. eloquent. -gåfva, f. fa- culty of speaking; eloquence, -konst, f. oratory, rhetoric. - 1Ö8, a. innu- merable, numberless. - man, m. spea- ker. -rik, a. numerous, large, -rik- het, f. number, numerosity, abun- dance. -trängdhet, f. talkativeness. -Öfning, f. exercise of speaking. Talang, Talent, m. talent, faculty. Talar, m. robe. Talg, m. tallow, -a, v. a, to tallow. 238 Talghacka Taskspeleri -hacka, f. titmouse. -ig, a. greasy. -ljus, n. tallow-candle. -OXC, m. great titmouse, coal-mouse. Taijis, f- T. tackle, -elöpare, m. tacklefall. -Crep, n. laniards. Talk, m. talc. -jord, f. magnesia. Tall, f. pine; deal, red or yellow deal, -barr, n. pine-leaves, -bit, m. pine-grossbeak. -kott, m. fir-apple, pine-cone». -Stmnt, m. young shoots of pine. -trast, m, throstle. -ved, m. deal, firwood. Tallrik, m. plate, -slickare, m. parasite. [tameness. Tam, a. tame, domestic. - het, f. Tambur, m. antiroom, lobby; tambour, embroidering - frame. -major, m. drum-major, -nål, f. embroidering, needle. -SOm, m, embroidery. Tamp, tn. block, mass; rope-end. Tand, f. tooth, få tänder, to breed teeth, skära tänder, to grind the teeth, fälla tänder, to shed one's teeth, rycka ut en -, to draw a tooth, -a, V. a. to jag, to dent, -ad, a. toothed, dentated. -borste, m. toothbrush. -feber, m. dentition- feber, -fällning, f. shedding of teeth. -gnislan, f. gnashing of teeth, -grop, m. -hylsa, f. tooth- hole. -gård, m. jaw-bone. -kött, n. gum, jaw. -läkare, m. dentist. -1ÖS, a. toothless. -ning, f. den- tition. -pC tarC, m. toothpicker, -pulver, n. toothpowder. - sprick- ning, f. dentition, teething, -värk, m. tooth-ache. Tang||ent, m. tangent; key. -era, v. a. to touch. Tank||C, m. thought; opinion, mind. hafva tankame tillsammans, to have one's thoughts about one. i tan- kame, without thought, efter min -, in my opinion. -child, m. idea, fancy. -CfÖljd, m. train of thoughts. -Ckraft, m. cogitative power, -full, a. thoughtful, pensive , contemplative, -fullhet, f. pensiveness. -1Ö8, a. thoughtless, unthinking, inconsiderate, careless, -löshet, f. thougtlcssness. -rik, a. rich in ideas, -slut, n. syllogism. -Spridd, a. distracted, absent. -Spi'iddhet, f. distraction. -Spöke, n. fancy, whim, fantom. -Streck, n. break, dash, mark of Tant, f. aunt. [suspension. Tapet, m. tapestry, hanging, carpet. -fabrik , f. tapestry • manufactory. -sera, V. a. to hang with tapestry, to paper; to carpet. -SCrare, m. paperhanger, upholsterer. Tapp, m. faucet; tap; tenon; handful, bottle, wisp, -a, v. a. to draw, to take from a cask. - Hod af någon, to let one blood, to bleed one. - af, to draw off, to bottle off. - t, - på, to fill up, to decant. - på bu- teljer, to bottle. -Ilål, n. faucet- hole; mortise, -tals, -vis, ad. by handfuls. Tappa, V. a. to lose; to mortise, to join with a mortise, gifva tappt', to give out, to yield. Tapper, a. valiant, brave, bold, cou- rageous. -het, f. valour, bravery, prowess. Tapto, m. tattoo, taptow, retreat. Tara, f. tare. Tarantel, m. tarantula. Tarf, n. behoof, want, göra sitt -, to ease nature, to do one's needs. -lig, a. frugal, sparing, thrifty; or- dinary, middling; competent. -lig- het, f. frugality, thriftiness, thrift. -va, v. n. to want. -vor, f. pl. wants, necessities, demands, necessaries. Tariff, m. tariff. Tarm, m. gut. -bråck, n. rupture of the guts, hernia. -gikt, m. gout in the bowels, -hinna, f. perito- neum. -käx, n. mesentery, -mask, m. intestinal worm, -nät, n. caul, -ränna, f. dysentery, -sträng, m. gut-string, catgut. -säck, m. peri- toneum. -vred, n. iliac passion, miserere. Taskl|a, f. small bag, mail, pouch, pocket. -bok, f. pocket-book, -kräf- ta, f. punger. - spelare, m. juggler, -speleri, n, jugglery. Tass Tidebok 239 Tass, rn. paw. Tass la, v, n. to whisper, -ye, m. whisperer, tell-tale. Tattare, m. gipsy. [yew. Tax, m. baggerdog, terrier; yewtree, Tax|]a, f. tax. -era, v. a. to assess, to tax. -ering, f. taxation, assess- Te, V- a. to show. [ment. Té, n. tea. -bräde, n. tea-tray, -bu, n. bohea. - dosa , f. tea - canister, -fat, n. saucer, -kanna, f. tea- pot. -kopp, m, tea-cup. - sked, f. tea-spoon. - Vatteu, n. tea-water. Teater, m, theater, playhouse; stage, -biljett, m. ticket, -direktör, m. manager of a playhouse. -pjes, m. -Stycke, n. play, piece for the stage. Teckl|en, n. sign, mark; sign, tocken, hint, appearance. - entydare, m. sooth-sayer, diviner, augur. - na, V. a. to mark, to sign; to draw, to design, to delineate; to sign. - Ut, to point -out, to distinguish by marks. -nare, m. drawer. -ning, f. drawing, de- signing. Teg, m. a distinct part of * cornfield or meadow. -Skyfte, n. abuttal. Tegel, n. brick; tile, -bruk, n. brick-kiln, tile-yard. -brännare, m. brickmaker, tiler, -form, m. brick- ffiould, tilemould, -färg, m. tile- colour. -joi'd,f. brick-earth. - lad a, f. drying-house for bricks or tiles, -pan- na, f. tile, -slagare, m. brick- moulder, tiler. -Sten, m. brick, -tak, n. tiled roof, -tackare, m. tiler. -ngn, m. brick-kiln, tile-kiln. Teknisk, a. technical. Tele||fon5 n. telephon. -graf, m. tele- graph. -grafera, v. a. to telegraph, to wire, -gram, n. telegraphic dis. patch, telegram. -skop, n. telescope. Telning, f. shoot, young twig. Temlig, temmelig, a. pretty, well enough, tolerable. -en, ad. pretty, tolerably. - stor, pretty big. - väl, well enough. Tempel, n. temple; T. loom to make figured stuffs on. -herre, m. knight of the temple, templar. Temper||ament, n. temper, constit* tion, temperament. -atur, m. tem- perature. -era, v. a. to temper. Tempo, n. time, measure; movement. Ten, m. spindle; iron rod. Tenakel, m. T. vi^orium. Tendons, m. tendency. Tenlika, f. stud, brass-nail. Tenn, n. tin, pewter. - ask a, f. tit ashes, calx of tin. - bläd, - löf, n. tin-leaf. -gjutare, m. pewterer. -grufva, f. stannary. Tenor, m. tenor. -1st, m. tenor-singer.' Teolog, Wl. theologian, theologer. - I, f. theology, divinity. Teor||i, f. theory, -etisk, a. theo- retic, theoretical. Teriac, m. theriaca, treacle. Term, m. term, -in, m. term, stated time. -iliologi, f. terminology. Terpentin, m. turpentine. TerraSS, rn. terrace. Terrin, wi. soup-dish, terrine, tureen. Ters, m. tierce; tercet, third. - ett, Tes, m. thesis. {m. trio. Test, m. test; tuft of hair. Testa||mente, n. testament,legacy, will. dö utan att göra -, to die intestate. -mentarisk, a. testamentary.-men- tera, v. a. to give by will, to be- queath. -tor, m. testator, divisor. Testikel, m. testicle, cod. Text, m. text, context; words. Thron, s. Tron. Thy, c. because, i - fall, in su8h case. Tia, f. a tenth; a ten. Tibast, m. mezereon, spurge-olive. Ticka, f. boletus. Tid, m. time, season, while, space, lei- sure; monthly terms; age; T. tide. med tiden, in time. - efter annan, from time to time, under tiden, mean- while, meantime, i rattan in due time, i i god betimes, i si- nom -, at a convenient time, nu för tiden, now a days, gå ur ti- den, to die. huru tids? at what timet tide nog, early enough, -ebok. 240 Tidhvarf Tillfyllestgora f. chronicle. -ehvarf, n. period, aera, epoch. -elag, n. buggery, beastliness. -ender, pl. tidings, news. - ig, a. early, timely, soon: early, forward. - död, premature death. -igt, ad. soon, early. -lösa, f. meadow-saffron, -mätare, m. chronometer. - niitg, f. news, account; newspaper, gazette, -ningsskrifvare, m. gazetteer, -punkt, m. epoch, -rymd, m. space of time, -räkning, f. chro- nology. -sföljd, f. succession of time. -SfÖrdrif, n. pastime, diver- 6ion. -Skrift, f. periodical writing, Journal, -slängd, f. space of time, duration? - SOtd, n. verb. -Spillan, f. loss of time. - tals, ad. by inter- vals, sometimes. Tidt, ad. - och ofta, frequently, often. Tiga, V. n. to be silent, to keep silence. - med nagot, to conceal, to suppress (a thing). -nde, a. silent. -, n. silence, taciturnity. Tig||er, m. tjger. -rera, v. a. to speckle, -rinna, f. tigress. Tigga, v. a. to beg, to ask alms, to mendicate. gå och to go a-begging. - om, to beg for. - sig till, to get by begging. - raktlg, a. beggarly, -re, m. beggar. -rfOgde, m. catch- pole. -rkäring, f. beggar-woman. -rmunk, m. mendicant. -rorden, m. order of mendicant friars. -rpack, n. beggarly crew. -rskrift, f. sup- plication for alms. -rstaf, m. beg- gar's-staff. "bringa till -, to reduce to beggary. Tiggeri, n. beggary. Tik, f. bitch. Tilja, f. board, deal; golf; stage? Till, prp. & ad. to; till, untill, at, by; more; in regard of. - och med, even, vara -, to exist, kröna en - konung, to crown one king, som han dr -, as ho deserves. - sjös, by eea. - fots, on foot. - sängs, abedj ln bed. -baka, ad. back, in return, -bedja, v. a. to adore, to worship, -bedjande, n. adoration, worship, -bedgansvard, a. ador- able. -bedgare, m. adorer, adtkiren -behor, n. apparatus, appertenance, -bjuda, v. a. to offer, -blanda, V. a. to mix; to intermingle. - bom- ma, v. a. to barricade, to ram up. -bringa, v. a. to bring to, to get; to spend, to pass. - tiden med nå- got, to pass away time with, -bud, n. offer, proposal; attempt. -bj'gga, V. a. to build next, -byggnad, f. additional building, -byta, - sig, V. r. to get by barter, -böra, v. n. to be fit, to become. -börlig, a. due, proper, -börligen, ad. duly, properly, fitly, -dana, V. a. to form. -daning, f. formation, fashion. - de- la, v. a. to give one a share, to be- stow; to distribute to. -delning, f. bestowing, distribution, -draga 81g, V. r. to happen, to come to pass, -dragelse, f. event, occurrence, -döma, v. a. to adjudge, to decree. -egna, V. a. to appropriate, to at- tribute, to assign. - någon en bole, to dedicate a book to one. - sig, to claim, to arrogate to one's self, to assume, -egnan, f. -egnande, n. -Cgnelse, f. claim, challenge, appro- priation; dedication, -erkänna, V. a. to adjudge, -falla, v. n. to de- volve, to fall to. -flykt, m. refuge, shelter, recourse, tag a sin - till, to have recourse to, to take shelter or refuge in. -flyta, V. n. to flow to. -flytning, f. affluency. -foga, v. a. to add, to adjoin. - ondt, - skada, to do one wrong or damage. -freds, ad. satisfied, content, easy, quiet, ge sig -, to quiet one's self, to acquiesce ; to have patience. - fred3- Ställa, v. a. to satisfy, to content, to appease. - fredsställelse, f. con- tentment, satisfaction. -friskha, V. n. to recover, to mend, to grow better, -frysa, v. n. to freeze, tillfrusen, frozen up, frozen over. - fråga, v. a. to interrogate, to ask. -frågan, f. in- terrogation, inquiry, question. -fyl- lest , ad. enough, sufficiently, fully, completely, -fyllestgöra, v. a. ta Tillfyllestgörelse Tillra 241 satisfy. -fyllestgörelsc, f. satis- faction, atonement, expiation. -fällo, n. occasion, opportunity, season, time, leisure; accident, vid -, upon occa- sion. nyttja to lay hold of an Opportunity, ge - till, to give an opportunity to. -fällig, a. casual, accidental, fortuitous, occasional, ad- ventitious, -fällighet, f. accident, chance, casualty. -fälligtvis, ad. accidentally, by accident, -föra, V. a. to carryr to bring, to conduce, -för- ene, ad. formerly, erenow, whilom, before this, -förlitlig, a. to be depended upon, true, trusty. -för- litligen, ad. truly, faithfully. -för- litlighet, f. certainty, truth. -for* Ottilia, v. a. to constitute, to ap- point; to adjoin, -förse sig, v. r. to trust to, to depend upon. - för- 8Igt, m. trust, reliance, -försel, m. supply of provisions, conveyance, -gift, m. pardon; forgiveness, -gifva, V. a. to forgive one, to pardon one a thing. - gifven , a. forgiven; affec- tionate, attached, -gifveilhet, f. attachment, affection. -gjoi'd, a. affected, -godogöra, V. a. to make use of, to make useful, -grepp, n. usurpation, seizure, attempt; encroach- ment. -gripa, V. a. to seize, to embezzle, -gå, V. n. to happen, to come to pass, to be brought about. ha att -, to have resource of. -gållg, m. access, avenue, passage; stock, re- source, expedient. -gänglig, a. accessible, accostable. - görande, n. aid, assistance, help. -11 ail da, -hands, ad. at hand, ready, -hand- la sig, v. r. to buy. -hjelp, m. aid, assistance, help. -hopa, ad. together, jointly. -hugga, v. a. to rough-hew, to form, -håll, n. haunt, abode, dwelling-place, ha sitt -, to dwell, to stay, ha Sitt - på, to frequent, -hålla, V. a. to keep one to, to constrain. - en att göra nå- got, to make one do a thing, -höra, V. n. to belong to, to appertain to; to concern. -hörig, a. belonging to, Swedish-English Diet, relating to. -hörighct, f. property, dependency, appurtenance. - Kalla, v. a. to call, to summon, -kallande, n. call, summons, -klippa, v. a. to cut out. -klippning, f. cut, cut- ting, -knyta, V. a. to tie, to knot, -knäppa, v. a. to clasp up, to but- ton up. - komma, v. n. to coma to; to belong to , to be due, to be owing to. -kommande, a. future, to come, to be. - tider, time to come, futurity. -kommelse, f. com- ing. -kommen, a. come to; risen, born. - komst, m. coming to, ac- cession; origin, birth. -konstla, V. a. to complicate, to embroil, to sub- tilize. -kråka, f. greatest black wood- pecker. -krångla, v. a. to entangle, to perplex. -kännagifva, V. a. to make understand, to make known, to declare, -kännagifvande, n. notification, advice, declaration. -laga, V. a. to prepare, to make ready, to dress, to cook. -lika, ad. together, added to. -lit, m. trust, reliance; application, recourse; dependence. - lita, V. a. to apply to, to have recourse to. -lopp, n. affluence; concourse, crowd. - ly- dande, a. belonging to, appertaining to. -låta, V. a. to permit, to allow, to admit, to suffer, to let, to indulge, -låtelse, f. permission, leave, license, allowance. -låtlig, a. allowable; allowed, permitted; lawful. -lägg, 11. addition, supplement, appendix, -lägga, v. a. to add, to adjoin, to put to. -läggning, f. addition, adjoin- ing; exaggeration, -lämpa, v. a. to apply. - läm piling, f. application, -lämplig, a. applicable, -lämp- lighet, f. applicableness. -male, n. charge, reproach, imputation. - må- ska, v.a. to mash, -mäskning, f. mashing; mash,.malt-ground, -mäta, V. a. to measure out to. -Banin, n, surname.' -packa, v. a. to com- press, to condense. -proppa, V. a. to cork, -pynta, V. a. to adorn; to dirty, to soil, to put into a sad condition. -ra, V. n. to roll, tg 242 Tillreda Tillvälla trickle, -reda, v. a. to prepare, -redelse, -redning, f. preparation, preparative, -reds, ad. ready, done, in order. -rustning, f. preparation; equipping, -ryggalägga, v. a. to lay aside, -råda, V. a. to advise, to counsel. - räcklig, a. sufficient, -räkna, v. a. to impute, -räk- nande, n. imputation. -8, ad. till, until. - Sain man 8, ad. together, jointly. - sats, m. allay; adjection, appendice; addition, insertion, supple- ment, corollary; ingredient. - SO, V. a. to look after, to take care. -skansa, V. a. - sig något, to usurp a thing, to possess one's self of a thing. -ska- pa, V. a. to form, to fashion, to shape. -skapning, f. formation, fashioning, -skjuta, V. a. to contribute, to add. -skott, n. contribution, addition; 2'. epiphysis. -skrift, f. address; dedication. -skrifva, V. a. to write to one; to add, to insert; to ascribe, to impute to. -skrufva, v. a. to screw up. -skynda, v. a. to occa- sion, to cause, to create, to procure, to bring on. -skyndan, -skyn» delse, f. impulse, imitation, instiga- tion. -skära, v. a. to cut out. -skärning, f. cutting out, cut. -sluta, v. a. to shut, to close, -slå, v.a. to close by striking; to assign, -släppa, V. a. to furnish, to bestow. -spetsa, v. a. to point, -spärra, v. a. to barricade, to stop, -stoppa, V. a. to stop up. -Stunda, v. n. to ap- proach, to draw near, to draw on, to be at hand. -Stundande, a. next. -Styrka, V. a. to persuade to, to advise, to move. - Styrkan, f. per- suasion, suggestion. -stå, v. a. to own, to eonfess, to acknowledge; to admit, -stående, n. acknowledgment, con- fession. -Stånd, n. state, condition, case, situation; permission, leave, li- cense. -städes, ad. present, at hand, by. vara - vid, to be present at, to assist at. -städja, v. a. to per- mit, to allow, -ställa, v. a. to deliver, to remit; to arrange, to bring about, to raise; to plot, to eontrhs. - en något, to deliver a thing Io one. -StällarO, m. ordainer; ma- chinator, plotter, author, instigator. -Ställning, f. disposition, prepara- tives ; ordination, order; machination, contrivance, intrigue. -Ständig, ci. due, belonging to. -stänga* v. Cl. to shut up, to stop up. - 8tot, «i, accident, accession. -stöta, V. n. bi occur, to concur; to arrive, to happen to join to, to border upon. - svärja, V. a. to swear to. -syn, f. inspec- tion, superintendence, oversight, -säga, V. a. to give notice, to announce, to tell, to notify, to bid , to enjoin; tc promise; to allow. -sägelso, f. advertisement, notification, order, sum- mons; injunction, -sända, v. a. to send to. -sätta, V. d. to constitute, to create, to appoint, to nominate; to adjoin, to insert; to Spend, to lose, to invest, to set up. -sättning, f. adjoining, addition, adjection; consti- tuting, investing, nomination; creation, -tag, n. attempt; offer. -taga, v. n. & a. to increase, to improve, to advance, -tagande, n. increasing, Improvement. -tagsen, a. entei • prising, bold, daring; impudent, -tag» senhet, f. enterprising spirit, assu- rance, confidence, impudence, boldness, -tai, n. reprimand; accusation. - ta* la, V. a. to reprimand, to accost, to address, lagligen -, to sue at law. -trO, V. a. to suppose, to suspect one of, to give one credit for. - sig att, to think one's self capable of -tläda, V. a. to enter upon, to mount to. -trade, n. entering upon, accession to ; access, liberty of approa- ching. -tyga, v. a. to dirty, to foul; to use ill. -varelse, -varo, f. existence, being, -verka, v. a. to manufacture. - Verkning, f. ma- nufacturing; manufacture. - vinna, V. a. to gain, to acquire. - Vita, V. a. to charge upon, to impute, to re- proach. -vitelse , f. charge, impu- tation. reproach. -Tail*, V. a. * Till vänj a Tjocklek 243 sig något, to usurp a thing. -vänja, V. a. to inure, to accustom, to use to a thing. -växa, V. n. to increase, -växt, m. increase, -ämna, -ärna, V. a. to intend, to design. -Öka, v. a. to augment. -önska, V. a. to wish; to congratulate. Tima, v. n. to happen, to come to pass. Timjan, m. thyme. Tlm;|me, m. hour, på timmen, at the hour. -gifts, n. hour-glass. -lig, temporal, earthly, worldly, -slag, n. hour-stroke. -Stell, tn.sundial, -tills, -Vis, ad. hourly, by hours, -vlsare, m. hour-hand, pin of a dial; style. Timmer, n. timber, -arbete, n. carpenter's work. -flotta, f. float of timber, -gesäll, m. yourneyman- carpenter. -man, m. carpenter' musk-beetle. -manskonst, f. car- pen tery. -mästare, m. master car- penter. -skog, m. wood of timber- trees. -stock, m. a piece of timber. -verk, n. carpenter's work, timber- work. Timra, V. a. to timber, to build with Tina, f. tub. [timber. Tina, v. a. & n. to thaw. Tindra, v. n. to glimmer, to twinkle. Ting, n. thing; general meeting; court, assize, halla -, to hold the assizes, -stag, m. court-day. Tinga, V. a. to agree; to bespeak, to engage. - på något, to bid the price for a thing. - Upp, to agree for the price of. Tingest, m. thing, little thing. Tinkal, m, crude borax. Tinktur, .a. tincture. Tinne, m. pinnacle, battlement; tooth (of harrow or rake). finning, m. temple. Tio, num. ten. -dubbel, -faldig, a. tenfold, -fait, ad. ten times, tenfold. - llörnig, a. decagonal, -horning, m. decagon, -männin- gar, m. pl. decandria. -nde, a. tenth. - del, the tenth part. -, m. tithe, -tai, n. number ten. -årig, 4. desxnnial,. ten voars old. Tipp, m. tip, end, point, extremity. -en, m. the pip. TiraijÖr, m. skirmisher. Tisdag-, m. Tuesday. Tiss(|el, n. whispering. *• ooh tassel, chitchat. -la, V. n. to whisper. fistel, m. coach-pole, halchet; thistle. -bult, m. thill-bolt, thill-pin. - flaky m. thistle-finch, gold-finch. Titel, m. title, -blad, n. title-page, title, -sjuka, f. mania for titles. Titt||a, v. n. to peep. - en i Tcorten, to pry into One's secrets, -hål, peephole. Titul||era, v. a. to title, to call, to entitle, -är, a. titular; nominal. Tjen||a, V. a. &n. to serve; to be fit, to be good. - sitt år, to serve out one's years. - för, to serve as; t* be good for. - till exempel, to serve as an example, -are, m. servant. -ariuna, f. servant; maid - servant. -1ig-, a. proper, fit, convenient; ■suit- able, becoming. -lighet, f. fitness, properness, utility. Tjenst, f. service; place, office; service, turn, gå i -, to go to service. -ak- tig, a. officious, ready to serve, obli- ging, serviceable. -aktighet, f. offi- ciousness. -bar, a. obliged to serve; administrating. -eande, m. familiar ghost, -efolk, n. servants, -ebjoil, m. servant, -eman, m. officer, func- tionary. -enit, m. zeal in the ser- vice, officiousness. -epiga, -flicka, f. maid-servant. -fri, a. exempt from serving. -frihet, f. furlough, vacancy, -färdig, 9. -aktig. -gos- se, m. footboy. -goring, f. service. -1ÖS, a. without service, out of ser- vice. -skyldig, a. liable to service. -SÖkande, a. & S. soliciting for a place, candidate, -villig, S. -aktig. Tjock, a. thick, dense, gross, large, big; corpulent, stout, -a, f. fog, mist, haze, foggy wheather. -ben, n. the calf of the leg. -het, f. thick- ness, density, grossness, steutness. -hufvud, n. blockbead, -lek,' m. 244 "Tjockna Toppsocker thickness, bigness. -na, v. n. to grow thick, to thicken, to inspissate. Tjog, n. score. Tjnder, n. tether, tedder. Tjuf, m. thief. -aktig, a. thievish, -aktighet, f. thievishness, -band, n. gang of thieves. -gods, n. stolen goods. -lykta, f. dark lantern, -nad, f. theft, -nyckel, m. pick- Jock, -pojke, m. black-guard. -Sak, m. theft. -skytt, m. poacher, -streck, n. thievish trick, -stry- ker, m. gallows-clapper. -veri, n. theft, thievery. [leaves. Tjufva, V. a. to unleave, to strip off Tjuga, f. pitchfork. Tj«g||e, tjugu, num. twenty, -onde,, a. twentieth. -Ondedel, m. the twen- tieth part. Tjur, m. bull, -a, V. n. to look surly, -fäktning, f. bull-fighting. -huf- Vud, n. headstrong fellow. -pes, m. pizzle. Tjus||a, V. a. to enchant; to fascinate, -ning, f. enchantment; fascination. Tjut, n. howl, yell; rumbling (of the guts). -3, V. n to howl, to yell. Tjäder, m. wood-grouse, -höna, f. heath-pout, wild hen. Tjäll, n. tent; hut, cottage. Tjär||a, f. tar, liquid pitch. -, V. a. to tar. -blomster, n. catch-fly. -brännare, m. tar-manufacturer. -llOf, n. tar-wharf. - ig, a. tarry, -pyts, m. tar-bucket, -qvast, m. tar-brush. Tjärn, n. pool, standing water, -a, V. a. to churn; to butter, to make butter, -mjölk, f. buttermilk. Tobak, m. tobacco, -sblad, n. to- bacco-leave. -shandlare, m. to. bacconist. - Spipa, f. tobacco-pipe. Tobis, m. launce (fish). Tof, m. felt. Toffel, m. slipper. Tofs, Wt. tuft, -lärka, f. tufted lark, -mes, - tita, f. crested or juniper tit. Tofv||a, f. matted hair. -, V. a. - ihop, to mat. - sig, to grow matted. a. matted. , Tog, m. iron-wort. Tok, m. fool, droll, idiot. -8, f, foolish woman. -as, V. d. to joke, to play the fool, -eri, n. foolery, drollery, folly, -ig, a. foolish, simple, silly. - ighet, f. foolishness. -Ord, n. foolish word, -prat, n. nonsense. -rolig, a. ridiculous, droll, -rolig- het, f. drollery Tolag, m. town-dues. Tolf, num. twelve. -dubbel, a. twelve fold, -horning, -kant, m. dodecagon, -männingar, m. pl. dodecandria. -t, m. dozen. -te, a. twelfth, till det tolfte, twelfthly. -tedel, m. the twelfth part. -turns- tarmen, m. duodenum. -va, f. a twelfth. Tolk, m. interpreter, -a, V. a. to in- terprete, to explicate; to translate, -ate, m. interpreter. -ning, f. in- terpretation, explication, traduction. Tom, m. tome, volume. Tom, a. empty, void, vacant, vacuous, -het, f. emptiness, vacuity, -händ, a. empty-handed. Tomback, m. tombac, pinchbeck. Toni ling, m. wren, hedge-sparrow. Tomt, m. ground, place, site, -a, v. a. to build upon, to cultivate. -gubbe, m. hobgoblin. -Orm, m. water-snake. -Ören, m. pl. ground-rent. Ton, m. tone, sound; tjune; ton, fa- shion. halla -, to play in tune. tala ur en hög to talk in a lofty strain. -8, V. n. to sound, -art, m. key; tune, -fall, n. cadence; accent, -konst, f. musical art. -1ÖS, a. tune- less ; unaccented. -såttare, m. com- poser, musical composer. -tecken, n. -vigt, m. accent. Topas, m. topaz. Topp, i. done! agreed! well! Topp, m. pinnacle, top, summit, från - till tå, from top to toe. en - socker, a loaf sugar. -3, V. a. to top; to square by the lifts. -länta, f. lift, -rep, n. pendant -rida, V. a. to ride, to domineer. -SOgel, n. topsail. -SOCker.. n, leaf>au«*t> Torbagge Trassla 245 Tor||bagge, m. earth-beetle, -dj'fvel, m. dungbeetle, muck-worm. Tordön, n. thunder. Torf, 771. gazon, turf, peat. -aska, f. peat • ashes. -bänk , 771. turfseat. -Jord, f. turfsoil. -va, f. turf, sod. Torftig, a. poor, needy, indigent, -het, f. want, need, necessity, indi- gence. Torg, n. market, market-place, -dag, 771. market-day. -marknad, f. fair. -pris, n. market-price, rate. Tork||a, f. drought, dry weather. -, V. a. to dry; to wipe. -, V. n. -S, V. d. to dry, to grow dry. - af, to wi>e off. - bort, to evaporate, to <vy up. - ihop, to shrink, to shrivel. - in Ovett, to swallow an affront, -duk, m. -kläde, n. wiping-clout, mop. -lada, f. drying-barn. - ning, f. drying, wiping, -plats, 771. drying- yard. -trasa, f. clout. -ugn, m. kiln. -Vind, m. drying-loft. Torn, m. tong of a buckle, prickle. Torn, n. tower, turret; spire, steeple; rook, castle, -a, V. a. to heap up, to pile up, to tower. - falk, m. kestrel, hawk. - spets, w. - spirit, f. spire. - Ur, 71. church-clock. -väk* tai'6, m. warden of a steeple. Torner||a, v. n. to tilt, to just, to joust. -ing> f- turnament, tilt, just, carousel. Tornister, m. knapsack. Torp, n. cottage, little farm, hamlet, -are, 771. cottager, peasant. Torr, a. dry; withered, sear; arid, sterile, torra sanningen, the naked truth, torra Stil, insipid style, -am* ma, f. dry nurse. -bulta, V. a. to drub, to bang. - fisk, m. dried fish, -het, f. dryness, -het, a. hot and dry. -hosta, f. dry cough. -qvarts, m. iron-ore with quartz. - skodd, a. dryshod. -ved, m. dry and resinous fir-wood. -vark, m. gout, rheu- matism. Torraka, f. moth, beetle, tiny. Torsdag, m. Thursday. Torsk, m. codling; thrush. Torta, f. tart. Tost, m. toast, -a, v. n. to toast. Tota, v. n. - efter, to endeavour to imitate. Totte, m. flax put up to be spun, distaff. Traf, n. trot, komma en på trafven. to bring one upon the track. -Vil, v. n. to trot, -vare, m. trotter, -var- lapp, m. skipkennel. Trafv||a, v. a. to pile up (wood). -6, m. pile (of wood). Traglledi, f. tragedy, -isk, a. tra* gical, tragic. Trakassera, v. a. to worry, to harrass. Trakt, rn. "tract, region. Trakta, v. n. - efter, to aspire at, to covet, to pursue. -n, f. study, desire. Trakt||amelite, n. board-wages; treat- ment, entertainment, -era, V. a. to treat, to entertain. -Cring, f. treat- ment, entertainment. -Ör, m. publi- Traktat, m. treaty. (can. Trail, m. tune, melody, efter gamla trallen, according to the old tablature, -a, V. a. & n. to hum a tune. Trall, m. -verk, n. gratings. Tramp, m. -a, f. treadle, -a, v. a. to tread, to trample. - ned fskor), to tread down. -gräs, n. knot-grass. -hjul, n. crane-wheel. [trainy. Tran, m. train-oil; blubber. - ig, a. Tran||a, f. crane, -bär, n. crane- berry. Transport, m. transport, conveyance; (amount) carried over, brought over; endorsement. -abel, a. transportable. -Ora, V. a. to transport, to convey; to bring over; to endorse. -sedel, m deposit-note. -Skepp, n. transport- ship. -Ör, m. protractor. Trapp, -gås, f. bustard. -, m. trapp. Trapp||a, f. stair, a pair of stairs. -luckor, f. pl. T. ladder • ways. -steg, n. step of a staircase. -vis, ad. step by step [tattered. Tras||a, f. rag, tatter. -ig, a. ragged. Traska, V. n. to trot, to trudge. Trass||el, n. entangling, ravelling, -la, V. a. - ihop, to entangle, to ravel 246 Trasslig Troslära -lig, a. entangled, -lighet, f. entanglement. Trass|jent, m. drawer, -era, v. a. Trast, m. throstle, thrush. [to draw. Tratt, m. funnel, -a, V. a. to pour through a funnel, to decant. - binda, f. arbour-vine. -lik, a. infundi- buliform. Tratt a, f. draft, draught, check. Tre, num. three. - gånger, three times, thrice, -a, f. number three; three (at cards), -bent, a. three- footed, tripedal, -bladig, a. tri- foliate; tripetalous. -delt, a. tri- partite. -ding, m. third part, third, -dubbel, a. triple, threefold, treble, -dnbbla, v. a. to triple, -dubb- ling, f. triplication. -däckare, m. three-decker, -enig, a. triune, -enig- het, f. triunity. -faldig, a. three- fold, triple. - faldighet, f. tripli- city; trinity. -fot, m. trevet, tri- pod ; trestle, -färgad, a. tricolorate. -handa, a. three-fold, -hufvad, a. three - headed. - hundra, num. three hundred. - hömig, a. three- cornered, triangular, -horning, n. triangle, -klufyen, a. trifid, -mas- tad , a. with three masts, -man- ning, wi. T. triandrian. -sidig, a. trilateral, -skifte, n. division in three parts. -Stafvig, a. trisylla- bical. -udd, m. trident. -uddig, a. three - forked, -väpling, m. tre- foil. -äggad, a. three-edged. Tredje, a. third, för det -, thirdly. - dag Påsk, easter tuesday. - dag Jul, St. John Evangelist. - dag Pingst, whittuesday. -dagsfrossa, f. quartan ague, -del, m. a third part, a third. Tredsk, a. obstinate, refractory, per- verse. -a, -het, f. obstinacy, stub- bornness. -aS, V. d. to be obstinate. Tref||lig, a. healthy, thriving; indu- strious, thrifty; agreeable, comfortable. -nad , f. prosperity, success. -Va, v. n. to grope. -vare, m. feeler, antenna. Tregge, Trenne, s. Tret Trons, m. loop; snaffle-bit. Tress, m. tress, a lock of hair. -^41, v. a. to weave (hair). Trettio, num. thirty, -nde, a. thir- tieth. -ndedel, m. a thirtieth. Tretton, num. thirteen, -dag, mi. twelfth-day, twelfth-tide" Epiphany, -de, a. thirteenth. Triangel, m. triangle. Tribut, m. tribute, Trifvas, v. d. to thrive. Trilla, f. gig, roller. -, V. n. to roll. Trilsk, a. obstinate, stubborn. Trind, a. round; cylindrical, -het, f> roundness, -lagd, a. full-faced. Trippa, v. n. to. trip, to toddle. Triss, m; T. spritsail-brace. Trissa, f. sheave; •pulley, truckle. Triumf, m. triumph, -båge, m. triumphal arch. -era, V. n. to triumph, -tåg, n. triumphal pro- cession. Tro, v. a. to believe; to trust. - på Gud, to believe in God. - på nå- gon, to trust to one. -, 3. f. faith, belief; fidelity, troth, sätta - till, to give credit to. apostolska tron, the apostles creed, the belief, bryta sin -, to violate one's faith, på god -, upon trust, -fast, a. faithful, -fasthet, f. faithfulness, -gen, a. faithful, loyal, true, trusty, de trogne, the faithful, -het, f. fidelity, faith- fulness. -hetsed , wi. oath of alle- giance. -li&j a. credible, likely, probable, like. -ligen, ad. pro- bably, likely; faithfully. - lighet, f. probability, likelihood. - lofllillg, f. espousals. -lofva, V. a. to con- tract, to desponsate, to affiance. - sig med någon, to betroth one's self to one. -lofyad, a. contracted. -iOS, a. faithless, perfidious, unfaith- ful. -löshet, f. faithlessness, perfi- dity. -man, m. a title belonging to superiour officers. -sartikel, m. article of faith, -sbekännelse, f. creed, confession of faith, -sfö» vandt, m. fellow religionist, one of tbe same religion, -slära, f. doctrine Trosmål Tryne 247 of faith, dogma, -smål, 71. matter of fa. th. -stvång, 71. religious're- straint. -värdig, a. credible, true, veracious, faithful, genuine, -värdig- het, f. credibleness, faithfulness, ve- Trofé, 77i. trophy. [racity. Troll, 71. goblin, hobgoblin, monster. -a, V. n. to witch, to conjure, to charm, -bär, 71. oneberry, herb Paris. -dom, 771. sorcery, witchcraft, magic, enchantment, charm, spell. -dryck, 771. philter. -eri, 771. sorcery, witch- craft. -formel, m. spell, -gubbe, m. corktumbler. - karl, ?7i. sorcerer, wizard, enchanter, -konst, f. magic art, the black art. -lykta, f. magic lantern. -packs, f. witch, hag, sor- ceress. -sk, a. magic. -skott, 71. elf-shot. -slända, f. libella, adder- fly. -spegel, m. magic mirror. -staf, 771. magio wand. Tron, TH. throne. -arfving, 771. prince hereditary, -följd, f. succession to the throne, -himmel, 771. canopy, baldachin, -tai, n. speech from the throne. Tropisk, a. tropic, tropical. Tropp, 771. troop; company, set, crowd, -a, v. a. to troop, -ar, pl. troops, forces. -Vis, ad. in troops. TrOSS,» 771. rope, coil; baggage, -bot- ten, 771. ceiling, -dräng, 771. driver of a baggage• waggon. -pojke, 771. black • guard, -vagn, m. baggage- waggon. Trots, 71. spite, defiance. -, på -, till in spite, -a, v. a. to defy, to brave, to dare. -, V. n. to brave. -ig, a. bold, daring, audacious, in- solent. -ighot, f. insolence. Trottoir, n. foot-path. Trottsten, m. rich copper regulus. Trubb||a, v. a. to blunt, -ig, a. disedged, blunt, obtuse. trul)l>at svar, blunt answer. - ighet, f. bluntness, obtuseness. -laf, m. dier's lichen, -näsa, f. pug-nose, -vinkel, m. obtuse angle. -vinklig, a. obtus- angular. Trug, 71. force, constraint, threat, com- pulsion, menace, -a, V. a. to force, to press. ' - af en något, to extort a thing from one. - något pa en, to press a thing upon one. - 8mal« 71. compulsion. Trumf, m. trump. - a, v. n. to trump. Trum||ia, -ma, V.n. to beat the drum, to beat, to drum. -, 3. f. drum • sewer; conduit, culvert, -dufva, f. rough-footed dove, -hinna, f. tym- pan (of the ear). - pinne, m. drum- stick. -skinn, n. drum-skin, calfs- skin. -Slag, 71. beat of drum. -sla- gare, m. drummer. Trumpen, a. sullen, surly, sulky, sour, -het, f. sullenness, sourness. Trumpet, m. trumpet; T. sheep-shank. -B, V. n. & a. to sound the trumpet; to trumpet. - ut, tö trumpet forth, to divulge. -are, m. trumpeter, -fågel, m. hornbill, -skall, n. sound of the trumpet, -täcke, n. bandrol. Trupp, Tn. troop, company, tn - komedianter, a set of player». Trut, 771. jaw, mouth, snout. Try, 7i. fly-honeysuckle. Tryck, n. press, print, gifva ut pa trycket, to publish by the press, -a, v. a. to press, to squeeze, to print. - efter, to print after, to pirate. - in, to squeeze in., - Tied, to press down, to depress. -ande, a. press- ing, galling, -are, 771. pressman; printer. -e, 71. trigger, tricker; latch. -Cri , 71. printing • office. -fel, n. fault of the printer; erratum, -frihet, f. liberty of the press, -färg, m. printing-ink. -ning, f. squeeze, pres- sure, weight; printing, -papper, 71. printing-paper, -press, 771. printing- press. -svärta, f. printing-ink. Tryffel, m. truffle. Tryg?, a. secure, safe, sure; calm. -B sig, 17. r. (till ell. vid) to trust to, to depend upon. - digen, tryggt, ad. safely, securely. -het, f. secu- rity , safety, tranquillity; sariousneset, calmness. Try ne, n. snout. 248 Tryta Tränga o Tr ta, V. n. to want, to fail. Trå, v. n. s. Längta. Tråckla, v. a. to baste, to tack. Trad, in. thread; filament, fibre, -band, n. tape, thread-tape, -bar, a. thread- bare. -dragarc, m. wire-drawer, -drageri, n. wire-drawing. -ig, a. thready, fibrous. -nystan, n. clew of thread, -rät, a. straight by the thread. - sliten, a. threadbare. -S* ände, f. end of thread. Tråda, V. a. to tread; to trample. Tråg, n. trough. Tråk, n. troublesome task, painfulness, tiresomeness, -a, V. n. to rub on, to tug, to drudge. -ig, a. tedious, tiresome, troublesome, wearisome. Trån||a, v. n. to consume. - bort, to dwindle away, to waste away. -d, f. languishment. -feber- m. lingering fever; consumption. - Sjuk, a. con- sumptive. -sjuka, f. consumption, atrophy. Trång, a. tight, narrow, small, close; crowded. - bodd, a. cramped for room, -bröstad, a. shortbreathed. -brö- Stigket, f. asthma, -het, f. tight- ness, narrowness, closeness, straitness. -hofvad, a. hoof-bound, incastellated. -mål,n. strait, distress, difficulty, shift. -t, ad. tight, tightly, close, closely. Trä, n. wood, timber, -aktig, a. woodlike, wooden. - b elate, n. image of wood; * block-head, -ben, n. wooden leg. -bock, m. jack, sawing tresseL -handel, m. timber-trade. -Igj a. woody. -kol, n. charcoal, -karl, n. wooden utensils; wooden vessel, -mask, m. timber-sow, wood- fretter. -massa, f. wood-pulp, -pin- ne, m. wooden peg. -sko, m. woo- den shoe, clog. -snidare, m. wood- engraver, xylographer. -snideri, n. xylography. -snitt, n. wood-cut, wood - engraving. -spade, m. T. spattie, spatula. -Syra, f. T. lig- neous acid, -tallrikm. trencher, -virke, n. timber, -vagg, f. timber- wall, -ättika, f. vegetable acid. Track, m. tmd, dung, ,excreme?U -Ä» V. n. to void excrements. -ig, a. turdy. Träd, n. tree, -frnkt, m. fruit of trees. - skola, f. nurse-garden. -såg, f. tree-saw. Trädda, v. n. to tread, to step. - emellan, to interpose, to intervene. - (ram, to advance. - till ett for- bund, to accede to a treaty. -, V. a. to introduce, to thrust, to file, to. run. - nålen på tråden, to thread e needle. - upp perlor, to string pearls; - en åker, to fallow, to plough up a fallow, -e, n. fallow, ligga i to lie fallow. Trädgård, m. garden, orchard. -S* arbete, n. gardening, -sbänk, m. garden-seat. -sjord, f. garden-piould. -skanna, f. watering-pot. - sknif, m. pruning-knife. -skonst, f. horti- culture. -Smolla, f. butterleaves, goldenherb. - smästare, m. gardener. -SSax, f. garden-shears. -SSkÖtSCl, m. gardening. -SSpÖkO, n. scare- crow. -ssäng, f. bed, layer. -Sväxt, m. cultivated plant; greens, vegetables. Traff, m. random, hit, chance, -a, v. a. to meet, to find, to fall in with, to hit; to draw to the life; to come home. «• ihop, io encounter, to meet with. - på, to hit on, to light on. - sig, to happen, -as, V. d. to meet. - ning, f. action, engagement, conflict. Trägen, a. assiduous, busy, earnest; pressing, instant; urgent, close, ar- duous. -het, f. assiduity, application, solicitation. Trajan, m. burflag, burreed, reedgrasa. Träjon, f. fem. Träl, m. slave, bondman, thrall -a, V. n. to .slave, to drudge, to toil. -aktig, a. slavish, servile. -aktig- het, f. servility. -dom, m, slavery, servitude, thraldom. -Sam, a. toil- some, laborious, tiresome. Trälla, f. spring-wheel. Träng||a, V.a. to throng, to press, to urge, to pinch; to crowd. - sig emellan, to press between, to press amongst. -..igenom, - sig igenom, to get Trängande Tumlett 249 through, to penetrate, to press through. - ihop, to press together. - sig in, to throng into, to penetrate, -ande, a. pressing, urging. -38, V. d. to be pressing, -ning, f. thronging, pressing, -sei, m. throng, crowd, press, strait, narrow pass, defile. bringa någon i -, to bring one to great straits. Trängta, v. n. - efter, to long for, to lust after. -n, f, great desire. Träsk, n. bog, fen, marsh, moor. Trätta, V. n. to quarrel, to wrangle, to scold. - på en, to scold one. -, 8. f. quarrel, contention, dispute, dif- ference, wrangle, fray, brangle. -dryg, -girig, a. quarrelsome, -girighet, f. quarrelsomeness. -ObrOder, m. adversary. -ofrö, n. seed of dissen- sion. -sam, a. quarrelsom. Trög, a. slow, tardy, heavy, dull, loath, sorry, -het, f. slowness, tardiness, dulness, inertness, -körd, -vulen, a. somewhat slow, sluggish. -läst, a. tedious, tiresome, -smält, a. in- Tröja, f. jacket. [digestible. TfÖsk, m. thrashing; thrashed corn. -a, V. a. to thrash, -are, m. thra- sher. -logo, m. barn , thrashing- floor. -maskin, m. thrashing-machine. -slaga, f. flail, -vagn,™, thrashing- TrÖskel, m. threshold. [wheel. Tröst, m. comfort, consolation. -a, V. a. to comfort, to console, -are, m. comforter, consoler, -ebref, n. consolatory letter, -full, a. conso- latory, comfortable. -ligen, ad. comfortably ; confidently, trustly. -1ÖS, a. inconsolable, comfortless. - 1ÖS- het, f. uncomfortableness, sadness, despair. - rik, a. full of comfort. Trött, a. weary, tired, fatigued, spent. -as, v. d. -nä, v. n. - upp, to tire, to grow weary, -het, f. wear- iness, lassitude. -Sam, a. wearisome, tiresome, tedious, dull. -samhet, f. tiresomeness; tediousness. Tu, num. two. dela i -, to divide into two equal parts. gå i -, to break in two, to break asunder. Tub, m. tube, telescope. Tubba, v. a. to entice, to inveigle, to Tuff, wi! tophus, tufa, tuff. [decoy. TufvIJa, f. molehill, little hillock, -ig, a. full of molehills. Tugglja, f. chew. v. a. to chew. - på, to bite on. -bUSS, m. chew of tobacco, quid, -muskel, m. masseter. - tobak, m. pigtail-tobacco. Tukan, m. toucan (bird). Tukt, m. discipline, correction, chasti- sement ; bashfulness, decency, modesty -a, V. a. to correct, to discipline, to chastise, -an, f. discipline, chastise- ment, correction. -hus, n. house of correction. - ig, a. bashful, modest, chaste, pure. -ighet, f. chastity. -Omästare, m. corrector, chastiser. Tnlkört, f. officinal swallow-wort. Tull, m. custom, duty, toll, impost; custom-house, city-gate, lägga - på varor, to lay an impost or a duty on goods, -a, V. n. to pay duty- -, v. a. to levy a duty; to pilfer, -afgift, m. duty, -arrende, n. farm of the customs, -bar, a. due to pay custom, -betjeut, m. cu- stom-officer. -fri, a. duty-free, toll- free. -frihet, f. exemption from paying duty. -förpaktare, m. far- mer of the custome. - förvaltare, m. toll-gatherer. -hUS , n. custom- house. -inspektor, m. surveyor of the customs, -kammare, m. custom- office. -kappe, m. multure, toll- dish. -när, m. toll-gatherer. -se« del, m. cocket. -skrifvare, m. customhouse-clerk, -taxa, f. tariff, -umgälder, m. pl. duties, customs. -verk, -väsende, n. the customs. Tulle, 771. T. thole, thowl. Tulpan, m. tulip. Tulta, V. n. to waddle, to doddle. Tulubb, m. furred cloak. Turn, m. inch. -Stock, m. ruler divided by inches, measure, rule. - tals, ad. by inches. Tumi','a, V. n. £ a. to tumble, te reek - sig, V. r. to roll one's self, -are, m. tumbler; porpcise. -ett, m. tumbler. 250 Tumma Tveka Tum||ma, V. a. to thumb; to set. -me, m. thumb, hålla tummen på ögat på en, to keep a check upon one. -skruf, m. thumb's- screw. Tummel, n. tumbling, -plats, m. wrestling-place. [roar. Tumult, m. tumult, bustle, noise, up- Tunder, n. tinder. Tung, a. heavy, ponderous, dull, weighty; profound, sound, -a, f. burden; im- post, tax. - fotad, a. unwieldy, heavy, -händ, a. heavy-handed. -jord , f. baryte calk, -spat, m. heavy-spar. Tung||a, f.tongue; (fish) sole, -band, n. the ligament of the torque. -bok- staf, m. lingual letter, -häfta, f. ancyloglossum. -Omål, n. tongue, language, speech. -Spöts, m. end of , the tongue. Tungel, m. moon, -skifte, n. change of the moon, lunation. Tunn, a. thin, -het, f. thinness, -sådd, a. thin sown. Tunn||a, f. barrel, cask, en - guld, a sum of 4166 L. 12 «h. -, V. a. to tun. -band, n. hoop, -bindare, m. hooper, cooper, -drank, - dr ägg, m. grounds, dregs, lees, -land, n. Swedish acre. -tals, ad. by barrels, by casks, by tuns. -tratt, m. tunnel. Tupp, jn. cock; weather-cock. - fäkt- ning, f. cockfight, -gäll, m. cock- crowing. -kam, m. cock's-comb, crest, -krås, -skägg, n. cock's wattles. -kyckling, m. cockrel. -sporre, m. cock's spur. Tur, m. turn, trip, tour, excursion; chance, success; round; figure; false hair, -ft, V. n. to alternate. Turban, m. turban, turband. Ture, its. fellow, en lustig -, a merry Turkos, m. turkois. [fellow. Turmalin, m. tourmaline. Turnare, m. gymnastic. Turning, f. alternation, change. Tursk, a. turkish. turaku bönor, kidneybaanst I Turturdufra, f. turtledove. Tusch, n. china-ink, indian ink. - v. a. to shade with china-ink. to wash. Tusen, num. thousand, -de, a. thou- sandth. -, -de, n. thousand, -del, m. thousandth part. -fald, -faldig, a. -faldt, ad. thousand-fold. -fot, m. millepede, scolopendra. -gplen, n. lesser centaury. - konstnär, m. cunning fellow. Jack of all trades, -skön, f. common daisy. - till, n. thousand, the number thousand. -tals, ad. by thousand. -årig, a. mill- ennial. Tuska, v. n. to barter, to truck. Tussa, v. a. to chase, to hunt, to set. - hundar på en, to set dogs on one. Tut, m. point; muzzle; pipe; speaking- tube. [a sore finger. Tuta, f. thumbstall, rag lapped about Tuta, V. n. to blow upon a horn. Tutia, f. tutty. Tutt, m. heap, hela tutten, altogether. Tvag||a, v. a. to wash, to bathe. -ning, f. washing, absolution. Twe||bett, n. two horses harnessed abreast. -bettsvagn, m. coach drawn by two horses. -drägt, m. discord, dissension, variance. -fald, -faldig, a. twofold, -ggehanda, a. twofold, double, -gift, a. biga- mist. -gifte, n. bigamy. -hågsen, a. doubtful, hesitating, scrupulous. vara -, to be in suspense. -håg» Senhet, f. irresolution, hesitation, -händ, a. two-handed, both-handed, ambidextrous. -klufven, a. two- cleft, bifurcate. -klöfvad, a. bi- sulcons, cloven-hoofed. -könad, a. hermaphroditical. -köning, m. herm- aphrodite. -skifte, n. bipartition, -språk, n. ambilogy. -stjärt, m. earwig. - talan, f. contradiction. -talig, a. double-tongued. -tydig, a. equivocal, ambiguous, double-mean- ing. -tydighet, f. double-meaning, equivocation, ambiguity, ambiguousness, -ägged, a. two-edged. TvekIJa, V. n, to hesitate, to be in Tvekan Tvättbalja 251 suspense, to be in doubt, -an, f. hesitation, suspense, scruple, uncer- tainty. -ande, -sam, a. doubtful, scrupulous, uncertain, hesitating. Tvi, i. pshaw, fie, faugh. - vare ho- nom! fie upon him I Tvifla, V. n. to doubt, to question. - om, - pd, to call in question, to be in doubt of, to make doubt on, to despair of. -n, f. - tide, n. doubt, question, scepticism. -re, m. sceptic, doubter, disbeliever. Tvifvel, n. doubt, -aktig, a. doubt- ful, dubious, sceptical. - sjuk, a. sceptic. -Smål, n. doubt, question,- scruple, draga i tvifvelsmål, to call in question. -sutan, ad.- with- out doubt, no doubt, doubtless. Tvilling, m. twin, -arne, a. the twins, gemini. Tvin||a, V. n. to languish,.to pine away, to dwindle. -SOt, m, consumption, phthisis. Tving, nt. ferrule, holdfast. - a,' v. a. to force, to constrain; to restrain, to bridle, to subdue, to compel, to oblige. - sina begär, to bridle one's pas- sions. - af, to extort. - pd, to force upon, tvungen, forced, con- strained, affected, stiff, tvunget, ad. with affectation; unwillingly. Tvinna, v. a. to twine, to twist, -re, . m. twister. Tvist, m. debate, dispute, cause; con- troversy ; contention, expostulation, -a, v. n. to contest, to controvert, to dispute, to plead, to debate, to con- tend, to expostulate. - efrö, m. apple of discord. -©mål, n. subject of contention, eivil cause. - ig, a. liti- gious, questionable, disputable. Tvungen, s. Tvinga. Två, V. a. to wash, to bathe. Två, num. two. -a, f. a two. -bent, a. twolegged. -bladig, a. twolea- ved, bipetalous. -dolt, a. bipartite. -däckare, m. twddecker. -faldig, a. twofold, double. -fotad, a. two- footed. -mastare, m. brigg. -män- uingar, m.pl. T. diandria. -qveda, f. didelph. -sldig, a. with two si. des, bilateral, -sitsig, a. with two seats. - skrifva, V. a. to double. -Spaltig, a. with double columns. -Spälinare, m. a carriage and pair. -Stafvig, a. having two syllables. .-Struken, a. of the fourth octave. -stämmig, a. for two voices, of two voices. -uddig, a. bifurcated. -årig, a', biennial. Tvål, m. hard soap. -a, V. a. to rub with soap. - till någon, to repri- mand one. -gräs, n. soap-wort, -knla, f. soap-ball, -lödder, n. lather. -Vätton, n. soap-water, suds. Tvång, n. constraint, force, compulsion, restriction. -sarbete, n. compelled work, -slån, n. forced loan. - Sine* del, n. means of constraint. - 8tröja, f. strait-jacket. Tvär, a. cross, transverse; dogged, un. friendly, rough, -ft, V. a. to plough across, -an, - en, m, the breadth'. pd -, across, athwart, -bjälke, m. cross-beam, -brant, <l. precipituous, steep, -finger, n. a finger's breadth, -flöjt, f. german flute. -gata, -gränd, f. cross-street, -hand, f. • the breadth of a hand, -höt, f. crossness, doggedness. - hligg, m. cross-cut. -linle, f. cross-line, dia- gonal. -pipa, f. fife. -8, ad. across. -sadel, m. side-saddle. - skår, -snitt, n. crosscut, crucial incision; diameter. -slå, f. cross-bar. -stad- nn, v. n. to stop short, -streck, n. dash, cross-line; disappointment, -säck, m. saddle-bag. -säker, g. cocksure, authoritative. -t, ad. across, athwart, crosswise; short, all at once, roundly, gd - af, to break short off. - emot, right opposite. - ige- nom, right through. - om, on the contrary; contrarily. - öfver, athwart; opposite, -trä, n. transom. -tystna, V. n. to be silent all at once, to stop short. -vigg, m. crossfellow, cross- patch. Tvätt, m. washing, wash, -ft, V. a, to wash, to bathe, -bftlja, f. wash-tub. 252 Tvätterska Tåt -erska, f. laundress, washer-woman, -fat, n. wash - bowl, basin, -kår, n. wagh-tub. -kllider, n. pl. linen. -ning, f. washing. -UOta, f. wash- bill. -Vatteil, n. wash-water. Ty, C. for. - VÄ7T, alas, unfortunately. Tyck||a, V. n. to think, to fancy. - om, to like, to relish, to be fond of. - om sig, to be proud of one's self, -as, V. d. to seem, to appear. -6, n. liking, humour, taste; opinion, fancy; air, resemblance, falta - för nagon, to take a fancy to one. vara i ens -, to be to one's taste or lik- ing. efter mitt -, in my opinion. godt -, an engaging countenance. hafva - af någon, to resemble one. -mycken, a. peevish, pettish. Tyd||a, v. a. to explain, to interpret, to expound. -Mg, a. plain, evident, clear, apparent, manifest, explicit, per- spicuous. -lighet, f. evidence, clear- ness, perspicuity, manifestness, -ning, f. explication. Tyg, 71. tackling, gear; furniture; stuff; trash. -11US, n. arsenal, armory, -mästare, Tn. master of the ordnance. .Tygllel, m. rein, hålla en i -; to keep one in awe. -elfri, -611Ö8, a. unrestrained, licentious, -elfri- -het, - ellöshet, f. licentiousness, -la, V. a. to bridle, to curb. Tyll, m. net-lace. Tyna, V. n. to languish, to dwindle away, to wear away. Tyng||a, V. a, to charge, to burden. -, v. n. to weigh. -d, f. heaviness, gravity, weight. -dkraft, f. power of gravity. -dpunkt, 771. centre of gravity. Typ, m. type. -Ograf, Tn. typographer, -grafi, f. typography. Tyrann, m. tyrant. -i, n. tyranny. -isera, V. a. to tyrannize. -isk, a. tyrannical, tyrannic, tyrannous. Tyre, n. dry and resinous flrwood. Tyst, a. silent, mute, hush, still, quiet. -, ad. still, quietly, soft. -, i. hush! silence! peace! halldto keep close Qr aaccet. -a, v. a. to sjlence, to hush, to quiet, -het) f. silanes, secrecy, i -, in secrecy, lefva i -, to live in retirement, begrafva en i -, to bury one with privacy. -hets- ed, m. oath of secrecy. - låten, a. of few words, silent; close, discreet; tacit. - låtenhet, f. taciturnity, se- crecy, silence. - na, V. n. to become silent, to be silent, to be struck dumb» -nad, f. secrecy, silence, en kort -* a short pause. Tå, m. toe. gå på -, to walk on tip- toe. -hiitta, f. cap. -stöta, v. a. to toe-piece. Tåg, 77i. rush. -, 7i. rope, cable. klara -, T. to clear the hawse. -stuilip, m. rope-end. -verk, n. cordage. Tåg, 71. expedition, march, -a, V. n. to march. -Ol'dniug, f. the order of a march. Tåg||a, f. filament, fibre; tear; hackled flax. - ig, a. full of filaments or fibres. Tåglig, a. slow, tardy, lingring, dull. Tågna, V. n. to stretch, to give way, to relax. Tål||a, V. a. to suffer, to abide, to en- dure, to tolerate, to hear; to admit. -amod , n. patience, temper , suffer- ance. -ig, a. patient. -ighot, f. patience, forbearance. - modig, a. forbearing. -8am, a. tolerant, patient. Tång, f. tongs, pincers, a pair of tongs; T. wrack, -lake, 771. viviparous, Tåp, 71. simpleton. [blenny. JTår, m. tear, hada i tårar, to melt into tears, fälla tårar, to shed tears. -aS, V. d. to fill with tears, to water, -fistel, 771. lacrymal fistula, -kör- tel, 771. lachrymal gland, -punkt, 77i. lachrymal point. -Stick, m. lachrymal bag. -ögd, a. with tear- ful eyes. Tårta, f. tart. ' Tåssa, f. toad; slut. Tåt, m. string, twist, filament, komma på tåten, to hit. det är god - i lionom, he has a good disposition . mind. Tåtel Töj anker 253 Tätel, m. hair-grass. Täck, a. agreeable, pretty, charming, curious, göra hvad Gudi täckt dr, to do what is right in the'eyes of the Lord. -SS, V. d. to please; to con- descend, to be pleased, -het, f. prettiness, grace, comeliness. Täck||a, V. a. to cover; (ett hus) to roof in, to cover with a roof. - med halm, to thatch, to cover with straw. - med tegel, to tile., täckt vagn, coach, -are, m. coverer. -6, n. quilt, coverlet, spela under ett -, to have a private understanding, -else, f. covering, veil, -fat, n. limpet, -mantel, ip. colour, blind, pretence. -vagn, m. coach. Täfla, V. n. to contend, to cope, to vie, to rival, to strive, to struggle. -n, f. emulation, contention, strife, rivalry, competition, -re, m. emulator, com- petitor, rival. Täfva, f. little bitch. TälJlJa, V. a. to cut, to chip; to count, to reckon, to tell. -ande, n. reckon- ing, numeration, -are, m. nume.'ator. -knif, 771. case-knife. -Sten, 771. potstone. - yxa, f. chip-axe, hatchet. Tain, 771. the top-line and foot-line of a net Tait, n. tent, pavilion, -makare, m. tentmaker, -stång, f. tentpole, -säng, f. tentbed, fleldbed. Tamj||a, V. a. to tame, to break. - ellg, a. tameable. Tänd||a, v, a. - an, - i,- pd, - upp, to light, to kindle, to set on fire. - ljus, to light the candle. -nåls» gevär, 71. needle-gun. -sticka, f. match. Tänj||a, v. a. to stretch, -bar, a. ductile, -barhet, f. ductility, ten- sile strength. Tänk||a, v. a. & n. to think, to re- flect* to be of opinion, to fancy, to imagine; to intend to. - efter, to consider, to think upon with card, - för sig, to consider beforehand. - för sig sjelf, to think to one'o self. - sig om, to reflect; to look about one, to cast about for. - på, to think on, to consider of. -på att, to think on, to intend to. - öfver, to think over. -and6, a. thinking, meditative, contemplative, -are, m. thinker, meditator, -bar, a. cogitable, conceivable. -espråk, n. symbol, motto, sentence. -esätt, n. way of thinking, principles, -värdig, a, remarkable, worthy of attention. -vär» dighet, f. memorable thing, memor. ableness. Täppa, f. croft, small enclosure. v. a. to stop, to shut up; to fence, to enclose. Tär||a, v. a. to consume, to fret, to corrode, to wash, to eat. - på, to eat. - sig igenom, to soak through, to penetrate. - and6, a. consuming, corroding, consumptive, corrosive; ste- ril; slow, hectic, -penning, m. money for consumption, food-money. -SOt, m. consumption. Täma, f. handmaid; tern. Tärning, m. dice; cube, skära i tärningar, to cut into small square pieces. -formig, a. cubiform. -kap- pe, m. dice-box. -kast, n. cast al dice. -Spel, n. play at dice. -SpO» lare, m. dicer. Tät, a. dose, compact, tight, dense, thick, solid; frequent; rich, -a, V. a. to tighten. -gräs, n. butterwort, -het, f. tightness, closeness, thick- ness, solidity. - na, V. n. to grow tight. - nande, n. condensation. Tätt, ad. close, frequently; close by. - bebodt land, a country well peo- pled. skrifva -, to write close. - efter, close after. - ihop, close to- gether. - intill, close by. Tatting, m. sparrow. TÖ, n. thaw, thawing weather. - a, ®. n. to thaw. -bläst, m. thaw-wind, -väder, n. thawing weather. Tock||en, n. fog, mist, -nig, a. foggy, hazy, misty. Töfva, V. n. to stay, to tarry. TÖj||a, V. a. to stretch. - sig, to give way. -anker, m. the small bower. 254 TÖlp Underverk TÖlp, m. awkward fellow, clown. -ak- tig, a. awkward, clownish, -aktig- het, f. awkwardness. Töm, m. rein, bridle; beard (of fish). Tömma, v. a. to void, to empty, to evacuate, to drain, to teem. Tora, v. n. to may. jag tör (torde) komma, I may perhaps come, det tör hända, it may happen. -8, v. d. to dare, to venture. Törel, m. twirling-stick; euphorbium. Törla, v. a. to twirl. (run. Törn, m. dash, -a, V. n. to strike, to TÖrn||e, n. thorn, -buske, m. brier; rose-bush. - full, -ig, a. thorny, prickly, -krona, f. crown of thorns. -IOS, f. rose; province-rose, -Skata, f- redbaoked shrike. -tagg, m. prickle (of a brier). Törst, m. thirst, -a, V. n. to thirst, to be dry. - efter något, to thirst for or after a thing. -ig, a. thirsty, TÖ8, f. lass, girl. ~ (dry. u. Udd, m. point, prick. Uddar, pl. edging, narrow laces. -hvaBS, a.'sharp poin. ted. -1g, a. jagged, -ighet, f. jaggedness. Udda, a. odd, not even, spela jemt och -, to play at even and odd. Udde, m. point, cape, promontory. PA m. eagle-owl. Ugla, f. owl. fånga -, T. to bring a ship about. Ugn, m. oven, furnace, -shål, n. -smun, m. oven-mouth. -sraka, f. oven-rake, coal-rake. -88Opa, f. oven- besom. -sspade, m. baker's peel. -Stött, a. doughy. Ulf, m. wolf. Ull, f. wool. -gam, n. wollen yarn, -handel, m. dealing in wool, -hå- rig, a. downy. -ig, a- woolly, fleecy, -kam, m. wool-card, -kam- mare, m. wool-carder. - sax, f. sheep-shears. -Strumpa, if. woollen. stocking, -tapp, m. lock of wool, -tyg, n. woollen stuff. -vante, m. mitten of wool. Ulspegel, m droll, wag.. Umbra, f. unjber. Umbär ||a, v. a. to sparo, to do without, to be without. - 1ig, a. dispensable, -lighet, f. superfluousness. Umgås, V. d. to converse with, to keep company with, to behave. Umgiilder, m. pl. dues. Umgälla, U. a. to suffer for, to pay for. Umgällg||e, n. intercourse, conversation, keeping of company. -Sftm, a. so- ciable, conversable. -samhet, f. sociableness, oonversableness, popu- larity. Undan, prp. & ad. out of the way, aside, away, from off. -, i. away! -arbeta, v. a. to work out. -bedja, V. a. - sig något, to excuse one's self from a thing, -draga, V. a. to withdraw, to deprive of, to decline, to refuse, to sprink. -dragning, f withdrawing, declining, avoiding, -fly, V. n. to escape. -gjord, a. done, -gömma, V. a. to conceal, to hide, to put away, to suppress, -rödja, V. a. to remove, to put away, to put aside. - stick a, v. a. to put out of the way, to hide, to conceal, -tag, n. exception, reverse, clause. -taga, V. a. to except, to exempt; to take away, to reserve, -tagande, prp, except, save. -tagsvls, ad. excep. tionally, by exception. Under, n. wonder, miracle, prodigy, marvel; admiration, -bar, -full, a. wondrous, marvellous, strange, won- derful. -görande, a. miraculous, -görare, m. wonder-worker. - kur, m. miraculous cure. - lig, a. strange, odd,,surprising; wonderful; unaccount- able; perverse; humorsome, odd. -lig- 110t, f. oddness, strangeness. -Sam, a. wondering, astonished. -samliot, f. amazement, wonder, admiration, -skön, a. admirably fair. - syn, f. miraculous vision. - VClk, n. miracle, wonder. Under Understucken 255 Under, prp. under, beneath, below, underneath; by; under; during, as, while, at. -afdelning, f. subdivi- sion. -arm, in. forearm. - balans, m. deficiency. -befäl, n. subaltern officers in the army. -betjening, f. subaltern officers, lower officers, -binda, V. a. to underbind, -bjälke, m.summer beam; architrave, -blåsa, V. a. to foment. -buk, m. under- belly. -bygga, V. a. to underpin; to build from beneath, -byggd, a. väl - i studier, well grounded in learning, -byggnad, f. foundation, 'basis; prop, support; elementary in- struction. -byXOr, f. pl. drawers, -bädda, V. a. to underlay. -bädd* ning, f. underlaying. -dela, V. a. to subdivide. -dclnlng, f. subdivi- sion. -domare, m. inferior judge, -domstol, m. inferior court, lower court. -dånig, a. subject; submis- sive, humble. -dånighet, f. sub- jection, submission. -dånigt, -då* nigst, ad. submissively, most hum- bly. -foder, n. lining, -gevär, n. sword, -gifven, a. submiss, sub- ject. -gifvenhet, f. submission, compliance, acquiescence, submissive- ness. -gräfva, v. a. to undermine, to sap, to underwork; to corrupt, to destroy, -gå, V. a. to undergo, to suffer, -gång, m. ruin, fate, de- struction. -hafvande, a. & s. sub- altern, inferior, dependent, subordi- nate. -halt, 771. base standard, -hand, ad. underhand, clandestinely, -handla, v. n. to negotiate, to treat, -handlare, m. negotiator, interme- diator. -handling, f. negotiation, treaty, mediation. -hjelpa, V. a. to second, to supply, to facilitate. -huset, 71. the house of commons, -håll, 71. maintenance, subsistence, support, annuity, pension, -hålla, V. a. to maintain, to sustain, to keep up, to cherish, to cultivate: to enter- tain, to amuse, -jordisk, a. sub- terraneous. -kasta, v. a. to sub- Wilt, to subject, to comply, -kastelse, f. subjection, submission, yielding, -kjortel, m. undercoat, -kläder, m. pl. waistcoat and breeches, -kläd* nad, m. underdress. -knfva, v. a. to subdue, to conquer. -kufvai'O, m. subduer, conqueror. -kunnig, a. knowing, informed, -käft, -käk, m. lower jaw. -lag, n. groundwork, underlayer, -lagsbjälke, m. sum- mer beam. -lif, n. abdomen. -lig- gande, -lydande, a. subject to, belonging to, lying under, -låta, V. a. to omit, to neglect, to fail, to for- bear, to miss, to help, -läggå, V. a. to underlay; to subject. - sij, to subdue, to subject; to resign one's self, -lägsen, a. inferior, -lägsonhet, f. inferiority, -läpp, m. nether-lip, under lip, lower lip. -lärare, m. underteacher,' usher, -lätta, V. a. to lighten, to lift; to help, to facili- tate. -lättnlng, f. alleviation, fa* cilitation, help, -löjtnant, m. se- cond-lieutenant -minera, v. a. to undermine, to sap. - mål, 71. short measure. -Officer, m. underofficer, -ordna, v. a. to subordinate, -ord- nad, a. subordinate, -pant, m. pawn, pledge, gage, -rede, n. un- dercarriage. -rätt, m. inferior court, -rätta, v. a. to advise, to apprise, to acquaint, to inform, -rättelse, f. information, advice, notice, instruction. -segel, n. lower sails, course. - 8kat- ta, v. a. to depreciate, -skattande, n. depreciation. -skjorta, f. under- shirt. - Skrifning, f. underwriting, signature. - skrift, f. signature, sub. scription. -skrifva, V. a. to sign, to underwrite. -81ef, n. prevari- cation, deceitful dealing, trick, bruka underste f, to defraud, -slå, v. a. to bend, -st, a. SUperl. lowest, un- dermost, nethermost. -, ad. undermost, -sticks, v. a. to put finder, to sub- orn, to suppose; to forge. - StlgS, v. n. to fall under, -gtrnmpa, f. understocking. -stryka, v. a. to score, to underline. -stucken, a. false, suborned, supposed, surreptitious. 256 Understundom Upparbeta understucket verk, a sham business. understucket vitne, suborned wit- ness. -stundom, ad. sometimes, now and then, -styrman, tn. steer's mate. -Stå sig, V. r. to presume, to make bold, -ståthållare, m. deputy governor, -ställa, V. a. to submit, to refer a thing to. -ställ- ning, f. reference. -stöd, n. sup- port, help, assistance, subsidy. -stöda, V. a. to underprop, to support, to se- cond , to relieve. - såtarö , -såte, tn. subject. -såtlig, a. becoming a subject, loyal, -sälja, V. a. to un- dersell , to sell cheaper than another, -sätsig, a. set in the body, square- built. -SÖka, V. a. to' examine, to discuss, to inquire, to try. -sökning, f. examination, inquiry, trial, search, -teckna, V. a. to sign, to subscribe, -tecknad, a. underwritten. -teck- nare, m. subscriber, -teckning, f. subscription, -tiden, ad. some- times , now and then. -trycka, V. a. to oppress, to suppress, -tryckan- de, n. oppression, -tröja, f. doub- let. -tvinga, v. a. to subdue, to reduce. -vigt, Wl. underweight. -vig- tig, a. underweighing, too light, -visa, V. a. to teach, to instruct (in), -visande, a. instructive, -visning, f. instruction, teaching. - visningS- anstalt, m. educational establish- ment. -ärm, f. undersleeve. Undfallfla, V. n. to slip to escape, -enhet, f. compliance, pliability. Undfly, v.n.&a. to run away; to avoid, to shun, to escape, to get off. -kt, tn. refuge, shelter; escaping; evasion, shift. söka undflykter, to use evasions. Undfå, V. a. to receive, to get. -ngst, n. receipt, reception. Undfägna, V. a. to entertain, to treat. -d, tn. entertainment, treatment. Undgå, V. a. to avoid, to escape, to elude, to forbear. Undkomma, v. n. to escape, to slip away, to get off. -11 de, n. escaping, evasion. Undra, V. n. to wonder, to bo amazed. -Il, f. wonder, admiration. -nsvärd, a. worthy of admiration, wonderful. Undre, b. Nedre. Undse sig, v. r. to shun, to hash -else, f. bashfulness, modesty. -Onde. ti. consideration; forbearance. Undskyll||a Sig, V. r. to excuse one's self, -an, -ning, f. excuse, plea- Undslippa, V. a. to escape, to get off. Undsätt||ä, V. a. to relieve, to succour, to assist. -ning, f. relief, succour. Undvikta, V. a. to avoid, to evade; to shun. -andO, n. avoidance, for* bearance. till - deraf, for the shunning of this. -Mg» a. avoidable. Ung, a. young; new. -dom, m. youth; a young girl; a youth. -dom« lig, a. youthful, juvenile. -doms» fel, n. fault of youth. -doms- kraft, f. youthful vigour. -dOHlS* Väll, m. early friend. -domsår, n. younger years. -6, tn. young; brat. - fä ungar, to bring forth young, -ersven, tn. swain*, young man. -folk, n. young people; young couple lately married. -kai'l, m. bachelor. -mor, f. young woman lately mar* ried. -stinn, a. big with young. Ungefär, ad. about, nigh unto. -tiff» a. approximating, provisional, conjec- tural, probable. Uniform, tn. uniform, regimentals. Universal, a. universal. -alarfving, tn. sole heir. -almedel, n. sov* ereign remedy, -itet, f. university. Unkj|en, a. musty, fusty, -enhot, f. mustiness. -na, V. n. to grow musty. Unna, V. a. to wish well; to grant. om Gud unnar mig lifvet, if God spare my life. Uns, n. ounce. -, tn. fdjurj ounce. Upp, ad. up. - och tied, topsy-turvy, upside down. - ifrän, up from. - ät, upwards, se - ! beware I Uppamma, v. a. to nurse up. har. uppammades till studier, he was bred a scholar. Upparbeta, v. a. to work up, to Uppassa Uppfostra 257 Improve, to cultivate; to draw up, to lift up. Uppass||a, V. a. to, wait on, to attend, -are, m. waiter, attendant. -ning, f. attendance. Uppbetsla, V. a. to bridle. Uppbjuda, v. a. (till dans) to en- gage. - sina. krafter, to exert one's powers. - till auktion, to put up to auction. Uppbland|la, v. a. to mix, to dash, to dilute; to allay. -Jling, f. mix- tion, allay; dilution, mixture. Uppblomstra, v. n. to shoot up; to flourish ; to rise. [blaze. Uppblossa, V. n. to flame forth, to Uppblås||a, V. to blow up, to swell. -t, a. swollen, flushed, puffed up. Uppbringa, V. a. to bring up, to raise, to improve. - ett skepp, to capture a ship, uppbragt, angry, provoked, -nde, n. raising, improvement. Uppbrinna, v. n. to, bum down. Uppbrista, V. n. to burst, to break up. Uppbrott, n. decampment, breaking up. Uppbruka, V. a. to till, to improve, to cultivate. Uppbryta, V. a. to break open, to break up. - läger, to raise a camp,, to decamp. Uppbränna, v. a. to bum up. Uppblld, n. proclamation. Uppbygg||a, V. a. to build; *to edify; to improve. -©IsO, f. edification. -lig, a. edifying. Uppbåda, V. a. to summon, to call up. Uppbädda, V. a. to make up (a bed). uppbäddad säng, daybed. Uppbära, v. a. to receive, to collect, to gather. Upphöja, V. a. to bend up. Uppbörd, W. collection of taxes or customs. -Sinan, m. receiver of taxes, collector. Uppdaga, V. a. to manifest, to disco- ver, to bring to light. [feign. Uppdikta, V. a. to invent, to forgp, to Uppdrag, n. commission, order, com- mand. -a, V. a. to draw up; to bring up, to educate, to commit, tp Sic edish-English Diet, delegate, to direct, to intrust, to give charge of, to assign, to confer, to consign. Uppdrif||ning, f. raising; (af vildt) starting, rousing. - Vft, V. a. to raise; to start, to rouse. Uppduka^ v. a. to dish up, to serve up. Uppdyka, V. n. to emerge. Uppe, ad. above, up, 'up stairs. Uppehåll, n. sojourn, abode; delay, hinderance; interruption, stop, stay, -a, V. a. to support; to sustain, to uphold, to nourish; to maintain, to keep; to detain, to hold, to amuse. - sig, to sojourn, to reside, to dwell, -are, m. conservator, supporter, up- holder. Uppehälle, n. subsistence, livelihood, maintenance, sustenance, support, nou- rishment. UppehÖr, n. cessation, Intermission, stop, stay, utan -, without inter- mission, continually. Uppelda, V. a. to heat, to calefy; to inflame, to flush. Uppenbar, a. open, manifest, plain, notorious, -a, v. a. to reveal, to discover, to open, to manifest, uppen- bara sig för en, to appear to one. -else, f. revelation, apparition, vision. Uppfara, V. n. to ascend; to start up. Uppfatt||a, V, a. to apprehend, to con» ceive. -ning, f. apprehension, con- ception. -nlugsgåfva, f. perceptive faculty. Uppdnn]|a, V. a. to invent, to find out, to contrive, to discover, to devise, -are, m, inventor, contriver, -ing, f. invention, discovery. -nlngSgåfya, f. inventive faculty. Uppfiska, v. a. to fish up. Uppflyga, v. n. to fly up, to rise up. Uppflyta, V. n. to rise up to the sur- face. [to promote. Uppflytta, V. a. to move up, to raise; Uppfläta, V. a. to unplait, to untwine. Uppfordra, v. a, to summon; to crane up, to draw up. Uppforsa, v. n. to spout, Uppt'OStlj[a4 v. a. to bring; up, to 258 Uppfostran Uppköpa educate, to breed, to foster. -SB, f- education. -Hr©, m. edu- cator, breeder. Uppfriska, V. a. to refresh, to revive. - sig, to recreate one's self. Uppfräsa, V. n. to ferment, to whizxle. Uppfrät||a, V. a. to corrode, to eat up, to devour. -ning, f. corrosion. Uppfyllll*, V. a. to fulfil, to make up, to supply, to perform, to accomplish, to satisfy, to fill up, to answer, -else, f. accomplishment, completion; perfor- mance, fulfilling. Uppfånga, v. a. to catch. Uppfärga, v. a. to dye anew. Uppfästa, V. a. to pin up, to cock. Uppföda, V. a. to breed, to bring up. UppfÖr||a, V. a. to mount, to set up, to bring up; to erect, to set up; to give, to perform. - i rakning, to place to account. - sig, to behave, to conduct one's self, to act. -atide, n. usage, erection; acting; performance; conduct; placing to account. -Sei, m. bringing up, transport. Uppföre, prp. & ad. up, uphill, steep. Uppgif||t, m. report, account, advice, relation, computation; problem, ques- tion ; cession, resignation; surrender; estimate, calculation. -va, V. a. to give up, to surrender, to yield up; to resign, to deliver up; to declare, to give, to lay down, to account for; to propose; to assign. - VSS, v. p. & d. to sink under the burden, to languish. Uppgräfv»,' v. a. te dig up. Uppgå, V. n. to mount, to ascend; to rise. - rågång, to set up landmarks, -ng, m. ascent; stairs, avenue, so- lens -, rising of the sun. Uppgäld, m. agio. Uppgöra, v. a. to make up, to settle. Upphacka, v. a. to cut up; to pick. Upphandl|'a, V. a. to buy up, to pur- chase. -ing, f- buying up. Upphets]|a, v. a. to excite, to provoke, -ning, f. provocation, incitement; inflammation. Upphetta, v. a. to heat, to inflame. Upphinna, v. a. to overtake. Upphitta, v. a. to find. Upphjelpa, v. a. to help up', to t® store, to retrieve, to repair. Upphof, n. origin, original cause. -sman, m. author, originator. Upphosta, v. a. to cough up, to ex. pectorate. Upphugga, v. a. to cut up, to hew. - isen, to hew up the ice. Upphåll||a, v. a. to hold up. - SVH- der, n. dry weather. Upphäfva, v. a. to lift up; to annul, to suppress; to make void, to dissolve; to raise. - sig, v. r. to raise one's self. - sig till domare, to make one's self judge. -nde, a. deroga- tory, revoking. -, n. derogation, abol- ishing, cassation, dissolution, raising. Upphänga, V. a. to suspend, to hang up. Upphöjda, V. a. to elevate, to raise up; to exalt, to extol. - sin röst, to raise one's voice, upphöjdt arbete, relievo, -ning, f. elevation, advance meat, rise, eminence, prominence, pro- tuberance, relief. Upphöra, v. n. to cease; to stop, to leave oft. -nde, n. cessation, stop. Uppifrån, ad. & prp. from above. UPlUa&a> to a- to unharbour, to start, to rouse; to raise. Uppkalla, v. a. to roll up, to draw up. Uppkalla, V. a. to call up, to sum- mon, to call. Uppkamma, v. a. to comb up. Uppkast||a, V. a. to throw up, to cas^ up; to vomit; to propose. - an de, n. casting up, proposition. -ningj f, vomiting. Uppklarna, v. n. to clear up, to brigh, Uppklippa, v. a. cut up. [te^. Uppkläda, v. a. to clothe, to dress. Uppknäppa, v. a. to unbutton; to unclasp. Uppkoka, v. a. to boil again, to boil up. Uppkom[jling, m. upstart, parvenu. -ma, V. n. to arise, to rise, to start; to recover. -st, m. risi.ig, advancement; recovery. Uppkrafsa, V. a. to rcratch up. Uppköp, n. bvyin^ up. -Äj v. C, to Uppköpare Uppropare 259 buy up, to purchase up. -ars, m. purchaser, purveyor. Uppkor||ande, n. driving up; plain- ing. -sei, m. avenue. Upplag, n. stock, store, -a, f. edition. Upplast||a, v. a. to unload, -ning, f. unloading, discharge. Upplefva, V. a. to live to see, to ex- perience. - en hög ålder, to attain a great age. Upplena, V. a. to thaw, to melt. Uppleta, V. a. to search out, to find out. [to animate. Upplifva, V. a. to revive, to quicken, Upplocka, V. a. to pick up, to glean. Upplopp, n. riot, tumult, uproar. Upplupen, part, af upplöpa. - ränta, arrearage, arrears. Upplyftja, v. a. to lift up, to uplift, -ning, f. lifting up; 'flight. Upply8||a, V. a. to enlighten, to illus- trate, to illucidate. en upplyst man, a judicious man. -ning, f. illustra- tion, explanation, notice, exposition, elucidation^ information, instruction. Upplåga, v. n, to blaze, to flame. Upplåna, V. a. to borrow. Upplåt||a, V. a. to open, to disclose, to unclose. - något åt en, to give up a thing to one. -else, f. giving up, resignation. Upplägg[|a, V. a. to lay up; to pu- blish. -ning, f. laying up; publish- ing. [open, to unlock. Uppläsa, V. a. to read, to recite; to Upplöja, V. a. to plough up. Upplösta, V. a. to dissolve, to melt; to untie, to unloose; to solve, to clear; to unfold, to explain. -Ii?» a. dis- soluble, explicable. -lighet, f. dis- solubility, explicableness, -ning, f. dissolution, untying, solution,explaining. Uppman||a, V. a. to animate, to incite, to challenge, to encourage, to excite, to urge on. -ing, f. exhortation, ex- citation, challenge, summons. Uppmarsch, m. march in file and range. - era, V. n. to march up. Uppmjuka, V. a. to mollify, to lenify, to weaken, to soften, to supple. Uppmuddra, v. a. to clear of mud. Uppmuntr||a, v. a. to encourage, to animate, to enliven, to awake, to cheei up, to exhort, -an, -ing, f. en- couragement, exhortation. Uppmura, v. a. to mure up. Uppmåla, v. a. to paint anew, to refresh. Uppmärksam, a. attentive, intent, heedful, -het, f. attention, atten- tiveness. -ma, v. a. to observe, to pay attention to. Uppnå, v. a. to attain, to arrive at. Uppnämna, V. a. to rehearse, to call over, to enumerate. - nde, n. enu- meration. [turned up. Uppnä||sig, -St, a. having the nose Uppodl||a, v. a. to till, to improve, to cultivate, to 'meliorate, -ar©, m. tiller, improver. - ing, f. tilling, im- provement. Uppoffr||a, V. a. to sacrifice, to devote, to offer up. - Ing, f. sacrifice, de- voting. Ito animate. Uppqvicka, V. a. to revive, to quicken, Upprensa, V. a. to cleanse," to clear. Uppreplla, V. a. to recite, to repeat, to rehearse. -ning, f. recital, repe- tition, rehearsal. Uppresa, f. journey up to. V. n. to travel up to. Uppres||a, v. a. to erect, to raise, to set up; to stir up. -ning, f. erec- tion, raising. Uppreta, V. a. to irritate , to incense, to provoke. (down. UpprifVa, v. a. to tear up; to pull Uppriktig, a. sincere, open, ingenuous, candid; true, genuine, pure; frank, upright, unfeigned, fair, -het, f. sincerity, candour, ingenuity, frankness. Upprinn||a, v. n. to spring up, to spring out; to shoot up; to rise, -else, f. origin, rise, spring, source; derivation. Upprit(|a, v. a. to draw, to sketch. -ning, f. drawing, delineation. Upprop, n. calling over å list; outcry. -a, V. a. to call up, to call over; to outcry, -are, m. cryer. 260 Uppror Uppsvullna Uppror, n. revolt, rebellion, sedition, insurrection, göra to revolt. -isk, a. rebellious, seditious, mutinous, -smakare, -sstiftare, m. muti- neer; revolter, rebel. Upprulla, v. a. to rull up, to unfurl. Upprutten, a. quite rotten. Upprycka, v. a. to pull up. Upprymma, v. a. to remove, to put in order, to clear; to sell out. Upprymd, a. well humoured, in spirits. Upprågad, a. heapfull, heaped. Uppräkn||a, V. a. to enumerate, to reckon up. -Ing, f. enumeration. Uppränn|^, V. a. to warp ■ the web. -ing, f. warp, warping. Upprätt, ad. upright, erect, -a, V. a. to raise, to erect; to institute; to draw up , to make; to repair; to re- dress, to restore. -and0, yi. erection, raising, redressing; drawing up. - else, ' f. reparation, satisfaction, amends, -hålla, v. a. to maintain, to pre- serve. -hållande , n. maintenance, preservation, -stående, a. erect. Uppröra, V. a. to stir up, to agitate. Uppsadla, V. a. to saddle. Uppsamla, V. a. to gather, to glean. Uppsats, m. memorandum, note; essay, writing. Uppseende, n. attention, notice, sen- sation ; inspection, göra -, to make a sensation. Uppsigt, f. inspection, superintendence, care. [dance. Uppsjö, m. high water, eddy; abun- Uppskatta, V. a. to value, to rate, to estimate. [over, to remit. Uppskicka, v. a. to send up, to send Uppskjuta, v. a. to push up; to de- lay, to defer, to suspend, to procrasti- nate; to respite, to postpone. Uppskof, n. delay, procrastination, re- prieve. Uppskotta, v. a. to shovel up. Uppskrifva, v. a. to note, to write down. [screw open. Uppskrufva, v. a. to screw up; to Uppskrämma, v. a. to frighten; to rouse, to start., Uppskära, v. a. to out up, to open; to dissect; to cut; to mow, to reap. Uppskörta, v. a. to tuck up. Uppslag', n. turning up; cuff, facing, increase, rising (of price). [devour. Uppsluka, v. a. to swallow up, to Uppslå, V. a. to turn up, to open; to break. - sin bostad, to take up one's residence. Uppsmörja, v. a. to smear, upp- smord t vin, adulterated wine. Uppsnappa, V. a. to intercept; to catch, to fish out. Uppsnodd, a. untwisted. [out. Uppsnoka, V. a. to ferret out, to scent Uppsnöra, v. a. to unlace. Uppspinn||a, V. a. to spin out; to de- vise, to -contrive, -are, m. contriver, -in?, f- contrivance, fiction. [up. Uppspricka, V. n. to burst, to break Uppspringa, V. n. to start up, to rise. Uppspåra, V. a. to track out, to scent out. [to bend, to hoist; to cock. Uppspänna, V. a. to spread, to stretch; Uppspärra, V. a. to open wide. - munnen, to gape, to yawn. Uppstad, m. country-town, inland-town. Uppstapla, v. a. to pile up. Uppsteka, V. a. to roast again. Uppstigna, V. n. to ascend, to get up, to arise, to mount. -ande , n. ri- sing, ascension; accession. -ning, f. vapour of the stomach. Uppstillning, f. stall-feeding. Uppstocka, V. a. to dress. Uppstoppa, V. a. to stuff; to fill, to cram. [obstinacy. Uppstudsig, a. refractory, -het, f. Uppstå, V. n. to rise ; to arise. - ndarO, m. post, pillar. - ndelse, f. resur- rection. Uppställ||a, V. a. to erect, to set up; to arrange, to put in order, to put in ranks, -ning, f. setting up, arrange- ment, order, plan. Uppstämma, v. a. to tune high. Uppstötning, f. pushing open; start- ing; eructation. Uppsvullna, uppsvälla, v. n. t? swell, to bloat, to grow turgid. Uppsyn Urarfva 261 Uppsyn, m. look, countenance; inspec- tion. -ingsman , m. surveyor, in- spector. Uppsåt, n. intention , design, purpose, intent, meaning. -Jig,, a. wilful, done by design, -ligen, ad. pur- posely, by design. Uppsäg||a, V. a. to renounce, to dis- claim , to resign; < to give warning, -ning, f. recall, warning, throw- ing up. Uppsätta, v. a. to set up, to put up, to draw up. -ning, f. erecting; raising; composition. Uppsöka, V. a. to seak out, to find out. Upptag||a, V. a. to take up; to receive; to adopt; to take away, to take up; to levy, to gather; to break up; to dig, to mine; to renew; to resume. - ett lan, to borrow. - väl, to take in good part. - ilia, to take ill. - i räkning, to set down to; account. väl upptagen, well received, -ning, f. taking up; reception; adoption; setting down to account; recapitulation ; receiving, levy; breaking up; digging. Uppte, V. a. to exhibit, to produce, to show. Uppteckn||a, V. a. to note down, to set down. -ing, f. note, list, in- ventory, catalogue. Upptill, s. Ofvantill. Upptrampa, v. a. to tread. Uppträd||a, V. n. to advance, to ap- pear. -, V. a. to file, to string, -e, n. scene. Upptukt||a, V. a. to educate, to disci- pline , to bring up, to train up, to breed, -else, f. education, discipline. Upptvinga, v. a. to force up. Upptåg, n. trick, frolic, -smakare, m. jester, buffoon. • Upptåga, v. n. to march up. Upptäckta, V. a. to detect, to disco- ver; to disclose, to unfold. -t, f. discovery, detection. Upptända, V. a. to kindle, to inflame, to incense. Upptänk||a, V. a. to excogitate, to con- trive, to devise. -lig, a, imaginable. Upputsa, v. a. to dress up, to trim, to polish. Uppvakna, v. n. to awake, .to rouse. Uppvaktya, V. a. to .wait upon; to attend. -ning, f. court; attendance; ■waiting. Uppveckla, V. a. to unfold, to un- twist; to tuck, to roll ; to curl. Uppvigl||a, v. a. to stir up, to insti- gate. -are, m. mutineer, agitator, -in?, f- instigation, agitation. Uppvlnda, V. a. to wind up, to heave up. [to display. Uppvisa, V. a. to exhibit, to produce, Uppvridning, f. untwisting. Uppväck||a. V. a. to awake, to waken, to rpuse, to excite, to raise. - ifrån de döda, to raise up from the dead, -else, f. awakening, raising, exci- tation. Uppväg||a, v. a. to weigh out; to balance, to counterbalance. -ning, f. weighing up; counterbalance. Uppvälla, V. n. to boil up, to well up. Uppvärma, v. a. to warm up. Uppväxa, v. n. to grow up, to shoot Uppå, S. På. [up; to arise. Uppåt, ad. & prp. upwards, up to. - himmelen, heavenwards. Uppägg||a, v. a. to egg on, to incite, to provoke, -else, f. instigation, in- citement, incentive, incitation. UppÖf||ning, f. improvement. - TÄ, V. Ct. to improve, to improve by exercise. UppÖfver, prp. over, over it, above it. Ur, n. clock, watch, -band, n. watch- string. -flcka, f. fob. -fjäder, m. spring of å watch. -foder, n. watch, case. -glas, n. watch-glas. -kcd, -kedja, f. watch-chain. -makar e, m. watchmaker, clockmaker. -nyckel, m. watch-key. - tafia, f. dial. -VCl'k, n. clockwork; works of a watch. -Visare, m. hand of a watch or clock. Ur, prp. out of, from. - modet, out of fashion. Uraktlåta, v. a. to neglect,, to forget -nde, n. negligence, omission. Urarfva, a. göra sig to resign the inheritance. 262 Urarta Utbetalning Urarta, v. n. to degenerate. -nde, n. degeneration. Urbild, m. original, archetype. Urbleka, V. a. to whiten. -8, V. T. lose the colour. Urbota, a. unredeemable, irremissible. - mål, felony, capital crime. Urfäder, m. pl. earliest ancestors. Urföding, m. primitive inhabitant. Urgammal, a. very old, superannuated. jUrhålk||a, V. a. to groove, to excavate. -ad, a. concave, excavated. -ning, f. excavation, concavity. Urin, m. urine, piss. -blåsa, f. urin- ary bladder. -drifvande, a. diure- tical. -Ora, V. n. to urine, to make water, -gifts, n. urinal, -gång, m. ureterurinal duct, -salt, n. urinous salt. -SVOda, f. strangury, -syra, f. uric acid. Urkunder, m. pl. documents, char- ters, records, deeds. Urladda, v. a. to discharge. Urlaka, v. a. to soak. Urlasta, V. a. to unload, to unlade. Urminnes, a. out of mind, immemo- rial. - häfd, prescription , right ac- quired by use and time, från - tider, imtnemorially. Urmodig, a. out of fashion, unfashion- Urna, f. urn. [able. Uroxe, m. ure-ox, buffle. Ursaka, v. a. to excuse. Ursinnig, a. insane, unreasonable, frantic. -het, f. phrensy, rage, fury, madness. Urskilja, V. a. to discern, to distin- guish; to separate. Urskillning, f. discernment, judgment, skill, distinction. - Sgåfva, f.,dis- cerning faculty. Urskog, m. primeval forest. Utskrift, f. original. Urskulda, V. a. to exculpate, to excuse. Urglagga, V. a. to clear from dross. Ursprung, n. spring, source, rise, ori- gin. -lig, a. original, primitive, primary. Urspråk, n. primitive language. Urståadsätta, v. a. to disable, to disqualify. Ursäkt, m. excuse, apology, plea, par- don. bedja om to beg pardon, -a, V. a. to excuse, -lig, a. ex- cusable. Urtima, a. extraordinary. Urtjufva, a. göra sig to clear one's self from the imputation of theft. Urval, n. choice , selection, election; residue. Urväder, n. snowy and windy weather. Uråldrig, a. very old, primeval. Urämne, n. primitive matter, element. Usel, a. miserable, wretched, paltry, pitiful, shabby, -het, f. wretched- ness, misery. Usling, m. wretch. Usurp era, v. a. to usurp. Ut, ad. out, abroad, forth, ut igenom, through, när jag skrifvit ut, when I have done writing, ut (i hopsätt- ningar}, very. Utan, prp. without. -, C. except, un- less , but. -, ad. without, outside, -för, ad. without. -lexa, f. lesson to be got by heart, task. - lås, n. padlock, hanglock, -läsning, f. re- citation, learning by heart, -på, ad. & pr. without, on the outside of. -Skrift, m. address, direction; ap- pearance. -till, ad. without; by heart. -verk, n. outside work; out- work. -Vägg, m. outside wall; T. ^alvule. [expiration. Utand||as, v. a. to exhale, -ning, f. Utarbet||a, V. a. to elaborate, to com- pose , to work out; to compile, to write, -ad, a. worn out by la- bour. -6, n. work abroad, out-door work. -ning, f. elaboration, com- position, product, working out. Utarma, V. a. to empoverish. Utarrendera, v. a. to let out to farm. Utbasad, a. en - skälm, a rogue in grain. [to prevail for. Udbedja sig, V. r. to request, to beg; Utbekomma, V. a. to get, to receive. Utbetalda, v. a. to disburse, to pay out. -ning, f. disbursement, payment. Utbilda Utför 263 Utbild||ft, V. a. to form, to fashion, to cultivate, -ning, f. formation, im. prowihent. Utblanda, V. a. to adulterate, to dash. Utblomma, V. n. to cease bloming, to fade. Utblotta, v. a. to hare, to deprive of all. - sig, to rob one's self. Utblåsning, f. proclaiming by sound of trumpet. Utbreda, V. a. to spread, to stretch, to extend ; to propagate. - sig, to spread. Utbrista, v. n. to burst out, to break forth. Utbrott, n. bursting out, eruption, ex- plosion; burst, sally. Utbryt||a, V. a. to break out, to draw out. -ning, f. breaking out; legal assignment of one's share. Utbygg||a, v. a. to build out. -nad, f. projecture, outbuilding, balcony. Utbyt||a, v. a. to exchange, -e, n. exchange. Utbörding, m. foreigner, stranger. Utdel||a, V. a. to distribute, to deal out, to administer, to divide. >ning, f. distribution, dividend, administration. Utdika, V. a. to drain. Utdrag, n. extract; abridgment, -ft, V. a. to extract, to dra\v out; to spin out, to protract, to delay, -ning, f. extraction, protraction. Utdrif]|ning, f. expulsion, driving out. -V8, V. a. to expel, to drive out; to cast out. Utdrägt, m. delay, procrastination. Utdnnst||a, V. a. & n. to evaporate, to exhale; to perspire, -ning, f. exhalation, evaporation, transpiration. UtdÖ||d, a. extinct. -ende, n. ex- tinction. Utdöma, V. a. to condemn. Ute, ad. abroad, without, out, out of doors; over, past, done, out. det är - med honom, it is all over with him. Uteblifv||a, V. n. to stay away, to fail, not to appea'r. - med betalning, to transgress payment. -ande, -en, a. absent, staying away. Utefter, prp. along, lengthwise. Uteglömma, v. a. to omit, to forget. Utehålla, v. a. to keep out. Utelemna, utelåta, v. a. to leave out, to omit, to pass over, -nd6, 71. omission. Utelöpande, a. circulating. Utesluta, V. a. to exclude, to shut out. uteslutande rättighet, exclusive right, patent. -nde, n. exclusion. Utestående, a. outstanding. - for- dringar, debts not called in. Utestäng||a, v. a. to shut out, to ex- clude. -ning, f. exclusion. Utevarande, a. failing, absent. Utfall, n. attack ; sally; outlet; falling down, lifmodems the falling down of the womb, -an de, n. falling out, coming due. Utfar||a, V. n. to set out in a carriage; to go out of; to launch forth into, to inveigh against. -t, 771. riding-out, depart. Utfattig, a. extremely poor. Utfinna, v. a. to find out, to invent. Utflyga, v. n. to fly out. Utflyt||a, v. n. to flow out. -ning, f. emanation, efflux, effluxion. Utflytt||a, v. n. to remove, to emigrate. -ning, f. removal, migration; re< moving; emigration. Utfodr||a, v. a. to fodder up, to feed. -ing, f. foddering; fodder. Utfordr||a, V. a. to demand, to exact, to call out, to give a challenge, -ing, f. challenge. Utforsk|[a, V. a. to explore, to search out, to sift. -ning, f. exploration, investigation. Utfrusen, a. stiff with cold. Utfråga, V. a. to enquire, to examine, to pump out. Utfyll||a, v. a. to fill np. -ning, f. filling up; dam, mound, mole. Utfärd, m. departure; drive, trip. Utfärda, v. a. to issue out, to make out. -nde, n. issuing. Utfästa, v. a. to propose, to offer. - gig att, to engage one's self to a thing. [the hill. Utför, prp. down. - berget, down 264 Utföra TJtleta Utfor||a, V. a. to transport, to carry out, to export; to execute, to accom- plish; to discourse at large on a sub- ject; to plead. - ande, n. carrying out, trapsport, exportation; execution, pleading; deduction, explication. -lig, a. full, ample, particular, complete. -llghet, f. detail, fulness, copious- ness, completeness. -Sei, f. expor- tation. -SgåfVa, f. power of ex- pressing one's self. - spremium, n. premium for exportation. - SSätt, n. way of delivery, -stull, m. duty on goods exported, export-duty. Utfösa, V. a. to drive out. Utgallra, v. a. to pick out, to cull out; to clear. Utgammal, a. veryold, superannuated. Utgifijt, m. expense, disbursement. -va, V. a. to lay out, to give out; to spread, to divulge; to issue out, to enact, to pass; to publish. - sig för, to pre- tend to be. -vande, n. -ning, f. laying out, giving out; divulgation, publishing, publication. -Vare, m. editor. [shed. Utgjuta, V. a. to pour out, to effuse, to Utglödga. v. a. to glow out. Utgnida, V. a. to rub out, to wipe out. Utgren||a sig, V. r. to spread bran- ches. -ing, f. ramification; straddling. Utgrund[|a, V. a. to investigate, to ex- plore, to dive into. - lig, a. pene- trable, investigable. Utgräfva, V. a. to hollow, to exca- vate; to engrave; to drain. Utgå, V. n. to go out; to proceed; to be gathered, to be payable. -ende, n. procession, -ng, m. going out, issue; event, end, exit. -ngen, 'a. extinct, dead, withered; sold out. Utgöra', V. a. to constitute, to make, to forip; to make up; to pay. Uthala,.w. a. to haul out. -re, m. out-hauler. Uthamn, m. out-port. Uthugga, v. a. to out dut; to .cut down, to clear. Uthungr|]a, v. a. to famish, to starve. -ig, a.'famished, starved with hunger. Uthus, n. out-house. Uthvilad, a. reposed. Uthvissla, v. a. to hiss out. Uthyr||a, V. a. to let out, to hire ont. -ning, f. letting out for rent. Uthålljja, v. a. to hold out; to en> dure. -iff, enduring, durable. Uthangtya, v. a. to hang out, to show. -ning, f. suspension, showing. Uthärda, V. a. to hold out, to endure, to sustain. -, V. n. to hold, to out- stand, to persevere. -Ude, n. per severance. Uti, prp. in, into, to. Utifrån, ad. from without, from abroad. Utigenom, ad. all the way through; out at. Utjemna^ V. a. to even, to equalize. Utjord, f. land lying without the dis- trict of the village to whieh it belongs. Utkalla, v. a. to call out. Utkast, n. sketch, outline, plan. -a, V. a. to cast out, to throw out; to sketch, to design, to project. -ning, f. casting out, ejection, expulsion. Utklk, m. look-out. Utklippa, v. a. to cut out. Utklädnlng, f. disguise.- Utkoka, v. a. to boil out. Utkom[|men, a. come out, published, spread, ilia poorly off, embarras- sed. -st, m. subsistence, living. Utkora, V. a. to choose, to elect. Utkrama, v. a. to press out. Utkrypa, V. n. to creep forth. Utkräfva, V. a. to demand, to call in. - hämnd på en, to take revenge of Utkyla, v. a. to cool. [one. Utköra, V. a. to drive out; to wear out, to use up. tn utkörd hdst, a Utlaga, f. tax. [jaded horse. Utlaka, V. a. to extract, to soak, to steep. [i Utlandet, abroad. Utland, n. nntland, foreign country. Utledsen, a. wearied to death. Utlefrad, a. decrepit, very old. Utlefvorera, utlemna, v. a. to de- Utlegad, a. hatched. [liver over. Utleta, V. a. to choose, to elect; to search out, to sound, to pump out, Utliggare Utrustning 265 Utligg]|are, m. bow-sprit, guard-ship; I jutting stone or beam; scout, spy. -ning, f. hatching. Utlofva, V. a. to promise, to vow. Utlopp, n. outlet, mouth. Utlotta, V. a. to draw out by lot. Utluta, V. a. to soak. UtlyS||3, V. a. to proclaim, -hillg, f. publication, proclamation; the last ban. Utlåna, V. a. to lend out. Utlåt||a sig, v. r. to express one's self. -ande, n. opinion. -©ISC • f. ex- pression, word. Utlagg||a, v. a. to lay out; to dis- burse; to explain, to interprets. -8T0, m. interpreter, explainer. -ning, f. exposition, displaying; letting out; laying ou^,' disbursement; explanation, comment; amplification. Utland||ning, m. foreigner, stranger, an outlandish man. -Sk, a. foreign, outlandish, exotic, extraneous. -ska, f. outlandish woman, foreigner. UtlÖS||a, V. a. to ransom; to.redeem. -on, 771. ransom. - nihg, f. ran- soming, redeeming. Utmagra, v. a. to emacerate, to ex- haust. -d, a. emaciated, wasted. -Ude, n. emaceration, exhaustion. Utman||a, v. a. to Challenge, to call out. -ing, f. defiance, challenge, Utmark, f. common pasture. [cartel. Utmatta, V. a. to fatigue, to harass, to waste, to exhaust. -d, a. ex- hausted. Utmed, prp. near, by, along, nigh. Utminutera, v. a. to äéll by retail. Utmynta, v. a. to coin. Utmåla, V. a. to paint, to-depict. Utmångla, V. a. to hawk about. Utmärgla, v. a. to enervate, to en- feeble ; to empoverish. Utmärk||a, v. a. to mark out, to de- note, to indicate, to distinguish. -aiidfJ, a. distinctive, chanacteristical. -t, ad. In a distinguished manner, extraordi- narily. Utmätta, V. a. to measure out; to distrain (for debt), -ning, f. mea- suring out; distraining, execution. Utmönstra, v. a. to purge om, to clear away, to cashier. Utnämnf|a, v. c. to nominate, to name, to appoint. f- nomi- nation. Utnäs, n. headland, cape. [waste. Utnöta, V. a. to wear out, to use, to Utom, prp. without, beyond; excepted, but, without; besides, moreover. - sig, beside one's self. - sig af glädje, transported with joy. -gårds, -hus, ad. without doors, out of doors. -Ordentlig, a. extraordi- nary. -ordentligen, ad. extra- ordinarily. Utomkring, prp. & ad. roundabout. Utpacka, v. a. to unpack. Utpanta, V. a. to distrain. Utpina, v. a. to extort. Utplocka, v. a. to pluck out. Utplundra, v. a. to plunder, to strip. Utplåna, v. a. to blot out, to efface, to exterminate. Utpost, m. outguard, outpost. Utpress||a, V. a. to wring, to extort, to squeeze out. - fling, f. pressing out; extortion. Utprångla, v. a. to barter out. utprägla, v. a. to coin, to Stamp (money). Utpynta, V. a. to dress out, to adorn. Utransaka, V. a. to search out, to try. Utred||a, V. a. to extricate, to unfold. to explain, to disentangle; to fit out. -ning, f. extrication, discussion, ex- planation; fitting out. Utresa, f. voyage out, journey out. Utrid||a, v. n. to ride out. -are, m. outrider. -en, a. rode out, jaded. Utrifva, V. a. to tear out, to draw out. Utrikes, a. foreign, outlandish. -, ad. abroad. - ifrån, from abroad. Utrop,' n. exclamation; outcry, -a, V. a. to proclaim, to cry out; to cry up. -are, m. crier. -stecken, n. note of admiration. Utrota, v. a. to root out, to extirpate, to exterminate, to eradicate. Utrust||a, V. a. to equip, to'fit out; to endow, to bestow upon. -tiing, f. 266 Utrycka Utställa equipment, fitting out, equipage, ac- coutrement. Utrycka, V. a. to tear out, to nil out. -, V. n. to march out. Utrymm||a, V. a. to evacuate, to clear out, to remove. -C, n. room, scope. Uträk|jna, V. a. to calculate, to com- pute. -ning, f. account, computation. Uträtt||a, v. a. to execute, to do, to ■perform, to effect, to dispatch. - an de, «. performance, execution. -ning, f. business, commission. Utröna, V. a. to experiment, to search out. -nde, n. trial, experiment, searching out. Utsaga, f. saying, statement, efter hans according to what he said. Utsatt, a. exposed; liable, vara ilia -, to be ill off. Utse, V. a. to choose, to pitch upon. -Onde, n. look, appearance, air, face. Utsida, f. outside. Utsigt, m. view, prospect; chance. Utsjö, m. ebb. Utskeppa, v. a. to ship off, to export. Utskicka, V. a. to send out, to send forth. Utskift||a, v. a. to distribute, to deal out. -ning, f. distribution. Utskjuta, V. a. to shoot out, to shove out; to exclude; T. to impose. -, v. n. tp jut. Utskott, n. outcast, refuse; committee. Utskrapa, V. a. to scratch out, to erase. Utskratta, V. a. to deride, to ridicule. Utskrif]|ning, f. convocation, levy; transcription, extract; certificate. -VU, V. a. to issue writs for, to call, to convent; to write out, to transcribe. - gårder, to levy taxes. Utskyld, m. tax, contribution. Utskär, n. skerry, rock lying off the coast. Utskär>, V. a. to cut out; to carve; to geld, to castrate. -ning, f. cut- ting out, indenting; castration, gelding. Utskölja, V. a. to rinse, to clean. Utslag, n. result, issue; judgment, de- termination, warrant, writ; bias, tur- ning; eruption, blotch, efflorescence, pustules. [out. Utslipa, v. a. to grind out, to whet Utsliten, a. worn out, hackneyed. Utsluta, v. a. T. to justify. Utslå, V. a. to beat out, to strike out, to throw out. -, v. n. to bud, to put forth shoots, to leaf, to branch; to break out. [out. Utsläcka, v. a. to extinguish, to put Utsläpning, f. harassment, fatigue. Utsmycka, v. a. to trim, to adorn, to decorate, to set off. [out. Utsmyga, V. a. to steal out, to smuggle Utsockne, a. without the parish, of another parish. UtSot, m. flux, looseness, diarrhoea. Utspanlja, V. a. to search out, to trace out, to investigate. -Ing, f. investi- gation. Utspionera, v. a. to spy out, to explore. Utsprida, V. a. to spread, to divulge. - sig, V. r. -8, V. d. to spread , to propagate. Utspringa, v. n. to spring out, to run out; to jut out, to project. Utsprång, n. jutty. Utspy. V. a. to vomit out, to disgorge. Utspäda, V. a. to thin, to dilute. Utspänna, V. a. to stretch out, to ex- tend. UtspÖknlng, f. disguise, foolish dress. Utstaka, v. a. to mark out, to trace out, to appoint. - nde, a. determi- native. Utsticka, V. a. to put out; to mark out; to engrave. (out, to decorate. Utstoffera, v. a. to trim up, to set Utstryka, v. a. to strike out, to biot out, to erase. [out. Utsträcka, V. a. to extend, to stretch Utstudera, v. a. to study. -d, a. crafty, cunning. Utstyr, n. dowry, dotal gift, -a, V. a. to portion, to endow; to dress out, to equip. Utstå, V. a. to suffer, to undergo, to hold out, to sustain. -©pdo, a. jutting out; outstanding. Utställ|Ja, v. a. to expose, to lay out; Utställning Utösning 267 to' lelay. -ning) f. exposition, ex- hil ition. [skri, to utter a shriek. Utst öta , v. a. to thrust out. - ett Utsudda, V. a. to efface, to wipe out. Utsuga, V. a. to suck out; to empo- verish. Utsvettning, f. exsudation. . Utsväf[|ning, f. extravagance, debau- chery, excess; digression. -V3, V. n. to extravagate, to be dissolute; to di- gress. -vande, a. extravagant, dis- solute, luxuriant. Utsy, V. a. to stitch, to embroider. Utsyna, V. a. to mark out. Utsyssla, f. business abroad. Utså, V. a. to sow, to disseminate. Utsäde, n. seedcorn. Utsäga, V. a. to express, to utter. Utsända, V. a. to send out; to emit. Utsätta, V. a. to expose, to lay open. -nde, n. exposition; appointing; put- ting in pawn. UtSÖk||a, V. a. to choose, to pick out. -ningsmål, n. action of debt, -t, a. exquisite, select, choice. Uttaga, V. a. to take out; to take up; to eviscerate. Uttal, 71. pronunciation, utterance, -a, V. a. to pronounce, to say out. -, V. n, to speak out. Utter. 771. otter. Uttolka, V. a. to interpret. Uttorka, v. a. to dry up. Uttrampa, v. a. to tread out. Uttryck, n. expression; phrase, -a, V. a. to express. -Hgj a. express, plain, in direct terms, -ligen, ad. expressly, specifically. Utträda, V. n. to retire, to withdraw; to secede. (out. Uttrötta, V. a. to tire out, to wear Utt vätt ad, a. washed out. Uttyd||a, v. a. to interpret, to expound, to explain. -ning, f. interpretation, explanation. [march out. Uttåg , n. march out. -a, V. n. to Uttänj||a, V. a. to stretch out, to ex- tend. -elig, a. extensible, expan- sible. [trive. Uttänka, V. a, to excogitate, to con- UttÖm||m3, v. a. to empty, to exhaust, to evacuate, -mas, v. d. to grow empty, to be exhausted, to vanish. -ning, f. emptying, evacuation, drain- Utur, prp. out of, from. (ing. Utvandring, f. emigration. Utvattna, V. a. to water, to unsalt. Utveckla, V. a. to unfold, to develop, to display, to extricate. Utverka, v. a. to effect, to procure, to obtain, to impetrate. - en hof, to pare a horse's foot. Utvexl||a, v. a. to exchange, -ing, f. exchange. Utvidga, V. a. to extend, to enlarge, to dilate, to widen; to rarefy. -nde, n. extentiou, enlargement, dilatation; refraction. Utvikning, f. unfolding; modulation. Utvis||a, V. a. to turn out; to banish, to exile; to indicate, to prove, to ap- point. -ning, f. indication, pointing out; order to depart or to leave a place. Utvittra, v. n. to be dissolved . by the air. Utvuxen, a. grown out; full grown. Utväg, m. expedient, shift, means, way, course. Utvälja, V. a. to ctoose, to pick out, to select Utvald, chosen, exquisite. Utvändig, a. outer, exterior. -t. ad. outward. Utvärtes, a. outward, external, ex- trinsic. -, ad. outwardly. Utväxt, m. excrescence; protuberance (of a bone). Utåt, ad. outward. -, prp. towards, - hafvet, seaward. UtägOt, f. pl. detached lands belong, ing to an estate. Utö, f. remote island. (to kill. UtÖda, V. a. to destroy, to exterminate; Utökning, f. exercise, practise, per- formance. -va, V. a. to exercise, to to practise,, to exert; to commit. Utöfver, prp. beyond; upwards, over. Utögd, a. full-eyed, saucer-eyed. UtÖS||a, V. a. to pour out, to lade out. - sin galla, to vent one's spleen. -ning, f.. lading out, emptying. 268 Vaccin Valka V. Vaccin, m. vaccin-matter, cow-pox. -era, v. a. to vaccinate. Vacka, f. wacke, wacky. Vacker, a. handsome, beautiful, fair, pretty, fine, comely, charming; edi- fying, liberal; good; pretty, high, de vackra vetenskaperna, belles-lettres. vackra handen, the right hand, -het, f. beauty, comeliness. -t, a. pretty, handsomely; considerably; fair, moderately, kom come, pray. Vackla, v. n. to stagger, to reel, to totter; to hesitate. Vad, n. ford, -a, v. n. to wade, -are, m. wading bird. Vad, n. wager, bet; appeal, slå - med en om något, to lay a wager with one about a thing, genom laga -, by legal appeal. -penningar, m. pl. fees for appeal. Vad, Vada, f. calf (of the leg). Vadd, m. wadding. Vadmal, n. frize, woollen cloth. Vagel, m. roost* perch, eves; sty. Vagg||a, f. cradle. -, v. a. to rock, to - rock the cradle, gå och -, to waddle, -barn, n. babe, -visa, f. lullaby. Vagn, m. carriage; stage • coach; cart, waggon; coach, chariot. -borg, m. barricade. -makare, 771. cartwright, coachmaker. - sdörr, f. boot of a coach. -ShUS, n. coach-house. -S* hyra, f. waggonage. -shast, m. carriage-horse. - Skorg, m. the body of a coach, -slider, n. carthouse, -slåda, f. box of a waggon or coach, -smästare, m. waggon-master, cart- taker. -Stem, m. main braces of a waggon, -smörja, f. gome. - spår, n. cartway, rut, track. -SStege, m. foot-board of a coach. -stistel, 771. coach-pole, shaft of a cart. Vaja, v. n. to flutter, låta flaggen -, to display the flag or the colours. Vak, CT. hole in the ice. Vak, n. sitting up, waking, -a,- V. n. to be awake, to watch, to sit up. vakupp! up! - öfver en, to watch over one. -en, a. awake. -liustru, f. nurse. -na, V. n. to awake, to wake, to waken. - sam, a. vigilant, watchful, attentive, wakeful, strict. -Samhet, f. vigilance, watchfulness, -stuga, f. wake. Vakt, m. watch, guard , duty; sentry, sentinel, keeper, stå på to stand sentry, vara på -, to keep watch. stå på sin -, to stand upon one's guard, gå på to mount guard. komma af vakten, to dismount guard. >a, V. a. to keep, to guard, to ob- serve, to ward, to tend, to watch. - sig, v. r. to be cautious, -are, m. keeper, watch, watchman, guard, wat- oher. -hafvailde, a. of the guard, upon duty. -hus , n. watch - house, -hållning, f. keeping watch, being upon guard. -karl, m. guard, watch* man, sentry. - kontor, n. guard- room. -kur, m. guerite, sentry-box. -mästare, m. doorkeeper; jailer, gaoler, jailkeeper. -Skepp, n. guard- ship. -skott, n. warning-piece -Stuga, f. guard-room; flagman's hut. -torn, n. barbican, watchtower. Vaktel, m. quail. -falk, m. lanner, lanneret. -pipa, f. birdcall. Val, 7B. four score. Vai , n. election, choice , option, alter- native, -bar, a. eligible, -barhet, f. eligibility, -dag, m. day of elec- tion. -fl'lhet, f. liberty of choice or of election. -frändskap, m. elective affinity, -förrättning, f. election, -församling, f. electing assembly. - konuilg, m. elective king, -kula, f. ballot, -man, m. elector. -rike, n. elective kingdom, -rättighet, f. right of election. -TÖst, f. vote, suffrage. -Språk, n. devise, motto, saying. Valen, a. benumbed with cold. Valk, m, fulling-mill; roller, blrlet; callosity, hard skin, -a, V. a. to ( full, to work; to roll. - ler, to Valkare Vanka 269 work clay, to temper-clay. -arc, in. fuller. -jordj -leva, f. fuller's earth. (tine tie. Valknut, m. trueloversknot, adainan- Tall, m. mound, dam, dike; rampart; sward; coast, gd -, gd i -, to be pasturing, to be grazing, -a, v. a. to tend (the cattle). - sig, to gather « sward, -hjon, n. herdsman. -Il Ol*n, n. a herdsman's horn. -blind, m. wolfdog. -klllla, f. herdswoman. -mo, f. poppy, -moknopp, m. poppybead. -Ört, f. comfrey, althea. Vallack, m. gelding, a horse castrated, -a, V. a. to geld, to castrate, -are, m. gelder. Vall||fart, f. pilgrimage. - fä rd a, V. n. to be on pilgrimage. Vallning, f. agitation, flushing. Vallrat, f. spermaceti. Vali TOSS, m. morse, walrus. Valniar, n. homespun cloth. Valnöt, f. walnut. [whelp. Valp, m. whelp; puppy, -a, V. a. to Valplats, m. field of battle. Vais, m. roller, cylinder; waltzer (ger- man dance), -a, v. a. to roll, to flatten into thin pieces. -, V. n. to Valuta, f. value. [waltz. Vainpyt, m. vampire; flying dog. Van, a. wont, accustomed, used, -a, f. custom, habit, wont. -Ug, a. usual, customary, common, ordinary, wonted. vanliga ord, words of course, -ligen, -ligtvis, ad. usually, ordinarily, commonly. -Ughet, f. custom, ha- bit, fashion, genera) practice. Van||art, m. naughtiness, perverseness, vice; degeneracy; ill habit. -arta, V. n. -artas, V. d. to degenerate. - ar* tande, n. degeneracy. -artig, a. naughty, wicked, degenerate, -bördig, a. base-born; bastard, -bördighet, f. base extraction, -hording, m. base-born, bastard, -fröjd, m. de- famation, bad name, disrepute. -fräj- da^ V. a. to vilify, to defame. -föl', a. lame, maimed. - gifte, n. mis- alliance, marrying beneath one's self, -heder, m, dishonour, shame, infamy, disgrace, ignominy, infamy. - hodor* ligj a. dishonourable, ignominious -hedra, V. a. to disgrace, to disho- nour. -helga, v. a. to profane, to desecrate. -helgd , f. profanatio'n. -hOpp, n. despondency, despair. -häfd, m. neglect of tillage. - häfda, V. a. to neglect tillage, -kantig, a. backsided. - lottad, a. illfavoured. -makt, f. impotence, inability, weak- ness, impulssance. -mäktig, a. weak, feeble, impotent, imbecile. -prig, n. price below the real value, underprice, -rykt, m. want of care, carelessness, -rykta, v. a. to defame, -rykto, n. aspersion, disrepute, bad name. -Sinnig, a. crack-brained, crazy, -sinnighet, f. -sinne, n. mad- ness. -Skapa, V. a. to disfigure, to deform, -skapad, -skaplig, a. deformed, disfigured. -skaplighet, f. deformity, monstrosity, -sköta, V. a. to neglect, to take no care of. -skötsel, m. careless treatment, ne- glect. -slägtande, n. degeneracy. -slägtas, V. d. to degenerate. -släg» tig. a. degenerate, going out of kind. -Ställa, V. a. to disfigure, to deform, -trifvas, V. d. to thrive ill. -tro, f. incredulity, unbelief. -trogen, a. incredulous, unbelieving. -vett, n. madness, craziness, dotage. -vettig, a. mad, insane, crazy, crackbrained, -vetting, m. crazy fellow, -vårda, V. a. to neglect, to treat with scornful headlessness, -vårdnad, f. neglect. -VÖrda, V. a. to disregard, to slight, to disesteem. -VÖrdig, a. irreverent. -VÖrdnad, f. irreverence, contempt. -ara, f. dishonour, shame, infamy. Vand||el, m. life, conduct of life, han- del och -, dealing, -la, V. n. handla och to buy and sell, to traffic, to trade, Vandr||a, V. n. to wander, to walk, to travel. - ut, to emigrate, -are, -illgsman, m. traveller, wayfarer. Vanilj, m. vanilla. Vank, m. blemish, defect. Vanka, v. n, to ramble, to rove about, 270 Vankas Vattenblandad Vankas, V. d. to be, to be had. Vankelmodig, a. unsettled, irresolute. • -het, f. irresolution. Vanlig, s. under Van, a. Vanna, f. fan. -, V. a. to winnow. Vansklig, a. uncertain, dubious, doubt- ful; variable, inconstant, -het, f. uncertainty, dubiousness, instability. Vant, 77». T. shroud, -knop, ?n. wale- knot. -Stropp, m. salvagee, wapp. -vurstar, tti. pl. futtock-staves. Vante, TTI. glove, mitten. Vapen, n. weapon, arms, coat of arms. gripa till -, to take Up arms. -bok, f. armorial. -brak, n. clashing of arms. -dragare, m. esquire , ar- mour-bearer. -hUS, n. church-porch, -hvila, f. truce, suspension of arms, -klädd, a. armed. -konst, f. blazonry, heraldry. -lycka, f. chance of war. -Skifte, 7». combat, engage- ment, conflict. -smed, Tn. armorer. Var, n. case; ticken. Var, a. shy, aware, -fågel, m. great shrike, butcher-bird. Var, ?». pus, matter, -a sig, V. r. -B8, V. d. to suppurate, to matter, to maturate. -görnlng, f. suppuration. -ig, a. purulent. -svulst, Tn. im- posthume. -8&r, 7». ulcer. Vara, tag a - på, to take care of, to watch, to observe, taga till to take care of. Var||a, f. merchat-dise, commodity, ware. Varor, pl. commodities, merchan- dises, goods, wares. -Ubyte, 71. bar- ter, truck, -uförråd, -nlager, t». storage, stock of goods. -Umängd, m. store of goods. -uprifl, 71. price of goods. Var||a, v. n. to be, to exist, vara sig dermed huru det vill, be this as it will. - af med något, to be rid of a thing. - af (sönderJ, to be broke. - Tried, to be engaged in. - till, to exist. -ande, a. being, existent, -else, f. existence, being; creature; stay, abode. Var||a, V. n. to last, to endure, to con- tinue, to bold, -aktig, a. durable, lasting. - aktighet, f. continuance) duration, permanence. Varda, v. n. to be, to become, to grow varde ljus, let there bo light. Varf, n. warf, dock-yard. Varg, m. wolf, -bona, f. lupine -grOp, f. pitfail for catching wolves. -hona, -inna, f..she-wolf. -Io, m. lynx, -mjölk, f. wolfs milk, euphorbia (plant). Targeting, f. reserve of soldier. -S' karl, m. soldier of the reserve. Varkun||na sig, v. r. to pity, to have mercy upon. -samhet, f. mercy, pity. Varlig, a. cautious, wary; slow. Varm, a. warm. -t, ad. warmly, hotly. Varn||a, v. a. to wam, to caution. -agel, m. - ing, f. warning, -are, „ m. garner, admonitioner. Varp, f. web, woof; steep declivity. Varp, n. draught of. net. -a, v. a. to warp, -ankar, n. kedger. -lina, f. - tråss, m. warp. Varsam, a. wary, cautious, upon one's guard, -het, f. circumspection, care, caution, wariness, precaution. Varse, ad. aware, blifva -, to per. ceive, to be aware. Varsel, m. prediction, forebode. Varserra, -tre, i. truly! indeed! bo- dikins! Varsko, v. a. to forewarn; T. to cond. Varnlf, m. were-wolf, lycanthropist. Vas, m. vase. Vasall, ?n. vassal. - skap, n. vassallage. Vase, 771. sheaf; beam. Vask, n. -malm, m. washed ore. -a, v. a. to wash. -verk, n. washing-mill. (reedpipe, reed. Vass, 77i. reed, -pipa, f. -rör, 7». Vassla, f. whey, serum. Vaterbordsplanka, f. waterway. Vatten, n. water, till lands och by water and by land, sätta under to float, stå under -, to be over- flowed. -afledning, f. draining. -aktig, ' a. waterish, watery, -be- hållare, m. tank, cistern, reservoir, -bi, n, druse, -blandad, a, mixt Vattenblemma Vederfaras 271 with water. -blemina, f. blister, -blomma, f. aquatic flower. -blåsa, f. bubble; blister. - brlst, m. scar- city of water. -bryn, n. the surface of the water, -bråck, n. hydrocele, -butelj, f. waterflask. - byggnads* konst, f. hydraulic architecture. -bä« rare, -dragare, m. waterbearer. -djnr, n. aquatic animal. -dop, n. baptism with water, -drag, n. cur- rent of water, -fall, n. waterfall, cataract, cascade. -flod, m. -flöde, n. flood, inundation, overflow, deluge, -fågel, m. waterfowl, seafowl, -fåra, f. drain, waterfurrow. - färg, m. watercolour; distemper, -gång, m. T. waterline. -hinna, f. amnios, -hjul, n. watermill-wheel. -110, f. watertrough. - hlind, 771. waterspa- niel. -jungfru, f. dragonfly, -kan- na, -kruka, f. ewer, pitcher. -kista, f. reservoir. -klöfver, m. buck- bean. -konst, f. jet, fountain, -koppor, f. pl. chickenpox, water- pox. -kraft, f. water-power. -kras* SC, 771. watercress, -kärl, 71. water- tub. -ledning, f. aqueduct, conduit, -liggare, 777. waterbutt. -linio, f. waterline, -lägga, V. a. to soak, -melon, m. watermelon. -minsk* -ning, f. diminution of water. -nynif, f. river-nymph, -nöd, f. inundation, -pass, n. level, bevel, -pelare, m. waterspout, -prof, n. watertrial. -pUSS, m. puddle, plash, -qvarn, f, watermill, -rik, a. watery, abunding in water, -riket, n. the aquatic kingdom, -råtta, f. waterrat. -rånna, f. waterchannel, -rör, 77. waterpipe; T. emphatic vessel, -siktig, a. dropsical, hydro- pic. -skada, f. damage done by water, -skräck, 777. canine madness, -skygg, a. fearful of water; hydro- phobous. -snärpa, f. biicock. -sop- pa, f. watergruel. -SOt, 777. dropsy, -spindel, tti. waterspider, -språng, 77. watershoot, jet. -Stare, 777. wa- ter - owzel. -stånd, 77. height of the water. -Ställe, n. waterplace. -SVulst, m. oedema. -så, m. water- tub. -tät, a. waterproof. -upp« fordringsverk, n. pump-work. -ur, n. waterclock. -verk, n. waterworks, -våg, f. waterlevel. - välling, m. watergruel. -växt, in. waterplant, -åder, f. spring of water; lymphatio vessel. - Up le, m. corkwood. Vatt||gröt, m. hasty - pudding, -na, V. a. to water, to drench, -nas, v. d. to water, -nig, a. watery, -ra, V. a. to water. -ugöl, m. waterpit. -umannen, m. T. aquarius. Vau, m. weld, wold, dyer's weed. Vax, n. wax. -a, v. a. to wax, to cere. -aktjg, a. ceruminous. -bild, m. imago of wax. -blekare, m. wax-bleacher. -buske, m. -träd, n. waxtree. -duk, m. oilcloth, cere- cloth. -kabinett, m. wax-cabinet, wax-works. -kaka, f. comb. -näsa, f. wax-nose, sätta - på en, to mystify one. -papper, n. waxed paper, -plåster, n. wax-plaster, cerate, -pussorare, m. embosser in wax. -Stapel, m. wax-winder. -taft. n. oilskin. Ve, i. -wo. - dig, wo be to thee. Veck, n. plait, fold; crease, -a, V. a. to plait, to fold. Veck||a, f. week. - eblad, n. weekly paper. -elön, f. weekly wages, -tals, nd. weekly, by the week. Veckla, V. a. to wind, to wrap, to involve. - af, - upp, to unfold, to unwrap. Ved, m. wood, firewood. -bod, f wood-house, -brand, m. fewel, fire- wood. -fång, n. gathering of wood, -gård, Wt. wood-yard. -huggare, m. wood-cutter. -kast, m. wood-pile, -lass, n. cartload of wood, -trafve, m. wood-stack, -trä, n. billet. -yxa, f. felling-axe, clever. Veder||böra, v. n. ind. to be due. -börande, m. tho party concerned. -börlig, a. due, proper, just, -bör* ligen, ad. duly, -deloman, m. adversary, contending party. -döpare, m. anabaptist. -farfiS, V. d. tQ 272 Vederfående Verldskarta befall, to happen to. -fående, n. recover. - fås, V. d. to recover, -gälla, V, a. to reward, to requite, to pay, to return, -gällning, f. return, reward, recompense. -gäll- nillgsrätt, tn. law of retaliation, -häftig, a. bound, accountable, li- able. -lag, 71. compensation, in- demnification. -like, m. equal, -läg- ga, V. a. to refute, to confute. - lägg- ning, f. refutation, confutation. -Illti- le, n. pledge, token, -möda, f. pain, anguish, -part, m. adversary. -qvicka, V. a. to recreate, to re- fresh, to recruit, -qvickelse, f. recreation, refreshment. -Saka, V. a. to refuse. -sakai'O, m. adversary, -sken, n. reflected light, -spel, n. the contrary, the reverse. - styglig, a. odious, abominable, execrable, de- testable. -stygllghet, -styggel- se, f. abomination, detestation, -taga, V. d. to receive. -tagOD, a. usual, -vilja, f. antipathy , aversion, re- pugnancy. -våga, V. a. to venture, to hazard, -värdig, a. repugnant, disagreeable, nauseous, distasteful, loath- some. -värdighet, f. adversity, ca- lamity; nauseousness. Vef, f. winch , crank. -ling, m. T. ratline. - positiv , n, barrel ■ organ. -va , V. a. to turn round, to wind. - af, to unwind. Vefta, f. fan. -, V. n. to fan, to winnow, to ventilate, to. wave. Vefva, f. i den vefvan, at that very time. Veget|[abilier, pl. vegetables, -era, Veide, m. woad. [V. n, to vegetate. Vek, a. weak, soft, pliant, veka lif- vet, the waist. -het, f. weakness, pliantness, softness. -iter, a. soft, effeminate. - ligt, adi unmanly. -lighet, f. softness, effeminacy, -ling, in, effeminate man, weakling. -na, V. n. to soften, to grow soft or Veke, m. wiek; snuff. (pliant. Veklagan, f. lamentation, wail. Veld, 771. partiality. V®le, 7». T. tent, lint. Velin, m. vellum. Vemod, 71. melancholy, sadness, --ig, a. melancholic, melancholy, sad. Vendelrot, f. valerian. Vener, f. pl. veins. Venerisk, a. venereal, syphilitic. Venster, a. lett till - om, to. ward the left. - händt, a. left- handed. Ventil, m. valve. - ation, f, venti- lation. -ator, m. ventilator, -era, v. a. to ventilate. Veriflcera, v. a. to verify. Verk, n.work, performance; affair, bu- siness, fact; establishment, hdfva i verket, to be at work with, i sjelfva verket, in effect, -a, v. a. to work, to operate, to effect. -, V. n. to have effect, to operate, to have influence. - på, to have influence upon. - till, to contribute to. -an, f. effect, in- fluence, reach, göra -, to have effect. -an de, a. efficient, efficacious, active, effectual. - bord, n. shop-board, -gesäll, tn. head-journeyman. -hel- gon, tn. hypocrite, -lig, a. actual, real, -ligen, ad. actually,, in truth, verily, ""truly. - llghet, f. reality, existence, fact. -108 , a. ineffectual, -mästare, tn. foreman, -ning, f. effect. -ningskrets, tn. sphere of activity, -Sam, a, active, efficacious, effective, -samhet, f. activity, effi- cacy. -stad, m. shop, workshop. -stol, tn. loom, -ställa, v. a. t» execute, to perform, to practise, to do. -ställande, a. executive. -ställig* het, fi execution, performance, prac- tice. -synd^ f. actual sin. -tyg, n, tool, instrument. Verld, f. world, hafva -, to have manners, förr i verlden, in former times. Verlds||bekant, a. notorious, -be- skrif'ning, f. cosmography. -bor- gare, tn. cosmopolite. - byggnn<], f. fabric of the world, -del, tit, part of the world. -haf, n. ocean. -historic, f. universal history, -karta, f. map of the world. Verldslig Vidhäfta 273 -Hg, a. worldly, profane, temporal, laical; mundan; secular. - lighet, f. worldliness. -ligt, ad. worldly, -system, n. system of the world, -vishet, f, wordly wisdom, philo- sophy. Vers, m. verse, stanza, på -, in verse, -byggnad, m. versification, -ifiera, V. a. to versify. -makare, m. ver- sifier. -mått, n. measure, -åder, f. poetical vein. Versal, m. capital letter. Vertikal, a. vertical. Vessla, f. weasel. Vest. m. waistcoat. Vest, m. west, -an, m. west. -an* efter, -anifrån, ad. from the west, -anvind, m. -anväder, n. west-' wind,"zephir. -er, m. & ad. west. - ifrån, from the west. - åt, to the west, i -, in the west, -er* ländsk,* a. western. -lig, a- west- erly. -ra, a. def. western. -vards, ad. westwardly. Vot||a, v. a. to know, låta en -, to let one know, få -, to learn, jag vill icke - af honom, I will have no dealings with him. - förut, to foreknow. - tydgot med sig, to be conscious of a thing. - något med en annan, to know of something another is guilty of. ej - till sig, to know nothing of one's self. -ande, a. knowing. - och viljande, on set purpose. -enskap, f. science. -en* skaplig, a. scientifical. -erlig, a. known, göra -, to manifest. - er* ligen, ad. knowingly, consciously. -Skap, f. knowledge, cognizance. Vett, n. wit, sense, vara ifrån vettet, to be out of one's senses. -girig, a. desirous of learning, curious. -gi* righet, f. desire of learning; curio- sity. -ig, a. witty, judicious. -1Ö8, a. senseless, witless, mad. - loshet, f. senselessness. -villing, m. madman. Vetta, v. n. (emot, åt) to face, to Vette, m. decoyduck. [open into. Vexel, m. bill of exchange, bill, draft. -bank, m. bank of exchange, -be* Swedish-English Diet. talare, m. accepter, -bref, n. bill of exchange, -bruk, n. uso, usance, -feber, m. intermittent fever, -gif* vare, m. drawer of a bill of ex- change. -handel, m. bill-business, banker's trade, -handlare, m. ban- ker. -kurS, m. course of exchange, exchange. - maklare, m. exchange- broker. -ryttare, m. bill-jobber, -rytteri, n. bill-jobbing, -rätt, m. laws of exchange, -tagare, m. remitter, presenter. -vinglare, mc stock-jobber. -vis, ad. by turns, interchangeably, alternately. Vexla, V. a. to exchange, to change, to barter; to alternate. - bref, to correspond. - bort, to change. - in, to get by exchange, -re, m. money-changer, change-broker. Vexling, f. change, exchange. Vi, pr. we. Vicka, v.n. to wag. - om, to over- Vieker, f. pl. vetch. (turn. Vicunna, f. vigognia-wool. [by. Vid, prp. near, nigh; at, about, upon, Vid, a. wide, large, ample, i vida fältet, very uncertain. -ate, a. comp, wider. -d , f. width, extent, space, capacity, capaciousness, wide- ness, breadth. -ga, V. a. to enlarge. - sig, to widen, to grow wide. -t, ad. largely, widely. - omkring, far about. - och bredt, far and wide. -tberömd, a. celebrious, far renow- ned. -tutseende, a. uncertain in the issue. Vida, ad. far, much. - mer, much more, så - som, as far as. -re, a. farther. -, ad. farther, further, more. och så and so on. tills -, till another opportunity. - intet, nothing else. • Vidbränna, v. a. to burn, to singe. Vide, n. withy, willow. -korg, m. wicker-basket. Vidfoga, V. a. to adjoin, to annex. Vidgå, V. a. to own, to confess, to acknowledge, to admit. -ende, n. confession, acknowledgment. Vidhäfta, V. a. to affix, to attach. 274 Vidhänga Villoväg Vidhänga, V. n. to adhere, to stick to. -11 de, a. adhesive, cohesive, sticking. -, n. adherence. Vldim|{ation, f. verification, .-era, v. a. to attest, to verify. Vidja, f. a willow-twig, wicker. Vidkännande, n. acknowledgment. Vidlyftig, vidlöftig, a. large, ex- tensive, diffuse, voluminous, ample; diffusive, circumstantial, prolix, lefva vidlyftigt, to live dissolutely, -het, f. prolixity, copiousness; extravagance. han är i mycken -, he is in great straits. Vidrig, a. adverse, contrary , cross; disgustful, repugnant, i vidrigt fall, if it should fall out otherwise, -het, f. adversity, crossness; nauseousness. Vldrör|[aJ v. a. to touch; to mention, to speak of. -ningspunkt, m. point of contact. [superstitious. Vidskep||else, f. superstition, -lig, a. Vidsträckt, a. vast, extensive. Vidttaga, v. a. di n. to begin, to com- mence; to follow. - en utväg, to take measures. Vidtala, V. a. to bespeak, to agree with one. [strous, strange. Vidunder, n. monster. -11g, a. mon- Vidöppen, a. quite open. Vifta, v. n. to wave, to fan. Vifvel, 771. weevil, calender. Vig, a. nimble, agile; swift, quick; convenient, commodious, handy; ac- tlve, dexterous; ready, -het, f. agi- lity, nimbleness, activity, quickness, dexterity, facility. Vlgl'3, v. a. to consecrate, to dedicate; to marry, to wed; to ordain, -ning, f. consecration; ordination. -861, m. wedding, -seiring, m. wedding-ring. -vatten, n. holy water. Vigg, m. wedge. Vigge, 77i. tufted duck. Vigt, 771. weight; importance, moment, consequence, concernment, lägga - på, to attach importance to. - ig, a. of full weight, weighty, important; momentous, -ighet, f. weightiness, weight; importance, -lod, n. weight. -skal, m. scale of a balance; a pair of scales, balance. Vik, m. cove, creek. Vika, v. n. to yield, to give way; to cede, to retreat. - af vägen, to turn out of the road. - ifrån, to stray from, to leave. - tillbaka, - un- dan, to retreat, to give ground, to evitate. - 'åt sidan, to turn aside. -, ad. gifva vika, to give way. Vika, v. a. to fold, to double, to plait - upp, to unfold; to turn up. Vlkari||at, n. vicarship. - e, m. vicar. Viking, m. wiking, pirate, searover. Viktualier, m. pl. victuals, provisions. Vild, a. wild, savage; fierce, ferocious, barbarous. -and, f. wild duck. -basare, m. harebrained fellow, mad. cap. -bråd, Vildt, n. venison, game. - djur, n. wildbeast, monster. -e, m. savage, -gås, f. wildgoose, -het, f. wildness, ferocity , savage- ness, fierceness, -hjeme, m. mad- cap. -katt, m. wildcat, -kött, n. proud flesh, -man, m. savage man. -mark, f. wilderness, -sint, a. wild, ferocious. -Sfin, n. wildboar, -ågna, f. wildass. Vil||ja, f. will; choice, pleasure, mind, way. med -, on purpose, göra en till viljes, to humour one. -, V. a^ de n. to will, to be willing; to de- sire, to wish, to want, om Gud vill, if God please. - ha, to want, icke -, not to bo willing. -lig, a. wil- ling, ready, -lighet, f. willingness. Vilkor, n. condition, term, stipulation. med -, conditionally, med det -, upon that condition. -, pl. circum- stances. vara i goda -, to be in good circumstances, -lig, Ct. condi- tional, eventual, arbitrary. - sats, hypothesis, -ligen, ad. conditio- nally. -lighet, f. conditionality, eventuality. Vill, ad. astray, wrong. -3, f. error, illusion, delusion, -far else, f. er- ror, mistake , delusion. -Oläl lg, a. heterodox. -Omening, f. erroneous opinion. -0Y3g, m. wrong course. Villrådig Vinterdag 275 error. -rådig, a. irresolute, being at a lose, -rådighet, ft suspense, hesitation, doubt, perplexity, loss, -sam, a. intricate, -samhet, f. confusion. Vill, a. mad; angry. Villervalla, f. confusion, tumult, med- ley, irregularity, mixture. Villfar|ja, V. a, to comply, to agree, to concede, to grant. -ig, a. com- pliant, condescending, -lighet, f. compliance, concession, granting. Vilse, ad. astray, gå -, to go astray, to miss the road, -farande, a. going astray, erroneous. - riddare, knight errant, -föra, V. U. to mis- lead. -n, a. bewildered, erroneous. Vimla, V. n. to swarm in abundance, to be crowded. Vimmelkantig, a. giddy, tipsy. Vlmpel, TO. pendant, banderol. Vin, n. wine; vine. -aktig, a. vi- nous. -berg, n. vine-yard. -berg* ning, f. vindemiation, vintage. -blad, n. vine-leaf. -bygd, f. vinous coun- try. -bär, n. currant, -drufva, f. grape. -drägg, TO. lees of wine, -fat, n. wine-cask. -glas, n. wine- glass. -gård, m. vine-yard, -hand- lare, TO. wine-merchant. -klase, to. cluster of grapes. -källare, TO. wine-cellar, tavern, -land, n. wine- country; vine-yard, -must, TO. most, -prof, n. wine-trial, -ranka, f. vine-branch. -TUta, f. rue, herb of grace, -skänk, TO. vintner, tavern- keeper, cup-bearer; wine-buffet.-Sten, TO. wine-stone, , tartar. -Stock, to. vine, -sur, a. winy, -syra, f. acidity of wine, -träd, n. vine. -tull, TO, impost on wine, -ättika, f. vinegar, wine-vinegar. Vind, a. awry, warped, cast. -8, V. n. to squint. -Ögd, a. squint-eyed. Vind, to. garret, loft, cockloft. -8- fönster, -Sglugg, TO. garret-win- dow. - skummare, TO. garret-room. Vind, TO. wind, gale, breeze, god -, fair wind, ta vinden af en, to get the wind of one. rum -. large wind. -böj tel, m. Idle talker, valn boaster, -fana, f. weather-cock, -fång, n, folding-skreen; vent-hole. - fälle, n. windfall, -hand, m. grey-hound, -lafve, m. soundboard. - mätare, m. anemometer. -skifva, f. the card of a sea-compass. -spole, m. cur- lew. -Stilla, f. calm. -Stöt, TO. gust, puff of wind. -Ugn, TO. flouri-f shing furnace. -vak, f. hole in the ice occasioned by the wind, -ägg, n. wind-egg, addle egg. -Öga, n, hole in the roof. Vind, TO. winch, windlass, -ft, V. to heave , to wind. - brO , f. draw- bridge. -brunn, to. draw-well. -spel, n. windlass, capstan, capstern. Vindel, to. spiral, joint, -trappa, f. winding stairs, cockle-stairs. Vinglad, a. winged., -6, TO. wing, -fjäder, to. flag-feather, -foder, TO. sheath-wing, -penna, f. flag- feather. -tagg, m. jacana, sandpiper. Vingl|[a, V. n. to waver, to staggle; to shuffle, -are, TO. shuffler, swind- ler. -erl, n. shuffling, swindel. Vink. to. beck, sign, wink, gifva en - at någon, to give one a hint, -a, V. n. to beckon, to wink. Vinkel, TO. angle, corner, -hake, TO. square; composing-stick. - kna, n. T. lodging-knees, -mått, n. square, recipiangle. -rät, n. rectangular. Vinklig, a. angular, cornered. Vinn||a, v. a. & n. to win, to gain, to obtain, to get, to carry, to attain, to earn, to acquire. - på någon, to get the better of one. till tidens vinnande, in order to gain time. -ing, f. gain, profit, lucre, advan- tage. - ingslysten, a. eager of gain, self-interested. -lägga sig, V. r. - om något, to apply one's self to a thing, to make it one's study or business. Vlnst, TO. profit, benefit; advantage. - på lotteriet, prize in the lottery. pa - och förlust, at a venture. Vinter, TO. winter, i -, this winter. förliden -, i vintras, last winter. OTO vintern, in the winter, -dag, to. 276 Vinterfore Vittna winter • day. -före , n. sledgo-road. pa -, on the snow, on the ice, on a sledge. -gata, f. the milky way, galaxy. -grön, f. wintergreen, peri- winkle. -Il veto, n. winter - wheat, wheat sown in autumn. -krasse, m. winter-cress. - liggare , 771. a ship that winters at some harbour, -lik, a. winterly. -läger, n. hibernaclc. -råg, m. winter-rye. -säde, n corn sown in autumn. Vintra, v. n. imp. -s, v. d. to win- ter. det vintras, it begins to be win- try, winter draws near. Viol, f. violet, -blå, a. violet-blue. -ett, a. violet. -rot, f. Ireos root. Violin, 771. violin. Violoncell, m. violoncello. Vipa, f. lapwing. Vipp||a, V. n. to seesaw, to rock, to balance; to wag. -galge. 771. gibbet, -stjärt, m. wagtail, -ärter, m. pl. bitter-vetch. Vippen, m. stå på -, to be upon the Vips, i. hush! quick! [point of. Vira, v. a. to wind, to knit. Virak, m. olibanum. Virka, v. a. to work, to knit, to em- broider with a needle. Virke, n. timber, wood. Virrig, a. confused. Virtuos, T», virtuos. (stom. Vis, n. manner, way, fashion, wise, cu- Vis, a. wise, judicious, -dom, 771. -het, f. wisdom, -ligen, ad. wisely. Visa, V. a. to show, to exhibit, to dis- play , to present, to prove. - bort, to turn away. - fram, to show forth, to produce. - en på dörren, to bid one go out. - sig, v. r. to show one's self; to appear, -re, m. gno- mon: hand, pin. -rtafla, f. dial- plate. Vis||a, f. song, ballad, höga visan, the song of Solomon, the canticle, -bok, f. song-book. Vise, m. queen-bee, mother-bee. Vis[|era, v. a. to visa, -ir, n. sight, aim , sight-vane, visor, beaver. - if- konst, f. art of gaging. -itstaf; m. gaging-rod. Visit, m. visit. - ation, f. searching. -Cm, V. a. to search, to rummage.' -kort, 71. visiting-card. V18k||a, f. whisk. -, V. Cl, to wipe , to sponge; to wag. -are, m. spunge -dnk, m. map, clout. Vismut, m. bismuth. Visp, 771. whisk, twirling-stick. -a, V. a. to whisk, to beat, -er, 771. trifler -lg, a. boyish, fickle, trifling. -lg« het, f. fickleness, flirtation. Vlss , a. certain, sure, assured, fixed ; positive, categorical; smart. visit folk, some people, -erligen, visst, ad. certainly, surely, confidently, ja -, yes to be sure, -het, f. cer- tainty , surety, truth, -hand, a, having a steady hand. -O, för ad. for certain, till yttermera visso. for further certainty. Viss||en, a. withered, faded, dead, -na, V. n. to wither, to fade. Vlst||as, V. d. to reside, to sojourn, to dwell, to stay, -else, f. stay, abode, continuance, -elseort, m. residence, abode. -hUS, 71. pantry, larder, buttery. Vite, n. fine, mulct, penalty, pålägga -, to enjoin under a fine. Vitriol, m. vitriol; green copperas; blue copperas, -haltig, a. vitriolate. -Olja, f. sulphuric acid. -8yra, f vitriolic acid. VitSOrd, 71. witness, authority, gifva - 0771, to bear witness of. Vitter, a. versed in polite literature, lettered, learned, en - man, a man of wit, genius. -het, f. polite lite- rature, belles lettres; work in polite literature, -hetsakademi , f. aca- demy of belles lettres. -hetsidkai'0, 771. polite literator, man of wit. -t, ad. poetically. (a snare). Vittja, V. a. to examine (a net, a hook, Vittu||a, V. n. to witness, to depose, to testify, to attest, to bear witness. - emot en, to give evidence against one. - för någon, to witness in Vittre Vad 277 one's favour. - om, to bear witness of or to. -6, 71. witness, evidence. stämma till -, to..call to witness. -esbord, n. testimony /'evidence, wit- ness. -©Sod, 771. oath of witnesses. -esför, -esgill, a. competent as a witness, qualified for giving evidence. -esförhör, n. trial of witnesses. ( -esmål, 71. deposition, evidence. Vittr||a, V. n. to be dissolved by the air. -ing, f. weathering, crumbling. VIvat, n. cheer. -, i. long livel Vizir, 771. vizier. Voja sig, V. r. to complain,- to lament. Vojttåg, m. T. jigger. Vokal, m. vowel, -musik, f.' vocal Volang, 771. flounce. [music. Volkan^ tti. volcano. -isk, a. vol- Volontår, tti. volunteer. (canic. Volt, »71. volt; legerdemain. -igera, V. 71. to vault; to tumble. -igör, 77». desuitor.. Volym, 77». volume. Vom||era, v. n. to vomit, to puke. -itiv, n. emetic, vomit. Vot||era, v. n. to vote, -urn, 7». vote. Vrak, n. wreck; drug, refuse, trash; a good for nothing. -fågel, m. goosander, merganser. -Stamp 01, 77». felling-mark, Vred, 7». faucet, cock; button. Vred, a. angry, wrathful. - på nå- gon, angry with one. -e, 77». wrath, passion, anger, i vredes mod, in a gust of passion, snar till -, passio- nate. -gad, a. angry. -gas, v. d. to be angry (at a thing). -Sam, -sint, a. wrathful, passionate. -Sam- het, f. anger. -samt, ad. wrath- fully, angrily, passionately. Vrensk, a. salacious, neighing. -3, V. ?». -as, V. d. to neigh. Vresig, a. crossgrained; morose, pee. vish. -het, f. knottiness, gnars; pee» vishness, moroseness, fretfulness. Vret, f. a small field enclosed. Vriand, f. widgeon. Vrick||a, V. a. to wriggle, to turn to and fro. - en båt, to scull a boat. '-foten, to put the foot out of joint. -ning, f. turning to and fro; distor- tion, spraining, sprain. Vrida, v. a. to wring, to twist; to turn; to wrest. - en nyckel i olag, to turn the key' the wrong way. - af, to twist off. - ifrån sig, to turn to the right. - igen, to screw up. - på tappen, to turn the fau- cet. - upp, to untwist. - ur led, to put out of joint. - åt sig, to turn to the left. - sig, V. T to turn sour. Vrist, 771. instep. Vrå, m. corner, nook. Vråla, v. n. to bellow, to bawl, to roar. -nde, 71. bawling, roaring. Vrång, a. perverse, wrong, iniquitous, false, partial, -het, f. perverseness, crossness, iniquity. -Sint, a. per- verse, iniquitous, wicked, stubborn. -Strupe, 77i. windpipe. -vis, a. unjust, iniquitous, partial. -vishet, f. injustice. Vräka, v. a. to reject, to refuse; to throw. - bort penningar, to squan- der away one's money. - i sig, to devour. - om hvartannat, to throw topsyturvy. - sig på folk, to in- trude one's self upon people. - ut en, to turn one out of doors. -, V. n. to swell, to rage, skeppet vräker, the ship goes at the mercy of the winds and waves, gå och to be saun- tering about. Vräng||a, v. a. to distort, to wrest, to pervert. -ning, f. wresting, distor- ting, perverting. Vula, V. a. T. to gammon. Vulen, a. disposed, conditioned, fit. Vulkan, s. Volkan. Vurm, 771. whim, freak, fancy; humor- some fellow, plodder, -a, v. n. to plod, to be crazy. -aktig, - ig, a. whimsical, crackbrained. -ighet, f. whimsicalness. Vnrst, 77i. T. junk. - på en mast, the pudding of a mast. Vys^ja, V. a. to lull, to lull asleep, Våd, 771. breadth, en - af seglet, a cloth of the sail. 278 Våda Våtskodd Våd|[a, f. unlucky accident; danger, of by accident, by mischance. -abot, m. fine for a damage done without intention, -dråp, 71. chance- medley. -Cid, 771. fire broke out by accident. - lig, a. casual, dangerous; accidental, fortuitous. -ligen, ad. by accident. Våffeljern, n. wafer-iron. Våfferdagslök, m. star of Bethlehem Våffla, f. wafer. Kört). Våg, f. balance. Vågen, T. libra. -balk, 771. beam. - has , n. public balance, -konst, f. statics, -mä- stare, 771. weigher, keeper of the public balance. -penningar, 771. pl. custom for weighing, -rät, a. horizontal. -sedel, m. certificate of weighing. -skrifvare, m. clerk at a public balance. -skål, f. scale of a balance. Våg, f. wave, billow, sea, surge, lemna allt vind för -, to leave all at ran- dom. -ft, V. n. to undulate, to wave, -formig, -ig, a. wavy, -ning, f undulation. -vis, ad. like waves, in waves. Våg|[a, V. a, & n. to venture, to risk, to hazard; to stake. - lifvet, to ex- pose one's life. -hals, m. adven- turer, desperate fellow. - gam, a. bold, hardy, adventurous, daring, ven- turesome. -samhet, f. temerity, hardiness, boldness. -Stycke , n. hazardous enterprise, risk. Våld, 71. violence, force, outrage; autho- rity , power, command, göra - på sig, to do violence to one's self, med -, by force, stgra - med -, to repel force by force. -fora, V. a. to offer violence, to use with violence; to violate. - förande, 71. violence, -kräkta, v. a. to usurp, -kräkt- ning, f. usurpation. -Sftm, a. out- rageous, violent, forcible, furious, fierce, -samhet, f. Violence, outrage. - Sger- ning, -sverkan, f. violent act, outrage. -SVerkare, m. violator, ravisher. -taga, v. a. to ravish, to, violate, to deflower by force, -tagare, m. ravisher. -tägt, in. rape. Vållft, v. a. to cause, to occasion, vara vållande till, to be the cause of hvad våller honom f what is the matter with him! Vålm, m. hay-cock, gove. -a, v. a. to cock. [resemblance. Vålnad, m. apparition, ghost; distant Våmb, Våmm, f. paunch, belly. Vån, f. possibility, chance. Vånda, f. pang, anguish, pain. -, V., n. to care about, to wish. -8, V. d. to suffer great pains. Våning, f. story, floor: apartments0 lodgings, dwelling. Våp, m. fool, cully. -1g, a. doltish, foolish. -Ighet, f. doltishness, dul- ness. -lycka, f. habnab, chance, hazard. -lycklig, a. foolhappy. Vår, pron. our. -fru, f. our lady. -frudag, m. lady-day, annuncia- tion-day. Vår, vn. spring, om våren, in the spring, i vår, this spring, t våras, last spring, -as, v. d. to become spring. - blomma, f. vernal flower, -dag, m. day in the spring, -dag- jemning, f. vernal equinox, -köra, V. a. to plough in the spring. -lik, a. springlike, vernal. -luft, m. springtime-air. -manad, m. vernal month, springmonth , March. - säd, f. lent-com. -säde, n. corn sown in the spring. -tid, m. vernal season. Vård, 771. ward, care, inspection, -a, V. a. to guard, to watch, to tend. vårda sig om, to take care of. - are, m. keeper, guardian. -kase, in. bea- con, watchfire. - Had, m. care, atten- dance. -slÖSj, a. careless, negligent, headless. -slÖsa, v. a. to neglect, to slight. -SlÖShet, f. negligence, carelessness. -tecken, n. token, sign, -torn, n. watchtower. Vårt||a, f. wart; nipple. -1g» a. warty. Våt, a. wet, humid, -aktig, a. somewhat wet, moist, -het, f. wet- ness, moisture, -skodd, a. wet-shod. Våtsäck Väga 279 -Sack, IK. portmanteau, knapsack, •»vara, f. liquor, strong drink. -vä- der, n. wet or rainy weather. väbel, m. sergeant. Väck||a, V. a. to wake, to awaken, to rouse; to excite; to open. - på nå- gon, to wake one. - en vak, to cut a hole in the ice. - en fråga, to start a question, -are, m. waker; alarmwatch. -ar©V©rk , n. alarm- clock. -els©, f. excitation. -t, m. watch; hour, -tare, m. watchman. -UT, n. alarmclock. Vädd, m. scabious. - klint, m. ten- taury, knapweed. Väder, n. wind; weather; air; fi krop- pen) wind, slå i vädret, to make light of. ha - af, to get a hint of. -biten, a. weatherbeaten. -boll, m. air- balloon. -bråck , »71. pneumatocele, -bössa, f. wind-gun. -drag, n. draught. - drifvande, a. carmina- tive. -drifven , a. weatherdriven. -gifvande, a. flatuous. -glas, n. weatherglass, -hane, m. weather- cock. -hund, »71. gazehound. -hvirf- Vel, .771. whirlwind. -il, m. gust of wind. - kolik, 771. flatulent colic, -horn, n. scent, -lek, m. weather. -låda,/, wind-chest (of an organ), -måne, m. mock-moon, paraselene, -post, 771. gentle gale or breeze,, breath of wind. -QVarn , f. wind- mill. -rör, 71. windpipe. -sjuk, a. sick by the change of weather, -shift©, 71. change of weather. -Skärm , tn. folding-skreen. -sol, f. mock-sun, parhelion. -SOt, 771. tympany, tympanites. - Spåman, 771. weather-spy, anemoscope, -spänning, f. flatulence. - Stinn, a. flatulent. -Stinnhet, f. flatulency, windiness. -Strek, 71. point, region, climate, clime; direction of the wind. -Strupe, 771. windpipe, weasand. -SVulst, 771. emphysematous swelling. -V©xlare, m. ventilator. -vexling, f. changing of air. Vädra, v. a. & n. to expose to the air; to air; to went, to smell. - upp, to smell out, to traee out by the scent. Vädja, v. n. to appeal. - ifrån ell. emot en dom, to except against a sentence, -nd©, n. appeal. Vädjoban, m. career, arena. Vädur, m. ram; 21. ariea, the ram. Väf, on. web, cloth, sdtta upp en -, to mount the warp on the loomr -bom, m. warping-loom. -bult, m. knee-roll; a piece of cloth. - klister, n. weaver's starch. -knot, m. wea- Ver's knot. - nad,. f. web, texture, tissure; cloth. -sked, f. reed, slaie. -skyttel, m. shuttle, -spole, m. weaver's spool, quill. -stol, m. loom. -va, V. a. to weave. -vat©, m. weaver. -V©rl, n. weaving, cloth- manufactory. Väg, m. way, road, track, stå i vä- gen för någon, to stand in one's way. på ell. under vägen, by the way. begifvå sig* på vägen till, to set forward to. det är på god it is in a fair way. på vägen att falla, like to fall, vara på vägen, to be going, gå ur vägen på någon, to give way to one. det vore icke ur vägen, it would not be. amiss, vid vägen, by the way. -a,I ad. gå till -, to go to work, bringa till -, to bring about, -ft, v. a. to make a way passable, -farande, a. wayfaring, travelling. - kost, m. provision for a journey, -lag, 71.1 the order a road is in. -lagning,' f. repairing of the roads. -Ieda, V. a. to guide, to conduct, to instruct, -ledare, m. guide, leader, director, -ledning, f. guidance, instruction, -skedört, f. crow's-foot. -skil- nad, sa. -skäl, n. crossway. -tör- ne, n. buckler-thorn, -visare, m. guidepost, fingerpost, waymark; guide, -vårda, f. cichory, wild endivy, hem- hill. -Ört, f. rupture-wort. Väga, V. a. & n. to weigh; to balance. - väl, to give good weight, det står och väger, it bangs balancing. - upp, to weigh; to lift. - upp 280 Vägaré Välta । emot, to counterbalance, to be equal to. -• åt en sida, to incline to one side. - öfvtr, to overbalance. - re, m. weigher. Vägg, 772. wall, -band, n. casing, plastering. -beklädning, 771. wain- scoting. -bonad, f. hanging, -fast, G. fastened to the wall. -Ins, f. bug. -lusört, f. bngbane. -mOSSa, f. feathermoss. -skåp, 72. cupboard in a wall. - smed, m. death-watch, -ur, 72. honseclock , dial. -Ört, f. pellitory, parietary. Vägnar, pl. på mina on my part, in my tehalf, in my name, på em- betes -, by virtue of one's office. Vägra, v. a. to refuse, to deny. - en att gå in, to deny one admittance, -nde, 72. refusal, denial. Väja, v. a. & n. to avoid, to give way to. Väl, 72. weal, good, welfare, allmänt the public good. -, ad. well; very well, done; indeed. så - som, as well as. -aktad, a. worthy, respectable, -an, i. well then, come on. -artad, a. good- natured. -befinnande, 72. health- fulness, healthiness. -behag, 72. pleasure, choice. -behållen, a. well conditioned, -belägen, a. well situated. -belli ält, a. afore-mentio- ned. -betrodd, a. well credited, trusty, -betänkt, a. prudent, dis- creet. -, ad. considerately, on pur- pose. -bildad, a. well shaped, -boren, -bördig, a. honourable, worshipful, -erfaren, a. well ex- perienced. -frajdad, a. cf - good reputation, -fången, a. lawfully acquired. -fägna, V. a. to enter- tain, to regale. -fagnad, f. hospi- table reception, cheer, -färd, 772. welfare, prosperity, weal, -förhål- lande, 72. good behaviour, -för- sedd , a. well provided, -förstå- endes, ad. well understood. -för- tjent, a. well deserved. -geming, f. benefit, favour, benevolence, -grun- dad, a. well grounded, solid, -gång, m. prosperity, success, well-being, -görande, a. charitable, kind. -gÖ« rare, m. benefactor, -görenhet, f. charity, beneficence, -k Oram a, f. welcome. -kommen, a. welcome. -komna, v. a. to welcome, to bid welcome. -lefnad, f. voluptuous life; good cheer. - IjUd, n. euphony, harmony. -ljudande, a. harmo- nious , melodious. -loflig, a. wor- shipful. -lukt, m. fragrancy. -luk- tande, a. odorous, fragrant. -lust, 771. voluptuousness, luxury. -lustig, a. voluptuous, luxurious, sensual, vo- luptuary. -lustighet, f. sensuality, voluptuousness, -lärd, a. learned, -makt, f. prosperity, -menande, a. well-meaning, affectionate, -me- ning, f. good intention, good intent. -ment, a. well-meant, pious; friendly, -mående, a. being in a good state of health ; substantial. -måga, f. well-being; health; happiness, prospe- rity. -signa, v. a. to bless, vara i välsignadt tillstånd, tö be with child. -signelse, f blessing, benediction. -Sinnad, a. well-meaning, benevo- lent, kind. -Skapad, a. well sha- ped , well formed, -smakande, a. savoury, toothsome, -stånd, n. good circumstances. -talarO, m. orator, -talig, a. eloquent, -tålighet, f. facundity, eloquence. -vilja, f. be- nevolence, kindness, good will, favour. -Villigf a. benevolent, favourable, friendly, kind. -Önskning, f con- gratulation, felicitation. Väld, f. partiality. -e, 72. dominion, power, empire, command, ascendency. -eligen , -eligt, ad. powerfully, mightily. - ig, a. powerful, mighty. Välja, v. a. to choose, to elect, to se- lect, to pick, to cull- -nde, n. elec- tion, option, -re, m. elector, chooser. Valla, v. a. & n. - ihop, to weld. Välling, f. pap. [- upp, to well. Välsk, a. italian. välska bönor, horse-bean, -land, 72. Italy. Vält, 771. roller, -a, V. a. to roll, -, e, n. to overturn, to upset. Vältra Värphöna 281 Vältra, v. a. to roll. - sig i smut- sen, to wallow in the dirt. Vämj||as, v. d. to loathe, to nauseate, -elig, a. loathsome, nauseous, dis- gustful. -else, f. loathing, disgust. Vän, a. fair.- Vän, m. & f. friend, -fast, a. true or constant in friendship, -fasthet, f. constancy of friendship. - innfl, f. friend (female). - lig, a. friendly, kind, affable. -lighot, f. friendli- ness, kindness. -skap, f, friendship, kindness, favour. -skapsftlll, a. friendly. -skapsprof, n. act of friendship, friendly office. -säll, a. beloved, sociable. -sämja, f. friendly harmony. Vänd||a, V. a. to turn; to lack, to veer. - bakfram, to turn the wrong end foremost. - bort, to turn away, to pervert. - bort en ting med löje, to turn a thing into ridicule. - i penningar, to convert into money. - ifrån, to turn from. - sig ifrån en, to turn one's back to one. - om, to return, to turn back. - om ifrån, to turn, to leave. - sig till någon, to make application to one. - till- baka, to return. - upp och ned, to turn upside down, upp och ned- vänd, upside down. - ut, to turn out. - ut och in, to turn inside. - sig, to turn, to come about, to change. -Cirkel, -krets, m. tro- pic. -111 ng, f. turning, turn. Vänja, V. a. to accustom, to habituate, to inure. - af, - ifrån, to wean from. - af ett barn, to wean a* child. - sig vid, to accustom one's self to. Vällt||fl, V. a. & n. to expect; to stay, to attend, to wait. - efter, - på, to wait for, to stay for. hon går i väntande dag dr, she is near her time, -flll, - Iling, f. waiting, at- tending, staying, expectation. -pen- ningar, m. pl. money paid for wai- VäpHllg, »71. trefoil. [ting. Väpna, v. a. to »rm, -re, m. ar- mourbearcr. Värbar, a. capable of bearing arms, -het, f. ability of bearing arms. Värd, a. worth, worthy. -0, n. worth, value, jag lemnar det i sitt -, it may be so for ought I know. -©full, a. valuable. -fillgon, ad. worthily. -elös, a. worthless, -era, v. a. to appraise, to prize, to estimate, to va- lue.. - ©ring, f. estimation, appraise- ment. -eringsman, m. appraiser, estimator, valuator. -1, n. appraise- ment. -ig, a. worthy. - ighet, f. dignity, worthiness. - IgUS, V. d. to vouchsafe. Värd, m. landlord, innkeeper; host. -illlia, f. landlady, hostess. -sIlUB, n. inn, public-house, tavern. -S11U8« yard, m. innkeeper, publican. Värf, n. business, affair. Värfning, f. listing, levy, -spon- II ill gar, m. pl. bounty-money, press- money. Värfva, v. a. to list, to recruit, -re, m. recruiting officer, pressman. Värj||n, V. a. to defend , to guard. - sig för något, to defend one's self from, -emäl, n. defence, -einålscd, m. purgatory oath, gå värjemålsed, to clear one's self by oath. -0, n. liafva nagot i-, to have a thing in one's custody. Värj||a, f. sword. -fäste, n. hilt of a sword. -gelläng, n. belt, sword- hangers. -klinga, f. blade of a sword. -udd, m. point of a sword. Värk, m. pain, ache, pang, smart, -a, v. n. to pain, to ache. -bruten, a. decrepit with pain. -Stillande, a. anodyne. Värni[|a, v. a. to warm. -e, in. warmth, heat. -egrad, m. degree of temperature. -emätare, m. ca lorimeter, thermometer. Värn, n. rampart; shelter, defence. -8, V. a. to defend, to prevent. -1Ö8, a. defenceless, helpless, destitute, värn- lösa barn, orphans, -lösliet, f. want of defence, helplessness. Värp||a, v. a. to lay eggs, -höna, f. a laying Im. 282 Värr Yppande Värr, ad. ty -, alas, -e, a. comp. worse, bli värre och värre, to grow worse and worse, så mycket so much the worse. Värst, a. sup. worst. Väsen, -de, n. being; behaviour, con- duct, manners; noise, göra - af någon, to make much of one. -dtlig, a. essential. - dtilgen, ad. essen- tially. -dtlighet, f. essentiality. Väska, f. pouch. Väsnas, v. d. to make a noise, to Väst, in. waistcoat. [bustle. Vät||a, f. wetness, moisture. -, v. a. to wet, to moisten; to water. -e, n. hydrogen, -Ska, f. humour, moisture, fluid, liquor, juice, liquid. - sig, V. r. to grow wet. såret vätskar sig, the sore runs. -skig, a. wet,, moist, humid. Vättj||a, V. a. to whet, to sharpen, -esten, m. whetstone, hone. Väx||a, V. n. to grow, to wax, to in- crease. - bort, to disappear. - ifrån sig, to degenerate; to grow ugly. - ihop, to grow together, to coalesce, to concrete. - till, to increase, to grow greater. - till sig, to grow up and improve. - upp, to grow up; to arise. - ur en klädning, to out- grow a suit of cloathes. - ut, to grow up, to come to full growth. vara utvuxen, to be full grown. - Öfver, to outgrow; to grow over; to overgrow, växt, vuxen, grown, built; - fit. vara någon vuxen, to be a match for one. hopvuxen, joint, con- crete. hopvä.rning, f. union, con cretion. -ando, a. growing, vege- tative. -, n. growing, growth, vege- tation. Växt, m. vegetable, plant; excrescence, tumor; growth , vegetation; size, sta- ture, pitch, stå i växten, to be growing, skära till i växten, to exaggerate, -gifvande, -lig, a. vegetal, -lära, f. phytology, botany. -lif, n. vegetative life. -htl8, n. greenhouse, -riket, n. the vegetable kingdom, -ämne, n. vegetal matter. VÖrd|]a, V. a. to respect, to retire, to vencra te. a. reverend, venerable. -ighet, f. venerableness. Ers -, your reverence, reverend sir. - Dad, f. respect, veneration. -nadsbetj'gelse, f. reverence. -nadsfull, a. respect» ful. -nadsvärd, a. venerable, -sum, a. respectful, reverential, reverent. Vört, f. wort. Y„ Yfv||a sig, v. r. -as, v. d. to awed?, to boast of, to swagger, to flaunt. - öfver en ting, to be proud of a thing. -lg, a. bushy, swelling. Yfverboren, a. hyperborean. Ala, v. n. to howl. Yllo, n. woollen, -damast, m. mock sa- tin. -fabrik, f. woollen-manufactory, -n, a. woollen, -stofter, -varor, pl. woollen stuffs. -väf, m. - väf» nad, f. woollen cloth, -väfvare, m. woollen-draper. Ymnig, a. plentiful, abundant, copious, fruitful, exuberant, plenteous, ymnigt bruk, frequent use. -het, f. plenty, abundance, -hetshom, n. horn of plenty, cornu coplae. Ymp, -qvist, m. graft, -a, v. a. to graft, to inoculate. - kopporna på en, to inoculate the smallpox on one. -ar©, m. grafter, inoculator. -Ding, f. grafting; inoculation; vaccination, -vax, n. graft-wax, diachylon. Yngllel, n. brood, hatch; fry. -la* V. n. to bring forth young. - af sig, to multiply. -ling, in. youth, young man, stripling, -re, a. comp. youn- ger. -st, a. SUp. youngest. Ynnest, m. favour. -full, a. gra- cious, favourable. Yppa, v. a. to discover, to open, to betray, to divulge, to utter, to dis- close. - sina tankar, to open one's mind. - sig, yppas, to offer, to arise, to occur. -Ude, n. discovery, detection. Ypperlig Ådraga 283 Ypper||lig, a. excellent, exquisite, choice. -lighet, f. excellency, superiority. -St, a. sup. most excellent, chief. Yppig, a. luxurious, sumptuous, splen. did, expensive, extravagant, prodigal. _ -het, f. luxe, luxury. Yr, a. vertiginous, giddy, dizzy; wild; lightheaded, delirious, en - häst, a mettlesome horse, -a, f. giddiness, vertigo, delirium; rage, fury ; dizziness; deliriousness. -, V. n. to rave, to be delirious; to be bereft of one's senses; to blow and snow at one time. - igen, to be covered over with snow, -fä, n. flying insect. -hot, f. giddiness; wantonness, wildness. -hät- ta, f. a frolic maid, aiding, -gel, in. giddiness, delirium. trka, t>. a. to urge, to enforce, to press, to pretend on, to stand on. -n, f. -nde, n. demand, urging, solicitation, pretension. Yrke, n. calling, trade, profession, study. Yst||a, v. a. to curdle, to coagulate, to make Cheese. -, V. n., - sig, V. r., -as, V. d. to turn, to coagulate, to curdle. -ning, f. coagulation, curdling. Yster, a. pert, wanton, wild, petulant, -het, f. pertness, wildness. Yt||a, f. surface, outside, face, super- ficies. -Hg,a.superflcial. -lighet, f. superficiality. Ytter || kant, m. extremity. - lig, a. extreme, excessive. -ligare, a. Comp, further, additional, -ligen, ad. extremely, -lighet, f. extre- mity, extreme, excess. -mera, ad. further. -8t, a. last, hindmost, ut- most, uttermost. -, ad. utmost, yt- tersta domen, the last judgment. ligga på sitt yttersta, to be in one's last moments. ^ttr||a, V. a. to utter, to declare, to signify. - sig, to express one's mind. -6, a. exterior, external, outer. - si- dan, the outside. Yxa, f. axe, hatchet. - till, V. a, to rough-hew, to form. Yxne, -gräs, n, orchis. z. Zebra, f. zebra. Ze fir, m. xephyr. Zelot, m. zealot. Zenit, m. zenith. Zibet, -kat, m. civet-cat. Zigenare, m. gipsy. Zink, m. zinc, -blomma, f. flowers of zinc, -spat, m. lamellar cala. mine, -vitriol, m. white copperas, sulphate of zinc. Zinka, f. cornet. Zitfer, n. zedoary, setwell. Zon, f. zone. Å. Ä, f. river, brook. -bryn, n. -brädd, m. water-edge of a river. -mun, m. -mynning, f. mouth of a river, -strand, m. bank of a river. A, prp. s. På. Å, åh, i. o I oh! - ja, o yes, sure, indeed. - nej, no, not at all. Åberopa, v. a. - sig pd, to refer to, to cite, to appeal to. -nde, n, allegation. Abo, m. inhabitant, tenant, åbo-och besittningsrätt, right of habitation and possession. Abrodd, m. southern-wood. Åbyggnad, m. houses, buildings. Ådalägga, v. a. to lay open, to make appear. Äder, f. vein, låta sig -, to be let blood, -band, n. bandage applied after bloodletting, -bråck, n. vari- cocele. -hinna, f. chorion. -jern, n. lancet^ fleam, -låta, V. a. to let blood, to bleed. -låtare, m. bleeder. -låtning, f. letting of blood, bleeding. A draga, v. a. to attract, to bring on, to cause. - sig skuld, to contract debts. 284 Äh Årsbarn Åh, i. ot oh! Åliåga, f. desire; assiduity, application. Ahöra, a. - vittne, ear-witness. -, V. a. to hear, to listen to, to attend to. -re, m. hearer, auditor. Åka, V. n. to ride, to go in a carriage. - på skridsko, to scate. - undan, to slide from under. - re, m. carter, coachman. -rhäst, m. cart-horse. -rkärra, f. carterja cart. -rlön, m. carter's fare. Åkall||a, v. a. to invoke, to implore, to call upon, -an, f. -ande, n. -else, f. invocation. Åkdon, n. carriage, vehicle. Åker, m. field, cornfield, arable land, -binda, f. small bindweed. -bruk, n. agriculture, tillage, husbandry, -brukare, m. tiller, -bär, n. arctic blackberry. - böna, f. horse- bean. -fält, n. cornfield, -höna, f. plover. -höns, n. pardridge. -Jord , f. arable land, -man , m. tiller, husbandman. -mynta, f. calamint. -mönja, f. agrimony. -rast, m. corn-bugioss. -redskap, n. aratöry instruments, farming - uten- sils. -råtta, f. field-mouse. -senap, m. wild mustard, charlock. -Spöke, n. scarecrow. -Stycke, n. piece of field, -tistel, m. corn - saw - wort, -vallmo, m. cornpoppy. -vädd, m. field • scabious. -vält, S. belly- roll. -ärt, f. pea. Åklagare, m. complainant. Åkomma, f. hurt, complaint. Åkära, V. a. to prosecute, to enter lawsuit. Al, m. eel; black list through the back; T. awl. -dam, m. eelpond, -kar, n. -kista, f. eeldam. -kussa, f. blenny (fish). [wort. Ålandsrot, f. elecampane, inula, star. Alder, m. age. hög -, %reat age. af -, of old. -bruten, a. decrepit, worn outh with age. -dom, m. old age; declining age; antiquity. - doms- forskare, m. antiquary, -doms- SVUg, a. decayed with age, decrepit. -domssvag het, f. feebleness of age^ decrepitude, -man, m. head-master, -sman, m. old man. -stigen, a. aged, stricken in years. Aldr |as, v. d. to grow old. -ig, a. old, aged. Åldt||f)ar, m. elder, patriarch, -fl'U, f. inspectress, intendant. -gesäll, m. head-journeyman. Åligga, V. n. to be incumbent upon. -nde, a. incumbent. -. n. duty; affair, concern. Ållon, s. Ollon. Ålägga, v. a. to impose, to enjoin, -nde, n. injunction. Am, m. awm, awme. Åminnelse, f. memory, remembrance, memorial. Ang||a, f. vapour, steam. -, V n. to vapour, to steam, -are, m. steamer, -bad, n. steambath. -båt, in. steamboat, steamer. -fartj'g, n. steamvessel. -kittel, m. boiler, -kraft, f. steam-power. -maskin, m. steam-engine. - panna, f. boiler, -qvarn, f. steam-min. -skepp, n. steamship, steamboat, steamer. - vagu, m. steam-carriage, locomotive. Ånger, m. repentance, contrition, re; gret. -full, a. repentant, contrite, -köpt, a. sorry for his bargain. Ångbst, m. anguish, pang; agony; sorrow, -full, a. anxious. Ångra, v. a. & imp. to repent, to re- gret, to relent, to be sorry for. - sig öfver något, to repent of a thing. År, n. year, twelvemonth, om ett år, this day twelvemonth, året om, aret igenom, all the year round, år ut och år in, from year to year, med åren, in time, with age. han är till åren, he is * advanced in years. i sina bästa år, in the prime of his life, åt året, next year, i år, this year, -gång, m. year, annual set, close, -hundrade, n. century; age. -lig, a. yearly, annual, -ligen, ad. yeany, annually, -sbam , n. who is born in the same year. Årsberättelse Återhåll 285 -sberättelse, f. annual report. - S- böcker, f. pl. annals, -sdag, m. anniversary. -Sgammal, a. a year old. - SlÖn, f. year's pay. -SHiai'k- nad, f. yearly fair, -sräkning, f. annual account. -stid, m. season. -Sväxt, m. crop, harvest, -tai, n. number of the year. -tusen, n. mil- lenary, a thousand year's space. År||a, f. oar. -blad, n. the blade of an oar. -tag, n. stroke of oars, -toll, m. thowl. Årder, n. wheel-plough. Årsens, gen. af År, - tider, the seasons of the year. Ärta, f. teal, garganey. Ås, m. ridge; chain af hills. Åse, V. a. to look at, to regard. Åsidosätta, V. a. to put aside, to omit, to neglect. -nde, n. omission, neglection. Åsigt, f. view, prospect; opinion. Åskfla, V. n. to thunder. -, s. f. thun- der, lightning, åskan går, it thun- ders. slagen af åskan, etruck with lightning, -by, m. thunder-cloud, -dunder, n. rattling of thunder, thunder. -knall, m. thunder-clap, -ledare, m. conductor. -vigg, m. thunderbolt, thunderstone, -väder, n. tempest, thunder and lightning. Åskåda, V. a. to view, to behold, -nde, a. contemplative, intuitive. -, n. view, contemplation, intuition. -TO, m. spectator. Åskådlig, Ct.perceptible; intuitive, -gö- ra, V. a. to render clear, to illustrate, -het, f. visibleness; intuitive evi- ■ dence. Åsn||a, f. ass. -edrifvare, m. ass- driver. -eskrik, n. braying. -inna, f. she-ass. Åstad, ad. forward, on. - komma, V. a. to produce, to effect; to afford. Åstunda, V. a. to desire, to covet. -n, f. desire, wish. Åsyfta, V. a. to aim at, to have in view. Åsyn, f. sight, aspect, i min -, before my eyes, -a, a. åsyna vittne, eye- witness, ocular evidence. Åsämjas, V. d. to agree (upon). Åt, prp. to, at, towards, for. - öster, eastward, hvad är - honom? what's the matter with him? -, ad. hard, strait, tight, closely, dray a -, to Ät, n. vermine. [tie hard. Åtaga sig, v. r. to take upon one's self, to undertake. Åtal, n. charge, accusation; censure. göra - på något, to find fault with a thing, -a, V. a. to complain, to accuse. (thought. Åtanke, m. remembrance, memory, Åtbära, V. n. to come to pass, to hap- pen. aom det åtbär, as things happen. Åtbörd, m. gesture, gesticulation. Åtdragning, f. straining, attraction. Åt el, m. carrion. Åter, ad. again, a second time, once more; again, back; again, on the con- trary. -betala, V. a. to repay, to return, -bringa, V. a. to bring back, to restore, -bud, n. countermand, revocation, -bära, v. a. to bring back, to restore, -baring, f. resti- tution. -dlifnlng, f. repulsion, -fall, n. falling back; relapse, -falla, V. n. to fall back, to relapse. -Anna, V. a. to find again, to meet with again, ^■fordra, V. a. to redemand, to re- claim. -fordring, f. reclaim, -frakt, m. freight back, -få, v. a. to get again, to regain, -färd, f. return, -föda, V. a. to regenerate. -födelse, f. regeneration, -föra, V. a. to carry back again, to reduce. -gifva, V. a. to give back, to restore. -gifvande, n. restitution. - glans, m. reflection, -gå, V. n. to go back, to return; to be annulled, to be revoked. - gång, m. going back, return; revocation. -gäl- da, V. a. to repay, to refund, to re- quite, to retaliate. -gäldning, f. restitution. -liewta, V. a. to fetch back ; to resume; to recover. -håll, n. continence, moderation, temperance, I retention, utan återhåll, without 286 Återhålla Åverkan measure, -hålla, v. a. to restrain, to forbear, to hold in. -Ilållsam, a, abstinent, moderate, temperate, ab- stemious. -hållsainhet, f. absti- nence, temperature, moderation. -igen, . ad. again, a second time, once more; on the contrary, -kalla, v. a. to revoke, to recall, to call back; to re- cant, to retract, to unsay. -kallelse, f. calling back, revocation; »etraction. -kasta, V. a. to throw back, to re- verberate, to reflect, -kastning, f. reverberation, reflection. -komma, V.n. to come again, to return, -komst, m. return, -köp, n. repurchasing, j -köpa, v. a. to repurchase, -lemna, V.a. to deliver back, to restore. -lem- nande, n. restitution. - ljud, n. echo, -lösa, V. a. to redeem. -10* SarO, 77». redeemer. -lÖSCn, m. ransom , redeeming. -lösning, f. redemption, -marscll, m. counter- march, retreat. -T0sa, f. return; voyage home. -S6, V. a. to see again, -skaffa, v. a. to recover, to retrieve, to restore. -skaffhing, f. restitution, -skall, ti. echo, -skalla, v. a. & n. to resound, to echo, to re - echo. -Sken, 71. reflex, reflection. -Skicka, V. a. to send back, to remand, -slag, n. beating back, rebound, counter- stroke. -stod, m. rest, remainder, residue. -Btndsa, V. a. to rebound, to reflect. -Stå, V. n. to remain, to rest, to be left, -ställa, v. a. to restore, -ställande, n. restoration, restitution. - till helsan, recovery of health. -Stöt, m. repercussion. -svar, n. reply. -taga, v. a. to resume, to take again, to take back; to recant, to recall, to retract, -tjenst, m. service in return. -tåg, n. re- treat. -tåga, v. n. to retreat. -upp- repa, V. a. to recapitulate, to repeat again, -verka, V. n. to react, -ver* -kan, f. reaction, -vinna, v. a. to regain, to recover, to retrieve, -vinnlllg, f. recovery, regaining. -väg, m. return, way back, -vända, V. n. to return; to desist, -vändo, f. intermission, cessation.-vändsgrän® m. turn-again-alley. -växa, v. n. tc grow again, ^-växt, m. growing again, reproduction. » [to wait on. Åtfölja, V. a. to accompany, to attend, Åtgå, V. n. to be spent, to be con» sumed; to be sold, -ng, m. con» sumption, vent,'sale, spending. Åtgärd, m. intervention, means, inter- ference, interposition; contribution. Äthäfvor, f. pl. gestures, manners. Åthäst, m. the near horse. Åtkomst, m. acquisition. Åtlyda, v. a. to obey, to comply with. Åtlöje, n. laughter; laughing-stock. Åtminstone, ad. at least. Åtnjuta, v. a. to enjoy, to have the use of. [to acquiesce in. Åtnoja sig, V. T. to be contented with, Åtra sig, v. r. to alter one's mind; to call back one's word, to recede. Åtrå, f. desire, thirst, avidity. -, V. a. to desire, to covet, to long for. Åtsida, f. face; the left side. Åtskii||ja, V. a. to distinguish, to dis- cern; to part, to separate; to discri- minate. -jando, n. distinction se- paration, division, dissolution. -jolig, a. separable, discernible, distinguish- able. -11g, a. several, different, sun- dry, various, diverse, distinct. -lig* het, f. diversity, variety, dissimili- tude. -nad, f. difference, distinc- tion; space, interval. -8, ad. sepa- rately, asunder, apart, taga to take to pieces, sätta to put se- parately. Åtta, num. eight. - dagar, sennight, week, -dubbel, -faldig, a. eight- fold, -horning, 77i. octagon, -män» ning, m. octandrian. -sidig, a. octagonal. -tlO, num. eighty, four- score. -tionde, a. eightieth, -årlg, a. eight years old. Åtlitlng, m. the eighth part of a bar- rel. -tonde, a. eighth. Ätvama, V. a. to forewarn. Åverkan, f. depredation, waste. Äckel Ända 287 to marry» -het, f. genuineness, o authenticity, legitimacy. Äktenskap, n. marriage, wedlock, ma» trimony, conjugal state. - sbrott, n. adultery, -sbrytare, m. adulterer. -skontrakt, m. marriage • contract, affiance. - 810ftO, n. promise of marriage. - Splikt, m. matrimonial duty. -skllnad, f. divorce. -BStif- „ tnre, m. matchmaker. Äldre, a. (comp, af gammal), elder, M older, i - tider, in ancient times. Äldst, a. (sup. af gammal), eldest. de äldste, the oldest, the elders, i äldsta tider, in the earliest times. Älf, Älg, s. Elf, Elg. Älsk||a, v. a. to love, to be fond of. -ad, a. beloved, favourite, -are, m. lover, admirer, -arinna, f. mistress, sweetheart. -elig, a. beloved, -ling, m. darling, favourite. -Og, m. love, -värd, a. lovely, amiable, -värd- het, f. loveliness, amiableness. Alt||a, f. intermittent fever with children. „ -gräs, a. lesser spearwort. Älta, V. a. to work, to knead. Ämbar, n. pail, bucket. Ämbete, s. Embete. Ämn||a, v. a. & n. to form, to model, to shape; to intend, to mean, to de- stine. -6, n. stuff, material; rudi- ment, first form, rude sketch; subject, matter, argument, question; T. germ, „ shoot, budgeon. -OSVOn , m. elevc. Än , C. than. -, ad. more. - mer, moreover. - sen dd? well, what ot that? - om sd vore, what if it were so. - stor, - liten, now great, now small. Ända, ad. as far as, quite. - l>ort till, as far as to. - fram, straight op, openly. - ifrdn, as far as from. - igenom, quite through. - in, quite in. - ned, quite down, straight down. , - till, quite up to, as far as to. And||a, V. a. to end, to finish, to con- clude, to terminate. - sig, v. r. ändas, v. d. to end, to have an end, to terminate, to have it'q epd, -, f. A. Xck||el, m. loathing, disgust, -la, v. a. to turn the stomach. -las, V. d. to nauseate, -lig, a. nauseous. -lig- „ het, f. loathsomeness. Adel, a. noble, elevated, generons, ho- nourable ; liberal; precious, -het, f. nobleness, preciousness. - mod, n. generosity, magnanimity. -modig, -sinnad, a. generous, magnanimous. -Sten, m. precious stone. Ädling, m. nobleman. Afja, f. mud. Äfia||nde, n. effort, endeavour. -S, V. d. to endeavour, to attempt. z Afren, -ledes, -ock, -väl, c. also, likewise, even, too. -80m, ad. even as, in the same manner; as if. -8&, ad. as, in the same manner. - väl som, as well as. Afventyr, n, adventure, hazard, risk, danger; story, tale, kasta sig i -, to expose one's self to danger, till äfventyrs, by chance, -ft, v. a. to venture, to hazard, -are, m. ven- turer, adventurer. -lig, a. hazardous, perilous, dangerous. Äga, s. Ega. Ägg, n. egg. förlorade -, poached eggs, -alstrande, a. oviparous, -blomma, -gula, f. yolk of an egg. -formlg, a. oval, oviform, -hinna, f. film of an egg. -hvita, f. white of an egg, albumen, -läg- gande, a. oviparous, -pannkaka, S. omelet. -rora, f. buttered eggs, -skal, n. egg-shell, -stock, m. Ovary. - Ö1, n. aleberry, hotpot. Akt||a, a. genuine, true, pure, unmixed; conjugal, connubial. - stenar, pre- cious stones. - ståndet, the conjugal state. - makar, pl. spouses. - man, husband. - hustru, lawful wife. - barn, legitimate child. - säng, connubial bed. taga till -, to marry, gifva till -, to give in marriage. v. a. 288 Ändalykt Ärna -alykt, m. end of life; dissolution, catastrophe. - am ill, n. purpose, end, intention, design, view. -6, m. end, extremity; buttock, poste- riors. » ändan, at the end. gå till -, to finish, taga få -, to end. stå på to stand erect. gå öfver -, to fall down; to mis- carry; to come to nothing/ kasta öfver -, to overset, to overthrow, to subvert, en - tråd, a bit of thread. till den ändan, to that end. -else, f. termination, end. - lig, a. termin- able, bounded, limited; limitable, -lighet, f. finity. -orsak, f. final cause, -farm, m. straight gut, rectum. -1Ö8, a. endless, infinite, unbounded. -tlig, a. final, ultimate, -tligen, ad. finally, at last, ultima- tely, lately. ÅndOCk, ad. though, although, albeit. Ändå, ad. ,yet, nevertheless, notwith- „ standing. Äng, f. msadew, mead. -borst, m. mat - grass. -Sgroe , m. birdgrass. -Shafre, rn. meadow • oatgrass. - 8* kafle, m. foxtailgrass, -skrasse, m. cuckow-Iower. -slök, m. strea- ked fieldgarlick. - skära, f. saw- wort. -skötsel , m. the cultivation of meadows. -snärpa, f. land-rail, corncrake. -syra, f. common sorrel. -Uli, f. eotton • grass. -vädd, m. „ blue cap, devil's-bit. Angel, m. angel. Anger, m. grub, womil, tick; maggot. Angla||lik, a. angelical. -ren , a. innocent as an angel. -skara, 8. „ host of angels. Angsl||a, V. a. to frighten, to grieve, to pain, to give pain, - sig, v.r., änglas, V. d. to grieve, to be uneasy about, -an, f. anxiety, anguish, fright. -ig, a. sorry, sad, anxious; dismal, gloomy, lonesome, melancholy. -ighet,' f. „ anxiety, anxiousness. [let. Anne, n. forehead, -spann, n. front- Ännu, ad. yet, still. ÄnskÖllt, C. though, although, Änt||erdragg, -erhake, m. grapnel grapple, -ra, v. a. to board a ship Aple, Apple, n. apple. Äppel||kaka, f. appie-cake. -kastad, a. pie-bald. -kärna, f. applekemel -1U08, n. apple-marmelade. -must, m. cider, -skal, -n. apple*paring ,, -vin, n. cider. Ar||a, v. a. to honour, to reverence. ert ärade bref, your favour. -, f. glory, honour, reputation, göra sig en - af, to glory in a thing, in- lägga -, to get glory, mista åran, to be declared infamous, -bar, a. decent, modest, honest, -barhet, f. „ decency, modesty, honesty. Are||betygelse, -bevisning, f. ex* pression of esteem, reverence, -dryg, a. haughty, elated, arrogant. -dryg- het, f. haughtiness. -förgäten, a. infamous; ungracious, execrable, -gi* llg, -lysten, a. ambitious, aspiring, -girighet, -lystnad, f. ambition. -1Ö8, a. infamous. -löshet, f. in- famy. -minne, n. monument; elogy. -npris, m. (ört) speedwell, fluellin. -port, m. triumphal arch. -rik, a. glorious, noble, illustrious, -rörig, a. infamous, defamatory. -skändare, m. defamer, slanderer. - skänk, m. honorary gift. -Btod, m. statue. -Ställe, n. place of honour , dignity, ,, rank, -tjänst, m. honours, civility. Ärende, n. errand, business, göra sig - med, to make a pretence of. ArfJ|tlig, a. hereditary inheritable; hereditable; inherent. -tligen, ad. hereditarily, by inheritance. -VB, v. ,, a. to inherit. Aril, m. hearth. Aring, f. crop, harvest. Arja, v. a. to plough, to furrow. - ned säden, to harrow in the corn. Arke etc., s. Erko etc. Arlig, a. honest, good, -het, f. ho- „ nesty, probity. Arm, f. sleeve; T. manche. Arna, V. a. & n. to intend, to mean, to purpose, jag ärnade mig ditf Ärr öfverblick 289 I intended to go there; I was for that „ place. Arr, n. sear, seam, cicatrice, -a sig, V. r. to heal up into a sear, to cica- trize. -görning, f. cicatrization. .. -ig, a. full of sears. Art, f. pea. ärter, pl. peas, pease. -balja, -skida, f. pea-scod, pea- .. shell, -halm, «l. pease-halm. Arta, f. teal, garganey. Ärtskocka, f. artichoke. Aska, v. a. to ask, to demand, to require. Asping, m. asp. Ass, n. ace. Atl|a, f. victuals, meat. -, V. a. to eat, to corrode. - frukost, to break- fast. - middag, to dine. - afton- måltid, to sup. - sig mätt, to eat one's fill. - ut någon, to supplant one. - sig (om tyg o. d.), to fret, -are, m. eater. -lig, a. eatable, esculent, -sjuka, f. bulimy, vora- ,, cioua appetite. Att, f. family, stock, race, lineage, »tirp. -artafla, f. pedigree, -efa- der, m. progenitor, founder of a fa- mily. -ehög, -ekulle, m. sepul- chral mount, -ledning, f. gene- alogy, descent, extraction, -ling, m. descendant. -lägg, m. descendant, -längd, 771. genealogical table, pe- digree. -stor, a. descended from „ un illustrious family. Attik||a, f. vinegar, -bryggeri, 71. acetifaction. -glirka, f. gherkin, -häning, Tn. oxymei. -syra, f. acid of vinegar, acetic acid. Ö. 0, f. island, isle. -bO, Tn. islander. Oda, f. waste, spoil. -, V. a. to waste, to lavish, to destroy, to kill, to spend, ,, to consqme, to exhaust. Ode, a. waste, uninhabitated, deserted, uncultivated, -jord, f. -land, n. waste, uncultivated ground, -lägga, Swedish-Enalish Diet. V. a. to waste, to destroy. -läg- gande, n. -läggning, f. devasta- tion , waste, desolation, depopulation, -läggare, m. destroyer, -mark, m. desert, wilderness, waste country, -plats, m. waste place, -shorn- man, n. farm deserted. - Smål, n. „ state of desertion. Ode, n. fate; destiny; 'star. - sdlger, a. fatal. Ödljsam , a. wasteful ,* prodigal, lavish, expensive. -samhet, f. prodigality. -Sllg, a. lonesome, lonely, solitary, dismal. -slighet, f. desert, solitude. Odkänd, a. notorious, publicly known. Ödla, f. lizard. Odmjuk, a. humble, submissive; meek. -het, f. humility, eubmissiveness, humbleness. Of||lig, a. usual, customary. - Ring, f. exercise, practise, use. - nings- stycke, n. theme, exercise. -V8, V. a. to exercise, to practise. - våld, to commit violence. - upp sig, to improve one's self by exercise. Ofre, a. upper. Ofrig, a. remaining, left, rest, de öfrige, the rest, för öfrigt, i öf- rig t, for the rest, vara öfrigt, to be left. Offer, prp. & ad. over, above; past, beyond, over, by; over, on, at. - all- ting, above all things. - fyra, past four, det går snart -, it will soon go away. -allt, ad. every where, all over, -amiral, in. chief-admiral, -antvarda, v. a. to deliver over, to betray, -arbeta, V. a. to work over again; to retouch, to revise. -balans, m. over-weight. -befolka, v. a. to overpeople, -befolkning, f. over- population. -befäl, n. command in chief; superior officers. -befäl- hafvare, m. commander in chief, -ben, n. wen, splent, exostosis, -bevisa, V. a. to convince, to con- vict. -bevisning, f. conviction, -binda, v. a. to bind over, -bjud- ning, f. outbidding, -bllck, m. 290 Öfverblifva Ofverläg&en view, prospect, survey. - blifva, V. n. to remain, to be left. - brillga, V. a. to bring over, to get over. -bringar©, m. bearer, deliverer, -bod, n. outbidding, -byggnad, f. upper building. -börd, m. super- fetation. -del, m. upper part. -do- mare, m. superior judge. -dom- stol, m. high-judicature, superior court, -drag, n. cover, case. -dra* 8», V. a. to cover, to overspread, to overlay. -drift, m. exaggeration, excess. -drifva, V. a. to exaggerate, to carry too far, to exceed. -drlfven, a. extravagant, excessive, immoderate, exorbitant. -drift©t, ad. excessi- vely. -d&d n. temerity, audacious- ness. -dådig, a. audacious, ventu- rous. -ans, ad. agreeing, vara öfverens, to agree, -enskommelse, f. agreement, contract. -ensstämma, V. a. to agree, to'accord, to suit with. -ensstämmande, a. conformable, suitable, congruous. -stammelse, f. agreement, harmony, concord, relation. i - med, in compliance with, -fall, n. surprise, attack, -falla, V. a. to attack, to assail; to overtake. -fara, V. a. to travel over, to traverse, -fart, m. passage, passing over. - flygla, V. a. to outflank, to surpass. -flytta, V. a. to transfer, to transport. -flytt- ning, f. transport, -flöd, n. abun- dance . profusion, plenty, overflow, -flöda, V. n. to overflow, to overrun, to exuberate. - flodig, a. abundant, plentiful; prodigal, lavish, extravagant; superfluous, unnecessary. -fora, V. a. to transport, to carry over, to convey over. -fÖrsel, m. carriage, convey- ance, transportation, transport, -ge- neral, m. general in chief. - gevär, n. upper arms, musket. -gifva, v. a. to abandon, to forsake, to desert; to deliver, to present, to leave off. -gifvande, n. abandonment. -gif- ven, a. rash, desperate, mad; aban- doned ; slighted, neglected. - gifven af läkame, given over by the phy- sicians. -gjuta, V. a. to pour over -gå, v. a. di n. to excel, to surpass, to pass over; to befall, to happen, -gående, a. transitory, -gång, m. passage ; transition; desertion; surren- der, yielding up. -hand, f. supe- riority, ascendency, hafva to sway, to domineer, -herde, m. chief pa- stor. -herre, m. supreme lord, su- perior; headmaster. -herrskap, n. supremacy, sovereignty, -het, f. government, magistrate. -hofinftr* skalk, m. lord high chamberlain, -hofmästare, m. high steward. -hopa, v. a. to overwhelm, to over- charge. -hoppa, V. a. to jump over. -hufvud , n. supreme head, chief. -, ad. upon an average. - hn8, n. the upper house, the house of lords, -hölja, V. a. to cover, to overspread. -ila Sig, V. r. to act with rashness or passion. -ilning, f. hurry, pre- cipitance. -inseende, n. chief in- spection. -jordisk, a. superterre- strial. -kammarherre, m. lord chamberlain. - klok, a. overwise, presumptuous. -klokhet, f. pre- sumption. -kläda, v. a. to cover, to invest, to clothe, -klädning, f. co- verture, upper garment, coat. -komst, m. coming over, arrival. -korsa, V. a. to cross out. -last, m. surcharge; upper lading. -lasta, V. a. to over- charge. -lastad, a. drunk. - lefva, f. remains, residue, remainder. -, V. a. to overlive, to outlive. -lefvande, a. surviving. - lemna, V. a. to de- liver, to surrender up; to transfer, to leave, to abandon, to resign, to sub- mit. -lif, n. thorax, -ligga, v. a. to importune. -lista, v. a. to aut- wit, to overreach. -Ijudt, ad. aloud, loudly. -lopp, n. plenty, rest, or- lop; sparedeck, till ofverlopps , in plenty, more than is wanting, -lopps- gerningar, f. pl. works of super- erogation, -låta, V. a. to make over, to cede. -lader, n. upper leather, vamp, -lägga, V. a. to deliberate, to debate, to meditate. -läggning, f deliberation, consideration, -liigsen. Öfverlägsenhet öfverträdelse 291 a. superior, -lagsenhet, f. su- periority. -läkare, Tn. chief physi- cian; master - Burgeon, -län, n. fief held in chief, -länsherre, m. lord paramount, -läpp, m. upper lip. -läsa, V. a. to study, to learn by heart, -löpa, V. a. to overrun, to importune. -, V. n. to desert, -lö- pare, m. deserter, turn-coat, -mage, 771. minor, infant, under age. -makt, f. superior power, superiority, -man, m. superior, -manna, v. a. to overcome, to overpower, -mensklig, a. superhuman, -mod, n. arrogance, presumption. -modig, a. temera- rious, presumptuous, arrogant. -mo- gen, a. over-ripe. -morgon, i -, ad. after to morrow, -mål, -mått, 71. overmeasure, -måttan, ad. ex- ceedingly, beyond measure, -mäktig, a. prevalent, overmatching, -natur- lig» a. supernatural. -nog, ad. more than enough. - Officer, m. commission-officer. - raska, V. a. to surprise. -rasknlng, f. surprise, -reta, v. a. to surexcite. -rock, m. upper-coat, surtout. - rumpla, v. a. to take by surprise, to surprise, -rumpling, f. surprisal. -räkna, V. a. to compute, to calculate, -räk- ning, f. computation, calculation, -rösta, V. a. to outvote, to overrule; to <)utvoice, to outcry, to overtune, -röstning, f. overvoting, -so, v. a. to oversee, to overlook; to inspect, to survey, to review. - med, to connive at, to take no notice of. -SCende, n. overlooking, forbearance, connivance; revlsal, inspection, -se- gel, 71. upper sails. -segla, V. a. to sail over; to run down. -sigt, f. oversight; review. -Sittare, tti. hec- tor, bully. -Skatta, V. a. to over- rate. -skattmästare, m. lord high-treasurer. -skepp, Tl. deadwork, -skeppa, v. a. to ship over, -sklcka, V. a. to send over, to remit, to trans- fer. -skjuta, v. a. to exceed, to surpass. - skott, 71. overplus, sur- plus, balance, rest, -skrida, V. a. to transgress, to pass beyond, to ex- ceed. -skridande, n. transgression, exceeding. -skrift, f. superscription. -skrifva, v. a. to superscribe, -skug- ga, -skygga, v. a. to overshade, to shelter, -skyla, v. a. to veil, to hide, to conceal, to cover; to excuse, -skära, v. a. to shear, -skärare, 771. cloth-shearer, -skölja, V. a. to overflow, to deluge, to immerge. -sköljning, f. inundation, washing, -slag, 71. estimate, computation, cal- culation; turning over. -slå, V. a. to compute, to calculate, -snöad, a. oversnowed. -8pel, 71. trick more, -spinna, v. a. to spin over, -spän- na, v. a. to overstrain. -st, a. uppermost, supreme, chief, first, upper , great, high, chief, arch. -, ad. upper- most, on the summit. - på, at the upper end of. sitta -, to have the first place, -stallmästaré, m. lord chief master of the horse. -8te, 771. colonel. - 8ten, 771. the upper mill- stone. -Stiga, V. a. to surmount, to exceed, to surpass. -Stryka, V. a. to daub, to spread over; to crosscut, -strömma, v. a. to overflow, -sty- ra, V. a. to transmit, -styrelse, f. supreme government or authority, -styrman, m. chief mate, -stån- den, a. past, -ståthållare, m. grand governor. -Svinnelig, a. superabundant, exceeding. -Svämma, V. a. to overflow, to overrun, -sväm- ning, f. inundation, deluge. -säll, a. most happy, -sända, v. a. to transmit, to consign, to send over, -sändande, ti. consignment, -sätta, V. a. to translate, to render, -såt- tare, tti. translator. -sättarinna, f. translates. -sättning, f. trans- lation, version, -tala, V. a. to per- suade, to prevail on or with, -ta- lan, f. -talande, n. persuasion, -talande, a. persuasive. -tallg, a. supernumerary. -tro, f. super- stition. -tryck, n. surplus copy, -träda, V. a. to transgress, to vio- late. -trädelse, f. transgression, 292 Öfverträfia Omliet trespass, -träffa, V. a. to surpass, to outdo, to exeel, to exceed, -träf- fande, a. surpassing; excellent. - ty- ga, V. a. to convince, to persuade, to convict. - tygelse, f. conviction, persuasion, confidence, -täcka, V. a. to cover, -täckning, f. cover- ing , coverture, -tänka, v. a. to meditate upon, to reflect on. -upp- syningsman, 77». chief surveyor, -vara, V. a. to assist, to be present at. -varo, f. presence. -vigt, m. overweight, overbalance; preponderance, superiority. - vlgtig, a. above the due weight. -vinna, v. a. to van- quish, to overcome, to conquer, to subdue, to get over. -vinnare, 771. vanquisher, victor, conqueror. -vln- nelig, a. vincible, conquerable, su- perable. -vlntra, V. n. to pass the winter, to winter. -våld, n. vio- lence, outrage, assault, begå -, to offer violence, -väga, V. a. to pre- ponderate, to outweigh; to revolve, to ponder, to reflect on. -vägande, a. preponderating. -, 71. consideration, deliberation., -välde, 71. sovereignty, superiority; domination, pre-eminence, -väldiga, V. a. to overpower, to subdue, to overcome, to conquer, to vanquish. - årlg, a. more than a year old; superannuated, -ända, ad. down, -ärm, f. upper sleeve, sham- sleeve. Ög||a, 71. (pl. ögon J eye; bud; pip, point, ha ögonen omkring sig, to keep • sharp look out. gå bort ifrån mina ögon, get you gone. ha godt (ondt) öga till en, to bear a good (ill) will to one. se en under ögonen, to face one. -la, f. loop, eye. -na, v. a. to eya, to see, to behold. - på, to glance at - igen- ,, om, to peruse hastily. Ogon||blick, 71. twinkling; moment, instant, trice, på ell. i ögonblicket, instantly. -bryn, 77. eyebrow. -llllSS, m. olearedness. -fägnad, f. delight of eyes, -fäste, 77. få - på, to get Bight of. -grop, -håla, f. the orbit of the eye, eyehole. -Ilår, n. eye- lashes. - kast, n. look, glance. - klot, n. eyeball, -lock, n. eylid. -läkare, m. oculist. -Blått, n. eye-measure. -marke, n. point of sight, aim; scope, -nät, n. retina, -par, n. eyes, -ring, m. iris, -sigte, n. eyesight, taga i -, to take a view of. -sjuka, f. -sjukdom, m. ophthalmy. -Skenlig, a. evident, manifest, plain, apparent. -sken- ligen, ad. evidently, plainly. -sken- lighet, f. evidence, -skärm, m. screen for the eyes, -språk, n. language of the eyes, ocular intercourse. -Sten, sn. eyeball, pupilla. - tand, m. eye-tooth. - tjenare, 77». eye- servant, flatterer. -tjenst, 771. eye- service. -tröst, f. (örtJ eyebright, euphrasy. VBf, n. eyebutter. -VBt- ten, 71. eyewater; aqueous humour of the eyes. -Vltne, 77. eye-witness, -vrå, 771. corner of the eye. - vän, m. false friend, -värk, m. pain in .. the eyes. [den. Ok, 71. beast of labour, beast of bur* Oka, V. a. to increase, to augment, to enhance, to multiply, to add to. - tig, to increase. Öfta, f. little boat. Öken, $4. desert, wilderness. Öknamn, 71. nickname. Ö1, n. beer, ale. -bryggare, 7R. brewer, -fat, n. beercask, barrel. -glas, n. beerglass, -kanna, f alepot, tankard. - kl'Og, m. alehouse, inn. -krus, 71. beermug, pitcher. -OSt, 771. beer-posset. -OStvassIa, f. beer-whey. - sinnt), 71. drinking- humour. -SOppa, -SUpa , f. beer- broth, beer-soup. -ättika, f. beer- vinegar. Öm, a. sensible, painful, sore; com- passionate, tender, affectionate, mo- ving, pathetic, taga enpå det ömma, to touch one to the quick. - sak, nice or delicate affair, -fotad, a. who has sore feet, -het, f sore- ness, sensibility, kindnns, tenderness, ömhjertad Östra 293 affection, -hjertad, -sint, a. com- passionate. -ka, v. a. to pity, to commiserate, -kan, f. pity, commi- seration, compassion. -klig, a. piti- ful , wretched, miserable, despicable, -klighet, f. misery, -ma, v. n. to smart. - för någon, to pity one. -mande, a. smarting; touching, pi- tiable. -skinnad, a. tender of one's akin, effeminate. - tålig, a.' nice, sensible, delicate, -tålighet, f. sen- sibility, delicacy, -tänd, a. having the teeth set on edge. - tändhet, f. .. teeth set on edge. Oms||a, V. a. to change, to alternate; to shift. - linne, to shift one's self. .. f- change, alternation. Omse, a. ind. reciprocal, på - sidor, on both sides, reciprocally. -sidig, a. reciprocal, mutual. - sidighet, f. eeciprocalness. -vis , ÖHISOK , ad. alternately, by turns, reciprocally. önsk||a, 17. a. to wish; to desiro/ - n, f. wish, -ebarn, n. child ono's „ vows, wish-child. - lig, a. desirable. Öppen, a. open, -daglig, a. in open show. -het, f. openness, frankness, -hjertig, a. sincere, openhearted. -hjertighet, f. sincerity, openhear- „ tedness, openness. Öppn||a, V. a. to open. -US, v. d. to open. -ing, f. opening; aperture, breach, gap, chap, chasm; vacancy; evacuation, stool. Or, 71. gravel, gravelly place. -jord, f. gravelly earth, -mage, m. gizzard. Ör||a, 71. ear; auricle, draga öronen åt sig, to take umbrage, vara i skuld öfver öronen, to be in debt over head and ears. -fil, m. flap, box on the "v. -Ilia, u a. to cuff, to box, to hit one on the ear. -flik.m, earlap. -gång, m. auditory passage. -llinna, f. tympane. -lapp, m. earlap. -mandel, m. parotid, -mask, m. earwig. - ngott, n. pillow. - Oil." bikt, f. auricular confession. -Oil" SUSIling, f. humming in the ears. -Olltasslai'O, m. telltale, buzzler, backbiter, -ring, m. earring. -81ef, f. earpicker. - YäX, n. earwax, ce- rumen, -värk, 771. ear-ache. 01'6, n. farthing. Orlax, m. salmon-trout. Örlig, Örlog, m. war. -a, v. a. to wage war. -Sflotta, f. fleet of men of war. -SSkepp, n. ship of war, „ man of war. Örn, m. eagle. -klo, m. talon cf an eagle. - näsa, f. aquiline nose. -Sten, „ m. eagle-stone. Ort, m. herb, plant, -agård, m. gar- den. -Kad, «. foil, -kunskap, m. botany, botanies, -kännare, 771. botanist, herbalist, -riket, n. vegetable kingdom. -Sam laie, m. herbalist, gatherer of herbs. -sani- ling, f- collection of herbs. -Stjelk, .. 771. stalk, -stånd, 71. herb. Os||a, V. a. to lade, to lave, to scoop, to bale, to pour. - Ut ovett, to throw out abuse. - gatt, 71. T. waterway, wellroom. -kar, n. scoop, -kärl, 71. bucket. -slef, f. ladle. Östan, m. east, -efter, -ifrån, ad. „ from the east. - vind, m. eastwind. Öster., 77i. east. -länderna, n. pl. the East, the oriental countries, the Levant. -ländlling, m. oriental, Levantine, -ländsk, a. oriental, eastern. Öst||lig, a. easterly. -IB, a. the eastern. Förteckning pä dopnamn, och namn på länder, städer, floder, berg etc, som i svenska och engelska språket afvika från hvarandra. Aachen, Aachen, Aix-la-chapelle. Abyssinien, Abyssinia Abyssinier, m. Abyssinian. Abyssinisk, a. Abyssinian. Adalbert, Ethelbert. Adelheid, Assy, Alice. Adelina, Adeline, Addy. Adolf, Adolphus, Dolphus. Adrianopel, Adrianople. Adriatiska hafret, the Adriatic Sea. Aegidius, Giles. Afrika, Africa, Africk. Afrikan, African. Agata, Agatha. Agnes, Agneta, Agnes, Nest. Alberik, Alberick, Aubry. Albert, Albrekt, Albert. [Sawnie. Alexander, Alexander, Sander, Sandip, Alfons, Alphons. Alger, Algier, Algiers, -are, Algerian. Alicia, Alice, Ally, Elly, Elsy. Alrik, Alarik. Amalia, Amelia. Amata, Amy. Ambrosius, Ambrose. Amerika, America, -n, American. Anderna, the Andes. Anders, Andrew, Andy Angelika, Angelica, Angelina. Anna, Ann, Anne. Ulla -, Nan, Nanny, Nancy. Annika, Anny; Nina, Nancy. Anspach, Anspac. Antiochia, Antioch. Anton, Anthony, Thony. Antonetta, Antonia, Antverpen, Antwerp, Antorf. Apenninerna, the Apenmne Hills, the Appennines. Apulien, Apulia, Puglia. Aquitanien, Aquitain. Arab, m. -iska, f. Arab, Arabian. -len, Arabia. - isk, a. Arabic. Arabella, Arabella, Bella, Bell. Ardennerna, pl. Ardennes Arkadien, Arcadia. Arkipelagen, the Archipeiagus. Armenien, Armenia. Armenier, m. Armenian. Arnulf, Arnolf, Arnoul. Asfaltsjön, the Dead Sea. Asiat', Asiatic. Asien, Asia. Mindre -, Asia Minor, Natolia. Assjrien, Assyria. Assyrier, Assyrian. Athen Ernestina 295 athen, Athens, -are, m. -lensiska, f. -sk, -iensisk, a. Athenian. August, Augustus. Augustin, Augustin, Austin. Australien, Australia. Babylon, Babel, Babylon. Balduin, Baldwin. Baleariska öarna, the Balearic is- Baltasar, Balthasar. -[lands. Barbariet, Barbary. Bartel, Bartolem'eus, Bartholemew. Basilios, Basil. Batavien, Batavia. Beata, Beatrix, Beatrix, Beatrice. Belgien, Belgium. Belgier, m. Belgian. Belgrad, Belgrade. Bengalen, Bengal. Bengt, Benedict. Benjamin, Benjamin, Ben. Bernhard, Bernard. Bertha, Bertha, Berty. Betty, Betty, Betsey, Bess, Bet. Birgitta, Brigit, Bridget, Biddy. Blanka, Blanche, Blanch. Blasius, Blase. Boden sjön, the lake of Constance. Bonifacius, Boniface. Botniska viken, the gulf of Bothnia. Brasilien, Brazil. Braunschweig, Brunswick. Breisgau, Brisgow. Bretagne, Britany. Britannien, Britain. Britt, m. Briton. Brittisk, a. British. Brugge, Bruges. Briissel, Brussels. Bulgarien, Bulgaria. Burgund , Burgundy. Bäjern, Baiern, Bavaria. Bajersk, a. Bäjrare, m. Bavarian. Böhmare, m. Bohemian. BÖhmen, Bohemia. Böhmisk, a. Böhmare, m. Bohe- mian. Cecilia, Cecily, Cicely, Cis. Champagne, Champaign. Charlotta, Chariot. Cornvallis, Cornwall. [stance. Constanz, Costnitz, Constant, Con- Creta, Candia, Crete, Creet. Cypern, Cyprus. Dalarne, Dalecarlia. Dalkarl, m. Dalecarlian. Dalkulla, f. Dalecarlian woman., Dalmatian, Dalmatia. Damaskus, Damasco, Damascus. Danmark, Danemark, Denmark. Dansk, m. Dane. -, a. Danish. Danzig, Dantzic. Dardanellerna, the Dardanelles. David, David, Davy, Dave, Dawkin. Didrik, Derrick. Dionysia, Dennis. Dionysius, Dionys, Denis. Dnieper, Dnieper, Nieper. Dniester, Dniester, Niester. Dominikas, Dominic, Donau, Danube. Doornick, Tournay. Dorotea, Dorothy, Dolly, Dolt., Diinkirchen, Dunkirk. Diisseldorf, Dusseldorp. Döda hafvet, the Dead Sea. Eberhard, Everard. Edinburg, Edinburgh. Edla, Adela. Edvard, Edward, Ed, Eddy, Ned, Neddy. Egypten, Aegypt, Egypt. Egyptier, m. Egyptian. Elben, the Eib. Eldslandet, Fireland. Eleonora, Eleanor, Ellen, Ellinor, Nel. Elisa, Elisabet, Eliza, Elizabeth, Bess, Bessy, Betsey, Betty, Bet, Lisa, Lizzy. Elsa, Assey, Alice. Elsass, Ahace. Emil, Emilius. Emilia, Emily. Engelsman, in. Englishman. Engelska, f, English-woman. Engelsk, a. English. England, England. Erik, Eric. Ernestina, Ernestine. 296 Ernst Holländare Ernst, Ernest Esaias, Esajas, Esay. Eskimå, Eskimau. Estland, Esthonia. Etiopien, Ethiopia. EtSCh, Adige, Tees. Eufrat, Euphrates, Frat Eugenius, Eugene. Europa, Europe. fpean. Europé, m. European. - isk, a. Euro Eva, Eve, Eva, Evaline. Falklands-oarna, Falkland-Islands. Fanny, Fanny, Frances. Felicitas, Felicia. Filip, Philip, Phil. Finland, Finland. Finne, m. Finlander. Finsk, a. Finnish, Finlandian. Finska viken, the Gulf of Finland. Flamländare, m. Fleming. Flamlänsk, a. Flemish. Flandern, Flanders. Florens, Florence,. Florentin, Florence. Fiorentina, Florence. Franciska, Frances, Fanny.j Franken, Franconia. Frankfurt, Frankfort. Frankrike, France. Frans, Francis, Frank. FranSK, a. French. Fransman, m. Frenchman. Fransyska, f. French-woman. Fredrik, Frederick, Fredric, Fred. Fredrika, Fiederica, Freddie. Frejburg, Friburgh. Friaul, Friuly. Frisland, Friseland, Freesland. Frisisk, a. Friselandian, Frisian. Fyen, Fuynen, Fyen, Fyn. Galizien, Gallice, Galicia. Gallien, Gaul. Gallier, tn. Gaul. Gaskognare, m. Gascoon. Gaskonien, Gascoign, Gascony. Geldern, Guelderland, Gelders. Genf, Geneve, Geneva. Gent, Gant, Ghent. Genua, Genoa. Georg, George, Georgy. Gerhard, Gerard. Gertrud, Gertrude, Gertie, Trudie. Goda*Hoppsudden, Cape of Good* Hope. Gotland, Götaland, Gothland, Gothia. Gottfrid, Godfrey, Geoffrey, Geff. Gottlieb, Theophilus, Toff. Graubiinden, Country of the Orison;. Gregorius, Gregory. Greifsvald, Gripswaid. Grek, m. Grecian, Greek. -isk, a Greek, -land, Greece. Greta, Margaret, lilla Meg, Madgs Peg, Peggy. Griselda, Grishild, Grissel. Grönland, Greenland. Guido, Guy. Guinea, Guinea, Guiny. Giinther, Gunter. Gustaf, Gustavus. Göte, m. Goth. Göttingen, Gottingen. Haag, the Hague. Haiti, St. Domingo. Hamburg, Hamburgh, Hambro. Hanna, Hanna, Anna, Jane, Jennet. Jenny. Hannover, Hanover. Hans, John, Jack, Jacky. Havana, Havannah. Hebré, m. Hebrew, -isk, a. Hebrew. Hebriderna, the Hebrides. Helena, Helena, Helen, Ellen,Nell, Nelly. Helgoland, Heligoland. Helsingör, Elsinore, Elsineur. Helvetien, Helvetia. Hennegau, Hainault. Henrik, Henry, Harry, Hal, Hen, Hawkin. Henrika, Henrietta, Henriette, Har- riet, Hatty, Etta. Herzogenbusch, Hertogenbosh. Hessen, Hessia. Hieronymus, Hierom, Jerome., Hilarius, Hilary. Hillary. Hiob, Job. Holland, Holland. Holländare, m. Hollander, Dutchman. Holländsk Lotta 297 Holländsk, a. Dutch. Horaz, Horace. Hugo, Hugh, Huggin. Ida, Ida, Ead. Illyrien, Illyria. Indian, m. -sk, a. Indian. Illdien, India, Indies. Indisk, Indiansk, a. Indian. Ingermanland, Ingria, Ingermanland. lonien, Ionia. Irland, Ireland, Hibernia. Irländare, m. irish-man. Irländsk, a. Irish. Irländska, f. Irish-woman. Isabella, Isabel, Bel, Bella. Isak, Isaak, Ik, Ike. Ishafvet, the Frozen Ocean. Island, Iceland. Italien, Italy. Italienare, m. Italian. Italiensk, a. Italian. Jakob, Jacob, James, Jake, lilla -, Jemmy, Jem, Jimmy, Jim, Jeames. Jakoblna, Jacobin, Jacqueline. Janne, Jacky, Johnny. Jeremias, Jeremy. JeronimuS, Jerome. Johan, John, Johnny, Jack, Jock. Johanna, Joanna, Johanna, Jane, Joan, Janet, Jean, Jeanne. Josef, Joseph, Joe. Josefina, Josephine, Josephs. JOSt, Jocelin, Justus. Josua, Joshua, Josh. Jude, m. Jew. Judéen, Judea, Jewry. Judinna, f. Jewess. Judisk, a. Jewish. Julia, Julia, Juliet. Ulla Gill. Julian, Julian, Jule. Juliana, Juliana, Gillian. Julius, Julius, Giles, Jule. Jiilich, Giulick, Gulick. Kadix, Cadiz. Kafferlandet, Caffraria. Kairo, Cairo, Alcairo. Kajsa, Kate, Katrine. Kanadska Öarna, Canary Islands. Karl, Charles, Charlie, Charley. Karolina, Caroline, Carrie, Caddie.! Karpaterna, Carpathians. Kartago, Carthage. Kasper, Caspar, Jasper. Kaspiska hafvet, the Caspian Sea. Katarina, Catarine, Catherine, Katrine, Kate, Kitty, Kit, Ketty. Kina, China. Kines, m. Chinese. - isk, a. Chinese,. Klara, Clare, Clarry. Kias, Nicholas, Nick, Claudius. Klemens, Clement. Knut, Cnut, Canut. Koblenz, Coblentz. Konstantinopel, Constantinople. Korsika, Corsica. Krakau, Cracow. Krim, Crimea. Kristian, Christian. Kristiana, Kristina, Christiana. Kristofer, Christopher, Chris, Kester., Kroat, m. Croat, Croatian. Kunigunda, Cunegond. Kurland, Courland. Kurländare, m. Courlandian. Kyrkostaten, the Ecclesiastical States, Kärnthen, Carinthia. Köln, Cologne; Köpenhamn, Copenhagen. Lapp, m. Lap, Laplander, -land, Lap. Lars, Laurence. [land. Laura, Laura, Lavry, Larkin, Laurie. Lausitz, Lausace, Lusatia. Leipzig, Leipsic, Leipsick. Lena, Magdalen, Maudlin. Leonora, Eleanor. Levanten, Levant, the East. Lifland, Lifland, Livonia. Lifländare, m. Livonian. Lisett, Louie, Bess, Bet, Betsey, Betty. Lissabon, Lisbon. Lithauen, Lithuania. Livorno, Leghorn. Lombard, m. Lombard, -let, Lorn, bardy. -isk, a. Lombardian. Lothringen, Lorraine. Lottä, Chariot, Lotty, Charlotte. 298 Löva Petersburg Lova, Loo. Lovisa, Louisa, Louise, Louie, Lucas, Luke. Lucia, Lucy, Luce. Lndovika, Louisa. Ludvig, Lewis. Lubeck, Lubeck. Luneburg, Lunenburgh. Luttich, Liege. Lyon, Lyons. LÖwen, Louvain. Maas, Maese. [Mann. Magdalena, Magdalen, Maudlin, Maud, Mailaild, Milano, Milan, Milain. Mainz, Maintz, Mayence. Maja, Majken, Molly, Moll, Walken, May, Mawkin, Poll, Polly. Majorka, Majorca. Malaj, m. -Malay. Maltesare, Maltese. Margareta, Margaret, Margery, Margot, Mag, Maggy, Margie, Meg, Meggy, Meta, Gritty. Maria, Maria, Mary. Mark, March. Markus, Mark. Marta, Martha, Mat, Matty. [Patty. Matilda, Mathilda, Mat, Matty, Maud, Mattias, Mats, Matthias, Mattew, Mat. MauritS, Maurice. Maximilian, Maximilian, Max. Meclieln, Mechlin. Modelhafvet, the Mediterranean Sea. Medien. Media. Meklenburg, Mecklenburgh. Merkurius, Mercury. Mikael, Mickel, Michel, Mick, Mike. Minorka, Minorca. Miranda, Merand. Moldau, Moldau, Moldavia Molukkisna öarna, Moluccas. Mongoliet, Mongolia. Mosel, Moselle. Moskau. Moscow. Moskovit, m. Moscovite, Russian, Miimpelgard, Montbelliard. M tine hen, Munich. M ärten, Martin. Mähren, Moravia. Nanna, Nan, Nanny, Nancy. Neapel, Naples. Neapolitan, m. Neapolitan. Nederländerna, Netherlands, the Low Countries. Nederländsk, a. Netherlandish. Neger, m. negro, moor. Negrinna, f. negro-woman, negrees. Nehemias, Nehemiah. Niklas, Nicholas, Nick. Nilfloden, the Nil, Nile. Nils, Nick. . Nimvegen, Nimwegen, Nimeguen. Nizza, Nice. Noak, Noah. Nordamerikanska Förenta bta- terna, the United States of North* America. Nordkap, Cape-North. Nordsjön, the North-Sea. Norge, Norway. Normandiet, Normandy. Norrköping, Norcoping. Norrman, m. Norwegian. Norsk, a. Norwegian, Norse. Nurnberg, Nuremberg. Nya Holland, New-Holland. Nya Skotland, Nova-Scotia. Nya Zeeland, New-Zealand. Ofen, Bude. Olivia, Olivia, Livy. Oranien, Orange. Orkney*oakna, Orkney-Islands. Ostfriesland, East-Friesland. Ostindien, East-India. Ottomaniska Porten, the «»Himt Port. Il ire. Ottomaniska Riket, Ottoroanic Fm- Padua, Padua, Padova. Palestina, Palestine, Paris, Paris, -isk, a. Parisian Patrik, Patrick, Pat, Paddy. Paul, Paulus, Paul. Perser, m. Persian. Persien, Persia. Persisk, a. Persian. Peter, Peter, Pietre. Petersburg, St. Petersburgh. Petronella Syrien 299 Petronella, Pernei. Pfalz, Palatinate. Phenicien, Phoenicia. Phenicier, m. Phenicisk, a. Phoe- Philisté, m. Philistine. [nician. Picardiet, Picardy. Piemont, Piedmont. Pilatus, Pilate. Polack, m. Pole, Polander. Polen, Poland. Polsk, a. Polish. Pommern, Pomyrania. Pommersk, a. Pomeranian. Pomrare, m. Pomeranian. Portugal, Portugal. Portugis, m. -isk, a. Portuguese. Posen, Posen, Posna. Prag, Prague. Preussare, m. Prussian. Preussisk, a. Prussian. Preussen, Prussia. (Mountains. Pyreneerna, the Pyrenees, the Pyrenean Regensburg, Ratisbone. Reinhold, Reynold. Rhen, Rhine. -sk, a. rhenish. Rhodier, m. Rhodian. RhodOS, Rhodes. Richard, Richard, Dick, Dicky. Robert, Robert, Robin, Rob, Bobby. Roderik, Roderic, Rory. Rolf, Rolph, Ralph. Rom, Rome. Romare, m. Roman. Romersk, a. Roman. Rosa, Rosina, Rose. Ulla Rosa, Rosimunda, Rosamond. [Rosetta. Rudolf, Rudolphus, Rolph. Rupert, Robert, Robin, Rob. Ryssel, Lisle, Lille. Ryssland, Russia, Saargemiind, Sarguemine. Sabina, Sabine. Sachsare, m. Saxon. Sachsen, Saxony. Sachsisk,, a. Saxon. Salomo, Solomon. Samojed, m. Samoid. Samutl, Samuel, Sammy, Sem, Sara, Sarah, Sally. Sardinien, Sardinia. Sard ini er, m. Sardinian» Sardinsk, a. Sardinian» Sau, Sau, Save. Savoyen, Savoy. Schelde, Scheldt, Schelde, Schlesien, Silesia. Schlesier, m. Silesian. Schlesisk, a. Silesian. Schlesvig, Sleswick. Schwabare, m. Suabe, suabiag. Schwaben, Suabia- Schwabisk, a. Suabian. Schwarzwald, the Black ForMt»2 Schweitz, Switzerland. Sweitzare, m. Switzer, Swis#» Schweitzisk, a. Swiss. Seeland, Sealand, Zealand. Sibirien, Siberia. Sicilien, Sicily. Siebenbiirgen, Transylvania. Simson, Samson, Sampson. Sitten, Sion. Skotte, m. Scotchman. Skottland, Scotland, CaliJonia. Skottfik, a. Scotch, Scottish. Skottska, f. Scotch-woman. Skåne, Schonen, Scania. Slafkusten, the Slave-Coast» Sofia, Sophy, Sophia. Spanien, Spain. Spanlor, m. Spaniard; Spansk,- a. Spanish. Spetsbergen, Spitzbergen. Speyer, Spire, Speier. Stefan, Stephen, Stephy. Stefania, stephania, Stephany. Steyer mark, Stiria, Stiermark. Stilla hafvet, the Pacific. Storbritanien, Great-Brltato. Strassburg, Strasburg. Stuttgart, Stutgard. Sulpicius, Sulpice. Su n d, the Sound. Susanna, Susannah, Susan. Svarta hafvet, the Black Sea. Svensk, m. Swede. -, a. Swedish Sverige, Sweden. Syrien, Syria, 300 Sällkaps-öarna Östersjön Sällkaps-öarna, Soeiety-isies. Söderhafvet, South-Sea, Pacific Ocean. Södermanland, Sudormania. Tajo, Tagus, Tajo. Tatar, m. Tartar. Tatariet, Tartary. Themsefloden, Themsen, the Tha- Thessalien, Thessalia. Imes. Thessalonier, m. Thessalonian. Thessalonika, Thessalonica. Thracien, Thracia, Thrace. Thuringen, Thuringia. Timotheus, Timothy, Tim. Tobias, Tobias, Toby. Trident, Trient, Trent. Trient. Trier, Triers, Treves. Triest, Trieste. Troja, Troja, Troy. Trondhjem, Drontheim, Tronyem. Tscherkass, m. Circassian, -ien, Cir- cassia. la. Turkish. Turk, m. Turk, -let, Turkey. -isk, Tysk, m. & a. German, -land, Ger- many. Ulrik, Ulric, Ulridanc. Ungarn, Hungary. Ungersk, a. Hungarian. Ungrare, m. Hungarian. Upsala, Upsal, Upsala. Ursula, Ursula, Ursly. Valentin, Valentine. Valter, Walter, Watt. Veit, Vitus, Guy. Venedig, Venice. Venetian, m. & a. Venetian. Vesterbotten, West-Bothnia. Vestergötland, Westgothia. Vestfalen, Westphalia. Vestindien; West-indies. Vänskapsöarna, Friendly Islands. Wales, Walliserland, Wales. Warse han, Warsaw. Weichseln, Vistula. Wien, Vienna. Wilhelm, William, Willy, Bill, Billy Wurtemberg, Wurtemberg. Zacharias, Zachariah, Zachary. Zurich, Zurich. Ångermanland, Ingermanland, Ingria, Atigermania. Oresnnd, the Sound. Östgöte, Östergöte, m. Ostrogoth. Österlandet, Levant, the East. Österrikare, m. Austrian. Österrike, Austria. Österrikisk, a. Austrian. Östersjön, the Baltic. the East-Sea, SECOND PART ENGLISH-SWEDISH A A, art. en, ett. A back, ad. tillbaka, bakpå. Abactor, 8. boskapstjuf. Abacus, 8. räknetafla, räknebräde. Abaddon, s. djefvul. Abaisance, 8. nigning, bugning; un- dergifvenhet, lydnad. Abaliena||te, V. a. afhända, föryttra, -tion, a. afhändande, försäljning. Abandon, V. a. lerana, öfvergifva, för- saka; öfverlåta. -ed, a. öfvergifven, förderfvad, utsväfvande. -ment, 8. öfvergifning; öfverlåtelse. Abarcy, s. omättlighet. Abase, V. a. förnedra; nedtrycka, föröd- mjuka. -ment, 8. förnedring; föröd- mjukelse. Abash, v. a. göra flat, förvirrad; skäm- ma ut. -ment, 8. förvirring, be- störtning, blygsel. Abate, v. a. nedslå, minska, rabattera; rifva ner; upphäfva. -, V. n. min- skas, aftaga. -ment, 8. förminskning, afdrag. Abature, 8. spår, (jät. Abb, 8. ränning, varp. Abb||acy, 8. abbotsdöme, ^bbotsvärdig- het, -OSS, 8. abbedissa. -ey, 8. kloster, klosterkyrka. -Ot, 8. abbé, abbot. -Otship, 8. abbotsvärdighet, abbotsembete. Abbreviate, V. a. afkorta, abbrcviera. -tion, 8. förkortning. - turO, 8. tecken vid förkortning; utdrag. Abdicate, v. a. afsäga sig; uppsäga; nedlägga. -tion, s. afsägelse, frivilligt English-Swedish Diet. Abide nedläggande. _-tive, a. nekande, af» sägande. Abditive, a. döljande, gömmande. Abdom'Jen, s. underlif; bälgen pS in» sekter. - ilial, a. hörande till under» lifvet. [söndra. AbduCO, V. a. draga undan; frånskilja. Abduct, V. a. bortföra, -ion, 8. afled. ning; tillbatadragning. Abearing, s. uppförande, Stbörd. Abece, s. abcbok, alfabet, -darian, 8. barnet som läser; skolmästaren som lär abc. Abed, ad. till sängs. Abeltree, s. hvit poppel. Aberr||ance, -ancy, s. afvikelse; vill, farelse. - ant, a. villsefarando; af. vikande. -atiÖn, 8. irrväg, irrgång; afvikande. [terna, utrota. Aberruncate, V. a,, upprycka med röt- Abet, V. a. anstifta, uppvigla, uppägga; hjelpa. - men t, s. anstiftan, uppvig- ling, -ter, -tor, 8. anstiftare, upp- viglare. - of, delaktig, medbrottslig i. Abevacuation, 8. partiel uttömning. Abeyance, 8. oviss ägande rätt, an» språket på ett gods. Abgregation, 8. afsöndrande, skiljande från .hjorden. Abhor, V. a. afsky, fasa för, styggas vid; hata. -rence, -rency, 8. fasa, afsky, hat. -rent, a. föraktande; förhatlig; oförenlig. Abide, V. n. bo, vistas. -, V. a. för- draga, tSla, utstä. to - the touchy hålla profve* 1 2 Abider Absense Abld||er, 8. invänare, inbyggare. -ing, I 8. hemvist, boning; vistande. Ability, 8. makt, styrka, förmåga; ta- lang. Abintestate, S. arftagare efter en, som dött utan att göra testamente. -, a. utan testamente. Abject, a. föraktlig, låg, krypande, ge- men ; hopplös. -, V. a. bortkasta, bortdrifva. -ednesS, 8. föraktligt tillstånd; förtviflan. r10n, -neS8, s. låghet, nedrighet. Abjudicate, V. a. fråndöma, afslå. Abjugate, V. a. taga ur oket; befria. Abjur|[ätion, 8. afsvärjande, fömekelse. -e, V. a. afsvärja, förneka. Ablacta||te, V. a. afvänja ett dibarn. -tion, 8. afvänjande. Abla||tion, 8. borttagande, röfveri, ■■ -tive, 8. borttagande; ablativus. Able, a. dugtig, rask, skicklig, stark; rik. -bodied, a. af god kropps- styrka. Åblega||te, V. a. affärda, afsända. ' -tion, 8. aSärdande, beskickning. Ablepsy, a. blindhet, oaktsamhet. Abligate, V. a. lösa ifrån, aflösa. Abligurition , 8. liderlig lefnad, slös- aktighet, slöseri. Abloca||te, v. a. hyra ut, bortarren- dera. -tion, 8. uthyrning. Ablu||ent, a. aftvående, renande. -tion, 8. aftvagning, sköljning; diskvatten, sköljvatten. 4.bnega||te, V. a. neka, förneka, afelå. -tion, 8. förnekelse, vägrande. Abnodation, 8. bortskärning af ut- växter på ett träd. Abnormljity, 8. oregelmessighet. -OU8, a. oregelbunden, oordentlig; vanskaplig. Aboard, ad. ombord. Abode, 8. boning, hemvist.' Abode, v. a. förebåda, -ment, 8. förebådelse, varsel, hemlig aning.. Abolish, V. a. afskaffa, upphäfva, ut- plåna. -able, a. som kan afskaffas. -er, 8. en som afskaffar, utrotare, utödare. -ment, Abolition, s. afskaffande, upphäfvande, biläggning; utplåning, förstöring., Abominable, a. afskyvärd, ohygglig' -nableness, 8. afsky, fasa, styggelse. -nate, v. a. afaky, vämjas vid, hata. -nation, a. skamfläck, styggelse. 1 Abort, v. n.. a missfall, -ion, missfall, förtidig börd. ' -ive, a. för- tidig, otidig, ofullkomlig, misslyckad. -, 8. förtidig börd. -iveness, 8. benägen- het att fä misfall; förtidig börd ; missöde. Abound, V. n. öfverflöda, hafva ell. vara till öfverflöd. About, prp. & adu omkring, vid pass, i omkrets; angående, om; yid, hos; på vägen att. to be -, vara i be-, grepp, hälla pä med. Above, prp. & ad. öfver," ofvanpä; mer än."tioardi midb 1 synen; utan ty&.^oyer^and dessutom, utomdess.^ Abra||de , ^U.ToTaftkrapa, 'afska^a.,' -Sion, 8. rifning, skaftiing, ' skräma. Abreast, ad. framföre, midtemot; bred- vid. _ [sägninf. Ab renun elation ^ATafMgatoe, uyp- Abricot, s. Apricot. Abridge, V. a. afkorta, sammandraga;' inskränka, minska. " -ment, 8. sam/ mandrag, kort begrepp, förkortning. Abroach, a. dt ad. genomborrad; upp- slagen (om fat och tunnor), -ment,' 8. förköp, landtköp. Abroad, ad. ute; utanföre; utomlands ; icke hemma. ' Abrogate, V. a. afckaffa, borttaga, upphäfva, återkalla, -ting, -tion, 8. afskaffande, upphäfning. AbrOOd, ad. to sit kläcka, ligga ut.' Abrupt, a. plötslig, hastig, oförmodad. -ion, 8. våldsam skiljsmessa, från- skiljande. £-ly, ad. i otid, hastigt. -ness, 8. tvärt bemötande; ohöflig-; het, hastighet. Abscess, a. böid. Abscind, v. a. afskära. Abscission, 8. stympning; afhuggning.' Abscon||d, v. a. gömma, dölja. -, v. n. dölja sig, hälla sig undan. -sion, 8. fördöljelse; rymning. Absense, 8. frånvaro; tankspriddhet tanklöshet.. Absent Accidence 3 Absént, a. frånvarande, aflägsen; tank- spridd. -, v. a. aflägsna. -, v. n. vara frånvarande; aflägsna sig. -ane- OUS, a. frånvarande. -ee, -er, 8. en frånvarande. -rtient, s. frånvaro. Absist, V. n. afstå ifrån. Absolujfte, a. fri, oinskränkt, enväl- dig. -tely, ad. nödvändigt; ovillkor- ligt; fullkomligt. -teness, s. oin- skränkt makt, envälde; fullkomlighet. -tion , s. frisägelse, syndaförlåtelse; aflösning. -tism , s. nödvändighets- läran. -tory, a. frikännande. -, 8. befrielsedom. (göra; fullborda. Absolve, V. a. frikalla, frikänna, fri- Absonant, Absonous, a. ostämd, falsk; orimlig, oförnuftig. Absonate, V. a', undvika; undfly. Absorb, v. a. insuga, uppsluka. -ent, 8. medel som förtager. -, a. insu- gande. -ition, Absorption, s. in- sugning. Abstain, v. n. (from), afhålla sig, hålla sig ifrån, -ing, s. måttlighet, återhållsamhet. Abstemious, a. återhållsam, måttlig. -ness, 8. nykterhet, återhållsamhet. Abstention, 8. afhållande. Absterge, Absterse, v. a. aftorka, göra ren. -nt, a. afförande. -, 8. renande medel. Abster||sion, 8. afföring; rening, -sive, a. afförande, renande. Abstinence, -cy, 8. återhållsamhet, måttlighet, -t, a. nykter, återhållsam. Abstorted, a. frånryckt. Abstract, a. frånskild, metafysisk. -, 8. utdrag, förkortning. -, v. a. af- draga, förkorta, afsöndra; särskildt betrakta. -ed, a. förfinad, öfver sinneverlden; svärmande; tankspridd, abstrakt, -edliess, -ion, S. afsön- dring; tankspriddhet. - ive, a. af- söndrande. Abstricted, a. upplöst, lös. Abstringe, v. a. upplösa; uppbinda. Abstrude, v. a. bortstöta. Abstruse, a. mörk ; förbehållsam; obe- griplig. -seness, -sity, s. mörk- bet, otydlighet. Absurd, a. orimlig; narraktig, osmak- lig, oförnuftig, -ity, -HCSS, S. orim. lighet, galenskap. - ly, ad. oförnuf- tigt, dåraktigt. Abund||anC0, • S. öfverflöd, ymnighet. -ant, a. ymnig, öfverflödig. -antly, ad. i öfverflöd. Abu||S6, 8. missbruk, skymf. -, V. a. missbruka; skymfa, förolämpa ; kränka; bedraga. - SOT, s. missbrukare. - give, a. förolämpande; trätgirig. - writing, smädeskrift, paskill. -siveness, 8. motbjudande, elakt lynne. Abut, v. n. (upon) stöta, gränsa in° till. -111 en t, 8. råmärke, gränsmärke. AbySIU , Abyss, s. afgrund, helfvete. -al, a. bottenlös, outgrundlig. Acacia, s. akacie (slags ärtträd). Acade||mian, -mician, s. akademiker, student. -mic, a. akademisk. - mist, 8. akademist. -my, s. akademi, hög- skola; ridskola. Accede, V. n. biträda, ingå uti; nalkas. Accele||rate, V. a. hasta, påskynda. -ration, s. påskyndande, hastande, hast. -ratory, a. påskyndande. Accend, v. a. upptända. Accension, S. antändning. Accent, s. accent, tonfall, tontecken. Accent, -uate, v. a. accentuera. -nation, 8. accentuering. Accept, V. a. antaga, emottaga, bifalla; underteckna, -ability, 8. antaglig, het; behaglighet. -able, a. antaglig; behaglig. -ableness, 8. antaglighet; undfående. -ance , -ation, s. an- tagande; benäget emottagande; bety- delse, mening. - pr, 8. som antager, acceptant. -ilation, s. frikallelse för en skuld; muntligt qvittens. Access, 8. tillträde, tillgång, tillägg; anfall. -arillOSS, 8. tillgänglighet, delaktighet. -ary, a. delaktig; bi. dragande. -ible, a. tillgänglig; um- gängsam. -ion, 8. tillägg, tillökning; ankomst, anträde. -Orily, ad. på ett bidragande sätt. - Ory, a. ökande, bidragande. -, 8. som tillhör ell. åt- följer en sak; bisak; medbrottslig. Acciydeiice, 8. första grunderna af en 4 Accident Acerbate sak. -dent, 8. tillfällighet, händelse; olyckshändelse. -dental, a. till- fällig, -dentally , ad. händelsevis, oförmodadt. -dentalneBS, 8. slump. -pient, 8. emottagare; acceptant. ÄCCite, V. a. kalla, efterskicka. Acclaim, Acclamation, s. glädjerop, bifallsrop. Accli||ve, a. brant, tvärbrant. -vity, 8. backe, kullrighet. -VOUS, a. brant uppföre, backig, kullrig. Accloy, V. a. uppfylla, öfverlasta. -ed, a. vämjefull; öfverlastad. Accoast, V. n. lägga i land. Accolade, 8. omfamning; kyssning. Accolent, 8. gränsbo. Accom||modable, a tjenlig, passande, användbar. -modate, V. a. göra beqväm, bringa i ordning, tillaga; läna ät en; betjena; bilägga, förlika. -, V. n. vara likformig; passa. -mO- datiOU, 8. beqvämlighet; förlikning; bemedling. -IllOdatOr, m. tillstäl- lare; medlare. -paiiublo, a. um- gängsam, sällskapslik. -panier, 8. ledsagare, kamrat.. -paniment, 8. beledsagning, sällskap; acko.mpanje- ment. -pany, v. a. beledsaga, göra sällskap, ackompanjera. -, V. n. sälla sig tillhopa. -plice, 8. medbrottslig. -plish, V. a. fullborda, fullända, sluta; vinna, -plished, a. full- komlig, förträfflig; väl uppfostrad, -plisher, 8. fullbordare, verkställare, -plishment, 6. uppfyllande, full- komlighet; talang. Accompt etc. s. Account. Accord, 8. ackord; endrägt, förening, öfverensstämmelse; harmoni. -, V. a. göra öfverensstämmande; förlika. -, V. n. komma öfverens; samtycka; ackor- dera. -ance, S. endrägt, öfverens- stämmelse, ackord, -fint, a. likfor- mig; öfverensstämmande. -ing', pr. enligt, efter, i män af. - as, i den män, efter som; - to, i följd af. . -«ng'y, ad. efter, enligt; följaktligen. Accorpora||te, V. a. införlifva. -tion, S. införlifning. • Accost, V. a. tilltala, helsa; nalkas. -able, a. sällskapslik, vänlig, till* gänglig. Account, 8. räkning; öfverslag; värde; berättelse, ansvar; förklaring; skäl; un- derrättelse; bokhälleri. -, V. a. hälla räkning, göra räkning, räkna; anse, värderp, tro; to - for, förklara, gifva skäl till, -able, -ant, a. ansvarig, -ant, 8. räknemästare; bokhällare. Accouple, v. a. para, förena, -ment, S. parning. ÅCCOUrage, V. a. uppmuntra. AccOUrt, V. a. undfägna, traktera. Accoutre, V. a. kläda, pryda, smycka, utrusta. - ment, 8. klädning med allt tillbehör, utrustning. Accrej|<Iitation, s. stadfästelse, be- kräftelse. -SCent, a. tilltagande, -tion, 8. tillväxt, förökelse. - tive, a. tilltagande. [ning. Accrimination, 8. anklagelse, beskyll- Acctoach, V. a. fånga, draga till sig. Accrue, V. n. härflyta, härröra; till- komma, tillfalla, -ment, 8. tillväxt, tilltagande. Accumbent, a. liggande, lutande. Accumulate, v. a. lägga i hög, samla, föröka, uppstapla. -tion, 5. hop- läggning, uppstapling. -tive, a. sam- lande, förökande. - tor, 8. samlare. Accura||cy, «. noggrannhet, sorgfällig- het, omsorg, -te, a. noggrann, or- dentlig ; felfri. -teness, 8. nog- grannhet, sorgfällighet. Accurse, v. a. förbanna, fördöma, bannlysa. Accusanble, a. anklaglig, tadelbar, brottslig, klanderlig. -tion , s. an- klagelse, beskyllning, käromäl. -tive, S. ackusativ. -tOTy, a. anklagande. Accuse, V. a. (of) anklaga för, be- skylla, angifva. -r, 8. anklagare. Accustom, v. a. vänja. -, v. n. vara van, pläga, -able, a. van. -UUCe, 3. vana, bruk. -Ury, a. bruklig, vanlig. Ace, 3. ess; härsbredd; lappri. Acephalous, a. hufvudlös. Acerb, a. bitter, bäsk, kärf, grof, skarp, -ate, V. a. förbittra, göra Acerbity Adagial 5 sur. -ity, 8. syra, bitterhet, skärpa; stränghet. Accr|]vate, a. a. lägga i hög, samla. -vatiOn, s. hopsamling, uppstapling. -V0U8, a. full med högar. Acescent, a. benägen till syra, sur- nande. Acet||ic, a. syrlig, -ifåction, a. syming; ättikebryggeri. - ify, v. a. göra sur, syra, försyra. -0S6, a. syrlig, sur. -OSity, 8. syrlighet. -0U8, a. syrlig, sur. -um, s. vin- ättika. Ache, S. värk, smärta; persilja. -, V. n. värka, smärta, ömma, göra ondt. Achiellvable, a. verkställbar, -ve, V. a. verkställa, utöfva, fullända, ut- rätta. -vemeilt, S. bedrifc, förrätt- ning; sköldmärke. -V6r, S. fullbor- dare; bragdutforare. Aching, 8. värk, smärta. Achor, 8. mjölkskorf. Acid, a. sur, skarp, bitter. -, 3. syra. -iflable, a. syrbar. -ify, v. a. syra, göra sur. -ity, -ness, S. syra, surhet. -ulae, S.pl. surbrunn. -ulate, v. a. göra sur, syra. -ulous, a. syrlig. AcinaceOUS, a. försedd med kärna. Acknowledge, V. a. erkänna, bekänna, tillstå. - ment, 3. erkännande, er- känsla. Acme, 8. spets, höjd, högsta grad. Acolothist, Acolyte, 8. kyrkbetjent. Acorn, s. ekollon, -ed, a. försedd Acorus, kalmus. , (med ekollon. Acosmy, $. magerhet; blekhet. Acquaint, V. a. underrätta, undervisa, meddela. -ance, 8. kunskap; um- gänge , bekantskap; en bekant, -ed, a. bekant med; kunnig, -ing, st un- derrättelse. Acquest, s. aflinge, förvärfd egendom. Acquiesce, V. n. underkasta sig; vara nöjd med, samtycka. -nC6, 3. bifUl, samtycke, undergifvenhet. Acquijjrable, a. som kan förvärfvas. -re, V. a. förvärfva, vinna; lära sig. -rement, s. vinst; talang, -rer, förvhrfva^e. Acquisition, 8. välfången egendom, talang, -tiOUS, -tive, a. förvärf- vad, vunnen. Acquit, V. a. göra skuldfri, betala, be» fria, to - one's self of, uppfylla. -ment, S. befrielse, frikallelse, -tal, 8. frisägelse, frikallelse. - tail CO, s. Acrasy, 8. omåttlighet. [qvittens. Acre, s. plogland, tunnland. Acrid, Acrimonious, a. bitter, sur, skarp, kärf. Acrimony, 8. skärpa, sträfhet; syra;; hårdhet, elakhet. Acrisy, s', obestämdhet; obeslutsamhet. Acritude, Acrity, 8. syra, bäskhet, skarphet. AcrOSS, ad. pä tvären, tvärs öfver, i ko re. -, pr. midtigenom, tvärsigenom. Acrostic, S. akrostikon. Act, s. geming, handling; (i skådespel) akt, hufvuddel. - of the Apostles, apostlagemingarne. -, V. a. göra, handla. -, v. n. uppföra sig, skicks, sig. -ion, 8. gerning; förrättning; rättegäng, sak; träffning; aktion, -ionable, a. straffbar, -iOstary, -ionist, S. aktieägare. -ion-tak ill g, a. trätgirig, gräiig; proeessmakare. -i vate, v. a. sätta i rcrehe. -ive, a. verksam, idog, flitig; flink; liflig. -, 8. T. aktivum. 4teness, -ivity, 8. verksamhet. "Qr, s. skådespelare, aktör; advoktt, - FCSS, S. skådespe- lerska, aktris. -Uul, a. verklig, viss, sann; verkande, -Uality, -ualness, S. väsendtli# egenskap; visshet. -uary, 8. aktuarie. -uate, V. a. sätta i rö- relse, p>drifva. -UOSe, a. verksam, driftig. Acuate, V. a. .hvässa, spetsa. Aculeate, a. spetsig, hvass. A^UH^en, S. udd, spets; 'skarpsinnig- het. -inate, V. a. skärpa, göra spetsig, Acute, a. uddhvass, spetsig; genom- trängande; ' slug, skarpsinnig -, S. T. 'acutus öfver en vokal. -ness, s. hvassheit; 'finhet, klyftighet, skarp- sinnighet. Adag^e, S. ordspråk, tänkespråk, -ial,) a. ordspråkslik, 6 Adamant Administrator Adamant, 8. diamant; magnetsten. -ean , -ine , a.. af diamant; hård som en diamant, oupplöslig. Adam's-apple, 3. Adameäple, strop- knuten, halsknölen. Adapt, V. a. hopjemka, foga, tillpassa; lämpa tillsammans, -able, a. an- vändbar, passande. - ation, -ion, 8. användande; hoppassning; tillämp- ning. Adays, ad. i dagen, now -, nu för tiden, i dag. [draga till. Add, V. a. tillägga, addera, föröka, bi- Addecimate, V. a. taga tionde, på- lägga tionde. Addeem, v. a. värdera; anse, tro, mena. Adder, s. orm, huggorm. Addi||bility, 3. tilläggbarhet. -ble, a. tilläggbar, som kan ökas. Addict, v. a. (one's self) öfveilemna sig åt; vara tillgifven; helga sig åt något. - edness, 8. fallenhet, bö- jelse. -ion, s. böjelse, tillgifvenhet. Additament, 3. tillägg, tillsats. Addition, 8. tilläggning, addition, -al, a. tillagd, tillökt. Additory } a. tilläggande, förmerande. Addle, 8. vinsten. -, a. tom ; slö; inbilsk. -, V. a. uttömma; förbrylla ; förderfva. -headed, -pated, a. tom- skallig, dum. AddrCSS, 3. skicklighet; utanskrift; bö- neskrift, tal, ord, tillta). -, V. a. ställa ell. skicka till, vända sig till, tala ell. skrifva till, inlemn* en an- sökning hos. Adduce, V. a. anföra, andraga. -nt, a. sammandragande. Ademption, 3. borttagande, bcröfvande. Adept, a. lärd, erfaren. -, 3. guld- makare, alkemist. z Adequate, a. behörig; svarande mot, jemlik, passande, öfverensstämmande. -11688, 3. rigtigt förhållande, propor- tion, enlighet. . Adhe||re, v. n. vidhänga, fästa sig vid ; vara tillgifven. -rence, -rency, s. vidhängning; tillgifvenhet. -rent, a. vidhängande; tillgifven. -, 3. anhän- Ä»rs, ~rerÄ 3. anhängare, -sion, 3. fastsittande, vidhängning. - slve, a. vidhängande ; klibbig ; ihärdig. Adhibit, V. a. använda, nyttja. -ion, 3. tillämpning; nytta, begagnande. Adhortation, s. förmaning. Adiaphorous, a. likgiltig. Adieu, s. farväl, afsked. AdipOUS, a. isteraktig; fet. Adit, 3. underjordisk gäng. Adja||cency, s. grannskap, -cent, a. närliggande, angränsande. Adject, V. a. tillägga , bifoga. - ion, 8. tillägg, tillsats. , -itious, a. til- lagd. -ive, s. adjektiv, tilläggninge ord. - Ively, ad. likt ett adjektiv. Adjoin, v. a. bifoga; förena. -, v. n. gränsa intill. Adjourn, v. n. uppskjuta, lemna an stånd. - ment, s. uppskof, anstånd, dröjsmål. (döma, ådöma. Adjudge, Adjudicate, v. a. (to) till- Adjudgement, 3. tilldömande. Adjudication, 8. tillerkännande; fälld dom. Adjument, 3. bistånd, hjelp. Adjunct, 8. bihang, tillbehör, omstän- dighet; medhjelpare. -, a. förenad; bifogad, -ion , 3. bifogning, tillägg, ning, -ive, a. bifogad. Adjuration, 3. besvärjning, enträgen begäran, -re, v. a. besvärja, hög- ligen bedja; med ed bekräfta. Adjust, V. a. rätta, passa, sätta i ord- ning; bilägga , afgöra. -ing, -ment, 3. biläggning, rättande. Adju||tant, 3. adjutant; hjelpare. -tor, 8. hjelpare. -tOry, a. hjelpande; bidragande. -vant, a. behjelplig. -vate, V. a. hjelpa, befordra. Admeasurement, s. mätning. Admensuration, 3. T. jemkning, ut. delning. Adminicle, 3. hjelp, understöd. -cu- lar, a bjelpsam, behjelplig. Administer, V. a. förvalta; utdela; styra, regera. -stråte, V. a. ingifva (medikament). -stration, 3. för- valtning ; utdelning; styrelse, regering. -strative, a. förvaltande, styrande. -StratOr, a. förvaltare, föreståndare. Admirable Adventuresomeness 7 Admirable , a. förundransvärd; för- träfflig; förvänande. -nCSS, Admi» rability, s. förundransvärdhet; för- träfflighet. Admiral, 3. amiral; amiralskepp. - ity, 3. amiralitet. Admiration, 8. förundran, beundran, -te, V. a. beundra, högakta. -, V. n. förvänas. - Ter, s. beundrare, älskare. -ringly, ad. med beundran. Admissibility, 8. tillätlighet; antag- lighet. -ble, a. tillätlig; antaglig. -On, 8. antagning, emottagning; till- gäng, tillträde. Admit, V. a. släppa in, lemna tillträde till; antaga, tilläta, medgifva. -table, a. som kan tillätas. -tance, s. an- tagande, tillätelse. Admix, V. a. blanda, röra ihop. -tion, -turé, 8. blandning, tillsats. Admo||nish, V. a. förmana, varna, fö- rebrä, päminna. -nisher, 8. varnare. -nishment, -nition, s. förmaning, varning; pärainnelse. - nitioncr, 8. sedepredikant. -nitory, a. varnande, förmanande. AdniOVO, V. a. flytta intill, närma. Adnoun, s. adjektiv. Ado, 5. möda, besvär; oväsende, buller. Adolescen||ce, -cy, s. ungdom, -t, 8. yngling. Adopt, V. a. antaga; tillegna sig; upp- taga i barns ställe, adoptera. -ion, 8. upptagande till barn; barnaskap. -ive, a. adopterad, upptagen i barns ställe; antagen; - daughter, foster- dotter. Adorkable, a. tillbedjansvärd,, dyrkans- värd. -ableness, s. dyrkansvärdhet. -ation, -ement, 8. tillbedjan, dyr- kan, vördnadsbetygelse. -e, V. a. tillbedja, dyrka; älska högt, -er, 8. tillbedjare, älskare. Adorn, V. a. pryda, smycka, sira, -ation, 8. prydning, försköning, -ment, 3. prydnad, sirat, grannlät. Adown, pr. utföre, ned, nedät. -, ad. nerpä; pä jorden. Adrerd, ad. förskräckt. Adrift, ad. obetänksamt, slumpvis. Adroit, a. skicklig, färdig, snäll. -ness, s. skicklighet, färdighet, händighet. Adry, a. törstig. [dragning. Adstriction, 8. hopbindning, samman- Adula||tion, 8. smicker, krypande höf. lighet. -tor, 8. smickrare, lismare. -tory, a. smickrande. Adult, a. fullväxt, manbar, giftvuxen. -erant, 8. äktenskapsbrytare. -erate, <1. kränkt '; * förfalskad. -; V. n. be- drifva hor, bryta äktenskap. -, V. a. * förfalska, skämma. -eration , s. kränkning; * förfalskning, förskämning. -eter, 5. äktenskapsbrytare. -eress, 8. äktenskapsbryterska. - CPOUS, a. horisk, äktenskapsbrytande. -Cry, 8. äktenskapsbrott. -HOSS, 8. manbar. het, ynglingsär. Adunfbrant, a. snarlik, -brate, v. a. afbilda, göra utkast (om mälare); vara snarlik. - bratiOD, s. utkast; ritning med skuggfärg; snarlikhet. Adunation, 8. förening. Adun||city, 8. krökning, krokighet. -'COUS, a. krökt, utböjd, krum. Adure, V. a. förbränna. Adust, -ed, a. förbränd; uttorkad. -ible, a. brännbar. -iOU, s. upp- bränning; brand. Advance, S. förspräng, framsteg, för- kofran; befordran. -, V. n. gä fram, nalkas; lyckas. -, V. a. befordra, förbättra; föreskjuta, - ment, 3. be- fordran, framsteg. -r, 8. gynnare; befordrare. Advantage, 8. förmän, fördel, vinst, öfverskott. -, V. a. bäta, gagna, be- fordra. -, V. n. vara indrägtig. -able, a. förmänlig, fördelaktig. -OUS, a. fördelaktig, nyttig, indrägtig. -OUS» neS8, S. fördel, vinst, nytta. Adve||ne, V. n. blifva tillagd ; tillkom- ma. -nient, a. tillfällig, tillagd. Advent, 8. ankomst; adventet. - itiOUS, a. ätföljande; främmande; tillfällig. -Uie, 8. händelse, äfventyr, slump. by händelsevis. -, V. n. äfventyra, väga, -urer, s. lycksökare; äfven- tyrare. - uresome, a. djerf, väg. sam. -uresomeness, s. vägsam- 8 Adventurous Afloat het, djerfhet. -urOUS, a. äfven» tyrlig. Adverb, 8. adverb. Ad versatile, a. motstridig, -sary, 8. motståndare, fiende. -sative, a. stridande. -S6, a. obenägen, vidrig; olycksfull. -seness, -sity, 8. mot- gång, olycka. Advert, v. a. gifva akt på. -ence, -ency, S. uppmärksamhet. -ent, a. uppmärksam. -ISC, V. a. underrätta, kungöra, annonsera. -iseniont, 8. kungörelse, underrättelse. - iser, 8. underrättare. Advesperate, V. n. lida åt aftonen. Advice, 8. råd, underrättelse, öfver- Jäggning. - boat, 8. avisjakt, post- jakt* [sigtighet, klokhet. Advisable, a. rådiig. -ness, s. för- Advise, V. a. råda, tillstyrka; under- rätta. -, v. n. öfverlägga. -dly, ad. öfverlagdt. -dnCSS, 8. klokhet, be- tänksamhet. -ment, 8. betänkande, -er, 8. rådgifvare. Advooa||cy, 8. försvar, försvarsskrift. -te, 8. advokat, fullmäktig. -teship, 8. advokatsyssla. -tion, 8. förbön, förord; fullmäktigskap. AdvOU||tress, f. äktenskapsbryterska. -try, s. äktenskapsbrott. Aerilial, a. luftig; hörande till luften. -ie, 8. roffågels näste. -Olite, 8. meteorsten. -Ometry, 8. luftmätning. -Oliaut, 8. luftseglare. -Ostat, 8. luftballon. -OStation, 8. luftseglings- konst. Aest||i vial, a. sommaren tillhörig. -ivate, V. n. vistas öfver sommaren. -uary, s. ångbad. -uate, v. n. koka; sjuda. Aether etc. s. Ether etc. Afar, ad. fjerran, långt ifrån. Afia||bility, -bleness, s. höflighet, belefvenhet, språksamhet. - ble, a. vänlig, umgängsam. Affabrous, a. väl gjord, mästerlig. Affair, 8. göromål, förrättning; sak. Affear, V. a. upprätta, styrka. Affect, V. a. & n. hågfällas; affektera, vilja synas, eftcrsträfva; röra, intaga. -, 8. affekt, sinnesrörelse, passion.1 -ätlon, 8. tvunget väsende. -ed, a. tillgjord, tvungen; inbillsk. - C<I« nOSS, 8. tillgjoidhet. -ion, 8. sin' nesrörelse, böjelse; tillgifvenhct; öm het. -lOnate , fl. tillgifvcn, öra. -iV©, a. rörande, intagande. -U0» sity, 8. häftig tillgifvcnhet. -U0US, a. ömt intagen, passionerad. Affiance, 8. förtroende, förlofning. -, V. a. tro, lita pä; förlofva. Affied, a. förlofvad. Afflnage, s. rening, skedning? Afffned, a. slägt. Affinity, 8. slägtskap, svågerskap. Affirm, V. a. bekräfta, intyga, -ance, -ation, 8. bekräftelse, bejakning. -ative, a. bekräftande, bejakande. Affix, V. a. tillägga, fasta vid. - iOD, 8. anslagning, vidhäftande. Affiation, s. påbläsning; ingifvelse. Afflict, v. a. (with), plåga, bedröfvt, oroa. -edness, -ion, 8. bedröf» velse; smärta, sorg. ive, a. be- dröfvande, oroande. Affiu||ence, -ency, 8. tillopp, öfver» flöd. -ent, a. ymnig, öfverflödande; rik. -entness, 8. öfverflöd, rikedom. Afflux, -ion, 8. tillflytning, inflytning. Afford, V. a. gifva, förse; förmå; lemna, anskaffa; åstadkomma. Affranchise, v. a. befria, -ment, 8. befrielse. Affray, 8. larm; slagsmål, handgemäng. -, V. a. förskräcka. Affreight, v. a. befrakta. -ment,' 8. befraktning. AfiYiction, s. gnidning. Affright, V. a. förskräcka, skräma. -ful, a. förskräcklig. -ment, 8. förskräckelse, fasa. Affront, S. skymf, förolämpning, for» smädelse. -, V. a. möta; trotsa; skymfa, förolämpa. -ive , a. skym- fande. -er, 8. skymfare. Affu||SC, v. a. begjuta, ösa på. -Sion, s. öfversköljning. Affy, v. a. förlofva. -, v. n. lita på. Afield, ad. på fältet. Afloat, ad flott, flytande. Afoot Aidant 9 AfOOt, ad. till foots; ' pä tapeten. A före, pr. & ad. före, förut. - hand, i förhand. - time, fordom, tillförene. Afraid (of), a. rädd, skrämd. Afresh, ad. ä nyo, pä nytt. A front, ad. midt emot. After, pr. efter; enligt; i följd af. -,. ad. sedan, efterät. -ages, s. pl. efter- verlden. -all, ad. slutligen, -birth, 8. efterhörd. -COmCT, 8. efterträdare, efterföljare. -erop, 3. efterskörd. -days, 3. pl. framtid, följande tid; efterverld. -dinner, s. eftermiddag, -gathering, s. efterskörd. -grass, 8. efterslätter. -liver, s. atkomling, efterkommande. -noon, s. eftermid- dag. -pains, 8. pl. eftervärkar hos en barnsängsqvinna. -sail, 8. akter- segel, baksegel, -tåste, 8. eftersmak, vidrig smak, -times, 8. pl. fram- tiden. -wards, ad. efterät. Again, ad. igen, äter, ä nyo. - and -, oupphörligt. Against, pr. emot. [mun. A gape, ad. stirrande och med gapande A gast, a. förvänad, bestört, häpen. Aga||te, 8. agat. -ty, a. agatartad. Agaze, V. a. förskräcka, förfära. Age, 8. älder, lifstid; ärhundrade. Aged, ,a. gammal; älderstigen. Agency, s. förrättning; agentskap. Agenda, 8. minnesbok; uppsats. Agent, CL. verkande, verksam., -, 8. agent. - Ship, agentskap. Aggelation, s. hopfrysning; Aggeneration, 8. hopväxning. Agger, $. försvarsverk, skans. -ate, V. a. lägga i hög. « Agglomer||ate, v. a. nysta; lägga ihop. -ation, s. uppveckling; nystning. Agglutinate, V. a. limma ihop; sam- manfoga. Aggrandize, V. a. förstora, tillöka, -ment, 3. upphöjelse, befordran. Aggravate, V. a. betunga; förvärra, -tion, 8. tillökning, förvärring. Aggregate, v. a. samla, hopa. -, <3. införlifvad, förenad. -tion, 8- »am* llng; hopfögnlng. AggrkSI* ft »nf»U»t »ngrl,p»i ■, -lon, 8. anfall, angrepp. -Or, 8. angripare. Aggrie||vance, 3. sorg; förolämpning. -Ve, V. a. bedröfva, förolämpa, AggrOUp, V. a. gruppera. Aghast, a. förvänad, bestört, häpen. Agil||e, «. vig, fördig, lätt, -eness, -ity, 8. vighet, snabbhet, lätthet. Agio, 8. agio. Agistor, 8. .skogsuppsyningsman. Agita||ble, a. rörlig, -te, V. a. skaka, sätta i- rörelse; taga i öfvervägande. -tion, 8. skakning, häftig rörelse; undersökning, öfvervägande. -tor, 3. uppviglare; sakförvaltare. Agnail, 3. nagelböld. Agna||te, a. förvandt. -tion, 8. blod»- förvandtskap. Agni||tion, 8. erkännande. -ze, V. a. erkänna, tillstå. Agnominat||e, v. a. benämna, -ion, 8. ordlek, ordspel. Ago, Agone, ad. sedan; tillbaka. long -, längesedan. AgOg, ad. begärligt. Agoing, ad. i rörelse; pä vägen. Agon||ism, 8. täflan. -ist, 8. kämpe, stridare. -ize, V. n. ligga i själtåget; lida outsägligt qval. -y, 8. själtåg, dödskamp. Agrace, V. a. gynna, befordra. Agreat, ad. i gross. Agree, V. a. förena, förlika. -, V. n. förlikas, förenas, komma öfverens. - to, samtycka -till. -able, a. behaglig, täck. - to, enlig, likmätig ihed. -ableness, 8. öfverensstämmelse; be- haglighet. -d, int. topp! mä göra! -ment, s. öfverenskommelse, kontrakt, aftal; likhet; endrägt. Agrestic, a. vild, landtlik; bondaktig. Agriculture, s. äkerbruk. Aground, ad. pä grund. Ague, s. frossa. -d, a. sjuk i frossa. Aguish, a. frossaktig. Ah, int. o! ack! Ahead, ad. hufvud,stupa. Aheight, ad. högt uppe. Aid, 8. bjelp, bistånd, understöd; sub. eidtåh V, a. hjdp», bistå, -aot,. 10 Aider Allknowing a. hjelpande. -er, 8. hjelpare. -16SS, a. hjelplös. Ail, V. a. plåga, besvära, -ing, a. Sjuklig. -ment, S. Sjukdom , opass- lighet. Aim, 8. sigte, mål, syftemål, ändamål. -, V. a. & n. sigta, syfta åt; gissa, -sight, 8. korn (på skjutgevär). Alf, 8. luft; aria; melodi; min. -, V. a. gifva frisk luft; vädra, torka. -gun, 8. väderbössa. -inOSS, 8. * liflighet; munterhet; lättsinnighet. -ing, 8. promenad, -pump, S. luftpump. -y, a. luftig; flygtig, lättsinnig. Ake, s. Ache. Akin (te), a. slägt (med). Alabaster, 8. alabaster. -, a. af ala- Alack, int. ack I o ve I [baster. Alacri||ous, a. glad, lustig, -ty, s. Aland, ad. på land. [glädtighet. Alarm, V. a. ularmera, oroa. -, s. alarm, härskri; väckare. -bell, s. stormklocka. , Alas, int. ack! Alate, ad. sist, nyligen. Alb, 8. messskjorta. Albeit, ad. fastän, ehuru. Albugo, 8. hvita starren. Albumen, s. äggvhita. Alcaid, 8. Alkad (domare i Spanien). Alchi||mist, S. alkemist, guldmakare. -my, 8. alkemi. Alcohol, 8. alkohol. Alcoran, b. koran. Alcove, S. alkov. Alder, 8. al (träd), -n, a. af al. Aiderman, s. ålderman, rådman. Ale, s. öl. -berry, s. äggöl. -dra- per , 8. krögare. -house, 3. krog, -knight, s. supbroder, -taster, 8. r ölpröfvare. -wife, 8. krögerska. Alee, ad. T. lovart. Alegar, s. ölättika. Alembic, 8. T. hatt på en destiller- Alength, ad. längs utmed. [panna. Alert, a. vaksam; liflig; lustig. -Hess, 8. glädtighet; vaksamhet. Algebra, 8. algebra. Algid, a. kali, frusen. -ity, -ness, S. kyla, frost., Algos, a. mycket kall. Allas, ad. T. annars, eljest. Alible, a. födande, närande. Alien, a. främmande. -, 8. främling, utländning. -able, a. öfverlåtlig; som kan afhändas. -ate, V. a. öfver- låta, föryttra, afhända sig. -ation, 8. öfverlåtelse, föryttring; kallsinnig- het. - of mind, vansinnighet. Alight, V. n. stiga af, ned, ur; flyga ner. Alike, a. lik, dylik. -, ad. lika, lika- som. -minded, a. likasinnad, lika- tänkande. Alim||ent, s. Föda, näring, -ental, -entary, a. födande, närande. -fin- tariness, s. näringskraft. -onious, a. födande, närande. -Ony, s. un- derhåll för hustrun vid äktenskaps- skilnad. Alive, a. lefvandc; munter, liflig. Alkali, 8. alkali, lutsait. - ne, a. al- kalisk. Alkohol, 8. alkohol. All, 8. allt; det hela, a, & ad. all, hel och hållen; alla, hvar och en; allt, alls, helt och hållet. - the bet- ter, så mycket bättre. -bounteous, -bountiful, a. allgod. -hail, int. lycka till! hel dig! -hallOW, 8. -SalntS, 3. pl. allhelgonadag. Allay, a. tillsats; lättning, mildring. -, V. a. uppspäda, blanda; minska; mildra. Allegation, s. anförande; andragei bevis. -ge, V. a. bekräfta, bevisa, anföra. -giance, 8. trohet, huld» skap. -giant, a. underdånig, hör- sam. -gorical, a. allegorisk. - go- rize, V. a. uttyda efter allegorisk mening. -gory, 3. allegori. - viate, v. a. lätta, lindra, -viation, S. lättnad; lindring. Alley, 8. gränd ; allé. Alli|lance, 8. förbund, vänskap. -ailt, 8. Förbundsbröder, -gate, V. a. för- binda. -gation, s. hopbindning. T. alligationsregel. -gator, 3. en art krokodil. - gature, S. band, för- bindning. Allknowing, a. ellveUnde. All merciful Ambassage 11 Allmorciful, a. allbarmhertig. Allocution, 8. tal till någon. Allo||dial, a. odal, frälse, -dium, s. odalgods, allodialgods. Alloo, V. a. upphetsa, tussa. Alloquy, 8. en persons tilltalande. Allot, v. a. utdela, tilldela, bestämma; bevilja, -ment, -tery, 8. invis- ning, utdelning; del, lott. Allow, V. a. gifva, anslå; erkänna; tillåta; tåla, -able, a. tillåtlig, bil- lig; giltig, -ableness, s. laglighet; billighet. -anCC, 3. underhåll, pen- sion, förplägning; mildhet; tillåtelse. Allpowerful, a. allsmäktig, allsvåldig. Allruling, a. allrådånde. Allspice, s. kryddpeppar. Allu||de, v. a. syfta på, hafva afseende på. -ding, s. hänsyftning. Allum, s. alun. Alluminor, S. illuminerare. Allu||re, S. lockmat. -, V. a. lura till sig; locka, fresta, -remeilt, 8. lock- bete, beto; behag, retelse, frestelse, -ring, a. intagande, förförisk. -sion, 8. hänsyftning, allusion, vink. -sive, a. syftande på. -vion, S. uppland- ning; tillandning, -vious, a. till- kommen genom tillandning. Allwise, a. aiivis. Ally, 8. förbundsbröder, bundsförvandt. -, V. a. förena, befrynda. Almanac, 8. almanach, kalender. Almigh||tinoss, 8. allmakt, -ty, a. allsmäktig. Almond, S. mandel. Almon||er, 3. almoseutdelare; hofpredi- kant. -ry, s. rummet der almosor ut- Almost, ad. nästan. [delas. Alms, s. pl. almosor. - house, s. fattighus, sjukhus, -man, s. almo- sehjon. Alnage, 8. mätning med aln. Aloe, s. aloeört. Aloft, ad. i höjden, högt uppe Alogy, S. orimlighet, oförnuft. Alone, a. & ad. ensam, allena; endast. Along, ad. jemnt med, längs utmed; all -, alltid; - with, med. Aloud, ad.'högt, med hög röst. Alow, ad. ned; nedåt. Alp, 3. Cell. Alphabet, 8. alfabet. -leal, a. alfa. Already, ad. redan. [betisk. Also, ad. äfven, också, likaledes. Altai', 8. altare, -age, 8. gåfvor på altaret. -Cloth, 8. altarduk. Alter, V. a. förändra, förvandla. -, V. n. ändra sig; forändras. - ation, 8. förändring; sinnesrörelse. -Cate, V. n. träta, tvista. - cation, s. tvist, träta. Alteni, a. verkande skiftevis. -acy, s. omvexlande verkan, -ate, a. vexel- vis, skiftevis. -, V. a. byta om, om- vexla. -ately, ad. vexeivis. -ation, 8. omvexling, oinskiftning. -ative, a. omvexlande. -, 8. val mellan två Although, C. ehuru, oaktadt. [saker. Alti||loquence, s. stormodigt tal. - me- try, S. konsten att mäta höjder. -SO- nant, -sonous, a. högljudande. -tude, S. höjd; höghet. Altogether, ad. allt tillsammans; helt och hållet. Alum, 3. alun. - inous, a. alunaktig, Alutation, 8. garfveri. [alunhaltig. Alveary, S. bikupa, bistock. Alveolate, a. cellformig, cellulär. Always, ad. alltid, beständigt. Amability, 8. älskvärdhet. (ligt. Amain, ad. med all kraft; efterlryck- Amalgamation, S. förquickning. Amanuensis, 8. handsekreter; kopist. Amaritude, 8. bitterhet, stränghet. Amass, V. a. samla, lägga i högar. -ment, s. hop, hög. Amate, V. a. förvirra, förvåna. Amaze, S. bestörtning. -, V. a. för- skräcka, förvåna. - dly, ad. häpet, med förvåning. -dness, s. bestört- ning. -ment, S. förvåning; be- störtning. Amazing, a. förvånande, öfverraskånde. Amazon, s. sköldmö, amazon.' Ambages, 3. omsvep, undflykt. Ambagious, a. mångordig, vidlyftig. Ambassa||dor, 3. ambassadör, sände- bud. -dress, S. ambassadris. ~8C>. 8. ambassad, gesandtskag. 12 Amber Anathema Amber, s. bernsten. -, a. af bcrn- sten, -gris, 8. ambra. Ambidex||ter, a. tvehändt. -, S. be- dragare, lagvrängare. - trOUS, a. bedräglig, full af svek. Ambient, a. omgifvande, innefattande. AmbigU, 8. blandning, miskmask. -ity, -ousness, S. tvetydighet. -OUS, a. tvetydig, tvifvelaktig, oviss. Ambi||10gy, 8. tvespråk, tvetalighet. -loquous, a. tvetalig. -loquy, s. tvetydigt talesätt. Ambit, - ude, 8. omkrets. Ambitl||on, 8. äregirighet, ärelystnad. -OUS, a. äregirig, ärelysten. Amb||le, s. passgång. -, V. n. gä pass; vackla, -ler, 8. gångare. -ling, a. gående i pass. -lingly, ad. i pass. Ambrosia, 8. gudaspis. -1, a. am- brosisk. Ambry, 3. litet skåp, hörnskåp. Ambs-ace, 8. essor-all. Ambula||tion, S. kringvandring. -tory, a. kringvandrande. Ambush, Ambuscade, s. bakhåll; försåt. -ed, a. pä lur, i bakhåll, -ment, s. bakhåll. Ambust, a. förbränd; skollad. -ioil, 8. bränning, skollning. Ameliorate, V. a. förmildra, förbättra. Amen, int. amen! Amenable, a. ansvarig; foglig, villig. Amenage, V. a. handhafva. Amenance, 3. uppförande, förhällande. Amend, V. a. förbättra, rätta. -, v. n. komma sig före, -able, - atory, a. straffbar; som kan förbättras, -ment, 8. förbättring. - S, 8. vederlag, ersätt- ning, upprättelse. Amenity, S. behaglighet, täckhet. Amerce, v. a. pliktfälla, -ment, s. plikt, penningböter. Amethyst, s. ametist Amicable, a. vänlig, älskvärd, inta- gande. -ableness, 8. älskvärdhet. -Cable, a. vänlig, gunstig, artig, -cableness, -cability, s. vänlig- het, fmitbRhst. Amid, ÄnHdst, midli. Ibland; Amiss, ad. illa till pass, otjenligt, obe. hörigt. -1011, 8. förlust. Amit, V. a. mista, förlora. Amity, 8. vänskap, endrägt. Amma, 3. abedissa; T. bräckband. Ammunition, s. krigsförråd. -bread, 8. kommissbröd. Amnesty, s. tillgift, amnesti. Amomum, 8. ingefära; kardemumma. Among, Amongst, pr. ibland. AmorOUS, a. kär, kärlig, Öm, föräl* skad. -ly, ad. kärligen. -DCSS, 8. ömhet, kärlighet. AmÖrt, a. dyster, bedröfvad, försagd. -ize, v. a. döda (en skuld). Amount, 8. summa, belopp. -, U. n. stiga till, belöpa sig. Amour, s. kärlekshandel, kärleksintrig. Amove, V. a. undanrödja, flytta. Amphib||ious, a. amfibisk. -ologi» Cal, a. tvetydig, dunkel. -ology, 8. tvetydigt tal. Ample, a. vid, utsträckt, vidlyftig; frikostig. -DCSS, 3. vidlyftighet; fri- kostighet. Ampli||ate, V. a. utvidga, utbreda, -ation, -flcation, S. utvidgning, -fy, V. a. utvidga, utsträcka; lägga sig vidt ut. -tude, s. storhet, rym- lighet, öfverflöd; värdighet. Amply, ad. öfverflödigt; frikostigt. Ampilta||te, V. a. afskära, afsäga (en lem), -tion, 8. (ett bens) afskäming, afsägning. Amu||se, V. a. roa; uppehålla. -S6» ment, s. tidsfördrif; uppehåll. -sing, -SIVC, a. rolig, roande. Amygdaline, a. lik mande). An, (framför en vokal) art. en, ett. Anabaptist, 8. vederdöpare. -cho» rete, s. eremit, -chronism, s. tidräkningsfel. -gram , S. anagram, -logical, a. likformig, -logy, S. likformighet, analogi; proportion, för- hällande. -lySiS, 8. analys; upp- lösning. -lytiC, a. analytisk; upp- lösande. -lyzé, V. Upplösa; ana. lysera. -rchical, ö, fegerlngslös, anarkisk, förvirrad, -fchy, å. anarki, n|«rlug«Wtheb »thema, bann, Anathematize Annunciation 13 bannlysning. - thematize, V. ai bannlysa, sätta i kyrkans bann. - to- mical, a. anatomisk. -tomist, s. anatomist. - tomize, V. a. anato- misera. -tomy, 3. anatomi. Äncest||or, 8. stamfader, ättefader. -ral, a. ärftlig; ifrån förfäderna. -ry, 8. anor, ätt. Anchor, s. ankar; ankare (mått). -, V. a. ankra. -, V. n. lägga sig för ankar, -age, 8. ankarplats; hamn- penningar. Anchoret, Anchorite, 8. eremit, Anchovy, 8. anjovis. (ensling. Ancient, a. gammal, urgammal. -, s. storflagg akter på ett skepp; fändrik. -ly, ad. fordom. -UCSS, 8. ålder; längre tjenstetid. -ry, 8. uråldrighet, fornålder, ålderdom. And, C. och, samt. Andiron, 8. brandjem; spisjcrn. Androgyn, 8. tveköning. Anecdote, S. anekdot. Anemone, s. sippa. An-end, ad. rätt upp och ned. Anent, pr. rörande, angående; midt- Anew, ad. å nyo, återigen. (emot. Aufractyuous, a. krokig, -uousness, 8. krokväg, fullhet af omvägar. -Ure, s. irrgång. Angel, s. ängel, -ic, -ical, a. äng- lalik, himmelsk. Anger, 8. vrede; smärta af en sårnad. -, V. a. förarga, uppreta, förtörna. -ly, ad. i vredesmod. Angle, 8. vrå; vinkel; metkrok. -, V. a. fiska med metspö, meta. -r, 8. fiskare med reef, inetare. Anglicism,. 3. engelskt talesätt. Angling, s. metning. -line, 8. met- ref. -rod, 3. metspö. AngOr, 8. smärta, plåga. Angry, a. ond, vred, förbittrad. Anguish,, s. ängslan, ångest. -ed, a. ängslig, tröstlös. Angular, a. vinklig, kantig, -arity, 3. kantighet. - amess, 3. vinklig- het. -ated, -OUS, a. vinklig. Angust, a. trång, -ation, 8. in- skränkning, hopträngning; trångmål. Anhela||te, v. n. flämta, -tion, s. flåsning, flämtning. Anhelose, a. andtruten, flåsande. Aniented, a. tillintetgjord. Anight, ad. nattetid, om natten. Aniniadver||sion, 8. anmärkning; till- tal, förebråelse. -sive, a. som kan granska, -t, V. a. anmärka, öfver- väga; klandra, tadla. -ter, 8. tad- lare, bedömare. Animal, 8. djur, kreatur. -, a. djurisk. -Cule, s. insekt, litet djur. -ity, 3. lifskraft. Anima||te, a. lefvande. -, v. a. upp- lifva, uppmuntra, -ted, a. liflig, uppmuntrad. -tion, 8. upplifning; liflighet. -tive, 8. lifvande, upp- friskande. Animosity, s. häftig ovilja. Anise, s. anis. Anker, 8. ankare (mått). Ankle, s. fotknöl, ankel. Annal||ist, s. annalskrifvare. -S, 9. annaler, tidböcker. Anneal, V. a. inbränna färger i glas. Annex, s. tillägg. -, v. a. tillägga, bifoga. -ation, -lon, 8. bifogning, tilläggning. Annihtlayble, a. som kan tillintet- göras. -te, V. a. tillintetgöra, upp- häfva. -tion, s. tillintetgörande; ut- plåning, förstöring. Anniversary, a. årlig. -, 8. årsmots- dag, årlig åminnelsedag. Annota||te, V. a. anmärka, anteckna, -tion, 3. anmärkning, anteckning. Announce, V. a. förkunna, kungöra. AnilOy, V, a. skada; besvära; föro- lämpa. -, -ance, 8. skada, åverkan; oförrätt; förtret. Annuljal, s. årlig, -ally, ad. årligen, -itant, 8. som har en årlig ränta, -ity, 3. årlig ränta, lifstidsränta. Annul, V. a. upphäfva, kassera, -ar, a. ringformig. - et, 8. liten ring. -ment, 3. återkallande. Annumera||te, V. a. upptaga i anta- let; innefatta. -tion, 3. tillräkning. Annunciå||te, v. a. förkunna, -tion, 8. bebå delse. 14 Anoint, Apostasy Anoint, v. a. smörja. Anomalous, a. oregelbunden. -ly, 8. afvikelse från reglor. Anon, ad. genast, strax. Anonymous, a. anonym, namnlös. Another, a. annan, annat. Ansated, a. försedd med handtag. Answer, 8. svar. -, v. a. & n. svara, besvara; gå i borgen för; redogöra; stämma öfverens med. -able, a. ansvarig ; öfverensstämmande; jemngod. -ableness, 8. enlighet, ansvarighet. An't, c. om så vore. Ant, 8. myra. -hill, -hillock, s. myrstack. -lion, 8. myrlejon. Antagonist, s. motståndare, -nize, V. n. tvista. Antecedent, a. föregående, -dent- ly, ad. främst, förut. -BSOr, 8. föregångare. Ante||chamber, 8. förmak, -cursor, 8. förelöpare, -date, V. a. sätta äldre datum på. -meridian, a. hö- rande till förmiddagen, -past, 8. försmak. -penult, s. stafvelsen näst före de två sista. -pone, V. a. sätta framföre; föredraga. Anterior, a. föregående; förre, äldre, -ity, s. företrädesrätt. -ly , ad. förut. Allthem, 8. hymn, helig sång. Anthology, 8. blomsterplockning, an- tologi. Antic, a. gammalmodig; narraktig. -, 8. antik; narraktighet. -, V. a. göra narraktig. Antichrist, s. antikrist. Anticipate, V. a. göra förut; före- komma ; upptaga på förhand. -tion, 3. förekommande; försmak. Anti||COUrtier, S. uppriktig man; hof- fiende. -dotal, a. verkande såsom motgifti -dote, s. motgift. -mony, 8. antimonium, spetsglans. -nomy, 8. motsägelse mellan tvenne lagar. -pathy, s. naturlig motvilja, afsky. -podes, 8. pl. antipoder. -pope, s. motpåfve. -quarian, -quary, a. gammal. -, 8. fornälskare, anti- qvarie. -quate, v. a. afskaffa, upp- häiva. -quatedness,.8. föråldring, -QUation, 8. afskaffande. - QUO, a. antik, uråldrig, gammalmodig. -, 3. fornlemning, antik. - quenCSS, 8. ålderdom. -quity, 8. forntid; forn» lemning. - SCOl'butic, 8. medel mot skjörbjugg. »-Spasmodic, a. kramp» stillande. -thesis, 8. antites, mot» sats, -type, 5. T. motbild. Antre, 8. håla, grotta. Anvil, 8. städ, smedjestäd. Anxj|]ety, 3. ångest, bekymmer, ängs- lan. -ferOUS, a. ängslande. -OUS, a. ängslig, bekymrad, orolig. -OUS- nOSS, 8. ängslan, bekymmer. Any, a. någon, något; hvar och en, hvem som helst, v thing, allt. - where, nagorstädes, öfverallt. ApaCO, ad. fort, hastigt. Apart, ad. afsides, för sig sjelf. -ment, 8. rum. Apathy, 8. känslolöshet. [apa. Ape, 8. apa; efterapare. -, V. a. efter- Apeak, ad. T. rätt upp och ned. Apepsy, 8. oförmåga att smälta maten. Aper, 8. efterapare. Aperi||ent, -tive, a. afförande, pur- gerande. Apert, a. öppen. -ion, 8. -öppning, öppen väg. -ness, 8. öppenhjertig- het. -Ute, 8. öppning. Apex, s. spets, topp. Aphori||sm, s. lärosats, -stical, a. aforistisk. Apiary, 8. bikupa, bihus. A-piece, ad. till mans, hvar för sig, särskilt. Apish, a. apaktig, löjlig, narraktig, -ness, 8. tokrolighet, narraktighet. Apo||dictical, a. öfvertygande, klar. -loger, -logist, 3. försvarare, -logetic, -logetical, a. försvå, rande. -logize, V. a. författa en försvarsskrift; försvara. -logue, 3. lärorik fabel. -logy, 8. försvar, ur- säkt. -phthegm, s. tänkespråk. -plectic, -plectical, a. fallen för slag; tjenlig emot slag. -plcxed, a. rörd af slag, -plexy, s. slag, slagfluss. -stasy, 8. affall från Apostate Approbation 15 kristna religionen. - State, 8. af- failing, -statical, a. affaiiig. -sta- tize, V. n. affalla ifrån religionen, -stemate, v. n. bulna. -steme, 8. böld. -stle, s. apostel. - stle- Ship, -Stolate, s. apostlaembete. -Stolle, -Stolical, a. apostolisk, -strophe, s. apostrof, -thecary, 8. apotekare. Appal, v. a. försträcka, skräma. -ment, 3. förskräckelse. Appa||nage, s. lifgeding. -ratus, s. apparat, verktyg. -rel, S. kläder, drägt; ståt. -, V. a. kläda, utrusta, -rent, a. uppenbar, ögonskenlig. -rently, ad. förmodligen. - rent- neSS, 8. tydlighet, ögonskenlighet. -rition, s. syn, uppenbarelse. - ri- tor, s. pedell. Appeach, V. a. anklaga; förebrå. -meut, 8. anklagelse, beskyllning. Appeal, 8. vädjande; tilltal. -, V. n. vädja, appellera. - an t, -er, 8. vädjande. , Appear, V. n. synas, visa sig, uppen- bara sig; inställa sig. -ance, S. ut- seende, sannolikhet, trolighet. Appeasable, a. försonlig, -se, v. a. tillfredsställa; blidka, försona, -se- men t, 3. försoning; tillfredsställelse. Appell|lant, 8. vädjande; kärande. -ate. s. svarande. -ätion , s. be- nämning; T. vad. -atory, a. hvad som tillhör vad. -ee, 8. anklagad; svarande. -OF, 8. angifvare. Append, V. a. vidhänga, fästa vid, tillägga, -age, S. bihang, tillbehör. -ant, a. tillhörande; underlydande. -, s. tillhörighet, bihang. -icate, V. a. bifoga. - ication, s. bifogning, tillsats. - ix, 8. bihang, tillägg. Apperlfceive, V. a. bemärka, erkänna, -tain, V. n. tillhöra, lyda under, -tainment, s. tillbehör, -tenance, S. tillhörighet. -tinent, a. tillhörig. Appe||tence, -tency, s. lust, begär. -tibility , S. behaglighet. - tible, a. begärlig, aptitlig. -tite, 8. be- gärelse, passion; matlust, aptit. -ti- tion, 3. begär. t Applaud, V. a. klappa händerna St* bifalla. Applause, 8. handklappning, bifall. Apple , 8. äple; ögonsten. -COF6 , t kärnhus i äplen. -tree, 3. äpleträd. -WOinan, 8. månglerska, som säljer äplen. Applicable, -cable, a. användbar. -ance, s. användning. -cability, -cableness, 8. användbarhet. -ca- ble, a. lämplig, användbar. -ca» tion, 3. ansökning; tillämpning, flit, -cative, a. tillämpande, -catory, a. användande; praktisk. Apply, V. a. tillämpa; använda; vinn- lägga sig om. Appoiut, v. a. bestämma, utnämna, förordna, utrusta. -ment, 8. befall» ning; beställning, årl igt underhäll• öfverenskommelse; kommission; anvis- ning. Apportion, V. a. dela i riktiga lotter, -ment, 3. jemn delning, skifte. Appo||se, V. a. lägga på, ställa på; pröfva; ansätta med besvärliga frågor. -Site, a. tjenlig; passande. -Site- ness, S. öfverensstämmelse. -Sition, 8. påsättning, tillsats. Appraise, v. a. värdera, -ment, s. värdering, taxering. -r, 8. värderings- man. Appreciate, v. a. värdera, estimera, taxera. -liend, V. a. gripa, häkta; frukta; fatta, begripa. - heiisible, a. begriplig, fattlig. - hension, 8. begrepp, fattningsgåfva; farhåga, miss- tanke; arrestering. - liensive, a. snarfyndig, läraktig; rädd, misstänk- sam. -hensiveness, S. fattnings- gåfva. Apprentice, 8. lärling, lärjunge, lär- gosse. -, V. a. sätta i lära, -ship, 8. lärotid. __ [estimera. Apprize, V. a. underrätta; värdera, Approach, 8. annalkande, ankomst. -, V. a. närma. -, v. n. nalkas, komma närmare, -able, a. tillgänglig. -less, a. otillgänglig, -ment, 8. nalkning, annalkning. Approbation , s. bifall^ bistånd. 16 Appropinquate Areotic -pinquate, v. n. nalkas, komma närmare, -portioned, a. propor- tionerad. - priate, v. a. tillegna sig; anslä. -, a. egentlig; tjenlig, pas- sande. -priateness, s. lämplighet. -priation, 8. tillegnelse, tillämpning. -vable, a. som förtjenar bifall. -val, -vance, s. bifall, -ve, v. a. gilla, bifalla, samtycka; bekräfta, -ment, / 8. gillande, bifall. Approximate, V. n. nalkas," träda närmare. -, a. nära; nästbelägen; nästkommande. - tion, 8. annalkning. -tive, a. nära liknande..nalkande; ungefärlig. Appulse, S. vidröring. _ Apricate, v. a. sola, torka'RJr'solem Apricity, 8. solsken, solvärme. !April|C0Ck, -cot, aprikos April, a. April. Apron, 8. förkläde, förskinn.^-edj a. försedd med förkläde. -man, 8. / handt verka re. Apt, a. skicklig, tienlig;" hågad," fallen för. -itude, -ness , 8. skicklighet, / benägenhet, fallenhet. Aqua-fortis, 8. skedvattenA Aquatic, a. vn växer och lefver i [ vatten. Aque||duct, 3. vattenlcdnmgr7>0US, a. vattenaktig, vattig. Aquiline, a. krokig, örnbk (om näsap). Aquilon, 8. nordanvind. Aquose, a. vattenaktig, vattig^ Arable, a. plöjbar. AraC, 8. rack, arack. Araneous, a. lik spindelväf. / Ara||tion, s. plöjning. - tQTg»" GT hö- i rande- till åkerbruk. , Arbälist, S. armbost. A Arbiyter, 8. skiljesman, goa man. -trable, a. egenvillig; oinskränkt, -trage,. 8. en skiljemans dom. -tra* riness, s. egenmäktighet. -trarious, a. egenmäktig. -trary, a. oinskränkt; despotisk, godtycklig. - träte, v. n. döma efter godtfinnande; afgöra. -tra- tion, s. dom, utslag. -trätor, S. skiljesma» Arboreous, a. trädaktig. i Ar boret, s. buske. Arbour, 8. lusthus af växande löfträd, löfhvalf. . ArbullsclOj^a. buske.^ -stine, a. buskartad. -te, 8. smultronträd, ju« dekersbär. Arc, 8. båge; cirkelskärniag, segment. Arcade, 8. arkad. Arcanum, s. okändt läkemedel. Arch, 8. hvalf, hvalfbåge. -, V. a. hvälfva, bygga hvalf. -, a. (i sam. mansättn.) stor, ertz, elak, -angel, 8. erkeängel, öfverängel. -bishop, s. erkebiskop. -bishoprick, 8. erke. biskopsdöme, erkestift. - duell CSS, 8. erkehertiginna. - duke, 8. erkehertig. -dukedom, S. erkehertigdSme. Arched, a. hväifd- Archer, s. bågskyxt. -y, c. bägskjut- Archetype, s. urbild. [ning. Archiepiscopal, a. erkebiskoplig. Architect, S. arkitekt, byggmästare.' -ive, a. som tillhör byggningskonstén. -ure, 8. byggningskonst. Archives, 8. pl. arkiv. „-vist, & arkivarie. Archminister, s. premierminister. Archness, S. ondska, skalkaktighet. Archpriest, s. prost. Archwise, ad. i hvalf-form. Arc||tation, S. inskränkning; samman- tryckning. -tie, a. nordlig. Arcua||te, v. a. böja hvälfva. -, a. hvälfd. -tion, s. krökning, hvälfning. Arcubalister, S. armbostskytt. Ard||ency, 8. hetta, häftighet, ifver. -ent, a. bet, häftig, ifrig. -01", 8. ifver, häftighet, passion, -uity, s. höjd; svårighet. -UOUS, a. svär; mödosam; hög. -UOUSness, S. svå- righet; trägenhet. Are, v. a. plöja. \ Area, S. öppen plats; yta. Aread, Arced, v. a. råda, vama. Areek, a. rökande, ångande. Are||faction, s. torkning, -fy, v. a. torka, -naceous, -nose, a. san- dig. -nulOUS, a. full med smSsand. Areo||meter, s. luftmätare -tic, a svettdrifvande, Argent Arrogate 17 Argent, a. siifverfärgad. -ation, s. försilfring. -ine, a. hvit, silfver-. -ry, s. silfverkärl. Argil, 8. krukmakarlera. -laCCOUS, -lOUS, a. leraktig. Argue, V. a. & n. strida, disputera, motsäga; bevisa; resonera. -T, 8. som disputerar etc. Argument, 8. argument, bevis; inne- håll. -al, a. bevisande, -ation, 8. bevisning; resonering. -ative, a. öfvertygande, bevisande. -ize, V. n. disputera. Argute, a. spetsfundig, skarpsinnig. -ness, 8. skarpsinnighet, klyftighet. Aria, 8. aria, melodi. Arid, a. torr, förtorkad. -ity, 8. torr- het, torka. Arietate, v. n. stångas, stötas. Aright, ad. rätt; i ordning; väl; rik- tigt; just. Ariolatlon, 8. förutsägelse, spådoms- konst. (yppa sig. Arise, V. n. stiga upp; uppkomma, Aristocra||cy, 5. aristokrati, -t, 3. aristokrat, -tiC, - tical, a. aristo- kratisk. Arithmetic, S. räknekonst, -al, a. aritmetisk. -ian, S. räknemästare. Ark, s. ark. Arm, 8. arm; stor gren; arm af en sjö ell. flod; * styrka, arms, pl. vapen. -, v. a. väpna, utrusta. -, v. n. rusta sig till krig. -ada, 8. flotta. -amcnt, 3. sjöxustning; krigsrust- ning. -amentary, s. tyghus, -ature, b. harnesk, rustning. -chair, 3. länstol. Armen||tal, -tine, a. som tillhör en boskapshjord. Armgauut, a. klen, försvagad; slan- Armhole, s. armhåla. [kig. Armi||ferous, -gerous, a. bevarad. -ng, 3. beväpnande, rustning. - po- tence, s. krigsmakt, -potent, a. mäktig i krig, tapper. -Stice, S. va- penhvila^ittillestånd. Armlet, S. armband. Arm||orer, -mourer, s. vapensmed. -Orial, a. hörande till vapen. -, 6. Englisch-Swedish Diet,, vapenbok. -Orist, 8. som förstår heraldiken. -Ory , 3. adlig sköld, heraldik; tyghus, rustkamrffare. - OUT, 8. rustning, harnesk. -OUrbearer, 8. vapendragare. Armpit, 8. armhåla. Army, 8. krigshär, armé. Aroma||tic, a. aromatisk, -tics, a. pl. kryddor. -tize, V. a. krydda. Around, pr. & ad. omkring, rundt omkring. Arouse, V. a. väcka, uppväcka, upp- Arow, ad. i en rad. (muntra. Aroynt, i. bort! undan! Arquebu|lse, s. bössa med hjullås; skråbössa. -Sier, 3. bösseskytt. Arrack, 8. arack. Arraign, v. a. anklaga, sätta i ord- ning. -ment, 8. stämning, ankla- gelse. Arraiment, 8. klädning, klädsel. Arrange, V. a. sätta i ordning, bringa i skick, -ment, 8. anordning, in- rättning, ordning, förlikning. Arrant, a. stor; ertz-, erke-. - knave, illistig skälm. Arras, 8. tapet, tapetsering. Array, S. klädning; ordning. -, V. a. kläda, utrusta; ställa i ordning. Arrear, ad. efteråt. -, -age, s. åter- stod af en skuld. Arrect, a. rak, rät; uppmärksam. ArreptitiOUS, a. undandragen, från- ryckt. Arrest, 8. arrest; beslag., -, V. a. arrestera, fasthålla; hindra. Arret, 8. dom, utslag. Arride, v. n. skratta, småle åt. Arriero, s. eftertroppar. -ban, 8. adelsfanan, -fee, -flef, s. under- län. -guard, S. arriergarde. Arrighted, a. förbättrad. Arrision, 8. åtlöje, begabberi. Arrival, 8. ankomst, -vance, a. främmande, sällskap på besök. -ve, V. n. anlända, ankomma, hinna till. Arrode, v. a. gnaga, fräta. Arro||gance, -gancy, s. förmätenhet, högmod, inbilskhet. -gant, a. in- bilsk, högmodig. -gate, V- Q, tiU- 18 Arrogation Assailant välla sig; högmodas. -gatiOU, 8. tillvällning. Arrosion, 8. frätning, gnagning. Arrow, s. pil. -y, a. bestående af pilar; hvass som en pil. Arse, S. sätet, ändan. Arsenal, S. tyghus, arsenal. Arsenic, s. arsenik. Art, 8. konst, kunskap; handtverk. \ Artenfisia, 8. gråbo. Artery, s. pulsåder. Artful, a. konstig; skicklig, listig. -ness, s. skicklighet, list. Arthri||tic, -tical, a. giktaktig, -tis, 3. gikt. Artichoke, 3. ärtskocka. Arti||C10, 5. artikel, led, hufvudpunkt; del (af en skrift etc.); sak. -, V. a. uppsätta ell. afsluta kontrakt; uppsätta vissa artiklar. -Culate, V. a. tyd- ligen uttala orden; göra vilkor. - CU- lately, ad. tydligen, -culation, 8. ledgång; ordens sammansättning. -flce, 8. konst; bedrägeri, svek, -fleer, 8. handtverkare, konstnär; påfinnare. -fleial, a. konstig, konst- lad. -flcialness, 3. konstrikhet, konst. -ficious, a. konstig. Artillery, 8. artilleri. Art||isan, 3. handtverkare, konstnär. -istj s. konstnär. -less, a. okonst- lad; beskedlig. Actuate, v. a. slita led från led. Arundineous,'a. rörbevä^t. As, ad. & C. såsom, som; likaså; ef- ter. - for, angående.' _ - soon -, so snart som. [vindt. Ascaunce, Ascaunt, ad. tvärsföre, Ascend, v. n. stiga upp', gå upp. -, V. a. bestiga, -able, a. som kan bestigas. - ant, 8. höjd, öfverlägsén- het. -, a. uppstigande; öfverlägsen. -ency, s. öfverlägsenhet, inflytelse. Ascension, s. uppstigande; himmels- färd. -day, 3. Christi himmelsfärdsdag. Ascent, 8. höjd; stigande i höjden. Ascertain, V. a. förvissa, stadfästa, bekräfta; bestämma. - ment, 8. viss regel; försäkran, bekräftelse. Ascetic, a. uppbyggelig. -, 8. eremit. Ascitic» a. vattensiktig. Ascri||bable, a. tiiiskriflig. -b©, v. a. tillskrifva. -ption, 3. tillskrifvande. -ptitious, a. tillekrifven. Ash, 8. ask (träd). Ashame, v. a. göra flat, -d, a. flat; förvirrad. Ashes, 8. pl. aska. (sten. Ashlar, 8. stor huggen sten, bruten Ashore, ad. i land; på stranden. Ash-pan, 8. askrum. -Wednesday, s. askonsdag. -y, O. askig, askgrå. Aside, ad. på sida, afsides. Asi nary, Asinine, a. åsneaktig. Ask, V. a. begäfa, äska, fordra; fråga. Askance, Askaunce, Askaunt, ad. tvärsföre, snedt, åt sidan; skeft.- Asker, S. frågare; vattenödla. Askew, ad. skeft; tvärsföre. j Asking, 8. frågan, begäran. Aslant, ad. på sned; på en sida. , Asleep, ad. sofvande, i sömn; domnad (om foten). Aslope, ad. tvärsföre, sluttande. Asp, 8. esping (orm); asp (poppel). Asparagus, 8. sparris. Q Aspect, 8. aspekt, utseende, min; Ssyn. -, V. a. beskåda, betrakta. ion, 8. beskådning; syn, anblick., Aspen, s. asp. Äsper, a. skroflig, ojemn.'-ate, v. a. göra skroflig, ojemn. -ity, 8. ojemn- het, skarphet, grofhet; stränghet, -na- tion, 8. förakt. -OUS, a. sträf, ojemn; sträng. -S6, V. a. bestänka; * skymfa, smäda. -sion, 8. bestänk ning; * smädelse, förtal. Asphodel, s. asfodillrot. Aspic, a. esping (orm). Aspirjjant, s. ansökare, kandidat. -at©, V. a. uttala med starkt ljud. -, S skarp accent, -ation, s. skarpt ut- tal ; • ifrig önskan; trängtan. -6, V. n. blåsa på; eftersträfva. - Oment. s. eftersträfvande, åtrå. Asportation, s. bortförning. Asquint, ad. åt sidan, snedt. ASS, S. åsna; * dumhufyud. Assail, V. a. anfalla, angripa. -ant, S. angripa rö . Assassin A strict! ve 19 'Assassin, s. lönmjrdaoe. -ate, v. a. lönmörda. -atioil, s. lönmord. ÅSSätion, 8. stekning. Assault, 3. anfall, storm, angrepp. -, V. a. anfalla, angripa, bestorma. Assay, 8. försök, prof. -, V. a. för- söka, probera. -er, 8. myntproberare. Assecu||rance, s. försäkring, -re, V. a. försäkra. -tion, 8. förvärfvande. Assemblage, 8. s*mmanfogning, sam- ling; församling. -ble, v. a. för- samla. -, V. n. komma tillsammans, samlas, -bly, 3. församling, samling, assemblé. Assent, 8. samtycke, bifall. -, v. n. samtycka, bifalla, gilla. - atioil, 8. samtycko; smicker; artighet. -ator, 5. smickrare. -atory, a. smickrande, -er, b. som ger bifall. -ment, 8. samtycke, bevillning, bifall. Assert, v. a. påstå, förfäkta, försvara, bevisa. -lon, 3. påstående, bekräf- telse. -ive, a. bekräftande; befäl- lande. -Or, 8. försvarare. -Ory, a. bejakande. Asserve, V. a. bistå, understöda. ASSOSS, V. a. taxera; beskatta, -able, a. skattskyldig. -ion, s. bistånd, -ment, 3. taxering; beskattning. -Or, / 8. assessor, bisittare ; taxeringsman. Assets, 8. pl. efterlemnad egendom, hvarmed skuld skall betalas. Assever, -ate, V. a. försäkra, betyga, bekräfta, -ation, s. högtidlig be- "kräftelse. Assidu||ity, 8. trägenhet, flit, oförtruten- het. -OUS, a. trägen; flitig. -OUSly, ad. träget, flitigt. Assign, V. a. uppdraga, bestämma; be- fullmäktigaf anvisa. -atlOU, 8. in- visning, anvisning, assignation. - ee, 8. fullmäktig. -er, 8. anvisare. - ment, 8. uppdragande, anmodan. Assimila||te, V. a. göra lika, likna. -teneSS, 8. likhet, -tion, 8. brin- gande till likformighet. Assiinu||late, V. a. förställa sig, låtsa. -lation, 3. förställning. Assist, V. a.,bistå, hjelpa. -, V. n. bivista. -Bnce, s. hjelp, bistånd. -ant, s. hjelpare; medhjelpare. -, a. bjelpande- Assize, 3. session; jury; förordning; taxering, taxa. -, v. a. fastställa, anordna ; taxera. -r, 8. justerare. AsSOCia|jble, a. umgängsam. - te, s. bolagsman, kamrat. -, a, förbunden. -, V. a. taga sällskap; bifoga. -, V. n. ingå bolag med; förena sig. -tion, 8. förening, förbund, bolags ingående; handelssällskap; förbund. Åsson||ance, 8. lika ljud; rinn -ant, ■ a. likljudande; rimmande. Assort, V. a. sortera; utsöka. -ment» 8. sortering; sortement. Assuage, V. a. mildra; lindra, till.' fredsställa, blidka; stilla. -niCnt, 8. mildring, lindring. Assuasive, a. lindrande, mildrande. Assue||factiou, s. tillväning; vana. -tude, 8. vana, plägsed. Assume, v. a. & n. antaga, Stag» sig; tillegna sig, tillvälla sig.' Assunipt, 8. orättmätigt tillvällande? -iOU, 8. Stagande, antagande; Jung- fru Marie himmelsfärd, -ive, a. för- utsatt. Assu|]rance, 8. trygghet, visshet; oblyghet; säkerhet; assekurans. -1'0, v. a. försäkra, förvissa, -redly, ad. visserligen, ofelbart. -reduCSS, 8. visshet, säkerhet. -rer, s. försäkrare, assuradör. Aster, 8. stjerriblomma, aster. Asterisk, 8. liten stjerna (i böcker). Asterism, 8. konstellation, stjernbild. Astern, ad. T. akterifrån, akterom. Asthma, s. andtäppa. Astipula||tO, V. a. bevilja, samtycka, -tion, 8. öfverenskommelse. Astonish, V. a. förvåna, förfära, -men t, 3. förvåning, bestörtning. Astound, v. a. döfva. Astraddle, ad. grensle. Astral, a. stjernlik, stjernig. Astray, ad. vilse. Astrict, V. a. sammandraga. -1011, 8. sammantryckning, sammandragning, -ive, a. sammandragande, förstop- pande. 20 Astride Attrahent7 Astride,ad. grcnsle. Astringe, V. a. sammandraga, för- stoppa. -ncy, 8. sammandragande egenskap, förstoppning. -nt, a. kärf, sammandragande. -r, 8. falkenerare. Astrologer, -logian, s. astrolog, ' stjerntydare. -logical, a. astrolo- gisk. -10gy, 5. astrologi, stjerntyd- ning, -nomer. S. astronom, stjern- kunnig. -HOmiCal, a. astronomisk, -nomy, B. astronomi, stjernkunnig- Astun, V. a. döfva. . [het. Astute, a. listig, slug. Asunder, ad. sönder, ätskils. Asylum, 3. fristad, tillflyktsort. Asymmetry, s. brist pä symmetri. At, prp. i, hos, vid, pä, för, till etc. - home, hemma. - all, ens, alldeles. Atchieve, s. Achieve. Ate, imp. af to eat. Athei||sm, 8. ateisteri, gudsförnekande. -St, 8. ateist. -stical, a. ateistisk. Athirst, a. törstig. Athle||té, 3. kämpe, fäktare. -tie, a. ' kämpalik, stark. [snedt, förryckt. Athwart, ad. tvärs öfver, tvärsigenom; Atilt, ad. lutande, pä hällningen. Atlas, 8. atlas (samling af landkartor); ett slags sidentyg. AtmOSphe[jre, s. atmosfer, dunstkrets. • -lical, a. atmosferisk. Atom, s. atom, solgrand. Aton||e, V. a. försona, blidka, ersätta. -ement, 8. försoning, ersättning. -1c, a. förslappad, kraftlös. - y, 8. slapphet, slakhet. Atop, ad. i toppen, ofvanpä. Atra||bHarious, a. gallsjuk ,tneiarv kölisk. -bilariousness, 8.melan- koli, svärmodighet. -mental, -men- tOUSj a. svart som bläck. Atroljcious, a. hisklig, skändlig. -city, 3. gruflighet, grymhet. Atrophy, 8. tränsjuka, tvinsot. Attach, v. a. gripa, arrestera; seqve- strera; vinna nägon pä sin sida. -ment, s. tillgifvenhet, aktning; häktning, arrest; qvarstad. Attack, s. anfall, storm. -, V. a. an- gripa, anfalla. Aitagen, 3. orre, orrhöna. Attain, V. a. träffa, hinna upp, emit -able, a. upphinnelig; som man kan nä. -der, s. öfverbevisning; skara, fläck; anklagelse, -ment, 8. erhäl- lande; talang. Attaint, 8. skamfläck. -, V. a. för- vinna till ett brott; besmitta, fläcka. -ment, s. öfverbevisning; skymf. -Ure, 8. skamfläck, skymf; smitta. Attaminate, V. a. befläcka, förderfva. Attemper, V. a. temperera, mildra; passa tillsammans, -ate, V. a. bringa i behörig proportion. Attempt, 8. företag; anfall; försök. -, V. a. företaga, försöka. - able, a. blottställd för anfall, -er, 8. frestare, angripare. Attend, V. a. & n. gifva akt pä, upp- märksamt ähöra; tjena; uppvakta; bivista; vänta. -anCO, 8. uppass- ning, betjening, uppvaktning. -ailt, 8. tjenare, som uppvaktar etc. -, a. underlydande, -er, 3. följeslagare, kamrat. Attent, a. uppmärksam, aktsam. -atO, 8. olagligt tilltag. -ion, 8. uppmärk- samhet. -ive, a. uppmärksam. - ive* ly, ad. uppmärksamt. -iveness, 3. uppmärksamhet ,(pä nagot). Attenua||tO, V. a. förtunna; förminska, -tion, 8. förtunning. Atter, 8. etter. Atterate, V. a. förbruka, förnöta, Atterration, 8. upplandning. Attest, V. a, betyga, bevittna. -ation, 8. betyg; bevittnande, -er, 3. vittne. AttigUOUS, a. närgränsande, vidrörande. Attillge, V. a. lätt vidröra. Attire, S. prydnad; kläder. -, V. a, pryda, utstoffera, päkläda. Attitude, 8. ställning, attitud. Attollent, a. upplyftande. Attorney, 8. fullmäktig, prokurator, advokat. -, V. n. vara prokurator ell. fullmäktig. Attract, V. a. draga till sig; locka, öfvertala. -ion. s. dragningskraft; lockning. -ive, Attrahent, a. dra- gande; lockande, remand?, Attrap Avenger 21 Attrap, V. a. päkläda, smycka. AttrectatlOn, 8. handterande. Attlibu||te, 3. egenskap; symbol, kän- netecken, attribut; godt rykte. -, v. a. tillägga; tillskrifva, tillegna, -tion, 3. tillegnande; anmodan. Attri||te, a. afnött, sliten, utsliten, -tion, 8. gnuggning; nötning; än- ger af fruktan för straff. Attune, V. a. stämma (ett instrum.). Atwain, "ad. i tu, i sönder. Atween, Adwixt, ad. & prp. emel- Auburn, a. mörkbrun. [lan. Auction, s. auktion. -, V. a. sälja pä auktion. - eer, 8. auktionist. Aucupation, s. fägellänge. Audaci||ous, a. djerf, oförvägen, till- tagsen. -OUgness, 3. oförskämdhet, djerfhet. -ty, 8. dristighet, tilltag- senhet. Audiilble, a. hörbar, högljud, -ence, 8. gehör; audiens; auditorium. -ent, s. hörare, ähörare. Audit, s. räkningars granskning. -, V. a. afsluta (en räkning); afhöra. -ion, s. förhör, ähörandc. -01', S. ähörare; revisor. -ory , s. auditorium, sam- ling af ähörare. Auf, S. narr. Anger, 8. nafvare, borr. Aught, pron. nägot. Augment, 8. tillväxt, förökning. -, V. a. föröka. -, v. n. ökas, tilltaga. -Ution, s. förökning, tillväxt, för- storing. -ative, a. förökande. Augur, S. augur; späman, teckentydare. -y, 3. spädom efter fäglars flygt. August, 8. Augusti, skördemänad. -, a. majestätlig, stor, kunglig. Aulic, a. hofvet tillhörande, j Auln, 3. fransk aln. Aum, Aume, s. äm.\ Aunt, 8. faster, moster. Auii||Cula, s. aurikelvifva, björnöra. -Cular, a. hörande till örat; * hem- lig. -fei'OUS, a. guldförande. -ga- tion, S. körning. Aurora, S. morgonrodnad, gryning. - borealis, norrsken. Auspi|jce, S spädom af fäglars flygt; beskydd, ynnest, inflytande. -ciOU8, a. lycklig, gynnande. -ciousness, 8. ynnest, lycka. Auster, 3. sunnanvind. Auster||e, a. härd, sträng, sur, tvär. -eneSS, - ity, a. härdhet, stränghet; grymhet, strängt lefnadssätt. Austr||al, -ine, a. sydlig, i söder. Authentic, -al, a. trovärdig, vittnes- gill, -alness, 3. trovärdighet, -ate, v. a. dokumentera, bevisa. - atiOIl, 8. stadfästclse. Author, s. upphofsman, författare, skrift- ställare. -itative, a. som har au- toritet, myndig. -itativCUGSS, S. trovärdighet; myndighet. -ity, s. autoritet, myndighet, laga makt; akt- ning; privilegium. -ization, ä. be- fullmäktigande; anseende. -ize, v. a. befullmäktiga; bekräfta. Auto||crate, S. sjelfherrskare. -Crasy, s. enväldsmakt. -graphical, a. egenhändigt skrifven. -graph)', s. egenhändig skrift, dokument. - JU at i* cal, -niatous, a. sjelfrörlig, auto- matisk. -niaton, s. maskin son» röres af sig sjelf; automat. -nomy, 8. sjelfvilja. -psy, S. ögonskenligt bevis. Autumn, s. höst, -al, a. höstlig. Auxili||ar, -atory, a. & s. hjelpande, bistäende; hjclpare. -aiics, S. pl. hjelptroppar. Avail, 3. vinst, fördel. " -, V. a. hjel. pa , gagna, befordra; begagna sig af. -able, a. nyttig, verksam, -able* nCSS, 3. användbarhet, tjenlighet. -nient, 8. nyttighet. Avalanche, s. lavin, snöras. Avale, v. a. släppa; sånka. -, v. n. sjunka, falla. Avari||ce, 3. girighet, snälhet. -ciOUS, a. girig, snä). -ciousness, s. gi- righet. Avast, int. häll! stilla! stopp! Avaunt, int. undan! bort! Avel, V. a. bortrifva, rycka bort. Avemary, 3. Ave Maria. Avenge, v. a. hämna, -ment, s. straff, hämnd, -r, 8. hämnare. 22 Avens Backstairs Avens, s. pl. Avent, s. benediktrot. Avenue, 3. tillgäng; allé. Aver, V. a. bejaka, bekräfta, försäkra. Aver, 8. dragkreatur. Average, 8. lika delning, jemnlikhet; averi, sjöskada; ökedagsverke, dags- verke. upon an -, efter medeltalet, -price, 5. medelpris. [jakande. Averment, s. bevis; bekräftelse, be- Averruncate, v. a. utrota. Avers||ation, 3. afsky, vedervilja. -C, a. obenägen, motsträfvig, ogen. -eneSS, -ion, 8. motvilja, afsky. Avert, V. a. afhända, aflägsna? Avery, 8. hafrebod. Aviary, s. fågelbur. [a. snäl, nisk. Avid||ity, S. snälhet, glupskhet. -ulous, Avize, v. a. räda, tillstyrka. Avocado, 8. lagerträd. Avoca||te, v. a. afvända, bortkalla. -tion, 8. bortkallelse, hinder. Avoid, v. n. & a. undvika, undfly, und- komma; upphäfva, tillintetgöra; bort- föra. -able, a. undvikiig. -ance, 8. flykt, undvikande; vakans; äter- kallelse. -less, a. oundviklig. Avolation, 8. flygt, bortflygt. AvOUCh, 8. förklaring; bekräftelse. -, ~V. a. bevisa, betyga; erkänna. - meilt, 8. bekräftelse. AVOW, V. a. tillstä, erkänna; pästä, -betyga, -able, a. som kan erkän- nas. -al, 8. tillstäende, intygande, förklaring. - edly, ad. offentligen. -60, 8. kyrkopatron. -Ty, 8. för- varsskrift. Avulsion, S. fränryckning. Await, V. n. vänta pä; afvakta, af- bida. -, 8. bakhäil. Awake, a. vaken, munter. -, -n, V. a. väcka. -, V. n. vakna, fara upp. Award, 8. dom, utslag, goda mans ut- sago. -, v. a. döma, afgöra. -er, 8. domare, skiljeman. / Aware, a. försigtig, varsam. -, V. n. vara varsam, akta sig. Awarn, v. a. varna. Away, ad. bort, undan. Awe, s. fruktan, vördnad. -, V. a. injaga fruktan. Aweary, a. trött. Aweigh, ad. upp och ned. Awful, a. fruktansvärd; vördnadsvärd; förskräcklig. -HOSS , 8. förskräcklig- het ; högtidlighet. Awhile, ad. en tid, nägon tid. Awkward, a. oskicklig, ovig; tölpak- tig, ohöflig. AWl, a. syl, pryl. Awless, a. ohöflig, förmäten. Awm, s. äm, fat. Awn, 8. agn pä ax. Awork, -Ing, ad. i arbete, arbetande. Awry, a. vriden, sned, förvänd. -, ad. pä sned, to look -/skela. Axiom, s. axiom, sats som ej behöfver Axis, 8. axel. [bevis. Axle, -tree, 8. axel, hjulaxel. Ay, ad. ja, jo. -, int. aj l Aye, ad. för alltid, evigt, -green, 8. taklök. Azure, a. himmelsblä, högblä. B. Baa, 8. bräkning. -, v. O. bräka. Babble, 8. sladder. -, V. n. bjäbba, sladdra, sqvallra. -T, 8. pratmakare. Bab||e, 8. spädt barn; docka. - 6ry, 8. barnsligbet. -ish, a. barnslig. BabOOn, 8. babian. ; Baby, 8. litet barn; docka. -hOOd, Bac, 8. präm. ( (8. barndom. Bacchanals, 8. pl. fest till Bacchi ära. Bachelor, 8. licentiat; ungkarl, -ship, 8. licentiatsgrad; ungkarlsständ. Back, 8. rygg, bakdel, baksida. -, ad. tillbaka. -, V. a. stiga till häst, rida; * understöda, bistä. -basket, 8. rygg- korg, dragkorg, -bite, V. a. baktala, förtala, -biter, 8. förtalare. -bone, «. ryggrad. -door, 8. bakport, -friend, s. falsk vän. -gammon, 8. triktrak, brädspel. -rOOin, 8. bak- stuga. -Side, $. baksida, rygg, bak, sätet, -slide, V. n. blifva affällig (frän religion); halka, -slider, 8. aflälling. -stairs, s. pl. baktrappa. Backward Bankrupt 23 -Tfftrd, a. ogerna, ovillig, trög, för- sumlig. -, V. a. upphälla, hindra, -ward, -wards, ad. baklänges, tillbaka, baktill, bakpä. -WOUlld, V. a. förtala, baktala. Bacon, 8. speck, rökt fläsk. Bad, a. elak, ond; dålig, skadlig, osund ; olycklig, -ly, ad. argt. -ness, s. ondska, elakhet. Badge, S. tecken, kännemärke. -, V. a. beteckna, utmärka. Badger, 3. gräfsvin; kornjude, hökare. -, v. a. förvirra; pläga, martera. Badian, 8. stjernanis. Baffle, 8. nederlag, motgäng. -, v. a. draga vid näsan, förvirra; bedraga.' Bag, 8. pfise, säck, pung. -, V. a. stoppa i en säck. -, V. n. svälla, blifva Uppblåst. Bagatelle, 8. lappri, lapprissak. Baggage, S. saker, tross, snärta; lider- lig qvinna. Bagging, 8. packduk, packväf. Bagnio, 8. badhus, r Bagpipe, 8. säckpipa. _ Bail, 8. borgesman, borgen. -, V. a. be- v. fria genom borgen, ansvara för. -able, a. som genom borgen kan sättas i fri- het. -age, 8. rätt, amtmanskap; af- gift för köpmansvaror. -iff, s. amt- man, byfogde. -Iwic, s. fögderi, amtmans jurisdiktion. Balt, s. bete, agn, lockmat; frestelse. -, V. a. beta, sätta agn pä en krok, locka; reta; taga förfriskning pä re- Baize, 3. boj, flanell (ylletyg). (san. Bake, v. a. baka. -house, S. bageri. ■ - r, S. bagare. -llegged, a. kobent. Balance, 8. väg, vägskäl, jemnvigt. -, V. a. & n. väga, hälla i jemnvigt, uppväga; vara villrädig; saldera, af- sluta (en räkning). Balcony, s. altan, balkon. Dald, a, kal, skallig, bar. Baldachin, 8. baldakin, himmel. Balderdash, s. galimatias, mischmash. -, V. a. mänga. Baldness, 3. skallighet; läg skrifart. Baldric, 8. gehäng, bälte; djurkretsen. Bale, s. bal, packs; bedröfvelse, sorg. -, V. a. inbalera, packa In. -ful, a. bedröfvad, bekymrad, sorglig. Balk, S. bjälke; vanheder; misslyckadt företag; skada; oplöjd jord mellan fikrar. -, V. a. förbigfi, göra narr af, besvika. -, v. n. strida emot. Ball, 8. boll; bal, dansgille; fof the eye) ögonsten, -ad, S. ballad; gat- visa, -ast, S. ballast. -, V. a. in- taga ballast. -OOn, 8. ballong. -Ot, 8. valkula, lottkula. -, V. a. ballo. tera, lotta med kulor. BallU, 3. balsam; krusmynta. -, V. Cl. balsamera; lindra, trösta. -y, a. bal- samisk; lindrande, helande. Balnea|[ry, s. badstuga, -tion, s. badning. -tory, a. som tillhör bad- ning. [balsamisk. Balsam, 3. balsam (salva). -ic, a. Balustrade, s. baiiustrad. Bani, s. narri, hokuspokus. Bamboo, 3. bamburör. BambOOzle, V. a. bedraga, narra. Ban, s. allmän kungörelse; bann, bann- lysning, förbannelse. -, V. a. för. banna. Band, 3. band, bindel; halskrage; trupp, sällskap. -, V. a. binda, omlinda, hopsamla, -age, 8. bindel, förband, -box, 8. liten t^inn aska ell. läda. -elet, 5. list pä en pelare. Bandit, s. bandit, strätröfvare. Bandog, 3. bandhund. Bandoleers, s. pl. bantier. Bandrol, S. flagga, vimpel. Bandy, s. sälträ. -, v. a. slä hit och dit; drifva; utbyta. -, V. n. sälla sig tillhopa; disputera. Bane, s. död, undergfing; förgift. -, ■V. Cl. förgifva. -ful, a. giftig, for- derflig. -fulnCSS, 8. giftighet, för- derflighet. Bang, S. slag, släng. -, V. a. banka, Banian, 8. morgondrägt. (alS. Banish, v. a. landsförvisa, fördrifva. -ment, 8. landsförvisning. Bank, 8. strand; vall, fördämning; rodi darbänk; vexelbank ; sandbank, -bill, 3. bankosedel. -er, 3. vexelhand- lare, bankör._-Ilipt, a, bankrutt. 24 Bankruptcy BasLfulnesS 8. bankruttör. -, a. göra bank- rutt. -ruptcy, S. bankrutt. Banner, S. baner, standar, -et, S. riddare som för en fana; liten fana. Bannition, s. förvisning, relegation.; BanilOCk, S. hafrekaka. Banns, 3. pl. lysning för brudfolk.' Banquet, s. stort gästabud, kalas. -, V. n. kalasa, lefva yppigt. - tet, 8. rucklare, vällusting. ( Banter, S. skämt, stickord, narri.' -, V. a. göra narr af, förlöjliga, gäckas, -er, 8. gyckelmakare. ' Bantling, 8. barn, dibarn. . Bapt||ism, s. dop, döpelse. - 1st, 8. döpare; anabaptist. -istery, 6. dop- [funt. -ize, v. a. döpa, -izer, m. döpare.r Bar, 3. stång; bom öfver en väg; rigel; j skänk , disk; spak, handspik ; stället .der advokaterna sitta; skranket vid domstolen; taktstreck (i musik); 'hin- der, motstånd. -, V. a. tillbomma; , tillstänga, utesluta, 'hindra. Barb , a. skägg; barb (fisk); hulling; häst från Barbariet. -, V. a. raka; anlägga en häst rustningen; förse en pil med hullingar. -arian, s. barbar. -, a. vild, grym, babarisk. -aric, .'a. främmande, utländsk. - arism, S. fel emot språkets'renhet, barbarism; grymhet -arity, s. barbari, omensk- lighet, grymhet. - ar O US , a. barba- risk, omensklig, vild. -arOUsl)', ad. rått, grymt. -ecue, 8. svin helstekt ?på indianskt sätt. -, V. a. steka ett svin helt på en gång. %-ed, a. skäg- gig; väpnad; försedd med hullingar. -el, 8. barbfisk. $ -er, 8. barberare, . rakare. -, V. a. raka, frisera. Barberry, s. berberisbär. Barbican, Barbacan, 5. vakttorn.' Bard, s. bard, heroisk skald. Bare , a. bar, naken, blott; slät, kal; fattig ; okonstlad, -faced, a. ' oblyg, oförskämt, skamlös. -facedUBSS, S. oförskämdhet, skamlöshet. -foot, -footed, a. barfota. - ly, ad. bara, endast, blott. -nCSS, 8. nakenhet, fattigdom, magerhet., Barful, a. besvärlig. Bargain, s. köp, handel, köpkoptraktj ackord. -, V. n. köpslaga, pruta, sluta köp. - CG, S. köpare. ..-er, S. säljare. Barge, s. lustskepp, stor båt; slup, pråm, -man , S. båtsman , roddare. Bark, a. bark; litet fartyg, slup. -, c V. a. barka. -, v. n. skälla, bjebba, skrika. -y, a. försedd med bark. Barkeeper, s. krogvärd. Barley, s. kom, bjugg. Barm, S. jäst; berma./ Barn, s. lada; bam. \ Barometer, 8. barometer. > Baron, 3. baron, friherre. -age,-^ baronskap, friherrevärdighet, baroni, -OSS, 8. baronessa. -et, S. baronet -y, S. baroni. Barracan, a. berkan (ett groft tyg).' Barrack, s. barack, kasern.^ Barras, s. packduk. Barra||tor, s. gräimakare. -try, ft? bedrägeri, underslef. Barrel, s. fat, tunna; pipan i ett skjut» gevär; fjäderhuset i ett ur. -, V. a. fylla i tunnor, packa i tunnor. Barren, a. ofruktbar, torr, mager, -nCSS, 8. ofruktbarhet, oförmögenhet; torrhet. -Spirited, a. andefattig. Barricade, a. barrikad, förskansning,' bom; * hinder. -, V. a. förskansa, tillstänga; 'hindra, [fästning; gräns,1 Barrier, 8. skrank, slagbom; gräns» Barrister, 8. advokat, prokurator. BarrOW, S. bår, skottkärra; ättehög.' Barse, a. aborre (fisk.) Barter, v. a. byta, tuska. -ing, al byteshandel, byte. Barton, a. ladugård. Base, 3. bas, grund; bas (i musiken). -, a. låg, gemen, nedrig; falsk, oädel; låg, allvarsam (om toner). -, V. a. förminska; • nedsätta. -less, a. grundlös. - ment, S. basis, funda- ment. -ness, 8. nedrighet; feghet, -viol, 8. basfiol. Bash, V. n. blygas, -ful, a. blyg,' blygsam, sedig. -fulness, 5. blyg, samhet, ärbarhet, blygd. . Basil Bearberry 25 Basil, 8. basilika (ört). -, V. a. hvässa. -isk, s. basilisk. Basin, 8. fat, bäcken; damm; skepps- Basis, 8. bas, grund. [docka. Bask, v. a. sola. -, v. n. sola sig. Basket, 8. korg, -maker, s. korg- makare. Bass, s. bastmatta; bas (i musiken); sjöaborre (fisk). -, a. allvarsam, låg (ton). -OCk, m. bastmatta. -OOn, 8. bassong, fagott. -relief, s. bas- relief, half upphöjd figur (bildhugg.). -string, 8. bassträrig. Bast, s. bast. Bastard, 8. oäkta barn, bastard. -, a. oäkta. -ize, V. a. förklara för oäkta, förfalska. -y, 8. oäkta börd. Baste, v. a. basta; basa, prygla, slå; drypa smör på en stek. -B, a. af B ast Or, 8. össlef. [bast. Bastinade, 8. prygel; bastonad (slag under fotsåloma). -, V. a. prygla, gifva käppslängar- Basting-ladle, 8. össlef. Bastion, S. bollverk, bastion. Baston, 8. käpp, påk; bödel. Bat, s. sälträ; påk; flädermus, läder- lapp. -, v. a. slå boll. Batable, a. stridig. Batch, 8. en ugn full. Bate, s. strid, tvist, träta. -, V. a. u förminska, pruta, afbryta, afskära. -, v. n. minskas, aftaga. - fill, a. gräl ig. Bat-fowling, s. fågelfångst om natten. Bath, 8. bad; badning. - e, V. a. bada. -, V. n. taga bad. -ing, 8. badning. Bating, pr. utom. Batiste, s. battist. Batlet, 8. klappträ. [klubba. Batoon, s. kommandostaf, kort påk ell. Batta||ilous, a. krigisk. - lia, 8. slag, fältslag; slagordning. -lion, 8. ba- taljon. [blifva fet. Batten, v. a. göda, befrukta. -, v. n. Batter, 8. tunn deg, smet; korfmat. -, V. a. badda, slå; jemna; krossa. -, V. n. hänga fram, luta. -lllg»ram, 8. murbräcka. -y, s. slagsmål; bat- Batting, s. beslag. [teri. Battle, 3. slag, fältslag, batalj, träff - ning. -, V. n. leverera ett fältslag. -array, 8. slagordning, -door, 8. raket (att slä fjäder boll med); skofvel; skotttafla; pallet, färgbräde. Battlement, 8. taggar, tinnar ofvanpå fästningsmurar; styckeglugg. Battology, s. onyttigt upprepande af ett och detsamma. Baubee, s. ett skottskt mynt. Bavin, 8. vedknippa, risknippa. Bawb||le, s. lappri, leksak, -ling, a. låg, föraktlig, lumpen. BawCOCk, 8. sprätt. Bawd, 8. kopplare. -, V. a. koppla. -ily, ad. otuktigt. -iness, s. otukt, -rik, 8. klocksilja; gördel. -ry, 8. otuktigt prat; koppleri. -y, a. otuk- tig, liderlig, oanstänidg, smutsig. Bawl, V. a. utropa. -, V. n. skrika, larma, stoja. . -er, 8. storskrikare, gaphals. Bawsin, s. gräfsvin. Bay, 3. hafsvik, bugt, redd; lagerträd. -, a. rödbrun, kastaniebrun. -, V. a. jaga, drifva. -, V. n. bräka, skälla, -salt, 8. hafssalt. -tree, 8. lager, träd, -window, s. hvälfdt fönster som lutar utåt. Bayard, 8. brun häst. Bayonnet, s. bajonett. Be, v. n. vara, blifva. Beach, 8. strand, hafskust. -ed, -y, a. försedd med kust ell. strand. Beacon, 8. vårdtorn, fyrbåk. -age, s. båkpenningar. Bead, 8. kula i radband, radband, -proof, 8. perleprof hos en distilla- tor. [tjenare. Beadle, 8. pedell, kyrkvaktare, stads- Beagle, 3. stöfvare. Beak, s. näbb, spets, -ed, a. försedd med näbb ell. spets, -er, 3. bägare. Beal, 8. blemma. -, V. n. varas, bulna. Beam, 8. bjälke, balk; vågbalk; sol- stråle ; vagnstistel; eldstod. -, V. n. stråla, sprida strålar, -tree, 8. hag- torn. -y, a. strålande; behornad. Bean, s. böna. Bear, 8. björn, -berry, s. mjölon,' 26 Beardog Beet mjölbär. -dog, s. björnbitare, björn- hund. -herd, -ward, 8. björn- vaktare. Bear, V. a. & it. bära, draga, fördraga, tåla , uthärda ; uppföra sig; framföda; framskjuta ; lyckas; segla, to - away, hålla af; vinna, to - down, ned- trycka, fälla, förderfva, hålla ned på någon (om skepp), to - in, segla in. to - off, gå bort, to - on, to - upon, lita, förlita, to - Out, försvara; stå framöfver. to - up, underhålla, understödja, to with, tåla. Beard, 8. skägg; agn; hulling. -, V. n. rycka i skägget; trotsa, sätta sig emot, -ed, a. skäggig, taggig, -less, a. skägglös. Bearer, 8. bärare; innehafvare; bud; likbärare; T. sköldhållare. Bearing, 8. bärning; min, utseende; Beasom, 8. qvast. [en orts läge. Beast, 8. djur, best; * dum, oförnuftig menniska. -, V. n. bli bet. -like, a. fäaktig, djurisk. -linOSS, 8. best- aktigt uppförande, fäaktighet. - ly, ad. bestaktig, djurisk. Beat, 8. slag, trumslag, pulsslag; stöt. -, V. a. & n. slå, bulta, klappa på, stöta; öfvervinna. to - about, söka flitigt, to - Up, värfva; göra larm, -er, 3. skagskämpe; slaga. Beati||flc, -fical, a. saliggörande; sa- lig. -flcation, s. saliggörelse. -fy, V. a. saliggöra. -tude, 8. lycksalig- het, sällhet. Beau, 8. sprätt. -ish, a. grann, sprätt- aktig. -teOUS, a. vacker, skön.-te OUS- ness, 8. skönhet, -tiful, a. skön. -tiflllnesS, 8. skönhet, prydlighet. -tify, V. a. försköna, pryda, göra grann, -ty, 8. skönhet. Beaver, 8. bäfver; kastorhatt. Becalm, v. a. stilla, lugna. Became, imp. af become. Because, C. alldenstund, emedan. Bechance, v. n. tilldraga sig, ske, hända, vederfara. BoCharm, v. a. intaga, förtjusa. Beck, 8. tecken med hufvudet, vink; liten bäok. Beck, Beckon, v. n. nicka St, gifA. tecken, vinka. [anstå. Become, v. n. blifva. -, v. a. passa, Becoming, a. blifvande; anständig, passande. -ness, 8. anständighet, skicklighet. Bed, 8. säng; flodbädd; farvatten; bädd, lag, lager; trädgårdssäng. -, V. n, gå till eängs, ligga; bo tillsammans. -, v. a. lägga att hvila. -chamber, 8. sängkammare, sofrum. -fellow, -mate, «. sängkamrat. -presser, s. lathund, -rid, -ridden, a. af sjukdom sängliggande. - stead, 8. sängställe. -SWerver, 8. äktenskaps- brytare. Bedabble, V. a. blöta, bestänka. Bedaff, v. a. dåra, bedåra, narra. Bedaggle, 0. a. besudla, orena. Bedare, v. a. trotsa. Bedark, v. a. fördunkla, fördystra; Bedash, V. a. bestänka, väta. Bedawh, V. a. besmutsa, smörja Mr> Bedazzle, V. a. blända* förblinda. Bedder, 8. understen i en olivtvarn. Bedding, 8. bäddning; strö. Bedeck, V. a. pryda, smycka; betäcka. Bedehouse, •. fattighus. Bedevil, V. a. fördjefla, göra till djefvuL Bedew, V. a. befukta, daggstänka. Bedight, V. a. smycka, pryda. Bedim, V. a. förmörka, fördunkla. Bedizen, v. a. smycka, pryda. Bedlam, 8. dårhus, -ite, 8. galning, dårhushjon. [man går). Bedraggle, V. a. smutsa (kläderna när Bedrench, V. a. dränka; vattna. Bedrop, V. a. drypa ner, bestänka. Bedung, v. a. öfvertäcka med gödsel, Bedust, V. a. damma fulb [göda. Bedwarf, v. a. göra liten; stympa. Bedye, V. a. befläcka, orena. Bee, s. bi. -hive, 8. bikupa, bistock. Beech, s. bok, bokträd, -en, a. af bok. Beef, s. oxe; ko; oxkött, -eater, & en ef engelska konunges lifgarde, -steak, s. biffstek. Beer, 8. dricka. Beet, s. beta. Beetle Belock 27 Beetle, 8. knöster, slägga, ramm; ekoxe, • majbagge. -, V. n. luta öfver, stä fram, -headed, a. dum, fäaktig. Befall, v. n. hända, ske, vederfara. Besit, V. n. anstä, passa. Befoam, v. a. betäcka med skum. Befool, v. a. dära, bedraga, narra. Before, prp. & ad. innan, förrän, förut; framför, inför, -hand, ad. förut, i förhand. Befoul, V. a. orena, smutsa.. Befriend, v. a. bemöta vänligt, gynna. Befringe, v. a. befransa, pryda med fransar. Beg, V. a. begära, bedja; tigga. Beget, V. a. afla, föda; frambringa. -ter, 8. fader, aflare. Beggar, 8. tiggare, almosehjon. -, V. 'a. utarma, göra till tiggare, -liness, 8. fattigdom, armod. - ly, a. fattig, usel, ringa. -, ad. nedrigt, uselt. -y, 8. tiggeri, fattigdom. Begin, v. a. & n. (part, begun) böija, begynna, -ner, 8. begynnare. -ning, 8. begynnelse, början. Begird, V. a. omgjorda; instänga. Begnaw, V. a. gnaga, fräta. Begod, v. a. förguda. Begone, int. bort! undan! gä! Begot, -ten, a. född, aflad. Begrease, V. a. besmörja med fett. Begrime, v. a. nersota, 'nersmutsa. Begrudge, v- a. missunna. Begui||Ie, V. a. bedraga, gäcka, narra. -ler, «. skälm, bedragare. -ling, S. bedrägeri. Begun, part, af begin. Behalf, 8. behof; bästa,nytta; försvar. in my i anseende till mig. Beha]|ve, v. n. uppföra sig, bära sig it, förhälla sig. -vlour, 8. upp- förande; Rfnadssätt; .förhällande; an- ständighet. Behead, v. a. halshugga. Beheld, p. & imp. af behold. Behest, 8. befallning, bud. Behight, v. a. anförtro, öfverlemna. Behind, ad. & pr. bak, baktill, bak- före, bakät; öfrigt. - hand, efter. Behold, v. a. beskäda, betrakta, se. -, int. se! Be der! -fill, - ing, a. förbunden, förpliktad. -ennCSS, s. skyldighet, förbindlighet. - OF, 8. be- skädare, äskädare. Behoney, V. a. smörja med honing. Behoof, 8. behof, nödtorft; fördel, nytta. BehOOVe, V. n. passa sig. -, S. för- del; beqvämlighet. -ful, a. nyttig, nödvändig. Behovely, ad. fördelaktigt, nyttigt Behowl, v. a.-tjuta ät. Being, a. varande. -, 8. varelse, vä- sende; närvaro. -, c. emedan, som, Belabour, v. a. slä, prygla. Belace, V. a. bebräma; T. belägga. Belage, v. a. doppa, blöta. Belam, v. a. mörbulta. Belamie, 3. vän, förtrogen. Belated, a. öfverfallen af natten. -Ä6S8, 8. längsamhet, senfärdighet. Belay, V. o. ställa försät för en; lura pä en; T. belägga, göra fast. Belch, 8. rapning. -, V. n. rapa. Beldam, s. käring, hexa. Beleaguer, V. a. belägra, blockera. Beleave, V. a. lemna, öfverlemna. Belfounder, 8. klockgjutare. Belfry, s. klockstapel, klocktorn. Belie, V. a. beljuga, baktala, smäda;1 efterhärma, efterapa. Belief, s. tro, mening, Öfvertygelse. Belie||vable, a. trovärd, trolig, -ve, V. a. tro, sätta tro till. Belike, ad. sannolikt, förmodligen.' Bell, 8. klocka, bjällra. -, V. n. växa i form af klockor; skrika som hjortar, -clapper, 8. kiockkiäpp. -man, s. klockare, ringare; en som utropar, ut- ropare. [krigande. Bellige||rent, -rous, a. krigförande, Bellow, U n. räma, vräla, tjuta, ryta. BellOWS, 8. pl. bälg, blåsbälg, pust. Belluine, a. djurisk, vild, grof. Belly, 8. buk, underlif; mage. -, V. n. svälla; blifva fet. -ache, 8. buk- värk, kolik, -friend, 8. matvän, snyltgäst -god, a. storätare, fräs* sare. -f on, a. äkervält. -timber, 8. lifsmedel. Belock, v. a. befästa, tillsluta, 28 Belong Besides Belong, V. n. tillhöra; beträffa. Beloved, a. älskad. Below, ad. nere, pä jorden. -, pr. under, nedanföre. Belswagger, e. kopplare; storskrytare. Belt, 8. bälte, lädergördel, värjgehäng. -maker, 8. gördelmakare. Belvidere, a. vaeker utsigt. Bel wether, 8. ekällgumse; ledare, an- förare. Bemad, v. a. göra förryckt. (slita. Bemangie, V. a. sönderrifva, sönder- Bemask, V. a. förhölja, betäcka. Bemat, v. a. hoptofva. Bemaze, V. a. sätta i förlägenhet. Bemingle, V. a. blanda, förmänga., Bemire, v. a. nersöla i smuts. Bemoan, v. a. begråta, beklaga. Bemock, v. a. bespotta. Bemoil, V. a. nedsmutsa. Bemourn, V. a. begråta, beklaga. Bemused, a. fördjupad i tankar. Bemute, V. n. släppa fjäder, rugga. Bench , s. bänk; domaresäte , domstol. -, v. a. förse med bänkar, -er, s. assessor, bisittare. Bend, 8. krökning, böjning, bugt. -, O. a. böja, kröka; spänna, göra fast. -, V. n. vara krokig; hänga öfver, lota framfit; vara undergifvan. to - the hrow, rynka ögonbrynen, -able, a. böjlig, -let, 8. liten binda ell. bälte. Beneath, pr. under. -, ad. nedantill, nedifrån. Bene||dict, a. helsosam, välgörande. -dictine, 8. Benediktiner (munk), -diction, s. välsignelse, -faction, 8. välgerning. -factor, 8. välgörare. -flce, 8. andelig syssla, prestsyssla, pastorat; benefice. -ficed, a. som besitter en prestsyssla. -licence, 8. gifinildhet, välgörenhet. - flceut, a. välgörande, gifmild. -flcial, a. för- månlig, nyttig, fördelaktig; välgörande. -flciary, 8. innehafvare af en andelig beställning. -, a. undergifven. -fit, 8. välgerning, ynnest, tjenst; nytta, fördel. -, V. a. profitera, göra godt. -, V. n. hafva nytta af, begagna sig af. -VOlence, s. välvilja, benägen- het, godhet; gäfva. -VOlcnt, -VO» lons, a. god, välgörande, välvillig. Benet, v. a. insnärja; omgifva. Benight, v. a. insvepa i mörker; öf- verfalla om natten. Benign, a. benägen, god, välvillig, gynnande; helsosam. -ity, a. god- het, välvilja, ynnest. - ly, ad. väl- villigt, vänligt, godt. Benison, 8. välsignelse. Bennet, 8. neglikerot. Bent, s. böjning; böjelse, benägenhet, sinnesanlag; sandrör, hven. -, a. (toj fallen för. Benum||b, V. a. göra stel, styf; stelna af köld; beröfva känslan. - lUOd* nes8. s. stelning. Benzoin, 8. benzoe. Bepaint, v. a. bemåla. Bepinch, v. a. knipa, nypa. Bepowder, V. a. pudra ned. Bepraise, V. a. lofva, rosa, prisa. Bequeath, V. a. testamentera, gifva I testamente, -ment, Bequest, 8. testamente. Berate, v. a. utskäiia, smäda. Berattie, v. n. väsnas, larma. -, v. a. nthvissla. [röfvande. Bereave, v. a. beröfva. -ment, a. be- Bereft, a. beröfvad. Bergamot, 8. bergamott (päron). Berhyme, v. a. besjunga. Bernardine, 8. Bernhardiner (munk). Berob, v, a. beröfva, plundra. Berry, «. bär. -, v. n. bära bär; sll tröska säd. Beryl, 8. beryl (ädelsten). Bescorn, v. a. bespotta. Bescrawl, V. a. kludda ned. Bescreen, V. a. beskärma, dölja. Beseech, V> a. bedja, bönfalla, ba- svärja. Beseem, v. a. passa, anstå. -ing, s. anständighet, maner. (öfverfaila. Beset, V. a. besätta, belägra, omgifva; Beshine, v. a. beskina. Beshrew, v. a. förbanna. Beside, Besides, pr. dessutom; tvärt- om ; emot. -, ad. utom, undantagan- de»; invid. Besiege Bibliophilist 29 Besiege, V. a. belägra. -r, 8. belä- Beslobber, V. a. besudla. [grände. Besmear, V. a. smörja ner. Besmoke, V. a. nerröka. Besmut, V. a. nersota. BeSOin, 3. qvast. Besort, 8. sällskap, medfölje. -, V. a. passa, jemka. -, V. n. passa, anstå. Besot, V. a. göra galen, bedåra. Bespangle, V. a. pryda med guld- och silfverlan ; göra glimrande. Bespatter, v. a. bestänka med orenlig- het; * förtala. Bespeak, v. a. beställa, låta göra; förtunna, framställa, -er, 8. beställare. Bespeckle, v. a. fläcka, göra brokig. Bespew, v. a. bespy. ( Bespice, V. a. krydda. Bespit, V. a. bespy, spotta full. Bespot, V. a. nerfläcka, orena. Bespread, V. a. betäcka, beströ. Besprinkle, V. a. bestänka, befukta. Bespue, v. a. spotta på, spotta ned. Bespatter, v. a. spotta full. Bess, 8. jernstör, kofot. Best, a. bäst. -, ad. på bästa vis', Bestaln, V. a. befläcka. [skickligast. Bestead, V. a. gagna; underhålla; bistå. Bestial, a. djurisk; köttslig. - ity, s. djuriskhet. -1Z6, V. a. göra till djur. Bestink, V. a. uppfylla med stank. Bestir, V. a. bestyra; påyrka, bemöda sig om; uppväcka, uppmuntra. BestOW, V. a. bestå; gifva, skänka; påkosta, använda, -ment, 8. till- delning. Bestract, Bestraught, a. förryckt Bestrew, v. a. beströ. Bestride, V. a. skrida på, bestiga. Bestud, V. a. pryda med småspik ell. tenlikor. Beswift, v. a. påskynda?^ Bet, 8. vad. -, V. a. slå vad. Betake, v. n. (one's self) begifva sig, taga sin tillflykt till. Beteem, V. a. frambringa. Bethink, (imperf. bethought) v. a. betänka, öfverväga; besinna. Bethral, v. a. underkufva, öfvervinna. Betide, V. n. hända, tilldraga sig. Betimes, ad. i god tid, bittida. Betoken, v. a. beteckna; förespå, förutsäga. Betook, imp. af betake. BetOSS, V. a. skaka, ruska. Betrap, v. a. inveckla, förvirra. Betray, V. a. bedraga; förråda, förföra. -er, 8. förrädare. Betrim, V. a. pryda, sira. Betroth, v. a. föriofva. -ment, s. förlofning. Betrust, V. ä. anförtro. Better, a. bättre. -, s. fördel; öfver- hand. -, V. a. förbättra. Bettor, 8. vädjare. Betty, s. jernstör för stenbrytare. Between, Betwixt, pr. emellan. Bevel, Bevil, 8. vattenpass; vinkel. -, a. krum, krokig. -, V. a. kant- hugga ; arbeta efter vinkelmått. Bevet, 3. aftonvard. Beverage, S. dryck; drickspenningar. Bevy, 8. flock, skock, svärm, hop; sällskap. Bewail, V. a. beklaga, begråta, sörja. Beware, V. n. akta sig, taga sig till Beweep, V. a. begråta. [vara. Bewet, v. a. väta, befukta. Bewhiskered, a. som har mustachpr. Bewilder, V. a. förvilda; förvirra. Bewitch, V. a. förtrolla, förtjusa, - Cry, -ment, 3. trollkraft, hexeri, förtroll- ning- [dare. Bewray, v. a. förråda, -er, s. förrä- BeyOlld, pr. ötver, på andra sidan, bortom. Bezzle, V. n. öfverlasta sig med dryck. -, V. a. förslösa, fråssa bort. Bezoar, 8. bezoarsten. Bias, 8. sluttning, lutning, krökning; benägenhet, böjelse. -, a. sned. -, V. a. böja, luta. -ness, 3. partiskhet. Bib, S. dregelduk, dihorn. -, V. n. smutta, pimpla. Biba||cious,a. begifven på supa, -city, 8. böjelse för fylleri. Bibbler, 8. drinkare, suput. Bibl||e, s. Bibeln. -ical, a. biblisk, -iophilist, 8. bokvän, bokälskare, 30 Biblidthecal Blab -ioinecal, a. tillhörande ett biblio- thek. -iothecarian, B. bibliothe- karie. -1st, 8. bibelläsare., Bibulous, 8. svampaktig. Bice, 8. betsning. Bleker, V. n. krängla, gräla, tvista. -er, 8. grälmakare. Bld, V. a. bjuda, befalla; förklara. -der, 8. en som befaller, bjudande. --ding, 8. befallning, kungörelse.. Bide, V. a. uthärda, täla. . -, V. n. bo, förblifva. j Bidental, a. tvetändt? Biding, s. boning, hemvist. Biennial, a. tväärig. Bier, 8. likbär. Biestings, b. pl. rämjölk. Bifarious, a. twetydig. Bilid, Bifldated, a. kiufven. Bifold, a. tväfaldig. Bifurcated, a. tvätaggig? Big, a. stor, tjock; svullen; stolt, hög- Bigamy, 3. tvegifte. [modig. Biggin, b. hilka, liten barnmössa. Bigness, 8. storlek, tjocklek. BlgOt, 8. 'skenhelig, hycklare, -ed, a. blindt intagen, vidskeplig. - ry, -ism, 8. skenhelighet, öfvertro, hyck- Bilberry, 8. bläbär. [leri, bigotteri. Bilbo, s. florett, värjklinga. - Bilcock, s. vattensnärpa. Bile, S. galle; elak svulst. Bilge, 8. flacket i botten pä skepp. V. n. få läck, taga in vatten. BllingSgate, 3. fisktorget i London; j oanständigt taL Bilinguous, a. tvetungad. BiliOUS, a. full af galle; gallaktig. Bilk, V. a. bedraga. -, V. n. gä sin väg utan att betala. Bill, 8. näbb; hillebard; trädgärdsknif; affisch, lista; lagförslag; sedel, skuld- sedel, revers; räkning. -, V. a. göra allmänt bekant. -, V. n, kyssas sä- som dufvor. -et, s. biljett; vedträd; tacka (guld ell. silfver). -, V. a. in- qvartera. -holder, 8. vexelinnehaf- vare. -iards, 8. pl. biljard, biljard- spel. -merchant, 8. vexelmäklare. -0^ 8. bölja, vag. -, v. n. bölja sig. Bln, Binn, 5. förvaringsrum för brödj vin etc.; läng fyrkantig kista. Binary, a. dubbel. Bind, s. ranka, humleref. ~ , V. a. binda, fösta; förbinda, förplikta; in- skränka; brodera. -, V. n. draga sig tillhopa; bli styf, förstoppad. -Cr, 8. bokbindare; en som binder. -ing, s. bindning, förband; band (af en bok). Biograph||er, 8. biograf, -y, a. lef- vernesbeskrifning. Bipartite, a. tvädelad. Biped, 8. tväfotadt djur, -al, a. tvä- fotad; tvä fot läng. Birch, 8. björk. *-en, a. gjord af björk; björk tillhörig. Bird, 8. fägel. -, V. n. fånga fäglar. -Cage, 8. fågelbur, -call, 8. få- gelpipa. -catcher, -man, s. fä. gelfängare. -er, m. fågelföngare. -eye, 8. fågelperspektiv, -ing, 8. fågeljagt. -ingpiece, 8. fågelbössa, -lime, s. fågellim, -witted, a. oförsigtig, obetänksam. Birt, S. butta (fisk). Birtll, 8. födelse, börd, rang; ursprung, anledning, upphof. -day, 8. födelse- dag. -right, s. förstfödslorätt. Biscuit, 8. bisqvit, skorpa. Bisect, V. a. dela i tvenne lika delar. Bishop, 8. biskop; löpare (i schack). Bismuth, S. bismut. Bison, S. uroxe. Bisquet. Bisket, s. skorpa. Bissextile, s. skottär. Bistort, S. ormnäfva (ört). Bit, 8. munlag pä ett betsel; bit, stycke. -, v. a. uppbetsla. Bitch, 8. hynda, tik. Bite, 8. bett. -, V. a. bita; * bedraga. -r, 8. bitare; * bedragare. Bitt, 8. munstycke pä ett betsel. Bitter, a. bitter, kärf, sträng; bedröf- lig, satirisk. - ly, ad. bitterligen. -nCSS, 8. bitterhet. Bittern, s. rördrum (fågel). Bitum||en, 8. jordharts, jordbeck. -inous, a. innehällande jordbeck ell. bergolja. Blab, 8. pratmakare( sqvallrare. -, V. a, Blabber Blister 31 Tittsprida, sqvallra. . -ber, 8. prat- unakare, sqvallrare. Vlack, a. svart, dunkel, mörk; * gruf- ' lig. -, 8. svart färg , svärta , sorg; Neger. -ämOOr, 8. Morian, Neger, -berry, 8. björnbär, -bird, 8. am. Jel, koltrast. -Cattle, 8. hornboskap. | ^en, V. a. svärta, göra svart, -guard, f. skälm; gemen karl, -ing, s. sko- ilvärta. -ish, a. svartlett. -lead, #. blyerts. -UOSS, 8. mörker; svärta; ' gruflighet. -pudding, 8. blodpud- ding, blodkorf. -Smith, 8. grofsmed. Bladder, 8. bläddra, blåsa. Blade, s. blad, omoget grässtrå; värj- klinga, knifblad; en vacker karl. -bo* ne, 8. skulderblad. Blain, s. böld. Blamable, a. tadelvärd, felaktig. -neSS, 8. felaktighet. Blame, e. tadel, beskyllning, klander, skuld. -, V. a. tadla, lasta, förebrå, -ful, a. lastbar, brottslig. -less, 8. tadelfri, oförvitlig. -r, 8. tadlare. -worthy, a. som förtjenar att klan- dras. Blanch, v. a. göra hvit; bleka. -, V. n. söka undflykter; blifva hvit. -er, 8. blekare; förtennare. Bland, a. ljuf, mild, vänlig, god. -ation, 8. smicker. - ish, v. a. smeka, smickra. -ishinent, 3. smek, smicker. Blank, a. hvit, blek; oskrifven; orim* mad; nedslagen, flat. -, 8. ett oskrif- vet ställe; blankett; mål; ett stycke metall som skall präglas; nit (på lot- teriet). -, V. a. utplåna; förvirra, -et, 8. ylle sängtäcke. -, V. a. be- täcka med ett ylletäcke; prälla. Blare, V. n. fladdra, låga. Blash, V. a. orena, besudla. Blasphellme, V. a. häda, tala hädel- ' ser. -r, 8. hädare. -mOUS, a. hädisk, -my, 3. hädelse. Blast, 8. blåst, vind, väderilning; lju- det af ett biåsinstrument; elak infly- telse; sot (på säd), mjöldagg. -, v. a. förbränna, förtorka; • förstöra; för- virra; förbanna, Blatant, a. böUnde. Blatter, V. n. rårna, skrika. Blay, 8. hvitling, löja (fisk). Blaze, 8. låga, flamma; bläsen på en bäst. -, V, a. utsprida, utbasuna. V. n. låga, flamma. Blazon, 8. vapenkonst, heraldik; kun* görelse. -, V. a. blasonera; utmåla; offentligen förkunna. -ry, 3. vapen- konst. Bleach, V. a. bleka. -, v. n. hvitna, blekna, -er, 8. blekare. - ery, s. blekesplats. Bleak, 3. löja (fisk). a. blek; kall. -liess, 8. blekhet; kyla, frost. Blear, a. mörk. -, V. a. fördunkla, -edness, s. ögonfluss, ögonvar.-eyed, a. surögd. Bleat, V. n. bräka (som ett får). Bleb, 8. blåsa, blemma. Bleed, v. a. åderlåta. -, v. n. blöda. -ing, 3. blödning; åderlåtning. Blemish, 3. skamfläck; fel; skam. -, V. a. fläcka; skända, vanrykta. Blench, V. n. gifva vika, draga sig tillbaka. -, 8. jordränta, skatt till länsherren. [virra, förderfva. Blend, V. a. blanda, sammanblanda; för* Bless, V. a. välsigna, göra säll; prisa, lyckönska, -ed, a. välsignad; salig, säll. -edness, 3, lycksalighet; säll* het; salighet, -ing, s. välsignelse; välgerning, nåd. Blew, imperf. af blow. Blight, s. rost, brand, mjöldagg. -, V. a. forbränna, förtorka, förstöra. Blind, a. blind, mörk, dunkel; * oför- nuftig. -, 8. förevändning; larf; T. blindverk. -, V. a. förblinda, för- blända ; bedraga. -fold, a. med för- bundna ögon. -, v. a. förbinda ögo- nen. -neSS, 3. blindhet; * villfarelse. -WOrm, s. kopparorm, ormslå. Blink, v. n. blinka med ögonen; plira. -ard, 8. en som plirar med ögonen. Bliss, 3. lycksalighet, sällhet; salighet. -ful, a. lycksalig, säll, lycklig, -fill' neSS, s. lycksalighet. BllSSOm, V. n. vara brunstig. Blister, 3. bläddra, blåsa, dragplåster. 32 Blithe Bobwig -, V. n. draga upp bläsor. -fV/at lägga på dragplåster. Blithe, -SOme, a. munter, glad, lu- stig, -ness, 8. munterhet, glädtighet. Bloat, V. a. blåsa upp. -, V. n. svälla, bli pussig. -edness, 8. uppvällning, svullnad. [tenblåsa. Blob, s. bläddra, blåsa, -ber, 8. vat- BlOCk, 8. block; stupstock; motstånd. -, V. a. blockera, inspärra. -ade, 8. blockering, blockad. -, V. a. blockera, -head, s. dumhufvud. -ish, a. dum, tölpaktig. -ishness, S. dum- het, tölpaktighet. Blood, 8. blod. -, V. a. bloda; slå Sder, åderlåta. - ily, ad. grymt, blo- digt. -iness, 8. blodgirighet, grym- het. -Shed, 8. mord, blodspillan. -y, a. blodig, blodfläckad; blodtörstig. - flux, blodflöd, rödsot. Bloom, 8. blomma, blomning.' -, v. n. blomma, blomstra; vara ung. -y, a. blomstrande. Blossom, 8. blomma, blomster. -, V. n. blomma, blomstra. Blot, 8. fläck ; skamfläck; utplåning. -, v. a. utplåna; fläcka, sudda ner; slå igenom (om papper). Blotch, 8. finne i anaigtet. , V. a. fläcka, sudda ner/ Blote, V. a. uppblåsa; berölcä/" -, V. 71. svälla, blifva pussig. Blotter, 8. kladd, annotationsbok. Blotting-paper, s. läskpapper. Blow, 8. slag, stöt; motgång* flugägg. Blow, V. n. blåsa, blåsa på; blomma, spricka ut; andas; flämta. -, v. a. uppblåsa ; banna; göra allmänt bekant, -pipe, 8. biåsrör, som begagnas vid lödning. Blowth, 8. blomma, blomsftr. ~ BlOWZe, s. rödbruslg flioka; snuskig qvinsperson. Blowzy, a. solbränd; pussig. Blub, a. uppblåst, svullen. Blubber, 8. hvalflsktran; späck. -, v. n. gråta. -, v. a. göra kinderna pussiga genom mycken gråt. Bludgeon, s. påk med bly i ändan, d(l', 3. blå färg. -, a. blå; ' uifso- nöjd. -, V. a. blåna, färga blå; ' för- skräcka. -bottle, 8. blåklint (blom- ma). -ish, a. blåaktig, blålett. -lsh< nCSS, 8. ljusblå färg. Bluff, a. tjock; stormodig, uppblåst, grof, ohöflig. -, V. a. förbinda ögonen. Blunder, 8. fel; förseelse, bock. -, V. 11. förso sig, öfverila sig. -buSS, 8. dunderbössa, muskedunder. -6r, -head, 8. tölp. Blunt, a. slö, trubbig; dum , grof, oskicklig. -, V. a. göra slö, göra trubbig; försvaga, mildra. - Ish, a. något grof, trubbig. -ly, ad. groft, enfaldigt. -BOSS, 8. trubbighet; grofhet, plump- het.- [sudda. Blur, 8. fläck, skamfläck. -, V. a. fläcka; Blurt, V. a. tala obetänksamt. Blush , 8. rodnad, blygsel, skam. -, V. 71. rodna, blygas, blifva flat. „ - y, a. röd, skamröd. Bluster, 8. buller, oväsende; uppror; tvist, träta. -, V. n. bullra, larma; brösta sig. -er, 8. storskrytare, sto. jare. -OUS, a. bullersam, grof, hög- trafvande. Boa, s. slungorm, jätteorm./ Boar, 8. fargalt, outskuren galt. -ish, a. svinaktig, otäck. Board, 8. bräde; bord ell. bänk; spis, rätt; T. bord, skeppsbord. -, V. a. brädslå, betäcka med bräder; anfalla; äntra; sätta in pension. -, V. n. vara in pension, -able,' a. tillgäng, lig. -er, 8. kostgängare, pensionär. -InghoUSO, 8. spisqvarter. - 111g- school, 8. pension., - wages, 8. kostpenningar. Boast, 8. skryt, högmod/ inbilskhet. -, V. n. & a. skryta, yfvas öfver. -er, 8. storskrytare, skräfla. - fill, a. stortalig, skrytande. -ing, s. skryt, prSl. -ingly, ad. på ett ekry- tando sätt. ' Boat, 8. båt. -swain, 8. högbåtsman. Bob, s. stickord; kort stubbig peruk; öronring. -cherry, 8. barnlek med ott kersbär. -TOyal, 8. enbärsbränn, vin, -wig, 8. kort peruk, Bob Border 33 Bob , V. a. slä; bedraga; afskära; be- spotta. -, V. n. hängä, dangla. Bobbin, 8. knyppelpinpe. - WOlk, 3. knyppladt arbete. Bobbish, a. nätt; snygg. Bobe, 8. ansjovis, sardell. < Bode, v. a. båda, ana, förespå. - ment, I 8. förebud ; aning. Bodi||ce, 8. lifstycke. -less, a. kropp- lös , utan kropp. -1)', °- kroppslig, . lekamlig. Bodkin, 8. nål, pryl; hårnål, snörnSl. Body, s. kropp, lekamen; materie; sy- stem ; samhälle, samfund ; korpa , men- niska ; samling. . - Clothes, 8. pl. hästtäcke. Bog, 3. moras; sump, träsk, -gy, a. sumpig, -house, 8. privet, afträde. BogglO, V. n. tveka, tvifla, vara tve- hågsen; frukta. Boil, 5. sär, böld, bolde. -, V. n. & a. koka, sjuda. -er, 8. kock; kittel, kastrull. -ery, 8. saltsjuderi. Boisterous, a. stormande, våldsam, rasande. -ness, 8. våldsamhet, obän- Bolary, a. leraktig. [digbet. Boid, a. djerf, dristig,- fräck. -face, s. fräck menniska. -faced, Ok oför- skämd. -nOSS, s. djerfhet, tilltagsen- r het, mod, dristighet. Bole, s. trädstam; ett slags leraktig jord; ett slags sädesmått; piphufvud. Boll, 3. rund stjelk, stängel. -, V. 71. skjuta upp i stänglar. Bollen, a. svullen. Bolster, 8. pöl, bolster, hufvudkudde. -, V. a. understöda, upphjelpa. -. V. 71. lägga sig på en kudde. Bolt, 3. pil; rigel för en dörr; kolf i ett lås; bult (på skepp), -head, 3. distillerkolf. Bolt, V. a. stänga igen med rigel; sikta. -, V. n. komma hastigt in, sluka; springa hastigt ut. Bolter, s. sikt, sån. Bomb, s. bomb; buller, -ard, s. ett slags grofva stycken; kort och tjockt vinfat. -, V. a. bombardera, -ar- dier, 3. bonibarderare. -ardment, 8. bombardering. -proof, a.bombfast. English-Swedish Dict^ Bombasill, s. bombasin. Bombast, S. högtrafvande urd, ordprSl.' -ic, a. högtrafvande, storordig. Bonage, s. skelett, Bond, s. band; förbindelse; revers, skuldsedel. -age, s. fångenskap, slaf- veri, träldom. -man, 3. träl, lifegen. -sman, s. borgen, löftesmän. Bone, s. ben; taming. -, V. a. bena. -lace, S. (knypplad) spets. -less, a. utan ben. Bonfire, s. lusteld. Bonify, v. a. godtgöra, erslitta. ( Bonnet, 8. fruntimmershatt, hufva; T. bonnet, läsegel. Bonnily, ad. lustigt, muntert. Bonny, a. vacker, skön. Bony, a. benig, full med ben. Booby, 8. tölp, pundhufvud. Book, s. bok. -, v. a. föra till boks. -binder, 8. bokbindare. -ful, 8. pedant. -ish, a. läsgirig, flitig, -keeper, s. bokhållare. -keeping, 8. bokföring, bokhSll^ri. -seller, s. bokhandlare, -selling, -trade, 5. bokhandel, -shop, 8. bokläda, -worm, 3, bokmal, bokvurm. Boom, 8. mast; bom. V. 71. segla fort; rusa häftigt pä.' Boomkin, s. kurbits. Boon, a. god, bra; munter, lustig. -, 8. gunst, ynnest; gäfva; begäran, bön. Boor, s. bonde; grof menniska. -ish, a. bondaktig, ohyfsad. -ishness, 8. bondaktighet. [dricka. Boose, 8. fähus, kostall. -, V. 71. supa, Boot, 3. stöfvel; fordel, vinst; rof; rummet under kusksätet. -, V. n. tjena, gagna, båta; draga pä stöflarna. -ed, a. bestöflad. -less, Cl. onyttig, oduglig. -strap, 8. stöfvelstropp. -trees, 3. stöfvelblock. Booth, 8. bod, stånd; hytta. Booty, 8. byte, rof. Bopeep, s. gömme (barnlek). Borachio, s. suput, drinkare. Borage, 8. stofferblomma. Borax, 8. borax. Border, 8. brädd, kant, fåll; gräns kust; bräm. , V. a. kanta, fålla; 34 Border Bowef bebräma.V. n. stöta intill, gränsa Z intill, -er, 8. gränsbo. Bore, 8. borr; kaliber; hål. -, V. a. borra, genomstinga, -al, a. nordlig. -HS, 8. nordanvind. -r, 8. borr, -tree, s. fläderträd./ ' t BorillgS, 8. borrspån. Born, a. buren, född. Borne, p. af bear. Borough, 8. stad, köping. Borrel, 3. gemen karl. ( Borrow, V. a. borga, låna (af en). -01', 8. som lånar ell. -borgar. Boscage, 3. lund; snår. C Bosky, a. buskig, skogrik.\ Bosom, 3. bröst, sköte, barm, hjerta; förtroende, -, V. a. gömma i barmen, dölja, -friend, 8. skötevän. BOSS, 8. knapp, knöl; upphöjd arbete; buckla (på seldon). -edj a. krok- ryggig; prydd med bucklor. Bot, 8. ett slags maskar som finnas i inelfvorna hos hästar och barn. Botan||ical, a. botanisk, hörande till botaniken. -iCS, 8. botanik. • -ist, 8. örtkännare, botanist, -Ize, V. n. , botanisera. -y, 8. botanik. Botch, 8. lapp,, klut; fuskararbete; böld. -, V. a. flicka, lappa; fuska. -OF, 8. skoflickare; lappare, fuskare. -y, a. lappig, fläckig. Bote , 8. skade-ersättning." -ICSS , a. onyttig, utan nytta. ,> Both, pron. bådaf begge. -, ad. både, så väl . . . som. Bother, v. a. plåga, besvära. Bottle, 8. flaska, butelj; (of hay) höknippa. -, V. a. tappa på buteljer, -brush, 8. borste att göra flaskor rena, -flower, s. blåklint, -screw, 8. korkskruf. -stand, 8. buteljbricka. Bottler, Butler, S. källarmästare. Bottling, 8. tappning på buteljer. ■ Bottom, 8. botten, grund, grundval; däld; ändamål; drägg, drank; skepp, fartyg; härfvel. -, V. a. grunda; lägga botten. -, v. n. stöda sig på, lita på, hvila på. -less, a. botten- lös; grundlös; outgrundlig. ry, S. bodmcri., Boud, 3. kornmask.' [vidja sig; bulna? Boilg'O, 8. svullnad, bulnad. , -, V. n. Bough, 8. gren, stark qvist. Bought, s. fläta; länk; böjning, bugt; (p. af to buy). Bougie, s. T. vaxstapel? Bouillon, 3. köttsoppa, buljong.'' Boulder, 8. stor rund sten. BOUn|jCC, 3. dån, knall, smäll; hopp} spräng; skryt. . -, V. n. braka, knalla,' skrälla; skryta; springa. ■ -CCr, 3. storskrytare, lögnare. _ -Cing, 8. hopp- ning, skuttning. \ Bound, 8. gräns, råsten," skiljemärke; studsning. -, a. (p. af to bind) be- stämd, ämnad. J -, V. a. inskränka, sätta gränser. , v. n. studsa, fara tillbaka; gränsa . intill.ary, 3. gräns, landamäre. f - en, a. (p. af to bind) förbunden, pligtig. ring, 8. in- skränkning,^begränsning. -1CSS, a. oinskränkt, gränslös. 4-ICSSneSS, 3. gränslöshet, oändlighet. ' Bounteous, a. godhjcrtad, gifmild, fri. kostig. . -ness, 8. frikostighet, mild* het, godhet Bountiful, a. ädelmodig}'*-ness, t.' frikostighet, ädelmod. Bounty, 8. ädelmod, godhet," frikostig- het, välgörande.? Bourd, 8. skämt.S -, V. n. skämta? Bourgeon, V. n. slå ut; skjuta skott.' Boum, 8. gräns; flod, bäck. B0US||e, V. n. öfverlasta »ig, supa."-)'/ a. drucken. Bout, 8. gång, försök; ordning; språng, dans. Boutefeu, 8.' mordbrännare. BOW, s. båge; fiolstråke; sadclbåge-' bugning. - anchor, 3. T. gaffel- ankar. -legged, a. hjulbent. -lino, 8. T. bolina, -man, 8. bågskytt, -shot, s. bågskott. -sprit, s. T. bogspröt. -String, 8. bågsträng. BOW, V. a. böja, bocka, kröka, buga? -, v. n. buga sig. -able, a. böjlig.' Bowel, V. a. taga ut inelfvorna. -less, a. känslolös. -StS.pl. inelfvor; 'med- lidande. Bower, 8. sommarhus,_16fea), bur; Böwery Brave 35 H'. bogankar; märs. -, V. a. inne- Sluta, omgifva. -y, a. full med löfskog. Bowl, 8. skäl, fat, bägare, bäl. -, V. a. kasta med klot; spela käglor. -Or, 8. kägelspelare, -ing , 8. kägelspel; T. bolina, -ing-green, S. kägelbana. Bowse, V. a. T. draga, hala. Bowser, S. proviantmästare. Bowyer, S. bägmakare; bägskytt. Bowze, V. n. supa sig full. BOX, 8. läda, ask, dosa; skrufmor; loge (pä spektaklet); fattigbössa; buxbom ; örfil; slag, stöt. - O7i the eat, örfil. -K V. a. boxera, slä med knytnäfven, örfila; lägga in i läda. -, V. n. boxas, släss. -en, a. af buxbom, -er, 8. boxare. -ing, 8. knytnäfvekamp, boxning. -thorn, S. buxbom. Boy, s. pojke, gosse, pilt; yngling. -, V. a. handtera som barn. -, V. n. vara barnslig. -hOOd, 3. pojkär, barnaär. -isll, a. barnslig , pojkak- tig. -ishness, S. pojkaktighet, barns- lighet. Brabble, S. träta, käbbel. -, v. n. gräla, tvista. -T, 8. grälmakare. Brace, 8. omgjordning; krarppa, jern- hasp, hake; jembult; bjelkbänd; par; parentes; brassar; hängsle, rem. -, v. a. binda fast, spänna till; hop- koppla. -let, 8. armband. -r, 8. bindel, gördel. Brach, 3. hynda, tik. Brachial, a. som hör till armen. Brachygraphy, s. snäliskrifning. Brack, 8. springa, remna, öppning; Bracken, S. ormbunke. [fel. Bracket, S. trossbjelke; stötta, stöd; krumträ; uppständaro. Brackish, a.salt,saltad; kärf. -ness, s. sälta, salthet; saltaktig smak. Brad, 8. spik, nubb, tapetspik. Brag, 8. skryt, präleri. -, a. inbilsk. -gadocio, -gart, -ger, S. stor- skrytare, skräfla. -gardism, S. skryt. Braid, s. fläta; söm, brodering, bräm. -, V. a. virka; lägga i lockar, fläta. -, a. falsk, .bedräglig. Brails, 8. pl. T. gigtäg, gärding. Brain, s. hjerna; vett, förständ. -pan, 8. hjernskäl, hufvudskal. -sick, a. hjernsjuk; fänig. Brake, s. kage, ormbunke; törnbuske, brombärsbuske; hampbräka; pump- stäng; stSngbetsel; bakträg. -, V. a, bräka (hampa). Braky,, a. skroflig, taggig. Bramb||le, 8. törnbuske, brombärsbuske, hallon. -lenet, s. fågelnät. -ling, s. norrqvint, bergsparf. Bramilie, s. Bråmin. [nig Bran, s. kli. -faced, a. fräknig, fin- Branch, S. gren, qvist; led, arm; ätt ling, sidolinie; gren pä hjorthorn; arn pä en ljuskrona. -, v. a. dela; utsy. -, V. n. slä ut grenar , fördela sig. -ed, a. grenig. -er, 3. stamfader, -less, a. utan grenar, -line, -rail- way, S. jernbana som tägar af frän hufvudbanan, bibana, -y, a. grenig, full med armar. Brand , 3. brand; svärd; brännmärke. -, V. a. brännmärka; skända, -iron, s. brännjern. Brandish, v. a. svänga, slänga, -ment, S. svängning. [daggmask. Brand||le, v. n. vackla, -ling, s. Brandy, s. bränvin. Brangle, v. n. gräla, gnabbas. - men t, s. strid. -r, 8. grälmakare. B rank, s. bob vete. Branny, a. agnlik. Brant, a. brant, sluttande utforé. -fox, S. brandräf. Brasier, s. kolpanna, glödpanna, Brasil, -wood, S. bresilja (färgträd) -ian, a. brasiliansk, -rot, 8. kräk< rot, ipecacuanha. Brass, 8. metall, malm, messing; 'Oför- skämdhet, oblyghet. -et, 8. arm- skena. -founder, S. gelbgjutare. -foundery, s. geibgjuteri. -iness, 8. kopparhalt. - Ore, 8. galmeja. -y, a. af ell. lik koppar, messingsartad. Brast, p. af burst, sprucken. Brat, S. unge (i föraktl. mening).; Bratch, s. hund. Bravado, 8. storskrytare; skryt. Brave, a. tapper, modig, braf; präktig; 36 Bravery Bridge storslnt. -; $. storskrytare; kämpe. -, V. a. bravera, trotsa, utmana. -ry, r 8. tapperhet, naod; prakt, präleri. Brawl, 8. gräl, tvist. -, V. n. träta, tvista, gräla; larma, -er, 8. stojare; , grälmakare. Brawn, S. fast kött; muskelkraft; hårdt \torkadt fläsk; fargalt; fläsk; rullsylta. i - er, S. slagtsvin. -inCSS S. styrka, fasthet; köttets härdhet. -y, a. köt- tig; stark; härdhullad. Bray, 8. bräkande; oljud, skrik, buller. -, V. a. stöta i mortel, sönderkrossa. -, V. n. bräka, skräna; väsnas. Brayer, 8. skrikare, skrikhals; T. lö- pare pä en färgsten. Braze, V. a. löda med koppar; göra fräck. -n, a. af koppar, messing elf. brons; oförskämd. -, V. n. vata oförskämd. -nCSS, S. kopparhalt, oförskämdhet. Brazier, S. kopparslagare; glödpanna. Breach, S. lucka, spricka; bräck, bresch; | öfverträdelse; brott, oenighet. Bread, 8. bröd; föda. -, V. a. beta I bröd i något. -en, a. af bröd. Breadth, s. bredd; klädesbredd. Break, 8. öppning; brott; gryning; af- brott, paus; tankstreck. Break, V. a. krossa, bryta; afdanka; ruinera; bringa ä bané. -, V. n. brista, spricka; dagas , göra bankrutt; bli osams, -able, a. bräcklig. - CT, 3. brytare; T. bränning. -fast, 8. frukost. -, V. n. frukostera, -ing, 8. brytning, brott. -sman, S. bröm- sare; konduktör. Bream, 8. braxen (fisk). Breast, 8. bröst, bärm; sköte; hjerta. -, V. a. sätta bröstet emot, -plate, 3. pansar, kyrass. -WOrk, s. para- pet, bröstvärn. Breath, s. ande, andedrägt, andetag; paus; hvila; ögonblick, -able, a. som kan andas. -e, V. n. andas, draga andan; hvila; inandas; utdun- sta. -ing, s. andände, andedrägt; lufthål. - ingtime, S. hvilotid; an- derum. -less, a. andlös, and- truten. Bred, (p. af breed) a. »flad, född; uppfostrad. Bree, 8. broms, geting. Breech, 8. sätet, stuss. -es, pl. byxor. Breed, 8. foster; slag, afvel; kull. -, V. a. föda, afla, frambringa; uppfostra. -, V. n. skjuta fram; fä barn, fä un- gar. -er, 8. uppfostrare; fruktsam qvinna. -ing, a. hafvande, afvelsam. -, S. aflelse, alstring; lefnadssätt, se- Breese, 8. broms, geting. [der. Breeze, S. kultje; sting (fluga). Breezy, a. sval, svalkad, bläsig. Brent, a. förbränd; brant. Brethren, «. pl. bröder. ' [sedel. Brevet, 8. öppet bref, fullmakt; frakt* BreVi||ary, S. breviarium, kyrkohand- bok; utdrag, kort begrepp, -at, s. sammandrag. - aturft, 8. afkortning, sammandrag, -ty, 8. korthet. Brew, S. brygd; dricka. -, V. n. brygga; blanda; stämpla, anlägga, -age, 8. sammanblandning; dricka, -er, 8. bryggare. - ery, 8. bryggeri, -house, s. brygghus. -ing, s. brygd, bryggning. Brewis, 8. brödskifva doppad i fett pä buljong, brödsoppa. Briar, 8. törnbuske. Bribe, S. mutor, bestickning. -, V. a. muta, besticka. - ry, s. bestickning. Brick, 8. tegel, tegelsten; ett slags bröd. -, V. a. mura med tegel, -hat, 8. stycke af en tegelsten. -dust, s. tegelstensmjöl. -field, s. tegelbruk, -kiln, 8. tegelugn, tegelslageri. -layer, 8. murare, murkarl, -laying, 8. murning. -maker, S. tegelslagare. -WOrk, s. tegelstensarbete, mur. Brickie, a. bräcklig, skör. Bridal, s. bröllopp. -, a. tillhörande bröllopp. -ty, 8.. bröllopsfest. Bride, s. brud, -groom, s. brud- gum. -maid, 8. brudpiga, brudtärna.1 -man, 8. brudriddare, -stake, S. ett slags majstäng, som man dansar omkring pä bröllopp. -well, S. tukthus. Bridge, 8. brygga, bro; näsbrosk; stallet pä en fiol. -, V. a. bygga en bro, slä cn brygga. Bridle Brokenhearted 37 Bridle, 8. betsel, tygel, töm. -, V. a. betsla upp; tämja. -, V. n. kräma sig. Brief, a. kort, sammandragen. -■, S. kort begrepp, utdrag; patent, Öppet bref; förordnande. -ly, ad. kortli- gen. -ness, 8. korthet. Brier, 8. törne, törnbuske. -y, a. taggig, törnig. Brig, 8. brigg. -ade, 8. brigad, -adier, 8. brigadegenezal. -gand, 8. strätröfvare. -andage, S. strät- röfveri. -andine, s. pansarskjorta, -antine, 8. brigantin (fartyg). Bright, a. klar, ljus, skinande; ögon- skenlig; skicklig. -, V. a. göra blank, polera, skura; uppmuntra. -, v. n. blifva klar, blifva glänsande; klarna upp; glänsa. - ish, a. glänsande, lysande. -I1CSS, 8. klarhet, glans, sken; skarpsinnighet. Brill, S. barbfisk. Brinian||cy, s. glans, prakt, -t, a. skinande, glänsande, präktig. -, 3. briljant, diamant. - tness, s. glans, prakt. Brim, 3. kant, bräm, brädd; T. märs» rand. -, V. a. ösa öfverst fullt. -, v. n. vjm öfverst full, -ful, a. rägad, bräddfull. -fulnCSS, s. öfver- flöd; räga. -med, -juillg, a. rä- gad, bräddfull. -mer, S. fullt glas, -stone, s. svafvei. -stony, a. svafvelaktig. Brilld||ed, a. rödlett," skäckig. -le, S. -skäck, -led, a. skäckig, brokig, mängfärgad. Brine, s. saltlake; hafvet; tärar. -pit, 5. Bältbrunn. -Spring, 8. .saltkälla. Bring, v. a. bringa, tillföra, to - about, äsvadkomma, uträtta, to - forth, frambringa^ to - fonOard, drifva, skjuta pä. to - in, införa, leda in. to - off, rädda, to - out, föra ut. släppa ut. to - over, öfver. tala, to - a woman to bed, för. lösa en qvinna. to - to pass, verk» stan*. to - under, underkufva. to - lyft* wp; uppfostra, to word to one, läta en veta, -er, S. bäs , rare. - up, uppfostrare. Brinish, Briny, a. saltaktig. Brink, 8, brink, brädd; ränd. Briony, s. qvesrot. Brisk, a. qvick, liflig, munter; lustig; rask, frisk. -, V. a. upplifva. -, V. n. roa sig; antaga ett gladt utseende. -6t, 8. bringan pä ett slagtkreatur; bröstben. -ly, ad. linkt, lifligt, glädtigt. - ness, liflighet, munter- het; skarpsinnighet. Brist||le, 8. svinborst. -, V. 9. borsta ' sig, resa borsten; blifva ond. -, v. a. sätta borst pä träden. -ling, a. stursk, borstande sig. -ly, a. fuli med borst. Britjlisll, a. brittisk, engelsk. -01), 8. Britte, Engelsman, Engländare. Brittle, a. bräcklig, skört svag. -BOSS, skörhet, bräcklighet. Broach, 8. stekspett; syl; tapp; skjort- spänne. -, v. a. sätta pä spett; sticka upp en tunna; uppfinna. Broad, a. bred; vid; uppenbar; ljus, klar; grof; oanständig; dristig. - day-lightj stora ljusa dagen, -en, V. n. utvidga sig; blifva bred. -eyed,. 8. storögd; skarpsynt. -nCSS, 8. bredd, vidd; grofhet. -nOOD, ad. midt pä dagen, -shouldered, a. bredaxlad, axelbred. -side, 8. lag af kanoner ; skeppets sidor. -Stitch, 8. plattstyng. - Stone, 8. qvadersten. -weawer, s. sidenväfvare. -wise, ad. pä bredden, tvärsöfver. Brocade, b. brokat. -d, a. väfd Uk brokat; af brokat. Brocage, 8. klädmäkleri, handel med Broek, B. gräfsvin. (gamla saker. Brodekin, s. haifstöfvel. Brogue, 8. irländsk accent ; rotvälska; träsko. [stickadt arbete. Broider, V. a. brodera. - y, 8. broderi, Broil, S. larm, oväsende, tumult -, V. a. bräcka, steka pä glöd. -, V. ni stekas i solen, soltorkas. Broke, v. n. mäkla. Broken, a. bruten, söndrig, föräerfvad. -backed, a. »hwttd» 38 Brokenhanded Bud t. sorgsen, bedröfvad. -handed, a. lamhändt. -Spirited, a. modfaild, nedslagen, -winded, a. andtäppt, trångbröstad. Brok||er, S. mäklare, kommissionär. -eragO, 8. roäklarelön, kurtage. -ing, 8. mäkleri. Bronchial, a. tillhörande halsen. Bronze, A. brons, bronsfärg. BrOOCh, < juvel, klenod. -, V. Ct. pryda med juveler. BrOOd, 3. afföda, kull; liggning, kläck- ning. -, v. n. ligga på ägg. -, V. a. kläcka. -y, a. liggsjuk (om fåglar). Brook, 3. bäck. -lime, 8. bäckgröna, bäckbunga. [utstå. Brook, V. a. &n. tåla, fördraga, lida, BrOOM, 3. qvast; sparr. -rake, s. vallört; hufvudskorf. -rape, S. skärf- frö. -y, a. beväxt med ljung. Broth, 8. buljong, köttsoppa. Brothel, s. horhus, bordel. - ry, s. liderlighet. Brother, 8. broder; kamrat. - in law, svåger. -hood, S. broderskap; gille, kamratskap. -Iy, a. broderlig. -, ad. broderligen. Brought, imp. & p. af bring. BrOW, S. bryn, pattna; anletsdrag; x oförskämdhet; bergspets; ögonbryn. -, V. a. innesluta, sätta gränser, -beat, v. a. se snedt på en. - bound, a. omkransad, krönt. Brown, a. brun. -, S.. brun färg. -bread, groft bröd. - paper, grått papper. - study, djupa tankar, -bay, 3. kastaniebrun häst, -bill, s. hille- bard. -OSS, 8. brunhet, brun färg, -ish, a. brunaktig. -WOrt, s. flenört. Drows||e, ti. a. afbebu -, s. Skott; småskog, -ing, 8. afbetning. Bruise, S. slag, stöt, blånad, qväsnihg. -, V. a. slå, stöta, krossa. -r, s. näfkämpe. Bmit, 3. rykte; larm. -, -o. a. ut- sprida (ett rykte). -, V. n. göra larm. Brumal, a. vinterlig, som hörer till vintren. Brunett, s. brunett qvinna. Brunt, 8. anfall, strid; stöt, olycka. Brush, 8. borste, pensel; risknippa* anfall. -, V. a. borsta, anstryka. -, V. n. stryka omkring; skynda, -er, 8. en som borstar etc. -Maker, S. borstbindare. -WOOd, s. snår; törne; ris. -y, a. styf, taggig, sträf, Brustle, V. n. braka, knarra, bullra; skryta. Brutäl, a. fäaktig, oförnuftig. - ity, 3. fäaktighet; oförnuftig gerning; omensklighet. -ize, v. Cl. förfäa. göra vild. Brute, ä. fä, oförnuftigt djur, best; tölp. -, a. fäaktig; oförståndig; vild; plump. Brutish, a. fäaktig; grof; oförnuftig.! -11 OSS, s. fäaktighet; grofhet. BryOliy, 3. hundrofva. Bub, S. starkt dricka. Bubble, S. bubbla, vattenbläddra; lapJ pri; bedrägeri; narr. -, V. a. be-l draga. -, V. n. koka, sjuda, uppvälla.i Buccanier, 8. amerikansk ejöröfvare. Buck, s. bock; hane, rådjur; byk,| bykning, bykkläder. -, V. a. byka, -, V. n. stångas som en bock; para sig. -ashes, 8. pl. lutaska, bykaska, -basket, s. tvättbunke. - bean, s. bockblad. -er, s. ramlare. -et, A vattenämbar, bytta. -goat, s. geta< bock, bock. - ing, 3. bykning; pa.| ring. -ingtub, s. bykså, bykkar,1 -Mast, 8. bokåiion. -rabbit, t. kaninhane. -ram, 3. dvelk, styf kanfas. - SOme, a. munter, lustig; kåt som en bock. -thorn, s. getapel, -weed, s. penninggräs, lommegräs, -wheat, 8. bphvete. Buckle, s. spänne; buckla, hårlock, -, V. a. spänna ihop; lägga håret.: lockar; förena. -, V. n. lämpa sig efter, beflita sig om. Buckler, s. sköld; beskärm. -, v. a, försvara, beskydda. Bucolic, 3. herdeqväde, herdesång. -, a. hörande till ett herdeqväde. Bud, s. brodd, knopp. -, v. n. knopJ pas, spricka ut, blomma. -, v. a ympa. / Budge Buoy 39 Budge, a. knarrig; stel, trumpen. -, 8. lamskinn. -, V. n. törn sig ur stället; gS; styra. Budget, s. knappsäck , rensel, pSse, * förräd; finansförslag. Buff, 8. buffel; buffelhud; kyller af buffel. -, a. fast, styf; oförsagd; liffärgad. -, V. a. slS, stöta -alo, 8. buffeloxe. -Skin, 8. buffelhud. Buffet, 8. skip, skänk, skänkbord, örfil, kindpust. -, V. a. örfila, kind pusta. -Cr, 8. örfilare. Buffle, 8. buffeloxe. -, V. a. bry, förvirra. -, v. n. vara förvirrad. -head, 8 dumhufvud. Buffoon, 3. narr, tok, gycklare. -, V. n. bandia narraktigt. - CTy, 8. to- keri, gyckleri, narraktighet. Bug, 8. vägglus. -, V. a. skräma. -bear, 8. spöke, buse. - gerer, s sodomit, drängskändare. -gery, 8. sodomiteri. -giness, 8. fullhet med vägglöss. - gy, 8. ensitsig sebäs. -, a. full med vägglöss. Bugle, 8. radbandskulor af svart glas ; krukört, kärlngruka. - horn« 8. jägarhorn. XuglO88, 8. oxtunga (ört>. Build, 8. form, gestalt; byggnadssätt V. a. bygga; uppbygga; lita. -, V. n. förlita sig. -er, 8. byggmä- stare; en som 18ter bygga, -ing, 8 byggnad, byggning. Built, s. byggnadssätt. Bulb, 8. lök; trind kropp; (of the eye) ögonsten. -OUS, a. trindrotig, Bulchin, b. kalf. [löktarmig. Bulfinch, 8. bofink. Bulge, V. n. bli läck, läcka, stöta läck ; sjunka; hänga öfver; buka ut. Bulk, 8. hög, hop, klump; bSl; skrof- vet af ett skepp; bod; säte, by the -, i gross, -head, 8. skiljevägg, af- plankning. -illCSS, 8. storlek, tjock- lek. -y, a. stor, tjock, tung, massiv. Bull, 8. oxe, tjur; pSfvebulla; ome- ning; bedragare, -baiting, s tjur- fäktning. -bee, s. bSigeting. - beef, 8. tjurkött. - d-0g, 8. blodhund, dogg. -feast, -fighting, 3. tjurfäktning. -finch, 8. bofink -fly, S- fiifluga, sting, -head, 8 girs, gers (fisk); d'lmhofvud. - weed, s. backklint. Bmiace, a. sl£n. -plump, 8. viida plommon. Bullen, 8. skäf af hampa. [kula. Bullet, «. musköt-, pistol- ell. kanon- Bullion, a. oarbetadt guld ell. silfver. Bullish, a. sprSkvidrig, felaktig. Bullition, 8. qjudning; kokning. Bullock, 8. ung tjur. -, v. n stor skryta. Bully, 8. öfversittare; slagskämpe. - V. a öfverskrika, öfverdyfla, öfvcrfalla med ovett. -, V. n. larma, storma, gräla, skryta -rOck, 8. storskry- tare, bramarbas. Bulrush, 8. hög säf. Bultel, 8. kli, skal pä säd. Bulwark, 8. boliverk. Bum, 8. stuss, sätet, ända -bailiff, 3. stadstjenare. -boat, 8 provisions- Bumble-bec, ä mjödkumla. [bät. Bumkin, 8. bondlurk, bondlolla Bump, 8. slag, släng; svullnad, knöl, bulnad. -, V. n. göra larm ; svälla, svullna. -er, 8. bräddfullt glas, -kin, 8. bondlurk, bondlolla Bun, s. ett slags sockerkaka. Bunch, 8. bundt, knippa; knöl, svuil nad; puckel. -, v n knyta sig. svälla. -bfteked, 8- puckelryggig, krokryggig. -lneS8, 8. puckelryggig- het, knölighet. -y, a. ojemn, knölig. Bundle, 8. bundt, knippa ; paket, knyte -, v. a. bylta ihop, packa in. Bling, 3 sprund pä en tunna. -, V a sprunda, täppa igen. Bungle, 8. fel, förseelse; oskicklighet; fuskeri. -. V. a. fuska, kläpa, skämma bort. -, V. n. bära sig diumligt SL -r, 8. fuskare. Bonn, 8. ett slags sockerkaka. Bunt, s. skötet, bolen af seglet -, V. n. svälla, pösa ut Bnnter, s. lumpsamlare; liderlig qvinna. Bunting, B flaggduk; kornhrka, grö. ning Buoy, 8. ankarboj, ankarmärke. -, V. a understöda, upplyfta. -, V r> 40 Buoyance Butchery flyta på vattnet. - an C C, 3. simning- fly tning. -ancy. s. munterhet; för, mögenhet att flyta. - ailt,*a. sim- Bur, s. kardborre. [mande, flytande. Burbot, 8. en art borkfisk; lake. Burden, s. börda, last, laddning; läste- talet på ett skepp; omqväde. -, V. a. lasta; besvära; lassa på. -OUS, -Some, a. tung, besvärlig, under- tryckande.-SOllieneSS , s. tyngd, Burdock, 8. kardborre. [vigt, besvär. Bureau, S. skrifpujpct, byrå. Burg, s. köping. Burgage, 8. borgarerätt. Burgam Ot, 8. bergamott. Burganet, 3. stormhatt af jern. Burgeois, 8. borgare. [mentet. BurgCSS, 8. borgare; ledamot af parla- Burgh, 8. öppstad; by som har rättig- het att skicka fullmäktige till parla- mentet. -er, s. borgare, -master, 3. borgmästare. [brottsstöld, rån. Burglar, 8. inbrottstjuf. -y, 3. in- Burgomaster, S. borgmästare. Burgrave, S. borggrefve. Buri||able, a. som kan begrafvas. -al, S. begrafning, likbegängelse. -er, 8. dödgräfvare. -ne, 8. grafstickel. Burl, V. a. valka tyg, öfverskära. Burlesque, s. tokstil. -, a. tokrolig, löjlig. -, v. a. förlöjliga; travestera. Burliness, s. tjockhet. Burling-iron, 3. öfverskäraresax. Burly, a. stor, tjock, svullen. Burn, V. a. bränna, förtära. -, V. n. brinna, förtäras af eld; torka; bränna upp. -, 8. brand, brännsår, -able, a, förbrännelig. -ing, 8. bränning, förbränning, brand. -ing-glöSS, 8. brännspegel, solglas. Burnish, v. a. polera, göra glänsande. -, V. n. blifva blank, -er, 8, pole- rare; polerstål. Burnt, p. af burn. Burr, 3. örlapp, örbrosk. Barrel, 3. röda smörpäron. - Shot, 3. skrotskott. BunfÖW, «> kaninhåla, jordkula, «, t>. n. gviN» t jordan ; min»#. Bursar, 8- akaltrnttatawt »tlpcndlsi. Burse, 3. börs; byte, -holder, byfogde. Burst, S. spricka, refva. -, v. n. & a. brista, spricka, remna, gå sönder; spränga; bryta ut; bryta upp, fram- bryta, röja sig,, to - into tears, ut- brista i tårar, to - out into laugh- ter, slå till ett gapskratt» Burst, - 6ny a. sprucken, remnad, bruten; besvarad af bråck. - enOSS, 8. bråck, tarmbråck. Burthen, s. Burden. Bury, V. a. begrafva, jorda, jordfasta; förborga, -ing, begrafning, [ik- begängelse. -inggl'Ound, s. be- grafningsplats, kyrkogård. -ingplUCC, 8. grafställe, grift. Bush, s. buske; källarkrans; räfsvans. -, q. n. blifva buskig, yfvig. -el, 3» ett torrvarumått. -ineSB, s. buskak- tighet. -ment, 3. tät buske; busk- age. -y, a, buskig, full med skogs- snår, tät. Busi||ed, a. sysselsatt. - less, a. syss- lolös. -ly, a. ifrigt; med brådska. -BOSS, 3. ärende, göromål, sak, syssla,| Bush, 8. planchett. [beställning. Buskin, 3. halfstöfvel, känga. Buss, 8. puss, kyss, bujs;. båt vid sill- fiske. -, V. a. pussa, kyssa. Bust, 3. byst, bröstbild. Bustard, 8. trapp (fågel). Bustle, s- buller, brak, oväsende. - V. n. väsnas, bullra; vara 1 rörelse, vara verksam. - r, 8. verksam man. Busy, a. sysselsatt, beställsam, verk- sam, driftig; tjenstaktig. -, V. a. sysselsätta, använda. -body, s. fjäsk ; grälmakare. -brain, 8. oroligt hufvud. But, c. men, än, utom, blott, endast. - for you, om ni icke vore. - yet, icke dessmindre. last - one, näst före den sista, -, V. n. stöta intill; göra invändningar. Butcher, 8. slagtaré. -, V. a. slagta, nedgöra, döda, -bird, 8. vårfågel, -broom, s. fågelgräs, -liness, $. grytah&i» -ly, ö. grym, blodgirig. -y, 8. ilagtMhandltvwk ) ilagtarhus; blodbad» Butler Cadaverous 41 Butler, 8. källarmästare; taffaltåckare. Butment, s. saiumanfogning. Butt, 8. stort fat, vinkar, liggare; stöt; ändamål; måltafla. -, v. O. stånga, stöta. -, V. n. stångas, -end, 3. trubbiga ändan, -ing, s. påtappning (af vin etc.). -Shaft, 8. pil,' kastspjut. Butter, 3. smör. -, V. a. bestryka med smör. - b OX, 8. smörask. - bUF, s. hästhof (ört). -flower, 8. smör- blomster. -By, s. fjäril, -milk, 8. kärnmjölk. -print, 8. smörspade. -Woman, 8. smörsäljerska. -y, a. skafferi, visthus. -, a. smöraktig. Butteris, 8. verkjem hos hofslagare. Buttock, 8. länd, säte, bakdel, klinka; T. låring. Button, 8. knapp; knopp (på träd och Örter); knöl; sigtet på ett skjutgevär. -, V. a. knäppa igen, -flsh, 8. sjöborre. -maker, 8. knappmakare. - hole, 3. knapphål. Buttress, 8. stöd, stötta, pelare under en byggning. V. a. stöda, under- stöda, stötta. Butty, 8. arbetskamrat. ButyFilaceous, -OUS, a. smöraktig; smör!ik. Buxom, fl. smidig, lydig, tjenstaktig.; kärlig; liflig, glädtig, lustig. -neSS, 8. munterhet; kärlighet. Buy, v. a. & n. köpa, handla; muta, besticka, -er, 3. köpare. BUZZ, s. brumning, susning, surming, sorl; mummel, hviskning. -, V. a. utsprida, hviska. -, V. n. brumma, «urra, sorla, -fly, 8. pumpsnut. Buzzard, s. pvidfågel, hök; enfaldig menniska. Buzzer, 8. örontasslare, baktalare. By, pr. genom, medelst, af, vid, med, efter, om. - and. -, strax. - the -, i förbigående. - chance, händelse- vis. - degrees, småningom. - one self, ensam. - no means, ingalunda. - retail, i minut, -blow, s. oäkta barn, bastard, -end, s. biafsigt. -gone, ad. förbi, -respect, s. biafsigt. -room, s. enskildt rum. -ständer, 3, åskådare, närvarande parson. -way, a. biväg. -word, 8. obrukligt ord; ordspråk. Bye, 6. våning, hemvist; tillfällighet. Bysse, Byssin, Byssus, a. hafsedke, C. Cab, 8. kabriolett. -driver, s. hyr* kusk. Cabal, 8. Judarnes kabbala; kabal, kom- plott ; hemligt råd. -, v. n. kabalera, stämpla, sammangadda sig. -1st, 8. kabbalist. -istlC, a. tillhörande Ju- darnes kabbala. -ler, 3. upprorstif- tare. -line, a. som tillhör hästar. Cabaret, 3. källare. Cabaric, 8. hasselört. Cabbage, 8. käl; kläde som skräddare stjäla. -, V. a. stjäla (såsom skräd- dare). -, V. n. formera hufvud (så- som kål). Cabilian, 8. kabeljo, stockfisk. Cabin, S. koja, hydda, kajuta, koj, hytta. -, V. a. & n. innestänga ell. lefva i en koja ell. hytta. -boy, ä. skepsgosse. -et, 8. kabinett, kam- mare. - for curiosities, konstkabi- nett. -etmaker, 8. ebenist, scha- tullmakare. Cable, 8. tåg, kabel tåg, ankartåg. - 8 length, kabellängd, -t, 3. mindre kabel tåg. Cftblish, 8. vindfälle, nedblåst träd. Cabotage, 8. kustfart, kusthandel. Caburns, 8. kabelgarn. Cacao, 8. kakao. Cachinnation, b. gapskratt. Cack, V. n, göra sitt tarf, träcka. Cäckerel, s. ett slags fisk. Cackle, 8. skrockning (om höns); kak- ling; * prat, sladder. -, V. n. snattra (som en gås), skrocka (som höns); kackla; pladdra, sqvallra. -F, 8. skrockhöna; snattrare, sladdrare. Cacophony, 8. missljud (i tal). Cacumiuate, V. a. göra spetsig ell. i torra af pyramid. Cadaver, 3. lekamen, lik. -ous, a. tillhörande lik; asaktis. 42 Caddw Callidity CaddaW, 3. kaja. Caddis, 3. trådband; sjöslända. Caddy, S. ask, tédosa. Cade, 8. Btet fat, kagge. -, a. tam, spak, saktmodig. -, v. a. tämja. Caden||ce, 3. takt (i dans); kadens (i musik), välljudande slut i poesi; afta- gande. -t, a, fallande, sjunkande, aftagande. Cadet, S. yngre brode/; kadett. Cadew, S. gräsmask, jyöslända. Cadge, V. a. föra, bära. -r, 8, hö- kare; uppköpare. Cadmia, s. galmeja. CadU||city, 8. benägenhet att falla; bräcklighet. - ke, a. ålderstigen, bräcklig. Caftan, S. kaftan. [våta varor. Cag, 8. kagge, ^erding, litet käril för Cage, 3. fågelbur, häck; djurhus; fän- gelse. -, V. a. sätta i bur; inspcrra, arrestera. -WOrk, 8. genombrutet Caic, 8. galérslup. [arbete. Caiman, s. kaiman (en ärt krokodil). Caisson, 3. proviantvagn, bombkisU. Caitiff, a. föraktlig, nedrig. -, S. galg- fågel, skälm, skurk; slaf. Cajole, V. a. smickra; gäcka, narra, bedraga. -Ty, 8. smek, smicker; be- drägeri. Cake, s. kaka, bakelse. V. n. kasta I sig, hopgyttra sig. Calabash, S. kalabass; flaska af denna frukts skal. -manCO, S, kalmink, -mary, «. bläckfisk, -mbac, s. örnträd, -mine, S. galmeja. -mint, s. bergmynta. -mite, 8. ramslök. -mitons, a. bedröflig, olycksfull, eländig. -mity, 3. elände, olycka, uselhet. -mus, s. rör, strandrör, kalmus. -Sh, 8. kalesch. -tor, 3. < kyrkotjenare. [kalkjord. Calcareous, a. kalkartad. - earth, Calceated, a. klädd i skor, skodd. Calcedonian, S. kalcedon (mörkblå flintak Calciijferons, a. kaikbiandad. -nate, V. a. kalcinera, förkalka. -, v. n. kalcineras. -nated, a. förbränd till , kalk, kideiuerad. -nation, a. kal- cinering, förkalkning. -nfttOty, $ kalcinerdigel. Calculate, V. a. beräkna, uträkna, öfverslå ; uttänka. -lation , 5. be- räkning, uträkning, öfvorslag. -lator, 8. räknemästare. -latory, a. hörande till räkning. - le, 8. räkning, kalkyl, -lose, -lOUS, a. stenig, grusig. -lus, 8. sten, grus i urinbläsan. Caldron, s. kittel. Cale[|faction, s. varmgörning. -fao tive, -factory, a. värmande, upp- hettande. -fy, V. a. värma, upp- hetta. -, V. n. blifva het. Calend||ar, S. kalender, almanack. - Cr, 8. mangel att pressa tyg, klädpress. -, V. a. mangla, pressa , appretera; stryka linne. -TOr, 8. appretör. Calenture, 8. en art hetsig feber till Calesh, 8. kalesch. [sjös. Calf, s. kalf; tjockben, vada. Caliber, 8. kaliber, vidden af ettskjut- Calice, 8. kalk, bägare. [gevär. Calico, s. ett slags bomullstyg. Calid, a. het, varm, brännande. - ity, S. värme, hetta. - UCt, 8. värme- Calif, s. kalif. [ledare. Caliygation, 8. mörker,' dunkelhet, blindhet. -ginOUS, a.mörk, dunkel, bedröflig. Caligraphy, 3. skönskrifningskonst. Caliver, 8. nickhake (liten kanon). Calix, 8. T. blomfadret. Calk , S. tungspat. . -, V. a. kalfatra, dikta, -er, s. diktare, drefvare; dref. -ing, s. kalfatring. Call, 8, kallelse, upprop; fordran; kort besök; lock ; appell; bjudning; fågel- pipa. -, V. a. & n. kalla, benämna, heta, bjuda ; ropa; locka, to - for, begära, to - in, säga upp, inkalla, Sterkalla. to - one on, uppmuntra, drifva på en. to - out, kalla, ropa ut; utvälja, utmana, to - over, ropa upp. to - to mind, erinra sig. to - up, väcka, to - upon one, be- söka en. -bird, s, lockfågel. - er, 8. ropare. -ing, S. kallelse, rop; handtverk, näringsfång. Callid]jity, -ness, 3. Callipers Caneferrel 43 Callipers, 8. krumeirkel, tastercirkel. Call||osity, 8. hårdnad, tjocknad i huden; svål; välk i händerna etc.; * känslolöshet. - QUS, a. full med valkar; svålaktig; känslolös. Callow, a. kal, naken; ofjädrad. Calm, a. lugn, stilla, ostörd; obekym- rad. -, 8. stillhet, lugn; hvila; sakt,, mod; 21. stiltje. -, V. a. sakta, stilla, mildra. -nOSS, 8. saktmod, mildhet, frid, -y, a. lugn. Calori||flc, a. värmande, -meter, 3. värmemätare. Calotte, s. kalott. Caltrop, 8. fötangel; stjärntistel. Calumn-iate, v. a. lasta, smäda, bak- tala , förtala. -iation, 5. förtal, ■mädelse, tillvitelse. -iatOr. 8. smä- dare, förtalare, baktalare. -1OUS, a. smädlig, förtalande, osann. -y, s. förtal, baktal. Calv|]ary, 3. krusifix; h.~\"dskalleplat- sen. -®, V. n. kalfva esfOOt, s, aronsört, munksvans. - -ity, s. Calx, 3. kalk. ^pkallighet. Calzoons, S. pl. underbyxor. Camarade, a. kamrat. Camber, 8. byggningsvirke i form af knä ell. båge, -ed, a. bågig. Cambist, 8. vexelhandlare. Camblet, a. Slät yllekamlott. Cambric, 8. kammarduk. Came, p. af come. Camel, a. kamel, -fly, b. eylslända. -ine, a. kamel tillhörig. -opard, a. kameleopard, giraff. -Ot, 3. kamlott. Came||rade, B. kamrat, stallbroder, -rated, a. hvälfd. -ration, a. hvälfning. Camisa||de, -do, S. anfall om natten. Camlet, s. kamlott. -ed, a. mar- morerad. Camline, a. lindodra. Cammock, s. puktöme. Camomile, a. kamilfblomster. Cam||0U8, -oys, a. plattnäsig. Camp, 8. läger, fältläger. -, V. n. lägra sig, slå läger; kampera, -fight, B. envigeskump, envig, duell. Campaign, s. slätmark, Kit; kam- panj, fälttåg. Campaniform, -ulate, a. klocklik (om blomkronor). -ile, 8. klocktorn. CampeaChy-WOOd, 3. kampeschträd. Campestr||al, -ian, a. växande på fältet; vild. Camph||ire, -or, s. kamfer. -orate, a. försatt med kamfer. Camping, s. ballonspel. Can, 8. kanna; stånka; krus. Can, V. n. kunna, förmå. Canaille, 8. pcbei, pack. Canal, 8. kanal, vattenledning; rör; gång, -coal, 8. ett slags fina sten- kol. -iculatod, a. ihålig, uxhålkad. Canary, 8. kanarievin. - bird, t. k*, nariefågel. - grass, 8. kanariegräs. Cancel, V. a. utplåna, utstryka; för- störa, upphäfva, annullera; tillintet- göra. -lated, a. utstruken; upp- häfven. -latioii, 8. utstrykning; tillintetgörande. Cancer, B. kräftan, -ate, V. n. blifva kräftaktig; fräta omkring sig. -ation, 8. början till kräfta. -OUS, Cail- crine, O. kräftartad. Candent, a. het, brännande, glödande. Candicant, a. hviuktig. Candid, a. okonstlad, uppriktig; hvit. -ate, S. ijenstsökande, kandidat. -ly, ad. uppriktigt, redligea. -BOSS, 8. redlighet, uppriktighet. Candify, V. a. göra hvitt. Candle, b. ljus, -holder, a. ljus- hållare, -mas, -day, 3. kyndel- mesaa. -Snuffer, 3. ljussax. -Stick, S. ljusstake, -stuff, s. talg o. d. hvaraf ljuB göras, -tree, 8. mjölträd, -waster, b. ijustjuf. -wick, «. ljusveke. [het Candour, 8. redlighet, uppriktighet, mild- Candy, 8. kanderade frukter; konfekt. -, V. a. kandera, öfverdraga med socker. Cane, 8. rör, spansk rör; sockerrör; käpp. -, V. a. gifva en käpprapp; prygla med en käpp. -bottOHl" chair, «. rörstol, -ferrel, s. käpp- ring, hålk. 44 Canel Capillary C au el, 3. kanel, kanelbark. -bODO, 3. halsbenet, nackbenet. Canescent, a. grånande, hvitgrå. Canicular, a. som hörer till rötmåna- den. - days, pl. rötmånaden. Canine, a. hundaktig; trätgirig. - madness, vättenskräck. - teeth, pl. ögontänder. Canister, s. liten korg; tékanister. Cank, a. mållös. Canker, S. kräfta (sår), mask. -, V. a. skämma, smitta. -, V. n. skämmas, -bit, a. biten af en giftig tand, -ed, a. knarrig, vresig; ohöflig. -rose, s. njupön. Cannabine, a. af hampa. Cannibal, S. kannibal; menniskoätare. Cannon, 3.' kanon, stycke. -ade, s. kanonad. -, V. a, beskjuta med ka- 'noner. -ball, 3. kanonkula, -ler, 3. styckjunkare, konstapel.- Canhular, a. rörformig. Can00, 3. liten indiansk båt. Canon, s. kyrkolag; regel; föreskrift; kanik, domherre; kanoniska böckerna i bibeln. - law, kanoniska lagen. -CSS, s. stiftsfröken. - ical, o. ka- nonisk. -ieally, ad. enligt kano- niska lagen. -ist, 3. en söm är hemma i kanoniska lagen. -ization, 3. kanonisering, upptagande ibland hel- gonen. -ize, V. a. kanonisera. -ry, -Ship, 3. en domherres beställning; prebende. Canopy, s. himmel öfver en tron; himlahvalfvet. -, v. a. betäcka med himmel, -bed, 3. sparlakanssäng. CäDOTOUS, a. musikalisk, melodisk; högljudande; ljuf. -rifiSS, 3. välljud. Can't, förkortning af can not. Cant, 3. auktion; kant, höm; rotväl- ska, bof^pråk, pöbelspruk; mörkt och osammanhängande prat. -, a. sned, krokig. -, v. a. stöta, skaka. -, V. n. tala rotvälska. €ant||able, a. sångbar, som kan sjun- gas. -ata, 3. kantate; recitativ och aria. -ation, 3. sång, sjungande. Canteen, 3. kantin; flaskfoden. CaniCr? 3rskcnhelg0Ui skrymtare, pietist; en som pratar rotvälsko; kort galopp, -, V. n. gä i kort galopp. Cantharides, s. pl. spanska flugor. Canthus, s. ögonvrån. Cant||icle, s, säng; Salomos höga visa, -ing, 3. sjungande. Cantl||e, S. bit, stycke. -, V. a. dela, stycka, skifta, -et, S. lemning, stycke. Canton, 3. kanton, landskap, trakt. -, v. a. fördela, -ize, V. a. dela i landskap ell. provinser. CanvaSS, s. kanfass, hårduk; under, sökning af rösterna till parlamentsval. -, V. a. nagelfara, öfverväga; kaba» lera; värfva röster. Cany, a. full med rör ell. vass. Canzonet, s. liten visa. Cap, 3. mössa; kardinalshatt; spets• täckbly pä en kanon; toppmast. and bells, därskap; narrlufva. - pie, ifrån hufvud till fot. -, V. a. betäcka- sätta hatten pä sig; kappa (skor). , V. n. taga af hatten ell. mössan bry. to - rope, bekläda en- tägänd med smarting, to - tö One, helsa pä någon, -paper, 3. ett slags karfluspapper. Capability, S. skicklighet, duglighet. -bio, a. duglig, skicklig, i ständtill;, fallen för. -blOnCSS, S. skicklighet.; -cify, v. a. göra skicklig till. -cious, a. rymlig, vidsträckt, vid, stor. -CIOUS» n6SS, 3. rymlighet, vidd. -citato, V. a. göra en skicklig; sätta i stånd. -City, 3. skicklighet, förmåga, makt, duglighet; förstånd, sinnesstyrka; rym- lighet; fattningsgåfva. -risOB, 3. hästtäcke. -, V. a. mundera en häst; kläda präktigt. [reskappa. Cape, 3. kap, udde, näs; kragen på en Caper , 8. kapriol, luftsprång; kapare- fartyg; kapris (ört). -, V. n. kaprio- lera, göra luftsprång. -bush, 3. ka. prisbuske. -Calze, S. tjäder.- - Of, 3. luftspringare, kapriolmakare. Capias, S. T, exekutionsutslag; arre. steringsorder. Capilla||ceons, a. hårlik, fin som ett hår. -mont, 3. ståndare i blomster, -ry, a. hårfin. Capital Carecrazed 45 Capital, 8. kapital pä «n pelare; ka- pital ; hufvudstad. -, <J. hufvudsak- lig, förnämst; förträfflig; stor. - cri- me, lifssak. - city, hufvudstad. - letters, pl. begynnelse-bokstäfver. - ly, ad. förträffligt. - convicted, dömd frän lifvet. -stock, 8. hufvudstol. Capit||ation, s. koppskatt. -ol, 8. Capitolium (i Rom). -ular, 3. stadgar för ett domkapitel; domherre. -, a. hörande till ett stift ell. domkapitel. -Ulate, V. n. dagtinga, kapitulera. -ulation, 8. dagtingan, öfverenskom- melse. Capen, a. kapun. -, V. a. kapunera. Capot, 8. kaputt (i piketspel). Capplier, s. mösshandlare, mössmakare. -ing, 8. betäckning med en kappa; hattens aftagande. Capri||C6, 8. nyck, underligt infall; griller. -CioUS, a. egensinnig, nyck- full. -COrn, 8. stenbocken (i djur- kretsen); hanrq. -folo, 8. rosentry, getblad. -Ole, 8. kapriol, luftspräng. Capstan, 8. T. spelet hvarmed ankaret vindas; gängspel. Capsnl||ar, a. T. doslik, ihälig, kupig. -äte, -ated, a. innesluten i fröhus, lagd i fodral. -0, 3. kapsel, fröhus. Captain, 3. befälhafvare; kapten, rytt- mästare, -general, 8. fältmarskalk. -Ty, 8. stäthällareskap. -ship, 8. kaptens^' enst. Captation, 8. ly Cksöker i; smiker. -ion, 8. vittnesbörd; arrestering, -ions, a. grälig; bedräglig, snär- jande; spetsfundig. -lousness, 8. fallenhet att gräla; spetsfundighet, ill- parighet. -ivate, V. a. fängsla; förtjusa, förtrolla; bemästra sig, vinna; underkufva. -ivation, s. tillfänga- tagande, fängslande. -ive, a. fången, fängslad. -, 3. krigsfånge, slaf. -, V. a. taga till fånga. -ivity, 3. fångenskap, träldom. -ure, 8. fångst, rof, byte; pris (till sjös), uppbringning. -, V. a. fasttaga. CapUCh, 8. munkkappa, -in, 8. Fran- ciskanermunk; ett slags fruntimmers- kappa. Car, 9. vagn, kärra; triumfvagn, strids- vagn, char. Carabine, s. karbin, skjutgevär. - ier, s. karbinerare. (skepp. Carack, 8. en art stora portugisiska Caracole, 8. omtumling i cirkei med en häst. -, V. n. tumla omkring, göra svängningar. Caramel, 8. sookerkandl. Carat, 8. karat (guldvigt). Caravan, S. karavan, bop köpmän ell. pilgrimer. -Sary, 8. offentligt här- berge i Österländerna. Caravel, s. karavel (ett slags portu- gisiskt skepp). Caraway, a. kummin. Carbine, 8. karbin. Carbon, e. koi, kolämne. - ade, -ado, 8. kött stekt pl glöd. -, V. a. rosta pl glöd; skära i stycken, -ate, 8. kolsyra. -ic, a. kolaktig, kolig; kolsyrad. -ization, 8. för- kolning. Carbnn||cle, 3. karbunkel; kallbrands fläck, -cled, a. finnig, -cular, a. röd som en karbunkel. Carcajo, s. filfras. Carcanet, 8. halsband, halssmycke. Carcass, 8. benrangel; död kropp; T. skrofvet till ett skepp. Carcelage, 8. afgift till fångvaktaren. Card, 3. kort; karda, ullkam. -, v. a. karda, kamma; spela. -Counter, 8. mark i spel. -OX, 8. ullkammare; kortspelare, -ins', s. kardning; spel i kort, -maker, 8. kardmakar?" kortfabrikör. Cardamomum, 8. kardemumma. Cardiac, a. hjertstyrkande. -aigy, 8. hjertklämma. Cardinal, 8. kardinal. -, a. förnämst, hufvudsakligast. - numbers, huf- vudtalen. - virtues, hufvuddygder. -ate, - ship, 8. kardinalsvärdighet, Cardoon, s. ett slags tistel; en sort ärtskockor. Car O, 8. omsorg, bekymmer, oro; flit; omvärdnad. -, V. n. (for) bry sig om, värda; hafva omsorg om, vara bekymrad. -Crazed, a. förtärd af 46 Careful Cartulary bekymmer. -ful, a. omsorgsfull; flitig; omtänksam, försigtig. - fill- nOSS, 8. flit; omsorgsfullhet, omtänk- samhet, bekyromersamhet; forsigtighet. -1088, <1. sorglös, obekymrad; oakt- sam , värdalös. -lessness, 8. för- sumlighet, efterlåtenhet; obetänksamhet. Careen, 8. T. kölen, skrofvet under vatten. -, v a. kölhala (ett skepp), -ing, s. kölhalning. Career, 8- rännareban, bana; starkt' lopp ell. fart ; spräng. -, v. n. springa, trafva, löpa fort. Caress, 8. smicker; emek, smekning. -, v a. smeka. Carfax, s. korsväg, tvärgata. Cargo, Cargason, s. last pä ett skepp. Caricature, 8 karrikatur. ^värta. Caricous, a. fikonlik. - tumor, fik- Carihes, -osity, s. benröta, -ous, a. anfrätt, förderfvad af benröta . rut- ten, svampig. Cark, e. sorg, bekymmer. -, v. n. ängsla sig, sörja,- bekymra sig. -ing, a. tärande, frätande. -, s. ängslan, tärande bekymmer. Carle, 8. ett slags hampa. Carline, 8 karlln, spåmanstistel. Carlisli, a. grof, bondaktig. -ness, 8. bondaktighet, grofhet. Carlock,, 8. rapsat; husbläss. Carlot, 8. lymmel, bondlurk. Carman, 6. kärrkarl, forman, Skare. Carmelite, 8. Karmelitermunk. Carminative, a. vädcrdelande. Carmine, 8. karmin (röd färg). Carn||age, g. blodbad, nedsabling, slagt- ning; inmätet (8t-jag-thundarne). -al, a. köttslig, sinnlig; vällustig. -ality, -alneSS, 8. köttslig lust, sinnlighet. -ation, 8. iiffärg, ansigtsfärg; röd neglika. -eol, 8. karncof. -eOUS, a. köttig, köttfull. -ify, v. n. blifva till kött, -ivorous, a. köttfrtitande; glupsk. -Osity, 8. köttig svulst, -ons^ a. köttig, köttful. Carob, 8. johannisbröd. Carol, 8. julpsalm; lofsäng. -, V. n. & a. sjunga; prisa. CÄTOnjJsal, «. karusell, högtid, drickes» kalas. -80, S.'superi, drickslag, ka» las. -, V. n. supa, kalasera, dricka mycket. -Ser, 8. stor driokare Carp, 8. karp (fisk). -, V. g. tadla, klandra; uttyda Illa. -enter, 8. timmerman, -entry, 8 timmermans- konst, snickeri. -er, 8. häcklare, klandrare. -et, 8. tapet, golfmatta. -, V. a. tapetsera, utbreda mattor öfver. - etbag, 8. nattsäck, resväska, -etkniglit, s. vekling, -ing, s. tadel. -US, 8. T. handlofven. Carri||age, s. fora, transport; äkdon, bagagevagn, forlön, skjutslega, frakt; uppförande, lavett, -er, 8. forman, Skare; brefbärare t brefdufva. -On, 8. as, luder; gemen qvinna. Carrot, s morot, -iness, s. rödhS- righet. -y, a. röd, rödhSrig CarrOW, 8. spelare, rafflare. Carry, V. a. draga, föra, bära; be- drifva; emä, vinna. to - about, bära bit och dit. to - away, taga med sig, bortrycka; T. afsegia. to - it, ha öfverhand. to - down, bära ned, forsla, to - forth, leda fram; visa, to - it high, göra sig stor, yfvas. to - off, medtaga, bortföra. to - on, befordra, drifva pS; drifva (handel), to - out an opinion, för. svara en mening, to - up, uppföra, resa i höjden. -ing, 8. & a. förande, -tale, 8. sqvallrare. Cart, 8. kärra, forvagn, lastvagn. -, V. a lägga, sätta pS en kärra; spänna för en kärra. -age, 8. forlön. - horse, s. släphäst, -way, s. förväg, -wright, 8. vagnmakare. Cartel, 8. utmaningsbref, fejdbref; ut. vexlingsforslag; fördrag; parlamentär • Carter, s, Skare, forman. (slup Carthusian, 8. Kartusianmunk. Cartila|[go, s. brosk. -ginons, a. broskig, broskaktig. Cartoon, 3. teckning pä stort papper. Cartoucli, 8. skrotkappa, kartcsch; det hvari en kula lägges. Cartridge, 8. skarpskott; papperskar- dus för krut. -bOX, 8. patrontcska. Cartulary, a. urfamdbok; arkivarie. Carucate Cataract 47 Carncate, 8. dagspiöja. Caruncle, a. körtel Carv||e, V. a. skära, gravera , utbugga; utdela; bana en väg. - d work, bild, huggeriarbete. -er, 8. bildhuggare; förskärare. -ing, 8. bildhuggeri, Cascade, 8. vattenfall. [skulptur- CftSe, 8. sak, ting; fall, händelse; ka- sus i grammatiken; tillstånd, ställ- ning; skrin; fodral. -, V. a. lägga i låda; kalkslå, slå; förmoda, suppo- nera. -knife, 8. stor köksknif. -Shot, 8. skrot, drufhagelskott. Caseharden, v. a. härda, förhärda. Casemate, s. hvälfdt ställe undor jor- den ; skjutglugg. Casement, 8. fönster, fönsterram. Caseous, a. ostaktig. Casern, 8. kasern. Cash, 8. kassa; penningkista; kontan- ter. -, V. a. invexla; försilfra. -ier, 8. kassör, kassaförvaltare. -, V. a. kassera, firafskeda, ge afsked. -kee- per, 8. kassör. Casing, S. afpelsning, flåning; rappning. Cask, 8. tunna, fat; hjelm. Casket, 8. låda, skrin; juvelskrin. -, v. a. lägga i låda ell. skrin.. Cassation, 8. upphäfning. Cassavi, s. mjöl af manioksroten. Cassia, 8. kassia, kassiaträd. Cassidony, s. kattfötter (ört). Cassimcr, 8. kasimir. Cassock, 8. lång underrock (som engel- ska presterne bruka). Cassonade, 8. pudersocker. Cassowary, 8. kasuar (fågel). Casswecd, 8. åkerlomme (ört). Cast, a. kast, slag; gjutform; utseende, min; kull. - of the eye, blink, ögenvink. - of mind, tänkesätt. -, V. a. kasta, förkasta, kasta bort; kasta af, kasta ifrån sig; utkasta; fälla; slå af; gjuta; sprida. -, V. n. kräkas; kasta sig, slå sig; T. sacka, falla, to - about, tänka, omhugsa sig, öfverlägga. to - away, slösa, to - down, bedröfva, förödmjuka, to - forth, utdunsta, sprida, to - off, förkasta, öfvergifva; T. lossa, fira. to - off the feathers, rugga, släppa fjädrarne. to - off the hounds, släppa hundarna lösa, to - in ones mind, begrunda, öfverlägga. to - Z<p, räkna, summera; -kräkas, -iron, S. gjutit jern, tackjern. -Steel, s. gjutit stål. Castauet, s. kastanieti. (utskott. Castaway, 8. öfvergifven menniska; Castell^an, 8. kastellan, slottsfogde, -any, a. kastellani, burggrefskap. -ate, v. a, kringbygga, befästa med fästningsverk. [log. Caster, S. uträknare; teckentydare, astro. Castigate, V. a. aga, straffa, näpsa. -tion, s. straff, tuktan, näpst. -tory, a. tuktande, bestraffande. Casting, a. gjutning. caatinga, pl. gjutna jernsaker, gjutgods. -bottle, 8. luktflaska, -hOUSO, 8. gjuthus, smälthytta. - net, 8. kastnät. -sliO* vel, 8. kastskäfvel. -VOte, 8. af. görande röst. Castle, 8. kastell, fästning; slott. castles, pl. back och skans. -Crew, 8. backsgastar. -d, O. försedd ined kastell. Castling, 8. missfall, förtidig börd. Castor, 8. kastor, bäfver; kastorhatt, -ean, -eum, a. bäfvergäii. Castra]|te, 8. snöping, kastrat. -, v. a. snöpa, utskära. -tiOD, 8. snöp- Castrel, S. kyrkfalk. (ning. Casual, a. tillfällig, -ly, ad. till, fälligtvis, händelsevis. -BOSS, 8. till- fällighet, händelse, -ty, 8. händelse, lyckskott; missfälle. Casuist, 8. kasuist, teolog som under* visar i samvetsfrågor. - leal, O. till- hörande samvetsmål. Cat, 8. katt, katta; skuta (fartyg); - in the pan, öfverlöpare, rymmare. -Call, 8. lockpipa, -mint, a. katt, mynta. Cata[]chrestical, a. tvungen, hårdra- gen. -clysm, 8. öfversvämning, syn- daflod. -COmb, 8. katakomb, graf. hvalf. -lOgue, 8. katalog, -plasm, 8. upplösande plåster. -pult, 8. stenkastningsmaskin. -ract, s. vat- tenfall; grå starren (ögonsjukdom). 48 Catarrh Caviare -rrh, s. flnss, snufva. -strophe, S. katastrof, utveckling; oiyoklig hän- delse. Catch, s. fångst, fång, länge, byte; hastigt intryck; supvisa. -, V. a. fatta, fånga, gripa, hejda; öfverrumpla; uppsnappa, smitta. -, V. n. få, ådraga sig. to - af, gripa efter, to - cold, få an förkylning, få snufva. to - a fall, falla, to - fire, taga eld. to - in a lie, beslå med osanning, to - upp, fatta uti. to - one una- wares, öfverraska en. -fly,,S. flug- •11. myggfångst; silen (ört), -ing, a. smittsam. -, 8. fångst, -penny, s. ( knep; skräp för godt köp. -pole, S. polisbetjent. -WOrd, 5. T. kustod, sista ordet på en sida. Catechetical, a. författad i frågor och svar. -iSC, V. a. undervisa i t kristendomen; fråga. -ism, s. kate- k kes. -ist, 8. kateket, som under- visar barn i kristendomen. -umen, / S. den som undervisas i kristendomen. CatOgOr||ical, a. kategorisk; uttryck- > lig. -y, 3. kategori, klass, system. Catena('rian, «. kedjeiik. -te, v. a. ' binda med kedja; sammankedja, för- knippa. -tion, 8. sammankedjning, > förbindelse, länk, kedja. Cater, V. a. proviantera, förse sig med proviant. -CT, s. inköpare, proviant- mästare. -CSS, 8. inköperska. Caterpillar, 8. larf, löfmask. Chterwaul, v. n. jama, skrika. -, 8. / kattskri. Cates, S. pl. kräsliga rätter, läckerheter. Catgut, S. tarmsträng. Cath|artic, -al, a. afförande. -edral, 8. domkyrka. ; -, a. tillhörande en moderkyrka. - church, kathedral- ell. domkyrka. -Cter, S. T. kateter, silfverrör att tappa urinen. -OliC, a. katolsk, allmän. -, S. katolik. - oli» Cism, 8. katolska läran. -oliCOU, s. universal-medikament. Catkins, 3. pl. hänge på björk. Catling, 8. ett slags fältskärsknif. Catoptjjer, 8. ett elags optiskt instrn- ment. -rlcal, a. katoptrisk. - HCS,; s. katoptrik, läran ora strålbrytningen. Cattle, s. fänad, boskap. Caudle, s. vinsoppa. Cauf, s. fisksump. Caught, p. n£ catch. Cauk, 8. flussspat; groft marienglas. Caul, s. tarmnätet; isterbinna; hufva. Cauldron, $. kittel. (segerhufva.. Cauliflower, s. blomkål.. Caulk, s. & a. s. Calk. Caus||able, ci. som kan utföras. -al, a. orsakande, som har afseende pä or- sakerna. -ality, -atlon, s. ver- kande orsak. -e, grund, orsak, upphof; anledning; sak; parti; pro- cess. -, V. ä. förorsaka , låta; fram- bringa, åstadkomma.. -eless, a. sak- lös, ohemul; ursprunglig. -er, s. frambringare, orsak; * verktyg. - eway, -ey, S. jordbro, trottoir. Caustic, ö. brännande, frätande. -, 8., frätmedel. Cautel, 8. tvifvlsmSl, förslagenhct; om- hugsamhet.- -OUS, a. varsam, för- sigtig; listig. Cauter, s. svedjem. -ization, 3. bränning, frätning. -ize, V. a. bränna med ett jern; sveda bort. -y, 8. brännmedel, frätmedel. Canti|[on, s. försigtighet, varsamhet; varning, underrättelse; borgen, kau- tion. -, V. a. erinra, varna; under- rätta. -oaary, a. såsom säkerhet ell. borgen. -OUer, s. löftesmän, kautionist. 1 -OUS, a. varsam, vak- sam, försigtig. - OUSUCSS, S. vaksam- het, försigtighet, varsamhet. Caval||cade, s. högtidligt &g till häst -ier, 3. kavaljer, riddare; ryttare. -, a. kavaljerisk; stolt, högmodig, storsint. -ry, 8. rytteri. Cava||te, V. a. gräfva i jorden. -tior, S. källargräfning. Cave, 8. källare, hvalf; håla, kula. C&veat, 8. arrest; varning, förmaning; inlaga mot processens fortfarande. Cavern, 8. håla, kula, grotta. -OUS, a. hålig, full med hålor. Caviare, s. kaviar. Cavil Cerated 49 ^avil, g. falskt argument, ogrundad in- kast ; spetsfundighet, sofisteri. -, V. n. göra falska inkast. -, V. a. klandra, tadla spetsfundigt, -ler, 8. motstån* dare som gör spetsfundiga inkastningar; wfist, hårklyfvare. -Ung , lOUS, a. spetsfundig, krångligt Cavirf, 8. hålväg, trång väg. Cavity, g. hålighet, gropighet, håligt ställe. [kråka. Caw, V. n. skrika som en korp ell. Cease, g. upphörande. -, V. a. & n. af bryta, upphöra, afstå, underlåta; sluta; hvila sig. -lOSS, a. oupphör- lig, oafbruten; beständig. Cecity, 9. blindhet. Cecutlency, 8. svagsinthet. Ced||ar, g. ceder, cederträd. -arine, -rine, a. af ceder. [gifva. Cede, V. a. öfverlemna, afträda; efter- CeduOUS, a. som kan fällas. Ceil, V. a. göra tak i ett rum; panela. -ing, g. tak i ett rum; panelning. Celandine, g. svalört. Celatnre, g. gravering, ciselering. Celeb||rate, v. a. högligen berömma; fira, hålla högtidlig, -ration, 9. namnkunnighet; högtid, högtidlighets firande. -riOUS, a. ryktbar, namn- kunnig, vidtfrejdad. -riousness, -rity, g. namnkunnighet; högtidlig, het; beröm, ära. Celerity, g. skyndsamhet; snällhet, snabbhet. Celery, g. selleri. Celest||ial, a. himmelsk, öfverjordisk. -, 8. himlainvånare. -ine, 9. munk af Celestinerorden. Celiba||cy, -te, -teness, -teship, 9. ogift stånd, ungkarlsstånd. Cell, 9. cell, rum i kloster; håla, ar- restrum; afdelning i bistockar, växter etc. -ar, 9. källarhvalf; källare. -arage, 9. vinkällare; källarhyra. ; -arer, -arist, 9. källarmästare; källarsven i ett kloster. -ular, a. cellformig, cellulös. Celsitude, 9. -höghet (titel); höjd. Cement, 3. kitt; cement, starkt mur- I bruk. -, V. a. kitta; * sammanfoga, Enatisch-Swedish DicC^. •göra varaktig. -ation, 9. kittning, hopfogning. -er, 9. * band. Cemetery, 8. kyrkogård. Cenatory, a. hörande till aftonmåltid. CenobiJIte, 8. munk. -tfcal, a. hö- rande till klosterlefnaden. Cenotaph, 8. tom grafvård. Cens||e, 8. Bkatt, afgift, gård. v. a. röka m,ed rökelse;.berömma; beskatta. -et, S. rökelsekar. -ioil, 8. skatt. -Or, s. censor; granskare. -Orial, -OriOUS, a. granskande; tadelsjuk. -OTShip, 8. censors embete. - Urable, a. tadelbar. -urableness, 8. tadel- värdhet. -Ure, 9. censur; tadel; granskning. -, V. a. tadla, bestraffa; granska; döma. [tal. Cent, 9. hundrade. - age, g. hundra- Centaur, s. centaurus. - y, g. tusen- gyllen (ört). Centen||ary, g. ett hundratal; centner. -, a. hvar hundrade; hundraSrig. -nial, a. hundraSrig. Center, 9. skäggmussla. Cent||esimal, 9. en hundradedel. -, O. den hundrade. - ifold, a. hundra- faldig. -ifolious, a. hundrabladig. -imeter, 8. centimeter (längdemått). -ipede ,' 8. mångfota, gråsugga .(in- sekt). [poeter.- Cento, 8. dikt sammanflickad ur flera Central, a. hörande till medelpunkten; belägen midtuti. Centre, 8. medelpunkt, midten. -, •. a. ställa i en medelpunkt; hafva till föremål. Centri||c, -cal, a. ställd i medelpunkten, -tugal, a. afvikande från medel- punkten. -petal, a. sträfvande till medelpunkten. Centry, 9. hvalfbåge; skildtvakt. Centu||ple, a. hundrafaidt. -, -pli- cate, V. a. föröka till hundradefaldt. -riate, V. a. indela i centurier ell. hundrade. -Tion, 8. höfvitsman för hundrade. -ty» s- sekel, århundrade. Cephalic, a. hörande till hufvudet; tjenlig för hufvudet. Cerat||e, 8. vax, vaxpomada; vaxadt lärft. -, V- a, vaxa. -ed, a. öfver. 50 Ceration Chamberlain dragen, med vax. -tion, 8. vaxning, öfverdragning med vax. Cere, V. a. vaxa. -cloth, 8. vaxadt lärft, vaxduk; muschplåster. -ment, 8. vaxduk. -OUS, a. af vax. Cerebel, b. lilla hjernan. CeremO||nial, a. ceremonialisk. -, s. ceremoniel; ritual. -nialness, 8. krussamhet; omständlighet. -niOUS, O. kruserlig, krussam, ceremoniös. -nlousness, 8. ceremoni, krus, -ny, 8. ceremoni. Certain, a. viss; säker; afgjord; be- stämd. -ly, ad. visserligen, säkert. -ness, -ty, 8. visshet, trygghet, säkerhet. Certljjficate, 8. certifikat, skriftligt be- vis; attest. -fler, s. bevittnare, som lemnar certifikat. -fy, V. a. betyga, bevittna. -tude, s. visshet, sanning. Ceruj|lean, -leous, a. blå, himmels- Cerumen, s. öronvax. [blå. Ceruse, s. biyhvitt. Cesarean, a. kejserlig. - section, T. kejsarsnitt. COSS, 8. taxering, påbud, skatt. -, V. a. taxera, värdera, beskatta. -ation, 8. upphörande, uppehåll, hvila, paus, af- brott; stillestånd. - of arms, vapen- fa vi!a. -ibility, 8. eftergifvenhet. -ible, a. som kan afträdas; efter- gifven. -ion, 8. öfverlåtning, afträ- dande. -ionary, s. person som öf- verlemnar. -ment, S. taxering, på- bud, skatt. -Or, 8. försumlig men- niska; en som länge dröjer att betala sin skatt. CestUS, 8. brudbälte; Venus-gördeL Chace, 8. kast med fjäderbollen. Chafe, 8. hetta, häftighet, vrede, snar- stickenhet. -, V. a. värma, upphetta; gnugga, gnida. -, V. n. blifva het, blifva ond; koka; stöta häftigt emot; bryta sig (såsom vågor); blifva hud- lös; T. skamfila. -wax, 8. kansli- betjent som värmer och pålägger vaxet. Chafer, s. kolpanna; ett slags tordyfvel. Chaff, 8. agnar; lappri, ting af ringa värde, -er, V. a. & n. köpa; pruta, bandia, schackra.., byta. -erOTy 8. köpare, en som prutar mycket. Crh, 8. kittel, fyrfat. - ery, 8. handel) ackord. -inch , 8. bofink. - I©S% a. fri från agnar. -y, a. full mel agnar. Chafing, 8. uppvärmning; gnidnlng -dish, 8. fyrfat, kolpanna. Chagrin, 8. förtret, missnöje; bryderi, bekymmer, vresighet. -, V. a. be» kymra, förtreta. Chain, s. ked, kedja; * slafveri,- fången- skap. -, V. a. fastkedja, fjettra; för* ena; fängsla. -bridge, 8. kedjehro, hängbro. -rule, 8. kedjeräkning. -Shot, 8. kedje- eU. länkkula.-W Ork, S. genombrutet arbete; kedjesöm. Chair, 8. stol, embetsstol; portschäs. -bottomer, s. rörstolmakare. -man, 8. portschäsbärare; talman, president, Chaise, 8. schas. [ordförande. Chalcograph||er, 8. kopparstickare. -y, 8. kopparstickning, gravyr i koppar. ChaUce, 3. bägare. -d, a. T. försedd med blomfoder. Chalk, 8. krita, kalk. -, V. a. upp. teckna, märka med krita; göda en. åker med kalk. -Cutter, 8. krit- ell. kalkbrytare. -pit, 8. kritgrufva, kalk, 'brott. - V, a. kritartad. Challenge, 8. utmaning, utfordring; påstående; jäf. - V. O. utmana; fordra; ropa an (om vakter); göra an- språk på; jäfva; anklaga, -able, a. ansvarig. -r, 8. en som utmanar; Chalot, 8. gräslök. [aijgripare. Chalybeate, a. stålaktig. Chaniade, 8. schamad, kapitulations» signal. Chamber, 8. kammare; krutkammaren på skjutgevär; fänghål på en min». - of a pump, pumpstöfvel. -, V. n. bo, vistas; lefva liderligt; in- trigera. -, v. a. to - a gun, göra, krutkammare i en kanon. -Counsel, 8. rättegångsbiträde. -6T, 8. kammar- herre ; en som intrigerar, en som lefver liderligt. -fellow, 8. sängkamrat, -ing, 3. liderlig lefnad, liderlighet; fråsseri. -lain, 8. kammarherre, räntmästare, kamrer; kammartjenare. Chambermaid Charity-school 51 -maid, s. kammarjungfru, kammar-., piga. -pot, 8. nattpotta. Chamfer, V. a. reffla, kannelera. Chamois, 8.stenget; beredt stengetskinn. Chamomile, s. kamillblomster. Champ, v. a. & n. tugga, bita, gnaga. Champaign, 8. fält, slättmark; cham- pagne-vin. -, a. jemn, slät. Champion , t. kämpe, fäktare. -, V. a. utmana. Chance, 8. händelse, slump, tillfällig- het; lycka; olycka. -, a. tillfällig. -, V. n. hända, ske, tilldraga sig. -able, a. tillfällig, -ful, a. farlig, vå^sam. -game, s. hasardspel, -med- ley, s. T. vådadråp, vådamål. Chanc|[el, s. högchor, altare i en kyrka. -ellor, 3. kansler, president. -ellor- Ship, 8. kanslersembete ell. -värdighet, -eiy, 8. kansli; högsta domstolen i England. Chan|[cre, 8. chancre (ett slags vene- riska sår]. -CTOUS, a. smittad med chancre. Chand||elier, s. ljuskrona, -ler, s. ljusmånglare, 1 jusstöpare; hökare. -ry, s. ljusskåp. Change, S. ombyte, förändring, omvex- ling; omvändelse; yexelkurs; småpen- ningar. - of the moon, nytändning. -, V. a. byta, vexla; förändra. -, V. n. ombytas, förändras, -able, a. ombytlig, föränderlig. -ablcnOSS, S. obeständighet. -ful, a. obeständig, vankelmodig. -ling, s. byting, obe- slutsam menniska. -T, 8. penninge- vexlare. Channel, 8. rännil, kanal, vattenled- ning. -, V. a. reffla. Chant, S. sång, melodi. -, v. a. & n. sjunga, qväda; berömma, -er, 3. kantor, sångare. - ery, S. hofkapell, orkester. - icleer, s. tupp, hane. -rCSS, 8. sångerska. -Ty, 8. kyrka, hvari själamessor hållas. Chao||S, S. kaos, förvirring. -tie, a. kaotisk, förvirrad. Chap, s. remna, spricka; köpare; karl; besynnerlig menniska; käft. -, V. a. klyfva, spräcka; spricka, remna. -fal- lea, a, inmunt, med sammandragen mtm. Chape, 8. hake, bygel, krampa; doppsko. Chapel, 3. kapell. -ry, S. kaplans- syssla; kapellområde. Chapiter, 3. kapital af en pelare. Chaplain, 3. kapellan, huspredikant, fältprest, skeppsprest. Chapless, a. som har infallna kinder. Chaplet, 3. rosenkrans, radband; krans på en pelare. Chapman, 3. köpare, kund. Chappy, Chapt, a. klufven. Chapter, 3. kapitel', afdelning; dom- kapitel; balk (i lagen). Char, 8. dagsarbete. -, V. a. bränna kol. -, V. n. arbeta för dagen. - WO- man, s. lijelphustru. Character, s. karakter; märke, tecken; stil, handstil; titel och värdighet; egen- skap; sinnelag. -, V. a. inskrifva. -istic, a. anmärkande, utmärkande, karakteristisk. -, 3. karakteristik, ka- raktersteeken, kännemärke. - ize, v. a. karakterisera ; beskrifva. -less, a. Charade, s. charad. [utan karakter. Charcoal, S. träkol, brännkol. Charge, 8. börda, last; befallning; syssla, uppdrag, åliggande; omsorg; anklagelse, beskyllan; förmaning; be- kostnad, omkostningar; anfall, angrepp; laddning. -, V. a. lasta; trycka, be- svära; nppdraga (ett embete); anfalla; ladda; befalla; ålägga; anklaga, be- skylla. -able, a. dyr, kostbar, kost- sam; som kan anklagas. -ablenesg, 3. kostnad, dyrhet. -T, 8. ett stort fat; stridshäst, ofBcershäst. Chari||ly, ad. varsamt, försigtigt.-ness, 8. sorgfällighet, varsamhet. Chariot, 8. vagn, kaross. -, V. a. föra i en vagn. - Cer, 8. kusk, kör- sven. Chari[|table, a. hjelpsam, välgörande, god, gifmild, öm, frikostig, -table* neSS, 8. godhjertenhet, menniskokär- lek. -tably, ad. ömt, mildt. -ty, 8. menniskokärlek, barmhertighet, mild- het; kärleksverk, almosa. - ty-SChOOl, 8. sockenskola, friskola. 52 Chark Cheque Chärk, V. a. kola, bränna kol. Charlatan, s. qvacksalfvare; storskry- tare. -ical, a. qvacksalfvaraktig. -ry, s. qvacksalfveri; bedrägeri. Charlock, s. åkersenap, åkerkål. Charm, s. förtrollning, förijusning, troll- konst; behag. -, V. a. förtrolla, för- tjusa, intaga, förnöja, -OT, s, ljusare, förtjuserska; älskling. -ful, a. in- tagande, förtjusande, -ing, 8. tjus- ning, förtrollning. -, a. förtjusande, intagande, behaglig. -ingneSB, 8. förtjusande behag. Charnel, s. benrangel. -house, 3. Charr, 8. röding (lax). [benhus. Chart, s. sjökort. Charter, s. öppet bref, konunga bref, privilegium, oktroj. -, V. a. privile- giera; befrakta (ett skepp). -©F, 3. befraktate. -ing, 8. befraktning. -party, 3. certeparti, befraktnings- bref. [sparsam. Chary, a. sorgfällig, varsam, försigtig; Chas||e, 3. djurgård, jagtpark, skogs- park; jagt; förföljelse; ränna, refila. -, V. a. jaga, förfölja; drifva i guld ell. silfver; infatta. to - away, skräma bort, -er, 3. jägare, förföl- jare; juvelerare. -ing, s. infattning; jagt på ett skepp, -inghammer, s. drifhammare. Chasm, s. klyfta, remna, svalg, gap, afgrund. -ed, a. klufven, full af hål ell. öppningar. Chast||e, a. kysk, blygsam;, ren. -en, V. a. tukta, aga, näpsa. -eHCSS, 3. s. Chastity, -ening, s. tuktan, aga. -ise, V. a. tukta, aga, näpsa. -isement, s. aga, bestraffning. -iser, S. agare, bestrafEare. - ity, 3. kysk- het, blygsamhet; renhet. Chasuble, S. messhake. Chat, 3. snack, prat, sladder; hänge (på björk etc.). -, V. n. pladdra, snacka, prata. -ty, a. pratsam, sqvalleraktig. -WOOd, 3. risved. Chatel||an, 8. kastellan. -et, S. ka- Chattel, s. lös egendom. [stell, Chatter, 8. snack, prat, sladder, skrik, qvitter. -, V. n. qvallra, prata; qvittra. -box, 8. pratniakaré. -er, 8. pladdrare, sladdrare. -pl©, 3. skata. Chaw, Ä. käft, öfra ell. nedra delen af mulen (på kreatur). -, V. a. tugga. Chawdron, 8. inelfvor, inmäta. Cheap, a. & ad. godt köp, af ringa värde. -, 8. köp, pris. -©11, V. a. frSga om priset, pruta, sätta ner pri. set. -ly, ad. för godt köp. -hess, s. godt köp; ringa värde. Chearly, ad. & int. raskt! gä pä! Cheary, a. lustig, munter. Cheat, s: bedrägeri, skälmstycke, svek, knep; skälm, spetsbof. -, V. a. be. draga, föra bakom ljuset, narra, -er, S. bedragare, skälm. Check, s. tygel, hinder, tvång; uppe- häll; förebråelse, missnöje ; schack. -, V. a. hälla tillbaka, tygla; förebrå; kontrollera; gifva schack, -board, 3. schackbräde, -er, 3. inlagdf ar- bete, rutverk. -, V. a. göra inlagdt arbete ell. rutverk. -1©SS, a. oemotstån- delig. -mate, a. schackmatt. -, V. a. göra schackmatt. -wisö, ad. i rutor. -WOl'k, s. inlagdt arbete, rut- verk. -y, a. brokig. Cheek, 3. käk, kind, -bone, 8. kind- ben, kindbacke, käft. - théeth, S. pl. oxeltänder. -vamish, s. smink. Cheep, V. n. pipa, qvittra, qviHa. Cheer, s. spis, kost, trakterina måltid; uppsyn; mod, munterhet, what - 1 hur står det till? -, V. a. uppmun- tra, trösta. -, V. n. fatta mod. - up! friskt, muntert! - ful, a. mun- ter, lustig, liflig. -fulness, -in ess, 3. munterhet, glädtighet.' -less, a. sorgsen, bedröfvad. - ly, -y, a. glad, munter, glädtig, leende. Cheese, s. ost. -bowl, s. ostkar. -COrds, 3. yste; lupen mjölk. - lip, ».ystpäse. -mile, s. ostmask, -mon- ger, 3. osthandlare, -mould, 8. ostkar, -rennet, s. löpe. -vat, 8. Cheesy, a. ostaktig. [ostkar. Chely, S. kräftklo. Chem|jical, a. kemisk. -1st, S„ ke- mist. -istry, 8. kemi. Cheque, s, penninganvisnir.^. Cherish Chink 53 Cherish, 0. a. älska, hålla af; smeka; beskydda; föda, underhålla , uppfostra, -er, 8. uppiostrare, skötare, hjel- pare. - ment, 8. uppmuntran, un- derstöd; skötsel. Cherry, ^8. körsbär. -, a. brun som körsbär, -bird, s. sidensvans (fågel). -Cheeks, 8. rödblommiga kinder, -pit, s. grop i hakan ell. kinderna. -Stone, 8. körsbärskärna. -trOO, s. körsbärsträd. Chert, 8. hornsten (ett slags flinta). Cherub, 8. kerub. -ic, a. kerubisk. -im, 8. kernber. Cherup, V. n. qvittra, qvilla. Chervel, 8. muffeldjur. Chervil, s. kyrfvel. Chesnut, 8. kastanje. Chess, s. schackspel. -board, 8. schackbräde, schackspel, -man, 8. schackpjes. -player, 8. schackspelare. -table, 6. schackbräde. Chessom, s. mylla (jordart). Chest, 8. kista, koffert; hröst. -, V. a. lägga in i lådor, -founder, 8. qvar- kan. -foundered, a. flåsmätt, trång- bröstad. -nut, 8. kastanje. Chevalier, 8. riddare, kavaljer. Choven. Chevin, 8. kabiijo. Cheveril, 8. kidling, ung bock; kid- Chevron, 8. sparre. [lingskinn. Chew, 8. en mun full, munsbit. • -, V. a. tugga; • grubbla, öfverlägga. -, V. n. tugga på; bita. -ing, 8. tugg- Chewet, 8. köttpastej. (ning. Chicane, 8. chikan, lagvrängning, ad- vokatstrek, knep, ränker. -, V. a. Chikanera. ChiccOlie, 8. cikoria, vägvårda. Chick, 8. kyckling, -en, 8. kyckling; fågelunge. -enhearted, a. försagd, feg. - enpOX, 8. småmessling. -ling, 8. kyckling. -peaSO, 8. pl. kikärter. -weed, 8. narf. Chid, chidden, p. af chide. Chid||e, V. a. näpsa, banna, tilltala, gräla. -, V. n. knota, kifvas, träda, -ingly, ad. knarrigt, trätsamt. Chief, a. förnämst, hufvudsaklig, förste, öfverst, utomordentlig. -, 8. kommen- dant, befälhafvare. -dom, S. Öfvär. herrskap, öfvervälde, högsta rhakt. -less} a. utan anförare. -IjS ad. förnämligast, i synnerhet, -mail/ s, anförare. - mate, s. öfverstyrman, -rie, - ry, s. arfränta. -tain, a. höfding, befälhafvare, anförare. Chiffy, s. ögonblick. Chilblain, s. kylsår, frostskada, Child, s. (pl. children) barn. -, v. n. ligga i barnsäng, -bearing,® barnfödelse. -bod, s. barnsäng, -birth, s. barnfödsel, barnsnöd. -ermas-day, 8. Menlösa barns dag, tierde dag Jul. -1100(1, s. barndom, bamaSr, barnslighet. -ish, a. barns- lig. -less, a. barnlös, -lik, a. barnslig, lik ett barn. Chiliad, 8. tusende, tusental • tusen Sr. Chili, s. köld, kyla; frost, kulenhet; darrning af köld. -, a. frusen, kall, Btel; modfälld, nedslagen; flegma, tisk. -, V. a. kyla, göra kall, isa; nedtrycka. -, v. n. frysa, skälfva af köld, -iness, -Hess, 8. köld, kyla; rysning, darrning af köld. -y, a. kylig, kulen, kalt, frusen. Chimb, 8. kim, lagg. Chime, 9. klockspel, klockljud; harmo- Disk Häng; öfverenskomnielse. -, v. a. klämta, låta klockspelet gS. -, V. n. komma öfverens,; klinga, passa, öfverensstämma. -r, 8. klämtare, ringare. Cllimer||a, - bhlmär; hjernspöke. -ical, a. inbillad; ogrundad, chi- . merisk. Chimney, 8. skorsten, spis, spisel, -corner, s. vrån vid spiseln. -piece, 8. bräde öfver en spisel. -pot, 8. skorstenshuf. -SWCepOr, 8. skorstens- fejare. Chin, 8. haka, -cough, 8. kikhosta. China, 8. kinabark; porslin. - ware, Chinch, S. vägglus. [s. porslin. Chine, s. ryggrad, ryggben. -, V. a. klyfva ryggbenet. Chinese, 8. Kines; kinesiska språket. Chiilk, S. spricka, remna; småpengar; penningklang. -, V. a. rem-sa, spricka. 54 Clunky Chronicle -, v. n. klinga som penningar. -y, a. sprucken, full af remnor, remnad. Chinse, v. a. kalfatra. Chillts, 8. sits (bomullstyg). Chip, s. spän, splittra, a - of bread, brödsmula. -, v. a. spänta, hugga spänor, tälja, -hat, 8. bast- ell. rothatt. -ping, s. späntning, hyf- ling. - knife, täljknif. Chir||agra, s. gikt i händerna, -agri- cal, a. giktfuii. -ographor, s. ekrifvare. -Ography, 8. egenhändig skrift. -ology, 8. fingerspräk. -0- luaucer, 3. en som spär i händerna, -omancy, s. konst att Spä i hän- derna. -OlUantical, a. hörande till konsten att spä i händerna. Chirp, 8. qvitter, säng. -, V. n. qvit- tra, sjunga; göra glad, -iug, 3. qvittring; glädtighet. Chirr, v. n. knurls, -up, v. n. qvittra, qvilla. Chirurg|[oon, s. fältskär, -ory, s. fältskärskonst, kirurgi, -ical, a. kirurgisk, som hörer till fältskärs- konsten. Chisel, 8. mejsel, huggjern. -, V. a. uthugga, gravera, ciselera. - W0rk, 8. uthuggning, oiselering. Chissels, 8. pl. groft mjöl. Chit, 8. kattunge, snorkidling; barn, litet barn; lefverfiäck. -, V. n. gro, skuta brodd, broddas. -Chat, 8. sladder, prat. - torliugS, 8. pt. in- mate, inelfvor; smätarmarna. -ty, a. barnslig. - face, bamansigte. Chival||rous, a. ridderlig, -ry, b. ridderskap, riddareständ; tapperhet; ChivOG, 8. gräslök. (rytteri. Chivey, 8. tilltal, förebrSelse. Chlorosis, 8. grönsjuka, bleksot Chock, s. angrepp. Chocolate, a. choklad. Chodo, p. af chitle. Choice, s. val, urval; * kärnan. -, O. vald, utvald, utsökt, förträfflig, ypper- lig. -less, S. utan valfrihet; tvun- gen. -BOSS, 8. grannlagenhet, om- tanke. (gare. Choir, 8. chor 1 en kyrka; chor af sSn- Choke, S. stocken i en ärtskocka. V. a. qväfva, strypa; undertrycka, hindra. -pear, 8. ett slags härda ooh elaka päron. -YOtCh, 8. hund- Choky, a. qväfvande; sträf. (rofva. Choler, 3. galle; vrede. -io, a. ko- lerisk, gallaktig; ond, vred; föroläm- pande. ChOO8||e, V. a. välja, utköra, söka ut, kunna välja; hafva valrättighet, to - rather, hellre vilja, -ing, 8. val. Chop, 8. afhugget ell. afskuret stycke, skifva; stöt, slag, knuff. -, V. a. stycka, hacka, sönderhugga; byta; tvista, gräla; stöta emot; Öfverraska -house, s. gärkök. -per, s. kött bila, hackknif. -pil)g, S. afhugg- ning. -, a. frisk, frodig, -ping* block, s. huggklubb. -ping-board, 3. hackhräde. -plng-klllfe, 8. hack- knif. -py, O. full med sprickor ell. Chops, s. pl. käftar. [remnor. Choral, s. kyrkosSng. -, a. hörando till en ohor. Chord, 8. sträng pä ett instrument; snöre; rät linfe. -, V. a. förse, med strängar. -00, 8. stranguri. C h orist, -er, 8. chorsängare. Chorography, 8. landskapsbeskrithlng. Chorus, 8. chor. [choose. Choso, imp. af choose, -n, p. af Chough, 8. eldkräka; kaja. C hOUSO, 8. enfaldig stackare. -, V. a. narra, bedraga. (sam. Chrism, 8. heBg Olja ell. smörjelse, krf- Chrlsori), 9. dopmössa; barn som dör innan det är en mänad gammal. Christ, 8. chrfstus. -cross-row, a. abcbok. -en, V. a. kristna, döpa, -endom, 3. kristendom; kristenhet, -ening, 3. kristning, dop, barnsöl. -lan, 9. kristen. -, a. kristen, krist» Hg. - name, dopnamn, förnamn. -iftnfsm , 8. kristendom ; kristenhet. -ianity, a. kristendom. -ianize, V. a. omvända, göra till kristen, -mas, 8. Jul. -masbox, a. jul- klapp. - masday, 8. juldagen, -mas* holydays, 3. julhelgen. Chronic, -cal, a. kronisk, -lo, 9. Chronicler Circumambiency 55 krönika; tidbok. -, V. a. inskrifva i krönika, -ler, s. krönikskrifvare, häfdatecknare. £lirono||loger, 8. kronolog, tidräknare, -logical, a. kronologisk. -logy, 8. tidräkning, -meter, 8. krono- meter; sjöur'; taktmätare. Chrys||alis, s. puppa, -olite, 8. kry- solit (ädelsten). Chub, 8. stensimpa (fisk), -bed, -by, ö. tjockhufdad. -cheeked, a. plus- sig, pussig. Chuck, s. klapp; skrockning. -, V. n. locka genom skrockning; skafva; skrocka som en höna, -le, 3. skrock- ning ; tölp. -, V. n. skrocka; smeka; gapskratta. - le-headed, ö. dum, tjockhufdad. Chuff, 8. tölp, bondlurk. -ily, ad. tvärt, groft. -inCSS, 8. tölpaktighet, grofhet. -y, a. grof; bondaktig; fet, pussig. Chum, 3. kammarkamrat; tuggbuss. Chump, Chunk, 8. träklump. Church, 8. kyrka; gudstjenst. -, V. n. göra tacksägelse i kyrkan. -, V. a. to - a woman, taga en hustru i kyrkan. -Rle, 8. kyrkinvigningsfest. -book, 3. kyrkbok, doplista. -Ing, s. kyrk- tagning, kyrkogång, -man, s. an- delig man; en som bekänner sig till engelska kyrkan, -warden, 8. kyrk- värd. -yard, 3. hyrkogård. Churl, 8. bonde, grof menniska; lurk; girigbuk. -ish, a. bondaktig, grof, ohyfsad; girig; förarglig, -ishness, S. bondaktighet; snålhet. -y, a. hård, sträf, rä. Churme, s. oväsen, buller, larm. Churn, 8. smörkärna. -, V. a. kärna 6mör. [ningssaft. Chy||le, -lus, s. chylus, matsmält- Chymic etc. s. Chemical etc. Cibarious, a. stlig. Cicatri||ce, s. firr, skråma, -zation, S. Srrgöming; sårläkning. -ze, V. n. 8rra sig. Cichory, 8. vSgvSrda. Ci„cura||te, v. a. tärna, göra tam, späka, -tion, 8. tämning, späkning. Cicuta, S. ©dört, sprängört. Cid, s. hjelte. Cider, s. cider, äpelvfn. -1st, S. el» Ciel, 8. s. Ceil. [derbryggar*. Cierge, s. vaxljus> Cigar, s. Cigar. Cili||ary, a. hörande till ögonlocken. -CiOUS, a. gjord af här. Cimolite, 8. piplera. Cincture, 8. gördel, bälte; krans pä en pelare; omhägnad. Cinder, 8. halfbruna kol; stenkol kolad i ugn. -ous, cindrous, a, kolaktig. -WCnch, 8. fattig qvinnt som undersöker askan. Ciner||ation, s. askbränning, -eons, a. askgrå. -itiOUS, S. askaktig. -ulent, a. askig, full med aska, Cingle, 8. sadelgjord. Cinna||bar, 8. cinober. -mön, 8. ka. Cinoper, 8. cinober. [nel. Cinque, 8. femma (pä kort); cinka pä tärningar. -foil, 8. kråkklöfver, po- Cion, 8. ymp, telning. [tentill. Cipher, 8. siffra; chiffer; inbundet namn; noll. -, V. a. chiffrera, skrifvs. chiffer. -, V. n. räkna, -er, 8. räk- nare, en som räknar. CirCina||te, V. n. röra sig 1 cirkel< -tion , 8. kretslopp, afmätning med cirkel. Circ||le, 8. cirkel, krets; sällskap; ring. -, V. a. omgifva, innefatta. -4 V. n. röra sig cirkelformigt; gä om- kring. -led, a. cirklad, cirkelformig, rund, -let, 8. cirkel. -ling, -ly, a. cirkelrund. -nit, 8. rymd; om, fäng, omkrets, omlopp; lagsaga. -, V. n. röra sig cirkelvis, gå rundt om- kring, beskrifva en cirkel. - uition, 8. kretsgäng, omlopp. - UltOUS, a. vidlyftig, mångordig. -Ular, a. rund, cirkelrund, cirkelformig; kretsformig. letter, cirkulär, -ularity, s. cirkelform. -ulate, v. a. sätta i omlopp. -, V. n. löpa omkring, cir- kulera. -Ulation, 8. omlopp. - Ula- tory, a. omlöpande, kringlöpande. - letter, cirkulär. Circumi|ambiency, s. omfång, om. 56 Circumambient Claimer krets. -ambient, a. omgifvände. -ambulate, v. n. gå (vandra) rundt omkring. -cise, V. a. omskära. -Cision, 8. omskärelse. - duct, V. a. upphäfva, annullera; leda omkring, -ference, s. omkrets; cirkel, peri- feri. -, V. a. omgifva med en eirkel. -flex, s. accent circumflex. -flu- ence, 8. kringflytning. -fluent, -fluoUS, a. kringflytande, -fora- nCOUS, a. kringstrykande, -fuse, V. a. gjuta ell. sprida omkring, -fu- sion, 8. kringgjutning. -gyrate, V. n. rulla, vända sig omkring. -ition, 8. kringvandring, omgång, -jacent, 8. kringliggande. - ligation, s. om- bindning; bindel. -locution, 8. omsvep i tal; bruk af oriktiga ord. -mured, a. kringmurad, -navi- gable, a. som kan kringseglas. -na- vigate, v. a. kringsegia. -navi- gation, 8. kringsegling. -naviga- tor, 8. verldskringseglare. -posi- tion, 8. cirkelformig'ställning, -ro- tation, 8. kringrullning. - SCribe, O, kringskrifva; inskränka, sätta gräns för. -SCtiption, 8. omskrif- ning'; inskränkning, gräns. -SCtip- Sive, S., omskrifvande; inskränkande. -Spect, -spective, a. varsam, försigtig. -spection, -speetness, 8. försigtighet, varsamhet. -Stan- ce, 8. omständighet; tillstånd; be- skaffenhet. -, V. a. försätta i vissa omständigheter. -Stant, a. omgif- vande, inneslutande. -stantial, a. -taifäiiig; omständlig, -stantially, på ett omständligt sätt, noga. -stantiate, v. a. omständligen tje- skrifva. -Vallate, V. a. omvälla, förskansa. -vallation, 8. omvall- ning. -Vent, V. a. bedraga; snärja, föra bakom ljuset. -vention, 8. bedrägeri; snärjning. -vest, V. a. omkläda, betäcka. -VOlation, 8. kringflygning, kringfladdring. -V01U- tlon, s. omlopp kring en medelpunkt. -VOlve, V. a. kringhvälfva, rulla. Circus, Cirque, s. circus, rund skåde- plats." Cirrous, a. rankig. Cisalpine, a. belägen på denna sidas om Alperna. Cisars, Cissors, s. pl. sax. Cist, 8. fodral; påse, säck; oinslag. Cistercian, s. cisterciensermunk. Cistern, 8. cistern; pumpback pä sleeps Cit, s. borgare, kälkborgare. Citadel, s. kasten, skans. Cital, 8. tilltal, anklagelse; stämning. Cita||tio®, -8. tilltal; förebråelse; an- klagelse; stämning; citation; äbero* pande. _ -tory, a. inkallande, an- förande.- [åberopa. Cite, V. a. stämma; citera, anföra. Cithern, S. cittra (sings harpa). Citi||cism, S. belefvenhet, artighet -Cd, a. som har borgarerätt. -zen, s. borgare, stadsbo. -, a. borgerlig, -zensliip, 8. borgarerätt. Citrine, Citron, s. citron, lemon, en art ganska fin kristall.. -, a. ci- Cittern, S. cittra. [trongul, Citrul, s. pumpa, vattenmelon. City, s. stad. -, a. tillhörande en stad; stads-. -COUrt, S. magistrat, Gives, S. pl. gräslök. Civet, s. sibet, desman, muskus. -Cat, S. sibetkatt. [krans. Civic, a. borgerlig. - Crown, eklöfs- Civil, a. höflig, belefvad, sedig, artig; civil; borgerlig. - law, civilrätt, romer- ska lagen. - war, inbördes krig, -ian, 8. civilist; professor i lagfarenheten. -ity, 8. höflighet, artighet. -ization, 8. civilisation. -ize, V. a. civilisera; hyfsa, [dygd. Civism, 6. medborgaranda, medborgar- Clabber, £ löpe, ystad mjölk. Clack s 8. qvarrilek; talträn gd qvinna. -, V. n. slamra som en qvarnsko; skramla, tala oupphörligt. -er, 8, qvamkläpp; portklapp. Ciadd, a. klädd. Claim, 8. fordran, rättighet, anspråk, talan. -, V. a. göra anspråk, fordra som en rättighet, -able, a. hvad som kan påstås ell. fordras. -ant, «. den som fordrar ell. gör anspråk, -er, «. fordrare. Clamber Clear 57 Clamber, V. n. klifva, klättra, klängs. Clanun, V. a. uthungra, svälta ihjäl, hopklippa, tilltäppa. -iness, S. klib- bighet, limaktighet, seghet. - y, a. klibbig, limaktig, seg, vidhängande. Clam||orOUS, a. bullersam, skrikande, stojande. -OUK, 8. buller, oväsende, stoj, skri, larm. -, V. n. skrika, bullra, etoja. Clamp, s. klump, klamp; balkvägare; fogning pä en mast; en bränning te- gelsten ; tegelstenshög. -, V. a. spika fast, sammanfoga, sätta tillhopa. Clan, s. familj-, ätt; stam ; sekt; komplott. -, U. n. (together), sälla sig ihop; kabalera. Clan||cular, -destine, a. hemlig, dold; lönlig. Clang, 8. klang, klingande; gällt ljud. -, V. n. klinga; ljuda, låta som en trumpet. -Or, 8. trumpetskall. -Ot- OUS, a. gällljudande. Clank, 8. slammer, skrammel, skarpt och gällt buller ell. ljud. -, V. n. slamra som fjettrar, klinga, -er, 8. grof lögn. Clap, 8. smäll, knall, buller, brakande, dån, skräll; slag, släng; dröppel; at one -, pä en gäng. -, V. a. klappa; slå, banka; sätta, tillsätta; gilla, göra hastigt; smitta (med venerisk sjuka). to - up a peace, sluta fred, to - up together, laga sig bort, -board, 8. kimm, tunnstaff. -Bet, S. lärk- nätt, -per, 8. en som ger hifalls- tecken; klockkläpp, klapp pä en pump- sko. - of a door, portklapp. -per* claw, v. n. gräla empt, bannas, träla, vara ovettig. [adt vin. Claret, 8. ljusrödt franskt vin, krydd- Clarl||COrd, 8. klavessin, klaver. - flca- tion, 8. Warning, -fy, V. a. klara, göra klar, göra skinande; luttra. -ga- tlon, s. uppmaning, uppfordran, -net, S. klarinett. -On, s. ett slags trum- pet, krokhom, zinka. -tude , -ty, 8. klarhet, genomskinlighet. Clary, s. salvia (ört). -, V. n. skrika. Clash, 8. stöt, smäll af tvenne krop- par som stöta tillhopa; motsägelse, stridighet. -, v. a. sia ihop saker ätt de klinga; stöta emot. -, V» W. skrälla, klinga; tvista, motsäga. Clasp , s. hake ell. häkta; agraff; spänne; haspe; omfamning. -, V. a. spänna ihop; fästa, med hake; om. famna. ~GT} 8. stängel, ranka. -knife, S. fällknif. Class, 8. klass, indelning; ordning, rang. -, V. a. fördela, indela i klasser, sätta i ordning. -1C, -ical, a. klassisk. -, s. klassisk författare. -iflcation, s. indelning i klasser. -ify, v. a. indela i klasser. Clatter, s. buller, skräll, oväsende, stoj. -, v. n. slä något emot hvartannat att det klingar; bullra, stoja, skrälla; gräla. Clans||e, 8. klausul; förbehåll, Vilkor. -tral, a. klosterlig, kloster tillhörig. -ure , s. instängning, stängsel, mur- Clavated, a. knölig, härd. (plank. Clavellated, a. gjord af bränd vinsten. Clavi||ary, s. klaver. -cle, s. nyckel. benet. _ Claw, 8. klo, ram, tass. -, <?. a. klå, klösa , rifva; smickra. -bäck, rf. smickrare. -ed, a. försedd med klor, -less, a. utan klor. Clay, s, ler, lera. -, V. a. bestryka med ler; göda. - COld, a. liflös, -ish, a. lerig, leraktig. -land , s. lerjord. -Riarl, 8. lermergel. -pit, 8. lergrop. -Slate, 8. lerskiffer. Clean, a. ren, nätt, snygg; kysks oskyldig. -, ad. alldeles. -, v. a. göra ren, skura; polera. -liness, 8. renhet, snygghet, nätthet. -ly, a. renlig, snygg. ~, ad. rent, snyggt. -nCSS, 8. snygghet, renhet; oskuld. -SC, V. a. rena, rensa; skura. -SCI', s. hvad som gör rent; afförande medel. Clear, a. blank, klar; ljus, lysande, po- lerad ; tydlig; oskyldig; skuldfri; skarp- sinnig. -, ad. alldeles, helt och hål. let. -, V. a. göra klar, rensa; upp- lysa; frikänna (en fånge); undanrödja; tömma, afsluta. -, V. n. klarna, to - accounts, göra upp sina räkningar. to - a Ship, tqjla. to - up, klarna. 58 Clearance Closebodied -ailCe, 8. klarering vid tullen; tull- sedel. -ly, ad. klart, tydligt, -ness, 8. klarhet, tydlighet; oskuld. -sight- ed,a. klarsynt ; skarpsinnig. -Starch, V. a. stärka, slä stärkelse i linne. Cleave, V. a. klyfva, afhugga; spräcka, ätskilja; spärra (om djurs klor). -, V. n. klyfva sig, spricka, remna. to - to, lästa sig vid. -r, 3. klyfvare; Clef, S. klaf (i musik). [slagtarbila. Cleft, 8. klyfta, spricka, remna. -graft, V. a. ympa, skarfympa. Clem||ency, g. mildhet, näd, godhet, mensklighet; vänlighet. -ent, a. mild, nä dig, god, frikostig. Clench, s. Clinch. Cler||gy, s. kleresi, presterskap. - gy- man, 8. prest. -leal, 8. presterlig, hvad sotn hörer till preäterskapet. Clerk , 8. klerk, lärd man; sekreter; skrifvare; handelsbetjent; klockare, -ship, 8. skrifvaresyssla. Clever, 8. skicklig, behändig; hygglig; rask; nätt; flink. - HO S3, 8. behän- dighet, skicklighet. Clew, s. nystan; ledträd; T. skothörn. -, V. a. hopveckla (uppgiga seglen). Click, 8. slag, släng. -, V. n. hastigt afrycka; snappa; picka (som ett ur). -Or, 8. en som stär i en bod och ro- par ät de förbigäende. -Ot, S. skallra, barnskallra; hammare pä en dörr. Client, 8. klient; en som nyttjar ad- vokat. -Ship, 8. skydd af en patron. Cliff, 8. brant klippa, hälleberg; klaf i musik. -y, a. full af klippor. ClimatlJe, a. klimat, luftstreck. V. n. bo. -ic, - ical, a. klimatisk. Climax, s. skala; gradation. Climb, V. n. klifva, klättra upp, upp- stiga pä. -, V. a. bestiga. - Or, S. klifvare, klättrare, -ing, s. klifvande, klättring. Clime, s. klimat, luftstreck. Clinch, S. qvickt svar, ordlek; T. an. karstek. -, V. a. knyta ihop; be- fästa ; böja. -Or, 8. qvick karl; träf- fande skäl; krampa, jernankare; mur- band. Cling, y. n. fastna vid, fästa älg vid; ano alg omkring, torka upp. .-y, a. klibbig. [opasslig. Clinic, -al, a. sängliggande, sjuk, Clink, s. klang, klingande; klämtning. -, V. n. klinga, göra buller. -6rS, 8. klink (ett slags tegel); kedjor. Clinquant, a. glittrande. 8. guld, ell. silfver-lan; glitter. Clip, V. a. klippa (mynt), kringskära, stympa. - per, 3. myntklippare; fär. klippare. -ping, 8. klippning; affall efter klippning; afklippt stycke. Clips, 8. pl. täng. Clister, a. klistir. Clivers, 8. snäijgräs. Cloak, '8. mantel, kappa; täckmantel. -, V. a. bemantla, skyla, dölja. -bag, 8. kappsäck. Clock , s. klocka, slagur; svicklan af en strumpa. -CftSO, 3. urboett, -dial, -face, s. urtafla. - 11OU8O, 8. klock- torn. -maker, s. urmakare- -work, 8. slagverk i klockur; klockspel. Clod, 8. jordklimp, klimp, torfbit; tölp. -, V. n. löpna, ysta. -dy, a. klim- pig; löpnad. -hoppor, s. bonde, Skerman. -pate, - poll* 8. tölp, lymmel, dumhufvud. ClOg, Ä.svSrigbet,hinder; tyngd; black; galosch (af trä). -, v. a. hindra; be- tunga. -, V. n. stä i black; flyta tillsammans. -glnOSS, 8. hinder, be- svär. -gy5 a. hinderlig; klumpig. Cloister, 8. kloster. -, V. a. sätta i kloster, innestänga, dölja undan verl. den. -al, a. klosterllg, ensam, -ed, a. ensam; kloster tillhörig; som bor i ett kloster. Clomb, pt. af climb. Cloom, v. a. tilltäppa, igenlimma. Close, 8. slut, paus, ända; inhägnad^ hage, täppa; hvila. -, a. tät, fast packad; träng; fördold; inskränkt; instängd (om vatten); styf; noggrann, snäl; fSordig. -, ad. tätt, i hamn och häl; flitigt. -, V. a. sluta, till- sluta, inhägna; hela, läka; samman- foga; vrida ihop; lägga ihop (ett bref), , V. n. draga sig ihop, helna; samman- foga sig, förlikas, -bodied, a. soro Closecoat Coacervation 59 sitter tätt 8t kroppen. - CO at, 8. lif- rock. -flght, 8. skarpt fäktande, handgemäng. -fisted, a. knapp- händt, sniken, -handed, a. girig, snäl, nedrig. -ly, ad. hemligt; snält; knappt. -BOSS, 8. täthet; trängsel; fasthet; hemlighet; snälhet; samman- fogning; förbehällsamhet. - StOOl, 5. nattstol. - weather, S. mulet väder. -WOrk, 8. uthugget arbete. Clos||er, 8. slutsten, -et, 8. kabinett; liten kammare. -, V. a. förvara i kabinett, gömma. -eting, s.'kabi- nettsintrig. -illg, a. ändande, slu- tande. -, 8. ända, slut. -UrO, 8. slut; hägn, gärde. [klimp. Clo|, v. n. hänga tillsammans i en Cloth, 8. kläde, tyg; lärft; bordsduk. Clothes,^Lklädning, kläder, -beam, 8. väfbom. -bur, 8. kardborre. -C, V. a. kläda, bekläda. -, V. n. vara klädd. -esbrush, 8. klädsborste. -ier, 8. klädesväfvare; klädeshand- lare. -Ing, 8. klädsel, klädning, kläder. - Shearer, 3. öfverskärare. -trade, 8. linneväfveri. -weaver, 8. linneväfvare, klädesväfvare. -WOr« kor, s. klädesappretör, öfverskärare. Clot||ter, v. n. löpna. -ty, a, kiim- pig, klobig, sammanhängande. ClOlld, 8. sky, moln; fläck; olycka; hop, skara. -, v. a. betäcka med moln; fördunkla. -, V. n. mulna, blifva mulct, -berry, 8. hjortron. -Cflpt, a. skyhög; molnbetäckt. -ed, a. molnbetäckt; bedröfvad. - lly, ad. mulet, dunkelt. -iness, 8. mulenhet, dunkelhet. -16SS, a. molnfri, ljus- klar. -y, a. mulen, molnfull; dun- kel, dyster; fläckig. ClOUgh, 8. bergsklint, klippa, brant; öfvervigt. CiOUt, 8. klut, trasa; lapp; skena kring ett hjul. -, V. a. flicka, lappa, laga; besll med spikar, -ed, a. lappad; sammanklimpad. -erly, a. tölpaktig; plump, -ing, s. packväf, - nail, t. skosöm. Clove, 8. hvitlöksklyfta; kryddneglika. -gillyflower , s. trädgärdsneglika. Cloven, a. klufven, delad. -foot, 8. tveklöf. -footed, a. tveklofvad. -hoofed, a. tvehofvad. Clover, s. kisfver, v&piing. -grass, s. väpling. Clown, 8. bondlurk, lymmel, -age, -ery, S. grofhet, bondaktighet. -ish, a. bondaktig, ohyfsad. -ishness, s. bondaktighet, plumphet. Cloy, V. a. mätta, Öfverlasta; spika igen; blifva sömstucken (om hästar), -less, a. tarflig; hvaraf man ej kan bli mätt. - liten t, 8. mättande. Club, 8. klubba; päk; klöfver (i kort- spel); klubb, slutet sällskap; biträde. -, v. n. betala sin antel i sällskapet; sälla sig ihop. -, V. a. bidraga, -bed, a. klubbformig, klubblik ; grof, plump, -fisted, a. grofhändt. -fOO« ted, a. klumpfotad. -law, 8. nfif. rätt. [höna.1 Cluck, V. n. klucka, skrocka som en Clump, 8. klump, klamp, stenblock. -er, V. a. göra klumpig. -, V. n. blifva klumpig. - ered, a. klumpig, -erton, s. tölp. -ing, a. kium- pig, tung. -S, 8. dum menniska, dumhufvud. Clum||siness, S. dumhet, oskicklighet, -sy, a. klunsig, oskicklig; bondaktig. Clung, a. sammanhängande; mager, förtorkad. -, V. n. blifva torr, torka. Cluster, 8. klase, nystan; drufva; hop, hög, svärm. -, V. a. lägga i en hög. -, V. n. växa i form af klasar; skocka sig. -ly, a. drufformig. -, ad. i en klase; skocktals, klasformigt. -IlUt, 8. drufnöt. Clutch, V. a. hälla fast, fatta uti, knyta näfven. -, 8. angrepp; fatt- ning; klo. clutches, pl. klor, ramar. -fist, S. stor knytnäfve. -listed, a. grofnäfvad; snäl. Clutter, S. buller, larm, sorl. -, V. n. väsnas, skocka sig; göra oljud. Clyster, s. kUstir. Coacerva||te, v. a. samla, samman, hopa. -tlOD, 8. hop, hög, hopsam- ling. 60 Coach Cockswain Coach, 8. täckvagn, vagn. -, V. a. & n. föra i vagn, köra. -bOX, 8. kuskbock. - horse, 8, vagnshäst, -man, 8. kusk, -top, 8. tak pä en vagn. - wheel, 8. vagnshjul, -window, 8. vagnsfönster. Coact||ion, S. tvång. -ive, a. tvingan- de; samverkande. Coadju||ment, 8. biständ, inbördes hjelp. -tant, a. bidragande, hjel- pande. -tor, 8. medbjelpare, koad- Jutor. Coagment, V. a. församla, lägga i hög, hopa tillsammans. -ation, 8. sammanhopning, sammanfogning. Coagnla||te, V. a. bringa till ystning, ysta. -, V. n. löpna, tjockna. -tion, löpnande, ystning. -tive, a. som verkar ystning. Coak, s. förkoladt stenkol. Coal, 8. kol, stenkol. -, V. a. bränna till kol, kola. -, V. n. kolna. -black, a. kolsvart. - dust, 8. koldam, kol- stybb. -ety, 8. kolmila, stenkols- grufva. -heaver, s. kolbärare, -man, S. kolare, kolhandlare, -mine, 8. kolgrufva, stenkolsbrott. -mouse, a. talgoxe (fSgel). -pit, 8. kolgrufva. -poker, 8. ugnraska, ugnsstake. -ship, 8. kolfartyg. -Stone, 8. bergbecksjord. -WOrk, 8. stenkols- brott. -y, a. kollg, innehållande kol. Coal||C8Ce, -ize, V. n. förenas, gro tillsammans. - esCCHCe, 8. samman- flytning. - ItiOD, 8. förening. Coaptation, 8. hopjemkning, hoppass- ning. Coarct, -ate, V. a. inspärra; tvinga tillsammans, tränga ihop; inskränka, -ation, 8. inskränkning, hopträng- ning, inspärrning. Coarse, a. grof, ringa, läg, tjock; plump, obelefvad, gemen. -ly, ad. groft, lågt, plumpt. -BOSS, 8. grof- het, råhet, ohöflighet, låghet, ringhet. Coarticulation, 8. sammanfogning, hoplänkning. Coast, 8. kust, sida, land, strand. -, v. n. f along), segla längs kusten. -Or* 8. rädd seglare, kustfarare; en som bor pä kusten. - lag} 8. kust < segling, kusthandel. Coat, 8. rock, mansrock, lifrock, tröja ; kjortel; mantel; djurshud. - of ar- mour, pansarskjorta. - of arms, vapentficke, sköldmärke. - of mail, fjäll pansar. -, V. a. kläda i kolt; bekläda, påkläda. -ed, a. klädd 1 rock; pSklädd. Coax, V. n. smickra-, smeka, -er, 8, smickrare. -ing, 8.. smicker. Cob, 8. fiskmåse; spindel; hufvud. Cobalt, 8. kobolt. Cobble, 8. proviantbät. -, V. a. flicka, lappa, fuska. -1, 8. skoflickare; fu skare. fhvilar. Cobiron, 3. Jernet hvarpå stekspettet Cobishop,. 8. vicebiskop. Cobloaf, 8. tunnt flatt bröd éll. kaka. Cobnut, 8. barnlek med nötter. CobOOSO, 8. kabysa. Cobweb, 8. spindelväf. CocclfetOUS, a. som bär klasar ell. COCCUS, 8. färgkröp (insekt), [drufvor. Cochineal, 8. kochenill (insekt; röd färg). Cochlea||ry, -ted, a. spiralformig, snäckformig, skrufformig. Cock, s. tupp, hane; lästapp; väder, hane; julle; hane pä ett skjutgevär; uppfästningen pä en hatt; nålen pä en solvisare; tungan pä en vågskal; hövålm. -, V. a. sätta upp i vädret; skjuta upp (hatten med en trotsig min); lägga i hög ell. stack, välma (hö); spänna upp (en bössa). -, v. n. sitta rak, resa sig upp. -boat, 8. liten bät, Julie, -brained, a. vett- lös, obetänkt. -Chafer, 8. majbagge, -crow, -crowing, S. hanegäll, tuppgäll; ottan. -fight, 8. tupp* fäktning. -hOrSO, 8. trähäst; käpp som barn rida pä. -> U. till 'läst; triumferande. - loft, 6. vind; höns- hus. -match, 8. tuppfäktning på vad. -pigeon, 8. dufhane, dufbonde. -pit, s. stiidsplatts der tuppar fäkta; T. lastlafve, trossbotten, -stride, 8. tuppfjät. .-SUrO, a. trygg, oför- skräckt, viss pä sin sak. -swain, 8. Cocktread Cohere 61 qvartermästare. -tread, -treadle, 8. fröet i ett ägg. Cockade^ 8. kokard. Cockatrice, 8. basilisk; sköka, hora. Cocked, a. spänd. - hat, trekantig hatt. Cocker, v. a. klema, smeka; se igenom finger med. -, 8. en som dresserar tuppar till tuppfaktning. Cocket, S. tullsigill; tullsedel. -, a. lustig; näsvis, -bread, 8. skepps- skorpa. Cockish, a. kättjefull, otuktig, lösaktig. Cockle, 8. slags mussla; rödklint. -, V. n. skrynkla sig, krympa tillhopa; skumma sig, fradgas. -stairs, 3. vindeltrappa. -Weed, 8. äkerklätt, rödklint. [pä Londonsboer. Cockney, t. smekunge, fleper; öknamn Cockrel, 3. tuppkyckling. COCO, Cocoa, 8. kokosträd; kokosnöt. Coct^ile, a. kokt, bränd. -lon, 8. kokning; matsmältning. Cod, V. a. innesluta. -, S. fruktskida; kabeljo, stockfisk. - dy, a. hylsartad; som har skydor. Coddle, V. a. koka, skufva; sjuda. Code, 8. lagbok, lagsamling. Codicil, 8. bihang till ett testamente. Codling, s. kokt äple; liten stockfisk. Coeffi||cacy, -ciency, 3. medverkan, samverkan. -cient, 8. medverkan; koefficient (i algebra). -, a. medver- kande. Coeliac, a. som hör till underlifvet. - passion, rödsot, kolik. Coemption, 3. uppköp, upphandling. Coequal, a. jemlik. - ity, 8. jem- likhet. Coer||ce, V. a. inskränka; tygla. -cible, a. som kan tyglas. -Cion, 8. tväng; 'tygel. -cive, a. tvingande, till- bakahällande, tyglande. Coessential, a. af lika väsende, -ity, 8. likhet i väsende. Co estate, 8. medstånd. Coetern][al, a. lika evig, -ity, s. lika evighet. Coevllal, -OUS, a. samtidig. Coexist, v. n. vara tui pä en gäng, existera tillsammans. -ence, s. sam- tidighet. -Cnty a. samvarande. Coext||end, V. n. utsträcka sig lika vidt. -ehslOD, 8. Utsträckning till lika vidd. Coffee, 9. kaffe, -bean, -berry, 9. kaffebBna. - Clip, 8. kaffekopp. - hOU- £6, 8. kaffehus, -kitchen, 8. kaffe- kokare. -mill, 8. kaffeqvarn. -pot, 8. kaffekanna, -roaster, 8. kaffe- brännare. Coffer, 9. koffert, kista. -, V. a. lägga pä kistbottnen, lägga ned, samla in. -er, 8. skattmästare, räntmästare. Coffin, 8. likkista; pastejform; hästhof. -, v. a. lägga i likkista, innesluta, -maker, a. likkistmakaro. Coff, 3. kugge ell. tand i ett hjul; bät; lögn. -, V. a. sätta kuggar i ett hjul. -, V. n. sméka; ljuga; göra skälm- stycke i ett spel, -ger, 8. smickrare, hycklare. -ging, 9. lismeri. -wheel, 8. kugghjul. Cogljency, 8. styrka, makt, väld; öfver- tygelse. -ent, a. tvingande, mäktig, oemotståndlig, öfvertygande. CogglestOUe, 8. Sinästen, kiselsten. Cogita||ble, a. tänkbar, -te, v. n. tänka, eftersinna. -tion, 3. tänka, tänkande; eftersinnande, betraktelse, -tive, a. tänkande, djupsinnig, be- grundande. Cogna||te, a. i slägt, närskyld. -tion, 3. förvandtskap, slägtskap (pä mödernet). Cognisance, -zance, s. laglig kän- nedom och underrättelse om en sak; ransakning; tecken; vapentäcke. -tion, 8. erkännande; kunskap; öfvertygelse. -tive, a. medvetande; som kan känna. Cognollminal, a. af samma namn. -mination, s. tillnamn, -scence, 8. kännedom, kunskap om nägot. -SCible, a. känbär, som kan kän- Cogue, 3. en sup. [nas. Cohabit, V. n. bo tillsammans, hälla till med (en qyinna). - ant, 8. med- invänare. -ation, 8. samlefnad. Coheir, 8. medarfvinge. -688, 8. med- arfvinge pä qvinnsidan. Cohe||re, V. n. hänga tillhopa, »amman-! 62 Coherence CoIIery hänga ; komma öfverens; passa,-öfver» ensstämma. - rence, -rency, 8. sammanhang, förbindelse. - rent, a. sammanhängande; öfverensstämmande. -sion, 8. sammanhållande, samband, fö*indelse, - siveness, 8. samman* hållning. Cohibit, V. a. förhindra; afhilla. Cohobate, a. distillera om igen.' Cohorn, 8. fäitslanga. Cohort, 8. kohort. Cohortation, 8. uppmuntran; anma» ning, förmaning. Coif, s. hufva, hufvudbonad; mössa; doktorshatt. - ed, a. klädd på huf- vudet; försedd med hufva. -fure, 8. hufvudbonad. Coigne, 8. höm; kil. Coil, 8. buller, larm, gny, stoj. -, V. a. hoptränga;' vrida; T. uppskjuta. to - up a Cable, lägga kabeltåg i bugter. Coin, 8. mynt, penningar; hörn. -, v. a. mynta, slå penningar, pregla; upp- finna. -age, 8. myntning; penningar, mynt; uppfinning. Coincide, V. n. öfverensStämma med; passa ihop; instämma; inträffa. -I1C0, 18. inträffande; öfverensstämmelse. - nt, a. inträffande; öfverensstämmande. Coindication, 8. sammanstötning. Coin||er, s. myntare, myntmästare; upp- finnare; falskmyntare. -ing, s. mynt- ning. Coistril, 8. pultron, feg stackare. Coit, 8. aflångsten att kasta till måls med. -, V. n. kasta till måls. -iou, 8. samlag, parning. Cojoin, v. n. förbinda sig, förenas. Coke, 8. afsvafladt stenkol. Coker, 8. arbetskarl; båtkarl, roddare. Cokers, S. pl. flskarestöflar. Cola||nder, 8. durkslag, sil, sån. -tion, 8. silning, filtrering. -ture, s. silad ell. filtrerad saft. Cold, s. köld, kyla; förkylning; snufva. -, a. kall, kylig; orörlig, känslolös, kallsinnig, liknöjd; kysk^ to catch förkyla sig. -iron, s. värja, spjut; knipjern. -ish, a. kylig, litet kall, sval, -meat, 3. kalimat. - ne88, 8. köld, kyla; kallsinnighet; kyskhtt. Cole, -wort, S. kål, matkåL -flO* wer, 8. blomkål. -rape, 8. kålrabi. Colibert, 8. frigjord slaf. Colibri, s. kolibri, honiugsfågel. ColiC, s. kolik, bukref. -WOrt, ». åkerkåpa (ört). Coll, V. a. omhalsa, omfamna. Collap||se, V. n. falla tillhopa; förfalla. -8iOll, 8. hopfallning; förfall. Collar, 8. halsband, halskrage; grimma, lokor, selar. -, V. a. fatta i kragen; upprulla.' -bone, 8. nyckelbenet. Colla||te, V. a. uppdraga ; jemföra, kol» lationera. -teral, a. på sidan; si» dolinien tillhörig; bistående, bidra- gande, indirekt. -terals, 8. pl. sido» slägtingar. - tlOD, 8. aftonvard, ka- las ; jemförelse, kollationering. - ti* tiOUS, a. sammandragen, samman- skjuten, erhällen genom sammanskott. -tOr, 8. jemforare; en som kollatio- nerar; som äger jus patronatus. Collaud, v. a. lofva, berömma. Colleague, 8. kollega, embetsbroder. -, V. a. sällskapa; förena sig med. Collect, 8. kollekt, insamling. -, V. a. insamla, hopsamla, uppbära; innefatta. to - one's self, hämta sig, samla sina tankar, sansa sig. -aneous, a. samlad, hopsamlad, sammandragen. -ible, a. slutbar. - ipn, 8. samling, insamling; slutföljd. -i tiOUS, 8. hop» samlad, sammandragen. -IVO, a. samlande, sammanfattande, innefat- tande. -ively, ad. kollektivt; sam» manfattadt. -OT, 8. kollektör, sam- lare; uppbördsman; kompilator. Colleg||atary, a. medarfvinge. -6, 8. kollegie, kollegium ; församling; fakul- tet, gymnasium, -ial, a. tillhörande ett kollegie; kollegialisk. -iail, gymnasist, student; medlem af ett kollegium. -iate, a. hörande till ett kollegie; inrättad i form af ett kollegie. - church, kollegialkyrka. -, S. assessor; gymnasist; medlem af ett kollegium. [del. Collery? 5. kolmila, kolgrufva; kolhan» Collet Come 63 Collet, S.'den delen af en ring der stenen sitter; halsprydnad. Colli||de, V. n. stöta emot, samman- stöta. -er, 8. arbetare i en stenkols- grufva; kolare; kolskepp. -ery, 8. kolmila, kolgrufva. -flower, 8. bjomkål. -gate, V. a. sammanbinda, förena, -gatlon, 8. sammanbindning, -mation, -neation, a. syftning, sigtning. Colling, 8. omarmning. CoIIiqua'ble, a. smältbar, upplödig. -ment, 8. fluss, smalts; slaglod. -nt, a. smältande. -te, v. a. smälta, upplösa. -, V. n. upplösas, blifva flytande. -tion, 8. smältning, -tive, a. upplösande. Colllquefaction, 8. hopsmältning. Collision, 8. sammanstötning, stöt. Colloca||te, V. a. ordna, ställa i ord- ning, sätta på sitt rätta ställe. -tion, 8. placering, hopställning. Collock, 8. vattenså, ämbar. CollOCUtion, 8. samtal. Collogue, V. a. smickra, smeka.' CollOp, 8. köttstycke, köttskifva; * barn. Collofjquial, a. som har afseende på ett samtal. -qny, s. samtal; öfver- Collow. s. Colly. [läggning. Colluct||ancy, -ation, 8. strid, mot- stånd, stridighet. Collu||de, v. n. vara i hemligt förstånd, spela under ett täcke. -sion, s. hem- ligt förstånd till tredje mans förfång, -siVe, a. bedräglig, förrädisk, svek- full. [sota, svärta, Colly, 8. sot, svärta. -, V. a. nedsota, Colon, 8. kolon; stortarmen. Colonel, 8. öfverste. -bhip, 8. öfver- stesyssla. Colon||ist, 8. nybyggare, kolonist, -iza- tion, 8. nybyggens anläggande; ko- lonisering. -ize, V. a. anlägga en koloni, kolonisera. -nade, 8. pelare- rad. -y, 8. koloni, nybygge.. Colophony, 8. kolophonium, violin- Coloquintida, 8. koloqvint. [harts. Color||nte, a. färgad, -ation, 8. färgning, färgblandning. -iflc, a. färgande, Coloss||e, -ns, a. koloss. -ean, -al, a. kolossal, kolossalisk, jättelik. Colour, S. färg, eulör; utseende; sken, täckmantel; slag, colours, pl. fana, standar. -, V. a. färga, kolorera, måla;• * sakta, öfverskyla, bemantla; rodna, -able, a. skenbar. -Cd, a. färgad, målad; brokig. -Ing, 8. mät- ning; färgblandning, kolorit. -ist, S. illuminerare. -less, a. färglös, ge- nomskinlig. Colp, 8. slag, stöt; bit, stycke. Colt, 8. KI, file; ung tölp. -er, 3. rist, plogrist. - ish, a. yr, ostyrig. -'S-fOOt, 8. hästhof (ört). -'S'tOOtbj 8. mjölktand. Columb||ary, 8. dufhus, dufslag. -Ine, 8. dufhalsfärg, violett färg; torrvärks- gräs. ((i en bok). Column, 8. kolonn, pelare, stod; spalt Coma, 8. sömnsjuka. -tose, a. sömn, sjuk. [den, fjunig, Comate, 8. kamrat. -, a. hårig, lu- Comb , s. kam; tuppkam ; bästskrapa; honingskaka i en bistok. -, V. a. kamma, häckla, karda; skrapa (en häst), -brush, 8. kamborste. -Case, 8. kamfoder, -er, 8. ullkardare, ull, kammare. Combat, 8. strid, kamp, träffning, fäkt- ning. -, V. n. bestrida, söka vederlägga -, V. n. fäkta, slåss, strida. -ant, -er, 8. stridsman, kämpe, motståndare. Combi||liable, a. förenbar, förenlig. -nate, a. stadfastad genom förlik- ning, stadgad; förlofvad. -nation. 8. förbindelse, förening; sammanlägg- ning; liga; sammangaddning. -ne, V. a. sammanfoga, förbinda; förena. -, V. n. sammangadda sig, förenas. Combing, 8. kamning, ullkardning. -cloth, 8. puderkappa. Combust, a. i brand; brännande. -, V. a. förbränna. - ible, a. brännbar, förbrännelig, eldfängd. - ibility, -IbleneSB, -8. förbrännlighet, eld- fängdhet, brännbarhet. - ton, 8. för- bränning , brand, låga; förvirring, uppror. Come, V. n, komma, anlända; lyckan, 64 Come Comminute to - about, gå omkring, förändras, vända sig. to - at, forvärfva, vinna, ernå, hinna, to - by, gå förbi; komma åt, erhålla, to - in, komma in; blifva gängse. to - into, råka uti, ådraga sig. to - off, falla af, lossna; slippa, draga sig undan, to - on, komma närmare; trifvas. to - out, synas, spricka ut. to - over, rinna öfver; gå öfver till ett annat parti, to - short, misslyckas, blifva efter, to - toy ether, råkas, församlas; gifta sig. to - to pass, hända, ske. to - to, belöpa sig till; gå ut på, antaga, to - upon, an- falla, öfverraska. to - UV with, förena sig med. Come I i. kom ! fort I skynda Come||(lian, s. komediant, aktör, -fly, 8. komedi, lustspel. Come||liness, 8. skönhet, täckhet; an- ständighet. -ly, a. angenäm, an- ständig, artig, behaglig. Comer, 8. en som kommer, kommande. Comet, 8. komet, -ftry, -ic, a. hö- rande till en komet. Comfit, 8. konfekt, syltsaker. -maker, 8. sockerbagare. -Ure, 8. konfekt. COmfort, 8. tröst, hugsvalelse, bistånd, ro, tillfredsställelse. -, V. a. hugna, glädja, hugsvala, trösta, -able , a. ljuflig, behaglig; treflig.beqväm. - able- ness, 8. behaglighet, treflighet; upp- rättelse. -er, 8. hugsvalare, tröstare. -1688, 8. tröstlös, bedröfvad; obehag- lig. -reSS, 3. tröstarinna. Comfrey, s. vallört. Comic, -al, a. komisk, lustig; narrak- tig, löjlig. - alhess, 8. putslustighet, narraktighet. Coming, a. kommande, tillkommande; hungrig; lätt, benägen. -, 8. an- komst , annalkande, -in, 8. inkom- Comity, S. höftighet, artighet. [ster. Comma, 8. komma. Command, 8. befallning, befäl, order, välde; makt; öfversigt. -, V. a. bjuda, befalla; kommendera, anföra; herrska; anvisa; öfverse (från någon höjd); kufva. - atory, a. bjudande, befal- lande, -er, 8. kommendant, befäl* hafvare; kommendör. -ery, S. kom* mender i. -ing, 8. befäl. -, a. be- fallande. -ment, 8. befallning, or- der, lag, bud. -TOSS, S. kommen- dantska ; betälhafvarinna. CommeinOBa||ble, a. märkvärdig, min- nesvärd. -te, V. a. fira en Smin- nelsefest; omnämna, erinra, behälla 1 minnet. -tion, 8. högtidlig åmin- nelse ; omtalande. -ative, a. på- minnande, bidragande till åminnelse. Commence, V. a, & n. böija, begyn- na; promovera, -ment, 8- början, begynnelse; promotionstid. Commend, V. a. lofva, prisa; rekom- mendera , anbefalla, -able, a. lof- värd, berömlfg, berömvärd. -ation, 8. lof, pris; rekommendation, helaning. -atory, a. rekommenderande, som innehåller beröm. - letter rakom- mendationsbref. Commonsjlality, 8. 'bordskamratskap- -nrablo, a. lika i mått och propor- tion. -urability, -nrableness, s. likhet i förhållande med någonting an- nat.- -urate, a. jemlik, proportio- nerad. -, V. a. bringa till ett all- mänt mått; göra jemlik, proportionera. -Uration, s. lika tillmätning; propor- tion, förhållande. Comment, S. utläggning, förklaring', kommentarier. -, V. a. skrifva kom- mentarier öfver. -My, 8. dagbok; noter, kommentar, förklaring. -ator, s. uttolkare, utläggäre; kommentator. -itlous, a. diktad, uppspunnen. Commerc||e, 8. handel; förtroligt um* gänge. -, V. n. handla, drifva han- del, umgås med; föra en brefvexling. -ial, a. hörande till handel, handels-. - affairs, handeisärender. - effects, alla slags handelsvaror. Commigration, s. folkflyttning. Cominina||tion, 8. hot, hotelse med straff. - tory, a. hotande, tvingande. Commingle, v. a. beblanda. -, v. n. förenas, hopblandas. Comminullible, a. torr, skör, som kan gnuggas sönder till stoft, -te, V. a, Comminution -Compactly 65 stöta sönder, pulverisers* - tion , 8. sönderkrossning, pulverisering. Commi86ra||ble, a. medömkansvärd. -tc, V. a. beklaga, förbarma sig öf- ver. -ting, a. medlidsam, barmher- tig. -tion, 8. medlidande, förbar- melse, medömkan. Commiss||ary, 8. kommissarie, full- mäktig, deputerad; proviantmästare. -ion, 8. kommission; befallning, för- ordnande; fullmakt -ionate, v. a. uppdraga, ■ befullmäktiga, anbefalla. -ioner, 3. ombud, fullmäktig, kom- missarie. Commit, V. a. begå, bedrifva, föröfva; anförtro, öfverlemna; förvara; arre- stera. to - to the earth, jcrdfästa, begrafva. to - to memory, lägga •på minnet. .-ment, 3. inmaning i häkte, arrestering. -teo, 8. kommitté; förmyndare, -ter, 8. en som begår, förbrytare. -tible, a. som kan be- gås, anförtros etc. Cpmmix, V. a. blanda, förbinda i en massa. -tion, -ture, 8. beblan- delse, sammanblandning; preparat. Commo||de, 8. nattkommod; fruntim- mers hufvudbonad. -dlous, a. mak- lig, beqväinlig, passande. - diOUS* HOSS, 3. beqvämlighet, fördel. -dity, 8. beqvämlighet, fördel, vinst, nytta; vara. -dore, 8. kommodor, anförare af en eskader. Common, 8. allmänning, osklft bymark. -, a. allmän, gemensam, samfålt, van- lig; slät, ringa, dålig; at the -rate, efter gångbart pris. -, V. a. njuta gemensamt, -able, a. allmän, ge- mensam. -age, 3. rätt till allmän- nlngsbete; gemensam nyttjande rätt, -alty, 8. kommunitet, samfund; ge- mene man, allmoge; menigheten, -council, 8. borgerskapets utskott i London. -CT, S. ofrälse man; leda- mot af Underhuset; sköka, -hall, 8. stadshus, rådhus. -law, 3. den gämla Englands lag. -ly, ad. van- ligt, gemenligen; i allmänhet; ofta. -mah, 3. republikan. -neSS, 3. gemensamhet; lika del. - place, a, English-Swedish Did, hvardaglig. -, V. a. indela i all.' männa artiklar. -, 8. allmän plats ; hvardagiigt talesätt. -report, 8. folksaga. -S, 8. pl. ledamöteme af Underhuset; husmanskost. -sense, 8. sundt människoförstånd; folkvett, -Wealth, 8. stat; republik. Commonition, 8. erinran, underrät- telse. Commoi|rance, -rancy, a. hemvist» tillhåll, boning, vistelse. • -rant, O» boende, vistande, -ration, 3. uppe, håll; vistelse. -tion, 8. uppror, buller, upplopp, oväsende, rörelse; för. virring. - tioner, s. upprorsstiftare. -Ve, V. a. oroa, störa, väcka miss, nöje, väcka uppror. Commu||ne, V. n. meddela sig; umgås, talas vid; samråda med en. -, a, menighet, allmoge. -nicäbility, 8, meddelbarhet. -nicable, a. med. delbar. -nicant, 3. kommunikant, nattvardsgäst. - nicate, v. a. med. dela, uppenbara, utdela, anförtro, be- rätta. -, v. n. kommunicera, gå till nattvarden. -nication, 8. meddel- ning, gemenskap; umgänge, bekant- skap; samtal. -nicative, a. öppen- hjertig; umgängsam. -nicativeness, 8. öppenhjertighet. - nion, 8. gemen- skap, samfund, församling; enighet, kamratskap; nattvardsgång. -nion» cloth, 8. altarduk. -nlon.CUp, s. kalk.-nion-table, S. altare. -nity, Ä. samfund, samhälle; gemenskap, hvad som tillhör samfundet gemensamt, -tability, s. förbytiigheu -table, a. utbytlig. ■ -tation, 8. ombyte, förändring; utbyte, ntvexling. - ta» tlYe, a. utbytande, förvexlande. -te, V. a. förbyta, ombyta, utbyta; om- vexla; utlösa; mildra ett straff, för- sona, -tual, a. ömsesidig, inbördes. Compact, a. tät, fast, hopträngd; sam- mandragen, förenad; välväxt. -, 8. förbund, öfverenskommelse, kontrakt, fördrag, förlikning, köp. -, V. a. packa ihop; sammanbinda, förena; bringa i system. -edueSB, -BOSS, g. täthet, fasthet. - ly, ad. tätt, 66 Compacture Completeness fast, starkt. -UTÖ, 8. tät samman- fogning; förening. Compages, 8. system, inbegrepp, kort begrepp. Compa||niable, a. sällskaplig, -nia- bleneSB, 8. sällskaplighet, um- gängesvett. -nion, 8. kamrat, följes- lagare, sällskapsbroder, stallbroder. -nionsblp, 8. sällskap, kamratskap, -ny, 8. sällskap; kompani (soldater); kamratskap; gemenskap, samfund. -, V. n. åtfölja; umgås; gå i kompani med. - rable, a. jemförlig, lika så god. -rative, a. komparativ, som kan jemföras. -, 8. comparativus (i gram.). -TO, 8. jemforelse; likhet. -, v. a. förlikna, jemföra; förskaffa. -rison, 8. jemförelse, förliknelse, lik- nelse; jemlikhet, proportion. Compart, V. a. dela, afdela; ställa i ordning. -ition, - ment, 8. afdel- ning; indelning. CompaäS, 8. omkrets, krets, rymd; cirkel; gräns; kompass. -, V. a. om- gifva, omringa; belägra, innesluta, omfatta; erhålla, vinna; bemöda sig. to - a business, komma till slut med en sak. -0g, pl. ell. pair of -, cirkelpaesare. -ion, 8. medlidande, skonsamhet, förbarmande. -, V. a. ömka. -ionable, a. medömkans- värd. -lonate, V. a. beklaga, ömka, yttra medlidande. -, a. medlidande, medömksam. -SftW, 8. cirkelsåg. Compaternity, 8. medfadderskap. Compatib||ility, -leness, s. öfver- ensstämmelse, likhet, -le, a. öfver- ensstämmande, som kan bestå tillsam- mans med, förenlig. Compatriot, 8. landsman, medborgare. Compeer, 8. medfadder; kollega, kam- rat, like, -, V. n. likna, vara lik god med. Compel, v. a. tvinga, nödga. -lable, a. som kan betvingas. - latiOH, 8. tvång, våld; tilltal, helsning. Compen||dlOU8, a. kort, summarisk, sammandragen, innefattad i korthet. -diousuess, S. korthet, samman- dragning. -dium, s. sammandrag, kort begrepp. -8&ble, a. ersättrtg. -sate, -86, V. a. vedergälla, ersätta, godtgöra. -8ation, 8. vedergällning, ersättning, vederlag. -Sative, -8&» tory, a. ersättande, godtgörande. Compe||te, v. a. <k n. täfla. -tence, -tency, 8. tillräcklighet, so mycket man behöfver; behörighet; rättighet att vara domare i ett sak; tarflig egendom eller utkomst, -tent, a. behörig, rättmätig, tjenlig, duglig, skicklig, befogad. -tible, a. fören- lig , -passande; tjenlig. -tibleness, 8. öfverensstämmelse, foglighet. -ti» tion, 8. konkurrens, täflan; sökande af samma sak. -titor, 8. medsökare, medtäflare; motståndare. Compilation, 8. sammandrag; hop- samling, sammanflickning ur andras skrifter, kompilation. -le, V. a. ut- draga, samla ur andras arbeten; sam- mansätta , kompilera, -lenient, 8. sammansättning, -ler, 8. kompilatör, samlare. Complai|cence, -cency, s. förnöjelse, tillfredsställelse; nöje, höflighet. -Cent, a. höflig, förbindlig, vänlig. Complain, v. n. & a. klaga, beklaga, besvära sig; sörja, -able, a. bekla- gansvärd. -ant, 8. kärande, ankla- gare; klagande, -er, 8. en som sör- jer ell. beklagar sig. -ing, 8. kla- gan, besvär, -t, 8. klagan, jämmer; sjukdom, opasslighet; käromål. Complaisan||ce, 8. höflighet, artighet; vänlighet; smicker. -t, a. höflig, artig, tjenstaktig. -tness, 8. höflig- het, artighet, tjenstaktighet. Complane, v. a. jemna, göra jemn ell. slät Comple||ment, 8. fyllnad, tillökning, fulltalighet; kompliment; komplement, -mental, a. fyllande, -te, a. full- ständig, hel, fullkomlig, komplett, full- bordad ; nätt. -, v. a. göra fullstän- dig, fullända, fullborda, komplettera. -tely, ad. fullständigt, fullkomligen, alldeles. - tement, 8. fullkomlighet, fullständighet; komplettering. -te- lieSS, «,_fpUkomlighet,_fu)ländning. Completion Comprise 67 -tion, 8. fullbordan, fulländande; fullkomlighet. Complex, 8. sammanfattning, inbe- grepp , kort begrepp, -ed, a. sam- mansatt, hopsamlad, som består af flera delar. -ednOSS, 8. samman- fogning, hopveckling; förvirring. -ion, 8. samling af flera delar; hy, ansigts- färg; kroppsbeskaffenhet, temperament, komplexion. - lonal, a. hörande till komplexionen. -ioned, a. beskaffad. -ity, - ness, a. inveckiing. -ure, 8. sammanfogning, inveckHng. Compilable, a. eftergifvande, foglig. -ance, 8. eftergifvenhet, foglighet, beredvillighet; höllighet. -ant, a. eftergifven, villig, foglig, höflig. Complica||te, a. invecklad. -, v. a. inveckla, lägga tillsammans, förena, sammanfoga. -teness, 8. svårighet, inveckiing, förvirring. -tion, s. blandning af många saker, hopfogning, förbindelse; grupp. Complice, 8. medbrottsling. Compiler, 8. jabror, medhållare. Compliment, 8. kompliment, höflighet, helsning; uppvaktning, krus. -, V. a. komplimentera, lyckönska, krusa, smickra, -al, a. kompllmenterande, höflig, artig, kruserlig. - et, 8. kom. plimentmakare. -ing, 8. komplimen- Compline, 8. aftonbön. (tering. Complore, V. a. beklaga, begråta. Coniplot, 8. komplott, sammangadd- ning. -, V. a. stämpla, sammangadda. -, v. n. göra komplott. -ment, 8. sammangaddning. -ter, 8. samman- svuren, upprorsstiftare. Comply, V. n. foga sig efter, villfara; underkasta sig, rätta sig efter omstän- digheterna. -Ing, a. eftergifven, med- görlig, foglig. Component, a. sammansättande, ut- görande. - parts, beståndsdelar. $OmpOrt, V. n. komma öfverens, passa sig. -,. V. O. fördraga, tåla, to - one's self, uppföra sig, bära sig åt. -able, a. öfverensst&mmande, för- dräglig; tjenlig, passande. -ance, S. uppförande, åtbörd, förhållande CompO||8O, V. a. sammansätta, författa, utarbeta, skrifva; komponera (musik); bilägga, blidka, lugna; (boktr.) sätta, -sed, a. lugn, tillfredsställd; allvar- sam ; författad, sammansatt. -SOdly, ad. allvarsamt, lugnt. -sednCSS, 8. sinneslugn, stillhet, lugn. -ser, 8, sammansättare, författare; komponist. -flin g, s. sammansättning. -Site, a. sammansatt. - sition, 8. sam- mansättning, sammanblandning; uppfin- ning; utarbetning; tillagning; ackord; öfverensstämmelse. -sitor, 8. kom- ponist; sättare (i boktr.). Compossessor, 8. delägare, mediatres- sent. Compost, 8. gödsel, dynga, jord till gödning. -, V. a. göda; odla. -U1'0, 8. gödning. Composure, 8. sinneslugn; tempera- ment, författning, smnes^illning. Compotä||tion, 8. dryckeslag, supka- las. -tor, 8. supbroder. Compound, a. sammansatt. -, 8. blandning, sammansättning. -, V. a. sammansätta, komponera; blanda till- hopa, uppgöra; förlikna. -, V. n. komma öfverens, ackordera, -able, a. som kan sammansättas, -er, 8. ekiljesman, fredsstiftare; blandare. Comprehend, V. a. begripa, förstå; innefatta. -Bible, a. begriplig, fatt- lig. -8iOH, 8. begrepp, förstånd; sammandrag, innehåll. - sive, a. som innefattar mycket; forständig, skicklig, kraftig; eftertrycklig; djup- sinnig; vigtig. -8iveneS8, 8. efter- trycklig korthet; vidd, egenskap att innefatta mycket i få ord. Compress, V. a. hoptrycka, omfamna, klämma tillhopa; lägra. -, 8. kom- press (på sår). -ibility, 8. egenskap att kunna hopklämmas. -ible, a. hopklämbar. -ibleness, 8. hopkläm- barhet. -lOU, -Ure, 8. samman- trvckning, hopklämning, hoppressning. CoUi print, •. a. eftertrycka (ett ar- bete). Compri||sal, 8. inbegrepp. -ge, v. a. inbegripa, innehålla, innesluta. 68 Comprobatiort Concession Comprobation, 8. bevis, bestyrkande, attest. Compromi8||e, 8. kompromiss; förlik- ning. -, V. a. bilägga, förlika. -, v. n. komma öfverens, träffa ackord. -CT, 8. skiljoman. - SOrial, a. hörande till en kompromiss. [mettera. Compromlt, V. a. blottställa, kompro- Compt, 8. räkning. -, a. prydlig, konstig. -, V. a. räkna, -ible, a. ansvarig. - neSS, 8. sirlighet, nätthet. Comptrol, 8. motsägelse; tvång; kon- troll. -, V. a. tadla; kontrollera, -ler, 8. kontrollör, uppsyningsman. Compul||satively, ad. med tvång, med våld. -Satory, 8. tvingande, nödgande. - sion, 8. pådrifvande, tvång, -give, -sory, a. eom drif- ver ell. nödgar. -SOT, 8. pådrifvare. -SOrily, ad. med tvång. Compunctillon, 8. ånger, ruelse; för- krossning. -OUS, a. ångrande, ånger- full. -Ive, a. som väcker ånger. Compurga|!tion, 8. ansvarighet för en annan. -tor, 8. vittne som intygar en annans oskuld. Computable, a. räkneiig. -tant, 8. beräknare, räkenmästare. -tation, 8. räkning, beräkning, uträkning, öf- verslag, kalkyl, -te, v. a. räkna, uträkna, beräkna; kalkulera. -ter, 8. uträknare, värderingsman; räkenmä- C stare. -tist, 8. kalkulator, uträknare. Comrade, 3. kamrat. Con, ad. pro and con, mot och med. -, V. a. lära, veta; studera. Concamera||te, v. a. hvälfva, uppresa hvalf öfver. -tion, 8. hvalf, hvälf- ning. Concatenate, v. a. hopkedja. -tion, 8. sammankedjning; sammanhang, följd. Concav||ation, 8. urhålkning, urgröp- ning. -6, -OUS, a. konkav, hålig. -ity, 8. skålighet, kullrighet inåt. -O-'concave, a. konkav på båda sidor. - o-convex, a. urhålkad på ena sidan och kullrig på den andra. Conceal, V. a. fördölja, dölja, förborga, förtiga, -able, a. som kan hållas hemligt- - edueSS, s. förtigenhet, | förborgande, -et, u. doyare/nälarv -ment, S. förtigenhet, fördöljning tillflyktsort. [gifva Concede, V. a. eftergifva; tillåta, med- Conceit, 8. tanke, förstånd, inbillning; infall; begrepp; tillgifvenhet, mening; envishet. -, v. a. inbilla sig, tro, för- moda, tänka, -ed, a. affekterad; envis, inbilsk, högmodig. -edly, ad egensinnigt, nyckfullt, -edness, s. inbilskhet, fåfanga, sjelfviskhet, hög- mod, tillgjordt väsende. -1088, a. dum, utan begrepp, tanklös. Conceivable, a. tänkbar, begriplig, fattlig. - vableness, S. begriplighet, tänkbarhet. -ve, V. a. tänka, mena, begripa, inbilla sig, hålla före. -, V. n. alla, blifva hafvande. -ving, fattningsgåfva. Concelebrate, V. a. prisa, berömma. Concent, 8. samljud, harmoni, öfver- ensstämmelse. Concen||trate, v. a. sammandraga, koncentrera, -tration, 8. samman- dragning i en medelpunkt; koncentre- ring. -tre, v. n. stöta ihop, mötas i en medelpunkt. -, v. a. koncen- trera. -trie, - trical, a. som har samma medelpunkt. Concept, 8. utkast, koncept, formulär, uppsats. -ible, a. fattlig, begriplig. -ion, 8.' undfående (i mode lifvet), aflelse; fattningsgåfva, begrepp, tanke; förehafvande; kännedom; mening. -ive, -ious, a. fruktsam, afvelsam; som kan begripa. Concern, 8. syssla, angelägenhet, göro- mål, bekymme^ vigtighet, betydlighet'; åliggande. -, V. a. beträffa, angå, röra, intressera; bekymra sig om. -ing, prp. angående, beträffande, -ment, 8. åliggande, angelägenhet; bekymmer, deltagande. Concert, v. a. Öfverlägga, rådslå, kom- ma öfverens om ; uttänka, påfinna. -, 8. öfverensstämmelse; koncert.-ation, 8. aftal; rådslag; ordgräl. - atiVC, a. grälig, trätgirig. -ing, 8. aftal, öfverenskommelse. Concession, a. bevillning, tillåtelse, Concessionary Condensate 69 eftergift; frihet. -Sionary, O. tillä- ten, beviljad. -sively, ad. med till- stånd. Conch , 3. mussla, snäckskal. -oid, S. spirallinie. -ology, -yliology, 8. lära om skalmaskar, snäckor och musslor. Conciliate, a. försonlig, -te, v. a. förlika, medla; förvärfva, vinna, för- skaffa. -tion, 8. förlikning, förening; fÖrvärfvande. -tor, 8. medlare, för- sonare, fredsstiftare. -tOry, a. för- sonande, medlande; förskaffande. Concin||nate, a. nätt, sirlig, artig -nateness, -nity, s. nätthet, be- haglighet. -nOUS, a. anständig, lämp- lig, prydlig. Concionator, s. prest. Conci||se, a. kort och eftertrycklig; sammandragen. -senegS, 8. korthet; nätthet. - sion, 8. afskärning, ut- skärning; korthet, bestämdhet. Concitation, 8. rörelse; retelse, upp- vigling. Conclamation, 8. tillrop, glädjeskri. Conclave, 8. konklav, församling, räd- slag. Conclu||de, V. a. afgöra, besluta; sluta. -dency, s. följd, slutsats, -dent,! a. bindande, ovedersäglig, -ding, s. «fc a. beslutande. -dingly, ad. oe- motsägligt, onekligt. -sible, a. som kan slutas, afgöras; riktig. - sion, 8. slut, utgång; slutsats, följd. -SIO- nal, a. afgörande, slutlig. -Sive, a. sist; beslutande, afgörande. -sive* Hess, 8. afgörande kraft. Cencoagulate, V. a. bringa till ysV ning, ysta. ConCOCt, V. a. smälta i magen; luttra; koka; uttänka, spinna ihop. -ion, 8. kokning; matsmältning; uppgöming. Concolour, a. af samma färg. Coucomi||tance, -tancy, s. beied- sagning, medfölje, sambestånd. -tant, 8. medföljare, sällskap. -, a. led- sagande , medverkande; öfverensstäm. mande. -tate, v. n. följa med, ät- följa, vara förenad med. Concord, 8, enighet., endrägt, sämja,, förlikning, samljud, harmoni. V. n. öfverensstämma, ackordera, förlikas, -ably, ad. enligt, -ance, s. öfver. ensstämmelse, enighet; (biblisk) kon- kordans. -Söt, a. endrägtig, öfver- ensstämmande. - antly, ad. enligt, -ate, 8. fördrag, öfverenskommelse, förlikning. Concorpora||te, V. a. förena i en kropp. -, V. n. utgöra en kropp, -tion, 8. införlifvande, förening. Concourse, 3. sammanlopp, tillopp, folkskara; föreningspunkt. Concredit, V. a. anförtro, omLeko. Concre||ment, S. sammangyttring. -te, V. a. förena; ysta. -, v. n. ystas, flyta tillsammans i en massa. -, a. sam- manhängande , hopgyttrad, hopväxt; T. konkret. -, 8. sammansatt kropp, massa som är sammanväxt ell. sam- manblandad. -seence, -ieness, s. sammanlöptung, hopgyttring. -tion, 8. förening, hopblandning (af olika delar). Concubi||nage, 8. oäkta sammanlef- nad. -ne, 8. sköka, frilla, mätress. Conculca||te, V. O-förtrampa. -tion, 8. söndertrampning, förtrampning. Concupiscence, s. lusta, oordentligt begär. -ont, a. vällustig, lättfärdig, sinnlig. -ible, a. begärlig, som väkker begär, retande. Concnr, V. n. medverka, bidraga; sam- manlöpa i en punkt; bifalla, gilla. -Fence, 8. förening; bjelp; täflan ; an- språk ; samtycke, insttamelse. -rent, 8. & a. medsökare; biomständighet,; bidragande, medverkande; bifallande, gillande. Concussi||on, 8. stöt, stötning, skak- ning. -Onaty, a. skakande. -V6, a. skakande. Condemn, V. a. döma, fördöma, la- sta, ogilla, tadla; pliktfälla, -able, a. fördömlig, straffbar. -ation, s. fördömelse, straff, döm. - Story, a. dömande, fördömande, straffande. CondensNable, a. sammanpacklig, som kan hopträngas, som kan göras tätare, -ate, v. U, sammantrycka, hoppacka; 70 Condensation Configuration göra tät. **, V. n. blifva tät „ packa ihop sig. -atlon, 8. tjocknande, förfjoekning, hoppackning -O, a. tjock, tät, hoppackad. -, V. a. kon- densera , göra tjock. -, V. n. blifva tjock, -er, 8. tryckmaskin att hop- packa Inft uti. - ity, 3. täthet, tjock- lek, tjockhet. CcndO8Cen||d, V. n. nedlåta sig, värdi- gas, beqväma sig till, samtycka. - den» CO, -Bion, Ä. eftergifvenhet, nedlåten- het. -SIV0, a. nedlåtande, efter- gifven. Condign, a. värdig, förtjent; behörig. -ly, ad. välfortjent, efter förtjenst. -neSS, 8. behörighet. Condiment, s.^kryddning; soppa. Condisciple, S. medlärling, skolkamrat. Condite, V. a. krydda, sylta, salta, lägga in. - ment, 3. latverg. Condition, vilkor, tillstånd, be- skaffenhet ; stånd; tillbud; förbehåll, beting; kontrakt. -, v. a. göra ackord, träffa vissa förbehåll, -al, a. vil- korlig, under förbehåll. -ally, ad. vilkorligen, med förbehåll. -ary, a. stadgad; vilkorlig. -ate , v. a. be- stämma, bringa i ordning, uppgöra vilkor. -, a. betingad, -ed, a. beskaffad. Condolatory, a. - epistle, kondo- lensbref. -6, V. a. betyga medlidande, begråta, beklaga sorgen. - ement, 8. sorg, bekymmer. - enCO, a. kondo- lens, sorgbeklagning. Condonation, s. tillgift, förlåtelse. Condor, S. kondor (roffågel). tJöndu||C0, V. a. föra; befordra, främja; bidraga, -cement, 3. riktning, af- eigt, hänseende. -cible, -civp, a. nyttig, bidragande. * -civenCSS, 8. gagnelighet, tjenlighet. Conduct, 8. förvaltning, anförande, styrelse; uppförande; lejd. -, V. a. föra, leda, ledsaga; anföra, kommen- dera. -itiOUS, a. legd, tingad. -OT, 8. ledare, ledsagare, anförare; förval- tare, konduktör; åskledare. -ress, 8. anförerska; förvaltarinna. Conduit, 8. vattenrör, vatten!bdhthg» rör. -pipe, 8. vattenrCr, slanga. Couduplicatfon, 8. fördubbling. Condor, S. kondor (roffSgel). Cone, s. kone, kägla; tallkott. Coney, 3. kanin. Confabulate, v. a. språka, prate. -tion , s. samtal, snack, prat, språ- kande. -tory, a. pratande; hörande till ett samtal. Confect, 8. konfekt, sockerbikelee. -. v. a. insylte, lägga in. -ion, s. tillagning (af ett medikament); sylt, mos. - ionary, 8. sockerbageri, kon» ditori, -loner, 8. sockerbagare, kon- ditor. -Ory, a. insyltad. Confedera||cy, S. förbund, förbindelse, förening. ' -te, S. bundsförvandt. -, a. förbunden, förenad. -, V. a. för* ena. -, V. n. ingå förbund ;, samman* gadda sig. - tion, s. förbund, korn federation. Confer, V. a. förlikna; gifva, öfver* lemna; samråda, rådslå, öfverlägga. -ence, 3. jemförelse; underhandling, öfverläggning, konferens. - TOT, J. underhandlare; förlänare, gifvare. 4 Confess, V. a. bekänna, erkänna, skrifta sig. -, V. n. skrifta, höra ens bekän- nelse. -edly, ad. uppenbart; offent- ligen, pä ett bekant sätt. -ant, s, biktande, biktbarn. -ion , s. skrift, syndabekännelse; trosbekännelse; be- kännelse. -ional, 8. biktstol, -or, s: en som bekänner, bekännare al kristl. religionen; skriftfader, bikt- fader ; martyr. [kande, Conficiant, a. verksam, kraftig, ver- Confldj|ant, S. förtrogen, förtrolig vän. -e, v. a. & n. (in) anförtro sig, förlita sig pä, lita pS. -OnCO, 3, förtroende, förtröstan, tillförsigt; djerf- het. -Ont, 8. förtrogen. -, a. viss, säker; djerf, inbilsk, förmäten; god* trogen. -entially, ad. förtroligt, förtroligen. -ently, ad. uttryckligen, för säkert, -OntnOSS, S. förtröstans* fullhet, gjelfförtroende. -ing, a. tre* gen, pålitlig. Conligu||ration, a. utvärtes gestalt. Configure Conglomerate 71 \"re, V. O. bilda, forma, gifva ge- stalt. Confine, a. närgränsande. -, 8. gräns, rämärke; strand, brädd. -, V. a. tvinga, kufva, inskränka ; innespärra. V. n. stöta intill, -less, a. gräns- lös, oändlig, -ment, 8. tvång, in- skränkning; fängelse. -r, 8. granne, r gränsbo; djorväxt. Conflnity, *. närhet, grannskap. Confirm, V. a. befästa, styrka, be- kräfta, gilla , konfirmera, -able, a. som kan befästas ell. bevisas. -ation, 8. stadfästelse, bekräftelse, bevis; kon- firmation ; vidimerlng. -ative, a. bekräftande, gillande. -ator, s. be- kräftare; vittne. - atory, a. stad- fästande, bekräftande. - edneSS, 8. r stadfästelse, styrka. ConflsCä||ble, a. förverkad, som kan konfiskeras. - te, V. O. konfiskera. -, O. förfallon , förbruten , förverkad ; konfiskerad. - tion, 8. indragning, konfiskation. [sockerbakelse. Confit, -ure, S. konfekt, syltsaker, Confix, V. a. befästa, sluta tätt Ull. Conflagra||nt, a. brännande, eldig, eldaktig. - tion, 8. förbränning, brand, eldsvåpa. Conflation, s. blåsning, smältning, sammansmältning. Conflexure, 8. böjning, kröknlng. Conflict, s. strid, fäktning, täfling; tvist. -, V. a. strida, kämpa, sträfva emot, täfla, kifva. Confluence, -X, -xlon, S. samman- flytning, sammanlopp, tillopp, folk- hop. -ent, a. sammanflytande, sam- manlöpande. Conform, a. lik, likformig, enlig, öf- verensstämmande. -, V. a. göra lik- stämmig, lämpa efter något. -, V. n. beqväma sig, foga sig (efter nSgot). -able, a. likformig, likmätig, pas- sande, öfverensstämmande, lämplig, lik; lydig, -ation , 8. likformighet, lik- het; sammanställning. - ity, s. lik- formighet; villfarighet, undergifvenhet, foglighet. Confortation, t. styrkning. Confound, ©. a. förvilla, förvirra, blanda, bringa i oordning; göra flat, föröda, -ed, a. förvirrad, samman* blandad; flat; förhatlig; skadlig; fas Confraternity, s. broderskap. [Hg Confrication, 8. gnidning, skafning. Confront, V. a, konfrontera, jemföra; slä midt emot en. - ation, s. vitt- nens framställande för den anklagade, konfrontering, jemförelae. Confute, v. a. bringa i oordning, för* villa, förvirra. - sednSSS , 8. förvir- ring, otydlighet. -ston, 8. oordentlig blandning, mischmasch, förvirring; larm ; förderf, förstöring; skam, -table, a. som kan vederläggas; falsk, -ta* tion, 8. vederläggning. -te, v. a vederlägga. Conge, Congee, s. helsning, bugning; afsked, oriof; lof, permission. -, V. n. taga afsked. to congee - to ont, buga sig för nägon. Congeal, v. a. göra tin is. -, v. n. löpa ihop; frysa, stelna, härdna. -able, a. som kan frysa. - ment, 8. is, is- klump, hopfrusen massa. ■> Congelation, 8. sammanfrysning, stel- ning; styfhet, fasthet. Congen||er, -erons, a. af samma art, samslägtad. -erousness, s. lika ur- sprung. -ial, a. af samma slägte; af samma natur. -iality, - ialnöSS, 8. slägtskap, sinneslikhet, -ital, -ite, a. född pä samma gäng. Conger, 8. hafsäi. Congeries, 8. massa af hoppackade saker; hop, hög. Congest, V. a. lägga i högar; hop- samla; föra tillsammans. -ible, a. som kan läggas i hög. -lon, s. för- ökning, kongestion. Conglacia||te, V. n. frysa, stelna, för- vandla till is. -tion, 8. frysning, isning. Conglo||bate, a. formerad till en härd kula. -, v. a. sammanrulla, formera till en härd kula. -bation, 8. for. mering till kula; rund kropp, kula, -be, V. a. bringa i kulform. -> V. n. blifva rund. -merate, a. hop veck- 72 Conglomeration Conscription lad, sammanrullad. -, V. a. nysta, hopveckla, sammanrulla. - nieration, 3. hopblandning, hopvräkning, hög. Congluti»a||te, V. a. hoplimma, sam- manfoga. -, v. n. hoplimmas, före- nas med. -tion, s. hoplimning, sam- manfogning, förbindelse. Congratnla||nt, a. lyckönskande, -te, V. a. gratulera, lyckönska. - tion, 8. lyckönskan. - tOty, a. lyckön- skande. (verens. Congree, v. n. förena sig, stämma öf- Congrega||te, a. samlad, förenad. -, V. a. hopsamla, sammankalla. -, v. n. samlas, -tion, 8. församling, sam- ling, -tionalist, 8. independent, oberoende, f Congress, 3. kongress, möte, samman- komst; samtal, -ive, a. mötande, sammanträdande. Congru|]e, V. n. öfverensstämma, passa. -ence, 3. öfverensstämmelse, likhet. -ent, a. lik, passande; motsvarig; enstämmig, -ity, 8. öfverensstäm- melse, likformighet; enlighet, tjenlig- het, foglighet. -OUS, a. tjenlig, pas- sande, tillbörlig; lik. Conic, -al, a. konisk, kägelformig. -alneSS, 8. kägelform. Conject, V. a. gissa, förmoda. -Ural, a. som kah gissas, byggd pä förmodan ell. gissningar. -Urality, 8. förmo- dan , gissning. -Ute, 8. gissning, förmodan; mening; misstanke. -, V. a. gissa, förmoda, sluta. Conjoin, v. a. hopfoga; förknippa, ing3 förbund med. -, V. n. förenas, -t, a. förenad, sammanfogad; samfålt. Conjug||al, a. äkta, som hörer till äk- tenskapet. -ate, V. a. förena; sam- manviga; konjugeia. -, 8. öfverens- stämmelse i härledning. - ation, 8. konjugation; sammanfogning. Conjunct, a. förenad, öfverensstäm- mande. -ion, 8. hopfogning, för- ening ; konjunktion. -ive, a. hop- fogande; noga förenad. -IveneSS, 8. förbindande egenskap. -UTO, 8. tid- punkt; konjunktur, belägenhet. Conjur|jation * « ^unmaugaddning i besvätjning, förtrollning, trollkonst. -C, V. a. högeligen bedja, framkalla (andar); besvärja. -, V. n. samman- gadda sig; trolla. - ement,' 8. all- varsam inskärpning; högtidlig upp- maning. -6r, 8. trollkarl; hexmä- stare; andeskådare; taskspelare. -iog, 8. besvärjning, svartkonst, trolldom. Connate, a. sambördig. Connatural, a. naturlig; medfödd; lik. -ity, 3. delaktighet af samma natur; likhet; slägtgemenskap. Connect, V. a. binda ihop, samman, foga, förena, sammankedja. -, V. n. hänga tillsammans; stS i förbindelse. -ively, a. & ad. samt, tillsammans, Conned, a. kunnig. (i förening. Connexion, 8. förening, förbindelse, sammanhang, gemenskap. -V6, a0 sammanfogande; sammanhängande. Conni||vance, 8. seende genom finger» na, öfverseende, efterlStenhet; tillvink» ning, -V6 (at), v. n. se genom fin- gerns. -vent, a. efterlSten. Connoisseur, 8. kännare. Connubial, a. äkta, tillhörig äkten- skap. Conoid, 8. T. regelstridig kon, konoid. Conquassate, V. a. skaka, rista. Conquer, V. a. eröfra; öfvervinna, be- segra , underkufva.- -, V. n. vinna, segra, -able, a. öfvervinnelig. -ing, 8. eröfring. -, a. segrande. -Or, 3. segrare, eröfrare. Conquest, s. seger, eröfring; byte. Consanguineous, a. nära siägt. -nl« ty, 8. blodsband, nära slägtskap. Consarcination, 3. hopflickning; sam- manpackning. Conscience, 8. samvete; samvetssak; invärtes känsla; medvetenhet. -tiouS, a. samvetsgrann; billig, redlig, -tious» ly, ad. ärligt, billigt, -tiousness, 8. samvetsgrannhet, billighet. Conscionable, a. förnuftig, billig, rät. Conscious, a. medvetande, vetande; öfvertygad. - 11CSS, s. medvetenhet, invärtes kunskap. Conscript, a. inskrifven. -ion, iaakrifnipg, kouskriptioa. Consecrate Conspicuous 73 Consecra||te, a. invigd, helgad; kano- niserad. -, V. a. helga, inviga, viga; offra ; kanonisera , tillegna, dedicera, -tion, 8. invigning, helgning; kano- nisering. lär bevist. Consectary, s. följd af hvad som redan Consecution, s. följd, slutsats, -tive, a. på hvarandra följande, i rad. -ti- vely, ad. följaktligen. Consen||sion, S. öfverensstämmelse. -t, 8. samtycke, bifall; beviljande, efter- gift. -, v. n. samtycka, bifalla, gilla. -taneity, S. öfverensstämmelse. - tll- nCOUS, a. öfverensstämmande, lik- mätig, enlig. -taneousness, s. öf- verensstämmelse, likformighet, enlighet, -tient, a. samtyckande, bifallande. Consequen||ce, s. följd, slutsats; vigt; betydenhet, -t, a. påföljande; samman- hängande. -, 3. följd, slutsats. - tial, a. påföljande, regelbunden. - tifll- ness, 8. ordentligt sammanhang ell. förbindelse. - tly, ad. följaktligen. -tness, 3. riktigt sammanhang. Conserva||ble, a. som kan bibehållas, -tion, 8. uppehållning, beväring, be- skydd. -tive, a. bevarande, uppe- hållande, konservativ. -tor, 8. be- varare, beskyddare. -tory, a. kon- servativ. -, 8. ställe der någonting förvaras, förvaringsrum, drifhus. Conserve, 3. sockerkonserf, insyltad frukt; förvaringsrum. -, V. a. be- vara, vidmakthålla, behålla; insylta. Consession, 8. samsittning; församling. Consider, V. a. betrakta, undersöka; öfverväga, eftersinna; akta, erkänna; vedergälla; anse. -, V. n. påminna sig; tycka, tvifla. -able, a. ansen- lig, betydlig, stor; vigtig; eftertänklig. -ableness, S. vigt, betydenhet; värde; storhet. -ftnce, S. vigtighet, betrak- telse, öfvervägande. -ate, a. allvar- sam, försigtig; omtänksam. -atenCSS, 8- försigtighet; betänksamhet. -ation, 8. öfverläggning, öfvervägande, betän- kande; aktoing, anseende; vedergäll- ning; vigt, afseende. -ing, a. efter- tänksam , klok. -, prp i anseende till i betraktande af. Consign, v. a. konsignera, addresser* (varor); tillställa, anförtro, deponera; eftergifva; underskrifva. -ation, 8. deponering; öfverlåtning. -66, 8. emottagare, agent, faktor. -er, -Or, 8. afsändare; beställare. -ment, 8. sändning; deposition; depositionsattest. Consist, V. n. bestå; innehålla; öfver- ensstämma. - 6DC6, -ency, 8. be- stånd, varaktighet, naturligt tillstånd, sammanhang; öfverensstämmelse, lik- formighet. -ent, a. bestående, öfver- ensstämmande; fast. -Orial, a. kon- sistoriel. -ory, s. högtidlig försam- ling; konsistorium. Consocia||te, 8. kamrat, medbroder, bundsförvandt. -, V. a. förbinda, fös ena. -, V. n. flyta tillsammans; sälla sig ihop, -tion, 8. förbund, för- ening ; umgänge, sällskap. Consola||ble, a. som låter sig tröstas, -te, V. a. hugsvala, trösta. - tion, 8. tröst, hugsvalelse. -tor, 8. trö- stare. -tory, a. tröstlig, tröstande, hugsvalande. -, S. tröstetal. Console, V. a. trösta. -T, 8. tröstare. Console, 8. stöd, pelare. Censolida||nt, a. sammandragande. -te, V. a. sammandraga, göra till ett, hela, härda. - ,V-n.helas,helna, hårdna, -tion, s. sammandragning, förening. Consonance, -ancy, 8. öfverens- stämmelse, samljud, harmoni, likmätig- het; vänskap, -ant, a. likljudande, enstämmig; medljudande. -, 8. kon- sonant. -antness, 8. öfverensstäm- melse , likmätighet. - -0U8, a. har- monisk. Consopiation, 8. sömn, insomnande. Consort, V. a. (with) sammanfoga gifta ihop -, V. n. följa, göra säll- skap ; bo tillsammans; umgås. -, 3. kamrat; maka, gemål, -able, a. jem* Förlig; passande. -ion, -ship, 8. sällskap, förbund, kamratskap, bekant- Consound, 8. samljud. [skap. Conspectable, a. synbar, synlig. Conspersion, 3. besprängning. Conspicu||ity, 8. klarhet, tydlighet, synbarhet; ansenlighet. - OUS, a.. 74 Conspicuousness -lon , 8. byggnad, sammansättning» konstruktion; förklaring; upplösning af ett problem; omdöme. -ive, a. sammanfogande; deducerande. -Ufe, S. byggnad, byggning. Construe, V. a. konstruera, samman» sätta; utlägga, tyda, förklara. Constupra||te, V. a. skända, kränka, -tion, 8. våldtägt, kränkning. ConsubstantiHal, a. medvasendtiig, bestående af samma väsende. -ality, 3. lika väsende, medväsendtlighet. -ate, V. a. förena till lika väsende. Consul, 3. konsul, -ar, a. hörande till en konsul. -ate, 3. konsuls- värdighet; är i konsulat. - Ship, 8. konsulsvärdighet. Consult, V. a. rådfråga, begära räd; noga utforska. -, v. n. rådslå, öfver- lägga. -ation, 3. rädslag, rådpläg- ning, konselj. -er, 3. den som räd- frågar. Consum|[able, a. som kan förtäras ell. fÖrderfvas. -6, V. a. förtära, för- störa, förbruka. -, V. n. falla af, af. tyna. Con8umma||te, a. fullbordad, fullkorn- mad, fullkomlig. -, V. a. fullborda, fullända, utföra. - tion, 8. fullbor- dan; verldens ända; döden. Cbnsumpti||on, 8. förtäring, åtgång; tvinsot, lungsot. -Onary, a. trånsjuk. -V©, a. förtärande, trånsjuk; lung- siktig, -veness, 8. utmergling; fal- lenhet för tvinsot. Contact, 8. vidröring; nära förening, hopfogning. Contagi||on, 8. smitta, smittsam §juk. dom. - OU8, a. smittsam, smittande. -OUSness, *. smittsamhet. Contain, V. a. innehålla, Innefatta, inbegripa. -, V. n. styra, hålla till- baka; styra sig. -able, a. som kan hållas tillbaka; som kan innefatta etc. Contamina||te, a. befläckad, besmit- tad. -, V. a. besmitta, besudla, orena, -tion, 5. besmittelse, befläckning. Contemn, V. a. förakta, icke bry sig om. -er, g. föraktar». Contemplate, V, a, beskåda, betraktal Contemplate klar, synlig, ögonskenii g , märkvärdig; namnkunnig. -OUSneSB , g. synlig- het, utseende; höghet, namnkunnighet. ^OnspiraScy, 8. myteri, sammangadd- ning, komplott. -nt, <Z. samman- ivärjande. - tion, 8. sammansvärj- ning. -tor, 8. sammansvuren, my- tare, förrädare. Conspire, v. n. sammangadda sig, con- spirera, göra myteri; medverka, -t, 8. sammansvuren. Constable, 8. pöHsbetjent, konstapel; byfogde. Constan||cy, 8. beständighet, oföränder- lighet, ståndaktighet; stadighet, beslut- samhet, visshet. -t, a. beständig, ståndaktig; varaktig; oföränderlig, fast. Constella||te, V. n. utgöra en stjem- bild; glänsa vidt omkring. - tC(l, a. stjernbeströdd. -tion , 3. stjernbild, konstellation. Consternation, s. bestörtning. Constipa||t6, V. a. hoptränga; stoppa igen; förstoppa. -tion, 8. hopträng- ning; förstoppning, Constltu||ent, 8. hufvudman, princi- pal ; beståndsdel. -, a. elementarisk, väsendtlig, tillhörande, -te, V. a. förordna, tillsätta; utgöra, inrätta, -tion, 8. konstitution, sammansätt-, ning, beskaffenhet; kroppsbeskaffenhet; lynne; regeringsform. -tional, a. lagiikmätig; öfverensstämmande med konstitutionen, hörande till kropps- beskaffenheten. -tive, a. lagstif- tande, förordnande, som kan konsti- tuera. Constrain, V. a. tvinga, nödja; binda, fjättra; innesluta. -able, a. sem kan lagligen tvingas. -edly, a. med tvång, ogernå. -t, 8. tvfing, ifrigt bemödande. Constrict, V. a. binda, våldsamt hop- tränga. -lön, 8. hopträngning, sam- mantryckning, hopbindning. -Or, s. T. sammandragande muskel. Constringe, V. a. sammandraga. -nt, a. hopbindande. Construct, V. a. bygga, uppföra, an- lägga; uppkasta - förfärdiga; uttänka. Contemplation Contradictoriness 75 öfverlägga. -tion, 3. beskådande, betraktande; begrundande, öfverlägg- ning, -tive, a. betraktande; djup- sinnig, eftertänksam. Contemporary, a. samtidig. Contempt, 8. förakt, afsky. -ible, a. föraktlig, gemen. -ibleness, s. föraktlighet. -ibly, ad. föraktligen. -U0US, a. föraktlig, föraktande, hög- modig, stolt. -UOUSnesS, 8. öfver- mod, förakt, högmod. Contend, V. n. disputera, tvista; täfla, sträfva. - ent, -er, 8. motståndare; grälmakare; fäktare, kämpe. Contension, 8. bemödande. Content, 8. nöje, tillfredsställelse, lugn; storlek, rymd; vidd, innehåll. -, a. nöjd, förnöjd, tillfreds. -, V. a. för- nöja, tillfredsställa; godtgöra. -ation, 8. tillfredsställelse, -ed, a. nöjd, för- nöjd, tillfredsställd, -edly, ad. för- nöjsamt; "gt. -edness, 3. förnöj- samhet ; w ^fredsställelse. -f ul, a. nöjd, tillfreds. ~ion, 8. träta, strid, tvist, täflan, häftighet. -iOUS, a. stridig, trätsam. -iousness, s. trät- girighet, fallenhet att gräla. -less, a. missnöjd, orolig. - men t, s, för- nöjsamhet; tillfredsställelse. Conterminous^a. närgränsande, grän- sande intill. [ma land. Conterraneous, a. ifrån ett och sam- Contest, s. tvist, oenighet, strid. -, V. a. bestrida. -, V. n. täfla, dispu- tera. -able, a. stridig, oviss, tvif- velaktig. -ableneSS, 8. möjlighet att kunna bestridas, tvifvelaktighet. -atiOB, «. tvist, träta; invändning; vittnesbevis. . -1CSS, a. obestridlig, oemotsäglig. Contex, V. a. hopväfva, förbinda, -t, 8. sammanhang, kontext. -, a. för- knippad, förenad. -ture, 8. väfnad, sammanfogning; system. Contignation, e. bjeikiag. Contign||ity, 8. sammanstötning; till- gränsning, vidröring, närhet. -OUS, a. närliggande, stötande intill. Continence, -cy, s. återhållsam- het, kyskhet; s&mmgntang. -t, o. återhållsam, måttlig, kysk; samman- hängande , oafbruten; inskränkande. -, 8. kontinent, fast land, -tal, (X. hörande till fasta landet. Continge, v. a. vidröra, -nce, -ncy, 8. händelse, tillfällighet, slump; gärd. -Ht, 8. andel; händelse; kontingent. -, a. tillfällig; vilkorlig. -ntly, ad. tillfälligtvis, händelsevis. -ntnöSS, 8. tillfällighet, slump, händelse. Continu||al, a. beständig, oafbruten, oupphörlig, -ally, ad. beständigt, oupphörligen. -ance, s. varaktighet; fortsättning, fullföljande; hemvist, -ate, a. förenad; fortsatt. - ation, 8. fortsättning, fortfarande. -ative, a. förenad; idkelig, oafbruten. -e, V. a. fortsätta, fullfölja; bibehålla. -, V. n. fortfara, räcka; vistas; för- blifva. - edly, ad. oaflåtligt, oaf- brutet. -ity, s. fortgång; jemt fort- farande; förbindelse. -O US, a. sam- manhängande, jemn. Contort, v. a. fläta; vrida, -ion, 3. vridninga krökning. [figur. Contour, S. kontur, yttra linien af en Contraband, a. förbjuden. -, v. a. införa förbjudna varor. -, <5. förbjudna varor.' -ist, 8. smugglare, luren- dräjare. Contract, 3. kontrakt, fördrag, ackord. -, V. a. sammandraga,j förminska. -, V. n. ådraga sig; skrumpna, ryn- kas; ingå kontrakt, sluta köp. -ation, S. ackord. -edness, 3. samman- dragning; hopkrympning. -ibility, 8. hopdragbarhet. -ible, a. sam- mandraglig, hopdragbar, som kan för- kortas. -ile, a. som drager sig till- sammans; krampaktig. -ion, S. sam- mandragning; förkortning, abbrevia- tion ; kramp. -Or, S. kontrahent, leverantör. -Ure, 8. indragning, sam- mandragning. Contradict, V. a. motsäga, sätta sig emot, bestrida, to - one's self, för. tala sig. -lon, S. motsägelse, mot- stridighet. -ions, a. motsäganJe; stridig. - iVC, a. motsägande. -Ori- MÖSS, 4, hårdnackenhet, motspänstig- 76 Contradictory Conversant ket. -Oty, a. motstridig, motsä- gande. Contra||distinguish, v. a. åtskilja genom motsatta egenskaper. - mure, s. mur framför en annan. -nitency, 8. återverkan, motverkan. -position, a. motstaiining. -regularity, 8. oordning, afvikning från regeln. Contrar||iant, a. motsägande, stridig. -lety, 8. stridighet, motstridighet; motsträfvighet; hinder. -iness, 8. stridighet, misshällighet; motstånd. -10U8, a. motsträfvande, som gör mot- stånd. -iwise, av. tvärtom, i annat fall, -y, 8. motsats, vederspe). -, a. motstridig, stridande emot. - wind, motvind. -, v. a. motverka. Contrast, 8. kontrast, stridighet, mot- sats , olikhet. -, V. a. göra en kon- trast. -, V. n. sticka af, kontrastera. Contra||vallation, 3. kontravallations- linie, motförskansning. -vene, V. a. förstoppa, tillspärra; öfverträda, bryta emot en öfverenskommelse. -vention, 8. öfverträdelse, förbrytelse, -wheel, 8. (T. urm.) steghjul. Contrectation, 8. vidrörning, hand- terande. Contribu||tary, a. skattskyldig, -te, V. a. bidraga, hjelpa till, erlägga skatt; kontribiiera. -tion, s. kontribution, tillskott, skatt; medverkan, -tive, a. befordrande, bidragande. -tor, s. den som bidragar. -tOty, a. bidra- gande, bjelpande. Contristate, v. a. bedröfva. Contli||te, a. förkrossad; bedröfvad, ångerfull. -teness, -tion, 8. ånger, botfärdighet, sönderstötning. -vable, a. tänkbar. -vance, 8. påfund, upp- finning; plan,, anslag; utväg. -V6, V. a. uppfinna, hitta på, anlägga; upptänka, uttänka. - vement, 8. uppfinning. -ver, 8. uppfinnare. Control, 8. eftersyn, kontroll; makt, myndighet; klander; tvång. - läble, a. underkastad kontroll, -ler, s. kontrollör, uppsyningsman. -ership, 8. en kontrollörs embete. -nient, s. återhåll; tvång; motstånd, motsägelse. Controversial, a. stridig, tviflig. -1st} s. en som skrifyer om. tvistiga läropunkter. -y, 8. tvist, stridighet, disput; rättegång. Controvert, V. a. bestrida, vederlägga. -, V. n. disputera, tvista. -ible, a. tvistig, stridig, oviss. -ist, s. tvi- stare, en som disputerar. Contu||macious, a. tredsk, ohörsam, envis, egensinnig, gensträfvig, hård- nackad. -maciousness, -macy, 8. tredska, motsträfvighet, ohörsamhet, uppstudsighet. -Hielious, a. skymflig, smädefull; hånlig. -meli0USlieS8, 8, böjelse att skymfa; ohyfsadt väsende; förebråelse. - mcly, 8. skymf, för- smädelse, smälek, förakt. Contus||e, V. CR stöta; qväsaf skada, krossa, -lon, 8. krossning, qväsning, stöt, kontusion. Conundrum, 8. nyck; lustigt uttryck. Convalescence, -cy, 8. tilifriskning. -t, a. tillfrisknande. Convallily, 8. liljekonval. Conven||able, a. lämplig, tjenande, passande, öfverensstämmande. -e, V. a. församla, sammankalla. -, v. n. komma tillhopa. -ience, -iency, 8. läglighet, beqvämlighet; anständig- het. -lent, a. läglig, beqväm, pas- sande, anständig. - ientneSS, 8. be- qvämlighet ; skicklighet. Convent, 8. kloster. -ide, 8. hemlig sammankomst; sekt-kapell. - icier, 8. en som hörer till någon sekt ell. hemlig församling. -ion, 8. samman- komst, möte; aftal, öfverenskommelse, kontrakt. -ional, a. öfverenskommen, aftalad. -ionary, a. stadgad, af- gjord. -loner, 8. ledamot af ett möte. -Ual, a. hörande till ett klo- ster. - church, klosterkyrka. Conver[|ge, V. n. löpa tillsammans i en punkt (om solstrålar). - gence, -gency, 8. sammanlopp (af radier). -gent, -ging, a. sammanlöpande. Conversa||ble, a. umgängsam, säll- skaplig. -bleness , 3. umgängsam- het, umgängesvett. -nt, a. (in, with) bevandrad i, bekant med, kunnig om. Conversation Cope 77 erfaren. -tion, 8. umgänge, lörtro- lighet ;• uppförande; samtal. - tive, a. umgängsam, sällskaplig. Converge, 8. förtrolighet, umgänge; spräksamhet; T. omvänd sats. -, (with) V. n. tala, samtala; umgås, -sible, a. sällskaplig, -sing, 8. samtal. - SlOn, S. förvandling, om- smältning; omvändelse. -sive, a. umgängsam, sällskaplig. Convert, a. en omvänd; proselyt; en som ändrar sin mening. -, V. a. om- byta; omvända. -, v. n. förvandlas, -er, 9. omvändare, missionär, -ibi* lity, 9. omvändbarhet. -Ible, a. omvändbar. Convex, C. kullrighet; en kullrig kropp. -ed, a. kullrig, klotlik, hvälfd. - ity, 9. kullrighet. -O»COncave, a. kull- rig pä ena sidan och urgröpt pä den andra. - O*COHVex, a. kullrig pä båda sidor. Convey, V. a. föra, bära, bringa, skicka, skaffa; öfverlemna; meddela, säga. -ance, 8. fora, transport, öfverlåtande; hemul. -ancer, r. en som uppsätter en öfverlåtelseskrift; notarie, -er, 8. öfverförare, öfverbringare. Convicinity, 8. grannskap, nabolag. Convict, a. öfvertygad, sakfälld; öfver- bevisad. -, 8. lagvunnen missdådare. -, V. a. öfverbevisa; lagbinda, öfver- tyga om brott. -ion, 8. öfvertygelse, öfverbevisning. -ive, a. öfvertygande, öfVerbevisande. - ly, ad. pä ett öf- vertygande sätt, ovederläggligen. Convin||ce, v. a. öfvertyga om, bevisa. -Cement, Ä. öfvertygelse, bevis. -Cible, a. bevislig, oneklig. -cingly, ad. pä ett öfvertygc.nde sätt. -cing- ness, 8. klart bevis. Convi||V6, V. a. undfägna, traktera. -Vial, a. hörande till gästabud ; hög- tidlig, festlig. - viality, gästfrihet, sällskapslikhet. Convoca||te, V. a. sammankalla, för- samla. -tion, 8. sammankallelse, uppbädning; konvokation; prestmöte, synod. Convoke, v. a. sammankalla. Convol»||teä, a. hoprullad, samman- veckladsammansnodd. -tion, 8. hopveckling, omlindning. (veckla. Convolvey V. a. sammanrulla, hop- Convoy, «. ledsagande ; konvoj. -, V. a. ledsaga, beskydda, betäcka, kon» voyera. Convulsion, 8. slag, kramp, konvul- sion. -VO, a. konvulsivisk, krampaktig. Cony, 8. kanin. -burrOW, 8. kanin» häl, gärd för kaniner. - catch, V. C. jaga kaniner; bedraga, narra. Coo, V. n. knurla, låta som dufvor. -ing, 8. dufveläte, knurlande. Cook, V. a. koka, laga mat, tillaga. -, s. kock, kokerska. - ery, s. kok. konst, matredning, -maid, S. köks» piga. -rOOm, 8. kök; kabysa. Cool, t. kyla, svalka, frisk luft. -, <1. sval, kylig; kallsinnig. -, V. a. kyla, svalka; svala; stilla, mildra. -^L'. n. svalas; kallna; ge efter, -er, 8. nägot som kyler, svalkdryck; kylfat. -ing, 8. svalkning. -ish, a. kylig, sval. - nCBS , S. svalka , kyla; kall- Coom, 8. sot; hjulsmörja. [sinnighet. Coomb, 3. ett sädesmått (häller 4 bu- shels). Coop, 8. fät, tunna; hönsbur. -, V. a. sätta i bur, stänga, inspärra. -er, 3. tunnbindare; kypare. -firage, 8. tunnbindare-arbete ell. -lön. Cooperate, V. a. medverka. -tiOH, 8. medverkan. -tive, a. medver- kande, bidragande. -tor, S. med- arbetare., medverkare. Cooptation, s. val af en ny ledamot; upptagning i barns ställe. Coordina||te, a. af lika ordning ell. rang. -tiOB, 8. likhet, jemnlikhet. Coot, 8. ärta; bläsklacka (fägel). Cop, 8. topp, spets. Copal, 8. kopal. Coparcenj|ary, -y, s. lika del i egen- dom. -er, s.-- medarfvinge. Copartner, S. bolagsman, delägare, medintressent. -ship, s. bolag. Cope, S. chorkSpa; hufvudbonad; täcke. -, v. a. betäcka. -, V. n. strida, slåss, fakta, tvista. 78 Copesmate Cornerwise Copesmate, 8. kamrat, kompanjon. Copier, S. afekrifvare, kopist; härmare. Coping, 8- napptag, fäktande; kroppås på ett tak; kanten af en mur. Copious, a. ymnig, öfverflödig, rik; vidlyftig; ordrik. -neS8, 8. rikhet, öfverfiöd; vidlyftighet, utförlighet. Copped, a. spetsig; försedd med tofe. - lark, tofslärka. [pell. Coppel, a. smältdigel, proberdigel, ka- Copper, 8. koppar; kopparkittel. -, a. af koppar. - US, 8. vitriol, -ed, a. beslagen med koppar. -ish, a. kop- parhaltig. -nose, 8. bränvinsnäsa. -plate, 8. kopparplåt, -rust, 8. erg, kopparerg. -Smith, 8. koppar- smed, kopparslagare, -wire, 8. kop- partråd. -WOrk, 8. kopparhytta, kopparverk. -WOrm, s. skeppsmask; tagelmask. -y, a. kopparhaltig; kop- Coppice, 8. småskog. [paraktig. Copple-dust, 8. pulver för att rengöra metaller. [aktig. Copslie, 8. småskog. -y, O. busk- Copulajte, V. a. förena, para. -, v. n. para sig. -tion, 8. parning, sam- lag. -tive, a. förbindande, sam- manfogande. Copy, V. a. afskrifva, afteckna,-kopiera; härma. -, 8. kopia, afekrift; exem- plar; manuskript; förskrift. -book, 8. skolgosses skrifbok. -hold, 8. läneg»ds, arfräntegods. -ist, 8. af- skrifvare, kopist, -paper, 8. koncept- papper. -right, 8. förlagsrättighet. Coquet, a. kokett, behagsjuk. -, v. n. affektera, kokettera, vara kokett. - ry, 8. koketteri, behagsjuka, -te, s. be- hagsjukt fruntimmer. - tisk, a. ko- kett, behagsjuk. Coracle, 8. fiskarebåt. Coräl, 8. korall, -line, 8. korall- mossa. -, a. af korall; korallfärgad. -mOSS, 8. korallmossa, -reef, 8. Corb, s. kolkorg. [korallref, Corban , 8. korg hvari almasor inum. las; almosa, gåfva ; offer. Corbe, a. krokig, böjd. Corbeil, Corbel, s. skanskorg; biid- rum i munx, nisch. Corby, *. korp. Cord, s. streck, tåg, snod, snöre; sträng; faf wood) vedfamn. -, V. a. binda, fasta med streck; to -wood, lägga ved i famnar; corded ladder, repstege, kaststege, -age, s. tågverk, -maker, 8. repslagare; sej lare. -WOOd, 8. kastved. Cordelier, 8. Franciskanermunk. Cordial, a. uppmuntrande, tröstande; hjertlig, öm, uppriktig, välmenande; förtrogen. -, 8. hjertstyrkande medel. -ity, -neSS, 3. hjertlig tillgifvenhet, uppriktighet. - ly, ad. hjertligen. Cord JO van, -wain, s. karduan (säm- skadt skinn). - wainer, S. karduans- makars; skomakare. Core, 8. kärnhus i frukt; hjerta; in- nersta. Coriaceous, a. af läder, läderaktig. Coriander, 3. koriander (ört). Corinth, 8. korint (ett slags små rus- sin). [n. täfla. Corival, 8. täflare, medtäflare. -, v. Cork, 8. korkträd; kork. -, V. a. korka, tillkorka, sätta kork i. -ing- pin, 8. stor knappnål, grof stoppnål. -Screw, S. korkskruf. Cormorant, a. hafrtjäder. Com, s. korn; säd, spannmål; liktorn, -age, a. afgift på säd. -chandler, 8. spannmålshandlare. -Cutter, 8. liktornsskärare. -drill, 8. sånings- maskin. -eOUS, a. hornaktig, -field, 8. fiker, sädesfält, -flag, 8. svärds- lilja. -floor, s. sädesbod. -flower, 8. blåklint. -loft, 8. spann nrålsvind. -pipe, 8. pipa af ett halmstrå, -pla- ster , -salve, 8. liktornsplåster. -rose, 8. åkervallmo, -trade, 8. spannm ålshandel. Corn, v. a. salta, beströ med salt. Comal, 8. benved. Cornel, a. kornelkersbär. Cornelian, a. kameoi. -cherry, s. kornelkers. Cornemuse, s. säckpipa. Corner, 8. hörn, vrå, vinkel; aflägsen ort. -ed, a. hörnig, vinklig. -wise, ad, snedt, hörnigt. Cornet Coruscation 79 (zömet, 8. kornett; språkrör; krum- horn; kopphorn, jem att äderläta hä- star. -er, 8. hornbläsare. -Cy, 8. kornettsyssla. Corni[|C6, 8. krans; kamis, list. -cle, 8. litet hom. -culate, a. taggig. -gerOUS, a. behornad, försedd med horn. Corn ute, a. behornad- -, a. hanrej. - v. a. sätta hom pä. Corny, a. homartad. Corollary, 8. korollarium, följd af hvad som redan är bevist. Coron[|äl, 8. krona, krans. -, a. kron- lik ; 2*. hörande till kronsömmen. - suture, kronsömmen. -ary, a. kron- fortnig. -ation, 8. kröning, -er, s. kronbetjent som rabsakar om väda- dräp etc. -et, 8. krona pä vapen; liten krona.' Corpora[|l, 8. korporal. -, a. lekam- lig, kroppslig. -lity, 8. kroppslighet, lekamlighet, -te, a. förenad i skrå; gemensam, ftoness, s. gemenskap, sällskap, samfund. -tion, 8. korpo- ration, sällskap, samfund, skrä. -ture, 8. kroppsgestalt Corporlleali, a. kroppslig. - -eity, s. kroppslig egenskap, materia. - ify, V. a. fixera; bringa till fasthet, för- Corps, 8. tropp, korps. (kroppsliga. Corpse, 8. lik, lekamen. \ Corpulence, -lency, 8. storkroppig- ''■het, tjocklek, fyllighet, fetma; stor kroppsgestalt. -lent, a. tjock och- fet, storkroppig; lunsig. -SCle , s. liten kropp, grand, atom. - SCOlar, a. atomisk. ( Corrade, v. a. afrifva, hopskrapa. Corradiation, 3. strålames samman- lopp i en punkt. Correct, a. rätt, riktig, felfri. -, v. a. förbättra, korrigera, genomse; läsa (ett korrektur); rätta; aga, bestraffa; tem- perera. -10n, 6. förbättring, rättelse; bestraffning; tukt, aga; mildring. -ive, a. förbättrande. -, 8. förbättringsme- del. -nesS, S. riktighet; noggrann- het ; felfrihet. -Or, S. förbättrare; korrekturläsare. Correlative, a. som har inbördes for» hällande till nSgot annat. -A6SS, 8. inbördes förhällande. Correption, s. tadel, bannor, skrapa» Correspond, V. n. svara emot, komma öfverens med; korrespondera, brefvexla. -deuce, s. öfverensstämmelse; bref. vexling; motsvarighet, -dent, a. öf. verensstämmande, passande, motsvaran» de. -, 8. . korrespondent, -ding, -give, a. öfverensstämmande, mot» svarig. [galleji. Corridor, «. förstuga, gäng, korridor. Corrigible, a. som läter förbättra sig, förbätterlig; straffbar. -ness, 8. egen» skap att kunna förbättras. - Corrival, s. medtäflare, rival. - Corrobora||nt, a. starkande, -te, V. a. styrka, stärka; fastställa, stadfästa, -tion, s. styrkning, stadgande, be. kräftelse, stärkning.* -tive, o. stär- kande. Corro||de, v. a. fräta, tära, -dent, a. frätande, uppätande. -dibility, s. frätbarhet. -dible, a. frätbar; upplöslig. -sion , s. frätning, nöt- ning, etsning., -sive, a. frätapde, tärande. -, «.'frätmedel. - sivcness, S. frätande egenskap, skärpa. Corru||gant, a. skrynklande, -gate, V. a. skrynkla, rynka. -gätion, s. skrynkling, hopskrympning. Corrupt, a. förderfvad, förkränkt, för» skämd; rutten; orättvis. -, v. a. förderf- va; muta; besmitta; förleda.- ,V.n.rutt»' na. -ibility, S. förgänglighet. -ible) a. förgänglig, som kan befläokas etc.1 -iOB, förderf; förruttnelse; miss-' bruk; bestickning; förförelse. -ive, a. förderfvande; smittsam. - less, a. oförgänglig, oförderflig. - neSS, 3. förderf. Corsair, 8. sjöröfvare, kapare, korsar. Corse, s. lik, död kropp. Corti||cal, a. barkartad, lik bark. -C3» ted, a. barkig. -COse, a. full med bark. Corusca||nt, a. glänsande, skinande, glittrande. - tiOB, 8. glans, skep» skimmer,/ 80 Corvette Counternatural Corvette, 8. korvett (skepp). Corvetto, 8. kurbett, krumsprång. Cosmetic, a. förskönande, som bidrager till skönhet. -, 8. smink, skönhets- vatten. Cosm|]ical, a. hörande till verldsbygg- naden. -Ographer, 8. verldsbeskrif- vare. -Ography, 8. verldsbeskrifning. -opolitan, -opolite, 8. verldsbor- 'Cossack, 8. kossack. [gare. Cosset, 8. lam (som man sjelf uppfödt). COSt, 8. kostnad, bekostnad; utgift; pris; förlust. -, V. n. kosta, vara dyr. - al, S. hörande till refbenen. -ard, s hufvud; stort äpie. -er» monger, 8. frukthandlare, ive, a. stoppande, sammandragande, bmdande; förstoppad. - ivenCSS, 3. förstopp- ning; hårdt lit -less, a. kostnad- ifri. -liness, 8. kostbarhet, dyrbar- ihet; kostnad. -ly, a. dyrbar, kost- bar, präktig. Cosurety, 3. medborgen. Cot, 8. koja, hydda; mes; våp; häng matta. Cotempora||neons, -ry, a. samtida. Cotenant, 8. medarrendator. Cotrustee, 8. medföreståndare. Cottage, 8. koja; hydda. -T, 5. back- stugebjon; en som bor i en koja; in- Cottish, a. käringaktig. [hysesbjon. Cotton, S. bomull, bomullstyg. -, V. a. fodra med bomull. -, V. n. blifva lik bomull; få fnugg; lyckas; ackor- dera, komma öfverens. -spun, 8. bomullsgarn, -tree, 8. bomullsträd. Couch, «. hvilosäng; läger. -, V. n. lägga sig; hvila; luta, ligga; knäböja; ligga på lur. -, V. a. lägga; inbegripa; to - the eye, sticka starren. -ant, a. liggande, hukande. -ee, 8. sängdags, nattetid; nattbesök, -er, S. starr- 'stickare, okulist. -fellow, 8. säng- kamrat. -Weed, s. qvickhvete. Cough, 8. hosta, hostning. -, V. n. Could, pt. af to can, kundo. [hosta. Coulter, 8. plogjem. Council, 8. concilium, möte, kyrkomöte; råd, rådsförsamling; konselj. Counsel, S. råd, rådslag, öfverläggaing; plan; advokat. -, v. a. gifva rSä, råda. -lable, a. som gerna rådfrS» gar sig; rådlig. -lor, s. råd, råd» gifvare; advokat,- lagfaren. Count, 8. grefve; räkning, summa."-, V. a. räkna, föra räkning; tro, mena, anse, hålla före, -able, a. täljbar, räknelig. - book, 8. kontobok, rä- kenskapsbok. -finance, 8. ansigte; min, utseende, by; understöd; ynnest; kredit; anseende; kontenans. -, v. a. gynna; hålla med; beskydda; upp- muntra, understöda. -enancer, s. försvarare, medhållare. -er, a. disk i en bod; räkenpenning; mark i spel; fängelse i London. Counter, a. vidrig; stridig.''-, ad. emot, tvärt emot. - act, V. a. mot» verka, handla emot, -balance, 8. motvigt. -, V. a. uppväga, motväga» -bond, 8. motborgen, motförskrifning».' -buff, 8. motslag, bakslag, kontra» «töt. -, v. a. siå tillbaka, -change,1 8. vexling, utbyte. -, V. a. byta, vexla. -charge, 8. motbeskyllning; rekrimination. -Charm, 8. mothexeri. -, V. a. genom trolleri fördrifva tro!» leri. -Check, 8. motkritik; återbe» sky Ilning. -, V. a. tadla inbördes; återbestraffa. -cunning, 8. motlist. -current, s. motström, -deed, 8. hemligt kontrakt, som upphäfver ett annat, -distinction, 8. motsats, -evidence, s. motvittne, motbevis. -feit, S. ekrymtare, bedragare; här- mad sak. -, a. eftergjord, oäkta, falsk; förställd. -, V. n. eftergöra, förfalska; skrymta. -ferment, 8. motsyrning. -fesance, S. eftergöring, -light, «. vedersken. -mand, A. kontraorder, återbud. -, V. a. kon- tramandera, gifva återbud, -march, 8. kontramarsch. -, v. n. marschera tillbaka, gå tillbaka, draga sig till- baka. -mark, S. bimärke; kontra, mark. -, v. a. förse med ett bimärke, -mine, s. kontramina. -, V. a. mot- minera, göra kontramina. -motion, -movement, s. motrörelse. -mure, V. a, uppföra en motmur. -natural, Counterpane Cover 81 O. stridande mot naturen, onaturlig, -pane, s. sängtäcke, -part, a. duplett; motstämma; motpart, -plea, 8. genstämning, replik, -plot, s. dik- tad anläggning, motlist. -, V. a. möta list med list, -point, s. kontrapunkt (i musik). -poise, 8. motvigt; jemn- vigt. -, V. a. motväga; väga jemnt. -poison, s. motgift, -pressure, s. mottryckning. -project, s. motför- slag, motanslag; motränker. -rail, 8. dubbelt gallerverk ell. ballustrad, -reckoning, s. moträkning. -scarp, 8. T. konterskarp. -security, s. kontrakaution. -sign, 8. kontrasig- nation; lösen, parol (i krig). -, V. a. kontrasignera. -stroke, 8. motslag, fiterslag, bakslag. -tenor, s. alt, altstämma, -time, 6. felsteg; mot- stånd. -turn, S. plötslig förändring; tur (i spel), -vail, 3. motvigt, jemn- vigt. -, v. a. vedergälla, godtgöra. -, V. n. hålla jemnvigt, svara emot hvarandra, -view, 3. stridighet, mot- sats, kontrast- -wind, 8. motvind, -work, V. a. motverka. CounteSs, 8. grefvinna. Counting, 8. räknande,' täljning. -ing-board, 8. räknebord, räkne- bräde. -ing-hOUse, s. kontor. -less, a. oräknelig, otalig, oändlig. Countrified, a. bondaktig, plump, ohyfsad. Country, 8. land; landsbygd; fäder- nesland. -dance, & bonddans; kon- tradans. -house, s.iandtgård. rman, 8. landsman; landtbo, landtman, bonde, -parson, s. landtprest. -woman, 8. landsmaninna; qvinna från lan- det, bondqvinna. -WOrd, 8. pro- vinsterm. County, s. grefskap; provins. -COUrt, 8. lagmansnämd. Couple, S. par; koppel. -, V. a. hop- foga, koppla, para. -, v. n. gifta sig; löpa, para sig.' Couplet, 3. par; stans, strof, kuplett. Coupling, 8. koppling, parning. Courage, s. mod, tapperhet, behjerten- het. -OUS, a. modig, tapper, till* ^ngtisf^SwRdiåh Did, tagsen( kick. -OU8neS8,'k. be- hjertenhet, tapperhet, mod. Courant, a. gångbar. . s. ett slags dans; tidningsblad. Courier, s. kurir. Course, s. lopp, kurs, fart, kosa, väg; bana; förfaringssätt; ordning; medel, ut- väg ; uppförande; månadsrening; under- segel ; kapplöpning, kappridping; anrätt- ning, servering af rätter.- by -, i rad, efter hvarandra. . of -, gemenligen; följakteligen; naturligtvis. -, V.' a. jaga, drifva. -, o. n. löpa, springa; disputera. Courser, 8. slädtrafvare, kapphäst; tor- nerhäst; som gerna disputerar. Court, 8. gård, gårdsrum; slott; hof, hofstat; uppvaktning; cour. # - of guard, vakt. -, v. a. göra sin eour; flitigt besöka; fria till; smickra. -age, 8. mäklarlön. -Chaplain, 8. hof- predikant. -day, s. sessionsdag. -eOUS, a. höflig, vänlig; artig, be- lefvad. -eously, ad. höfligt, vän- ligt. -eousness, 8. höflighet, belef- venhet. -CSy, s. höflighet, artighet; vänlighet; välvilja, gunst; tjenst; nig- ' ning. -, V. n. niga, helsa (om frun-' timmer).' -holywater, 8. hofkom- plimenter, toma löften, -ler, 8. hof- man. -leet, 8. särskild domstol, -like, a. höflig, höfdsk, -liness, 8. höflighet, belefvenhet.^ -ly, a. smickeraktig, artig, höflig. -martial, 8. krigarätt, -mlnlon, 4. hofgonst- ling..-Ship, 8. frieri; artighet, -yard, 9. gårdsrum, gård, bakgård. Cousin, 8. kusin, syskonbarn. T-ger* .main, s. köttsligt syskonbarn. -ship, 8. blodsförvandtskap. Cove, a. liten hafevik;~ bugt; ekygd, tillflyktsort; alkov.ä Covenant, s. förbund, kontrakt; köp, -, V. n. ackordera, sluta förbund, kon- trakt eU. köp; förlikas. Covenous, a. bedräglig, svekfull. Covent, s. kloster. , Coventry-bells, a. trädgårdsklockor. Cover, 8. t&ckelse; täcke; w lock; be- täckning; täckmantel; förevändning; 82 Covering pen; kärf, sur; ojemn. -ly, ad, knarrigt, misslynt. -ness, s. ojemn- het, surhet ; butterhet, tvärhet. Crabby, a. tung; mörk. Crack, 8. spricka, remna; brak, smäll; storskrytare; sköka. -, V. a. bräcka, spränga sönder, krossa; göra förryckt. -, V. n. braka, knalla; pråla; spricka, remna. -brained, a.- tokig, rubbad, förryckt, -et, 8. storskrytare; räket, svärmare; knall, skeppsskorpa. -ish, a. liderlig. -le, V. n. spraka f knarra, braka. -Ung, s. brak, knall. -nel, 8. kringla som knasar mellan tänderna. Cradle, 8. vagga; barndom; släde. -, V. a. lägga i vagga, -clothes, 8. pl. vaggkläder; lindkläder. Craft, s. handtverk; list; slughet; skicklighet; fiskredskap ; fiskarefartyg, -ily, ad. listigt, slugt. -iness, 8. slughet, spetsfundighet; krigslist. -S» man, s. konstnär, handtverkare. -y, a. slug, illistig. Crag, s. nacke; ojemn mark, klippa, berg- spets, -ged, -gy, a. brant; ojemn; spetsig. -gineSS, 8. branthet; skrof- lighet. Crake, 8. åkerskära, kornknarr (fågel). Cram, V. a. stoppa, proppa uti, tvinga in. -, V. n. äta glupskt, göda sig. Cramp, 8. kramp, krampdrag, sendrag; förhinder; hållhake, krampe. -, a. be- svärlig, brydsam; knutig. -, V. a, återhålla, inskränka, förstoppa; fästa med krampor ell. jemhakar. -fish, 3. krampfisk (ett slags rocka). -iron, 8. jernankare, murband, -it, s. dopp- sko. -name, s. öknamn. -00n, 8 jernankare. Cranage, s. kranpenningar. Cranch, v. a. krossa. Crane, 3. kran, häfvare; trana, -berry, 8. myrbär, tranbär. -fly, 3. har* krank. -'S-bill, 8. störknäf (växt). Crani||ology, 8. kraniologi, frenologi. -um, s. hufvudskål. Crank, 8. knä i en vattenledning; en del af en kran; ordlek, infall, nyck. -, V. n. kröka sig, vrida sig. - ness, 3. sundhet, munterhet. Crankness kuvert; vilddjurs läger; bokperm. -, V. a. hölja, betäcka, öfverskyla, skyla, dölja, bemantla, betäcka (ett sto). -, V. n. ligga på ägg; löpa (om djur), to - the table, duka bordet, -ing, s. betäckning; täcke; tak. -let, -lid, Covercle, 3. lock. (3. sängtäcke. Covert, 3. skjul, gömställe; skuggrikt ställe; kuvert. -, a. gift; beskyddad; hemlig; i skygd. -ly, ad. hemligt, afsides. -ness,, 8. hemlighet, för- tigenhet. -ure, 8. betäckning, täcke. Covet, V. a. -åstunda; begära, efter- sträfva. -able, a. begärlig, önskans- värd. -ise, 8. penninggirighet; ly- stenhet. -OUS, a. begärlig, girig; snål, karg. - OUSnOSS, 3. girighet; ifrigt begär, trängtan. Covey, s. en skock fåglar; fågelkull. Covin, 8. hemligt förstånd, kabal, stämpling. -OUS, a. bedräglig, svek- full. Cow, s. ko. -berry, s. blåbär, -calf, s. qviga. -herd, 3. koherde. -horn, 8. kohorn. -house, 8. kohus, fähus, -keeper, 3. koherde, -pocks, 8. pl. kokoppor. -s'lip, 8. oxlägga. Cow, V. a. göra rädd, förskräcka, skrä- ma. -ard, a. feg, försagd. -, 8. poltron, rädd stackare. -ardice, -ardliness, 3. feghet, poltroneri. -ardly, ad. på ett fegt sätt. Cower (downj, v. n. huka signed; sjunka ned. Cowish, a. rädd, feghjertad. Cowl, 3. munkmössa; balja, så. COX, V: a. smickra. -COmb, 8. sprätt. -COmical, a. narraktig, fantastisk. Coy, a. skygg, blygsam; nätt. -, V. n. vara tvär, visa sig kallsinnig, vara sipp. -ly, ad. blygsamt, förbehållsamt. -ness, 8. förbehållsamhet; skygghet; Coz, 3. kusin. [blyghet. Cozen, v. a. bedraga, narra, -age, 3. bedrägeri, -er, 8. bedragare. Crab, 3. krabba, kräfta; vildäple; kran; förtretlig menniska. -, a. sur, bäsk. -, V. a. göra förtretlig. -eyes, 8. kräftstenar. -louse, 8. flatlus. Crabbed, a. förtretlig, knarrig, krum- Crankle, 8. veck,^jémnhet; snäckfou mig gäng. -, V. n. gä i bugter, löpa in och ut. Cran||nied, a. klufven, sprucken, -ny, s. springa, liten spricka. Crape, 8. krusflor. , V. a. krusa, göra krusig. Crapu||lence, S. dryckenskap, sus och dus. -lons, a. begilven pä fylleri. Crash, s. buller, brakning, knakande; träta. -, V. a. bräcka, krossa, sönder- bryta. -, V. n. braka, göra buller. Crasis, a. kroppsbeckaffenhet, tempera- ment. [tjockhet, täthet. Crass, a. tjock, fet, grof. - itude, a. Crastination, s. uppskof, dröjsmål. Cratch, 3. krubba; foderhäck. Crater, a. bägare; öfversta öppningen af ett eldsprutande berg. Craunch, v. a. bita Sönder; äta något som knastrar mellan tänderna. Cravat, a. I. ra vatt, halsduk, krage. Crave, V, U. kräfva, fordra, åstunda, begära. Craven, tl. klenmodig, försagd. -, 8. poltron, ieg stackare. -, V. a. skräma, göra rä'1d, kufva. Craving, 8. begäran, anhållan. -, a. omåttli^. -negs, 8. omåttlighet; åtrå. Craw, 8. kräfva (på en fågel). -fish, 8. strömkräfta, krabba. • -fOOt, s. kräftklo. Crawl, V. n. kräla, krypa, -er, 8. krälande djur, skridfä, mask, -ing, a. krälande, krypande. -, 8. krälning. Crayfish, S. strömkräfta. [stellfärg. Crayon, 8. blyertspenna, ritstift; pa- Craz||e, V. a. bryta, krossa; pulveri. sera ; göra galen. -edness, -iness, 8. bräcklighet; vansinnighet. -y, a. kraslig, sjuklig, förfallen, krämpig; förryckt, galen. Creak, j/. n. knarra; braka, knastra. Cream, 8. grädde; kärna, det bästa af något; must. -, V. a. skumma af gräd- den. -, V. n. grädda sig; sätta grädde, -faced, a. blek ; rädd, förskräckt, feg. -y, a. gräddig, full af grädda. Crease, 8. fåll, veck. :-, V. a. märka {ned ett litet streck ell- pressning. Crankle Crea||te, V. a. skapa, bilda, frambringa, uppväcka, föranleda. -tion, s. ska- pelse ; stiftning; verld, skapadt ting, -tive, a. skapande, alstrande. -tor, 8. skapare. - fare, S. kreatur, ska- padt ting. CrebrOUS, a. ofta skeende; tät. Cred||ence, s. tro, vitsord; kredit; an- seende. -enda, s. pl. trosartiklar. -ential, 3. kreditiv; fullmakt. -iblc, a. trovärdig, trolig, sannolik. -ible- ness, - ibility, 8. trovärdighet; san- nolikhet. -it, s. kredit, förtroende, anseende; borgen; inflytande; aktning. -, v. a. tro; anförtro; kreditera; hedra, -itable, a. hederlig, ärlig, trovärdig.' -itableness, 8. redlighet, anseende.1 -itor, 8. borgenär, kreditor, * björn. -Ulity, 8. lättrogenhet. -lllOUS, a.1 lättrogen, godtrogen. -UIOUSHCSS, 8. lättrogenhet. Creed, 8. trosbekännelse, tro. Cieek, S. liten hamn; hafsvik, bugt; styfhet i nacken. -, V. n. knarka, knarra. -y, a. klippig; ojemn. Creep, V. n. krypa, kräla; smyga, -er, 8. krypande kreatur; spiseljern; 7*. fiskdragg. -hole, 8. gömställe; und- fly kt. -ing, a. krypande, krälande. -, 8. krälning; * låg höfllighet. -ing» ly, ad. trögt, längsamt. Cremation, S. förbränning. Crenated, a. taggig, så^formig. Crepita|]te, V. n. knarra, braka, spraka. -tion, 6. knarrning, sprakning. Crept, p. af creep. Crepnscu||le, 8. skymning; gryning, -lons, a. hörande till skymning eller gryning; dunkel, skum. Cresc||ent, a. tilltagande, tillväxande. -, 8. halfmSne. -ive, a. tilltagande. Cress, S. krasse (växt). -et, 8. vård-' kase; trefot. Crest, 8. tuppkam ; hjelmprydnad; häst- man ; * högmod, mod, eld. -ed, a. prydd med fjäderbuske, -fallen, a. nedslagen, modfälld. -less, a. utan hjelmprydnad; af ofrälse ätt. Creta||ceous, a. ku taktig. -ted, a. kritblandad. Cretated 83 84 Crevice Crossbar Crevice, 3. kräfta; remna, spricka, klyfta. Crew, s. sällskap, hop; skeppsbesättning. Crewel, 8. nystan. Crib,s. krubba; spilta, bås (i stallen); koja. -, V. a. inspärra; sätta i bur; snatta. -bftge, 8. ett slags kortspel. - ble. s. såll. -, v. a. sålla, rissia. -ra- tion, 8. siktning, sållning. Crick, 3. stelhet i halsen; knarring i en dörr, -et, S. syrsa; sältra (ett slags bo'llspel); pall. Crier, S. utropare, mäklare. Crim||e, s. brott, förbrytelse, missger- ' ning. - eflll, a. brottslig, elak. -eless, a. oskyldig, felfri, -inal, a. lastbar, brottslig. -, 8. brottsling, missdådare. -inality, S. brottmåissak. -inalness, s. straffbarhet. -ination, 8. beskyllning, anklagelse. -inatory, a. anklagande, beskyllande Crimosin, s. Crimson. Crimp, a. svag, skör, bräcklig. -, V. O. krusa, frisera. Crimple, V. a. skrynkla ihop; krusa, lägga i veck; krympa. Crimson, 8. karmosin, karmosinfärg, högröd färg. -, a. karmosinröd. -, V. a. färga karmosinröd. Cringe, S. bugning; krypande höflighet. -, V. a. draga tillhopa. -, V. n. buga sig djupt, krusa; smila. - T, 8. smick- Crinillgerous, -te, a. hårig, (rare. Crinkle, s. skrynkla, veck. -, V. n. orma sig, slingra, slå bugter. Crinose, a. hårig, hårbeväxt. Cripple, 3. krympling. -, V. a. för- lama, göra till krympling. -nesS, 3. lamhet, ofärdighet. Crisis, 8. kris, brytning i en sjukdom. Crisp, a. skör, bräcklig; inböjd; mör och brunstekt. -, V. a. knorla, krusa; brunsteka. -fttiOB, 8. krusning, sam- mandragning. -DOSS, 8. krusighet, krusadt hår. -y, a. krusig, knorlig, lockig. Criterion, 3. märke, kännetecken, tecken för att döma om en ting. Critic, 8. klandrare, häcklare; konst- domaro; kritik. -al, a. kritisk, granskande, nogräknad, grannie^ skarpsinnig; tadeisjuk. -alness, « noggrannhet. -ise, V. a. granska, kritisera; döma. - ism, 8. omdöme, anmärkning; kritik. Croak, 3. grodors sqväkande; korpskri, -, V- n. sqväka som en groda; skrika som en korp; kurra. -er, S. blycks* profet. Croceous, a. lik saffran, saffrangul. Crocitation, s. sqväkande. Crock , 8. lerkruka, kruka, krus. -, V. a. nedsota. [krokodiiisk, falsk, CiY»cndi||Ie, 8. krokodil, -line, s, CrCCUS, 8. saffran. Ci'Oft, S. tomt, afplankning vid ett hus, CrOirO, 8. korsfarare, korsriddare. CrCn|;é, 8. gammal tacka; tandlös kä. ring, gumma. -y, s. fundfadder, god vfn Crook, 9. krok; båtshake; krokig gång- herdestaC. -, V. a. kröka, böja; för- vända. V. n. vara böjd. -back, 8. puckelrygg, -backed, a krok, ryggig, puckelryggig. -ed, a. krökt, krokig; halsstarrig, elak. -edness, s. krokighet, krumhet. -legged, a. hjulbent. Crop, 3. årsväxt, gröda; kräfva på en fågel; topp på något; stubbad häst; kort hår. -, V. a. afskära, afknoppa, skära ell. hugga af ändan; stubba skörda, -eared, a. örklippt, stub, bad i öronon. -per, 3. kroppdufva; vallaokare; skördeman. - gick, 4, sjuk af öfverlastning i magen. Crosier, s. biskopsstaf. CrOSlet, 8. hufvudduk; litet kors. CrOSS, 8. kors; * bedröfvelse, kors, mot- gång, olycka. -, a. i kors lagd, som går tvärs öfver; förtretlig; ovettig; elak, stygg; ntvexlad. -, ad. & prp. emot, tvärt emot, tvärt öfver, i kors. -, V. a. korsa, lägga i kors; öfver- korsa; kryssa (till sjös); gå tvärs öfver; hindra, göra till intet; sätta sig emot, göra motstånd; plåga; icke stämma öfverens. to - O'lit, utstryka, öfverkorsa. -accident, 8. olycka, vedervärdighet. -bar, 8. fönsterkora; Crossbarred Cryptical 85 jalusi. -barred, a. gallerlik. -bftr* Shot, «. kedjekula, länkkula, -beam, 8. galge f tvärbjelke. -bite , S. be- drägeri. -bOW , 3. armbost. -bo- W6r, S. armbostskytt. -day, 8. olycklig dag. -fortune, 3. olycks- händelse , misslycka, -grained, a. med tvärgående fibrer; knarrig, butter, -jack, 8. stormscgei. -legged, a. kobent, med benen i kors. - ly, ad. korsvis, tvärsöfver; olyckligen. -patch, 8. vresig pojke eller flicka, -path, 8. korsväg, -purposes, 8. pl. mot- gångar. -road , 3. sidoväg, biväg, -row, 8. alfabet, abcbok. -staff, s. staf med ett kors pä. -Street, 3. tvärgata. -way, S. korsväg, -wind, 8. motvind. -wise, ad. korsvis, tvärsöfver. Crotch, 3. hake, krok; gaffel, -ed, a. hakforroig. -et, s. parentes-tecken; liten krok; nyck, infall; skälmstycke. Crotels, 5. pl. harlort. Crouch, V. n. buga sig djupt; förnedra sig, smickra, smila. Croup, s. skrofvet pä en fågel; länd pä en häst. - ade, A. luftsprång af en häst. CrOW, 8. kråka, hLfstång, kofot; enter- hake; galande af en tupp. -, v. n. gala som en tupp; skryta. -foot, 8. fotange), spansk ryttare, -ing, s. tuppgäll. -keeper, 3. fågelskräina. -silk, A. slinka, vattensilke. -toe, 8. hyacint (blomma). Crowd, 8. trängsel, folkskock; fiol. -, V. a. tränga, öfverhopa, öfverlasta. -, v. n. gnida på en fiol, -er, 8. bir- filare. Crown, 8. krona; krans; konungamakt; rike; spetsen af något; kulle; ett en- gelskt mynt; * höghet; fulländande; kronan af hufvudet, hjesse; kronan pä hjorthorn. -, V. a. kröna, bekröna; fullborda; pryda med krans; belöna, -et, 8. krans; hufvudändamål. -glass, 8. finaste slags fönsterglas; hattkull. -Ing, s. kröning. Croyl-Stone, A. marienglas. Crucial, a, i form af kors, korslik. -ate , ,V. a. plåga, martera. -ble, 8. guldsmedsdigel. -ferOUS, a. kors- bärande. -fled, a. korsfästad. -filer, korsfästare. -fix, s. bild af Frälsa- ren pä korset. -fixion, s. kors- fästelse. -form, a. korsformig. -fy, V. a. korsfästa. Crnd||e, a. rå, okokt; grof; ofullkom- nad. -ely, ad. rätt, omoget. -eness, -ity, 3. rähet, omogenhet; svårighet att smälta. -y, a. rä; kall; löpnad. Cruel, a. grym, omensklig, blodtörstig; gruflig, barbarisk. - ness, -ty, 8. grymhet, omensklighet. Cruet, 8. oljeflaska; ättikekrus. Cruise, 8. kryssning, kosa; krus. -* V. n. kryssa (till sjös). -T, s. (far- tyg) kryssare, kustbevarare; kapare. Crum, -b, 3. smula, brödsmula; inkrom i bröd. -ble, V. a. söndersmula. -, V. n. smulas sönder. -my, a. full med inkrom; som lätt söndersmulas; mjuk. Crump, 8. falskt vittne; gumpen pä fåglar. -, a. krokig, krokryggig. Crumple, 3. skrynkla, veck. -, V. a. skrynkla, veckla ihop. -, V. n. skrynk- las. Crunk, -le, V. n. skrika som en trana. Crupper, 3. 1 änden pä en häst; rygg, stycket pä en sadel. Crural, a. tillhörig benet. Crusade, 3. korståg. -T, 8. korsfarare» Cruset, 8. guldsmedsdigel. Crush, 8. stöt, krossning, skakning; brosk. -, V. a. krossa, sönderbryta; trycka; undertrycka. -, V. n. tätna, tjockna. Crust, 8. skorpa, brödkant; härd yta pä något. -, V. a. öfverdraga med skorpa. -, V. n. fä skorpa. -aCBOUS, a. med blött skal. -ineSB, 5. but- terhet, knarrighet. -y, a. skorpnad; näsvis, envis, knarrig. Crutch, 8. krycka. -, v. a. stöda (pä kryckor). Cry, S. skri, rop; tjut. -, V. n. & a. skrika, ropa; förkunna; gråta; skälla, to - aloud, upphöja sin röst, to - down, förtala, to - up, upphöja, prisa. Cryptic, -al, a. hemlig, dold. 86 Crystal Curate Crystal, s. kristal, -line, a. krf- stallinisk, klar, genomskinlig. -liza- tion, 8. kristallisering. -lize, V. a. kristallisera. -, V. n. kristallisera sig. Cub, s. unge, räf- ell. björnunge. -, V. a. yngla, föda (om kreatur). Cubatory, a. liggande, hvilande. Cube, S. kub; tärning. -TOOt, 8. ku- Cubeb, s. kubeber. [bikrot. Cubi||c, -cal, -form, a. kubisk, tärningformig. Cubit, 8. ett mått ifrån armbågen till spetsen af långfingret (omkring 18 tum), -al, a. af en armpipas längd. Cuckold, s. hanrej. V. a. göra till hanrej. -dom, 8. hanrejskap. Cuckoo, s. gök, kuku. -bud, -flo- wer, s. gökblomster, ängbräsma. Cucumber, s. gurka. Cucurbit||aceous, a. gurkartadt. -e, 8. distillerkolf. Cud, s. foder som redan är äten och skall idislas; matstrupe, to chew the öfverväga, begrunda. Cudd||en, -y, s. tölp, dum och plump menniska. Cuddle, V. a. omfamna; fjäsa med, smickra. -, V. n. huka sig, ligga krum. Cudgel, S. prygel, påk. -, V. a. prygla, basa, -proof, 8. utbasad skälm. Cue, s. tecken; humör, lynne; under- rättelse; ända; stickord. CuerpO, 8. kropp. Cuff, 8. manchett, nppslag på rocken; slag med knytnäfven. -, V. a. knuffa, örfila, slå; göra uppslag på en rock. -, v. n. slåss.. Cuirass, 3. pansar, harnesk, -ier, 8. ryttare (klädd i harnesk). Cuish, 8. lårhamesk. Culinary, a- hörande till köket. Cull, s. tölp; sprätt. -, v. a. plocka ut, välja, -ander, 8. durkslag, sil. -y, 8. enfaldig narr. -, V. a. be- draga, göra narr af. Culm, s. sot; stenkolsstofL Culmina||te, v. n. uppstiga; vara midt öfver hufvudet. -tion, 3. en stjernas gång genom meridianen. Culpability, s. brottslighet, -ble, a. skyldig, brottslig. -blenCSS, s. brotts- lighet. [förbrytare. Culprit, a. missgerningsman, brottsling, Culter, s. plogrist. Cultivable, a. som lätt kan uppodlas. -te, v. a. bruka, uppbruka, odla, Sköta; öfva. -tion , 8. bruk, häfd, uppodling,jordbruk; uppfostran. -tor, S. åkerbrukare; förbättrare; befordrare. Culture, S. kultur, odling, bruk. - V. Ö. bruka åkern, uppodla. Culver, y ciufva. Cumb||er, 3. hinder, besvär; bekymmer, förtret. -, V. a. förhindra , besvära; bekymta. -ersome, -rOUS, a. be- kymmersam ; hindersam, besvärlig, -ersomeness, 8. besvärlighet; hin- der; bekymmer. -rance, 3. förhin- der, hinder, besvär. Cumin, 8. kummin. Cumula||te, V. a. lägga i hög, samla. -tiOU, 8. läggning i hög, samling. Cun, V. a. känna, förstå; T. styra. Cunctation, 8. dröjsmål, uppskof. Cune||al, -ated, -iform, a. kil- formig. Cunning, 8. skicklighet, behändighet; förslagenhet, list, slughet, konst, för- ställning. -, a. skicklig, kunnig, slug; konstig, listig, bedräglig, -man, s. klok gubbe, spåtnan. -ness, 3. be- drägeri, list, svek. Cup, 8. kopp, bägare, kalk; koppglas; blomkalk. -, v. a. koppa, -bearer, 8. munskänk. -board, 8. skänk- skåp, skänk. [rening). Cupel, Cuppel, 8. kapell (till metallers Cupid, s. Kupido, kärleksguden. -ity, 3. lusta, begärelse; begär. Cupola, 8. rundt kullrigt tak; kupol. Cupping, 8. koppning. -glass, 8. koppglas. Cupr||eous, a. kopparaktig, -iferous, a. kopparhaltig. Cur, S. rackare; usel hund, racka, -few, 8. lock att lägga öfver elden, few-bell, 8. taptoklocka. Cura||ble, a. läkbar, botlig. -able- ness, 8. läkbarhet. - Cy, s. adjunkt- syssla, adjunktur. -tö, 8. vicepastor. Curative Cutpurse 87 adjunkt, -tive, a. botande, helande, -tor, 8. förmyndare, kurator. Curb, 8. kindked (pä ett betsel); krok; hinder, tväng. -, V. a. tygla, tämja; hämma; böja. Curd, s.ostmyssja, ostklimp, ystad mjölk. -, -le, v. n. löpna. -, v. a. ysta. -y, a. löpnad, ystad, klimpig. Cure, 3. läkedom, kur, läkemedel; prest- syssla. -, v. a. bota, hela, kurera, läka; salta. -less, a. obotlig, ohjelplig. Curing-house, 3. sockersjuderi. Curi||osity, 8. nyfikenhet, frägvishet, vetgirighet; sällsynthet, raritet. -OUS, a. nyfiken, vetgirig, frägvis; nog- grann; sällsynt, besynnerlig; konstig; beundransvärd. -OUSUCSS, s. artig- het ; noggrannhet; sällsynthet. Curl, s. härlock, lock, buckel, krus; bölja. -, V. a. krusa, lägga i lockar, frisera. -, V. n. locka sig; svälla, -ing-pin, 8. härnäl. Curlew, 8. brakfågel, spof, tullare. Curmudgeon, 8. niding, gnidare, ock- rare, girigbuk. -ly, ad. girigt, snält. Curr||ant, S. vinbär; korinter. -ency, 8. gängbarhet; lopp; omlopp; allmänt värde, pris; pappersmynt. -ent, s. ström, flod. -, a. löpande, gångbar, gängse, antagen, allmän. - entness, 8. gängbarhet, allmänt antagande; om- lopp. -icle, s. äkdon. -ier, s. garfvare-; stalldräng. -ish, a. hund- vulen, hundsk; grälig, plump. - ish- nOSS, 8. bestaktighet, arghet; nedrig- het. -y, V. a. garfva läder; skrapa en häst; slä; smickra. -y-COmb, s. hästskrapa. Curse, 8. förbannelse, svordom. -, v. a. förbanna, svärja, önska ondt; straffa, pläga. -dly, ad. elakt, veder- styggligt. -dness, 3. förbannelse, ogudaktighet. Curship, 3. läghet, nedrighet. Cursitor, s. kansliskrifvare. Curso||rary, -ry, a. hastig, snabb, flyktig; i hast. Curst, a. vresig; grynt; afskyvärd, ohygglig. Curt, a. kort, stackig. Curtail, v. a. afskära, afkorta; stubba; förminska. Curtain, 8. förhänge, gardin, ridå. -, V. a. sätta upp gardiner, förse ell. omgifva med gardiner. -lecture, 8. sparrlakanslexa. -rod, 8. gardinstäng. Curta||te, a. förkortad, -tion, 8. för» kortning, minskning. Curtsy, s. nigning, bugning. Curva||ted, a. krökt, krum, böjd. -tion, 5. krökning, böjning. - ture, 8. krokighet, bugt. Curve, a. krokig, böjd. -, 8. krok* linie, bäge. -, V. a. kröka, böja. Curvet, S. kurbett, krumsprång: sned;, språng. -, V. n. göra spräng. Curvilinear, a. krokiinig. Cushat, 3. ringdufva. Cushion, 8. kudde, bolster, dyna. Cusp, 3. udd, sporrklinga; spets. -atod, -idated, a. uddig, spetsig. Custard, 3. äggkaka. [arrest. Custody, 8. förvar; säkerhet, beskydd; Custom, 8. vana, sedvana, bruk, mod; tull, accis, -able, a. vanlig, bruk- lig, öflig; tulibar. -ableness, 3. vanlighet, bruk, mod; tullbarhet. -arily, ad. vanligen. -ariness, s. vanlighet. -ary, a. bruklig. -6d, a. vanlig, allmän, -er, s. köpare, kund, -free, a. tullfri, -house, S. tullhus, tullkammare. Custrel, s. trosspojke, vapendragare. Cut, 5. hugg; skifva; sär, skräma; stycke, afskuren del; kopparstick; af» tagning i körtspel; mod, form, prägel. -, a. skuren, huggen, borttagen. -, V. a. skära, hugga; afklippa, afskära, stympa ; sära; uthugga, gravera; skära före; taga af (i kortspel); lemna (ett sällskap); bedraga; operera stenpassion. to - off", nersabla; förstöra, ödelägga, utrota; undvika; afhälla, utestänga. to - out, bilda, dana; tillreda; ute- stänga. to - short, tysta; afbryta, förkorta, to - up, afhugga, afklippa, rycka upp med rötterna; sticka, to - teeth, skjuta tänder, to - the, sea, segla i öppna sjön, -purse,( 88 Cutthroat Damson 8. fickhuggare. -throat, 8. lönn- mördare. Cutaneous, a. hörande till huden. Cuticle, s. den yttersta huden.; tunn Cutla88, 8. sabel. (hinna. Cutler, s. knifsmed. -y, 8. jknifsmeds- Cutlet, 8. kotelett. [arbete. Cutter, 8. huggtand; kutter.(fartyg). Cutting, a. skarp, hvass, bitande. -. 8. huggning. -teeth, 5. pl. hugg- tänder. -S, 8. pl. spänor; affall; ympqvistar. Cuttie, 8. bakdantare; bläckfisk. Cycbje, s. cirkel, period, tidsrum. - of the moon, mäncirkeln. - of the sun, solcirkeln. -Opaedia, 3. encyklopedi. Cyder, 8. cider, äplevin. Cygnet, 8. ung svan. Cylin||der, s. cylinder, -dric, -dri* Cal, a. cylindrisk. Cymbal, 3. cymbal. Cynic, a. hundsk; cynisk. -, 8. cy- nisk fllosef; osnygg menniska. Cynosure, 8. nordstjernan. Cypress, S. cypress. Czar, 8. czar, kejsare i Ryssland. -CSS, -ina, 8. czarinna, rysk kejsarinna. D. Dab, 8. ett lätt slag ell. klapp, snuskigt qvinnfolk; liten massa; fläck; konst- när, mästare; en art flundra. -, V. a. örflla; elä sakta; uppmjuka, fukta. Dabble, V. a. smutsa, orena; blöta, fukta. -, V. n. plaska i vatten; väl- tra sig i smuts; fuska. -r, 8. klä- pare; en som plaskar i vatten. Dabchick, s. liten kyckling; en vat- tenfågel. Dabster, 8. skicklig man, mästare.) Dace, 3. hvitfisk, löja. Dad, Daddy, S. pappa. Dade, v. a. föra i ledband. Daff, s. pultron. -, v. a. bedraga, Daft, a. dum. [göra narr af. Dag, s. dolk; pistol, puffert. -ger, 8. stilett, dolk. Daggi®, 9. a. smutsa, släpa i smutsen. -, v. n. gä och vagga, -tailed, a. osnygg, nedsmutsad, full af orenlighet. Daily, a. daglig. -, ad. dagligen, hvar dag. Dain||tily, ad. läckert, kräsligt. -ti* neSS, 3. läckerhet, kräslighet, läcker mat; finhet, -ty, Cl. läcker, kräslig; kostlig; veklig, blödig. -, 8. läckerbit. Dairy, 3. mjölkkammare, mjölkhus; la- dugärd, -maid, 8. mjölkflicka. -VTO» man, 8. mjölkkäring. Daisy, 8. tusenskön, pytter. Daker, S. decker, tiostycken (skinn). Dale, 8. dal, däld. Dall||iance, 3. smek, smicker; skämt; sjelfsväld; kättja; uppskof, dröjsmäl. -ier, 8. trSkig menniska, en som le* kar ell. skämtar. - y, V. n. skämta, leka; smickra. -, V. a. draga ut pS tiden. Dam, 8. moder ell. honan af vissa djur; damm, fördämning, sluss. -, V. a. (up) dämma upp, innesluta; hämma. Damage, S. skada, förlust; orätt, oför- rätt; godtgörande. -, V. a. skada. -, V. n. taga skada, -able, a. som kan skadas. Damask, 8. damast (tyg). -, V. a. väfva efter damastmönster; damaskera (stälarbeten). Dame, 8. fru, fruntimmer, dam. Damn, V. a. fördöma, förbanna; ut- hvissla, -able, a. fördömlig; för- bannad; förskräcklig. -ableness, 8. fördömlighet, skadlighet. - atiOH, 8. fördömelse. -atory, a. förban- nande, fördömande, -ed, a. fördömd, gudlös, brottslig. -iflc, a. skadlig. -ify, V. a. skada, förolämpa, -ing» ness, 8. skadlighet, fördömlighet. Damp, 8. fukt, dunst, dimma; os; ned. slagenhet. -, a. fuktig; nedslagen, modstulen. -, V. a. fukta, väta; ned- slä, göra modfälld; försvaga, dämpa, -ish, a. fuktig, däfven. -ness, 8. fuktighet, däfvenhet; dunst. - y, a. fuktig; nedslagen. Damsel, 3. mamsell; kammarjungfru. Damson, 8. katiinplommon. Damstoné Dazzle 89 Damstone, 8. dambricka. Dance, a. dans. -, v. n. dansa. -, V. a. sätta i rörelse. Dancing, a. dansande. -, 8. dans- ning, dans, -master, 8. dansmästare, -room, 8. dansrum, danssal. Dandelion, 8. smörblomster. Dandified, a. omsorgsfullt päklädd, putsad. Dandle, V. a. dansa med ett barn pä armame; smeka, leka. Dandruff, 8. skorf, sär i hufvudet. Dandy, 8. sprätt; struntkarl. Danger, 8. fara, väda, nöd. -, V. a. blottställa för fara, sätta i fara. -less, a. utan fara. -OUS, a. farlig, väd- lig. -ousness, 8. farlighet. Dangle, V. n. dingla; hänga efter nä- gon; vara hängd. Sank, a. fuktig, vät. -ish, a. nägot ap, V. a. dpppa. [fuktig. Dapifer, s. hofjunkare; taffeltäckare. Dapper, a. flink, frisk, munter. -ling, 8. dverg. Dapple, a. spräcklig, brokig, fläckig, strimmig. -, V. a. göra spräcklig, göra strimmig. Dare, 8. trots; utmaning. -, V. a. x trotsa; utmana. -, v. n. töras, väga. Daring, a. dristig, vägsam, tilltagsen, \oforvägen. -ness, 8. mod, oförvä- genhet. Dark, 8. mörker, dunkelhet, skumhet. -, -a. mörk, dunkel, skum, blind; dyster, sorgsen. -en, V. a. fördunkla, förmörka; förvirra -, V. n. mörkna, blifva dunkel. - ish, a. skum, dun- kel. -lan thorn, s. blindlykta, -ling, ad. i mörkret. -ly, ad. dold, pä lönnligt vis. -HOSS', 8. dunkelhet, mörker; otydlighet. -SOme, a. mörk. Darling, a. gunstling, älskling. Dam, V. a. laska ihop; lappa, stoppa, lapa. -, 8. stoppsöm, stoppning. Darnel, 8. repe (ört). Darning, s. stoppning, -needle, s. stoppnäl. -yarn, s. stoppgarn. Dart, 8. dart, dolk, pil, kastspjut. -, V. O. skjuta med pilar; kasta. -ing, S. pilkastning, bägskott. -Snake, 8. slungorm. , Dash, 8. slag, stSt; blandning; penn- streck; plask. -, V. a. slä, kasta emot, krossa; blanda; stänka; utpläna; förvirra. -, V. n. plaska; falla ned med skum och dän. -board, -leather, 8. vagnstäcke af läder; slädskärm. Dastard, s. poltron, feg. -ize, v. a. göra en rädd, skräma, förskräcka, -liness, -ness, -y, s. räddhäga, feghet, poltroneri.. Date, s. datum; fortvarelse, lifstid; dadel. -, v. a. datera. -book, s. dagbok, -less, a. utan datum, obe- stämd. -tree, 8. palmträd. Dative, 8. dativus. Danb, V. a. smeta, nedkludda, besudla; dölja, bemantla; smickra; muta, -er, 8. plankstrykare, dälig mälare; smick- rare. -y, a. vidlädande, klibbig, limmig. Daughter, 8. dotter, grand -, son- dotter, dotterdotter. - in law, son- hustru, svärdotter. Daunt, V. a. skräma, förskräcka. -less, a. orädd, oförskräckt. -lessness, 8. oförskräckthet. Daw, S. kaja. -, v. a. & n. lida, täla. Dawdle, V. n. fömöda tiden. -r, 8. fjeskare, smäaktig menniska. Dawk, 3. skära, rispa, skärning. -, V. a. göra skäror, märka med hugg ell. skärning, Dawn, 8. dagning, gryning. -, v. n. dagas; visa sig. -Ing, 8. dagning. Day, s. dag; dagsljus, to -, i dag. - by -> dagligen, the - before yesterday, i förrgär. -blush, s. skymning, gryning. - book, s. dag- bok, jurnal. -break, 8. dagbräck- ning, dagning. -fly, 8. dagslända, -labourer, 8. dagsverkskarl.-light, 3. dagsljus, dager. -ly, a. daglig, -peep, -spring, S. dagsbräckning. -'s-man, s. skiljeman. -work, s. dagsverke. Daze, s. glimmer, kattguld. Dazzle, V. a. förblinda, blända. -, V. n. förblindas. 90 Deacon Decence (Deacon, 8. diakonus; fattigföreständare. -OSS, 8. fattigföreständerska. -ty, -ship, 8. diakonat, djäkne-syssla. Dead, a. död; lugn; dof; dufven; trög; matt; tung; obebodd. -, -en, V. a. döda, döfva. -, V. n. döfvas. - calm, 8. stilla, lugn. -lift, 3. förlägenhet, olycka, nöd. - ly, a. dödlig; farlig; olycklig; oförsonlig. -, ad. dödligt; grymt. -ness, 8. stelhet; svaghet; dufvenhet. Ccaf, a. döf. -en, v. a. döfva, göra döf. -Ish, a. lomhörd. -ly, ad. döft, matt, -ness, 8. döfhet. Deal, s. del, andel, myckenhet; gifning (i kortspel). -, V. a. dela, fördela; gifva (i kortspel). -, V. n. handla, köp- slaga, uppföra sig. -board, s. furu- bräde. -er, 8. handlare, köpman; ut- delare. -Ing, 8. handel; göromäl; upp- förande. Deambulation, s. spatsergäng. Dean, 8. domprost. -ery, 8. dom- prosts syssla; prosteri; domprostehus. -Ship, 8. domprosts embete. Dear, a. dyr, kostbar; kär, älskad; ledsam. -, ad. dyrt; mycket. -, 3. älskling. -bought, a. dyrköpt, -ling, 8. älskling, gunstling. - ness, 8. dyrhet, kostbarhet; kärlek; dyr tid. Dearnly, a. hemligt. Dearth, S. dyrhet, dyr tid, brist. Dearticulate, V. a. taga sönder led frän led. Death, 3. död, dödlighet, dödssak; dödssätt; förderf; mord, -bed, 3. dödssäng. - fill, a. dödlig, dödande, -less, a. odödlig, -like, a. död- lik; dödsblek. - 's-man, 8. skarp- rättare. - Vfatch, 8. väggmask, vägg- smed (insekt). Deauration, s. förgyllning. Debar, v. a. utestänga, förhindra. Debark, v. a. sätta i land. -, v. n. landstiga, landa. -action, s. land- ning, landstigning. Debarred, a. utestängad. Debase, v. a. förnedra, nedsätta, förfal- ska. -ment, 8. förnedring, förfalskning. Debatable, a. tvistig, oafgjord. -e, 8. stridighet, tvist, disput. -, V. 6^ & n. disputera, bestrida, tvista; öf» verlägga. -eful , a. trätosam , stri- dig. -em en t, 3. stridighet, tvist, disput. -er, 8. stridare, grälmakare, trätobroder. Debauch, 3. fylleri; liderlighet, ut* sväfning. -, V. a. göra liderlig, för- föra. -66, 8. liderlig menniska, fräs- sare. - OF, 8. förförare. - Bry, 8. yppighet, liderlighet. - ment, 8. för- förelse. [fordran. Debenture, 8. assignation, skriftlig Debi||le, s. svag, matt, oförmögen. -Iitate, V. a. försvaga, göra makt» lös. - litation, s. försvagande. -Hty, 8. svaghet, matthet. Debit, 8. debet, skuld. -, V. a. de- bitera. -or, 8. debitor, skuldenär. Debonair, a. höflig, artig; monter, -ity, 8. höflighet, artighet. Debt, S. skuld, gäld. -ed, a. skyldig, förbunden. -less, a. skuldfri, gäld- fri. -Or, 8. skuldenär, gäldenär, de- bitor. [ning. Debullition, 3. uppvällning, uppyud- Decade, s. tiotal. Decadency, S. aftagande, förfall. Deca;gon, s. tiokant, -logue, 8. tio Guds bud. Decamp, V. n. uppbryta läger, bryta upp, aftäga. -ment, 3. uppbrott. Decant, V. a. tappa af, hälla af. -ation, 8. aftappning, afhällning. -er, S. karaff. [8. halshuggning. Decapita||te, v. a. halshugga, -tion, Decay, 8. förfall, aftagande. -, V. a. försvaga, bringa i förfall. -, t>. n. förfalla, aftaga; förderfvas, försvagas. Decease, 8. fränfälle, aflidande, död. -, V. n. dö, aflida. Decei||t, 3. bedrägeri, svek. - tful, a. bedräglig, svekfull. -tfulness, 8 bedräglighet, falskhet. - Table , a. lätt narrad; bedräglig. -vablenOSS, s. bedräglighet, lättrogenhet. -V6, V, a. narra, förleda. -ver, ' 8. bedra- gare, förförare. December, 5. December, julmänad. Decen||ce, -cy, 8. anständighet, sedig* Decent Decretory 91 het, ärbarhet. -t, a. anständig, all- varsam ; beskedlig. -tnCSS , a. an- ständighet. Decennial, a. tioårig. ' Dccept[|ibility, s. enfaldighet. -ible, a. lätt bedragen. -ion, S. bedrägeri, -ious, a. bedräglig., -ive, -ory, a. bedragande, bedräglig. Decerpt, a. förminskad, förringad; af- tagen. -ible, a. som kan minskas, -ion, 8. afplockning, förminskning. Recession, s. bortgång, afgång, bort- resa. (ning. Decharm, V. a„ upphäfva en fortroll- Decitle, V. a. afgöra, bedöma, slita. -dly, ad. bestämdt, uttryckligen. Deciduous, a. affaiiande. -ness, s. affallning, ovaraktighet. Decimayi, a. decimal-, -tö, v. a. straffa hvar tionde man; göra tionde, -tion, s. hvar tionde mans afstraff- ning; tiondes erläggande. Decipher, V. a. dechiffrera, upplösa, förklara, utmärka; beskrifva. Decision, s. utslag, dom, beslut. -ive, a. afgörande. -iveneSS, 8. afgörande; bestämdhet. - OTy, a. afgörande. Deck, 8. däck (på skepp); kortlek. -, V. a. betäcka; pryda, smycka, be- kläda. Declaim, V. n. offentligen tala, dekla- mera. -ör, 8. deklamatör, offentlig talare. DöClama||tion, S. deklamation, offent- ligt tal. -tOT, 8. deklamatör. -tory, a. deklamatorisk. Declarable, a. som kan bevisas, -tion, 8. förklaring, uttydning; till- kännagifvande, försäkran. -tive, a. förklarande. -tory, a. förklarande, bekräftande. Declare, V. a. tillkännagifva, förklara, förkunna, uppenbara, säga, sin mening. -d, a. uppenbar, öppen. - ment, s. förklaring, upptäckt. Declension, s. deklination; sluttning; förfall; förderf. Declina||ble, a. som kan deklineras ell. böjas, -tion, 8. afvikning, af- tagande, förfall; sluttning; 2L magne- tens missvisning; deklination, -tory, a. undvikande, undantagande. Decli||ne, 8. aftagande, förfall. -, V. O. förminska; nedböja, undvika; dekli- nera. -, V. n. aftaga, förfalla. - vity, 8. branthet, sluttning, sänkning. -V0U8, a. brant, sluttande. Decoct, V. a. afkoka, låta koka in- -ion, -UTC, 8. dekokt, inkokning. Decollate, v. a. halshugga. Decompose, V. a. upplösa, sönderdela, -site, a. sammansatt af redan sam» mansatta ord. -sition, S. upplös- ning; förbindelse 8 nyo. - SUI6, 8. upplösning, sönderdelning. Decompound, v. a. förbinda S nyo; upplösa. Decor||ate, V. a. pryda, sira, smycka. -ation, 3. prydnad, sirat, dekoration. -ator, s. dekoratör; dekofationsmSlare, -OUS, a. prydlig, snygg, passande. Decorticate 5 v. a. taga af barken, barka. -tion, 8. afbarkning. Decorum, S. anständighet, belefvenhet, ordhing. Decoy, 3. lockbur, fångst; lockmat, snara, förförelse. -, V. a. lura, locka, bedraga, insnärja, fånga. Decrease, 8. aftagande, förminskning. -, V. a. göra mindre, förminska. -, V. n. aftaga, förminskas. Decree, S. dekret, lag, p8bud, befall- ning; beslut. -, V. a. besluta, för- ordna, bestämma; döma, afgöra. Decrement, 3. aftagande, minskning; förlust. Decrepit, a. utlefvad, bräcklig af 81» derdom; förfallen, föråldrad. -ate, V. a. kalcinera, förpuffa, -ation, 8. kalcinering; salts sprakning i elden; förpuffning; Slderdomsbräcklighet, svag- het. -ness , -ude, 8. vanförhet, ålderdomsbräcklighet. Decrescent, a. förminskande, i afta- gande (säsom månen). -, 8.. månens sista qvarter. Decret||al, a. beslut tillhörig; inne- hållande en förordning. -, 8. lagbok, lagsamling. - Ory, a. afgörande; ut- trycklig. 92 Decrial Definiteness Decrial, ä. elakt rykte, förtal. Decry, v. a. vanrykta, förtala, illa be- rykta. Decumb^ence, -ency, s. nedläggande. -iture, S. sängliggande tillstånd. Decuple, a. tiofaldig. Decursion, s. nedstörtning, nedlöpning. Decurtation, s. afkortning, förkort- ning. (vinklar. Decussate, V. a. afskära i spetsiga Dedece||rate, V. a. skymfa, vanhedra. -ration, 8. skymfning, vanheder. -rOUS, a. skändlig, skymfande. Dedicate, a. invigd; tillegnad.. -, V. a. inviga; tillegna, dedicera. -tion, 8. invigning; tillegnande, dedikation. -Ory, a. tillegnande. Dedition, 8. uppgifning, öfverlémnande. Dedu||ce, V. a. härleda, sluta, göra slutsatser; framlägga. -Cement, 8. slutföljd. -cible, a. som kan här- ledas ell. slutas. Deduct, V. a. afdraga; afräkna, rabat- tera. -ion, 8. afdrag, afräkning, af- kortning; slut, deduktion. -ive, a. som kan härledas ell. slutas. Deed, S. dåd, gerning, handling, be- drift; skriftlig öfverenskommelse; full- makt. -less, a. overksam. Deem, 3. omdöme, mening, dom. -, V. & a. döma, sluta, förmoda. Deep, a. djup; låg; slug, listig, för- slagen; allvarsam; tyst; bred; hög; mörk, hemlig. -, 8. djup; hafvet; tystnad, -en, V. a. fördjupa, sänka; bedröfva, göra mörkare. -, V. n. för- dunklas. -musing, a. försänkt i 4jupa tankar, tankfulL -UCSS, & djup, djuplek. Deer, S. rödt villbråd (hjortar, rådjur). Deface, v. a. vanställa, vanskapa; for- derfva; utplåna, -ment, S. vanstäl- lande ; utplåning. (fel. Defallance, ä. förseelse, försummelse, Defalca||te, V. a. afdraga, afkorta; skära bort. -tion, S. afdrag, minsk- ning. Defalcation, s. skymf, förtal, baktal. -ätory, a. skymfande. -e, v. a. vanrykta, förtala. Defalcate, V. a. afmatta, uttrötta. Default, s. ' fel, brist; försummelse, uteblifvande, underlätande. -, V. n. fela, brista (i sitt löfte). -, V. a. un- derlåta. Defeasance, S. anullering;-nederlag. -Slble, a. som kan upphäfvas. -t, 8. nederlag, förloradt fältslag; förderf. -, V. a. drifva pä flykten, förstöra; upphäfva, tillintetgöra. Defeca||te, a. afklarad, ren. -, v. a. klara; luttra. -tion, 8. rening, klarning. Defect, S. brist, fel; fläck, lyte. -iblc, a. bristfällig, ofullkomlig. -ive, a. bristande, felaktig, ofullständig. -ive- ness, S. felaktighet, bristfällighet. Defence, S. försvar, motstånd; beskärm. -less, a. försvarslös, värnlös. Defend, V. a. beskydda, försvara, be. skärma; förbjuda, -able, a. som kan försvaras. -ant, a. försvarande. -, 5. svarande (vid en domstol). er, 8. försvarare; advokat, sakförare. Defens||ative, a. försvarande. -, s, beskydd, försvar. -ible, a. som kan försvaras. -ive, a. försvarande, -, 8. försvarsständ, försvar,. -Or, S. försvarare, advokat. Defer, V. a. uppskjuta. -, V. n. dröja; afstä, eftergifya. - ence, s. vördnad, aktning; eftergifvenhet. -ent, a. fö- rande, ledsagande. -, s. ledare, fö. rare. -ment, s. uppskof, anstånd, dröjsmäl. Defiance, 8. utmaning; trots. D.eflci||ency, s. brist; oförmögenhet att betala. -ent, a. bristande, ofull* ständig; oförmögen att betala. Deflguration, s. vanställande, van- ställning. Defile, S. pass, defile. -, V.. a. be< fläcka, orena; kränka. -, V. n. de- filera. -ment, S. besmittelse; för» derf. -T, S. en som besmittar eto. Defin||ablc, a. som kan beskrifvas, be- stämmas. -e, V. a. beskrifva, för- klara; bestämma, -er, 8. förklarare, uttydare, utläggare.. -ite, a. be- stämd, afgjord, viss; definitiv. -itSUCSS, Definition Delicious 93 3. bestämdhet. -ition, 8. definition, beskrifhing, förklaring. -itive, a. af- görande, uttrycklig. -itively, ad. uttryckligen, slutligen, genom slutdom. . - itiveuess, S. slutlig dom. Deflagra||ble, a. brännbar, eldfängd. -tion, s. förbränning; T. renande genom svafvel. Defle||ct, v. n. afvika. -ction, s. afvikning. .-xure, s. afböjning. Defloration, S. mökränkning. Deflour, Deflower, v. a. kränka (en Defluons, 3. nedflytande. [mö). Defluxion, S. nedflytning; fluss. Deforcement, 8. olaga häfd af en an- nans egendom. Deform, V. a. vanställa; vanhedra. -, -ed, a. vanskapad, vanställd, -ed» ness, -ity, 8. vanskaplighet, lyte; stygghet, fulhet; vanheder. Defraud, v. a. svika, bedraga. - ation, 5. svek; förfördelande. Defray, v. a. betala kostnaden. Deft, a. villig; nätt; skicklig. Defunct, a. afliden, död. -ion, s. död, aflidande. Defy, S. utmaning. -, V. a. utfordra, utmana; trotsa. Degener||acy, S. urartande, försämring, förnedring, -ate, a. vanslägtad, ur- artad. -, V. n. vanslägtas. -OUS, a. vanslägtad, urartad; gemen. Degluti||nate, V. a. upplösa limning; befria, -nation, 8. upplösning af lim etc.; utveckling. -tion, s. ned- svälj ning. Degradation, S.afsättning, förnedring; förfall, -de, V. a. afsätta, degradera; nedsätta i värde. Degree, s. rang, värdighet; grad; in- tervall. degrees, småningom. DegUStation, S. påsmakande. Dehort, v. a. afråda, afstyrka..-ation, 8, afrådande. Dei||cide, s. gudamord; gudamördare. -fication, 8. förgudning. -tier, s. afgudadyrkare. -form, a. gudalik, -fy, v. a. förguda. Deign, v. a. bevilja. -, V. n, värdi- gas, läckas. Deintegrate, V. a. förminska, för- derfva. Dei||Sm, 8. deism (förnekande af uppen- barelsen). -St, S. deist, anhängare af deismen. -Stical, Cl. deistisk. -ty, 3. gudom, gudomlighet; gud. Deject, a. modfälld, nedslagen. -, V. a. göra modfälld. -edly, ad. pä ett nedslaget sätt, -edness, 8. ned- slagenhet, bedröfvelse. -ion, 8. ned- slagenhet , modfälldhet, bedröfvelse; stolgäng. -Ure, 8. stolgäng. Delaceratlon, 8. sönderslitning. DelactatlOn , 8. afvänjande. Delapsed, a. nedfallande; nedfallen. l)ela||te, V. a. föra, bära; öfverföra; anklaga. -tion, 8. transport, öfver- föring; angifvelse. -tor, 8. angifvare, anklagare. -tory, a. angifvande. Delay, 8. uppskof, anständ; hinder. -, V. a. uppskjuta; förhindra. -, V. n. upphöra. DelCCta||ble, a. förnöjlig, behaglig. -bleness, s. nöje, behag, -tion, 8. förnöjelse, nöje. Delegate, a. afsänd, förordnad. -, 8. deputerad, kommissarie, fullmäktig. -, t), a. afsända; befullmäktiga; för- ordna. -tion, 8. afsändande; för- ordnande ; deputation. Dele||terfons, -tory, a. förderflig, dödande; giftig. -tion, 8. utstryk- ning, utpläning. Delf, S. marmorgrufva; oäkta porslin. Delibera||te, a. betänksam, varsam. -, V. n. (on) öfverlägga, vara obe- slutsam, tveka, rädgöra. -tenCSS, 8. försigtighet, varsamhet. - tion,.s. •öfvervägande, betänkande, varsamhet, -tive, a. eftertänksam, öfvervägande, rädsläende. Delica||cy, S. läckerhet; noggrannhet; nätthet; artighet; grannlagenhet; käns- loömhet, -te, a. läcker, kräslig; välsmakande; behaglig; ljuflig; fin, artig, höflig; ömtälig, grannlaga. - te» ness, 3. ömhet, finhet, mildhet; läcker- het. -tes, 8. pl. läckerheter, rariteter. Delicious, a. delikat, kostlig, välsma- kande, ganska fin, behaglig, öfvermättan 94 Deliciousness 8. anklagande, kärande. -'Blent, 1. stämning till domstol. Demarcation, s. gräns. Demean, s. äthäfvor, uppförande. -, v. a. förringa i värde, to - one's self, skicka sig, bära sig St. - OUr, 8. uppförande, förhällande, skick. Demen||cy, s. vanvett, galenskap.-tate, V. a. göra vansinnig. -, V. n. blifva galen. - tatiOU, 8. galenskap, un sinnighet. Demerit, 8. straffvärdighet; otjenst. Demers||ed, a. dränkt, -ion, dränkning, neddoppning. Demesne, s. fast egendom. Demigration, s. flyttning, utvandring. Demise, 8. död, fränfalle; testaménte. -, V. a. testamentera. Demiss, a. ödmjuk, -ion, s. frigif. velse; förminskning, förnedring, förlust, -ive, a. ödmjuk. -ly, ad. pä ett ödmjukt sätt. Democra||cy, 8. demokrati, folkvälde» -te, -tist, Ä. demokrat. -tical, a. demokratisk. Demo||lish, v. a. nedrifva, förstöra, ödelägga. -lition, 3. nedrifning; förstöring, ödeläggning. Demon, 8. ande, ängel; djefvulen. -iaC, a. djefvulsk, besatt, -lan, a. djef- vulsk; mycket elak. -ology, 8. lä- ran om djefvulens väsende. Demonstrable, a. bevislig. -te, v. a. bevisa, demonstrera, ådagalägga, -tion, 8. bevisning. -tive, a. öf- vertygande, bevisande. -tiveness, 8. bevislighet. -tor, 8. bevisare, för* klarare. Demoralisation, 8. sedeförderf. -Z6, V. a. förderfva, demoralisera. Demulcent, a. mjukande, mildrande, lindrande. Demur, s. tvifvelsmål, tvekan, obeslot* samhet. -, V. n. göra invändningar; dröja; tvifla. -6, a. förbehSlisam, indragen; blyg, allvarsam, kall. -&• ness, 8. allvarsamhet; kallsinnighet; tillgjord blygsamhet, -rage, 8. ligg- dagar ; liggpenningar. (häla. Den, 8. häla, kula. -, V. n, bo i ou Den angenäm; vällustig, -ness, e. ljuf. lighet; läckerhet; förtjusning; nöje, väliust. [ning. Deligation, 8, förbindning, tillbind- Delight, s. lust, glädje; förnöjsamhet, nöje; behag, Ijufhet; tidsfördrif. -, v. a. förnöja, förlusta. -, V. n. tycka om, finna sitt nöje i, älska; trifvas. -fill, a. förnöjlig, nöjsam, angenäm, -fulness, 8. behagjighet, ljuflighet; förnöjsamhet. -SOme, a. behaglig, ljuflig, intagande. DeUnea||ment, 8. teckning, mälning. -te, V. a. göra första utkastet; teck- na, beskrifva. -tiOR, -ttirö, 8. ut- kast ; ritning. Delinquen||cy, 8. fel, brott, missger- ning. -t, 8. missgerningsman, för- ( brytare. DeUqua|]tö, v. n. förflyga. -, v. a. smälta, upplösa, -tion, 8. smältning, upplösning. DeUr||ate, V. n. yra, vara vanvettig. -iOUS, a. vanvettig, ursinnig; yrande. -lousness, 8. vanvett, därskap. -ium, 8. yra, fånighet, raseri. Deliver, V. a. befria, frälsa, rädda; af- träda, öfverlemna, gifva, erbjuda; till- ställa; berätta, anföra, -able, a. som skall aflemnas. -ance, 8. öfver- lemnande; befrielse, förlossning, rädd- ning; nedkomst i barnsäng, -er, s. befriare; berättare. -y, 8. befrielse; nedkomst; Uttal, yttrande. Dell, s. grotta; dal, däld. Delude, v. a. bedraga, narra, gäcka. Deluge, 8. öfversvämning, syndaflod. -, V. a. öfversvämma, dränka. Delusion, s. bedrägeri, narrverk; bländning, förvillelse. -ive, - Ory, a. falsk, bedräglig. Delve, V. a. gräfva; utgräfva; utgrunda, undersöka. -, 8. kula, häla, dike. Demagogue, 8. demagog, folkledare; upprorsstiftare. Demain, 8. arfgods, säteri, fast egen- dom. Demand, V. a. begära, fordra, kräfva. -, s. begäran, fordran; efterfrågan. -able, a. som kan fordras, -ant, Denay; Depravedness 95 Denay, 8. afslag, förnekande. Deniable, a. som kan nekas. -al, I 8. afslag, vägrande, nekande. Denigra||te, v. a. svärta, -tion, 8. ! svärtning. ^>eniz||ation, s. befrielse, -en, s. naturaliserad undersäte. -, V. a. be- fria; gifva burskap. Denomina||ble, a. som kan utnäm- nas. -te, V. a. nämna, benämna, -tion, 8. benämning, namngifning, namn. -tive, a. nämnande, benäm- nande. -tor, 8. T. nämnare. Denotation, S. utmärkning, beteck- ning , märke, -te, V. a. utmärka, beteckna. Denounce, V. a. afkunna, tillkänna- gifva en hotelse; angifva. -ment, 8. kungörelse, förkunnande af en ho- telse. -r, 8. angifvare. Dens||e, s. tät, tjock, -euess, -ity, 1 S. täthet. Dent, 5. udd; inskärning, märke. -, V. a. inskära, göra taggar; göra märke pä. -al, a. hörande till tänderna. -, S tand-bokstaf. -iculated, a. taggig, tandad. -ils, -ides, 8. pl. tänder, taggar. -ifrice, s. tandme- del, tandpulver. -ist, S. tandläkare. -ition, 8. tandsprickning. Denu||date, v. a. blotta, afkläda, be- röfva. -dation, S. afklädning, blott- ning, -de, V. a. blotta. Denunciation, s. kungörelse; an- I gifvelse. -tor, S. angifvare. Deny, V. a. neka, vägra, afslä, mot- 1 säga; afsvärja. Deobstru,!|ct, V. a. öppna, undanrödja hinder. -ent, S. medel emot för- stoppningar. Deoppila||te, V. a. öppna, afföra.-tion, 8. öppning. [skrifva. Depaint, V. a. afmäla, afskildra, be- Depart, S. afresa. -, V. n. afresa, gä bort, resa bort; afstä ifrän; skilja sig ifrän; dö; lemna (en ort), -ment, 8. departement; särskilt göromäl. -UfC, S. afresa, bortresa. [gä pä bete. Depasture, v. a. afbeta. -, v. n. Depauperate^ V. a. utarma, göra fattig. Depeculation, 8. stöld ur allmänna kassor. Depend, V. n. bero; förlita sig; vara i förbindelse med; komma an pä; T. vara anhängig. -ence, -ency, 8. undergifvenhet, beroende; afhängighet; tillförsigt. -ent, 8. partisan, anhän- gare; underhafvande. -, a. afhängig, beroende, undergifven, tillhörig, -ing, a. anhängig, oafgjord. Deperdition, S. förlust, förderf. Dephlegmate, v. a. T. afskilja de öfverflödiga vattenaktiga delarne. Depict, V. a. afmäla, beskrifva. Depil||ate, V. a. afraka hären, -ation, 3. härens afrakning. -OUS, a. skal- lig, kal, utan här. Deplantation, 8. utplantering, om- Depletion, s. uttömning. [sättning. Deplo||rable, a. beklaglig, bedröflig, ömklig, eländig. -rableness, s. elände, ömkansvärdt tillständ. -ra» tion, 8. begrätning, ömkan, -re, V. a. begräta, beklaga; ömka, sörja öfver. - rement, 8. begrätande, be- klagande. [ning. Deplumation, S. fjädrarnes afplock- Deplume, V. a. plocka fjädrarne af. Depone, V. a. deponera, sätta pant. -nt, S. vittne. Depopulate, v. a. utbiotta pä folk. -tion , S. utblottning pä folk; häij- ning, förödelse. Deport, s. uppförande. -, v. a. (one's self) uppföra sig, bära sig ät. -ation, s. bortförning, landsförvisning. -ment, S. uppförande. Depo||se, V. a. nedlägga, nedsätta, de- ponera ; betyga, vittna. -sitary, 8. nederlagsman, en som man anförtrott nägot. -Site, 8. underpant, hvad som är anförtrott. -, V. a. nedsätta, anförtro, deponera, lemna i förvar, pantsätta, -sition, 8. vittnesmäl; afsättning; fällning. -sitory, 8. för- varingsrum; nederlag, -t, S. maga- sin, nederlag. Deprav||ation, s. förderf, urartande, vanslägtande. -6, V. a. forderfva, förfalska, förvärra, - CdneSS, £. föp. 96 Depravement Descry derf; befläckning. - enient, S. för- derf. -ity, S. förderf; förfalskadt tillstånd; brottslighet. Depreca||te, V. a. afbedja, genom bö- ner afvända. -tion, 8. afbön, af- bedjande, -tive, -tory, a. afbed- jande, urskuldande. Depreciate, V. a. nedsätta priset; för- akta; sätta för litet värde på, under- värdera. Depreda]|te, V. a. röfva, plundra, öde- lägga, förderfva. -tion, s. plund- ring, röfveri, förödelse. -tor, 8. härjare, röfvare. Deprehen||d, V. a. fånga, gripa; hitta på, upptäcka, få kunskap om. -sible, a. som kan gripas; som kan upp- täckas ; märklig. -sibleneSS, S. fatt- lighet. -siOD, S. gripning; upptäckt. Depress, V. a. nedtrycka, förnedra, förödmjuka, nedslå. -ion, s. ned- tryckning, sänkning; förödmjukelse. -ive, a. undertryckande. Deprivation, 8. beröfvande, afhän- dande; förlust; afsättning. -vative, a. beröfvande. -V6, V. a. beröfva, betaga; förhindra; afsätta. Depth, s. djup, afgrund, svalg; djup- lek ; höjd, bredd; dunkelhet, mörker; otydlighet, -en, V. a. fördjupa. Depucelate, V. a. kränka (en mö). Depul||sion, S. bortdrifning. -SOry, a. undanstötande. Depura||te, a. renad, klar; obefläckad. -, V. a. rena, luttra. - tion , s. re- ning. -tive, -tory, depurgatory, a. renande. Deputation,. 8. beskickning, deputa- tion. -te, V. a. sända, beskicka, befullmäktiga, deputera. -ty, s. de- puterad , sändebud, ombud; ställföre- trädare, vikarie. -ty-governor, 8. underståthållare. Dequantitate, v. a. minska. Deracinate, V. a. upprycka med röt- terna. Derange, V. a. bringa i oordning. -d, a. förvirrad. -ment, 8. för- virring, oordning. Deray, s. uppror, oordning. Derelict, a. öfvergifven. -, 8. Me»' mark. -ion, 8. öfvergifvande; l^elpr löst tillstånd. Deri||de, V. a. bele. begabba, förlöjliga -Sion , g. Stlöje, begabberi, förakt -sive, -SOry, a. förlöjligande, spotsk -Table, a. som kan härledas. -VatCj V. a. bärleda. - vation, 8. härled ning, derivation, afledning. -VativC, a. härledd, afledd. -, 8. ursprung; härledt ord. -VC, V. a. härleda, leda ifrän; meddela. -, V. n. härstamma, härflyta. DerOga||te, a. förminskad. -, v. a. nedsätta, förminska, förklena, förringa; baktala, försmäda. -, v. n. uppföra sig under sin värdighet; förnedra sig. -tion, s. förminskning, borttagning, afdrag; baktalande; förnedring; skada, -tive, a. skadande; minskande, för- ringande; förtalande. - toriness, 8. förtal, smädelse; minskning. - tory, a. förminskande; skadlig. Der vis, S. dervisch. Descant, 8. diskant (i musik); dispu- tation, förklaring. -, V. n. sjunga diskanten; drilla. -, V. a. vidlöftigt ell. utförligt beskrifva; förklara. Descen||d, V. n. g3 ned, nedstiga; här- stämma; tillfalla; landstiga; nedlåta sig. -dable, a. der man kan stiga utföre. -dant, 8. afkomling, efter- kommande, bam. -dent, a. sjun- kande ; härstammande, nedstigande. -dible, a. som kan tillfalla genom arf. -SlOn, 8. nedstigande; fällning, sjunkning; a ffall; härkomst. -sional, a. hörande till härstamning, -t, 8. ned- stigning; sluttning; minskning i värde; landstigning; tillfallande genom arf; härledning, härkomst; slägte. Describ||able, a. som kan beskrifvas; beskriflig. -e, V. a. beskrifva, före- ställa. -er, 8. beskrifvare. Descrier, s. upptäckare. Description, 8. beskrlfning; förkla- ring, -tive, a. beskrifvande. Descry, V. a. upptäcka, blifva varse, märka pä längt håll. Desecrate Destination 97 Dosecra||te, v. a. ohelga, vanvörda. -tion, 8. ohelgelse, vanhelgd. Desert, a. öde, obebodd. -, 8. öken, ödemark; förtjenst, värde, lön. -, v. a. öfvergifva, lemna. -, V. n. rymma, öfverlöpa; desertera. -6T, S. öfver- löpare, desertör, rymmare. -ion, s. öfvergifvande, rymning; förtviflan. -less, a. utan förtjenst, ovärdig. Deser||ve, v. a. förtjena, vara värd. -vedly, ad. värdigt, billigt, -ving, a. värdig, förtjent. -, s. förtjenst. Desicca^nt, 8. torkande omslag på eår. -te, v. a. nttorka. -tion, s. upp- torkning, -tive, a. torkande. Desidera||te, v. a. längta efter, åstun- da, önska. -tum, 8. något önskligt. Desidiose, a. ledsen, trög. Design, 8. föresats, uppsåt; utkast, teckning. -, V. a. ärna, ämna, an- lägga, anställa; hafva för afsigt; göra utkast, teckna, -able, a. som kan be- tecknas ell. utmärkas ; märkbar, -ate, V. a. beteckna, utmärka. -ation, 8. utnämning; förteckning; bestämmelse, anvisning, -edly, ad. med afsigt, med flit, försåtligen. -er, 8. anlag- gare, stämplare; tecknare, -ing, a. listig, falsk; bestämmande. -, s. före- tag. -less, a. utan afsigt; obetänk- sam. -ment, 8. utkast, plan, teck- ning; bestämmelse; förehafvande. Desinence, s. slut. Desir||able, a. önsklig, önskansvärd. -ableness, 8. önskansvärdhet. -6, 8. begär, åstundan. -, V. a. önska, begära, eftersträfva; anhålla om, bedja, -edly, ad. efter önskan. -OUS, a. trängtande efter, lysten, full af begär, -ousness, 8. önsklighet. Desist, v. n. afstå, upphöra. -ance, s. upphörande; afbrott. -1V6, a. slu- tande. lOesk, 8. disk, pulpet, skrifbord. -, V. a innesluta. Desola||te, a. öde, enslig, obebodd, ödelagd; öfvergifven, tröstlös. -, V. a. ödelägga, utblotta; bediöfva. - tC- nCSS, fi. ödslighet, enslighet. -ter, -tor, S. härjare, ödeläggare. -tion, S. English-Swedish Diet. ödeläggelse, härjning • bedröfvelse, tröst- löst tillstånd, -tory, a. härjande, förstörande, ödeläggande. Despair, 3. förtviflan, hopplöshet. -, V. n. förtvifla, misströsta, -able, -Dll, a. förtviflad, hopplös. -ingly, ad. på ett förtvifladt sätt. Despatch, s. s. Dispatch» Despection, s. förakt. Despera||te, a. förtviflad; oförvägen; förskräcklig; häftig, farlig. -teneSS, 8. grymhet; öfverilmng, raseri. -tion, S. förtviflan. Despicable, a. föraktlig, gemen, låg, nedrig. -Cableness, 8. nedrighet, föraktligt uppförande, låghet. -Ciency, 8. förakt, -sable, a. föraktlig, ovär- dig. -sableness, 8. föraktlighet -se, v. a. förakta, försmå. - sedness, 8. föraktlighet. -8er, 8. föraktare. -sing- ly, ad. föraktligen. -te, 8. ondska, trots, förakt; förargelse; motstånd. -, V. a. förarga; oroa; trotsa, bemöta föraktligt. -tefnl, a. elak, hatfull; föraktlig. -tefulness, 8. elakhet, ondska. -teOUS, a. elak, stygg. Despoil, V. a. beröfva, plundra, röfva. -er, 8. plundrare, röfvare. Despoliation, s.plundring, beröfvande; afklädning. Despond, V. n. förtvifla, vara nedsla- gen, fälla modet, försaga. -Once, -ency, S. förtviflan, hopplöshet, ned- slagenhet, modfälldhet. - ent, a. för- tviflande, nedslagen, hopplös. -ingly, ad. på ett förtviflande sätt, hopplöst. Desponsa||te, v. a. föriofva. -tion, 8. trolofning. Despot, 8. despot, tyrann. -1C, - ical, a. despotisk, oinskränkt, enväldig. -icalness, S. oinskränkt makt, en- välde. - tism, 8. despotism, envälde, tyranni. Despum||e, -ate, s. afskumm» Desquamate, v. a. fjälla. Dessert, S. desert, efterrätt. Dessiccate, s. Desiccate. Desti||nate, Destine, v. a. ämna, bestämma; döma, förordna, -nation, 7 98 Destiny Develop 8. bestämmelse, ändamål, afsigt. -Uy, 8. gudomlig försyn; öde. Destitute, a. öfvergifven, hjelplös, .behöfvande, utblottad. -teness , 8. öfvergifvet tillstånd, elände. -tion, S. öfvergifvande; brist, nöd, hjelplöshet. Destroy, V. a. nedrifva, förstöra, för- härja , ödelägga, utplåna; upphäfva. -er, 8. förderfvare, härjare: mördare. Destruct, v. a. förstöra. -ibility, s. förstörbarhet; förgänglighet. -ible, a. förgänglig, förstörbar. -ion , 3. förstöring, förödelse, nedrifning; under- gång, förderf, mord, död. -ive, a. förstörande, förödande, forderflig, skad- lig. -ively, ad. på ett förstörande sätt. -iveness, 8. förderflighet, skad- lighet, vådlighet. -Or, 8. förstörare, härjare, ödeläggare. Desudation, 8. häftig svettning. Desuetude, 3. ovana; förfall (ifrån en gammal vana), afvänjande. Desultor, s. voitigör. -ily, ad. flyk- tigt. -1OU8, -y, a. flyktig, obestän- dig, ombytlig. Detach, V. a. afsöndra, befria, åtskilja, skilja ifrån; detachers, -ment, 8. detachement; afdelning, division. Detail, 8. utförlig berättelse, detalj; fördelning af en vara; minut. -, V. a. beskrifva noga, detaljera. Detain, V. a. qvarhålla, behålla, uppe- hålla, hindra. -der, 5. fångenskåp, arresteringsorder, inmaning i fängelse, -ing, -ment, 3. afhållande, uppe- håll, förhinder; arrestering. Jetect, V. a. upptäcka, uppenbara, -er, -Or, 3. en som upptäcker. - ion, s. upptäckt, upptäckande, angifvelse. Detent, 8. spännfjäder. -ion, s. qvar- hållande, hinder; qvarstad; arrest, -ive, a. qvarhållande. Deter, v. a. afskräcka, hindra. Deterge, V. a. afstryka, borttorka, re- na. -nt, a. renande, borttorkande, afförande. Deteriorate, V. a. försämra, förvärra, -tion, s. försämring, förvärring, skada. Determent, 3. afskräckande; skrämsel. Determinjjable, a. som kan faststäl- las ell. afgöras. -ate, å. fastställd., stadgad, afgjord; uttrycklig, afgörande; ståndaktig. -, V. a. begränsa; be stämma, besluta, afgöra; stadga. - tion, 3. utstakning; förejats; afgörande be- slut, dom. -ative, a. utstakande, afgörande; inskränkande. - 6, V. a. fastställa, bestämma, besluta; afsluta; inskränka ; ordna; verka pä. Deterration, s. uppgräfning. Detersi||On, 8. rentvättning, rening, torkning. -ve, a. aSörande, renande. -, 8. renande medel. Detest, V. a. styggas vid, hata; hafva afsky för, aftky. -able, a. afsky- värd, vederstygglig, förhatlig, -ably, ad. vederstyggligt. -ation, 8. afsky, fasa. Dethrone, v. a. a&ätta en monark, stöta ifrSn tronen. -ment, 8. de- tronisering. Detonllation, s. T. detonering, förpuff- ning. -ize, V. a. T. detonera, för- puffa. Detor||sion, s. förvrängning, förtydning, -t, V. a. vränga, förvända, förvränga, förtyda. Detract, V. a. tala illa om, smäda, förtala; afdraga, förminska. -OT, -Or, 8. baktalare, förtalare, skändare. -lon, S. baktal, skandal; afdrag, förminsk- ning. -ive, a. förtalande, förklenande, bakdantande. Detriment, 8. förlust, skada, förfång, -al, a. skadlig, menlig, förolämpande, -alness, 8. skadlighet, förfång. Detrition, s. slitning, afnötning, skaf- ning Detrude, V. '.a. Utstöta; nedtrycka. Detrunca||te, v. a. förkorta; afhugga, stympa; halshugga. -tion, 3. stymp- ning, förkortning. Detrusion, 3. nedstörtning. Deuce, 8. tvåa, tua, dus (i spel). Dense, 8. fan, djefvul. Deuteronomy, 8. femte Moee bok. Devastate, V. a. föröda, förhärja. -tion, s. förstörelse, förödelse, sköf- ling. Develop, v. a. Öppna, uppveckla, ut- Developement Diametrical 99 veckla; upptäcka. -©meat , s. ut- i reckling. (sluttning. Dcvergence, 8. krökning, böjning; Devest, V. a. afkläda; beröfva, betaga; tillintetgöra, upphäfva. Dcvex, a. inböjd; sluttande. -ity,*- böjning, krokighet. Devia||te, V. n. afvika; gä vilse, irra, förse sig. -tion , 8. afvikelse, vill- farelse, villostig; missgerning, förbry- telse. -tory, a. afvikande. Device, S. påfund, knep, utväg; före- sats, anslag; skicklighet; dikt; sinne- bild, valspråk, devis. Devil, 8. djefvul, fan, satan. -dung, 8. dyfvelsträck. -isb, a. djefvulsk; öfverdrifven; besatt; ganska. -ishly, ad. på djeflavis, på ett djefvulskt sätt. -ishness, 8. djefvulsaktighet, djefleri. DeviOUS, a. afvikande, irrande, kring- strykande; aflägsnad. Devi||sable, a. upptänklig, -se, v. a. upptäcka, påfinna, anlägga, fyrmera, tillskapa; testamentera; inbilla sig; företaga sig. -, 8. testamente; på- fund; anslag; devis; motto. -S06, 8. person som fått testamente. -SCI', 8. uppfinnare; upphofsman. -SOr, S. testator. Devitrify, v. a. förvittra. [relse. Devocation, 8. bortkallande; * förfö- Devoid, a. tom, ledig, beröfvad, i brist af; utan. Devol||ution, 8. nedfallande, tillfal- lande; nedrullning, -V6, V. a. ned- välta; öfverlemna, anförtro. -, V. n. hemfalla, tillfalla; rulla utföre. Devot||e, a. helgad. -, V. a. viga, helga, tillegna, uppoffra, lofva; fördöma; an- vända. -ed, a. (to, unto) tillegnad; uppoffrad; tillgifven, underdånig. -ed- nCSS, 3. oinskränkt tillgifvenhet, un- derdånighet ; invigning, tillegning, upp- offring. -ee , 8. vidskeplig hycklare, bigott. - ement, 3. uppoffrande; till- egnande. -er, 8. tillbedjare. -iOU, S. ' fromhet, andakt, andaktsöfning; vörd- nad ; tillgifvenhet, häftig kärlek; makt, våld. -ional, a. andäktig-, hörande till gudstjensten. - ionalist, -lOnist, 8. from vidskeplig menniska. Devour, V. a. uppsluka, förtära, för» härja, undertrycka, utsuga to - books, vara läsgirig. - OF, 3. en som upp- slukar; slösare. -ingly, ad. glupskt. Devout, a. from, andäktig, gudlig. -less, a. andaktslös. -ly, ad. an- däktigt. -ness, 8. gudlighet, helig- het, andakt; nit. Devow, V. a. uppoffra, egna, Dew, 8. dagg. -, V. a. befukta, dagg bestänka, -berry, 8. brombär -be» sprent, a. daggig. -burning, a. klar, skinande som dagg. - drop, 8. daggdroppa. - lap, 8. dröglapp', det köttet som hanger nedifrån halsen på en oxe. -YFOrm, 8. daggmask, -y, a. daggig, fuktad af dagg. Dexter, a. höger, -ity, 3. skicklig- het, behändighet; finhet; snarhittighet. -OUS, a. behändig, skicklig, driftig; listig. -OUSnesS, 8. skicklighet. Dextral, a. på högra sidan. Diabetes, 8. urinens omåttliga afgång. Diabolic, -al, djefvulsk, ogudaktig, grym. -alneSS, 8. djefvulsaktighet. DiacOUSticS, 8. läran om genljudet. Diadem, s. diadem, kunglig hufvud- prydnad, krona, -ed, a. prydd med diadem. [kännedom af en sjukdom. Diagnostics, 8. pl. kännetecken ell. Diagonal, a. diagonalisk, som går från det ena hörnet till det andra. -, 8. diagonal-linie. Diagram, 8. geometrisk plan, som för- klarar en figur; afritning, utkast. Dial, 8. solvisare, urtafia. -plate, 8. urtafla. Dialect, 8. dialekt, munart, uttal. -ical, a. logisk. -ics, 8. pl. dia- lektik, slutkonst, förnuftslära. Dialing, 8. gnomoniken, konsten att indela timmarna på en solvisare. Dialo||gize, v. n. hålla samtal. -gue, 8. samtal, dialog. -, V. n. hålla samtal. Diamantine, a. af diamant. Diame||ter, s. tväriinie, bredd. -trals -trlcal, a. tillhörande en tväriinie. 100 Diamond Digger Diamond, 8. diamant; ruter (i kort). Diapasm, 8. välluktande pulver. Diapente, 8. qvint (i musiken). Diaper, 8. rosigt lärft, damastdräll, kyper; servet. -, a. väfd i rosor, blommig. -, V. a. blommera, väfva dräll. Diapha|]neity, 8. genomskinlighet, klar- L het. -nic, -nOUS, a. genomskinlig, klar. Diaphoretic, a. svettdrifvande. Diarrhoea, 8. diarrhé, durklopp. Diary, s. jumal, dagbok. Dibber, Dibble, 8. pinne att göra häl med vid plantering. Dibstone, 8. barnlek med smä stenar. Dicacity, 8. sqvalleraktighet. Dice, 8. (pl. af die) tärningar. -, V. n. spela med tärning, -like, a. kubisk. -T, 8. tärningspelare. Dichoto||mize, v. a. afdela. -mous, a. T. tvädelad, gaffelformig. Dickens, 3. djefvul; fan. Dicker, s. decker (tio stycken). Dicta||men, 3. förestafvande. -te, 5. regel, föreskrift, ingifvelse, tillsägelse. -, V. a. diktera, föreskrifva; med viss- het förklara. -tion, 8. diktering, föreskrift. -tor, 8. diktator, envälds- herre. -torial, -tory, a. diktato- risk ; djerf, myndig. -torship, -ture, 8. enväldsmakt, en diktators värdighet. Diction, 8. stil, uttal, Utförsgäfva. -ary, 8. lexikon, ordbok. Didactic, -al, a. didaktisk, lärande, undervisande. Didapper, S. lilla dykaren (fägel). Didascalic, a. föreskrifvande, under- visande. Didder, v. n. skälfva af köld. Diddle, V. n. dingla, vackla. Die, 8. tärning; kub; myntstämpel, prägel; färg; fläck. -, V. n. dö, af- lida. -, V. a. färga, fläcka. -T, s. Dies, 8. pl. myntstämpel. [färgare. Diet, 8. föda; diet; herredag, riksdag. -, V. a. hälla till viss diet, före- skrifva en viss diet; gifva en kost; spisa. -, O. n. hälla diet, -ary, 8. dietsedel. -etic, -etical, a. dietisk. DiffamatOry, a. skymfande, ärerörig. Differ, V. n. vara olika, afvika; skilj^ sig ifrän, icke komma öfverens; vara af annan mening, motsäga; felas. -ence, 8. skilnad, olikhet; oenighet. -, v. a. ätskiija. -ent, a. olik, ätskillig. -ing, a. olik. -. 8. strid, tvist. Diffl||cil, a. mödosam. -cult, a, svär; besvärlig; vresig, besynnerlig; mörk, otydlig. -culty, 8. svärighet, svär sak, förlägenhet; förvirring; tvif- velsmäl. Difflde, v. a. misstro. -nce, 3. miss- troende, misstanka, misströstan. - nt, a. misstänksam, misstrogen; . rädd. -ntly, ad. misstroget, -ntness, e. misströstan. Diffi||nd, V. a. dela 1 tu, klyfva, -SSion, s. klyfning. [ning. Difflation , 8. uppbläsning, bortbläs- Diffluen||ce, -cy, 8. flytighet; bort- flytning. -t, a. flytig, flytande, rin- nande. Difform, a. oordentlig, ojemn, olik; ful, stygg. -ity, a. vanskaplighet, fulhet, stygghet; oformlighet Diffraction, s. strälbrytning. Diffranchisement, s. indragning af en stads privilegier. Diffus||e, a. utspridd; vidlyftig. - 0, V. a. utsprida, utgjuta, strö omkring, -ed, a. kringspridd, utspridd; oor- dentlig, besynnerlig. - edness, s. utbredning, utflytning, vidlyftighet. -ion, 8. vidlyftighet. -ive, a. stor, vidsträckt, utbredd, vidlyftig. - ive- 0683, 8. utsträckning, vidd; vid- Dig, v. a. gräfva, borra. [lyftighet. Digest, V. a. smälta, upplösa, rensa; koka; sätta i ordning; öfverväga. -, V. n. suppurera. -er, 8. tillställare; digestivmedel. -ible, a. lättsmält, -ion, s. matsmältning; kemisk bered- ning genom värma, -ive, a. som befordrar matsmältningen ell. vargör- ning. -, 8. digestivmedel. -S, 8. pl. pandekter. -ure, 3. matsmältning. 1 Digger, s. gräfvare; sporre pä viss» djurs ben. Dight Dingy 101 Dight, V. a. bekläda, betäcka; putsa, smycka. Digit, 8. dels tums mått; enkelt tal. - ated, a. försedd med finger, fingerformig. Digladiation, s. strid med bar värja; tvist, gräl. Digni||flcation, 8. upphöjelse, befor- dran. -fled, a. upphöjd, hedrad med någon värdighet, -fy, V. a. högakta; förädla; upphöja, befordra. - taiy, s. prelat, -ty, s. värdighet, anseende, ärestånd; ädel min. Dignotion, 8. åtskilnad. Digress, V. n. afvika ifrån ämnet, gå ifrån saken. - ion, s. afsprång; af- vikande från ämnet. -ional, - ivO, -Ory, a. afvikande, utsväfvande. Dijudica||te, V. a. döma emellan tvenne. -tion, s. dom, utslag. Dike, s. dike, graf, vattenledning, för- dämning; vall; upphöjd väg. Dilacera||te, v. a. sönderrifva, sönder- slita. -tion, 8. sönderrifning, sön- derslitning. Dilania|jte, v. a. nedkasta, slå ned. -tlOll, s. sönderrifning. Dilapidate, V. a. slösa bort, plocka bort sten. -, V. n. råka i förfall, gå 'under. -tion, 3. nedrifning, förfall (af hus); slöseri- -tor, 8. förödare; slösare. Dilat||ability, s. uttänjbarhet. -able, a. som låter utvidga sig. -ableness, S. egenskap att kunna utvidgas. -ation, 8. utvidgning. -atory, ad. uppskju- tande, dröjande. -e, V. a. utvidga, uttänja, öppnas. -, V. n. tala vid- lyftigt , utbreda sig. -ion, 8. ut- vidgning; blandning. -OrinesS, 8. tröghet, långsamhet, dröjsmål. - Ory, a. trög, långsam. [lighet. Dilection, S. kärlek (till nästan); vän- Dilemma, s. förlägenhet, förtretlighet, svårighet, bryderi. Diligence, s. flit, arbetsamhet, om- sorg; diligens-vagn, -t, a. flitig, idog, oförtruten, ihärdig, driftig, -tness, Dill, s. dill (ört). [s. flit. Dillicid, a. klar, genomskinlig, -ate, V. a. upplysa, förklara. -atioil, 3. upplysning, förklaring. Dilujjent, a. utspädande, förtunnande. -, 8. förtunnande medel, -te, a. utspädd, blandad. -, V. a. förtunna, uppblanda, försvaga (med vatten). -tiOD, 8. uppblandning, utspädning. -Vian, a. hörande till syndafloden. Dim, a. dimmig, mörk, dunkel; svag, synt. -, V. a. förmörka, fördunkla. Dime, 3. amerikanskt silfvermynt af »/io dollar. Dimen||sion, 8. afmätning; storlek, innehäll, dimension. -sionless, a. omätlig. -sity, S. mått, omfång. -sive, a. som bestämmer måttet ell. storleken. Dimication, S. skärmytsel, träffning. Dimidia||te, v. a. haifvera. -tion» 8. halfvering. Dimin||ish, V. a. förminska, afkorta; försvaga; afdraga. -, V- n. minskas, aftaga. -ishment, 3. förminskning, aftagande. -UCnt, a. förminskande» -ution, 8. förminskning, afkortning ; förlust af anseende. - Utive, a. liten, ringa; föraktlig. -, 8. förminsknings- ord. - ntiveness, 8. litenhet, små. het; obetydlighet. Dimish, a. dunkel. Dimissory, a. öfverlåtande, beviljande. Dimity, 8. fint kypradt parkum. Dim||ly, ad. mörkt, dunkelt, otydligt.' -ming, s. mörker, dunkelhet. - ness, 8. dunkelhet; svaghet; svagsynthet, dumhet. Dimpl||e, S. grop i hakan eller kind- benet. -, V. a. göra små gropar. -, V. n. formeras till små hål. -ed, -y, a. full med små gropar. Dimsighted, a. skumögd. Din, 8. dån, klang, skall, buller. -, V. n. skrika en i öronen; dåna, bullra, larma. Ispisa. Dine, V. a. & n. spisa middag, dinera, Ding, v. a. dänga, slå emot. -, V. n. bullra, knalla. Dinger, s. stråtröfvare. Dingle, a. dal. Dingy, a. dyster, mörk; smutsig. 102 Dining Disallow Dining, 8. middagsmåltid, -hall, -room, 8. mateal. Dinner, 3. middagsmåltid, middag, diné. Dint, 8. intryck, märke, grop efter en häftig tryckning; spår; våld, kraft, styrka; bruk ell. användande. -, V, a. Intrycka, göra buglor; märka. Dinnmeration, 8. uppräkning. Diocellsan, 8. stiftsbroder; biskop. -SÖ, s. stift, biskopsstift. Diodon, 5. borrfisk. Diopt||ers, 8. diopterlineal. -lies, 8. dioptriken, läran om ljusstrålars bryt- ning. Dip, 8. doppare, - of the needle, kompassnålens missvisning. -, V. a. doppa, sänka, nedsänka, fukta; för- panta. -, V, n. sjunka, to - into, ögna, flyktigt genomse. -ckick, s. lomvia, dykand. [blad. Dipetalous, a. försedd med två blom- Diphthong, 8. diftong, tveljud. Diploma, S. diplom; patent; adelsbref. -Cy, 8. diplomati. -tie, a. diplo- matisk. -tist, s. diplomat, statsman. Dipped, a. guldfärgad. Dipper, 8. doppare; vederdöpare. Diptych, 8. register på biskopar och martyrer. Dire, a. förskräcklig, -ful, a. för- skräcklig, gruflig, faslig. -fully, ad. fasligt, -fullness, -ness, s. för- skräckelse, ryslighet, fasa, ohygglighet. Direct, a. rät, rak, direkt; öppen, tyd- lig, uppenbar, uttrycklig. -, V. a. rikta, syfta, sigta; anordna; styra, regera; beteckna; beordra, befalla, -lön, 8. riktning, syftemål; kosa, styrelse; adress; befallning, föreskrift; ledning. -ive, a. anförande; under- rättande, undervisande. -ly, ad. rätt; genast, strax; rakt, direkt; ut- tryckligt. -ness, 8. räthet, rakhet, riktning. -OF, S. direktör; anförare, styresman. - Ory, a. styrande, le- dande, regeiande. -, «. regel att ef- terfölja; direktorium. Direption, s. röfveri, plundring. DirgO, s. själamessa, liksång; klago- Dirigent, a. ledande, förande, [sång. Dirk, a. dolk. -, V. O. fördertva, skämma bort. Dirt, 3. orenlighet, träck, smuts; nedrig» het. -, V. a. smutsa, orena. -ily, ad. smutsigt, orent; skamligt. -iness, 3. orenlighet, osnygghet; oanständig- het. -y, a. oren, smutsig, osnygg; föraktlig; gemen. -, V. II. orena, smutsa; smäda, förtala. Diruption, S. bräckning, brytning. Disability, 8. oförmögenhet, svaghet; oskicklighet; laga förfall. -bio, V. a. göra oförmögen; förhindra; förstöra. -blement, 8, svaghet, oförmögenhet. Disabuse, V. a. bringa ur villfarelse; hjelpa till ritta. Disaccomodat||e, V. a. sätt* i bryderi. -ion, 9. oordning, oberedt till» b tänd. Disaccustom, v. a. afvinja. Disacknowledge. v. a. icke erkänna, förneka. Disacquaintance, 9. obekantskap. Disadorn, V. a. vanpryda. Disadvantage, s. skada, förlust, för- derf, oläglighet. -, V. a. skada, för- fördela. -OUS, a. skadlig; obeqväm- lig. - ously, ad. med förlust. -OUS* BOSS, 8. skada, oläglighet. Disadventur||e, 3. vidrig händelse. -OUS, a. olycklig. Disaffect, V. a. uppfylla med missnöje, -ed, a. missnöjd, otillfreds. -eduess, s. afvighet, vidrighet. -ion, 8. miss- nöje, afvighet; brist på nit för rege- ringen; obenägenhet. - ionate, a. illa sinnad. Disaffirm, v. a. fomeka. -ance, s, vederläggning, vägran. Disafforest, v. a. göra en kronans skog till allmänning. Disaggregate, v. a. skilja. Disagree, V. n. vara oense; icke stäm* ma öfverens, tvista, blifva oense, -able, a. stridig; obehaglig, förtretlig; oense, -ableness, 8. obehaglighet, -ment, 9. misshällighet, oenighet, stridigt sin- nelag; olikhet. Disallow, v. a. neka, ai.se såsom olaglig; ogilla, förkasta, fördöma, icke Disallowable Discoloration 103 bevilja, -able, a. otillåtlig, oijenlig. -ance, s. förbud. Disanchor, v. a. lyfta ankar. Disanimayte, V. a. döda, beröfva lif- vet; göra modfälld, afskräcka. * - tion, S. dödande; modstulenhet. Disannul, V. a. kassera, upphäfva, an- nullera, afskaffa. -ment, 8. afskaf- fande; upphäfvande. Disappear, v. n. försvinna, blifva osynlig. -ance, 8. försvinnande. Disappoint, V. a. svika; bedraga, narra; kullkasta, -ment, 3. besvik- ning; bedrägeri; brutet löfte; bedraget hopp. Disappreciate, V. a. underkänna. Disapprobation, 5. ogillande, miss- billigande. -Val, 8. missbilligande. -ve, V. a. ogilla, förkasta, missbilliga. Disarm, V. a. afväpna, göra värnlös. Disarrange, V. a. förvirra, bringa i oordning, -ment, 8. förvirring,- oord- ning. Disarray, 8. afklädning; oordning. -, V. a. afkläda; förvirra. [löshet. Disassiduity, s. efterlåtenhet, vårds- Disast||er, S. olycksstjärna; olyckshän- delse ; missöde. -, V. a. göra olycklig, bedröfva. - tOUS , a. olycklig; sorg- lig, bedröflig. -trousness, S. olyck- salighet. Disattention, 8. ouppmärksamhet. DisavOUCh, V. a. vägra; neka, frångå. Disavow, V. a. icke erkänna, neka, ogilla, -al, -ment, S. återkallelse, vägran, nekande. Disband, v. a. afdanka. -, v. n. skingras, upplösas. Disbark, V. n. stiga i land, gä i land. Disbelie[|f, s. misstroende, tvifvelsmål, otro. -V6, V. n. misstro, icke tro, tvifla, tveka. [bortjaga. Disbench, V. a. drifva ifrån sitt säte; Disblame, V. a. undskylla. Disbranch, v. a. qvista ett träd. Disburden, V. a. aflasta, afbörda, lätta; hugsvala, trösta. Disburse, V. a. utbetala, göra förskott, -ment, S. förlag; utbetalning, utgift, -r, £. utbetalaro. Disc, 3. T.' skifva. Discalceate, v. a. taga af skoma. Discandy, v. a. upplösa, smälta. Discard, V. a. utgallra; afskeda, af. danka. -ure, 8. afdankande, afsked. Discarnate, a. beröfvad kött, flådd„ Disease, V. a. afkläda. Disceptation, s. tvist. Discern, V. a. se, upptäcka, förmärka, känna, urskilja; öfverväga. -ible, a. synlig; tydlig. -ibieness, 8. syn- lighet, urskiljbarhet. -Ing, a. skarp, sinnig, upplyst. -, 8. förstånd, urskil. ning. - ment, 8. urskilning, omdö- meskraft. Discerp, V. a. stycka, frSnslita. -tible, a. som kan sönderslitas, -tion, 8. sönderrifning, frånskiljande. Discharge , s. afskjutande, lossande; salfva (af skjutgevär); smäll; afsked, afsättning; befrielse; löspenning; qvit- tens; fullgörande; privilegium. -, v. a. aflasta; frikänna; befria ur fängelse; släppa lös; afskjuta; betala, afbörda (sin skuld); fullgöra (sin plikt); af- skeda; utgjuta. -T, S. urladdare på en elektrisirmaskin; aflastare; betalare. Discide, V. a. sönderskära, dela. Discinct, a. utan gördel, oomgjordad; vårdslöst klädd. Discind, V. a. stycka, sönderskära. Discip||le, s. lärjunge; lärling. -, V. a. uppfostra; lära, undervisa. -lesllip, s. lärjungetillstånd, -linable, a. läraktig, -linableness, s. läraktig- het. -linarian, 8. en som älskar tukt och disciplin. -linary, a. hö- rande till undervisning, till disciplinen, -line, 8. undervisning; disciplin, tukt, aga; ordning; regel; bestraffning. -, V. a. uppfostra, lära; anordna; tukta, disciplinera. Disclaim, V. a. ej vidkännas, afsäga sig, förneka; afstå. Disclo||se, V. a. upptäcka; uppenbara; utkläcka. -ser, S. upptäckare. -sure, 8. upptäckt, yppande. Discoherent, a. osammanhängande, sammanhangslös. Discoloration, 8. färgens förändring; 104 Discolour Discriminable fläck; skada. - Our, V. a. taga ur färgen, göra blek. Discomfit, s. nederlag. -, V. a. drifva pä flykten, besegra, öfvervinna. -Ure, s. nederlag, förlust af ett fältslag. Discomfort, S. bedröfvelse, sorg, oro ; bekymmer; otreflighet. -V. a. be- dröfva; förtreta; betaga modet, -able, a. bedröfvad; otreflig. Discommend, V. <?.. lasta, tadla, ogilla, fördöma, -able, a. lastbar; värd att ogillas. -ablenCSS, 8. tadelvärdighet. -atlon, 8. tadel, förebråelse; skam, -er, s. tadlare, klandrare. Discommo||de, V. a. oroa, inkommo- dera, besvära, falla oläglig. -diöUS, a. oläglig, obeqväm, besvärlig. -dity, s, besvärlighet, obeqvämlighet, oläglig- het; skada. Discompo||se, V. a. bringa i oordning; förvirra, oroa, förarga. -sedness, -SUre, 8. oordning; oro, förvirring. Disconcert, v. a. förvilla, förbrylla; göra till intet, kullkasta. Disconformity, 3. olikhet, oöfverens- stämmelse; osämja. Discongruity, s. stridighet, oenighet, misshällighet. [skiljsmessa. Disconnect, v. a. åtskilja, -ion, s. DisCOnsent, V. n. icke stämma öfverens. Disconsolate, a. tröstlös, bedröfvad, utan hopp. -teness, -tion, s. tröstlöshet, förtviflan, nedslagenhet. Discontent, 8. missnöje; bedröfvelse, sorg, förtret. -, a. missnöjd. -, v. a. gör* missnöjd; förtreta, -ed, a. miss- nöjd , ledsen. -edly, ad. ogerna. -edness, -ment, s. otuifredsstai- lelse, missnöje, förtret; misshag. Discontinu||ance, -ation, s. afbrott, upphörande, hvila. -e, V. a. afbryta, icke fortfara, upphöra. -, V. n. förlora sammanhanget. -ity, 8. bristande sammanhang; ^söndring. Disconvenien||ce, S. olikhet, oenighet, otreflighet. -t, a. olik, otjenlig, oläglig. Discord, 8. oenighet, tvedrägt, oför- enlighet ; missförstånd; missklang (i musik). -, V. n. -wcs, oense, icke stämma öfverens, afvika. -ance, -ancy, s. oenighet; ©samstämmighet, -ant, a. oöfverensstämmande; falsk; oense; illa ljudande; förstämd, -antly, ad. pä ett oförenligt ell. stridigt sätt, -ful, a. trätgirig. DisCOUnsel, V. a. afråda, afstyrka. Discount, s. afdrag, afräkning, afslags diskont. -, v. a. diskontera; afräkna, afdraga. Discountenance, s. ovänlighet; för- akt. -, V. a. hindra; göra förvirrad, göra nedslagen, afskräcka; ogilla. Discourage, V. a. göra modfälld, skräma, afskräcka; förhindra; bedröfva. -, 8. modlöshet. -ment, 8. klen- modighet, försagdhet; afskräckande, afrädande, hinder, motständ. DisC0Ur||se, 8. tal, samtal; afhandling. -, V. n. tala, samtala, hälla tal; af- handla, argumentera. - SOT, s. talare, skribent. -sive, a. hörande till ett samtal; talande. Discourl|teous, a. ohöflig; oartig; ovänlig, grof. -teOUSnesS, S. ohöfiig- het, ovänlighet, grofhet. -tCSJ', 8. grofhet, oartighet, ohöflighet; missnöje. DiscOUS, a. bred, trind, vid, platt. Discover, v. a. upptäcka, uppenbara, göra bekant; biifva varse, hitta pä. -able, a. lätt att upptäcka, -er, 8. upptäckare. -y, 8. upptäckt, yppande, fynd, upptäckande. Discredit, S. vanheder, vanrykte, miss- kredit. -, V. a. vanhedra; sätta i misskredit, väcka misstroende för. -able, a. vanhedrande; som minskar förtroendet eller krediten. Discreet, a. förständig, förnuftig, för- sigtig, varsam, eftertänksam; ärbar, sedig. -ly, ad. varsamt. -ness, S. klokhet, försigtighet. Discrepan||ce, -cy, s. ätskiinad, olik- het; stridighet, -t, a. stridig, oense. Discre||te, a. särskild. -, V. a. skilja, afsöndra. - tion, S. klokhet, förstånd; försigtighet; godtfinnande, behag, -ti» onal, a. oinskränkt. -tion ally, ad. pä ett förnuftigt sätt; efter godt- finnande. -tive, a. afsöndrad. Discrimillnable, a. som kan frän- Discriminate Disgust 105 'skiljas. -nate, v. a. åtskilja, utmärka, urskilja; utvälja. -nately, ad. tyd- ligt, helt och hället, noga. -nateness, 8. utmärkt ätskilnad. -nation, 8. skilnad, tecken till ätskilnad. -na- tive, a. åtskiljande, utmärkande, ka- rakteristisk. -nOUS, a. farlig. DisCUlpäte, V. a. urskulda, frisäga. Discumb||ency, S. liggande (till bords); hvilande. -6T, V. a. befria, lätta. Discur||rent, a. obruklig, ogängse. -Sivé, a. löpande hit och dit; irrande, ostadig; öfvertygande, utförlig. - si- veness, s. utförlighet, -sory, a. förnuftig, logisk. DisCUS, 8. diskus, kastskifva. DisCUSS, V. a. granska, udersöka-, af- handla, nagelfara ( skära (en böld); sönderbryta. -ion, s. undersökning; granskning, forskning, öfverläggning; fördelning (af en svullnad). Discutient, a. upplösande, fördelande. Disdain, 3. förakt, smädelse; stolthet, högmod, öfvermod. -, V. a. förakta, försmå; afsky. -ful, a. föraktande, högmodig, spotsk. -fulnOSS, 3. förakt. Disease, 8. sjukdom, sjuklighet, opass- lighet. -, V. a. besvära; göra sjuk. -d, a. sjuk, opassiig. -dness, s. sjuklighet, bräcklighet. -ful, a. smitt- sam ; oroande, -ment, 8. obeqväm- lighet. Disedged, a. utan ägg, slö. 1 Disem||bark, V. a. fora i land, urlasta. -, V. n. landa, gä i land. - barrASS, V. a. bringa ur förlägenhet. -bar- rassment, S. befrielse, återlösande, -bodied, a. utan kropp, skiljd vid kroppen, flyttad ur kroppen. -body, V. a. befria frän krigstjensten. -bo- gue, V. n. utgjuta sig (om en flod); utflyta; utsegla ur ett trängt farvatten. -bowel, V. a. taga ut tarmarne. -broil, V. a. utreda, utveckla; hjelpa ur förvirring; bringa i ordning. Disen,[able, V. a. förtaga makt, göra oduglig, sätta ur ständ. -Chant, V. a. befria ifrän en förtrollning. -courage, v. a. afskräcka; göra modfälld. -CUm> ber, ■ V. a. befria, lätta; aflasta. -cumbrance, 8. befrielse, lättnad, -gage, V. a. afsöndra; göra ledig; befria ifrän hinder; frisäga frän nägon förbindelse, -gaged, a. ledig, fri för. -gagedness, s. frihet, obundenhet, ledighet. - gagement, s. befrielse frän en förbindelse; ledighet. -UOble, V. a. fräntaga én adeÄkapet -roll, V. a. utstryka. -tangle, V. a. upplösa, utveckla, göra lös, befria. -terre, V. a. gräfva upp ur jorden. -thral, V. a. befria, sätta i frihet. -throne, V. a. stöta frän tronen, afsätta. -trance, V. a. uppväcka frän en dvala. Disespouse, V. a. återtaga sitt löfte om äktenskap. Disest||eem, v. a. vanvörda, förakta. -imation, s. vanvördnad, förakt. Disfan cy, V. a. ej tycka om. Disfavour, 8. ogunst, onäd; ohöflighet; fulhet. -, V. a. missgynna. Disflgu||rati01i, 8. vanställning, för- ställande. -re, V. a. vanskapa, van- ställa, stympa, göra lytt. - remOnt, S. vanskaplighet. Disforest, V. a. uthugga en skog. Disfranchise, v. a. borttaga privile- gier. -ment, 8. beröfvande af val- rättighet etc. Disfurnish, v. a, borttaga möbler; beröfva, afkläda, blotta. Disgarnish, v. a. blotta en fästning pä kanoner. Disglorify, V. a. beröfva ära; vanära. Disgorge, v. a. spy ut, kasta upp. i Disgra||ce, 8. ogunst, onäd; vanheder, skam. -, V. a. vanhedra; betyga sin onäd; förvisa. -Ceful, a. skymflig, vanhederlig, skamlig. - COnesS, 3. skymf, skam. -ciOUS, a. ogunstig, onädig, oblid. Disgregate, v. a. skingra. Disgui||se, 3. förklädning; förställning. -, V. a. förkläda, förställa, bemantla, dölja. -sement, 8. förklädning, maskering. -sing, 8. maskerad, for- - klädning; förställning. Disgust, 3. afsmak, leda, vämjelse, afsky; missnöje. - ,V. a. förorsaka afsky / 106 Disgustful Dismember väcka vämjelse; väcka missnöje, -ful, a. osmaklig, motbjudande, äcklig, -fulness, 8. vämjelighet, osmaklighet. -ing, a. äcklig. Dish, s. fat, kopp; rätt, anrättning. to - (up), v. a. lägga upp maten; alå på en fat ell. i en kopp; anrätta. -Wash, 8. diskvatten, skulor, -wa- ter, s. diskvatten. Dishabit, v. a. drifva bort ifrån ett ställe. Disharmonious, O. icke öfverens- stämmande, -ny, 8. missljud; miss- hällighet, oenighet. Dishearten, V. a. ■ afskräcka; göra i modfälld, nedtrycka. Disher||ieon, S. förklarande för arflös. -it, Disheir, v. a. göra arflös. Dishevel, V. a. slå ut håret oordent- ligt kring axlarne. -led, a. med utslaget hår. Dishonest, a. oärlig; oanständig; okysk; skymflig, vanhederlig. - UCSS, -y, 8. skälmstycke, bedrägeri ; trolös- het; otukt, okyskhet, liderlighet. Dishonour, 8. vanheder, blygd, skam- fräck; förebråelse. -, V. a. vanhedra, skända; kränka (en mö), to - a till, Vägra att acceptera en vexel. -able, .Q, vanhedrande, skamlig, gemen. -ableness, 8. oärlighet, vanheder, -ably, ad. på ett gement sätt, -er, 8. äreskändare. Dishumour, 8. elakt lynne, tvärhet Disimprove, V. a. försämra. -ment, 8. förfall, förvärring. Disincarcerate, v. a. befria ur fän- gelse. Disincli||nation, 8. obenägenhet, ovilja, -ne, V. a. göra obenägen; väcka misshag. Disincorporate, v. a. afsöndra, skilja. Dlsingenu||ity, S. oredlighet, förställ- ning, falskhet -OUS, a. trolös, falsk; förställd; förslagen. -OUSneSS, 8. . oredlighet Disinhabited, a. obebodd. Disinherison,«. arflösgöreisc. -rit, •v. a. göra arflös. Disinter, V, a, uppgräfva, upptaga ur en gyafc j Disinterest, 8. oegennytta, opartiskhet -ed, a. oegennyttig, opartisk, -ed» Hess, 8. oegennytta, opartiskhet; Disinure, v. a. afvänja. liisinvijjtation, 8. återbud. -te, v. d, ge återbud, kontramandera. Disjection, 8. nedslagenhet. Disjoin, V. a. åtskilja, söndra, upplösa, taga sönder. [stycka, Disjoint, v. a. vrida, draga ur led'; Disjudication, 8. dom, utslag. Disjunct, a. afsöndrad,frånskiljd. -iOEs 8. löstagning, afsöndring. -Ive, a. åtskiljande, söndrande. Disk, 8. diskus; skifva. Diskindness, S. kallsinnighet, ovänlig, het; otjenst, oförrätt, skada. Dislike, 8. misshag, alsmak, missnöje. -, V. a. ogilla, hafva afsmak för; tadla; icke tycka om. -ful, a. obenägen, vidrig. -n, V. a. göra olik, -ness, 8. olikhet, -T, 8. tadlare, klaridrare. Dislimb, v. a. slita lem ifrån lem. Dislimn, V. a. utplåna, utstryka. Disloca||tte, V. a. förrycka; bryta ur led. -tion, 8. förryckning; vridning ur led. Dislodge, V. a. drifva, bära, förlägga på ett annat ställe, förjaga, to - a camp, rycka upp ett läger, to -* a stag, drifva upp en hjort. Disloyal, a. trolös, förrädisk; obe. ständig. - ty, S. trolöshet, förräderi, obeständighet. Dismal, a. bedröflig, taörk, gruflig, förskräcklig, faslig. -nOSS, 8. för* skräckelse; bedröfvelse; elände. Dismantle, v. a. aftaga manteln; af* kläda; nedrifva, rasera, rifva ner fäst, nings verken. [blotta. Dismask, v. a. taga masken ifråt^ Dismasted, a. utan master. Dismay, 8. räddhåga, skrämsel; ned* slagenhet. -, V. a. förskräcka, af- skräcka. -OdneSS, 8. nedslagenhet, fruktan. Disme, 8. tiondedel, tionde, Dismember, v, a, »tycka, fråmiita, afskära en lem. Dismiss Displosion 107 Dismiss, V. a. afskeda, frigifva. skicka bort; förvisa, lepma. -fil, S. afsked, bortskickning. -lon, S. afsked, bort- skickning; entledigande. Dismount, V. a. kasta af (en hästen); fömagla (en kanon). -, V. n. stiga af hästen; sitta af. Disnatur||alize, tz. a. beröfva burskap; anse säsom utländning. -ed, a. onaturlig, grym, känslolös. Disobedience, s. olydnad, ohörsam- het. -edient, a. ohörsam, olydig. -edlentness, 8. motspänstighet; olydnad. - ey, v. n. neka lyda, vara »hörsam; öfverträda lagen. Dlsobli||gation, «. ohöflighet; miss, nöje, förtret; otjenst. -gatory, a. befriande frän obligation, -ge, V. a. förolämpa; neka göra nägon tjenst. -gingness, s. ohöfligt uppförande. Disorb, V. a. bringa ur omloppskretsen. Disorder, 8. oordning; förvirring; oro; oskick; opasslighet, sjukdom; oordent- llghet; sinnesoro. -, v. a. ställa i oordning, förvirra, störa, oroa; förtreta, -ed, a. oordentlig; liderlig; sjuk. -edness, 5. förvirring. - ly, a. för- virrad, oordentlig; upprorisk; liderlig. Disordinate, a. oordentlig. Disorganize, v. a. förstöra, upplösa. Disown, V. a. neka, icke .erkänna; förkasta. Dispun||d, v. a. utbreda; utspänna, -sion, s. utspänning. Dispara||ge, V. a. förakta, lasta, be-, handla med förakt; tala föraktligt om. -gement, 8. förnedring, förakt, skymf; giftermäl med en af lägre ständ. -gingly, ad, föräktligen. Dispar||ates, 3. pl. ting som aldrig kunna jemföras. -ity, 8. olikhet; missproportion; ojemnhet. Dispark, v. a. nedrifva stängslet kring en park. Dispart, V. a. dela, afsöndra, klyfva, skilja. -, 8. T. sigte, visir; kaliber. Dispassion, 8. känslolöshet, samvets- lugn. -ate, -ed, O- allvarsam; kall, lugn; fri frän passioner. Dispatch, V. a. hMUe »kynda, förrätta fort; aSäzda, döda. -, V. n. skynda sig* -, 8. aflärdanda; snällhet, snabbhet, hastig verkställighet; depesch; kurir. -ful, a. snabb, skyndsam, oförtruten. Dispel, v. a. fördrifva, bortdrlfva, förjaga, skingra. Dispence, 8. kostnad, slöseri. Dispensable, a. som kan tilllätas ell. undantagas. - ary, a. hus- och res- apotek; laboratorium. -atlon, 8. utdelning; frikallelse, dispensation, undantag; tillredning af medikamenter. -atOl', S. utdelare, förvaltare. - atory, 3. farmakope. -O, 3. tillätelse; un- dantag. -, V. a. utdela; tilläta, fri- kalla; ursäkta; undantaga, befria, -er, 8. utdelare. Dispeople, V. a. föröda, utblotta pä folk. Dispetge, V, a. utbreda; bestänka. Disper||se, V. a. förströ; förskingra; sprida; fördela. -, v. n. skingras, förströs. - sedly, ad. förvirradt, hit och dit. - sedness,- S. sönderdelning, förskingring; förströelse. -sion, 8. förströelse, kringspridning, förskingring. Dispirit, V. a. göra modfälld; för- trycka ; afskräcka, nedslä. - CdneSS, 8. nedslagenhet, modlöshet. Dispiteous, a. obarmhertig; knorrisk. Displace, V. a. flytta frän sitt rum, rubba, deplacera; afsätta. - BCy, 8. ohöflighet; misshag, missnöje. Displant, V. a. plantera ut, upprycka, fördrifva. -ation, 8. omplantering, flyttning; utdrifvande. Display, 8. förklaring; exposition, framställning; äskädande; utveckling. -, V. a. utbreda, utveckla, uttyda, visa, förklara, lä ta se. Displea||sance, s. misshag, -sant, a. oangenäm, obehaglig, förolämpande, fortretlig. -Se, V. a. förtörna, uppreta; misshaga, stöta. -singness, 8. miss- hagligt uppförande; obehaglighet, -su- re, 3. misshag, missnöje; förtretlighet; sorg; onäd; vrede. -, V. a. misshaga, förtörna, förolämpa. Displo!]dö, V. a. spränga sönder, -sion, «. knaU, bråk. 108 Dispoil Dissect Dispoil, V. d. beröfva, plundra. Disport, S. spel, lek, lustbarhet, tids- fördrif. -, V- a. roa, förlusta, för- drifva (tiden). -, V. n. skämta, jollra. Disposable, a. disponibel, som kan disponeras, -al, s. anordning, in- rättning; bestyr ; regering, förvaltning, disposition. -e, s. böjelse. -, V. a. disponéra, förvalta; ställa i viss ord- ning ; förordna om; förmå, beveka; bereda, tillreda; betjena sig af; an- vända; gifva bort, to - of in ma- Tiage, gifta bort, to - of, förordna om. to - of one, göra sig af med någon, to - of a house, hyra ett huS. -ed, a. förordnad; färdig, disponerad, hågad, sinnad; benägen. - Of, såld, föryttrad, -er, 8. för- valtare. -itiOU, s. inrättning, be- skaffenhet; böjelse för något, disposition, sinnelag; tillstånd. -itive, a. dispo- nerande , förberedande; användande. -UTÖ, 8. böjelse; sinnelag. Dispossess, v. a. drifva ifrån sin be- sittning, afsätta. -lon, e. fördrifning, afsättning. Disprai||se, 8. tadel, klander, vanära, .förevitelae. -, V. a. tadla, förakta, lasta, klandra. -sible, a. tadelvärd, lästelig. Dispread, V. a. förströ, kringsprida, skingra. Disprize, V. a. undervärdera, nedsätta. Disproflt, s. förlust, skada, -able, a. onyttig, menlig, skadlig. Disproof, S. vederläggning; ogillande. Disproportion, 8. olikhet, oöfverens- stämmelse, ojemnhet. -, v. a. bringa ifrån sitt rätta förhållande; göra olik, röra tillsammans, -able, - al, -ate, -ed, a. ojemn, olik; icke passande. Dispro[|vable, a. som kan ogillas eller vederläggas. -ve, V. n. vederlägga; ogilla, motsäga, öfvertyga om fel. Dispunishable, a. ostrafBig. Dispurvey, v. a. beröfva, blotta. Disputable, a. stridig, tvistig. -city, B. trätsamhet., trätgirighet. -Ht, 8. tvistare; vederläggare. -, a. stridande. -tion, s. disputation, ordvexling; lärd tvist. - tious, - tive, a. trätosain, grälaktig. Dispute, 3. ordvexling, tvist, disput. -, V. a. bestrida, täfla. -, v. n. disputera, ordvexla, träta. -less, a. ostridig; otvifvelaktig, oemotsäglig. -r, 8. en som disputerar. Disqualification, S. oduglighet, otjen- lighet, oskicklighet, -fy, V. a. göra oduglig ell. oförmögen, sätta ur stånd; betaga en rättighet. Dis quantity, v. a. förminska. Disquiet, a. orolig, bekymrad. -, t. oro, sorg, bekymmer. -, V. a. oroa, förtreta, besvära, pläga. -ly, ad. oroligt. -ness, -ude, s. oro. Disquisition, s. undersökning, forsk- ning, afhandling. Disrank, v. a. bringa ur ordning, för- virra ; nedsätta i rang. Disregard, s. förakt, försummelse, van- vårdnad, vanhedrande. -, V. a. för- små , förakta, icke bry sig om, anse för ringa, -fill, a. cfterlåten; för- aktande, vårdslös, försumlig. Disrelish, 5. elak smak, vämjelse; misshag, vedervilja. -, v. a. göra äcklig; icke tycka om, ogilla. _DIsrepu| [table, a. ärerörig, vanheder- lig; skändlig. -tation , s. skam, vanära, vanrykte. -te, S. nedrig karakter; slätt anseende. -, V. a. vanrykta, bringa in elakt rykte. Disrespect, 8. ohöflighet, bristande akt- ning. -, V. a. förakta, vanvörda, vara ohöfiig emot. -ful, a. ohöflig, plump, grof. [blotta. Disrobe, V. a. aftaga rocken; afkläda. Disroot, V. a. utrota, upprycka med rötterna. Disrupt, a. söndrig, sprucken. -lon, 8. söndring; skilnad; spricka. -UIC, V. a. bryta,- bråka, bräcka. Dissati8||fa.ction, s. missnöje, miss- hag ; o tillfredsställelse. -factoriness, 8. otillfredsställelse, -factory, a. obehaglig, otillfredsställande, -fled, a. oroad; missnöjd, -fy, V. a. göra missnöjd, förtreta, icke tillfredsställa. Dissect, V. G. anatomisera, sönderdela j Dissection Distention 109 Uppskära ett lik. -ion, 8. sönier- skäring, anatomisering. Disseiz||e, v. a. drifva frän sin egen- dom ; beröfva. -ee, 8. en som är Rrdrifven frän sin egendom. -in, 8. T. beröfvande af nägons rätt. -Or, 8. en som fördrifver en annan frän sin egendom. ®äSSembi||e, v. a. dölja, bemantla. -, V. n. förställa sig; skrymta; hyckla, -er, 8. skrymtare, hycklare, -ing, a. lätsad, förställd, -ingly, ad. skrymtaktigt. Hisseininallte, V. a. utsä, kringsprida, strö omkring. - tion, 8. säning; ut- bredning, kringspridning. -tOT, 8. säningsman; kringspridare. Dissensi||on, s. oenighet, misshällighet, tvedrägt,. missförständ. -OUS, a. trät- girig, grälig, stridig. Dissent, 3. oöfverensstämmelse, oenig- het, stridighet; olika tänkesätt. -, V. n. vara af olika mening; icke komma öfverens. - aneous, a. misshällig; oense, stridig. - aneousness, 8. vi- drighet, stridigt tänkesätt. -er, S. en som är af olika mening, kom icke är af den herrskande religionen. -lent, . a. afvikande, stridig. Dissertation, 8. afhandling, tal. Disser||ve, V. a. skada, förfördela. -Vice, 3. otjenst, nackdel, skada, -viceable, a. orätt, skadlig. Dissettle, V. a. rubba, förvirra. Dissever, V. a. fördela, ätskilja, klyfva. Dissidence, 8. oenighet, tvedrägt. Dissilien[|ce, 3. sprickning, sönder- springning. -t, a. sprickande. Dissimilar, a. olik, olikartad, -lari» ty, litude, 3. olikhet, ätskillighet. Dissimulation, 8. förställning, hyck- leri, skrymteri. Dissipa||ble, a. som lätt kan försking- ras. -te, V. a. förströ; förskingra, förslösa, fördrifva. -ted, a. slösande, liderlig. -tion, 8. förslösning; lätt- sinnighet, liderlighet. Dissocia||ble, -1, a. osällskaplig, oum- gängsam. -te, V. a. skilja, afsöndra. Dissolubility, 8. upplöslighet; smält- barhet. -ble, a. upplöslig. -to, a. liderlig, lösaktig, utsväfvande. -te» ness, S. liderlighet, fräckhet, lösaktig- het. -tion, 8. upplösning; söndring, förskingring; skiljsmessa; död; förderf; afskedande. Dissolvable, a. upplöslig. -ve, v. a. upplösa, skingra, ätskilja, förstöra; frigöra; utveckla; afskeda; smälta. -Vent, a. upplösande, smältande. -, , 8. upplösnulgsmedel. -vible, a. lätt- smält, lätt upplöst. Dissonan||ce, -cy, 8. dissonans, miss- ljud; misshällighet. -t, a. misslju- dande , stridig; icke öfverensstäm- mande. DxsSHö||de, V. a. afräda, afstyrka. -Slon, 8. afrädande, afstyrkande. '-sive, a. afrädande. -, 8. afrädande skäl, bevekelsegrund emot. DisSUllder, V. a. afsöndra, Stskilja. Dissyllable, 8. tvästafvigt ord. Distaff, 8. slända^ rockhufvud. -thistle, 8. spindelört. Distain, 8. fläck; äckel. V. a. be- fläcka, besudla, besmitta. Distan||ce, 8. afständ, rymd, aflägsen- het, häll. -, V. a. aflägsna; lemna efter sig, lemna ur sigte, satta pä ett visst afständ. -t, a. aflägsen, fjerran be- lägen; otydlig; varsam. Distast||e, 8. afsmak, äckel; afsky, misshag, missnöje. -, V. a. gifva elak smak; afsky; förarga, förtreta, förolämpa. -eful, a. äcklig, osmak- lig; stötande, förtretlig. - efulness, 8. äckel, vämjelse. -tve, a. äcklig, vidrig, osmaklig, motbjudande. Distemper, s. krankhet, sjukdom, plä- ga; elakt lynne; vattenfärg. -, V. a. pläga, oroa, förarga, -ate, a. omätt- lig, öfverdrifven.- -ature, 8. omätt- lighet; sinnesoro, -ed, a. krank, sjuk; förstört, -ing, a. Tusgifvande. -, 8. vattenfårgmälning. Disten||d, v. a. utsträcka, utvidga, ut- spänna. -sible, Cl. utvidgelig, ut- tänjelig. -sion, s. uttänjning. -t, 8. utsträckning. -tion, s. utsträck- ning, utvidgning; vidd. 110 Disterminate Diverge Distermina||te, v. a. åtskilja, söndra, -tion, 8. afsöndring. Disthronize, V. a. afiätta, Stöta från Distich, s. distikon. [tronen. Distil, V. a. drypa; distillera. -, v. n. droppa, rinna sakta. - lable, a. som kan distilleras. -lation, 3. distille- ring. - latory, a. hörande till di- stillering. -ler, 8. distillatör. -lery, 8. distillerkonst; bränvinsbränneri. Distinct, a. åtskild, tydlig, klar, be- griplig; utmärkt. -ion, s. åtskil- nad, skilnadstecken, skiljemärke; di- stinktion, företräde; urskillningskraft. -ive, a. åtskiljande, utmärkande; skarpsinnig, som kan åtskilja. -ively, ad. tydligt, klart. -ness, 8. tydlig- het, urskillning. Distinguish, V. a. åtskilja, utmärka, beteckna; urskilja; göra känd, -able, a. som kan åtskiljas; aktningsvärd. -ableness, 8. åtskilnad; aktnings- värdhet. -ment, 8. åtskilnad. Distorsion, 8. vridning. -t, v. a. vrida, vränga, vanställa. -tion, 8. vridning på sned, ryckning, vrängning. Distract, V. ä. frånskilja; störa-, för- virra, åstadkomma oreda, göra galen, -ed, a. tankspridd; rubbad, galen, förryckt, vansinnig; söndrad. -edly, ad. galet, förryckt, förvirrad t. - ed- neSS, 8. vansinnighet, förvirring, -er, 8. förstörare; störande; förhinder.-lon, 8. söndring; tankspriddhet, förvirring, oreda; vansinnighet. -ive, a. för- virrande. Distrain, V. a. borttaga, utpanta, ar- restera; belägga med qvarstad. -er, 8. utpantare, exekutor. -t, 8. pant- ning, utmätning, beläggning med qvar- stad. Distraught, a. galen, förryckt. Distress , 8. qvarstad, seqvester; nöd, elände, bekymmer. -, V. a. förfölja lagligen; belägga med qvarstad; be- dröfva, göra olycklig, bringa i nöd. -ed, a. bedröfvad, olycklig, eländig. Distribute, V. a. utdela, fördela. -tedneSS, 3. ångest, nöd, bryderi. -tion, 8. utdelning; al mosa. -tive, a. utdelande. -tivenCSS, S. gifmild-i het, välgörenhet. -tor, 8. utdelare. District) 8. distrikt, domsaga; trakt, krets, område. Distrust, 8. misstroende, misstanke. -, V. a. misstro, misstänka, icke tro. -ful, a. misstrogen. -fulueSS, misstanke; misstrogenhet. Disturb, 8. oro, förvirring. -, V. a. förstöra; förvirra; störa , afbryta» -anCÖ, 8. oordning; förvirring; upp. ror. -er, 8. forstörare_, fredstörare, upprorsstiftare. Disunillon, 8. oenighet, tvedrägt. -te, V. a. åtskilja; stifta oenighet. -, V. n, falla sönder; blifva oense, -ty, vänskapsbrott, afsöndring; oenighet. Dlsu||sage, -se, 8. afvänjande; obruk- lighet. -86, V. a. äfvänja; bortlägga, upphöra att bruka. Disva|jluatiOU, s. misskredit; nedsät- tande i värde. -lue, V.. a. nedsätta, sätta för ringa värde på, förakta. DisvOUCh, V. a. motsäga. Diswittea, a. vanvettig. Ditation, 8. riktande. Ditch, 8. dike, graf. -, V. a. dika, göra diken ell. grafvar. -et, 8. gräf. vare, dikare. Dition, 8. område; distrikt; län, Dittander, s. krasse. Dittany, 8. stjelkborre (ört). Dittied, a. sångbar; pungen; satt l Ditto, ad. dito, lika. [musik. Ditty, 8. sång, visa. -, V. n. sjunga; qvittra. Diuretic, -al, a. urindrifvande. Diurnal, 8. dagbok. -, a. daglig. -ly, ad. dagligen. Diuturnity, 8. långvarighet. Divan, s. divan. Divaricate, v. a. afdela, klyfva. V. n. vara dalad. -tion, s. afdel- ning, afsöndring, olikhet i meningar. Dive, V. n. dyka, intränga djupt i. -, V. a. utforska. Divel, V. a. afsöndra, frånskilja. -licato, V. a. rycka, lugga. Diver, s. dykare; dykfågel, lomvia. Diverge, V. n. sprida sig, skilja sig Divergence Dodder 111 afvika. - nC6, 8. afvikande. - nt, a. som sprider sig åt; gående från hvarandra.' iDiverS, 3. pl. många, flera, 'åtskilliga. -e, a. åtskillig, särskild, olik, mång. faidig. -ification, s. förändring, ombyte, omvexling. -ify, v. a. för- ändra, ombyta; variera. - ion, s. afböjning ifrån något; tidsfördrif, nöje; diversion (i taktiken). - ity, s. åt- skilnad, olikhet, omvexling; mångfal- dighet. -ive, a. roande, lustig. -ly, ad. på olika sätt. Divert, V. a. afböja, afvända, frånvän- da; förlusta, underhålla, roa; omvän- da; förstöra. - icle, s. sidoväg; om- svep, undflykt. -ing, a. roande, an- genäm, nöjsam, lustig. -, 8. tidsför- drif. -ingness, 8. nöje, veder- qvickelse. - ive, a. nöjsam, lustig; roande, underhållande, -ize, v. a. förlusta, förnöja, roa, fägna. -ize- ment, 8. förlustelse, nöje, tidsfördrif. Divest, V. a. (of) beröfva, afkläda, fråntaga. -ure, S. afläggning, af- klädning. Divid||able, a. delbar, -e, V. a. dela, skrifta; indela; stycka; dividera, -end, e. dividend; lott, andel, -er, 8. de- lare; divisor, qvot; delskifva. -ual, a. delbar; delägande. Divinajtion, s. spådom, förutsägelse. -tory, a. spådoms-, spåmans-. Divine, a. gudomlig, sublim, himmelsk; spående. -, s. teolog, andelig man, prest. -, V. a. spå, säga förut; för- moda. -ly, ad. gudomligt. -ness, s. gudomlighet, höghet, härlighet. -T, 8. spåman. -reSS, 8. spåqvinna, pro- fetissa. (dykareklocka. Diving, 8. dykning, dykeri. -bell, 8. Divining-rod, s. slagruta. Divinity, s. gudom, gudomlighet; gud; ' teologi. Divisibility, 8. delbarhet. -ible, a. delbar. -ibleness, 8. delbarhet, -lon, 8. delning, indelning, afdel- ning; tvedrägt; division. -OF, S. delare, divisor. Divorce, a. äktenskapsskilnad. -, V. a. gifva skiljebref; skilja ät; med våld frånskilja. -ment, 8. äktenskaps- skilnad. Divul gation, 8. utspridande. -gOt V. a. utsprida, kungöra, upptäcka. -SlOn, 8. bortplockning. Dizen, V. a. pryda, smycka. Dizz, v. a. förvåna, sätta i förundran. -ard, 8. dåre, narr. -iness, s, svindel, yrsel, svimning; Janklöshet. -y, a. fallen för svimning; yrslande; obetänksam, tanklös. -, V. a. orsaka svindel, göra yr. Do, S. göromål, förrättning; oväsende, buller, stoj, to do his do, göra allt hvat möjligt är. -, V. a. & n. göra, uträtta, verkställa; mS. to - away, borttaga, utplåna. - hut come! kom baral to - meat, tillaga kött, koka kött, to - of, aftaga. to - on, påsätta, på&Jäda. to - open, öppna. to - over, öfverdraga, öfverstryka, betäcka, to - up, lägga tillsammans. how - you -? huru mår nit Do-all, 8. en allt i allom. Doci||ble, -le, a. läraktig; lydig, böj- lig. -lity, -bleness, s. läraktig- het; lydnad, villighet. Dock, s. stubbad svans; ett kort stycke; skafgräs; skeppsdocka. -, V. a. stubba, stympa, minska, to - a ship, docka, köl hala ett skepp i dockan, -et, 8. utdrag; faktura; tullsedel; skriftlig befallning. DOCk-yard, s. skeppsvarf. Doctor, S. doktor; läkare, medikus. -, V. a. bota; läka; kurera. -al, a. doktors-. -, 8, doktorsmantel. -ate, -Ship, s. doktorsgrad; doktorat. -ess, 5. doktorinna. Doctri||nal, a. lärorik, undervisande, lärande, -ne, 3. lärdom, lära; grund- sats, maxim. Document, 8. föreskrift, undervisning, anvisning; dokument, -al, a. under- visande, lärande. - ary, a. på ur- kunder grundad, autentisk, fullviss. -ize, V. a. underrätta, undervisa. Dodded, a. kullig. Dodder, 8. humlebinda (ogräs). 112 Doddle Dominate Doddle, V. n. tulta, gä ostadigt. Dodecagon, s. tolfkant. Dodge, V. n. bruka list ell. undflykter; löpa hit och dit; vara ombytlig. -r, 8. bedragare. -ry, a. ränker; van- Doe, 8. räget; dofhind. [kelmodighet. Doer, 8. görare, förrättare. Doff, V. a. aftaga, afkläda, blotta; lägga af. Dog, 8. hund; hanen af ätskilliga djur. -, v. a. spära upp, utspana, -berry, 8. kornelbär. -bolt, 5. gröpe; af- skrap, strunt, -briar, 8. nypon. -Cheap, a. för ett lumpet pris, -collar, 8. hundhalsband, koppel, -days, 8. pl. hunddagarne, rotmäna- den. -draw, 8. ertappande af en tjufskytt. -fish, 8. haj; själ, sjö- kalf. -fly, 8. ledsnut. -fox, 8. räfhanc. -gish, a. hundvulen, fä- aktig. -hearted, a. grym,' elak, -hole, 8. hundkoja, fänghäl, tjufhäl. -kennel, 8. hundkoja. -ly, ad. hundsk, gemen, nedrig. -rOS6, 8. nypon, nypetorn. - S-ear, s. hundöra, darrgräs; veck pä bladen i en bok. -s-grass, 8. hundexing. -s-sleep, 8. förställd ell. lätsad sömn. -S-meat, 8. afskräde (af kött). -8-Star, 8. Sirius, hundstjärnan, -teeth, s.pl. ögontän- der, hundtänder. -tick, 8. hundlus. -tired, -weary, a. särdeles trött, ut- mattad. -trick, 8. skälmstycke, fult strek. -trot, 8. -hundtraf; lätt traf. ; - vane, 8. Qäderbuske; hattsnodd; ; T. förkliokare, spanjor. -watch, s. T. hundvakt (frän midnatt till kl. 4 om morgonen), -weed, 8. puijolök. -lW00d, S. kornelkersbärsträd.1 Dogged, a. surmulen, tvär, ledsen, hundvulen; envis. -ly, dd. förtret- ligen, förtrytsamt; envist, tredskt -Hess, 6. vresighet, butterhet, tvär- het; envishet. Dogger, 8. doggerbät (enmastadt fartyg). Doggerely a. .dålig, usel. -, S. knit- telvers, rimkläperi. Dogma, 8. dogm, antagen lärosats. -tical, a. dogmatisk; myndig och befallande. -ticalueSS,s.myndighet; befallande ell. afgörando sätt att talä, -tist, 8. en aom atöder ain mening pä dogmer; en aom djerft och päfluget dömer öfver allting. -tlze, v. n, stöda sig pä antagna lärosatser; tala ur en myndig ton. Dolly, a. ett slags ylletyg; smä bordduk, Doing, a gerning, handling; händelse; uppförande; oväscnde, buller, jolly -, lustbarhet. -, a. görande, 'tis a -> det är under arbete. Dolt, Doitkin, s. rundstycke, halföre (holländskt kopparmynt). Dolo, 8. bekymmer; veklagan; utdel* ning; andel, lott; almosa; ett kok stryk; äker-ren; betesmark. -, V. a. gifva, utdela (almosor). -bote, 8. er- sättning for sveda och värk, -fill, fit. sorgfull, bedröflig, bekymmerfull; jem- merlig, klagande, -fulness, -SOjne» negs, 8. bedröfvelse; klagan. -Stone, S. rämärke. [husartröja. Doliman, 8. ett slags kort turkisk kappa, Doll, s. docka, swivel dolls, maijo- netter. [mynt). Dollar, s. dollar,- daler (amerikanskt Dolor||ific, a. smärtande. -OUS, a. smärtsam, plägsam, sorglig. Dolour, 8. smärta; grämelse, bekyin- mer, sorg. Dolphin, a. hafsvin, delfin. Dolt, 8, töfe. dumhufvud, luns. -ish, a. dum, plump. -ishness, 8. dum- het, tölpaktighet, grofhet. Domable, a. tämjelig, tämbar. Domain, S. välde; gods, egendom; do« män, dominialgods. Dome, 8. dom; ansenlig byggnad; ku- pigt tak ell. torri. Domestic, a. huslig; privat, enskild; inhemsk; hemtamd. -, 8. husfolk; tjensthejon, husdräng, huspiga. - ate, V. a. göra huslig, göra förtrolig, fa- miliarisera. Domicil, s. hemvist, boning, -ed, a. boende, bosatt. -iato, V. a. göra inhemsk, tärna; domicilera (en vexel). Domify, v. a. täma. Dominant, a. herrskände, rädande. -ate, V. a. & n. regera, styra; herrska., Domination Doublenatured 113 nation, 8. herradöme, välde; ty- Xnni; öfverherrskap (en engla-grad). > ative, a. regerande, rådande; myn- <3ig, befallande. -ator, 8. öfverherre; fV. vigtigaste stjärnan (vid en födelse- Utund). -eer, V. n. herrska som despot; spela mästare, göra sig till; befalla öfver. -ical, 8. söndag. -, a. söndags . .. the - letter, sön- dagsbokstafven. - ican, s. domini- . hanermunk. -ion, s. herrskap; land, rike; öfverherrskap (engla-orden). Domino, 8. domino. - 68, 8. pl. do- minospel. Don, 8. herre (titel af en spansk adels- man). -, V. a. bekläda, taga på sig. Dona||ry, 8. skänk till heligt bruk, -tion, 8. gåfva, föräring; gåfvebref. Done, p. & a, färdig; kokad. -, i. topp, må ske! Donee, 8. person som fått en donation. Don jon, 8. tom, fängelse. Donkey, 8. åsna; dum menniska. Don't, förk. af do not. Donzel, s. page. Doodle, s. fjesk, lätting, gatstrykare. Doom, 8. dom, utslag; yttersta domen; öde; forderf. -, V. a. döma, fälla till straff; befalla, beordra. -book, 8. engelska jordboken. -fill, a. olyck- lig. -man, 8. domare, skiljesman; skriftfader. -'S*day, 8. rättegångs- dag; yttersta dag. Door, 8. dörr, port, doots, pl. hus. next tätt bredvid, -bar, 8. port- stängel, portrigel, bom. - Case, S. dörrkarm. -cheek, -post, S. dörr- post, dörrträ, -guard, 8. fingerplåt på dörrar. -hook, 8. dörrhake, -ing, 8. dörrkarm, -keeper, 8. portvaktare. -knocker, 8. portham- mare, portklapp, -pull, s. klock- sträng vid portar. -Sill, 8. tröskel. -Stead, 8. ingång i dörren. Dorado, 8. guldfisk. Doree, 8. silfveröga (fisk). Dorian, Doric, a. dorisk. Dorm||ancy, s. ro, stillhet, sömn, -ant, a. sofvande; hemlig; lutande, sned, -ant, -ar, 8. tvärbjelke; vindsfönster. English-Swedish, Diet, -itive, a. sömngifvande. -, 8. sömn- gifvande medel. -itory, 8. sofrum; * begrafningsplats, kyrkogård. Dormouse, 8. hasselmus, skogsmus, Dorn, 8. rocka (fisk), -hound, 8. ett slags haj. [af en. Dorr, V. a. göra förbluffad, göra narr Dorr, 8. vattenbi, drönare, humla. Dorrer, 8. sömnaktig menniska. Dorsel, Dorser, 8. dragkorg, bårhake, kar. Dorture, 8. sängkammare (i kloster). Dose, 8. dosis. -, V. a. riktigt för- dela; gifva in medikamenter. Dossil, 8. kompress vid åderlåtning. Dot, 8. punkt, tecken. -, V. a. punk, tera, teckna med punkter. Dota||ge, 8. vanvett; tokprat; häftig passion; barndom på nytt, ålderdoms- joller. -1, a. som utgör en hemgift, -rd, 8. gubbe som är barn på nytt; kärleksnarr. -rdly, ad. vanvettigt, tokt. -tion, 8. hemgift. Dote, ti. n. galnas; genom ålderdom blifva likasom barn på nytt, to - Upon, blifva häftigt kär i. Dotingly, ad. narraktigt intagen af. Dottard, 8. marträd, dvergträd. Dotted, a. punkterad; prickig, fläckig. Dotterel, 8. vipa; våp, dumhufvud. Douaneer, s. tulibetjent. Double, a. dubbel, tvåfaldig; tvetydig, bedräglig. -, 8. dubbelt; a&krift; konstgrepp, undflykt; dubbelt öl; T. dublering. -, V. a. fördubbla; vika i tu. -, O. n. segla fbrbi; fördubblas; göra snedsprång (om harar); hyckla, söka undflykter. -biting, a. tveeg- gad. -phin, 8. isterhaka. -dealer, 8. bedragare, intrygmakare, tvetalig menniska. -dealing, o. list, bedrägeri, tvetalighet. -die, V. a. färga två gån- ger. -edged, a. tweeggad. -eyed, a. af bedräglig utseende, -handed, a. tvehändt; tvetydig, -headed, a. tvehöfdad. -hearted, a. bedräglig, falsk, -lock, V. a. låsa igen i dub- belt lås. -meaning, a. tvetydig, -minded, a. illistig, bedräglig, falsk, -natured, a, af tvcfåldig natur. 9 114 Doublen ess Drag -ness, 8. dubbelhet; fördubbling; falskhet, -plea, 8. tvefäldig inkast emot ett käromäl. -tongued, a. tvetalig. Doubl||es, 8. pl. ränker, knep, -et, 8. par; tröja, vest; allor i tärning- spel ; dublett. stone -, fängelse, -ing, 8. fördubbling. - of a hare, en hares snedspräng. - of the hits, T. betingskalf, betingsdyna. -Ing- nails, 8. pl. T. förhydningsspik. Doubloon, 8. dubion (spanskt guld- mynt). Doubt, s. tvifvel; fruktan, betänklig- het ; svärighet. -, V. a. & n. (of) tvifla; tveka, vära villrädig; misströsta '; frukta, befara; hysa tvifvelsmäl. -ful, a. tvifvelaktig, oviss; villrädig, tveksam, -fulness, 8. ovisshet, tvifvelaktighet. -less, a. otvrfvelaktig, viss. -lessly, ad. tvifvelsutan. Doucet, 8. ett slags mjölkpastej. -S, S. pl. hjortknappar. Doucine, a. T. list i form af en ränna. DOUgh, 8. deg. -baked, a. halfgräd- dad, degig; ofullkomlig, -kneaded, a. vek, mjuk, aom läter sig knäda lik en deg. - y, a. degig, klibbig, half- gräddad; Omogen. Donght||iness, 8. dugtighet, manhaf- tighet, tapperhet, mod. -y, a. dugtig, behjertad, oförskräckt. Douse, V. n. plumpa, falla (i vattnet). -, V. a. kasta; T. fira. Dove, a. dufva. -cot, -house, 8. dufslag, dufhua. -like, dovish, a. oskyldig som en dufva. -tail, s. T. svalstjert; T. damning, dam. - tai- ling, a. T. svalstjertsfogning. Dowable, a. berättigad att fä lifgeding. Dowager, 8. enka af högt ständ som njuter lifgeding. Dowcets, 8. pl. hjortklappar. Dowdy, a. lunsig, smutsig. -, 8. lunsigt qvinnfolk. Dower, 8. lifgeding, enkesäte; hemgift, hemfoljd; skänk, -ed, a. utstyrd, försedd med hemgift. -less, a. utan hemgift; fattig.- DoiylaSj s. säckväft, buldan. Dowl, s. dun, (jun. Down, 8. dun, (jun, svandun; sammetlilr täcka på örter och frukter; mjölkhär, (jun pi hakan; gräslupen höjd, grö* backe; sandrefvel; lindring. - beard, 3. mjölkskägg. -bed, 8. svandunsbädd ■'-tree, s. bomuiisträd. -y, a. dunig mjuk; öm, smekande. Down, ad. ned, pä jorden, under hori- sonten. -, prp. ned, utföre. - in the mouth, utan ett ord att säga. - upon the nail, kontant. in t. nedl -Cast, a. nedslagen, modfälld. -, 8. nedslagenhet, -fall, 8. fall, undergäng, forfall, -fallen, a. för- fallen, störtad, ruinerad. -haul, 8. T. nedhalare, bekajare. -hearted, a. nedslagen, modfälld, -hill, s. brant, sluttning, lutning, -looked, a. nedslagen, svärmodig. -lying, 8. liggande i barnsängen; softid; natt, -right, a. lodrät; uppenbar, tydlig; uppriktig, rättfram; fullkomlig. -righ- tineSS, 8, uppriktighet, öppenhjertig- het. -rightly, ad. rätt fram, plumpt. -sitting,», sittande, hvila. -steep y, a. brant, tvärbrant. -ward, a. sluttande, hängande ned, nedät; ned- slagen. -wards, ad. nedföre, utjpre. Dowry, 8. hemgift. Dowse, Dowst, 8. smäll, knäpp, örfil. Doxology, 8. lofsäng. Doze, V. n. slumra; slä dank. -, V. a, göra dum. Dozen, a. dussin, tolft. Dozjiness, a. dvala, sömnaktighet. -y, a. sömnig, trög. Drab, a. groft ylletyg; sköka. -, a. kastanjebrun. * Drabble, v. a. nedsöla. Drabbler, 8. T. läsegel, smätt segel som i lugnt väder uppsättas bredvid Drachm, 8. drachma. [de stora. Draff, 8. draf, svinmat, afskräde. -Ish, -y, a. smutsig; osnygg; usel, värdlös. Draft, s. tratt; trassering, anvisning. Drag, 8. dragg, hake; timmerflotta; kälke; dragnät; stjert af vesslor och hiller. -, V. a. draga , släpa , fänga (ostron). v. n. dragga, fy the Dragant Dreadful 115 anchor, drifva för ankar, the anchor drags, ankarn rakar el), draggar med. Dragant, S. gummi dragant. Draggle, v. a. smutsa. v. n. smutsas genom släpning. Draggs, S. pl. timmerflotta. Dragoman, 8. drogman (tolk i Le van ten). Dragon, 8. drake; husdjefvul, vredt fruntimmer; stjärnbild när nordpolen; fersing (fisk). -blood, 8. drakblod (ett slags röd färg). -et, 8. liten drake; blästäl (fisk), -fly * 8. trollslända. -head, 8. drakhufvud. -ish, a. draklig, drakaktig. -like, a. rasande. -WOrt, S. drakört, vattenmossa. DragOOn, 8. dragon. -, V. a. pläga med iiiqvartering; gifva en ort till plundring; omvända med eld och svärd. -ade, s. öfverlemning af en ort åt plundring. Drain, s. vattenledning, kanal; aflopp; ränna, trumma. -, V. a. afleda; uttorka. -, V. n. drypa af. -able, a. com kan uttorkas ell. afledas. -er, 8. rost, rissel 0. f. hvarpä något ställes att vatten må rinna af; källa att ösa med. Drake, 8. ankbonde. Dram, 8. en sup; drachma. -, V. n. supa, taga sig en sup. Drama, s. dram, skådespel. -tie, a. dramatisk. - tist, 3. skådespelsför- fattare. Drap, 6. tjockt kläde, -wort, 8. rönn. Drape, V. n. göra kläde; drapera. -I, 8. klädeshand]aro. -ry, 8. förfär- digande af kläder; klädeshandel; ylle- tyg; kläde; draperi. [medel). Drastic, a. kraftigt verkande (om läke- Dranght, 8. drag, dragning; dryck, klunk; utkast, plan; ritning; afträde; drägt, ett skepps djupgående; dragrem, draglina; varp, drägt af fiskar; detache- ment soldater; trassering, vexel. -, V. a. framdraga. - board, 8. dam- bräde, brädspel. -horse, 8. draghäst, arbetshäst. -house, 8. afträde. -S, 8. pl. dam, brädspel, dambräde. - S- man, s. tecknare; skrifvare; supbroder. Draw, 8. dragning; lott; öde. -back, 8, ryckning; minskning, afdrag, rabatt, afslag; ersättning af tullen för inkom- mande varor, när de Ster utföras, -beam, s. spel, vindspel, -bridge, Ä. vindbrygga. -latch, S. kasthake på dörrar, -net, s. dragnät. -well, s. dragbrunn, ösbrunn. Draw, V. a. & n. draga, släpa; utrifva; afdraga; draga St sig; uppdraga; hop- draga; draga sig ihop, krympa ihop; rensa; utsuga, uttorka; hämta (vatten); vinda upp; afteckna, afmåla; härleda; trassera. to - along, draga bort, släpa bort, to - asunder, sönderrifva, slita, to - away, bortdraga; bort- taga ; afhälla; förföra, to - in, draga in; förleda, to - near, nalkas, to - off, afdraga genom distillering; sila ifrän; skilja ifrän, to - on, anföra; föranleda, åstadkomma; nalkas, to - OUt, draga ut; locka ut; utsträcka; ställa i slagordning, to - over, af- draga genom distillering; förföra, to - Up, draga ell. lyfta upp i hödjen; göra utkast till, uppsätta; uppställa; ställa i slagordning. -Ce, S. trassat, accep- tant, vexelbetalare. -er, S. dragare; som ösar vatten; kypare; trassent af en vexel; tecknare; läda, dragläda. -ers, s. pl. underbyxor, lärfoder; dragläda. Drawing, 8. dragning; ritning, -board, S. teckningsbord, ritbräde. -bOOk, S. ritbok. -hound, S. spårhund, -master, s. ritmästare. -paper, S. ritpapper. -pen, 8. ritstift. -pul* pet, S. skrifpulpet. -TOOm, s. as- semble vid ett hof; audiensrum, förmak, -table, S. ritbräde. Drawl, V. a. släpa, draga. -, v. n. tala längsamt, tala tråkigt; fömöta Drawn, a. oafgjord. [tiden. Dray , S. släpa; bryggarkärra; kälke; rullvagn. -horse, S. kärrhäst, drag- häst -man, 8. kärrkarl, Ekare, bryggardräng, -plough, S. släpplog. Dread, S. fruktan, fasa, förskräckelse; vördnad. -, a. förskräcklig, fruktans- värd; vördnadsvärd. -, V. a. för- skräcka. -, V. n; frukta sig, vara förskräckt, -able, -ful, a. för* 116 Dreadfulness Drivingwhip' skräcklig, faslig; vördnadsvärd. -ftll» neSS, 3. förskräcklighet, fasa. -1688, a. oförskräckt, modig. -lessness, S. pförskräckthet, mod. Dream, 8. dröm; dåraktig inbildning. -, V. a. drömma; föreställa sig, yra. -, V. n. drömma bort, -er, 8. dröm- mare, svärmare, fantast; dagdrifvare. -ingly, ad. drömmande. Drear, 8. fruktan, sky. -, a. för- skräcklig; bedröfvad. -inCSS, 8. be- kymmer/ grämelse. -y, a. förskräck- lig; bedröfvad. Dredge, S. blandsäd; ostronnät. -, V. a. beströ med mjöl; fånga med nät. - r, 3. strödosa; ostronfiskare. DreggifiUOSS, S. egenskap att vara dräggig, dyighet. -ish, -y, a. dräg- gig, gyttjig- DregS, s. pl. drägg, bottenfall, grum- met ; afskräde. Drench, s. klunk; drank, svinmat; läkedryck som gifves tvångsvis; gräf, dike. -, V. a. blöta, skölja; vattna, dränka, väta; gifva läkemedel tvångsvis. Dress, 8. kläduing; prydnad. -, V. a. kläda, svepa; pryda, snygga; laga, anrätta, bereda. -, V. n. T. flagga; kläda på sig; ställa sig rak. to - a wound, förbinda ett sår. - COät, 3. statsklädning. -er, 8. matredare; köksbord. Dressing, 3. beklädande; anrättning; kringgräfiiing; förband; klädsel, grann- låt -box, 8. toilettaska. -drawers, S. pl. kommod, nattkommod, -glass, S. toilettspegel. -gown, 8. puder- kappa; morgonklädning. -rOOm, 8. toilettrum, grannlåtsrum, -table, s. nattduksbord. Dressy, a. grann, benägen till grannlåt. Drib, V. a. afklippa. Dribble, V. n. drypa; dregla. -, V. a. låta drypa. [summa ell. tid. Driblet, b. småsak; småskuld, liten Drier, 8. uttorkningsmedel. Drift, V. a. drifva på; sammandrifva i hög. -, V. n. hopa sig, samla sig. -, 8. drift, pådrifning; storm, regnskur; fall, storthing; drifva; hop, hopande; mål, ändamål, afsigt; T. afdrift ell. afvikning. - of snow, snödrifva! yrväder. - of the forest, skogsbete. drifts of ice, drifts. -sail, s, drif- segel, stoppsegel. -way, s. fädrift, betesmark. - Wind, 8. storm. Drill, s. drill, liten borr; exercering; liten bäck; babian. -, V. a. drilla, borra hål; inöfva (soldater). -, v. n. skämta, narras, drifva gäck med någon; flyta långsamt (som bäcker). -box, 8. vändskifva, svarfskifva, drejskifva. -machine, 8. såningsmaskin. Drink, 3. dryck, dricka. -, V. a. dricka, supa; göra drucken. -, V. n. vara drickbar, to - down, dricka bort. to - in, insuga', insupa, to - off, up, dricka ut, dricka i botten, to - round, • dricka laget om. -able, a. drickbar, -ard, - er, 8. drinkare, -money, S. drickspenningar. -Offe» ring, 8. dricksoffer. Drinking, s. drickande; druckenhet; dryckeslag. -bout, -match, 8. dryckeslag, -glass, 8. dricksglas, -house, s. krog, källare. -SOHg, 8. dryckesvisa. Drip, 8. dropp, takdropp. -, V. n. drypa, droppa, falla droppvis. -, V. a. hälla. -ping, s. stekfett som dryper af steken; afskräde. -ping-pau, 8. stekpanna. Drive, V. a. drifva, fösa; köra bort; förfölja, slå efter; arbeta på, utföra; skaka. -, V. n. drifvas; T. komma i drift; rusa på; köra, to - at, rusa på; syfta på. to - from, köra bort. to - in, into, drifva in, slå in. to - off, bortjaga, undanköra. to - on, fortdjifva, skynda, to - up, köra fram. -, 8. spatserfart. Drivel, 8. dregel; dreglare; Qeskare; narr. -, V. n. dregla; pjollra. -ler, 8. dreglare; fjeskare. Driver, s. pådrifvare; forman, kusk, åkare; dref; bro vindare, drifvare. Driving-box, s. kuskbock, -reins, 8. pl. ledstreck, ledtöm, korstöm. -wheel, s. diifhjul. -whip, s, 8. kuskpiska. Drizzle Ducal 117 Drlzzl||e, V. a. befukta. -. V. n. dugga, regna smätt. -ing, 8. duggregn. -y, a. regnbefuktad; dimmig. Droll, 8. slyngel, lätting, di-umlare. -, V. n. arbeta drönigt. Droll, 8. tokrolig menniska, putsmakare, skalk; löjligt upptäg, lustspel. -, CL. skämtsam, lustig, narraktig. -, V. n. skämta, gyckia, drifva narrspel. - er, 8. skämtare, putsmakare. - ety, 8. skämt, narri, putsmakeri; dockspel. -ingly, ad. tokroligt. Dromedary, 8. dromedar, springkamel. DrOn||e, 8. drönare, vattenbi; mungiga; trög menniska. -, V. n. dröna, brumma, surra; lättjas. -ish, a. drönig, trög. Droop, V. n. vissna, falna; vara be- dröfvad; aftyna, afmattas. Drop, 8. droppe; frihängande diamant ell. perla; T. droppar till intagning. -, V. n. & a. drypa, droppa; falla ned, affalla; upphöra, sluta; dö; und- falla (om ord); spilla, fläcka; fälla. to - in, drypa in; smyga in. to - off, droppa af; förlora sitt emtete; dö. to - OUt, droppa ut; stjäla sig ut. -let, S. liten droppe; tär. -piligly, ad. droppvis, -serene, 8. svarta starren. - Stone, 8. stalaktit, dropp- sten. -WOrt, 8. stenbräcka. Drop||sical, a. vattensjuk, vattensiktig. -sy, s. vattensot. DrOSS, 8. slagg; rost, afskräde; glitt. -iness, 8. orenlighet, slaggaktighet. -y, a. oren; slaggig; usel. Drought, 8. torrhet, torka, brist pä regen; törst. -inCSS, 8. torka, brist pä regn. -y, a. torr; törstig. Drove, s. fadrift, boskapshjord; upplopp. -T, 8. oxdrifvare; boskapshandlare. DrOWn, v. a. dränka; öfversvämma; qväfva, utpläna. -, V. n. drunkna. Drow||se, v. n. vara sömnig; slumra; hafva ett sömnig utseende. -, V. a. söfva, göra sömnig. -slness, 8. sömnighet; sömnaktighet, tröghet, lat- het. -sy, a. sömnig, lat, insöfvande. -syhead, s. sömnaktig menniska. Drub, 5. knuff. -, V. a. slä, prygla. Drudge, 3. släpdräng; ostronflskare. -, V. a. träla, släpa. -. V. n. fiska ostron. -ger,s. strödosa; dräng,"handlangare. -gory, 8. släpsyssla, siafsyssla, släp» arbets. - gtng-bOX, 8. strödosa. Drug, S. drog; öfverlopps- ell. oduglig vara; forgift; släpdräng. -, V. a, blanda; föreskrifva eller ingifva ett läkemedel. - get, 8. drojett (ett slags tyg), -gist, s. drogist, apotekare. Druid, s. druid (hednisk prest). Drum, S. trumma; spelsällskap; qvam» stenskar. -, V. n. & a. trumma, slä pä trumma, to - out of the regi- ment, köra frän regimente. -ble, V. n. drumla. -flsll, s. en art kabiljo. -major, «. regementstrumslagare,. -mer, S. trumslagare, -stick, e. trumpinne, -strings, 8. pl. smöre under botten pä en trumma. Drunk, a. drucken, rusig; vät. -ard, 8. drinkare, fyllhund, -en, a. drucken, full, besupen; vät. -OnnCSS, 8. dryckenskap, fylleri. Druse, s. körtel, grupp, massa af kri- stallisering. Dry, a. torr; mager; ofruktbar; törstig; härd, sträng. -, V. a. torka; dricka ut, uttömma. -, V. n. blifva torr, -eyed, a. torrögd. -flower, s. sträblomma. -goods, 8. pl. stycke- gods. -BOSS, 8. torrhet, torka, -nurse, 8. torramma (som icke ger di); sjukvakterska. -rubber, S. bo- nare, glättare. -silOdd, a. torrskodd Dryad, 8. skogsnymf. Drying-loft, s. torkvind, -place, s. torkställe, torkningsplats. -yard, 8e torkställe. Dual, a. tveggehanda. -, 8. T. dualis Dub, 8. slag, släng; dubbning; pöl, dyngpuss. -, V. a. slä, dubba (till riddare); kapunera; nämna, gifva titel af. -, V. n. T. arbeta ell. hugga med skarfyxan. -fly, 8. vattenfluga, Dnbi||ety, -osity, 8. tvifvelaktighet. -OUS, a. tvifvelaktig, obestämd, Otyd- lig. -Ousness, s. tvifvelsmäl, ovisshet, -table, a. tvifvelaktig. -tatlOUj s. tvifvel. Ducal, a. hertiglig^ 118 Ducat Duplicity Ducat, 8. dukat. Duchess, S', hertiginna. Duck, v. a. doppa i vattnet; dyka. -, V. n. buga sig, göra en bugning. -, 8. anka; bugning; smekord; se- gelduk. - and drake, art barn- lek. -hill»wheat, 8. engelskt hvete. -COy, s. lockmat, bete, -ing, 8. dykning; T. kölhalning, råspring- ning. -legged, a. kortbent. -ling, 8. andunge. -meat, - weed, 8. andmat. Duct, 8. riktning; kanal, gång. -lie, a. böjlig, smidig, uttänjelig; villig, -lity, s. utvidgelighet, böjlighet, smi- dighet; eftergifvenhet. Dudgeon, S. dolk; ondska. Duds, S. pl. lumpor, paltor. Due, 8. skyldighet, rättighet; tull. -, a. skyldig; tillbörlig, passande; riktig, noggrann; förfallen. -, ad. noga, vederbörligen. -fill, a. tillbörlig, skicklig, passande. -nCSS, 3. skick- lighet, skyldighet, noggrannhet. Duel, s. duell, envig. -, v. n. duellera. -, v. a. angripa, -list, 8. duellerare, envigskämpe. Duet, 8. duo, duett. Dug, 8. bröst, bröstvårta, spene; jufver. Duke, 3. hertig. --dom, s. hertigdöme. Dulbrained, a. enfaldig. Dul||ced, a. söt, ljuflig. -cification, 8. förljufvande, mildring. -cify, V. a. försötma, förljufva. Dulcimer, 8. hackbräde (musikaliskt instrument). [s. försötmande. Dulcor||ate, v. a. försötma, -ation, Dulhead, 3. dumhufvud. Dull, a. dum, tölpaktig; slö; matt; trög; tung; osmaklig; mörk. -, V. a. göra döf ell. matt, förslöa; bedröfva. -, V. n. blifva dum, slö etc. -ard, 8. dumhufvud. -browed, a. af dy- ster blick, -disposed, a. svårmo- dig. -ed, a. matt, skymlig. -hea- ring, a. lomhörd. -noise, s. ett doft sorl, -sight, 8. svag syn. - y, a. svag, matt. Dulness, 8. dumhet; tröghet; slöhet; mörkhet; svaghet* Duly, ad. vederbörligen; stadigt, jemnt; på bestämd tid, noga. Dumb, a. stum, mållös. -, V. a. tysta, göra stum. -found, V. a. tysta. -ly, ad. stum, mållöst. , -ncss, 8. stumhet, mållöshet. Dummy, s. dumme; felande tredje per- son i vistspel. Dump, 8. sorgqväde; tankspriddhet; dumps, pl, svårmodighet. - ish, a. svårmodig. -ishness, 3. svårmo- dighet. Dumpling, 8. ett slags småpudding. Dumpy, a. undersätsig. Dim, S. besvärlig borgenär, björn. -, V. a. strängt fordra, björna. -bee, . -fly,«- bröms, geting. Dun, a. mörkbrun; dyster. -fish, s. kabiljo. -neck, 8. jernsparf. -nish, a. brunaktig. -stone, s. mandelsten. Dunce, 8. pundhufvud. - iy, 8. dumhet. Dung, 3. dynga, gödsel; lort. -, a. gemen, nedrig. -, V. a. göda, be- täcka med gödsel. -, v. n. stalla. -beetle, 8. praktbobba. -bird, 8. härfågel. -Cart, 8. gödselvagn. - fork, 8. dynggrep. -hill, 3. dynghög; lort- lolla, lortvasker. -hillCOCk, 3. hus- hanne. -hole, s. dynggrop', gödsel- håla. -y, a. dyngig. -yard, 8. dynplats, gödselrum, sopbacke. Dungeon, s. djupt fängelse. -, v. a. sätta i fängelse. [gel). Dunlin, s. svartlasse, strandsittare (få- Dunnage, 8. T. den öfre lastningen af ett skepp. Dunner, 8. björn, besvärlig borgenär. Dunny, a. lomhörd. Duo, 8. duett., - decimo, 8. duodes. -decuple, a. tolffaldig. -denum, Dup, V. a. öppna. (8. tolftumstarmen. Dupe, 8. narr, enfaldig stackare- -. V. a. narra, lura. Duple, a. dubbel. Duplicate, 8. duplett. -, V. a. för- dubbla; lägga i veck ell. fållor. -, a. dubbel, tvefald. -Cation, 8. fördubb- ling; hopvikning; fåll. • -Cature, 8. tvåfaldighet; fåll. -city, 8. t-«S4> dighet, dubbelhet; falskhet. Durability Earnest 119 Durability, 8. varaktighet; bestånd. -ble, a. varaktig, -bleness, s. varaktighet. -nce, 8. bestånd; arre- stering. -tion , 8. bestånd, fortva- randc. Du re, v. n. vara, äga bestånd. -ful, a. varaktig. -less, a. kort, förgäng- Duresse, 8. stränghet; arrest. [lig. Durgen, s. pyssling. During, pr. medan, under det. Dur||ity, 8. hårdhet, fasthet -OUS, a..hård, fast Dusk, a. mörk; -, 8. skymning; dun- kelhet -, V. a. fördunkla. -, V. n. mörkna, skymma. -iness, 8. skym- ning, gryning. -ish, a. skum; dun- kel ; mörklagd. -ishness, 8. skym- ning. -y, a. mörk; mörklagd; dyster, pust, 8. stoft, dam. -, V. a. damma full; damma ur, klappa ur dammet. -basket, 8. soptunna, -box, s. girödosa. -er, 8. torktrasa, -iness, 8. dammighet - man, 8. sopgubbe, -y» a- dammig; Dutch, a. holländsk, -toys, pl. Niim- berger-arbete. -, 8, holländska språ- ket ; Holländare. [dome. Dutch||CSS, 8. hertiginna, -y, 8. hertig- Duti[>ble, -cd, a. tullhar, under- kastad tull, -ful, duteous, a. hörsam, lydig; underdånig. -fulness, 8. lydnad; vördnad. Duty, 8. plikt,.skyldighet; vakt; tull; lydnad, undergifvenhet; vördnad; hels- ning. [färgen. Dwale, s. qvesved; (herald.) den svarte Dwarf, 8. dverg. -, V. a. beskära, klippa, -elder, 8. fläderbuske, -ish, O. dvergaktlg, småväxt, -ishness, 8. dvergaktighet, litenhet. -y, a. dvergaktig. Dwell, V. n. bo; stadna, dröja. -, V. a. bebo, innehafva. -er, 8. invå- nare, boningsman. -ing, 8. boende; boställe. Dwindle, V. n. tvina bort, förfalla; förgås. -, V. a. förminska, ruinera. to - away, förskingra, to - into, vanartas. -d , p. & a. skrumpen; förfallen. Dye, 8. färg; död. -, V. a. färga. -, V. n. dö; tröttna, -drug, -stuff, 8. färgstoff, färgämne, -hOUSO, -mill, 8. färgeri. Dyer, s. färgare. -'s-weed, 8. vejde. -'s-WOOd, S. färgträd. Dynasty, 8; regentfamilj, konungaätt. Dys||entery, 8. rödsot, durklopp. -pep» Sy, 8. elak matsmältning, -phony, 8. otydligt uttal. -pnoea, 8. träng» bröstighet; andtäppa. -nrj', 8. kall- piss; urinstämma, E. Each, pr. hvar. - one, hvar och en. enhvar. - other, hvarannan. where, öfverallt. Eager, a. skarp; brinnande; ifrig. - ly, ad. skarpt; ifrigt. -nCSS, 8. skärpa; begär, häftig böjelse; ifver. Eagle, b. öm. -eyed, -sighted, a. skarpsynt. -Owl, 8. uf. -Speed, 8. ömsnabbhet. -SS, 8. örnhona. -Stone, 8. örnsten, -t, 8. ömunge. -WOOd, 8. aloeträd. Eagre, 8. flod som uppväller öfver en annan. Ear, 8. öra; hörsel; gehör (i musik); nålsöga; handtag; sädesax. -, v. n. gå i ax. -, V. a. ärja, odla, -able, a. plöjbar. -drops, 8. pl. örbuck- lor. -finger, 8. lillfinger. -kis« Sing, s. hviskande. -lap, 8. örtipp. -pick, 8. örslef. -ring, 8. örring. -Shot, 8. det längsta håll hvarpå ■ man kan höra ord. -trumpet, s. hörselrör. -WSX, 8. örvax. -wig, 8. örmask; örontasslare. -witness, 8. öronvittne. Earl, 8. grefve. - dom, s. grefskap. Earles-penny, 8. handpenningar. EarlinOSS, 8. tidighet, brådmogenhet. Early, a. tidig, bittida uppe. -, ad. tidigt, bittida. Earn, V. a. förtjena, förvärfva, vinna. -ing, 8. förtjenst, vinst; ystad mjölk. Earnest, S. allvar; handpenning; för* 120 Earnestly Edentation smak. -, a. allvarlig, allvarsam; Krig, nitisk. -ly, ad. allvarligen, allvarligt, pä allvar. -HCSS, 8. all- var, allvarsamhet, nit. Earth, 8. jord, mylla; jorden; land; räfkula. -, V. O. betäcka med jord. -, V. n. gräfva sig ned uti jorden; vistas under jorden, -apple, 8. al- runa. -bags, 8. pl. Jordsäckar, -bank, 8. gärdesgärd af jord och grässväl. -board, 8. plogQöl, mull- tösa. -bob, 8. daggmask, metmask, -bound, 8. jordbunden. -en, a. ler .., sten ... -fed, a. nedrig, för- aktlig. -flax, 8. berglin. -iness, 0. leraktighet. -liness, 8. jordisk- het. -ling, 8. dödlig menniska. -ly, G. jordisk; verldslig, timlig. - mind- Cdness, 8. verldslig sinne. - quake, 8. jordbäfning. -WOini, 8. dagg- mask, metmask. -y, a. jordaktig. Ease, 8. ledighet, lediga stundor; ro, hvila; beqvämlighet, maklighet; lin- dring, tröst; lätthet; frihet, at -, beqväm. chapel of annex. -, V. a. lätta, lindra; aflasta; trösta. to - one's self, gä till stols, -ful, a. lugn, fredlig. -less, a. orolig. -ment, 0. lättnad i utgifter, mild- ring; afträde. to do one's -, gä till Easel, 8. staflett. [stols. Easi||ly, ad. lätt, lätteligen. -ness, 8. lätthet, färdighet; beredvillighet; Otvunget väsende; lugn. East, 9. öster; morgon; Österländerna; Levanten. -, a. öster ut, öster ifrän, -ward, ad. gt öster; österut.-wind, 8. östanvind. Easter, s. päsk. -day, s. päskdag. Easter||ling, 8. österlandning. -ly, a. österlig. -n, a. östlig, österländsk. Easy, a. lätt; otvungen; lugn; be- qväm; beredvillig; godhjertad. Eat f V. n. & a. äta; förtära, fräta; vara ätbar, to - in, into, through, out, genomfräta. Jto - up, äta upp, fortära allt, -able, a. ätbar, ätlig. -ables j S. pl. matvara. -bee , s. biätare (fågel), -er, 8. ätare; frät- medel. -Ing-hOUSO, 8. spisqvarteh gärkök. Eaves, S. takfot, -dropper, 8. lyssnare. Ebb, 0. ebb; aftagande. -, V. n. ebba, falla ut; förfalla. Ebon , - y, 8. ebenholts, ehenträ. -, a. af ebenholts; mörk, dunkellägd. Ebri||ety, -osity, 8. dryckenskap, fyl- EbrilladO, 0. tygelryckning. [lerU Ebulliency, -tion, s. nppkokning, uppvällning; häftigt utbrott, -ent, a. jäsande. Eccentric, -al, a. afvikande, regellös- _ S. afvikelse, olikhet. Ecclesiast||es, 8. Salomos predikare- bok. -ic, S. andelig man, prest. -ical, a. andelig, hörande till kyr- kan. -iCUS, 8. Jesu Syraks bok i Bibeln. (gar. -US, 8. igelkott. Echinj|ated, a. taggig, full med pig- Echo, 8. eko, genljud, äterskall. -, V. n. äterskalla. -, v. a. upprepa. Eclat, 8. glans, prSl. Eclectic, a. eklektisk, utväljande. -, S. eklektisk filosof. Eclip||se, 8. sol- ell. mänförmörkelse; fördunkling. -, V. a. fördunkla, för- mörka. -, V. n. förmörkas. -tic, s. ekliptikan, solbanan; förmörkelselinie. Eclogue, 8. herdedikt, herdesäng. Econo||mic, a. hörande till hushäll- ningen; sparsam, ekonomisk. -micS, 3. pl. hushällningsläran. -mist, 3. hus» hällare, ekonom. -mize, V. a. hus- hälla, ekonomisera, sparsamt förvalta. -my, 8. hushäilning; hushällsaktig» het; anordning. Ecsta||sy, 8. hänryckning. V. a, hänrycka. -tie, a. hänryckt. Ectype, 0. afskrift, kopia. Edacious, a. glupsk, -ty, 8. glupsk- het, frässeri. Edder, v. a. fläta. Eddish, 8. efterslätter, Eddy, 8. uppsjö; göl, vattenhvirfvel. -, a. hvirflande. -water, 8. köl- vatten. -wind, 8. hvirfvelvind. Eden, 3. Eden, paradiset. Edenta||ted, a. tandlös, -tion, 8, tänders utbrytning. Edge Egotist 121 Edge, 8. egg, skär; kant, bräm, rand; skärpa; skarpsinnighet. to set an - ©n, slipa, hvässa, to set on -, för- slöa. -, V. a. skärpa, hvässa, slipa; kanta, bräma, bordera; gifva rum; upphetsa. -, V. n. tvinga sig fram. to - forwards, rycka fram, to - in, elS in, drifva in. to - off, bortrycka. -d, a. hvass. -less, a. trubbig, slö. -tool, 8. eggjern. - wise, ad. pä längden. Edging, 8. Hst, bräm. Edible, a. ätlig. Edict, 8. päbud, förordning. Edi||flcant, a. byggandet uppbygglig. -fleation, 8. uppbyggelse; undervis- ning. -fleatory, a. undervisande, beveklig. -flce, 8. byggnad. -flclal, a. angäende utsidan af en byggnad, -fler, 3. byggmästare, grundläggare; undervisare, -fy, V. a. bygga; upp- bygga; undervisa. Edile. 3. edil. [gifvare, förläggare. Edl||tlon, s. upplaga, -tor, 8. ut- Educa||te, v. a. uppfostra, -tion, 8. uppfostran. -tor, s. uppfostrare. EduC||O, V. a. frambringa, framdraga; visa, -tion, 3. frambringande; vi- sande. Edulcorate, V. a. försötma; afkoka. -tion, 8. försötming; utlakning med vatten. Eel, 3. 81. -pOUt, 8. lake, tSnglake. -spear, s. tre-udd, ljuster. -wear, Effable, a. utsäglig. [8. Sisung. Efface, V. a. utpläna, radera, afnöta, förstöra. Effect, 8. verkan; utgSng, verkställig- het, fullbordan; sanning; föresats; ände, in -, 1 sanning, effects, pl. egendom, effekter. -, V. a. verkställa; förorsaka. -ible, a. görlig. -lon, 8. slutsats, -ive, a. verksam, ver- kande; kraftig, eftertrycklig; nyttig; verklig, to be - of, förorsaka, åstad- komma. -less, a. kraftlös, utan ver- kan. -Or, 8. upphofsman. -ual, a. kraftig, verkande, eftertrycklig. -U&l- nCSS, 8. verksamhet, verkställighet, -uate, v. a. Sstadkomma; verk- ställa; uträtta. -UOUS, a. verksam, kraftig. EffOmina||Cy, 8. qvinlighet, veklighet, •yppighet; klemande, -töj a. qvin- lig, veklig. -, V. a. göra veklig. -, V. n. blifva qvinlig, förvekligas. -te« D6SS, 3. klemighet. [-nce, 8. jäsning. Effervesce, v. n. jäsa, sjuda upp. Effete, a. ofruktsam; utnött. Effl||cacious, a. verksam. -CaciOUS- Hess, -cacy, 8. verksamhet, kraft. -Cience, -ciency, 8. verksamhet, kraft. -dent, 8. verkande, orsak, upphof; upphofsman. -, a. verkande, verksam. -giate, V. a. afbilda. - gy, 8. bild, afbild. Efflagitate, V. a. kräfva, häftigt fordra. Efflate, V. a. bläsa fram. Efflorescen||ce, -cy, 8. blomning, blomstring; utslag pä kroppen, -t, a. blomstrande. Effluence, -X, 8. flöd, utflytnlng. -vinm, 8. utflytningspartikel; ut- dunstning. -X, V. n. utflyta, rinna ut. - xion, 8. utflytnlng. Efforce, V. a. uppbryta; tvinga; skända. Effort, 8. bemödande, ansträngning. EffOSSlOn, 8. uppgräfning. Effrenation, b. tygeiiöshet. Effrontery, 8. oförskämdhet, fräckhet. EffuTge, V. n. sträla fram, gfänsa, skina. -nCO, 8. glans, skimmer» -nt, a. skimrande. Effume, v. a. utandas damp ell. rök. Effund, Effuse, v. a. utgjuta, ösa ut. Efftisi||on, s. utgjutelse. -V0, a. ut- gjutande; * slösande. Eft, 8. ödla, ormödla. -, ad. snart; efterät. -SOOnS, ad. genast; ä nyo. EgUd, i. ack ja 1 visserligen I Egerminate, v. n. knoppas, spricka ut. Egest, V. a. uttömma, afföra. -lon, 8. uttömning. Egg, 8. ägg. -Shell, 8. äggskal. Egg, (on), V. a. uppegga, reta, -ef, 8. anstiftare. Egilops, s. täröga; flSsgräs. Eglantine, s. hagtorn; njuponbuske. Ego||ism, -tism, 8. egenkärlek. -tist, 8, egoist (egenkär, sjelfkär menniska),. 122 Egotistical Eleve -tistical, a. sjelfkär. -tizo, v. n. tala mycket om sig sjelf. Egregious, a. upphöjd; märkvärdig; utomordentlig (mest i elak mening). -n6SS, 8. märkvärdigt väsende. Egress, -ion, 8. Utgång, bortgång. Egret, 8. hvita häger. Egriot, 8. morell. Elder, Eider-down, s. ejderdun. -duck, 8. ejder, bottengås. Elgh, i. aj I ack I Eight, num. åtta, -eon, num. åder- ton. -eenth, a. ådertonde. -fold, a. åttadubbel, åttafaldig. -h, a. åt- tonde. -ieth , a. åtta tionde. -ly, ad. för dett åttonde. -score, a. .åtta tjog. - y, a. åttatio. Eigne, a. förstfödd; som ej kan for- yttras. [antingen. Either, pr. endera, någondera. -, c. Ejaculate, v. a. utskjuta, utstöta. -tion, 8. utkastning; bönesuck. -tory, a. utkastande; utsprutande; utkastad, plötslig. Eject, V. a. urkasta, utstöta, förkasta. -lon, 8. utkastning. -ment, 8. bort- drifvande; utkastning. Emulation, 8. Skri, tjut, veklagan. Eke, ad. äfven, ock. -, v. a. öka, förstora; komplettera, göra fullständig; uttänja genom onödig tillsats. -, 8. Eking, s. tillökning. [tillökning. Elaborate, a. utarbetad; gjord med mycken omsorg. -, V. a. utarbeta, bringa till fullkomlighet. -tCIlCSS, 8. fullkommande, fullkomlighet. -tlOD, 8. fullbordan; utarbetning. Elance, V. a. kasta, slänga. Elapse, V. n. smyga förbi; förlida, förflyta. [8. spänstighet. Elas||tic, a. spänstig, elastisk. -ticity, Ela||te, a. uppblåst, högmodig, stolt. -, V. a. uppblåsa; göra högmodig. -tion, 8. högmod. ElbOW, 8. armbåge; krökning, båge. at -, till hånds. -, V. n. skjuta tram. -, V. a. stöta; köra bort, -chair, 8. länstol, -room, s. rum, ledighet, -shaker, s. tärningspelare. Eld, 8. ålder; gammalt folk- Elder, a. (compar. af old) äldre, -ly, a. ålderstigen, gammal. -S, 8. pl. föräldrar; förfäder; kyrkoförestån- dare. -ship, s. förstfödsel; kyrko- föreståndareskap. Elder, s. fläder, -berry, 8. fläderbär. -flOWOr, 8. fläderblomma, fläder, blomst. -tea, s. fläderte. -tree, 3. fläderträd, fulbom. Eldest, a. (.superi, af old) äldst.; -born, a. förstfödd. Elecampane, s. ålandsrot, hållrot. Elect, 8. utvald, helgon. -, a. utvald, utkorad. -, V. a. välja, utnämna, kora, -lon, 8. val; valrätt; högtid- lighet vid en valförrättning; predesti- nation, nådevalet. -ioneering, s. konstgrepp för att vinna röstarne till val af en parlamentsmedlem. -ivO,. a. val-, väljande. -Or, 8. valman,, väljare; kurfurste. -Otal, a. kur- furstlig. -Orate, 8. kurfurstendöme. -oress, -ress, s. kurfurstinna. -ric, -rical, a. elektrisk, -rlcity, 8. elek-, tricitet. -rify, -rize, V. a. elek- trisera. -TOn , 8. bemsten; blandad metall. -uary, 8. latverg. Eleemosinary, s. fattighjon. Elegan||ce, 8, prydlighet, fägring; sir- lighet; behaglighet. -t, O. vacker, fin, behaglig; artig. Eleg||iac, a. elegisk; sorglig. -, 8. klagodikt. - y, 8. klagodikt, sorg- sång. • Element, 8. element, grundämne; hem- vist; förnöjelse, elements, pL första lärogrundema. -, V. a. införa, be- stämma, -al, a. elementarisk; med- född, -arity, 8. enkelhet, -ary, a. innehållande de första grundbegrep- Eleot. 8. cideräple. (pen. Elephant, 8. elefant; elfenben, -lasis, 8. spetälska, elefantutslag. -ine, a. elefanten tillhörig; af elfenben. ElevaUte, a. upphöjd, hög. -, v. a, upphöja; muntra; göra högmodig. -tion, 8. upphöjning; höjd; storsi», nighet. -tOT, 8. muskel som upp- lyfter vissa lemmar. -tory, 8. häftyg. Eleye, 8, disclpel, fosterbarn- Eleven Emberday 123 Eleven, num. eifva. -th, a. elfte. -thly, ad. för det elfte. Elf, 8. elf, tomtgubbe. -, V. a. tofva ihop (häret). -in, a. hörande till elfvor. -ish, a. trollsk. -lock, 8. martofva. Elicit, a. ffambragt. -, V. a. fram- bringa; utlocka, utdraga, -ation, 8. utlockning; föranledning. Elide, V. a. bryta, slä sönder; göra maktlös; utesluta (en vokal). EUgi||bility, 8. valrättighet; företräde. -ble, a. valbar; företrädesvärd. -blc- nCSS, 8. valförhet, valrättighet; före- trädesrätt. ad. efter önskan. Eliminate, v. a. bannlysa, -tion, 8. bannlysning; utdrifning. Eliquation, 8. segring. Elision, 8. delning; ellips, bortkastning, utelemnande (af en bokstaf ell. vokal). Elisor, 8. skeriffens substitut för ed- svurnes väljande. EHx||ate, v. a. koka, sjuda, -ation, 8. urkokning, afsjudning. - ir, 8. elixir, extrakt; urkok; qvintessens. Elk, 8. elg; svan. Ell, 8. engelsk aln. Ellipsis, 8. T. ellips, utelemnande (af ord); T. äggformig linie. -tie, -tical, a. afläng, oval. Elm, 8. almträd. Elo||cution, 8. utförsgäfvor; vältalig- het. -ge, 8. likpredikan, -gist, 8. loftalare. -gy, -gium, 8. loftal. Elonga[|te, v. a. förlänga. -, v. n. aflägsna sig. -tion , 8. förlängning; aflägsnande; afständ. Elope, v. n. löpa bort, rymma. -menv, ElopS, 8. hafsorm. [s. flykt. Eloquence, 8. vältalighet, -t, a. vältalig. Else, pr. annan, annat. -, ad. an- nars, eljest. -Where, ad. annor- städes. Elucidate, v. a. upplysa ; tydligt fram- ställa. -tion, 8. upplysning; förkla- ring. -tive, a. upplysande. -tOr, 8. uttydare, kommentator. EluCUbrate, a. väl utarbetad. Elujjde, a. undgä; undvika, -dible, a. undviklig. -SiOD, 8. undflykt, undvikande; bedrägeri. -sive, a. be- dräglig. -SOry, a. bedräglig, svek- Elute, V. a. afskölja, vaska. [full. Elutriate, v. a. sila ifrän. -tion, S. vaskning, slamning. Eluxation, 8. ledvridning, förränkning. Elver, 8. smä hafsäl. ElysiJ.an, a. elysisk. -urn, 3. ely- seiska tälten, de saligas boningar. Emac||eratlvn, 8. afmagring. -iate, a. utmagrad. -, V. a. utmärgla. -, V. n. aftyna. -iatiou , 8. aftyning. Emacula^te, V. a, taga ut fläckar. -tion, s. rensning. Eman||ant, a. utflytande, utgäende. -ate, v. n. utgä, härröra. -ation, 8. utflytning. -ative, a. utflytande/ bärrörande, -cipate, V. a. frigifva; förklara myndig. - Cipatiou, s. fri- gifning; befrielse; förklarande för myn- dig. -cipator, 8. befriare; som för- klarar för myndig. Emarginate, v. a. kringskära. Emascula||te, V. a. kastrera; försvaga. -, a. qvinlig. -, 8, snöping. - tion, 8. snöpning; veklighet. Embale, V. a. packa in (vafor). Embalm, v.,a. balsamera. -er, 8. balsamerare.. [en dam. Embank, V. a. indika, omgifva med Embar, v. a. stänga igen, -cation, 8. inskeppning. -gO, 8. beslag, qvar- stad pä skepp. -, V. a. lägga beslag pä, embargera ett skepp, -k, V. a. inskeppa. -, V. n. inläta sig i nägon sak. -tags, V. a. förvirra, sätta i förlägenhet. -rassment, 8. oreda, förvirring; förlägenhet. Embase, V. a. förringa; förfalska, -ment, 8. förminskande; förfalskning. Embassa||dor, S. sändebud; gesandt. -ge, 8. ambassad, legation, budskap. Embattle, V. a. ställa i slagordning. -d, a. försedd med skjutglugg; försedd med skäror (i heraldiken). Embay, V. a. vaska; föra in i hamnen. Embellish, V. a. försköna, pryda. -ment, S. försköning; sirat, ornament. Ember-day, -ing, s. fastedagar. 124 Embers Employ Embers, 8. pl. askmörja, falaska. Embezzle, V. a. försnilla; fråssa bort, -ment, 8. förskingring, försnilling. -T, 8. slösare, försnillare. Emblazon, V. a. blasonera, måla va- pen ; belägga med lysande färger; utbasunera, -er, 8. härold; larmande berömmare. -Ty, 8. vapenmälning. Emblem , s sinnebild. -, v. a. före- stälja, förebilda. -atic, a. sinne- bildlig. -atist, 8. författare af epi- grammer. - atize, V. a. föreställa pä ett sinnebildligt vis. -ents, s. pl. inkomst. Embody, V. a. införlifva, förena. Embolden, V. a. gifva mod, uppmuntra. Embolism, S. en skottdags insättning; skottär; skottdag. Embolus, 8. pumpstång. EmboSS,. V. a. göra ell. pryda med upp- höjdt arbete, betäcka, -ment, s. upphöjdt arbete;- höghet, sublimitet. Embottle, V. a. förvara i flaska; tappa EmbOW, V. a. hvälfa. [pä buteljer. Embowel, V. a. uttaga inelfvoma; uppfylla. Embower, V. a. bilda till en löfsal. Embrace, 8. famntag; tryck. -, V. a. famntaga, innefatta, trycka. -, V. n. omarma sig. -ment, 8. omfamnande; innehäll, omfång. - ry, 8. mutande. Embrasure, S. fönsterluft; skottglugg; afsats pä gamla murar. Embrocate, v. a. T. frottera, -tion, 8. bad ning, frottering. Embroider, V. a. brodera, sticka. -y, 8. broderi, stickning. Embroil, V. a. förvirra; uppvigla, -ment, 8. oreda. Embryo, 8. öfödt foster; utkast, half- gjordt arbete. -tomy, s. anatomi- sering af ett ofödt foster. Emenda||ble, a. som kan förbättras, -tion, s. förbättring. -tor, 8. för- bättrare. -tory, a. förbättrande. Emerald, a. smaragd. Emerge, V. O. koinma upp, stiga; hända. -11C6, - ncy, 3. uppstigande; händelse; trängande behof. -nt, a. framkommande; oförmodad. Emeril, Emery, f. smergel. Emerited, a. uttjent. Emeroids, s. pl. gyllenåder. Emersion, S. åtcrframskinaDde; filin' kommande. [-, 8. kräkmedel. Emetic, a. förorsakande kräfrrJng. Emication, s. glimning. Emiction, s. urin. Emigrant, 8. utvandrare. -te, V. H. utvandra, utflytta. -tion, 8. ut- vandring, folkflyttning. Eminence, s. höghet; höjd, spets ; eminens (titel till kardinaler), -t, a, hög, ansenlig; namnkunnig, most Emir, 8. emir. [högvördigst. Emiss||ary, 8. kunskapare, spion. - ion, 8. utsändning; utbredning. -itious, a. lurande, spionerande. Emit, V. a. utsända, utdrifvs; slänga, Emmet, 8. myra. [kasta ut. Emmew, V. a. innesluta, inspärra. Emmove, V. a. uppröra, uppväcka. Emollijjate, v. a. förvekliga. - ent, Cl. lenande, lindrande. -, 8. uppmju- kande medel. - ment, 8. uppmjukande medel. - tion, 8. uppmjukning. Emolument, 8. fördel, nytta; sportel. Emotion, s. rörelse, sinnesoro. Empale, V. a. spetsa (en missgemings» man); palissadera. -ment, 8. spets- ning; pålning. Empanel, V. a. kalla rätten tillsam, mans. -, 8. edsvurnes väljande. Empark, V. a. omgärda, kringgärda, kringpSla. Empassion, V. a. röra, intaga sinnet. -ate, a. häftigt rört. [kejsare. Emper||ess, 8. kejsarinna. -Or, 8. Empha|[sis, 8. eftertryck, styrka i uttryck. -tie, 8. eftertrycklig. Emphysema, s. vädersvulst, -tous, a. uppblåst, svullen. Empierce, v. a. intränga. Empire, 8. rike, kejsaredöme; välde. Empiric, a. grundad blott pä erfarenhet; qvacksalvande. -, 8. qvacksalfvare. Em piaster, 8. piaster. -, V. a. plSstra. -iC, a. klibbig. [rätten. Emplead, V. a. anklaga, stämma för Employ, 8. tjenst, embete, syssla; Employable Encrimsoned 125 göromal. -, V, a. använda, bruka, sysselsätta; befullmäktiga. -able, a. användbar, brukbar. - er, 8. som syssel- sättär, herrskap, -ment, 8. tjenst, embete, syssla; göromål. Empoison, v. a. förgifta, -er, s. förgiftare. - ment, 5. förgiftande, för- giftning. Emporium, a. stor köp- och handels- stad; nederlagshamn. Empoverish, v. a. utarma, -ment, £. utarmande; förminskning. Empower, V. a. befullmäktiga; sätta i stånd (för att göra något). Empress, S. kejsarinna. ' Emprise, S. företag, förehafvande. Emptiness, a. tomhet; otillräcklighet; fåfänglighet. -y, a. tom, uttömd; [ bristfällig; fåfänglig; flyktig; hungrig; t dum. -, V. a. tömma. -, V. n. blifva I tom. -yings, S. pl. drägg, botten- fälle, bottensats. Empurple, v. a. purpra. Empuzzle, v. a. förvirra. Empyema, S. blodvar; bröstböld. Empyr||eal, a. bildad af eldens ele- ment; hörande till den högsta him- melen. -ean, 8. högsta ell. öfversta himmelen. -euma, 5. brandlukt; vidbränning. - eumatical, a. som osar brändt. Emulate, v. n. tnfla med. -, v. a. efterhärma. -tion, s. täflan, kamp; sfund. -tive, a. täflande. -tor, & medtäflare, rival. -tress, s. med- täflarinna, afundsam fruntimmer. Emulge, v. a. mjölka. -nt, a. utmjölkande. Emulous, a. täflande; afundsam. Emulsion, 8. kylande läkedryck. Emuscation, S. afmossning (af ett träd). Enable, v. a. sätta i stånd, -ment, 3. iståndsättande; förstärkning. Enact, 8. beslut. -, V. a. stadga, för- ordna; föreställa, spela, agera, -ment, 9. förfogande, anordning, -or, S. lagstiftare; anstiftare. Enambush, V. a. ställa sig i bakhåll. Enamel, s. emalj, amelering; inlagdt arbete, -ler, 8. emaljör, amelerare. Enamour, v. a. göra kär. Ena lined, a. af en annan färg som kroppens (i herald.). Enarration, a. berättelse. Enarthrosis, s. ledgäng. Enatation, 8. uppsimning. Enavigate, v. a. segla öfver. Encage, V. a. sätta i bur; inspärra. Encamp, v. a. slä läger. v. n. ligga i fält. -ment, 8. liggande i fält, kampering; lägers uppslående. Encanker, V. a. gnaga Sönder. Encaustic, a. enkaustisk, hörande tilt målning mod väx. Éncave, V. a. dölja i en grotta. Enceinte, a. hafvande. -, a. fästnings* verk kring en fästning. Enchafe, V. a. förtörna, reta. Enchain, V. a, fjättra; sammanfoga. Enchant, V. a. förtrolla, förtjusa, -er, a. hexroästare. -Ingly, ad. förtjusande, -ment, S. trolldom; förtjusning. -T6S8, S. trollqvinna; förtjuserska. Encharge, V. a. uppdraga (en något). Enchase, V. a. infatta (i guld eto.); sätta i ram; rista in. [ring. Encircle, V. a. omringa, -t, 8. cirkel, Enclo||se, V. a. inhägna, instänga; innefatta, the enclosed, hosföljande, inneliggande. - SOr, 8. inhägnäre; kuvert. -sure, 8. ringmur, stängsel; den instängda platsen; täppa. Encoach, v. a. Iföra in en täckvagn. Encoffin, v. a. lägga i likkistan. Encomiast, s. lofuiare. -astlc, a, hällande loftal, berömmande. -Um, S. loftal, äreminne. Encompass, V. a. omgifva; kringsegla, -ment, s. omsvep, omskrifning. Encore, ad. ännu en gång. Encounter, S. envig; träffning, fäkt- ning, strid; möte; häftigt samtal. -, V. n. råkas, stöta på hvarann; gå till mötas. -, V. a. angripa, -er, S. motståndare. Encoura||ge, v. a. uppmuntra, upp- moda. -gement, s. uppmuntran, -gingly, ad. på ett uppmuntrande vis. Encrinisoned, a. karmosinröd. 126 Encroach Engine Encroach (on, upon), v. n. inkräkta, göra intrång i; insmyga sig; tillvälla sig. -ingly, ad. genom orättmätigt tillvällande, -ment, S. inkräktning, ingrepp. Encumber, V. a. besvära; hoptrassla, -rance, s. besvär; hinder, -rancer, 8. pantkreditor, hypotekborgenär. Encyclical, a. gående i kretslopp. -Opedia, S. encyklopedi. Encysted, a. sammanlupen till en böld. End, 5. ände, slut; ändamål; beslut; ändalykt, död. an (on) uppåt. still an most an mestadels. -, V. a. fullända, sluta. -, V. n. göra slut på; upphöra. -S-man, 8. upphandlare, månglare. -S-W011ian, 8. månglerska. Endamage, V. a. skada, förfördela, -ment, 8. skada, förlust. Endanger, V. a. sätta i fara, blottställa. Endear, V. a. göra behaglig; rekom- mendera en; stegra (priset på en vara), -ment, S. högaktning; smekning. Endeavour, 8. bemödande, sträfvande, flit. -, V. a. försöka, företaga sig. -, V. n. bemöda sig, bjuda till. Endem||lal, -ic, a. inhemsk, inländsk (om sjukdomar). Endenizen, V. a. naturalisera. Ending, S. ändelse. Endit||able, a. ankiaglig. -e, v. a. kalla inför rätten; diktera, skrifva, göra utkast till. -, V. n. göra en anmälan, rapportera, -ement, s. käromål, anklagelse. -er, S. an- klagare; författare. Endive, 8. endivia, cikorie. End||less, a. oändlig. -lessness, s. oändlighet. -long, ad. längsefter. -most, ad. fjermast. Endoctriné, v. a. undervisa. Endorse, V. a. påskrifva, skrifva utan- skrift på; T. endossera. -ment, s. påskrift; bekräftelse; endossering. - r, S. endossör. Endow, V. a. begåfva. -er, s. som begåfvar med hemgift, -ment, 5. gåfva; utstyrsel-, naturgåfvor. Endyndge, v. a, göra till staf. Endue, V. a. begåfva; utrusta. Endurable, a. dräglig, -ance, » fortvarande; tålamod. -e, Vf a. Iida, uthärda. -, V. n. vara, räcka. - CFj, S. en lidande; tålsam. Endwise, ad. rätt upp och ned. Enecate, V. a. döda, förgöra. Enemy, S. fiende; djefvulen. Energ||etic, a. kraftig, eftertrycklig; driftig. -ize, V. a. göra kraftig. - y, 8. kraft, eftertryck, förmåga. Enerv||ate, a. enerverad, utmattad. -, V. a. afmatta, försvaga. -ation, S. kroppens utmerglande; kraftlöshet. -C, V. a. försvaga. Enfamish, v. a. uthungra. Enfeeble, v. a. Försvaga, göra kraftlös. Enfeoff, v. a. beiäna. -ment, 8. belåning; länsbref. Enfetter, v. a. fjättra. Enfilade, S. rak väg ell. gång; sträcka; löpgraf. -, V. a. bestryka (om kanoner). Entire, V. a. påtända, upptända. Enforce, 8. makt. -, V. a. förstärka; beveka, genomdrifva, tvinga; irtdrifva, öfvertyga. -dly, ad. tvångsvis, -ment, A förstärkning, bekräftelse; tvång. - T, s. som tvingar, som genomdrifvar något. Enfranchise, V. a. befria; gifva bur- skap, naturalisera. -ment, S. befrielse; burskap, naturalisering. -r, S. befriare. Enfrozen, a. utfrusen. ^ngaglle, V. a. pantsätta; förmå; värfva; inveckla; intaga; gifva att syssla. -, v. n. inlåta sig; slås, -edly, ad. ifrigt, nitiskt, med till gifvenhet. -edness, ff. ifver, nit. -ement, S. pantsättning, förbindelse; öfverenskommelse, drabbning; beve- kande skäl; göromål. - ingly, ad, på ett intagande vis. En gaol, V- a. arrestera, inspärra. Engarrison, V. a. lägga in manskap (i en stad ell. fästning). Engender, V. a. föda yngla (om krea- tur) ; dana; förorsaka, -er, s. fram- bringare, fostrare. Engild, V. a. göra glänsande, förgylla. Engine, s. mgskin, instrument; verktyg> Engine-builder Ensign 127 'eldspruta; pinbänk; konst, knep, -builder, s. maskinfahrikör. -clea- ner, 8. maskinrensare. -driver, 8. lokomotivförare. -er,S. ingeniör; maski- nist. -man, 8. maskinist, lokomotiv- förare. -ty, 8. maskinlära, ingeniör- vetenskap; artilleri; maskineri; knep. Engird, V, a.- omgjorda, omgifva. Englad, V. a. göra glad. English, a. engelsk. -, 8. Engelskan; engelska språket; engelska folket. -, V. a. öfversätta till Eagelska. Englut, V. a. mätta, öfverlasta. Engorge, V. a. uppsluka; fråssa. Engraft, V. a. ympa; fjättra. Engrail, v. a. göra brokig; göra taggar. Engrain, v. a. färga dunkel. Engrapple, v. n. slås, brottas. Engrasp, V. a. gripa, fatta i. Engra||ve, V. a. gravera, prägla; be- grafva. -ver, 8. gravör, koppar- stickare. -very, 8. graverad arbete; kopparstick. -vlng, 8. gravering, , kopparstickarkonst; kopparstick, stålrit- En grieve, V. a. bedröfva. [ning. Engross, V. a. förstora; mätta; upp- blåsa; hopa, slå under sig. -er, 8. uppköpare, monopolist, -ment, 8. , uppköpning; renskrifning, textning. Eii gulf, V. a. störta i en afgrund. Enhance, V. a. stegra, höja priset; mera anse, -ment, 8. stegring; tillväxt. Enigma, gåta, -tic, a. gåtlik, dunkel, otydlig. -tist, S. som talar i gåtor. -tize, V. n. tala i gåtor. Enjoin, v. a. befalla, -ment, s. CHcgande, befallning. Enjoy, V. a. njuta; förlusta. -, v. n. lefva förnöjdt. -ment, S. njut- ning; nöje. Enkindle, V. a. upptända; väcka, reta. Enlard, v. a. späcka. EnlarlJge, v. a. utvidga, förlänga, lägga ut; frigifva. -, v. n. vara vidlyftig; •vidgas, -gement, S. tillväxt; utvidg- ning; befrielse; vidlyftigt tal. -ger, 8. förstorare, udvidgare. -ging, 8. utvidgning, uttänjande. Enlighten, V. a. upplysa; undervisa. 8. upplysa re. Enlink, V. a. sammankedja; förbinda. Enlist, v. a. värfva. Enliven, v. a. lifva, mhnfra. Enlumine, v. a. illuminera, upplysa. Enmesh, V. a. flinga i nät; inveckla. Enmity, 8. fiendskap; ondska. Enneatieal, a. nionde. Ennoble, V. a. adla; förädla; göra namnkunnig, -ment, 8. adlande; Ennui, 8. ledsnad. [förädling. Enorm, a. oregelbunden; gudlös. -ity, 8. oordning; omåttlig storlek; faslig- het ; groft brott. -OUS, a. oordentlig; omåttlig; förksräcklig. -OUSness, 8. faslighet. Enough, 8. tillräcklig del. a. till- räcklig, nogsam. -, ad. nog, tillräck- EnOUnCO, V. a. förkunna. [ligt. Enrage, V. a. förbittra, reta. Enrange, t>. a. ordna. Enrank, V. a. ställa i rader ell. led. Enra||pture, -vish, v. a. fröjda, förtjusa, hänrycka. Enregister, V. a. inregistrera. Enrich, v. a. rikta; pryda, -ment, 8. riktning, tillökning. Enridge, V. a. randa; reffla. Enring, V. a. omlinda; omringa. Enripen, V. a. bringa till mognad. Enrobe, v. a. kläda, påkläda. Enrol, V. a. registrera, inskrifva; svepa. -ler, 8. registrator. -ment, 8. in- skrifning, värfning; värfningslista. Enroot, V. a. plantera; trycka fast till rötterna. Ensanguine, v. a. bloda, befläcka. Enschedule, v. a. uppteckna, skrifra upp. Ensconce, V. a. förskansa, gömma. Enseal, v; a. märka med ett sigilt, besegla. Enseam, v. a. sömma. -ed, a. flottig. Ensear, V. a. bränna, sveda; torka uL Ensearch, V. a. eftersöka. Enshield, V. a. beskärma, betäcka. Enshrine, V. a. förvara i ett kabinett såsom en helgedom. Enshroud, V. a. insvepa, öfvertäcka. Ensiform, a. svärdformig. Ensign, s. fana, flagg; kännetecken. 128 Ensignbearer Envelop hederstecken; fändrik. -bearer, s. fändrik. - CJ', 8. fändrikssyssla. Enslave, v. a. göra till slaf. -ment, 8. träldom, slafveri. Ensober, V. a. göra nykter. Ensphere, v. a. göra rund. Enstamp, v. a. prägla ell. slå mynt; inprägla. Enstyle, V. a. benämna. Ensu||e, v. a. påfölja. -, v. n. här- flyta, -ing, a. påföljande. Ensur||ance, 3. försäkran; assekurans. -ancer, 8. assuradör. -0, V. a. försäkra; assekurera; lofva. - er, 8. assekurant. Entablature, -ement, s. det öfversta af en mur; fris på en pelare. Entackle, v. a. tackla. Entail, s. arf.förordnande; fideikom- miss. -, V. a. göra fideikommiss, be- stämma om arfloljden. ta - on, ut- dela, låta följa. Entame, v. a. täma. Entangle, V. a. trassla, inveckla; snärja, -ment, 3. förvirring, hop- r trassling. Enter, V. n. gå in, inträda, stiga in. -, V. a. företaga; inskrifva. to - into, inträda; begripa, förstå, to - upon, företaga; påtaga sig. to - at the custom-house, gifva an gods i tullen, -able, a. som kan införas. - fhg, 8. ingång. Enterlace, v. a. fläta ihop. EnterOj|cele, s. tarmbråck. -logy, 8. läran om inelfvorna. Enterparlance, s. samtal. r Enterprise, 3. företagande, försök. -, V. a. påtaga sig; forsöka, våga. . -F, 8. som påtagar sig något, entreprenör. Entertain, V. a. underhålla; hysa; traktera.- - er, 3. Underhållare ; Som trakterar, .-ing, a. underhållande, munter, språksam. -ment, 8. mot- tagande; gästfrihet; .underhåll; förlu- stelse, tidsfördrif. Entertlssued, a. Inväfd, genomvirkad. En t hr il, V. a. genomtränga, genom- borra. EuthroQne, V. a. sätta på tronen; upphöja till konung. -nCllieilt, -11b zatlOU, 3. upphöjelse pä tronen. Enthusiasm, 3. hänryckning; ifver. svärmeri. - st, 3. hänryckte; ifi ig beundrare, häftigt intagne; svärmare, fantast. -Stic, a. svärmande; häftig, ifrig. Enthymeme, 3. ofullkomlig elutsats. Entice, v. a. locka, reta, -ment, s. retelse, upphetsande, förförelse. -r, S. frestaré, förförare. .Enticingly, ad. förtjusande. Entierty, 3. det hela. Entire, a. hel och hållen, Odelad; bjertlig; 2*. utan grenar. - ly, ad. helt och hållet, alldeles, fullkomligen. -ness, 8. fullständighet; uppriktighet. Entitative, a. betraktad för sig. -ly, ad. väsendtligt. [rättiga. Entitle, V. a. titulera, benämna; be- Entity, 8. väsende; väsendtlighet. Entoil, V. a. inveckla. Entomb, V. a. begrafva, jorda. -ment, 3. begrafning. Entomology, 8. lära om insekterna. Elltortilatioil, s. vridande, vridning. Entrails, s. pl. inelfor; det inre. Entrammeled, a. krusig. Entrance, 3. ingång; tillträde; begin, nelse. -, V. a. förtjusa, hänrycka. Entrap, V. a. fånga; öfverraska. Entreat, V. a. högligen anhålla. -, V. n. ingå förbund; afhandla. -able, a. beveklig, blidkelig. - anCO, 8. bön, anhållan. -er, 8. ansökare, supplikant. -y, 8. bön, förbön. Entrepot, 8. nederlagsplats. Entry, 8. ingång; inträde; förstuga; registrering. Entune, V. a. intonera. Entwisr, V. a. fläta omkring. Enubilous, a. molnfri. Enumerable, V. a. räkna, uppräkna. -tion, 3. uppräknande, hopräkning. -tive, a. hopräknande. Enunciate, V. a. uttala, förklara^ förkunna. -tion, 8. uttal; förklaring; underrättelse, -tive, a. förklarande, tydlig. - tively, aa. uttryckligen. Envelop, 8. täckclse, omslag; fodral. Envelopement Equidistance 129 -, V. a. inveckla, insvepa; inlägga i papper; fodra (kläde). -Oment, 8. förvirring, hoptrassling. Envenom, v. a. förgifta; förarga. Enviable, a. afundsvärd. -er, a. missunnare. Envious, a. afundsjuk. -ly, ad. af afund. -HOSS, 8. afund, missunsamhet. Environ, v. a. omgifva. -s, s. pl. kringliggande trakt. [af en sändebud. Envoy, 8. sändebud, -ship, 8. embete En vy, 8. afund, missunsamhet. -, V. a. afunda, missunna. -, V. n. vara afundsam. -ing, 8. elakhet. En wheel, v. a. omgifva. Enwomb, V. a. dölja; lägra. Enwrap, v. a. inveckla, -ment, 8. omslag, täckelse. Eolian-harp, s. eolsharpa. Eolipile, S. dunstkula. Epaenetic, a. berömmande. Epaul||et, s. axelband, -ment, 8. bröstvärn; half bastion. Ephemer||a, 8. dagslända (insekt); hvar- dagsfrossa. -al, -ic, a. daglig; flyktig. -ides, -is, 8. dagbok; almanack; astronomisk tabell. -ist, 5. stjärntydare. -OUS, 8. dagsgammal, Ephialtes, s. mara. [flyktig. Ephod, 8. judiska preslens lifkjortel. Epic, a. episk, berättande hjeltebragder. Epice||de, -dium, s. sorgqväde, elegi. -dian, a. elegisk; sorgsen. Epicur||e, -ean, s. vällustig menniska. -ism, 3. Epikuri lära; vällustigt lefverne. -ize, v. n. lefva vällustigt. Epicycl||e, s. bicirkel. -Oid, S. krokli- nie pä en cirkels omkrets. Epidemic, a. smittsam; allmän (om farsoter). [omger kroppen. Epidermis, 8. yttre tunna huden som Epigastrion, S. magmunnen. Epigeum, s. solens ell. månens minsta afständ ifrän jorden. Epiglottis» 3. locket öfver väderstrupen. Epigram, «. epigram, -matic, a. kort och sinnrik. Epigraph, s. öfverskrift. Epilepllsy, 8. faUandesot. -tlC, a. plägad af fallandesot, epileptisk. En^li8h~Swedi8h Diet. EpllOgi|ism, 8. beräkning. -U0, «. slutet af ett tal, poem etc. -uize, «, a. göra slut pä. -, v. n. hälla ett slut» Epiphany, s. trettondedag juL [tal. Epiphora, «. tåröga. Epiplocele, 8. nätbräck. Epiploon, 8. nätet, tarmhinnan. EpisCOp||acy, 8. biskoplig regering, -al, a. biskoplig. -alian, «. en som bekänner sig till biskopliga kyrkan i England, -ate, 8. biskopsembete, biskopsstift. -y, 8. uppsyn; granskning. EpiS0||de, 8. bisak, biomständighet, -die, a. inflickad. Epist||le, 8. epistel, sändebref. -olary, a. tillhörande bref; i brefform. -ofi« cal, a. i epistelform. Epistrophe, 8. slutlig upprepning. Epistyle, 8. arkitraf. Epitaph, s. grafskrift. Epithalamium, s. bröllopssäng; Epithem, 8. fuktigt omslag. Epithet, 8. tillnamn; tilläggningsord. Epitom||e, 8. sammandrag, kort begrepp. -ise, V. a. hopdraga, förkorta. -1st, s. en som författar korta utdrag. EpOCh, 8. tidpunkt. EpOde, 8. slutet af ett ode. Epopee. S. hjeltedikt. Epulation, 8. fest; mältid. Equability, 8. likformighet; jemnhet. -le, a. likformig, jemn. Equal, a. jemn, jemnlik; likformig; jemngod; liknande; opartisk. - ,8. jemn< like, make. -, V. a. göra lika; jemna; svara mot. - Ity, 8. likhet, jemnlikhet. -ize, v. a. göra lik. -ization, 8. likagörelse. - ly, ad. lika, lika med. -ness, 8. likhet. Equangular, n. likhörnig; likvinklig. Equanimity, s. sinnesjemnhet, sinnes» lugn. -OUS, a. jemn till sinnes, lugn. Equation, s. jemkning; T. eqvation. -tor. s. equator, dagjemningslinien. -torial, a. hörande till eqvatom. Equerry, s. stallmästare. Equestrian, a. till häst-, ridderlig. -, 3. ryttare. Eqni||balance, s. jemnvigt. -crural, a. T. likbent. -distance, 8. lika 130 Equidistant Escapade afständ. -distant- a. lika aflägsen. -formity, s. likformighet, -late- ral, a. liksidig. -librate, v. a. lika afväga. - libration, 3. iemnvigt. -libriOUS, a. jemnvägande. -Ii brist, 9. eqvilibrist, lindansare, -librity, 8. jemnvigt. -UOCtial, 8. dagjemnings- linie. -, a. hörande till dagj?mningen. -nox, 8. dagjemning. -numerant, a. af lika antal. Equip, V. a. utrusta, utstyra. -3ge, 3. hästar och vagn; rustning, utrust- ning; besättning; svit; tross; klädning. -aged, a. väl utrustad, -ment, 8. utredning, utrustning. Equipendency, s. hängande 1 jemn- vigt; villrådighet. Equipoise, 8. jemnvigt. Equipollen||cy, 8. lika makt, lika värde, -t, a. lika gällande, jemngod. Equiponder||ance, 3. jemnvigt. -ant, a. jemnvigtig. -ate, V. a. väga lika. Equit||able, a. billig, rättvis, skälig ; opartisk. -ableilOSS, S. opartiskhet. -y, 8. billighet; opartiskhet. Equival||ence, 8. jemngodhet, lika värde. -, v. a. motväga. -ent, a. jemngod, motsvarande. -, 8. något soro är af lika värde; ersättning. Equivo||cal, a. tvetydig; tvifvelaktig. -, s. tvetydighet. -CalneSB, s. tve- tydighet. -Cate, V. n. tala tvetydigt; vara tvetydigt. -cation, s. tvetydig- het. -que, 8.. tvetydighet; ordlek. Era, s. tidpunkt. Eradia||te, v. a. utsträia. -tion, «. utstrålning. Eradicate, v. a. utrota, -tion, 8. utrotande. -tive, a. utrotande; läkande. Erase, v. a. utplåna, stryka ut. to be erased, utplänas, dö ut. -ment, 8. öfverstrykning, utskrapning, utplåning. Ere, ad. förr; förrän, innan. -, pr. förut, tillförene. Erect, Oh upprät, rak; ståndaktig. -, V. a. uppresa, upprätta; bygga. -, V. n. resa sig. -lon, S. resning;, uppbyggande: byggning. -ive, a. upprättande. -ly, ad. upprätt. -neSSj 8. upprättstående; upprätt ställning-. -Or, 9. byggare, stiftare. Erelong;, ad. innan kort. Eremit, 8. eremit, -»ge, 9. eremitfcoja. Erenow, ad. fordom. Erept||ation, 9. utkrypning. -lon, 3. våldsamt bortröfvande. Erewhile, -8, ad. nyligen. Ergo, ad. således, följaktligen. Ergot, 3. häl. -ism, 8. lärd strid. Ermelin, Ermine, s. hermelin, lekatt; hermelinskinn, -t], a. klädd i herme- lin ; bebrämad. [frätmedel. Erode, v. a. gnaga, fräta, -nt, s. Eroga||te, v. a. skänka, -tion, 9. begafning, skänker. Erosion, s. frätning, söndergnagning. Erotic, -al, a. erotisk, handlande om kärlek. Err, V. n. vandra ell. fara omkring; fara vilse; irra, fela. -, v. a. föra vilse, missleda, -able, a. som lätt kan fela. -ableness, 8. felaktighet, -and, 8. ärende, budskap, -and-boy, s. springpojke. -and-goer, -and- man, 8. båd, bud? -ant, a. kring, vandrande, lösdrifvande; slä^t. -atic*, a. kringvandrande, vandrande, - stars, 8. pl. irrstjämor. - fever, inter- mittent feber. -, 8. landstrykare. -atically, ad. oordentligt, -atum, 8. (pl. -a), tryckfel. -0U60US , a. oriktig, afvikande. -OneOUSnCSS, oriktighet; irring. -OT, 8. fel, för- Ers, 8. rosvicker. [seelse; misstag. Erst, ad. först; fordom; hittils. Erubescen||ce, 8. rodnad, blygsamhet. -t, a. rodnande. Eruct, V. n. rapa. -ation, 9. rap- ning, uppstigning; utbrott. Erudillte, a. lärd, -tion, 9. lärdom, kunskap. Eruglnons, a. ergig, koppargrön. Eruption, 8. utbrott; utslag; utfall: häftigt utrop. -ve, a. utbrytande. Eryngo, s. eryng, manskraft. Erysipelas, s. rosen (sjukdom). Escalade, 3. en murs bestigning; stormning; Escap||ade, 8. falskt spräng (af en Escape Etymology 131 häst). -6, 3. flykt, undflykt; ursäkt; fel. -, V. n. undvika ; undfly, und- komma. -6-gOat, 3. syndabock. Escarp, V. a. göra sluttande, -ment, S. sluttning. Eschalot, S. schalcttenlök. Eschar, S. skorpa, ruga på sår. -OtlC, a. frätande ; bitande. -, 3. frätmedel. Escheat, 8. dana-arf. -, V. n. hem- falla. -, v. a. göra hemfallande, -able, a. hemfallande. -agC, 8. hemfallsrätt. -Or, s. fiskal. Escort, 8. eskort, konvoj, betäckning. -, V. a. eskortera, beskydda. EsCOt, 8. skatt. -, V. a. betala en Escout, 3. spion. [annans andel. Escuage, 8. rusttjenst. Esculent, a. ätbar. -, S. lifsniedel. Escutcheon, 8. hjertsköld i ett vapen. Esoteric, a. hemlig. [gårdef. Espalier, 8. spalier, spjelverk i träd- Esparcet, 8. helgehö. Especial, a. särskild, synnerlig. -ly, ad. särskildt. Espi||al, S. kunskap, rekognoscering, -er, 8. spejare. -Onage, 8. spejande. Esplanade, S. jemn plats framför fästningsverk. EspOUS^al, a. hörande till förlofning. -als, 8. pl. fästning, förlofning. -e, V. n. gifta sig; göra bröllop. -, V. a. antaga en mening, -er, 8. som an- tagar ell. försvarar en mening. Espy, V. a. skönja; spionera ut. -, V. n. se sig omkring, gifva akt. Esquire, S. esquire, landjunkare; vapen- Essart, V. a. utroda. [dragare. Essay, 8. försök, prof; uppsats. -, V. a. försöka, probera. Essen||ce, s. varelse; spiritus, essens; vällukt. -, V. a. begjuta med essens. -tral, a. väsendtlig, vigtig. -, 5. väsendtlighet, hufvudpunkt. -tiality, 8. väsendtlighet. -tially, ad. hufvud- sakligen. -tialnOSS, 3. väsendtlighet, oumbärlighet, -tiafe, V. n. antaga den samma beskaffenhet. Establish, V. a. förordna, fastställa, bekräfta; stifta, inrätta, grunda, to - self, nedsätta sig, sätta bo. -Cr, 3. stiftare. - mcnt, 8. grund- läggning; inrättning; anordning; in- stitut; bekräftelse; bosättning. Estafet, 3. staffet. Estate, 8. tillstånd ; rang ; egendom; stat; ålder. -, V. a. utstyra. -d, a. egande gods och egodelar, rik. Esteem, S. aktning, högaktning. -, V. a. värdera, hedra, högakta; anse, mena. Estimable, a. aktningsvärd, -ble- DeSS, 3. aktningsvärdhet, skattbarhet. -te, 3. aktning; värdering; kostnads- förslag. -, V. a. högakta; skatta, värdera; beräkna kostnaden till något, -tion, 3. aktning, vördnad; skattning, värdering; öfverslag af en kostnad; mening. -tOT, 8. värderingsman. Estiva||l, a. sommaren tillhörig. -te^ V. n. vistas sommaren öfver. -tion, 3. sommarnöje, sommarvistelse. Estrade, 8. landsväg; upphöjdt ställe i ett rum. Estrange, V. a. frånvända, aflägsna. -ment, 8. Obenägenhet; aflägsnande. Estrapade, Ä. språng af en motvillig häst. [seqvestrerad boskap. Estray, V. n. stryka omkring. -, 8. Estn||ary, 3. mynning af en flod. -ation, 3. sjud ning, häftig rörelse. -re, s. sjudning, uppvällning. Esurine, a. frätande. Etch, v. a. etsa. Etern||al, a. evig; beständig; oför- änderlig. -, 3. den Evige. -alize, -ize, V. a. föreviga. -6, a. evig; beständig. - ity, 8. evighet. Ether, s. himmelsluft; himlahvalfvet; eter. -eal, -COUS, a. eterisk, luftig; gudomlig. Ethic||al, a. moralisk, etisk. -S, 84 pl. sedolära, moralen. Ethmoid, 3. T. silbenet., Ethnic, a. hednisk. Ethology, 8. sedolära.' Etiology, s. lära om sjukdomars or. saker. [etikett. Etiquette, 8. belefvadt uppförande, Etymological, a. etymologisk. -ist, 3. etymolog. -Ize, V. n. härleda orden från sina rötter. *-y, 9. etymologi. 132 Etymon Evihvorker EtyniOU, S. stamord, radix. Eucharist, 8. den heliga nattvarden; tackoffer. -ical, a. hörande till nattvardens sakrament. [bok. Euchology, S. grekiska kyrkans ritual- Euchymy, s. T. blods och safternes god beskaffenhet. [beskaffenhet. Eucrasy, 8. T. god och sund kropps- Eudiometer, 8. eudiometer, luftmätare. Eunuch , £. snöping, kastrat. -ate, V. a. kastrera, snöpa. Euonymus, s. lönn. Eupatory, s. dosta. Euphemism, 8. skonsamt uttryck. Euphonical, a. välljudande, -y, 8. välljud, välklang. Euphorbium, 8. vargmjölk (ört). Euphrasy, s. ögontröst (ört). EurUS, 8. sydostvädret. Eurythmy, S. symmetri. Euthanasy, s. lätt och stilla död. Evacua||ut, s. purgermedel. -te, V. a. tömma ; afföra; rensa; upphäfva, öfver- gifva. V. n. låta öppna ådern, -tion, 8. afföring, purgering; af- skaffande. Evade, v. a. undvika. -, v. n. fly. Evagation, s. afvikande; tankspriddhet. Eval, a. fortvarande. Evanescent, a. försvinnande. Evangelic, a. evangelisk, -ism, s. svangelii förkunnande, -ium, -y, 8. evangelium. -ize, V. n. predika evangelium. Evanish, v. n. försvinna. Evapora||bie, a. som lätt bortdunstar. -te, V. a. & n. utdunsta; låta gå upp i dunster. -, a. utdunstad. -tion, 8. afdunstning. Evasi||on, 8. undflykt; ursäkt; list, -ve, a. sökande undflykter; bedräglig. Eve, s. afton, qväll; dagen före en hög- tidsdag. on the -, vid pass, så när. Evection, 8. upphöjelse; beröm. Even, 8. afton, qväll. -tide, 3. aftonstund. Even, ad. äfvw, till och med- - as, likasom. - now, just nu. Even, a. jemn, lika; fiat, ilät; lugn. -. v. a. jemna, göra lika. V, n. vara lika, -ness, *. likhet, släthet; opartiskhet; lugn. [aftonpsalm. Evening, s. afton, qväll. -song, a. Event, S. påföljd, utgång; händelse. at all -3, i hvarje händelse, -fill, a. rik på hänäelser, äfventyrlig. Eventerate, v. a. taga inelfvorna ut. Eventila||te, v. a. sikta, vanna; under* söka, -tion, 8. siktning, sä Ilning. Eventu||al, a. tillfällig, som till äfventyra kan påfölja. -ally, ad. låt så vara; i sanning, -ate, V. n. ändas, slutas. Ever, ad. alltid, beständigt; någonsin; än aldrig så. - and anon, tid emel- lan ; ofta; mellanåt. - more, städse, evigt. - since, - after, sedan den tiden, -during, a. fortfarande, be- ständig, evig, -green, a. alltid grön. -, S. ett alltid grönskande träd; tak- lök. -lasting, a. evig, oupphörlig, odödlig. -, 8. evighet; kattfot (ört), -lastingness, s. evighet. -Hving, a. odödlig. Ever||se, v. a. kasta Öfver ända, om- störta. -sion , 8. nedrifvande; för- störing. -t, V. a. förstöra; kullstörta. Every, a. hvar och en, enhvar. - one, - tody, hvar och en. - where, öfverallt. -day, a. hvardaglig. Evestigate, v. a. spåra upp; forska. Evict, V. a. öfvertyga, bevisa; lagligen återvinna. -lon, 8. bevis; lagligt återvinnande. Eviden||C6, S. klar sanning; tydlighet; vittnesmål; dokument; vittne. -, V. a. bevisa, ådagalägga, -t, a. ögonskenlig, oneklig. -tial, a. bevisande. -tly, ad. påtagligen, uppenbarligen. - tness, S. ögonskenlighet, visshet. Evil, s. ondt; last; förderf; sjukdom, opasslighet. -, a. ond, elak; eländig; bedröflig; förstörande. -, ad. ondt, ilia, -affected, a. obenägen. -doer, 8. illgerningsman. -eyed, a. afund- sjuk. -favouredness, a. vanskap- lighet, fulhet. - ly, ad. illa, elakt, -minded, a. elak, illasinnad. -ness, 8. elakhet, -speaking, *. förtal, smädelse. - wishing, a. illasinnad, -worker, s. illgerningsman. Evince Exceptiouaneas 133 Evlntfce, t>. a. bevisa, öfvertyga. -cible, a. bevislig. -cibly, -cingly, ad. bevisligen, pä ett öfvertygande sätt. Ev!ra||te, v. a. kastrera. -tion, s. snöpning. Eviscerate, v. a. uttaga inelfvoma. Evita][ble, a. undviklig. -te, v. a. undvika, undfly. -tion, S. undvikande. Evocation, s. framkallning. Evoke, V. a. framkalla. Evolution, 8. bortflygande. Evolution, S. upprullning; svängning; evolution; utvecklad krokig linie. Evolve, V. a. utveckla. -, v. n. utveckla Evomition, «. kräkning. [sig. Evulga||te, v. a. kungöra, -tion, s. kungörelse. Evulsion, 8. uppryckning, fränslitning. Ewe, 8. tacka, fSr. -, v. n. lamma, fä lam. [af silfver. Ewer, 8. vattenfat; kanna ell. bäcken Ewry, 8. embete af en konglig taffel- täckare. Exacerba||te, v. a. förbittra, uppreta, -tion, 8. förbittring, förvärring; paroxismus. Exacervation, s. läggning i hög. Exact, a. noga, noggrann, sorgfällig; riktig; samvetsgrann. -, V. a. fordra; infordra, kräfva; utpressa; aftvinga. to - upon C any one), trycka, pläga, oroa, -ion , 3. tvängskatt; fordran. -itude, - ness, 8. noggrannhet; riktighet; öfverensstämmelse. -OF, 8. som infordrar; prepare. Exacua||te, V. n. hvässa,' skärpa, -tion, 8. hvässning. Exaggerate, v. a. göra större; pä ett öfverdrifvet sätt berätta; föröka; dämma. -tion, 8. öfverdrifning; utmälning. -tory, a. öfverdrifande. Exagita||te, v. a. skaka; pläga, -tion, 8. skakning; uppvällning. Exalt, V. a. exaltera, upphöja; be- römma, prisa. -ation, 5. exaltation, upphöjelse; högre ständ. - odnCSS, 8. upphöjdt tillständ; stolthet. Examllen^. examen, förhör. -inant, 8. examinator. -ination, 8. examen, förhör; undersökning. -inatOF, 5. examinator, undersökare, granskare. -iuO, V. a. examinera, undersöka, anställa forhör; öfverlägga; öfverväga. -iner, 8. examinator, undersökare, granskare. Exampl|]ary , a. exemplarlsk, efter- dömlig. -e , 8. exempel, mönster. for till exempel. -, V. a. bevisa genom exempel; uppställa som exempel. -ele88, a. utan exempel, utom- ordentlig. Exanguious, a. blodlös; blek. Exanim||ate, a. liflös, död; modfälld. -, V. a. döda, förskräcka. - ation, 3. dräp; nedslagenhet. -0118, a. liflös, död. [finnig, fnasig. Exanthema, s. finner, -tons, a. Exarticulation, 8. ledvridning. Exaspera||te, V. a. förbittra; förarga; uppbringa. - tion, 8. förbittring; förvärring. Exanctora||te, V. a. äfdanka, aftaga, beröfva väldet. -tion, 3. afkkedande; ohelgande. [upphetsning. Excandescency, s. glöd; hastig vrede; Excantation, 8. befrielse ifrän för- trollning. Excarn||ate, V. a. rena, befria ifrän köt|. -iflcation, 3. befriande ifrän kött. Excavate, V. a. urhälka, v-gröpa. -tion, 8. urhälkning,-urgröpning, häl. Excecation, 3. förblindelse. Exceed, V. a. öfverstiga; öfverträffa. -. V. n. göra för mycket i en sak. -ing, a. omättlig, öfverdrifven. -ing» ly, ad. öfvermättan. Excel, V. a. öfverträffa. -, V. n. ut- märka sig; vara förträfflig. -lenCO, -lency , 8. förträfflighet; värdighet; godhet; exellens (titel). -lent, a. förträfflig; utvald, utmärkt. Excentric, a. s. Eccentric. Except, pr. undantagandes, utom. -, V. a. undantaga, utesluta. to - against, invända, -ing, prp. utom. -ion, 8. undantag, förbehäll; und- flykt; jäf, inkast. -ionable, a. jäfvig, hvaremot inkast kan göras. -ioner, 8. som gör inkast. -iOHS, a. knarrig, snarstioken- -ionsness. 134 Exceptive Exemplariuess 3. vresighet. -Ive, a. undantagande, invändande. Excern, V. a. uttrycka, Utpressa. Excerp, V. a. utdraga, utsöka, plocka. -t, 8. utdrag, -tion, 8. urval, utdrag. Excess, 3. öfverflöd; utsväfning. -ive, a. omättlig, öfverdrifven, öfverfiödig. -ively, ad. omättligen, ytterst. -ivC- ness, 8. öfverflöd, omSttlighet. Exchange, 8. byte, vexling; börs; vexelkurs. in -, till vedergällning för. -, U. a. byta, vexla; vederskifta. -broker, a. vexelmäklare. .-Office, 8. vexelbank, diskontbank. -T, k. Vexlare. Exchequer, 3. kongl. ränttammare. court of -, skattkammarrätt, 'receipt of -> råntkammare- ExcisUable, a. accisbar. -fe, 8. accis. -, v. a. pålägga accis. - feman, 8. accisbetjent. -eoffice, 3, acciskam- Excision, 8. utrotande. [mare. Excitab||ility, s. retlighet. :-le, a. som lätt uppröras, retlig. Excitation, s- väckelse, retelse. -YO, a. retande, uppmuntrande. Excite, V. n. reta, väcka, uppmuntra. -men t, s. uppretande; anledning. -T, 3. som uppmuntrar, 50m ästädkommer. Exclaim, S. utrop. -, V. a. utropa; skrika, to - -against, ifra emot, -er, 3. ifrare. Exclamajjtion, 8. utrop, häftigt anskri. note of -utropstecken. - to^,' al utropande, Exclu||de, V. a. Utesluta; kläcka, döda, alstra. - sion. 8^ uteslutning; för- kastande; alstring. -sivfe, a. ute- slutande, fränskiljande.. -sively, ad. uteslutande,, med uteslutande. Excogita||té, V. .Ö. tänka ut. V. n. eftersinna. -tlQn, 3. uttänkning, uppfinning. Excommnnicallto, v. a. bannlysa. -tion, 8. bann, bannlysning. Excor||iate, V. a. ftä, rifva (huden, skinnet, barken etc.) af nägot; afhyda; plundra. - ticatiOll, S. barkning; afskalnlng. se® ifr£n kroppen, -al, a, hörande till exkrementer. -itiOUS, a. innehållande exkrementer; skadlig. Excrescence, s. -värt, utväxt, -t, a. utväxande, onaturligt utskjutande pä en kropp. Excre||te, V. a. afsöndra; bortkasta (exkrementer). -tion, 8. afföring, ,afgäng; den afsöndrade saken. -tive, a. afförande , afledande. -tory, s. kärl i kroppen som tjenaratt afföru exkrementer. [3. marter, qval. Excruciate, v. a. pläga, pina, -tion, ExCulpa||te, V. ek- urskulda, ursäkta; rättfärdiggöra. - tion , rättfärdiggö- rande, 'ursäkt. r-tOry, a. rättfärdig- görande. Excursion, «. öfverskridande; afvik- ning frän ämnet; ströftSg; lustfart. -ive, a. utsvävande. Excus||able, a. Kriätiig. -ableness, 8. ursäktlighet. - atiOH, 8. ursäkt. /-atory, a. ursäktande. -6, 3. ur- ,säkt. -, V. a. ursäkta; befria; förläta. -eless, a. oförsvarlig. ExCUSS, V. a. afskaka, afskudda; lag- ligen borttaga. -ion^ 8. beläggning med qvarstad. Execrable, a.afskyvärd, faslig, ohygg- lig. -te, V. a. förbanna; afsky. -tion, s. förbannelse, svordom; afsky. -tory, 8. formulärbok af förbannelser. Execu||te, v- fl- verkställa, fullborda, uträtta; afrätta, döda. -tion, 3. verkställighet, verkställande, utöfning; litsökning; afrättning. place cf -, afrättspiats. -tion-day, 3. afrätt- ningsdag. -tioner, 3. mästerman, bödel, skarprättare. -tive, a. full- bordande, verkställande. - power, lagskipande makt. -tor, 3, verk; ställare; testaments verkställare. - tor* Ship, 8. sysslemanskap. -tory, O. verkställande, verkställbar; exekutorisk. -treSS, - trix, S. verkställarinna (testaments). Exege||sis, 8. tolkning, förklaring. -tical, a. tolkande, förklarande. Exemplar, 8. urbild, eftersyn; exem- plan »iness* t, estraffiighst; eföi* Kxeapiazy Exotic 135 vHM^het; mönster, -v, a exe»pt% risk, efV.r<*.öm)'g, eftcrföljans^ärd. ?\empli|JflCatlon , s. upplysning ge- nom bevis; bevittnad afskrity. -fy, v. a. bevisa, upplysa med exempel; afskrifva. Exempt, 8. officer vid lifgardet, som är vaktfri. -, a. frikallad, undantagen. -, V. a. frikalla, undantaga. -ion, 8. frikallelse, undantag; skattfrihet, -itioUS, a. skiljaktig. Exontera||te, V. a. uttaga inelfvorna. -tion, s. tarmames uttagande. ^zequi|Jal, a. hörande till en begrafning. -OS, 3. pl. likbegängelse, begrafning. Exerci||se, 8. kropps- ell. sinnesöfning; förvaltning; rörelse, motion; exeroering; andaktsöfhing. -, v. a. inöfva; ut- öfva; exercera. -, V. a. öfva sig. -tation, 3. öfning. [jer etc.). Exergue, 8. afskärning (pä medal- Exert, V. n. göra srtt bästa. -, v. a. använda; fidagalägga. -ion, 8. fram- bringande; bemödande. Exestuation, 8. jäsning, kokning. Exfolia||te, v. n. splittra sig, klyfva sig i tunna skifvor. -tion, 3. splittring. Exhal||able, a. som kan utdunsta. -atiOD, 8. afdunstning, flyktighet, egenskap att förflyga; änga. -6, V. a. utdunsta ; afdunsta; sprida, -ement, 8. utdunstning. Exhaust, V. a. uttömma, utösa; ut- matta. -ed, a. utmattad. -ible, a. som kan utösas. -ion, s. utösning, uttömning; svaghet.-less, a. outtömlig. Exhereda||te, v. a. göra arfiös. -tion, 8. arflösgörelse. Exhibit, V. a. uppvisa; uppte; öfver- lemna. -, 8. T. framläggning inför domstolen, -er, 3. ingifvare, fram- visare. -ion, 8. framvisning; stipen- dium, pension, underhäll; belöning. -ioner, 3. stipendiat. -ive, a. fram- visande; vikarierande. Exhilara||te, V. a. fröjda, muntra. -, V. n. glädjas, -tion, 8. fröjdande, glädje. Exhort, v. a. förmana. -atlon , B. förmaning, -ative, -atory, a. för- Danande, -er, a. förmanare, varnarc. Exhumation, (ett liks) uppgräfi ing. Exicca||te, v. a. uttorka, -tion, s. uttorkning. -tive, a. uttorkande. Exigence, -ency, 8. behof, trängmäl, nöd. - ent, a. trängande, nödvändig. -, 8. nödfall; proklama; ända. - ible, a. som kan affordras; betalningsgill. Exigu||ity, 8. litenhet, ringhet. -OU8, a. ringa, föga. Exil||e, 3. landsförvisning; landsflyktig biltog; ort dit en förvises. -, a. liten ; späd, mager. -, v. a. landsförvisa. -ement, 8. landsförvisning. - ity, litenhet; obetydlighet. Eximious, a. förträfflig, utsökt. Exinanition, s. tillintetgörande; matt, het; förnedring. Exist, v. n. vara till, ega beständ; lefva. - 6DC6, 3. tillvarelse; verklig, het, beständ. -Cnt, 8. tillvarande. -imation, 8. mening; aktning. Exit, 3. afsked; fränfälle; bortovaro. -ial, -lons, a. forderflig, dödande. ExOd||e, 3. efterspel. -US, -y, 8. afresa; andra Mose bok. Exolete, a. ur bruk. Exolution, 8. svaghet uti nerverna. Exomphalos, 8- nafvelbräck. Exonerate, V. a. afbörda, befria; trösta. -tlOU, 8. afbördande; be- frielse. -tive, n. uttömmande. Exoptable, a. önskansvärd. Exorajjble, a. beveklig; försonlig, -te, V. a. erhälla genom böner. Exorbitance, 5. omättlighet, öfver- drift. -ant, a. omättlig, öfverdrifven. -ate, V. n. vika af (planeter etc.). Exorci||se, V. a. besvärja vid ett heligt namn; utdrifva (onda andar). -ser, m. besvärjare. - Sm, 8. besvärjning. -St, 3. besvärjare. Exordial, a. inledande, införande. -um, s. ingäng (af ett tal etc.). Exornation, s. prydning, sirat. Exoss||ated, a. benad. - ation* 8, bening. - C0US, a. benlös. Exostosis, 3. öfverben. Exot||eric, a. offentlig, publik ; oinvigd. -ery, 8. offentlighet. -le, a. främman- de, utländsk- -, 8. utländsk ört eJl. växt. 136 Expand Export-trade ^xpan||d, V. a. utbreda, utsträcka. -S6, s. utsträckning; längd och bredd, -sibility, 8. uttänjbarhet. -sible, a. uttänjbar. -sion , utsträckning; Vidd; rymd. - Sive, a. utvidgande. -siveneSS, 8. utvidgningsförmåga. 'Expatiate, v. n. spatsera; (on, upon) utförligen afhandla ett ämne. Expatriate, v. a. landsförvisa. -tion, 8. utvandring, flyttning. Expect, V. a. afvakta, förbida. -, V. n. vänta på. -able, a. förmodlig. -ance, -ancy, 8. väntan; förhopp- ning ; expektansbref, survivans, anspråk, -ant, a. & 8. Väntande, afbidande. -ation, 8. väntan, förhoppning. -atlve, a. afbidande. -,. 8. hopp, förhoppning. -Orants,- 8. pl. medika- menter, som befordra upphostning. -Orate, V. a. upphosta; gifva sitt hjerta luft. -Oration, 8. upphostning; hjertats lättning. -Orative, a. be- fordrande upphostning. Expedi||ate , V. a. utfärda, expediera; Uträtta; afsända. -enCy,.s. rådighet; förehafvande; hastigt affärdande. -ent, a. rådlig; förmånlig; befordrande. -, s. medel, utväg.- -tate, V. a. T. stympa (en hund),, -te, a. behändig; liflig, be- ställsam, driftig, -, V. a. bringa till slut; affärda, Utfärda; snabbt förrätta. -tely, ad. snabbt, behändigt. -t?O», 8. snabbhet, drift; tåg, fälttåg. - tiOUS, a. skyndsam. - tive, a. skyndsam, driftig. I4rifva; utesluta! Expel, V. a. ptdrifva, bortjaga, för- Expend, v. a. utgifva, ko^ta på. -iture, 8. åtgång; utbetalning. । ExpéusCe, ExpenCe, 8. utgift, om- kostning. -eful, a. kostsam, -eless, a. icke dyr, för godt köp. -ive, a. dyr, kostsam; yppig; frikostig. -iveness, 8. kostbarhet; slösaktighet, slöseri. Experience, s. erfarenhet, förfarenhet; rön. -, V. a. försöka, probera ;,öfva; er- fara. -ced, a. förfaren, -t, a. erfaren. Experiment,- s. försök, rön, prof. -, V. a. försöka, probera. -, V. n. göra experimenter. -al, a. erhållen genom töraök eller erfarenhet, experimental. Expert, a. förfaren, skicklig; kloki -PeSS, 3. erfarenhet. Expi||able, a. som kan försonas, blid- keiig. -ate, V. a. försona, godtgöra, blidka. -ation, 8. försoning, för- soningsoffer. - atory, a. försonande. -lation, 8. plundring, -ration, s. utandning; aflidande; utdunstning; slut. -IO, V. a. utandas, utdunsta; bringa till slut. -, V. n. aflida, dö; utplånas; förfalla; upphöra. Explain, V. a. förklara, utlägga, -able, a. som kan förklaras. -eij 8. utläggare, uttydare. Explanation, 8. upplysning, förkla- ring; tolkning. -tory? 8. upplysande, förklarande. Expleti||on, s. tillfredsställelse. -ve, a. uppfyllande. -, s. fyllningsord. Explicable, a. förklarlig, -te, v. a, utveckla, 'förklara, uttyda. - tion, s*. utveckling; uttydning, förklaring, -tive, a. förklarande. -tor, 8. uttydare, utläggare. Explicit, a. utvecklad, klar, uttrycklig. -ly, ad. uttryckligen. -ness, s. klarhet, tydlighet. Explode, v. a. med våld utstöta; uthvisslä. -, V. n. flyga i luften, springa i stycken. Exploit, 8. bedrift, idrott, -able, a, görlig, som kan utföras. Explor||ate, v. a. utforska, -ation, 8. undersökning. -ator, 8. utforskare, spion, -atory, a. utforskande. - C, V. a. utforska, undersöka, ransaka. -ement, s. undersökning, -er, 8. utforskare, spion. ExplOSi||on, 8. knall; utbrott. -VO, a. häftigt utfarande; knallande. Expoliation, 8. plundring, röfvande. Expolish, V. a. polera, glahska. Expolition, 8. utfilande, förbättrande. Exponent, s. T. exponent, -ial, a. utläggande, exponential. Export, V. a. utföra, utskeppa. -, 8. utgående varor, -ation, s. utförsel, utskeppning, -duty» utgående tull, -er, 8. exportör, -trade, 8. ex- porthandel. ■ Expose Extirpate 137 Expo||se, v. a. ntsätta, framställa, ut- lägga; blottställa; förlöjliga; skämma ut. -Sition, 8. läge ■, utstäilandr framställande. - sitor, 8. förklarare, upplysare. Expostulate, V. n. (upon) beklaga sig; tvista, ordvexla. -, V. a. vänligen föreställa, undersöka. -tion, 3. be- svär, klagomål; tvist. -tor, 8. grälmakare. - tory, a. innehållande besvär; bestridande. Exposure, 8. läge; framställning; blottställning. Expound, v. a. framställa något till allmänt åskådande ; förklara, -er, 8. uttydare, kommentator. Express, a. uttrycklig, tydlig; lik- nande; särskild. -, 8. särskild bud, kurir. -, V. a. utpressa; uttrycka; säga, yttra, beteckna; likna. -ible, a. som kan uttryckas. - ion, 8. utpressning; uttryck; talesätt, -ive, a. uttrycksfull. -iveness, 8. efter- tryck. -ly, ad. uttryckligen. -neSS, 3. eftertryck. -ure, 8. uttryck, form. Exprobra||te, v. a. förebrå, -tion, 8. förebråelse, förevitelse. -tive, a. förebrående. Expropriate, V. a. sätta ur besitt- ning. -tion, 8. afstående, öfver- gifvande. Expugn, v. a. eröfra. -able, a. som kan eröfras. -ation, 3. be- stormning. -er, 8. eröfrare. Expnl||se, V. a. utdrifva, förjaga. -SlOn, 8. utdrifning. - sive, a. förjagande; afförande. Expun||ction, 8. utstrykning. -ge, t1, a. utplåna, utstryka. Expurg||ate, V. a. rengöra, befria, ute- sluta. -ation, 8. rening; rättelse. -atory, a. rensande; rättande. -6, V. a. rensa ; rätta. Exquisite, a. utsökt; förträfflig, -eness, s. förträfflighet. -ive, a. utförlig. Exscind, v. a. utskära. Exsicc||ant, a. uttorkande, -ate, V. a. uttorka, -ation, s. uttorkning, torrhet, - atlve, a. uttorkande. Exspuition, 8. utspottning. (sugning. Exsuc||cous, a. saftlös. -tion, s. ut- Exsudation, 9. utsvettning, afdrypning. Exsufflation, 8. blåsbäljarna. Exsnscita||te, v. a. väcka, uppmuntra. -tion, 8. väckande, uppmuntring. Extant, a. framstående; förhanden; befintlig. Exta||sy, 8. hänryckning, förtjusning; dvala. -tlC, a. hänryckande. Extemporaneous, a. oförberedd, plötslig. -ary, a. oförmodad; oberedd. -O, ad.'oförberedt, utan betänketid, strax. -ize, v. n. tala utan för* beredelse. Exten||d, V. a. utsträcka, uttänja; be- lägga med qvarstad. -, V. M. sträcka sig. -der, 8. sträckmuskel. -dible, a. sträckbar, utvidgelig. -sibility, 8. uttänjbarhet. -sible, a. sträckbar. -Slon, 8. utsträckning. -sional, a., vidsträckt; mycket innehållande. -Sive, a. stor; vidsträckt. -sive» nOSS, 8. storhet; sträckbarhet. -SOr, 8. sträckmuskel, -t, 8. utsträckning, vidd; seqvestrering. Extenua||te, V. a. förtunna; förminska ; bemantla, öfvérskyla; utmärgla. -, a. tunn, smal. - tion, 8. minskning; afmagrande. Exterior, a. yttre, utvärtes. -, 8. yta, utsidan. -ity, 8. utsidan. Exterminate, v. a. utrota, -tion, 8. utrotning. -tOl', 8. utratare, fö c, störare. -tory, a. utrotande. Extern, a. yttre. •-, 8. utsidan. -al, a. utvärtes, yttre. -ality, s. syn* lighet. -ally, ad. utvärtes. Exterraneous, a. utländsk, främmande. Extil, v. n. afdrypa. .-lation, 8. afdrypning. (retning. Extimula||te, v. a. reta, -tion, 8. Extinct, a. utsläckt; utgången, död. -iÖn, 3. utsläckning; utslocknande; förödelse. Extinguish, V. a. släcka; dämpa; döda. - able, a. utsläcklig. -er, s. ljus-släckare. -ment, 8. utsläckande ; utslocknande, upphörande. Extirpate, v. a. utrota, utplåna. 138 Extirpation Eyewitness -tio», S. utrotning; förstöring. -tor, 8. utrotare, förstörare. Extol, V. a. upphöja, prisa, berömma, -ler, 8. loftalare, Extor||sive, a. tvingande, utpressande, -t, Vi a. utpressa, aftvinga, skinna, preja. -ter, 8. prejare. -tion, 8. prejeri. -tious, a. väldsam. Extra, ad. utom, utomordentligt. -Ct, 8. extrakt, utdrag. v. a. utdraga, samla. -ction, a. utdragning; ätt, börd. -Ctive, a. som k»n utdragas, -judicial, a. som ej är i vanlig rättegängsordning, extrajudiciel.-mun- dane, a. öfvematurlig. -neous, a. främmande, -ordinarily, ad. ovan- ligt, -ordinariness, 8. utomordent- lighet. -ordinary, a. utomordentlig, ovanlig, -parochial, a. utsocknes, -provincial, a. utom ett bikkopsstift ell. län. -regular, a.oregelbunden. -Vagauce, 8. utsväfning; omättligbet, orimlighet; därskap; obetänksamhet. -Vagant, a. utsväfvande, däraktig. -, 8. landstrykare; svärmare, fantast. -vagantness, a. orimlighet. -va- cate, V. n. sväfva ut, skicka sig orimligt. -vagation, 8. utsväfning. -vasate, V. n. rinna ut; utsippra. -Vasatlon, 8. utsippring (om blo- det etc.). Extre||me, a. ytterst, sist; omättlig. -, 8. ände, ytterlighet; nöd; obetänk- Mmhet. - mely, ad. ytterst, ganska, utomordentligt, högligen. -mity, 3. ytterlighet, det sista af nägot; nöd; förlägenhet. Extricayte, V. a. utveckla, utreda, -tion, 8. utveckling, befrielse. Extrinsical, a. utvärtes, yttre. -ly, ad. utifrän. Extract, V. a. bygga; uppresa. -ion, 8. byggning. -ive, a. uppbygglig. -Or, 8. uppbyggare, byggmästare. Extru||de, V. a. utdrifva, utstöta. -Slon, 8. utdrifning. ExtuberiJance, -ancy, s. upphöjdhet, svulst, svullnad, utväxt, -ant, a. framstående. -ate, v. n. svälla, •vullu». Extumescence, a. svullnad. Exuberance, 8. öferflöd, ymnighet -nt, a. öfverflödig, ymnig, -te, V. n. EXUCCOUS, a. saftlös. [vara ymnig. Exu||date, -de, V. a. utdrifva genom svettning. -, V. n. svettas, utdunsta. -datlon, 8. svetting, utdunstning. Exulcera||te, V. a. förorsaka sär, fräta; förbittra. -, V. n. vara sig. -tion. 8. böld, särnad; frätning; förbittring. -tory, a. särande. Exult, V. n. fröjdas, innerligen glädjas; uphäfva glädjerop. - ant, a. fröjdfull. -ation, 8. fröjd; glädjerop. Exunda||te, v. n. öfverflöda. -tion, 8. utflytning, öfversvämning. Exupera||ble, a. öfvervinnelig. -nce, 3. öfvervigt. -te, V. a. öfverträffa. Exurgeiit, a. börjande, uppkommande. Exuscitate, v. a. uppröra, väcka. Exust, V. a. förbränna. -lon, 8. för- bränning. [qvarlemningar. Exuviae, 3. pl. aflagd hud ell. skal; Eyas, a. icke flygfärdig. -, 8. falkunge. -musket, S. sparfhöksunge. Eye, 8. öga; blick; uppmärksamhet; vaksamhet; synpunkt; ögla; tornglugg; kegel pä boktryckeristil' märke pä hästens tänder. - of the wind, vin. dens riktning, kosa, iron -, krampa. with an - of green, grön schatterad. eyes, pl. glasögon. -, V. a. be- trakta, granska, -ball, 8. ögonsten, -bright, 8. ögontröst, rödkulla (ört). -brOW, 8. ögonbryn. - drop, 8. tär. -flap, s. skygglapp för ögon pä hästar, -glauce, 3. blick, -glass, 8. ögon- glas. -glutting, 8. fögnande ögonen, -hole, 8. ögongrop. -lash, 8. ögon- här. -less, a. blind, -let, 8. glugg; snörhäl. -Ild, 8. ögonlock. -T, 8. äskädare. - Salve, 8. ögon, salva, -servant, 8. ögontjenare. -Service, 8. ögontjenst, lätsadt nit. -Shot, 3. blick. -Sight, 8. sigte, syn. -SOre, 8. ögonsjukdom; grand i ögat. -String, s. ögonnerv. -tooth, 8.. ögontand. -water, 8. ögonvatten. -witness, 8. ögon- vittne, äsynavlttne. Eyot Fairconditioned 139 Eyot, t. små 0. Eyre, 8. vandrande tribunal. Eyry, g. roffågelnäste. F. Fable, 8. fabel. -, V. n. prata dikter; dikta, förtälja fabler. - d, a. diktad; berömd, mycket talt om i fablerna. -T, 8. fabeldiktare. Fabric, 8. byggning; fabrik, -ate, v. a. bygga, tillverka. -ation, 8. tillverkning, förfärdigande; byggning. -ator, 3. uppbyggare; föriärdigare. Fabrile, a. jernsmide tillhörig, handt- verkare tillhörig. Fabulist, 8. fabeldiktare. -OSity, 8. fabelaktighet. -OUS, a. fabelaktig, diktad. Face, 8. ansigte, anlete; min; grimas; framsidan; åsyn; yta; djerfhet, mod. -, V. a. se i ansigtet; vända framsidan åt; bräma; täcka; hyckla. -, V. n. vända sig om. to - out a lie, fräckt påstå en lögn, to - the enemy, göra front; gå emot fienden, -ague, 3. ansigtsvärk. -d, a. bildad, skapad, -less, a. utan ansigte, oförskämd, -painter, s. porträttmålare, -paint- ing, 8. porträttmålning, -screen, s. Facele, s. turkisk böna. [eldskärm. Facet, 8. slipad .kant,- facett. Facetious, a. lustig, skämtsam, rolig. -ness, 3. skämt, rolighet, munterhet. Facil||e, a. lätt; lättrogen; godvillig. -eness, b. villighet. -itate, v. a. lätta, befordra. -itation, 3. lättnad, befrämjande, -ity, 8. lätthet; skick- lighet, färdighet; eftergifvenhet. Facing, p. åskådande, vettande. -, B. förklädning; uppslag. Facinorous, a. förmäten, skamlös, ondskefull; brottslig. -neSS, s. gud- löshet, skändlighet. Facsimile, s. afskrift; efterhärmning. Fact, s. gerning, dåd; verklighet, visshet. in -, i sanning. -ion, s. parti, »ammangaddning; oenighet. - iOiiary, -loner, 3. partiglngare. -iOUS, a. hörande till ott parti; upprorisk, upp- stussig. - itlOUS, a. eftergjord med konst, icke naturlig. -ive, a. görande, skapande. -Or, S. kommissionär, faktor; multiplikator. - OtagO, S. kommissicnsarfvode. -Orship, 3. om- budsmanskap, faktorssyssla. - Oiy, S. faktori. -Otum, 3. hufvudman. Faculty, 3. förmåga, gåfva, talang; egenskap; rättighet, frihet; fakultet. Facund, a. vältalig, -ity, s. välta- lighet. [smeka, smickra. Faddle, V. n. leka, skämta. . -, V. q. Fade, a. smaklös, matt, svag. -, V. n. vissna; förgås; försvagas. -, V. a. göra vissnad. -less, a. oförvissnelig, oförgänglig. Fadge, v. n. skicka sig, komma öfverens. Fading, a. förvissnande. -. -ness, 3. förvissning, förfall. Fag, s. siaf; utskott, -end, 3. oal- band, sallist; utskott. FagOt, 8. risknippa; knippa stålstänger. -, V. a. binda. Fail, s. fel, brist; förlust; död. with* out -, ofelbär, osvikelig. -, v. n. (of, from) brista; upphöra, omkomma, förgås; förfalla, misslyckas, göra ban- krutt. -, V. a. underlåta; öfvergifva; bedraga. - anCC, s. fel; underlåtelse. -irig, 3. fel. -ure, s. brist; fel; misslyckande; bankrutt. Fain, a. munter; nödgad. -, ad. garna. -, V, n. längta, önska, -ing, a. begärlig, lysten. Faint, a. matt; dunkel; svag; försagd. -, V. n. försvinna; tröttna. -, V. a. göra modfälld, bedröfva; dåna, -heat* ted, a. klenmodig, rädd. -hearted- nCSS, 3. rädsla, -ing, 3. dåning. -ishness, s. matthet, opasslighet. -ness, 8. svaghet, kraftlöshet; overk- samhet; rädsla. -y, a. kraslig. Fair, 8. marknad, -ing, 3. mark- nandsgåfva. Fair, 3. skönhet. -, a. fager, vacker; ljus, klar; gynnande; redlig; öppen; billig. -, ad. sakta; höfligt; vänligt; lyckligt; rätt iram. -conditioned, 140 Fairish Fancy1 a. godhjertad. -ish, a. vacker. -ly , ad. vackert; sakta; rätt fram; |iel och hällen. -ness, 8. fägring, skönhet; ärlighet. -play, s. höflighet. -spoken, a. höflig. -way, s. farvatten. Fairy, S. fé, trollgudinna; elf, elfva. Faith, S. tro, tr.oslära; ärlighet, trohet, löfte. -, ad. i sanning, -breach, 8. trolöshet. -ful, a. trogen, trofast, ordhällen; redlig. -fulness, 8. trofasthet; redlighet. -less, a. trolös; otrogen. -lessness, 8. otro; trolöshet. Fake, 3. T. bugtan af ett uppskjutet täg. Falcat||ed, a. krum, krokig, half- mänelik. -ion, 8. krokighet. Falchion, 3. kroksabel. Falciform, a. lik en skära. Falcon, s. falk; en art fältstycken, -er, s. falknär. -et, s. falkenett (skjutgevär), -ry, 8. faiknärkonsten. Faldage, 8. rättighet att fälla fären och göda Skem. Fall, s. fall; sluttning; störtning (at vatten); löffallet; minskning; fällande (af träder); slöja; sänkning (i ton). -, V. n. falla; sjunka ; aftaga, minskas ; nedsättas i värde; blifva; undfalla; betaga; hända; aflas; börja. -, V. a. fälla, sänka; minska ; lamma, fä lamm. to - asleep, somna, to - away, förfalla, aftyna; gä förlorad; affalla. to - back, draga sig tillbaka; bryta sitt löfte, to - down, nedfalla; segla utföre. to - from, affalla. to - in, falla in; öfverensstämma; instämma. to - in at, räka i. to - in with, träffa; anlända; komma i handgemäng med. to - off, falla af; blifva af- fällig. to - on, häftigt falla öfver. to - put, falla ut, aflöpa; gräla. to - over, öfverlöpa. to - short, bedraga sig; icke räcka till; icke hinna fram, to - to, tillfalla; falla öfver; ega sig ät. to - together, räka i slagsmäl. to - under, komma med i beräkning; duka under, to - upon, anfalla. Fallacious, a. bedräglig, -cions- ness, s. bedräglighet. -Sy, S. be- drägeri; sofisteri. Fallibility, 8. felbarhet. -Me, a. som kan irra sig, felbar. Falling, 8. fall; lutning inSt. - sick* D0SS, 8. fallandesjuka. Fallow, a. ljusgul; ouppbrukad. - deer, dofhjort. -, V. a. köra i 8kem; träda. -field, s. trädesfält. -finch, -smith, 8. bräkfägel, rödvinge. -ness, 8. ofruktbarhet; hvad som ligger i träde. Falsary, 8. förfalskare. False, a. falsk, osann; oäkta; skrym- tande; trolös; oriktig, -dealer, 8. bedragare, -faced, a. skrymtande; bedräglig, -fire, 8. lösen som sker blott genom fängkrutets afbrännande. -hearted, a. bedräglig; förrädisk. -hOOd, -ness, 8. falskhet; lögn. -ly, ad. falskt; bedrägligt. Falsetto, S. fistel, falsettstämma. Falsi||fiaMe, a. som kan förfalskas, -flcation, s. förfalskning, -flcator, -fler, s. förfalskare; lögnare, -fy, V. a. förfalska. -, V. n. bryta sitt löfte; ljuga; -ty, 8. falskhet, svek. Falter, v. n. stamma; stappla. -ingly, ad. svärt, med möda. Fame, 8. rykte, ryktbarhet, godt namn, beröm. -d, a. berömd. -less, a. oberömd. Familiar, a. huslig; vänlig, förtrolig; väl bekant; lätt; gemen. -, 8. för- trogen vän; sällskapsande. -ity, s. förtrolighet; bekantskap; vänlighet. -ize, V. a. göra bekant, tillvänja att. Family, S. familj; slägt, ätt, stam. Fami||ne, 8. hungersnöd, dyr tid. - fill, V. n. svälta ihjäl. -, V. a. uthungra. -Shment, S. hungersnöd. Famous, a. berömd, beryktad. -HCSS, S. namnkunnighet. Fan, 8. solfjäder; vanna. -, v. a. vanna; fläkta, afkyla. [svärmare. Fanatic, a. fanatisk. -, 8. fantast, Fanciful, a. fanatisk, underlig. -HCSS, 8. grillfängeri, inbildning. Fancy, 6. inbildningskraft; fantasi, in- fall; sinne, eget manner; nyckr begä< Fancy-articles Fatality 141 relse; tycke, to take a - to, tycka om. -, V. a. inbilla sig; tro. -, V. n. tycka om. -artides, s. pl. ga- lanterivaror. -monger, 8. grill- föngare. Fane, 8. tempel; väderhane. Fanfa||re, s. trumpetstycke, -ron, 8. storskrytare. -ronade, 8. skryt, ord- präl. Fang, 8. klo, ram, tass. -, V. a. fånga, gripa, taga, -ed, a. försedd med betar. Fangle, 8. påfund; infall; lappri. -S, FangOt, 8. bal, packa. [pZ. nyheter. Fanner, 8. kornvannare. Fanon, 8. armband; trossiana. Fanshaped, a. solQäderformig. Fantas||ied, a. full med inbildningar. -m, s. syn, spöke, skuggverk; grund- lös tanke. -tic, -tical, C. fantastisk, sällsam ; inbillad. -ticalllOSS, 8. grillföngeri -y, 8. inbildningskraft; inbildning. Fantom, 8. spöke; hjemspöke. Far, a. fjärran, långt borta belägen. -, ad. fjärran. by pä långt när. -fetch, s. krigslist, knep, -fetched, Far, 8. gris. [a. långväga. Farc||e, 8. gyckelspel. -, V. a. farsera, fylla. -leal, a. narraktig, komisk. -y, 8. rots hos hästar. Fardel, 8: bunt, knippa. Fare, a. fora; frakt; kost, spisning. bill of -, matsedel. -, v. n. fara; gä; äta; fara (illa ell. väl); befinna sig. -well, s. & i. farväl. Farinaceous, a. mjölig, mjölaktig. Farm, 8. bondgård, hemman; arrende- hemmän; arrende. -, V. a. förpakta; leja; bruka jorden, -er, s. paktare, arrendator, landtman. -hold, s. ar- rendering, -ing, 8. jordbruk, åker- bruk. -rent, 8. arrendeafgift. Farm ost, a. vidast. Farness, 8. afständ, aflägsenhet. Farraginous, a. uppblandad, -go, 8. blandning, röra. Farrier, 8. hofslagare; hästläkare. -, V. n. bota hästar, idka hofslagare- ^rke. -y, 8. hästläkarekonst. Farrow , 8. gris. -, V. n. grisa, fj grisar. Farthel, V. a. uppveckla eegel. Farther, a. & ad. vidare, längre. -, v. a. befordra, -an CO, 8. befordran, -more, ad. dessutom. Farthing, 8. fjärdedelen af en engelsk penny, -(leal, S. fjärdedel af en åker. FäSCia||ted , a. prydd med bindel ell. krans. -tion, 8. band, förband. Fascina||te, V. a. förtjusa, förtrolla, -tion, 8. synens förvändande, tjus- ning. Fascine, s. faskin, stor risknippa, -ry, 8. faskinverk. Fashion, 8. sätt, skapnad; form; bruk, sedvana; mod; klädedrägt; värdighet. -, V. a. bilda, -able, a. nymodig, pä modet; enlig ens stånd och värdig- het. -ableness, 8. öfverensstäm- mel se med modet, -monger, 8. som efterapar alla moder. Fass, 8. trumf (i bassetspel). -, V. n. Fast, 8. fasta. [trumfa. Fast, a. fast; obeveklig; snabb, hastig; härd. - and loose, bedräglig. -, v. n. fasta, -handed, a. girig, snäl. -ness, 8. fasthet; ståndaktighet. - y, ad. fast; hastigt; ofta. Fasten, V. a. fösta ; hopkitta; samman- binda. -, V. n. fösta sig. Fastidi||osity, 8. öfvermod, stolthet. -OUS, a. föraktlig, högmodig; svår att tillfredsställa. Fastigiate, a. T. jemnhög. -d, a. spetsig (som äsen pä ett tak). Fasting, 8. fastande, fasta, -day, 8. fastdag. Fastly, ad. säkert, helt visst. Fastuous, a. stolt, högmodig. Fat, 8. fett; fat; kar. -, a. fet, gödd,- diger; tjock; plump; förmögen; ym- nig. -, V. -a. göda, göra fet. -, V. n. blifva fet, lägga på hullet. -guts, 3. pl. isterbuk. -headed, a. dum. -kidneyed, a. huiiig, korpulent. -witted,' a. trög, oskicklig. Fatal, a. olycklig; dödlig; oundviklig, -ist, 8. fatalist s en som tror på ett oundvikligt öde. -ity, 8. oundvik- 142 Fatalness Febrifuge ligt öde, skickelse. - BBSS, 8. öde, oundviklig nödvändighet. Fate, 8. öde, skickelse; död. -d, a. bestämd. Father, 8. fader; kyrkofader. - in law, svärfader. -, V. a. antaga för son. -hOOd, 8. faderlighct; faders värdighet. -land, 8. fädernesland, -lasher, 8. rötsimpa, skrabba. -1688, a. faderlös. -liness, 8. faderlig öm- het. -ly, a. faderlig, öm. -, ad. faderligt. Fathom, a. faran, längdmått af sex fot; skicklighet. -, V. a. pejla; omfamna; utgrunda, utforska. -1688, a. out- grundelig. -wood, s. famnved, kast- ved. Fati||dical, a. spående, profetisk. -fe- rOUS, a. dödlig; olycksbådande. Fatig||able, a. uttrötteiig. -ate, v. a. uttrötta, utmatta. -ation, 3. ut- tröttande. -06, 8. möda, trötthet, besvär. -, V. a. utmatta. Failing, s. ung gödboskap. -oer, a. hvad som gör fet, gödsel. -0688, 8. fetma', fett; fruktbarhet. - teo, V. a. göda, göra fet; gödsla. -, V. n. fetma, blifva fet. -teolog, 8. göd- ning. -tiness, 3. fetma, -ty, a. fet, oljaktig. [tokisk; utan kraft. Fato||ity, 8. dårskap. -OOS, a. dum, Faucet, 3. svicka, tapp. Faugh, i. foj, fy. Fault, 8. fel, förbrytelse, villfarelse, misstag; forlägenhet. -, V. n. fela, misstaga sig. -, V. a. häckla, -er, 8. missdådare, öfverträdare. -finder, 3. tadlare, häcklare. -ful, a. brotts- lig. -iness, 8. felaktighet. -16SS, a. felfri. -y, a. felaktig, skyldig; förderfvad; full med fel. Faun, a. faun (skogsgud). Fausen, s. hafsåi. Fautor, 8. gynnare, befordrare. FautrCSS, 8. gynnarinna. Favillous, a. bestående- af aska. Favour, 8. gunst, ynnest, bevågenhet; tillstädjelse; bandros, respektdagar i vexlar; älskling; anletsdrag, your -, Eder ärade skrifvelse. in till för- del af. by the -, hjelpande, medelst. -, V. a. gynna, understöda; likna, -able, a. gynnande, hjelpsam. - able* HflSS, 8. gunstighet, välvilja, -er, 8. gynnare. -Ite, 8. gunstling, älskling, -less, a. utan gynnare, ogunstig. Fawn, 8. hjort- ell. rådjurskalf; smicker, nedrig höflighet. -, V. n. kalfva (on> hjorter); (upon) smickra, smila, --er, Faxed, a. hårig. [a. smickrare. Fay, 3. trohet; ära; fé. Feaberry, 8. stickelbär. Fealty, s. trohet. Fear, 8. fruktan; vördnad; fågelskräm- ma. -, V. a. & n. förskräcka; frukta, befara, -fal, a. rädd, förskräcklig. -fulness, 8. fruktan, försagdhet. -less, a. orädd, oförsagd. -lessness, S. oförskräckthet. Feasibility, 8. görlighet, möjlighet. -ble, a. görlig, verkställbar. Feast, s. fest; kalas. -, V. a. traktera, välpläga. -, v. n. vara på kalas; lefva kräsligt. -er, 8, rustare; som trakterar, -fill, a. högtidlig; frås- sande. - money, 8. handpenningar. Feat, a. flink, färdig; artig. -, 8. bragd, gerning; skicklighet. -60U8, a. nätt; skicklig. -0688, 8. nätthet, artighet. Feather, 8. fjäder; slag; prydnad. plume of feathers, Qälerbuike. -, V. a. Qädra, pryda med fjädrar, -bed, 8. dunsäng. - broom, 8. fjädervinge, -driver, s. fjäderviska, -ed, a. beQädrad. -edged, a. snedskuren, afspäntad. -few, 3. hvitört. -grass, 8. lungört, -less, a. ofjädrad, na- ken. -ly, a. fjäderlik, dunlik. -Sel- ler, 8. en som spritar och handlar med fjäder. -y, a. befjädrad, full med fjädrar. Feature, «. anletsdrag; konstverk, -ed, a. bildad, skapad. -less, a. van- skaplig, oskaplig. Feaze, V. a. rispa upp; piska. Febri||citate, V. n. vara sjuk af fe- ber. -Clllose, a. sjuk af feber. -fic, a. feberaktig, -fuge, a. feberdrib vande. February Ténland 143 February, s. Februari. Feces, s. pl. drägg, grummel; afskrap. Feculen||ce, 8. bottenfälle; dyaktig egenskap, -t, a. full med drägg, grumlig. Fecund, a. fruktsam, ymnig. - atlon, 3. befruktning. - ify, V. a. befrukta, -ity, 8. afvelsamhet, ymnighet. Feder||al, O. federativ, förbundsmässig. -ary, 8. bundsförvandt. -ate, a. förbunden, förenad. -ation , s. för- ening, förbund. - ative, a. federativ, förbindande. Fedity, 3. fåghet, nedrighet. Fee, 8. län, belöning; sportlar. -, V. a. belöna; besolda; muta, -farm, 3. arfräntelän. Feeble, a. svag, matt. -, V. a. för- svaga. -minded, a. svagsint; van- kelmodig; villrådig. -ness, 8. svaghet. Feed, 3. föda; bete; foder; måltid. -, V. a. föda, underhålla, mata, fodra, göda; beta. V. n. blifva fet. -er, 8. födare, underhållare; ätare. Feel, 8. känsel. -, V. a. känna; vid- röra ; utgrunda, -er, 8. en som vid- rör ; antenner, spröt på insekter. -ing, a. känslig, känslofull. -, 8. känsel (känselsinnet); känsla. Feet, pl. af foot, -less, a. fotlös. Feign, v. a. låtsa; dikta. -, v. n. hyckla. -edly, ad. diktadt, falskt, -er, 8. bedragare. Feint, a. förställd; uppdiktad. -, 3. fint i fäktning; förställning. Feldspar, s. fältspat. Felicitate, a. lycklig. -, V. a. lyck- önska ; göra säll. -tation, S. lyckön- skan. -tOUS, 5. lycklig, -ty, 8. lycksalighet, aällhet; lycka. Feline, S. kattartad. Fell, a. grym, gruflig, obändig; rof- girig. -ness, 3. grymhet, vildhet. Fell, 8. skinn, -monger, 8. skinn- handlare, bundtmakare. Fell, V. a. fälla; kasta öfver ända. -er, 8. som fällar träd. Fellifluous, a. gallfull. Felloe, s. hjuilöt. Fellow, s. like, kamrat; medlem; karl. -, v. a. sammanfoga, passa Ullhopa. -Citizen, 8. medborgare. -COm» moner, 8. student som hunnit en viss grad, -counsellor, s. råds- medlem. -Creature, 8. medmenni. ska. -feeling, 3. medlidande, sym- pati. -heir, s. medarfvinge. -hel» per, 5. medhjelpäre. -labourer, 8. medarbetare, -like, - ly, a. kam- ratlig, broderlig, -maiden, 8. lek- syster. -member, 8. medlem, -mi- nister, s. embetsbroder. -prisoner, 8. medfånge. -scholar, 8. skolkam- rat. -Servant, 8. medtjenare. -Ship, 8. kamratskap; gemenskap; likhet; omgänge; omgängsamhet; bolagsräk- ning. -Soldier, 8. krigskamrat, -student, 8. akademi-kamrat, -suf- ferer, 8. olyckskamrat, -traveller, 3. reskamrat. -worker, 3. med- arbetare. -Writer, 8. medförfattare. Fellwort, 8. baggsöta, gentiana, Felly, ad. grymt. Felly, s. bjullöt. Felo-dé-sé, a. T. sjelfmördare. Felon, a. gräslig, omensklig. 3. missdådare; fulslag. -ious, a. för- rädisk; skändlig, nedrig. -WOrt, 3. qvesved, solanum. -y, 8. nidingsverk. Felt, 8. filt; skinn. -, V. a. filta, valka. -maker, 8. filtare. Fel tre, V. a. hoptofva, filta ihop. Felucca, 8. feluck (litet fartyg), Female, 8. hona; qvinkön, qvinna. - a. qvinlig. - rhyme, tvåstafvigt rim. - servant, piga. Feme, 8. qvinna. T. -covert, 8. äkta maka. -sole, 8. ogift frun-, timmer. Femin-ality, s. qvinlighet -ate, a. qvinlig. -ine, a. qvinlig, finkänslig, veklig. -, 8. hona; ung qvinna. -ity, 3. qvinlighet, veklighet. Femoral, a. hörande till länderna eli,z höfterna. Fen, 8. kärr, moras. -berry, 3. tran- bär. -cress, s. kärrkrassa, -cricket,,1 8. jordkräfta, syrsevad. -duck , 8^ ett slags and. -fowl, 8. vadare (fågel), -land, 8. marskland, sidl 144 Fenmen Fetid ländt land, -men, pl. invånare i marskland. Fence, 8. beskärm; utanverk, bröst- värn; g&rdesgård; stacket; fäktkonst. coat of -, pansarskjorta. - of pa- les, palisad. -, V. a. gärda, instänga, innesluta; befästa, omskansa. -, V. n. if&kta; sätta sig i säkerhet. -16SS, [ a. ohägnad, öinstängd; fri. -month, 8. tid då vildtet ynglar. - T, 8. fäk- , tare. [8. pl. landtvärn. Fencible, a. som kan försvaras. -S, Fencing, 8. fäktkonst, fäktning; in- stängning. -master, 8. fäktmästare. -SChOOl, 8. fäktskola. Fend, V. a. (off) afvända, parera un- dan. -, V. n. försvara sig. -er, 8. jerngaller framför en stenkolseldstad; , T. frihult; lösbord. Fenera||te, v. n. ockra, -tion, 8. Fenestral, a. fönster tillhörig, [ocker. Fennel, s. fenkåi. -flower, s. svart- ( kummin, -giant, 8. björkris, ferja. Fenny, a. kärraktig, sumpig. [Feod, 8. län. -al, a. läns-, feodal-. -ality, 8. länbarhet. -ary, 8. va- sall, läntagare. -atary, 8. vasall. Feoff, V. a. beläna. -66, 8. läns- innehafvare. -er, 8. länsherre, län- gifvare. - ment, 8. beläning. - in trust, fideikommiss. Feraci||ous, a. fruktbar, -ty, a. 1 fruktbarhet. Feral, a. grym; dödlig. [rier. Ferial days, 8. pl. högtidsdagar, fe- Feriation, 8. helgdags firande. • Ferine, a. vild. -ness, a. grymhet. Ferm, 8. arrende; herberge. Ferment, 8. gäsningsmedei. -, v. n. gäsa. -, V. a. bringa i gäsning. -al, -Stive, a. som sätter i gäsning. -ation, 8. gäsning, häftig rörelse. Fern, s. ormbunke. -y, a. beväxt med ormbunkar. FerOCi||OUS, a. vild, grufiig, barbarisk. -ousness, 8. vildhet, grymhet, -ty, 3. vildhet, grymhet. Ferreous, a. af jern; jernartad. Ferrot, 8. fret; florettsilke; biåsrör till glas. -, V. a. drifva kaniner; snoka, noga genomleta; bedräga. to - Ollt, uppspana, -er, S. stöfvare. Ferriage, 8. fäijpenningar. Ferriferous, -uginous, a. Jem- haltig, rostig. [trissa. Ferrule, 8. bögel, ring omkring något; Ferry, 8. färjställe, färja. -, v. a. & n. färja, föra öfver. -boat, 8. färjbät. -man, 8. färjkarl. Fertiyle, a. fruktbar, -leness, s. fruktbarhet. -lity, 8. fruktbarhet; ymnighet. -lize, V. a. uppodla; göra fruktbar, befrukta. Ferula, 8. ferla; risört; doppsko. Ferule, v. a. slä, straffa. Ferv||ency, 8. ifver, häftighet; nit, an- dakt. -ent, a. ifrig, brinnande, häf- tig, het. -ently, ad. ifrigt, häftigt, af allt hjerta. -id, a. het, brän- nande; ifrig. -idness, 8. häftigt begär; ifver; andakt. - OUt, 8. het- sighet, ifver. Fescennine, a. utsväfvande, liderlig. Fescue, 8. griffel. (otuktig. Fesels, s. pl. spelt. Fesse, 8. T. tvärbjelke. Festal, a. festlig. Fester, v. n. bulna, vara sig. Festina||te, a. brådskande, öfverilad. -tion, s. hast. •Festi||val, a: festlig. -, 8. högtidsdag, högtid, -ve, a. högtidlig; munter. -vity, 8. högtidlighet; lustighet; glädje. Festoon, 8. feston, löfverk. Festu||cine, a. blekgul, -cous, o. gjord af strå; stråaktig. Fet, 8. stycke; lapp. Fetch, 8. fint, krigsputs, knep. -, V. a. hemta; bringa; härleda; taga; hinna fram till. -, V. n. hastigt vända sig. to - a blow, gifva ett slag, to - about, drifva omkring; hastigt vända sig om. to - doivn, bringa ned; förödmjuka, to - in, få in; infordra. to - off,, skaffa bort, to - out, locka utur. to - over, hemta fram; bedraga, to - up, bringa uppföre; uppnå. Fetid, a- stinkande. _-ness, s. stank. Fetiferous Figurative 145 Fetiferous, a. fruktbärande, fruktbar. Fetlock, s. hofskägg på hästar. Fetor, 8. elak lukt. Fetter, 8. (jätten -, V. a. fjättra, i -S, 8. pl. fjättrar, bojor; slafveri. Fettle, v. n. laga; fjäska. Fetns, 8. foster, lifsfrukt. Fend, S. fejd; gräl; krig. -alism, 8. läninrättning. -ality, 8. länbarhet. -ary, -atory, 8. länsman, vasall. Feuillemort, s. black färg. Fever, 3. feber. -, V. a. ådraga en feber. -few, 8. matram (ört). -ish, a. feberaktig; brännande; ombytlig. -ishness, 3. feberaktighet. -OUS, -y, a. feberaktig; febersjuk. Few, a. få. s. litet, föga, a några, in -, med få ord. -D6SS, 8. fåhet, ringa antal. Fewel, s. bränsle. -, V. a. brasa på. Fewmets, 8. hjortträck. Fey, V. a. muddra. Fiants, S. räf- ell. gräfsvinsträck. Fib, 8. liten osanning, fabel. -, V. n. ljuga, narras, -ber, 8. ljugare. Fibr||e, s. fiber, litet åderrör. -il, s. liten fiber. -OUS, a. full af fibrer. Fibula, 8. vadben. Fickle, a. vankelmodig; lättsinnig. -ness, 8. lättsinnighet. Fictile, a. gjord af lera. Ficti||ou, 8. dikt, saga, osanning. -OUS, - tioUS, a. fabelaktig, upp- diktad, falsk. -V6, a. uppdiktad, in- Fid, 8. splisshom, pryl. [billad. Fiddle, 8. violin, fiol. -, V. n. spela på fiol; narras, fjäska, -faddle, a. flärdfull. -, 8. lappri. -r, 3. fiol- spelara; stackare, -stick, 3. stråke; lappri. -String1, 8. violinsträng. ' -WOOd, 8. fiolträd, gigaträd. Fidelity, s. trohet, ärlighet. Fidget, a. orolig. -, 8. ständig rörelse; kringsjukan. -, V. n. vara i ständig rörelse; spritta (om fiskar). Fiduci||al, a. tillförlitlig, -ary, a. Fie, i. fy t (betrodd. Fief, s. län. Field, s. fält, mark, åker; utrymme, vidd; äng; drabbning. -basil, 3. fånglisb-Swediah Diet, basilika (Ört). -bed, 8. fältsäng. -day, 8. mönstringsdag. -ed, a. liggande i läger ell. fält, -marshal, 5. fält- marskalk. -mouse, 8. åkermus, åkersork. -Officer, 8. stabsofficer, -piece, s. fältstycke, -preacher, a. fältpredikant, fältprest. - room, 8. spelrum, -staff, -8. luntstake. -W Orks, 8. pl. fältskans, verk som uppkastas vid belägringar. Fiend, s. fiende; ond ande, satan. Fierce, a. vild, grym, våldsam, rasande. -minded, a. grym, -ness, a. vild- het, häftighet. Fierifacias, 8. utmätningsutalag. Fier||iness, s. hetta; lifiighet. -y, a. eldig; ifrig, liflig. Fife, 8. tvärpipa, -er, 8. pipare, hvisslare. (tonde. Fifteen, num. femton, -th, a. fem- Fifth, a. femte. -, 8. femtedel; quint. -ly, ad. för det femte. (femtio. Fiftieth, a. femtionde, -y, num. Fig, s. fikon; vårtan, svulst på hästar. I don't care a - for it, jag bryr mig icke derom. -apple, s. fikonäple. -gnat, s. ett slags gallegeting. -leaf, 8. fikonblad. -marigold, 8. afri- kanskt fikon. -Orchard, 8. fikon- trädgård. -pecker, 3. fikontrast. -tree, s. fikonträd. -whelk, a. flkonblåsan (snäcka). - WOrt, 8. flenört. Fig, V. a. gifva en näsknäpp. -, v. n, trotsa, to - up and down, fjäska. Fight, 8. fäktning, träffning, strid; skanskläde. -, V. n. fakta, strida, slåss. -, V. a. förfäkta, to - one's way, slå sig igenom, to - it out, afgöra en tvist genom vapen, -er, 8. stridsman, kämpe, -ing, a duglig till fäktning. -, 3. fäktning. Figment, 8. dikt, fabelaktig uppfinning. Fignlate, a. gjord af lera. Figur[|ability, 3. möjlighet att antaga en viss form, -able, a. som kan formas, -al, a. figurlig. -ate, a. formad, lik något af viss form; figurlig. -ated, a. föreställande en geometrisk figur. -ation, s._ formning, bildning; form> -ative, a. figurlig; blommerad. 146 Figure fingerboard -0, 8. figur, skapnad, gestalt; an- seende, prakt; kopparstick, bild; före- bild; siffra; stjärntyderi. to cut a -, göra stor päkostnad, lefva stort. -, V. a. forma, bilda; föreställa; blom- mera. -, v. n. figurera. -e*C&Ster, -e-flinger, 8. stjämtydare. Fila||ceous, a. trädig. -cer, s. ln- rotulant. -ment, s. fin träd, fiber, -mentons, a. bestående af fina trä- dar. -nders, 8. pl. lång trädlik mask. Filbert, 8. lombardisk hasselnöt. Filch, V. a. snatta, -er, 8. smätjuf, snattare. -ingly, ad. snattande. File, a. linie, led; fil; ordning, sträcka ;1 ståltråd hvarpä skrifter uppträdas; re- gister; florett; ficktjuf. -, v. a. fila, polera med fil; orena; skrifva pä ens räkning. -, V. n. marschera rotevis, troppa äf. -Cutter, 8. filhuggare, -dust, 8. filspan. -fish, s. flundra, rödsputta. -leader, S. förman, flygel- man. -mot, 8. gulbrun färg. -r, 8. filare, polerare. [skap, sonlighet. Fili||al, a. barnslig. - UtioU, 8. barna- Fililigrane, -gree, 8. filigramsarbete. Filings, s. pl. filspän. Filipendula, 8. brudbröd (ört). Fill, 8. fyllnad, mätthet. -, V. a. uppfylla, mätta; tillfredsställa. -, V. n. uppfyllas, blifva full, to - the sails, brassa fullt seglen, to - OUt, upp- fylla ; slä ut. to - up, uppfylla; in- taga ; blifva full, -er, s. uppfyllare; korfhom; inflickningsord; stånghäst, -ing, 8. fyllning, päfyllning; inslag (pä väf). Fillet, 8. hårband, hufvudbindel; tung- band; platten öfverst pä en pelare; strängen pä en ståndare i blomman; skifva af kött; kotlettkött, förgylld rand pä en bok. -, V. a. binda med band; fästa (bäret) med en näl. Fillibeg, 8. smä rak. [näsknäpp. Fillip, s. näsknäpp. -, v. a. gifva Filly, 8. ungt sto ell. märre; sto föl. Film, s. hinna* tunn hud ell. skinn; fröhus. -, v. a. betäcka med en tunn hinna, -y, a, sammansatt af tunna hinnor. Filter, 8. sil, darkslag, sllduk. -, V. a. sila, filtrera. Filth, 8. orenlighet, smuts. - lly, ad; slemt, fult. - iness, 8. orenlighe* osnygghet, -y, a. oren, smutsig, osnygg; oanständig. [s. flittering. Filtra||te, v. a. sila, filtrera, -tion, Fimble-hemp, 8. honhampa. Fimbriate, a. bebrämad; infattad. Fin, s. fiskfena, -footed, -toed, a. försedd med simfötter, -less, a. fen- lös, utan fenor, -like, a. fenartad. -ny, a. försedd med fenor. Finable, a. straffvärd. Final, a. slutlig; beslutande, afgörande. -ly, ad. slutligen. Finan||ce, 8. -ces, 8. pl. penningevä- sende, statsinkomster; inkomst. -cial, a. tillhörande penningeväsende ell. in- komster. -der, 8. räntmästare; ka- moralist. Finary, 8. smälthärd. Finch, s. fink, -creeper, s. talgoxe. Find, V. a. finna, hitta pä; uppräcka; befinna; gilla; släppa till; förse med. to - fault, tadla, häckla, to - one's self, befinna sig, mä. to - out, upp* . finna, upptänka, utfundera, to - the bill, taga emot stämningen, -er, 8. uppfinnare; spärhund. -iug, 8. fin- nande; fynd. Fine, a. fin, ren; tunn; klar; härlig, präktig; slug, skioklig; skön, grann, vacker, utvald, lysande; angenäm, -drawer, 8. en som syr sticksöm, -fingered, a. subtil, konstig. -ly, ad. fint, skönt, pä fint sätt. -Itess, 8. skönhet; finhet, -spoken, a. smickrande. [C. utan ända. Fine, 8. ända, in slutligen, -less, Fine, 8. plikt, böta, saköre, städse), hemulsfonnulär; öfverlätelse. -, V. a. klara, luttra, skeda; fälla till böter; böta, plikta. Finer, 8. handtverkare som proberar guld och silfver. -y, 8. glans, prakt (i kläder); trälla. Finesse, S. list, spetsfundighet. Finger, 8. finger; fingerbredd. -, V. a. fingra, vidröra; stjäla, -board, 8, Fingered Fit 147 gripbräde. -ed, a. befingrad, -fem, 8. stensöta. -stall, 8. tuta kring ett sjukt finger. -stone, 8. pilsten, belemnit («. tillgjordhet. Finical, a. konstlad, behagsjuk. -ness, Finis, 8. ände, slut. Finish, V. a. ända; fullkomma, full- borda. -CT, 8. fullbordare. - ing, 8. fullbordande. Finite, a. ändelig, inskränkt. -1688, a. obegränsad, gränslös. -nOSS, 8. inskränkning, begränsning. Finitor, 8. horisont, synkrets. Finned, a. tvåäggad. Finnikin, 8. tumlare (ett slags dufvor). Fipple, 8. propp i en flöjt. Fir, s. furu, tall, -apple, 8. tallkotte, -moss, s. lusgräs, -linings, s. pl. T, furufyllningar. Fire, s. eld, brand, eldsvåda; hetta, värma, häftighet. -, V. a. göra upp eld, elda; antända, sätta eld på. -, V. n. skjuta, gifva fyr; taga eld, brinna, -arms, s. pl. skjutgevär, -hall, s. granat, -bote, 8. vederlag af ved. -brand, 8. eldbrand; upprorsstiftare. -cross, 8. budkafle. -drake, s. huggorm, -engine, S. brandspruta, -fan, S. eldskärm. -fork, 8. brand- stake, eldgaffel, -kiln, s. ugn, fyr- ugn. -lock , 8. musköt, skjutgevär, -man, 8. sprutlangare; fyrbytare. -master, 8. öfverfyrverkare. -new, 8. splitter-ny, obrukad, -pan, 8. kol panna; fängpanna. - pluck, 8. vattenpump för sprutorna. -r, 8. mordbrännare. -shovel, 8. eldskyffel, -side, 8. spishåll, -stick, 8. eld- brand. -StOne, 8. eldfast sten, -tongs, 8. pl. eldtång. -WOOd, 5. bränsle, vedbrand. - WOl'ker, 8. fyr- verkare. -works, 8. pl. fyrverkeri. Firing, s. bränsle. Firk, v. a. slå, basa. Firkin, s. ankare (liten tunna). Firm, s. firma, handelshustitel; skrift- lig förklaring. -, a. fast, stark; trygg, ståndaktig; orörlig, stadig. -, V. a. fästa starkt. -ament, 8. fästet, hymlahvalfvet. -an, 8. ferinan. -itu- de, -i ty, -n6SS, 8. fasthet, stadig- het, ståndaktighet. First, a. först, förnämst; stor. - of exchange, prima vexel. -, ad. först, främst, at -, först, i början. - or last, förr eller senare. -begott, a. förstfödd, -born, S. förstfödd, -cousin, 8. köttslig kusin, -fruits, 8. pl. förstlingar, -ling, s. & a. förstling; förstfödd. - ly, ad. för det första, -rate, S. förnämst. Firth, 3. spöke, buse. FisC, 8. räntkammare, -al, 8. stats- inkomster ; räntmästare. -, a. fiskalisk. Fish, 8. fisk. -, V. a. & n. fiska; • noga undersöka. -bone, 8. fiskben, ben i fisk, -er, S. fiskare. -erboat, 8. fiskarefartyg. -ertown, 8. fiskare- läger. -6ry, 8. fiske, fiskfångst, -ful, a. fiskrik, -garth, S. fiskdam, fisksump. - gig, 8. ljuster, harpun. -hook, 8. T. pentarhake. - ify, V. a. förvandla till fisk, -ing, s. fiske, fiskfångst. -ing-boat, s. fiska- refartyg. -iug-gear, S. fiskredskap, fiskdon. -ing-hawk, S. hafsörn. -ing-line, s. metref. -kettel, s. fiskgryta, -like, a. fiskaktig, -mar» ket, 8. fiskargång, -meal, s. fisk- mat. -monger, S. fiskhandlare, -oil, 8. fisktran. - pond, s. fisk- sump. -pool, S. spelbricka. -spear, 8. harpun. -trowel, S. fiskslef. -wife, -woman, 8. fiskmånglerska. -y, a. fiskrik; fiskartad, smakande fisk. Fiss||ile, a. som kan klyfvas- -ure, 8. spricka, remna. -, V. a. spräcka, spjelka. Fist, 8. knytnäfve. -, v. a. slå med knytnäfven, dänga. - icuff, s. knyt- näfvekamp; näfrätt. Fistinut, s. pistacie (en frukt). Fistul||a, s. fistel -, rör. -ar, -ary, a. ihålig som en pipa ell. ett rör. - ate, V. n. blifval ihålig som ett rör. -, V. a. urhålka. -OUS, a. fistelartad; T. rörartad.. Fit, s. stöt; anstöt, anfall (af en sjukdom); fallandesjuka; dåning; nyck, infall. - of the face, grimas, by fits, då 148 Fitful Flap och då. -, a. (for, to) beqväm; passande, lämplig; rådlig, tjenlig; till- reds ; billig, skälig.. -, v. a. bereda, lämpa, passa, sortera. -, V. n. passa, anstå, to - out, utrusta, to - up, inreda. -ful, a. plågad af oformo- dade anfall; omvexlande; nyckfull. -ly, ad. beqvämt, passande, väl, lämpligen. - ment, 8. passande sak; beqvämlighet. -BOSS, 8. skicklighet, billighet; afpassad tid; lämplighet, tjen- lighet. -ting, a. passande, lagom, -tingly, -ad. på ett passande sätt. Fitch, 8. vicker. Fitchat, Fitchew, s. hiller. Fitche, a. uddhvass. Fitter, 8. stycke, slarfva. [en konung. Fitz, 8. son. -toy, S. naturlig son af Five, num. fem. -fold, a. femfaldig. -foot, S. korsfisk. -grass, S. ref- potentill. -leaved, a. fembladig. -S, 8. pl. ett slags bollspel; hals- körtlar på en häst. Fix, V. a. fastställa, stadga, bestämma; genomsticka; uppehålla; rikta (en ka- non); besluta; upphöra. -, V. n. blifva stadig; förblifva fast vid. to - in, inpassa, to - upon a resolu- tion, fatta ett visst beslut. -ation, 3. fastställning; beständighet, stånd- aktighet. -ed, a. fastställd, bestämd; orörlig; fallen för. -edness, 3. ståndaktighet, beständighet, fasthet; eldfasthet. -idity, -ity, S, eldfast- het, eldhårdhet. -Star, 3. fixstjärna. -ture, 8. fasthet; fast husgeråd. -Ure, 8. orörlighet. [spel). Fizgig, e. ljuster, harpun; snora (pojk- Flab||biness, s. slapphet, -by, a. slapp, sladdrig. Fiabile, a. luftig; lätt. Flaccid, a. vissnad, slapp, sladdrig. -ity, -ness, 8. slapphet, svaghet. Flag, s. flagg på skepp; fana till lands; flat gatsten; svärdslilja. - of defi- ance, stridsflagg. - of truce, hvit flagg, fredsflag. -brOOm, S. qvast. -feather, s. vingfjäder, -officer, 8. eskaderchef, -ship, S. amiralskepp. -Staff, S. flaggstång, flaggstake. -stays, 8. pl. trumstake-atagpå skepp. -Stone, 8. lerskiffer; engelsk täljaton. -union, a. besans-flagg. -worm, 8. metmask. Flag, V. n. vissna, slakna; blifva matt; digna. -, V. a. forsvaga; stenlägga med breda stenar, -giness, s. slapp- het. -gy, a. slapp, sladdrig; slokig. Flagelet, s. flagelet, liten flöjt. Flagella||te, v. a. gissla, -tion, a. gissling. Flagitious, a. elak, skändlig; gruflig. -ness, s. elakhet, brottslighet. Flagon, 8. flaska. Flagra||nce, s. färsk geming. -ncy, a. hetta, brand; klarhet; skändlighet, -nt, a. häftig, brännande; uppblåst, röd, blossande; uppenbar, ögonskenlig; faslig, -tion, s. bränning, brand. Flail, s. slaga. Flak||e, 8. flagga; gnista; hvarf, lag. - of ice, isflinga. - of snow, snö- flinga. -, V. a. skala. -, V. n. flaga, skifva sig. -y, a. lös, flagig; hvarftals. Flam, s. drafvel, lögn; nyck. -, V. a. afspisa med osanning. Flambeau, 8. brinnande fackla. Flame, 8. flamma, låga; häftig kärlek. -, V. n. låga, kasta lågor. -, v. a. uppelda. -Coloured, a. eldfärgad, Flamen, 3. offerprest. [ljusgul. Flamingo, s. rödling (fågel). Flamm||abillty, 8. förbrännlighet, brännharhet. - atlOn, 8. itändning. -60US, Cl. flammande; flammig. - ife* rOUS, a. som orsakar eld. -ivomoUS, a. eldsprutande. Flamy, a. flammande; flammig. Flanch, 8. Andreas-kors. Flanconade, S. sidostöt (i fäktning). Flange, 8. sidostycke; hjulskena. - V. a. beslå med skenor. Flank, s. veka sidan, slaksida; ljumske; flank. -, V. a. beskydda på sidan; anfalla i flanken; T. bestryka. -, V. n. gränsa ell. stöta intill, -ard, s. körtel i slaksidan på ett djur. Flannel, 8. flanei. Flap, s. snibb; sprite, framstycke; smäll, slag; munskolla. -, V. a. plätta, Flapdragon Flesh-diet 149 slå med flata handen. -, V. n. fladdra, flaxa; sloka, hänga slak. -dragon, 8. sluka (ett slags spel), -eared, 8. slokörig. -jack, s. ett slags äplekaka. Flapper, S. solfjäder. [skimra, pråla. Flare, s. glattrocka. -, V. n. fladdra; Flash, 8. glitter; blixt; kärr, pöl; hastigt utbrott. - of the eye, ögon- blick, vink. - of water, vattensqvalp, stänkning. -, V. n. blixtra, ljunga; stänka (om vatten); sqvalpa. -, V. a. visa (på skryt), to - one's ivory, grina, visa tänderna, -er, 3. som vill vara qvick. -ineSS, s. skryt; fjolleri. -man, 8. tjuf; bedragare, falsk spe- lare. -pipe, 8. luntstake. -y, a. svag, obetänksam, fjollig; prålande, skrytsam; smutsig, gyttjig Flask, s. flaska, drickskärl; kruthorn; sidostycke ell. planka på en lavett, -et, 3. fat; korg. Flat, 8. flata; flackt land, slätt; brän- ning i sjön; sandrefvel; täckplåt; flatan på en klinga; T. förhöjningstecken. -, a. flat, slät, flack; platt, osmaklig; matt, liflös, dålig; uttrycklig. - and plain, rent ut. -, V. a. göra flat, göra platt; bortskämma. -, V. n. blifva osmaklig; slå af sig, dulna. -footed, a. plattfotad, breddfotad. -iron, 8. strykjern. - ive, a. som ger väder, -long, a. flat, flack. -neSS, 8. jemnhet, flackhet; dufven- het; nedslagenhet; låg ton. -nosed, a. plattnäst, -ten, V. a. nedtrycka, platta. -, V. n. blifva flat, -ter, 8. strykare; slätningsverktyg. - ting, b. plattande. -ting*hammer, s. plåthammare. -tish, a. flataktig. -wise, ad. med flatan. Flatter, V. a. smickra, smeka, -er, 8. smickrare. -ing, p. smickrande. -y, 3. smicker, smek. Flatu||lency, 3. väderstinnhet, upp- svallning, kolik ; ogrund, skryt, -lent, -OUS, a. uppblåst, väderstinn; ogrun- dad, fåfäng. Flatus, 8. blåst, vind; kolik. Flannt, s. glitterverk, falskt prål. -, V. n. yfvas, prunka; svälla. Flavour, 9. behaglig smak ell. lukt. -OUS, a. smaklig; välluktande. Flaw, s. fel, fläck; förbrytelse; remna t stormväder. -, V. a. spräcka; upp- häfva. -leSS, a. felfri. -y, a. felaktig. Flawter, V. a. skafva af, afbarka. Flax, 8. lin. -comb, 8. häckla. -dresser, 3. linhäcklare. -en, a. af lin. -finch, -flince, S. hampling. -seed, s. linfrö, -weed, s. flug* blomster. Flay, V. a. flå, aftaga huden. -Or, S. flåbuse, afdragare. -ing-hOUSe, S. afdragarens boställe. Flea, s. loppa. -, v. a. loppa, -hane, 8. loppfrögräs. -bit, a. loppbiten; fläckig i huden, -bite, 3. loppbett, loppfläck. -biting, S. loppbett, -grass, 3. loppstarr. -wort, s. Fleak, s. fläta; ulltapp. [askört. Fleam, 3. snäppare, hofslagares åderjern. Fleck, -er, V. a. göra fläckig, ispränga. -ed, -ered, a. fläckig, prickig. Fledge, a. fullfjädrad. -, V. a. be» fjädra. -, V. n. bli fullfjädrad, vara flygfärdig. Flee, v. n. fly, rymma; undvika. Flee||ce, 3. fallen pä ett får, skinn. -, V. a. klippa får; skinna, plundra. -Ced, a. ullrik; klippt; skinnad. -Cer, S. prej'are. - cy, a. ullrik, ullig. - flock, fårskock. Fleer, 3. bespottelse, hån. -, v. n. (at) begabba, -er, 8. begabbare; smickrare. Fleet, a. snabb, hastig. -, 8. flotta; hafsvik; löpgraf. -, V. n. vara flott; flyga fort ell. förbi, hastigt försvinna. -, v. a. skumma, to - a tackle, T. afskaka ett tackel, to - the shrouds, T. förslå vanten. -foot, a. lättfotad. -honnd, S. stöfvare, spårhund, -ing, 8. skumning; T. skrockning. -, a. flyktig, förgänglig, -milk, S. skum- mad mjölk. - neSS, 8. flyktighet; snabbhet, hastighet. Flesh, 8. kött; kropp. -. V. a. mätta; dressera (hundar ell. falkar); inviga; afskrapa kött. -broth, 3. köttsoppa. -brnsh, S. frotterborste. -COlOUF, 8. köttfärg, liffärg. -diet, 3. köttmat. 150 Fleshed Florid -ed, a. köttig, fet, knubbig. -fly, 8. spyfluga. -full, a. köttig, fetlagd. -1100k, S. köttgaffel, köttkrok. -ineSS, 8. köttaktighet; sinnlig lusta. -1CS8, a. mager, -liness, S. köttsligt vä- sende, sinnlighet. - ly, a. köttslig, sinnlig, djurisk; 'köttig, -meat, 8. kötträtt, -monger, 3. kötthandlare; kopplare. -pot, 8. gryta. - quake, 8. skälfning, rysning. -y, a. köttig, köttfull. Fl et, a. skummad (af grädden). Fletcher, s. pil- ell. armbostmakare. Flew, 8. flabb; fiskaregam. Flexanimous, a. bevekande. Flexibility, -bleness, s. böjlighet, smidighet, foglighet. -ble, -le, a. böjlig, eftergifven; tjenstaktig. -OH, 8. böjning, krökning. Flex||or, s. T. krökmuskel. - UOUS, a. krokig, bugtig; ostadig. - Ute, 8. bugt, knä; slafvisk bugning. Flicker, v. n. fladdra, flaxa, -mouse, 8. flädermus. [sats i en trappa. Flier, 8. flyktning; svängningshjul; af- Flight, 8. flygt, flygande; flykt, rym- mande ; pilsalva; svärm; afvel, afföda; infall, hög tanke; afsats i en trappa, -shot, 8. pil- ell. bågskott. -y, a. flyktig, hastig; inbilsk, fantastisk. Flim||flam, 8. puts, knep, lögn, -si» ness, 8. sladdrighet, vekhet; tunnhet. -sy, a. vek, svag; tunn; ringa. Flinch, v. n. (fromj Öfvergifva; upp- höra; söka undflykter; misslyckas. Flindermouse, s. flädermus. Flinders, S. pl. små stycken, bitar. Fling, 8. kast; pikord. -, V. a. kasta; slänga; sparka upp (en dörr), to - at, anfalla, gifva ett slag; gifva stickord, to - away, vräka, kasta bort, to - down, nedkasta, to - off, förfela spåret (jagt). to - out, slå bakut (om hästar); utsprida, to - up, uppsäga (arrendet). Flint, S. flinta, kiselsten. - glass, S. bergkristall. -hearted, a. hård- hjertad. - Wfire, s. engelskt sten- porslin. -y, a. kiselartad; stenhård, hårdhjertad. Flip, s. flipp (ett slags sjömansdryok). Fllppan||cy, 8. pratsamhet. -t, a. behändig; pratsam, liflig, yr, tanklös; slipprig. -tnCSS, 8. behändighet; pratsamhet. Flirt, a. fjollig, skalkaktig. -, S. elastisk rörelse; knäpp, slag; skämt, stickord; näsvis flicka; kokett. -, V. a. svänga hastigt; gifva stickord. -, V. n. vara ostadig; kokettera. -ation, s. snabb rörelse; koketteri. -silk , s. florettsilke. Flit, v. n. fly undan; aflägsna sig; fladdra. -, V. a. bortskaffa. Flitch, saltad och torkad fläsksida. Flitt||er, 8. lapp, trasa. -, v. n. fladdra. -örmOUSC, 8. flädermus. -iness, 8. fladderaktighet, flyktighet. -ing, 8. förbrytelse, förseelse. Flix, 8. dun, fjun; durklopp. - WCCd, 8. stillfrö. Float, 3. flytning; timmerflotta; flöte på en metref. to be a -, vara flott. -, ®. 71. flyta, vara flott; simma. -, V. a. flotta (timmer); öfversvämma. -ages, 8. pl. flytande saker, -boat, 8. vedflotta, -er, 8. simmare, seglare, -ing, S. simning. - y, a. flott, fly- tande. Flock, S. flock, hop; flaga (snö); tapp (ull). -, v. n. skocka sig, samla sig. -y, a. tofvig, ruggig. Flog, V. a. gissla, piska, b^sa. Flood, 8. flod; flöde, ström; månads- rening. -, V. a. öfversvämma. -gate, 8. sluss, -log) 8. öfversvämning; blodflöd. FlOOk, 8. ankarfly; skålla (fisk). Floor, 8. golf, loggolf; flacket, skeppets botten; våning. -, V. a. lägga golf, -heads, 8. pl. T. kimning. -ing, 8. golf, -plane, s. T. vattenpass, -timber, s. T. bottenstock. Flop, V. n. skaka på vingarne. Floral, a. blomster-, - leaf, blom- skärm. Florence, 8. taft af Florenz. Floret, 8. liten blomma. -silk, 8, florettsilke. Flori||age, 8. blomma, blomning, -d, Floridity Flux 151 Q. blomstrande; högröd. -dity, -dness, ». liflig färg; grannlåt. -ferOUS , a. blombärande. -st, 8. blomsterälskare, blomsterkännare, blom- Florin, 8. gyllen. [mist. Floscul||ar, - ous, a. blommig, blom- strande; svassande, svulstig. FlOSS, 8. knappsilke, flocksilke. Flote, V. a. ekumma. Flotilla, s. små flotta. Flotson, 8. strandgods, strandvrak. Flounce, 8. falbolan; frans, krus. -, V. n. plumsa, kasta sig häftigt (i vatt- net), plaska; yfvas; dåna i fallande; se surmulen ut; sticknas. -, V. a. frasa, svassa. Flounder, s. flundra. -, v. n. sprattla, kasta sig. Flourish, 3. blomning; prakt; pryd- lighet i tal; vältalighetsblomster; släng (till prydnad vid en bokstaf); blom- verk; stock, vignett; svängning; T. preludium, förspel. -, V. n. florera, blomstra; trifvas; nyttja ordprål; akryta; preludiera. -, V. a. smycka; brodera, sticka, to - a trumpet, trumpeta, stöta i trumpet, -er, 3. •om är i sina blomstrande år. -ingly, ad. skrytande. Flout, 8. bespottelse. -, V. a. begabba, göra narr af. -er, 8. spefågel, gäckare. -ingly, ad. spefullt. Flow, 8. flod, vattnets stigande; hastig tillförsel; flytande, god talegåfva. -, V. n. strömma, flyta. -, V. a. öfver- flöda; öfversvämma. Flower, 8. blomma, blomster; kärnan, det bästa af en sak; vignett; mjöldoft. our ladies -, hyacinth. flowers, pl. månadsrening, regler. -, v. n. blomstras, florera; fradga sig. -, V. a. blommera, pryda, -age, s. öfverflöd på blommor. -amour, 3. tusenskön. -Cup, S. blomkalk, -ed, a. blommerad, utsirad med blom- mor. -et, ». liten blomma, - gar- den , s. blomstergård, -gentle, S. snabelamarant, tusenskön. -Iness, 8. rikedom på blommor; prydlighet i tal. -Ing, 8. blomning; ett slags fradga. - in WO VCB, a. teprydd meu blommor. -y, a. blommig. Flowing, a. flytning; rinnande. - sheets, T. rumskot. - wit, qvickt hufvud. Igräs. Flowk, S. flundra. -WOTt, 8. nafvel- Flown, a. uppblåst. Fluctuant, a. vacklande, villrådig -tö, V. n. drifva af och an; flyta fram och tillbaka; tveka. -tion, S. sqvalpning; vexlande rörelse; ovisshet. Fluder, 8. vrakfågel. Flue, s. luftrör; skorstenspipa; kanin- hår; fnask som fastnar på kläder. Fluellin, 8. T. ärenpris. Fluen||cy, 3. flytighet. -t, 8. strönj. -, a. flytande, lätt, otvungen. - ly, ad. flytande, med lätthet, med fär- dighet. Fluid, a. flytig, flytande. 3. flytande ämne, -ity, -U6S8, 8. flytighet, flytbarhet. Fluke, 3. flundra; ankarfly. Flummery, 8. hafregröt; smicker. Fluor, s. T. fluss, fluor, -spar,;», flussspat. Flurry, 8. by, väderil; häftig rörelse^ förvirring. -, V. a. oroa. Flush, s. rodnad i ansigtet; öfverflöd; blomma; flyttning. -, a. kraftfull; öfverflödig, rik, -, V. n. rodna; rinna öfver; uppvälla; vara rik; utbryta i häftig glädje. -, V. a. upphetsa, göra röd; uppmuntra, uppblåsa, -er, 3. ' törnskata. - ing, 3. rodnad. - neS3, 8. färskhet, friskhet. Fluster, 8. häftighet, snarstickenhet. -, v. a. upphetta, göra drucken. -, V. n. skryta. Flute, s. flöjt, pipa; reffla på en pe- lare; flöjtskepp. -, v. a. göra refflojr på. -, v. n. blåsa på flöjt. -r, 4. fiöjtblåsare. Flutter, s. svängning; böjning; öfvef. ilning; förvirring. -, V. n. fladdra, flaxa; fjäska; vara orolig. -, V. a, förvirra, oroa. Fluviatic, a. hörande till flod. Flux, 5. flod, flöd; tillopp; samman, flytning; fluss. - of women, regler. 152 Fluxibility Fomenter mänadsrening. -, a. obeständig. -, V. a. smälta; väcka spottning. -ibi* lity, a. smältbarhet. -ible, a. smältbar, upplöslig. -ing, 8. smäl- tande ; salivation, dregelkur. -ion, 8. fluss, flytning; fluxion, infinitesimal- räkning. -Ure, 8. flytande egenskap; flytande ämne. Fly, «• fluga; oro, svängningshjul; vä- derhane ; vimpel; postvagn med tre hästar; smickrare. -blow, 8. flug- smuts. -, V. a. besmitta med mott. -boat, 8. litet enmastadt fartyg; ka- pareskepp. -catcher, s. flugfängare. -fish, V. a. meta med flugor, -flap, 8. flugsmälla. -leaf, 8. T, förslags- papper i en bok. -tree, 8. almträd, flugträd. Fly, V. n. flyga, ila; fly, rymma; gä sönder, springa i stycken. -, v. a. undfly, undvika, öfvergifva. to - about, sprida sig, flyga omkring, to - abroad, blifva ryktbar, to - at, anfalla, falla öfver. to - in one's face, rusa pä en midt i synen, to off, vika, svika; smälla af (som ett gevär), to - out, vredgas, bryta ut. -COach, 8. ilvagn, -er, 8. flykt- ning; evängel. -press, 8. snäll- press. Flying, a. flygande. -, 8. flygt. -bridge, s. vindbro, flottbrygga. -Camp, 8. flygande här. -COach, 8. ilvagn, -fish, 8. flygande fisk. Foal, 8. fåle, föl. -, v. n. & a. fåla, få en fölunge (om ston och äsninnor). -bit, -fOOl, 8. hästhof (ört). Foam, 8. skum, fradga. -, V. n. frad- gas, skumma sig; vara häftigt ond. -y, a. skummig, fradgande. Fob, 8. liten ficka, urficka; bedrägeri, atrek. -, V. a. bedraga, to - one off, afspisa nägon med fagert tal. Focal, a. liggande i brännpunkten. Focil, 8. armskena, skenben. Focillation, 8. tröst, ityrka, bisfånd. FOCOS, 8. brännpunkt. Fodder, 8. foder för boskap. -, V. a. fodra med torrt foder. -Ing, 8. fo- der, fodrande, furagering. Foe, S. fiende, ovän, förföljare. -like, Foetus, 8. foster. [a. fiendtlig. Fog, s. dimma, töcken; efterslätter. -, V. a. omgifva med dimma; förmörka, -giness, s. töcknighet. - gy, a. töcknig; svärmodig. Fob, i. fy I (fel. Foible, a. svag. -, 8. svaghet; vurm; Foil, s. löfverk; prydnad; florett; fo- lium; nederlag; besvikning. -, v. a. besegra; utmatta; förvirra, besvika. -ing, S. fjät. [sticka. Foin, s. stöt, styng. -, V. n. stöta; Foison, 8. öfverflöd, ymnighet. Foist, 8. en art jaktskepp. Foist, V. a. (in) inflicka; insmyga, -er, 8. förfalskare, lögnare. -y, a. gyttjig, möglig. Fold, s. fålla, fårhjord; fårhus; gräns; fåll; rynka, veck; inveckling. -,V. a. fålla (får); lägga ihop; innesluta. to - the sails, duka upp seglen. -Cr, S. falsare, falsben. Folding, 8. falsning; fållors uppslä- ende, -bed, s. fältsäng. -chair, 8. fältstol. -dOOr, 8. flygeldörr. -skreen, 8. spansk vägg, flyttbar skärm, -stick, 8. falsben. Folia]|ceous, a. biadig. -ge, s. löf- verk, -te, V. a. belägga med löf; hamra ut till tunnt löf ell. folium; foliers (speglar). -tion, 8. hamring till tunna pfåtar; löfsprickning. -ture, 3. folium; tunnhet. Folio, 8. foliant; foliosida. FoliOUS, a. biadig, bladrik. Folk, 8. folk, -mote, S. folkmöte. Follicle, 8. T. frukthylsa; liten blSsa ell. hinna. Follow, V. a. & n. följa; ledsaga, gä efter; härma; lyda; förfölja; vinn- lägga sig. -er, 8. efterföljare; med- följe; anhängare; underhafvande. -ing, a. följande, päföljande. Folly, 8. därskap, galenskap; svaghet. Foment, V. a. badda; uppvärma; un- derstödja, befordra. -ation, 8. badd- ning, -er, 8. understödjare, befor- drare. Fond Force 153 Fond, a. narraktig, fjollig; förälskad, narraktigt intagen; ömsint; kärleks- full; from. -, V. a. smeka, kela med, älska öfverdrifvet. -, V. n. vara för- tjust ; hafva synnerligt tycke för. -le, V. a. smeka, kela. -ling, s. sköte- barn, älskling, morsgris. - neSS, 8. ömhet, kärlek; eftergifvenhet, fjäs; kelning; galenskap. Font, 8. funt, dopfunt; boktryckerikast med stilar. Font||anel, -iele, s. fontanell. Food, 8. näring, föda, spis. -ful, a. fruktbar; närande. -less, a. ofrukt- bar. -y, a. ätbar. Fool, 8. narr, däre, tok; putsmakare; T. gudlös; toka, fjolla. -, v. n. narras, göra puts, skämta. -, V. a. narra, bedraga; göra narr af. to - away, förslösa, -bold, a. förmäten, -born, a. född svagsint. -s'cap, 8. narrlufva propatria-papper. -ery, 8. dårskap, narri. -happy, a. våp- lycklig, -hardiness, S. dumdristig- het, förmätenhet. -hardy, a. fräck, dumdristig. -ish, a. narraktig; dår- aktig; svagsint, tokig; löjlig. -ish- ness, S. narraktighet, dårskap. - StO- nes, 8. pl. T. vildpersilja. Foot, 8. fot, ram; fotfolk, infanteri; grundval, bas; tillstånd, vilkor; grund- teckning. on till foots, to set on -, komma upp något. - hy -, småningom. -, V. n. gå till fots; trippa, taga små steg. -, v. a. för- fota, försko. -ball, 8. väderbåll. -bands, 8. pl. fotfolk, -board, s. fotbräde; fotspjärn. - boy, 3. gosse som går ärender. -breadth, 3. fot- bredd. -bridge, 3. smal brygga; bräde öfver ett dike, -cloth, 8. golfmatta, -ed, a. fotad, -fall, 8. falsteg, förseelse. - fight, 8. drabb- ning till fots, -guards, «. pl. fot- folk hörande till lifgardet. -hold, 8. fotfäste, -hot, a. genast, utom omsvep. -ing, 3. vandring till fots; förfotning; fotspår; gång; grundval; vilkor, tillstånd; fotfäste, -licker, 8. låg smickraro. -mail, 5. infante- rist; lakej, betjent; ett slags ställning vid elden i engelska spislar. - of (L sail, bolen af seglet, -match, s. kapplöpning, vädjelopp. -pace, 8. maklig gäng; afsättning in en trappa, -pad, 8. stråtröfvare till fots, -path, 8. gängstig. -post, 8. gängpost, -race, s. kapplöpning. -rope, 8. underlik pä ett räsegel. -TOpes, 5. pl. T. perter, räperter. - soldiet, 3. infanterist. - Stalk, 8. stängel, stjelk, blomskaft, bladskaft. -stall, s. stig- bygel pä en fruntimroerssadel. -Step, s. fotspär; tecken; exempel. -stOOl, 3. päll, fotapall. -StOVe, 8. fyrpotta. Fop, S. sprätthök; grann narr, -ling, 8. liten narr. -pery, 8. därskap, to- keri; orimlighet; dumt, pr ål. -pish, a. narraktig, sprätthöklik. -pish» ness, 8. fäfånglighét; fänighet. For, C. ty, emedan. -, prp. för, af; oaktadt. as -, angående. - all, oaktadt. - all you, er till trots. - as much, hvad angär. - life, pä lifstid. - nothing, för intet, good - nothing, a. oduglig. - shame! f y skam I - want of, i brist af. - why, fördenskull. Forage, s. foder ät hästar, anskaffande af foder i krig; furagering. -, V. n. furagera, anskaffa foder; kringströfva. -, V. a. häga, plundra. -T, 8. som furagerar. Foraminons^ a. hålig. Forbear, V. a. & n. spara; tala; hafva fördrag med; umbära; afhälla sig; underläta; vänta; låta bli; T. stryka med årorna. -ance, 8. un. derlätande; undvikande, tålamod, för- dragsamhet; långmodighet. Forbid, V. a. förbjuda'; förhindra; und- vika, hälla sig ifrån. God Gud Förbjude det! -danCO, 8. förbud, -ding, 8. förbud. -, a. vedervärdig, motbjudande. Force, 3. styrka, kraft, verkan; våld, våldsamhet; nödvändighet; giltighet; värde, forces, pl. troppar. -, v. a. tvinga, förmå. -, V. n. drifva; våld- taga , inbrytauppfylla t^trygga sig. 154 Forcedly Foreskirt to - away, »lita bort, to - for. ward, stöta fram, drifva fram St. to - Upon, pä t ruga. -dly, ad. vSldsamt; onaturligen, tvunget. - dnOSS, 8. vräng- "ning, -fill, a. stark, väldig, -less, a. svag, kraftlös, -meat, 8. en art köttpastqj. Forceps, s. fåltskärstäng. Forcers, 8. pl. tandnyckel. Forcible, a. väldig, stark; verksam; v&ldsam; bindande, kraftig. -neSS, 8. väld, väldsamhet. Forcipated, a. tängformig. Ford, s. vad, grundt vatten. -, v. a. vada öfVer, passera ett vad. -able, a. der man kan vada öfver. Fore, a. framföre varande. -, ad. före, förut. -admonish, V. a. varna, -advise, v. a. räda förut, -ap- point, V. a. förut bestämma, -arm, v. a. rusta sig till. -bode, v. a. förebäda; ana. -boder, 8. späman. -boding, 8. förebud, spädom. -by, prp. tätt invid, -cast, 8. förutseende; utkast. -, V. a. öfverlägga; förut Inse. -, V. n. göra utkast. -castle, J. T. back pä ett skepp. - chosen, a. förut utvald, -cited, a. före- nämnd, förbemäld. - close, v. a. af- visa frän rätten; utesluta; förekomma, -conceived, a. förutfattad. - opi- nion , fördom, -deck, 8. fördäck, -deem, V. a. förmoda, döma pä förhand, -design, v. a. förut be- stämma. -do, V. a. förfördela, trötta; förgöra. -doom, V. a. förut bestäm- ma. -door, s. utandörr. -end, 8. framändan, förändan, -fathers, 3. pl. förfäder, stamföräldrar, -fend, V. a. förbjuda; hindra; förse sig med. -finger, 8. pekfinger. -foot, 8. framfot, framtass; T. underlopp, för- stäfs-koppstycket. -front, 8. fram- sidan. -game, s. förespel, -gears, 8. pl. T. fockkardeler. -go, v. n. gä förut. -, V. a. öfverläta; afträda. -gOer, 8. föregängare. -going, p. föregäende. -ground, s. förgrunden, -gness, v. a. gissa, -hand, s. framdel.-handed, a. tidig; i förhand. -head, «. panna; 'djerfhet. -1163(1 Cloth, 8. hufvudbindel. -hear, V. n. (of) hafva kunskap om nSgot 1 förut, -hew, V. a. framför genom» skära, -horse, 8. framhäst. Foreign, a. utländsk, främmande; T. obefogad, -er, 8. utländning, främ- ling. -ness, 8. aflägsenhet; olaglig- het, obehörighet. Fore||imagine, v. a. inbilla sig förut, -judge, v. a. döma förut, -jud- ging, 8. fördom; afvisning i frän rätten. -know, V. a. veta förut, -knowable, a. som man kan veta förut, -knowledge, 8. förutvetando. -land, 8. hög udde i hafvet. -lay, V. a. lura pä; uppfinna. -lock, 8, framhär; stift, sprint, -look, V. a. för- utse, -man, 8. förkarl; hufvudman; ordförande. -mast, s. fockmast. -mentioned, a. förbemäld. -most, a. främst, fömämst. -mother, 8. stammoder. -name, V. a. nämna förut. -nOOn, 8. förmiddag, -no- tice, 3. kungörelse i förtid. -Ordain, V. a. förut bestämma; anordna förut, -part, s. framdel, begynnelse. - past, a. förfluten. -porch, 8. förgärd, -possessed, a. förut intagen.-rank, 8. företräde; front, -reach, V. a. segla förbi, -recited, a. omför- mäit. -remembered, a. förbemäld. -right, ad. rätt fram. -; a. ifrig, liflig. -room , 8. förmak; förstuga, -run, v. n. komma förut; förebäda. -runnet, 8. förelöpare, förebud. -Said, a. förutnämnd. - Sail, s. fock; focksegel. - Say, V. a. säga förut, spS. -See, V. a. se förut; veta förut. - Seize, V. a. gripa förut, -shadow, V. a. antyda förut, -shew, 5. förebud. -Ship, 3. framstam, för- stäf. -shorten, V. a. förkorta; mäla i perspektiv. -ShOW, V. a. utvisa, förkunna. -shrouds, 8. pl. T. fockvant. -Side, 8. framsida. -Sight, 8. förutseende; försigtighet. -Sightful', a. förutseende, försigtig. -signify, v. a. beteckna, -skin, 8, förbud. -Skilt, 8, framskört. Foreslack Fortification 155 -Slack, V. a. vårdslösa, -slow, V. a. upphälla; försumma, dröja. -Speak, V. a. säga förut, spå; för- bjuda. -speech, g. företal, -spent, a. uttröttad, utmattad; förbi. -Stall, V. a. göra förköp; förekomma. -Stall- ment, 8. förköp, förekommande, -stay, 8. T. fockstag. -staysail, 3- stormfock; förstagsegel. -taste , 3. försmak. -, V. a. smaka på förut; hafva aning om. -taster, 3. munskänk, -teeth, 8. pl. framtänder. -tell, V. a. säga förut, profetera, spå. -tel- ler, 3. spåman, profet, -thought, 3. öfverläggning, öVertänkande förut, -tie, 3. förstag. -token, 3. tecken, förebud. -tOOth, 3. framtand. -top, 8. främsta; högsta delen; front; T. fockmärs. - tOpmast, 8. förstång, -topsail, 3. förmarssegei. -topyard, 8. förmärsrå. -vigil, ad. i förgår, -ward, 3. förtroppar, -warn, v. a. vama, erinra; säga förut, -wheel, 3. framhjul. -wind, 3. förlig vind. Forensic, a. hörande till domstol. - term, lagterm. Forest, 3. skog; djurgård, -age, 3. skogsrätt, skogsrättighet. -er, 3. skogsvaktare; skogsbo. -ry, s. skog, skogspark. Forfeit, S. missgerning; straff; böter; vite, forfeits, pl. pantlek. -, V. a. förverka-, förgöra, -able, a. som kan förverkas. -Ure, 8. konfiskation, förverkande; penningböter. Forfex, 8. skär. Forge, 8. smedja; härd; masugn. -, V. a. smida; dikta; förfalska. -ry, 8. dikt, förfalskning; smedsarbete. Forget, V. a. förgäta, glömma, för- summa. -ful, a. glömsk, försumlig, -fulness, 8, glömska, förgätenhet; försummelse. Forgi||vable, a. förlåtlig, -re, v. a. förlåta; eftergifva. - Veness, 8. för- låtelse, tillgift. Forinsecal, a. främmande, utländsk. Fork, 3. gaffel, grep; ändan på en pil. -, V. n. klyfva sig. -ed, a. gaffel- formig; försedd med en ell. flera gafflar. -edaess, g. gaffelform. -et, g. liten gaffel, -flfih, g. svärdfisk, -head, g. pilspets, -tails, g. laxöring. - a: gaffelformig, klufven. Forlorn, a. förlorad, bjelplös, förtviflad, olycklig. -, g. en forlorad, öfvergifven person. -BOSS, g. ensamhet; armod; hopplöst tillstånd. Form, g. form, figur, gestalt; skick; formel; långt säte ell. bänk; klass i skolar; härläger (jagt); boktryckare- form. -, V. a. formera, skapa, bringa i ordning; uppfostra, dana. -, V. n. formera sig. -al, a. formlig, uttryck- lig , tydlig; kruserlig. -ality, s. formalitet, ceremoni; ordning; prål. -alize, V. a. inrätta efter viss mo- dell. -, V. a. formalisera sig; vara noggrann, vara formlig, to - upon, for- argas. -ally, ad. formligen, kruser- ligt, ceremoniöst. - ätion, g. bild- ning, form. - atlve, a. formande; plastisk. -6r, 8. formare, skapare, -ful, a. fyödig, quick, skapande. -ication, 8. stickande i skinnet. -idable, a. förfärlig, förskräcklig, -less, a. oformlig, oskaplig. -OSity, 8. bildning; skönhet. -ulary, 3. formulär. -, a. föreskrifven, fast- ställd. -Ule, 3. formel, föreskrift. Former, a. föregående; fordne. -Iy, ad. fordom. Fornicatye, v. n. bedrifva otukt. -iOD, 8, horeri; lägersmål. Forprise, 8. T. beting; förbehåll. Forsake, v. a. försaka, öfvergifva; afstå ifrån; förlöpa. ForSOOth, ad. sannerligen, ja visst. Forswear, V. a. afsväija, försvära. -, V. n. göra mened. -er, s. menedare. Fort, 8. skans, liten fästning, -ed, p. befästad, försedd med fästningsverk. Forth, ad. nt, framgent; utåt, vidare. -Coming, 8. inställande inför rätten. -issuing, 8. framkommande, -right, ad. rättfram, -ward, ad. framåt. -With, ad, genast, strax. Fortieth, a. fyrationde. Forti||flcation, 3. fortifikation, befäst- nings- o. belägringskonst, fästningsverk. 156 Fortify Fracture -fy, V. a. befästa, stärka, uppmuntra. -lage, -n, 8. blockhus, liten skans. -tude, 8. mod; storsinnighet; sinnes- Fortnight, 8. fjorton dagar. [styrka. Fortress, 8. fästning. -, v. a. fästa. Fortuitous, a. tillfällig, oförmodad. -tousness, -ty, 8. händelse, slump. Fortu||nate, s. lycklig, säii. -nate- ness, 3. lycksalighet, -ne, 3. lyckan, lycklig händelse, medgång; äfventyr; lyckskott; rikedom; rikt gifte; för- mögenhet; befordran; öde; hemgift, morgongåfva; tillstånd, by -, af en slump, good lycka, ill -, olycka. -, V. n. tilldraga sig, hända. - ne- book, s. spådomsbok. -ned, a. lycklig. - ne-hunter, & lycksökare; en som friar till en rik flicka för pen- garnas skull. -neleSS, a. olycklig; obemedlad, icke rik. -ne-teller, 3. spåman, -nize, V. a. göra lycklig. Forty, num. fyratio. Forum, 8. forum, torg. Forward, a. främst; tidig; djerf, oför- vägen ; benägen, villig; driftig; hastig. -, ad. framåt, utåt. -, V. a. befrämja, -er, 8. befordrare, befrämjare. - ly, ad. hastigt, ifrigt. -BOSS, 8. tidig- het ; snabbhet, färdighet; beredvillighet; framsteg. -8, ad. framåt 1 FOSS, 3. graf, dike, -il, s. & a. som uppgräfves ur jorden, mineral. - Coal, stenkol. - salt, jordsalt. Foster, a. fostrande; foster-.-brother, 8. fosterbror, dibror. -, V. a. upp- fostra, uppföda, -age, 8. uppfostran, -child, 8. fosterbarn, -dam, 3. amma, -earth, s. fosterjord, -father, 8. fosterfader. -ling , S. fosterbarn, myndling, -mother, 8. fostermor; amma. - nurse, s. amma. - Bister, 8. disyster. -SOn, 8. fosterson; Fostress, 8. amma. [fosterbarn. Fougade, 3. fladdermina. Foul, a. osnygg, lortig, snuskig; skind- lig; äcklig, ful; grof; lagstridig; grum- lig. -, v. a. orena, smutsa; grumla, -copy, 3. oredig afskrift. -dealing, a. bedrägeri. - faced, a. ful i an- sigtet. -ground, 3. dålig ankar- botten, -hawse, a. trassladt an- kartåg. -mouthed, a. en som alltid är ovettig. - ness, a. orenlig- lighet, osnygghet; stygghet; falskhet -play, a. falskt spel. - FOpe, Ä, oklart tåg. -words, S. pl. lösa ord, Foumart, a. hiller. Found, V. a. gjuta; grunda, stifta, anlägga. -ation, t. grundläggning, grundval, grundsats, -er, 3. stiftare, grundläggare; gjutare; fång (hästsjuk dotn). -, V.n. sjunka (om skepp som äi läck); misslyckas. -, V. a. tröttköra (en häst). -ery, 3. gjuteri, smälthytta, smältugn. -less, a. ogrundad, grund, lös, falsk. -Ung, a. fynding; hitte- barn. -reSS, 8. stifterska. Fount, a. T. bokstäfver, en kast; brunn, källa. Fountain, 3. källa, springkälla; vatten- konst; ursprung, -head, s. grund- källa, -less, a. utan brunnar. Four, num. fyra. -cornered, -square, a. fyrhömad, fyrkantig, -double, a. fyrdubbel. -fold, a. fyrfaltig. -footed, a. fyrfotad. -score, num. åttatio. [furir. Fourrier^ s. under-hofqvartermästare; Fourteen, num. fjorton, -th, a. fjortonde; [fjärde. Fourth, a. fjärde. -Iy, ad. for det Fowl, 8. fågel, fjäderfä. -, V. n, skjuta fågel, gå på fågeljagt. -er, s. fågelfängare. -Illg, 8. fågel bössa, -ingpowder, -ingshot, s. hagei eller skrot. Fox, 8. räf. -case, a. räfskinn. -Cub, a. räfunge. -dog, «. räfhund. -ery, s. slughet, -evil, 8. hårens utfall- ning. -fish, 8. ett slags fisk. -glOVC, a. liten blå öronklocka, bjällra. - hun» ter, 8. räfjägare; landtjunkare. - ish, -like, -y, a. slug, -tail, s. räf- svans. -trag, a. räfsnara; räfsax. Foyj S. trohet. Fraction, s. brytning; liten del; tve- drägt; T. bråk, brutet tal. -ional, a. tillhörande ell. innehållande bråk, -ious, a. grälaktig, -iousness, 5. trätsjuka. - ure, 8. brott, benbrott; Fragile French 157 vänskapsbrott; »prick». -, V. a. bryta af, krossa. Fragilile, a. bräcklig, skör; svag. -lity, 3. bräcklighet; svaghet. Fragment, 8. fragment, afbrutet stycke, utdrag; smula. -ary, a. fragmen- tarisk. [tande. Fragran||ce, s. vällukt, -t, a. välluk. Frail, s. säf, tåg; säfkorg. Frail, a. bräcklig, svag, kraslig. -UCSS, -ty, s. svaghet; fel, lyte. Fraise, s. skanspåle. Fram||e, s. sammansättning, byggnad; ram ; karm; ställningsverk ; lavett; form ; plan, utkast; sätt, art; tillstånd, sinnesstämning. -, v. a. formera, bilda; inrätta; passa ihop; infatta -.sam- mansätta, författa; uttänka. -6-grate, 8. gallerverk. - 6-knitter, 8. strump- väfvare. -er, 8. skapare, upphofs- man. -ing, 8. sammansättning; infattning, besättning. Franchise, 3. befrielse; privilegium; fristad; valrättighet. [munk. Franciscan, S. franciskanermunk, grå- Francolin, s. morkulla. Frangi||bility, 8. bräcklighet, -ble, a. bräcklig, skör. Frank , a. frikostig, frimodig; öppen- hjertig ; otvungen. -, 8. fribref; en frank (franskt mynt); Frank; svin- stia. -, V. a. befria, frigöra; frankera (ett bref). -almoigne, 8. kyrkogods, -bank, 3. enkesäte. -Chase, 8. privi- legium att jaga, -farm, 3. odalgods. -fee, 3. frilän. -folds, 3. rättighet att beta på en Sker, -incense, 8. rökelse, rökverk. -law, 8. laglig rätt, -lin, 8. fogde; trälsemann. - ly, ad. fritt, rent ut, uppriktigt. -ness, 8. frimodighet, öppenhjertighet; frihet. Frantic, a. vanvettig, rasande. -neSS, s. ursinnighet, raseri. Fratern||al, a. broderlig, -ity, s. broderskap, gille; enighet. -izatiOn, 8. medbeoderskap. -ize, V. n. lefva broderligt. Fratricide, 8. brodermord; broder- mördare. Fraud, 8. bedrägerj, trolöshet, -ful, a. svekfull, listig. -uleilCO, 3. be- dräglighet. -ulent, a. bedräglig. Fraught, 8. frakt, last. p. & a. befraktad; full. V. a. befrakta, -ftge, s. skeppsladning. Fray, 3. fäktning, slagsmål; o väsende, gräl. -, v. a. förskräcka, skafva. -, V. n. brista; nötas. - ing, 8. skorpa af hjorthornet. Freak, s. griller. - ish, a. vunnig, nyckfull, häftig, -ishness, 8. egen- sinnighet. Freckle, 8. fräkne; finne, -d, a. fräknig. - dness, 8. fräknighet. -I)', a. fräknig. Free, a. fri, oinskränkt; ledig; befriad; privilegierad; öppenhjertig; gifmild. -, V. a. befria, frälsa, frikalla; T. länsa, pumpa ut. freed, befriad; frigjord, lösgifven. -bench, 8. enke- säte. -bOOter, 8. fribytare. -bom, 8. friboren. -COSt, 8. skattfrihet, -denizen, s. fria borgaren. -dom, 8. frihet; privilegier; ledighet; otvunget väsende. - of a city, borgarrätt; naturalisering. - of a company, mästarerättighet. -fold, s. rättighet att beta på en Sker. -gifvCIl, a. utan betalning, -hearted, a. öppen- hjertig. -hold, 8. frälsejord. - hol- der, 8. frälseman, -man, 8. fri menniska; borgare; frigjord slaf. -ma- SOn, S. frimurare. -masonry, s. frimureri. -minded, a. gladlynt, sorgfri. -UCSS, s. frihet; otvunget väsende; öppenhjertighet; ädelmod. -r, 8. befriare. -school, 8. friskole. -spoken, a. fritaiig. -stone, s. 8. qvadersten. -Stool, 8. fristad, -thinker,8. fritänkare, -thin king, s. fritänkeri, otro. -tongued, a. frimodig. -warren, S. jägarrättighet. -woman, 8. frigjord slafvinna. Freeze, v. n. frysa, blifva is. -, V. a. kyla, döda genom köld. Freight, 8. frakt, last; forlön. -. V. a. befrakta, lasta, -er, 8. skeppsredare, befraktare. French, a. fransk, fransysk. - bean, väbk böna. - brandy, franskt bränvin, 158 Frenchify Froise - chalk, sjöskum. - cowslip, auri- kel. - disease, venerisk sjukdom. grass, helgehö. - honeysuckle, ett slags klöfver. - marigold, sam- metsrös. - pox, venerisk sjukdom. - wheat, hirs. -ify, v. a. förfranska. Fren||etic, a. rasande, ursinnig. -zy, 8. raseri, ursinnighet. Frequency, s. ofta förnyadt uppre- pande; tillopp, mängd (af folk etc.), -t, <l. tät; almän: talrik; vanlig. V. a. ofta besöka, -table, ai umgängsam. -tation, 5. umgänge. -tative, 8. T. freqventativum. -ter, 8. flitig besökare. - tly, ad. ofta. FreSCO, 8. frisk luft; svalka; skugg- målning: målning med vattenfärg. Fresh, a.sval, frisk; ny; färsk; vacker; sund, stark. - en, v. a. förfriska, uppfriska. -, V. n. blifva frisk ; blåsa friskt, -et, s. fiskdam med färskt vatten. -man, s. nybegynnare. -H6S8, 8. svalka; färskhet, nyhet, liflig hy; kraft. - HOW, a. oerfaren, -soldier, s. rekryt, -water, 8. färskt vatten. Fret, «. sund, trång sjöled; jäsning; harm, förtret; grephand på instrumen- ter; upphöjdt arbete, frets, pl. knip- ningar i inelfvorna. -, V. a. skrubba af huden, skafva; fräta; förarga, för- treta; göra upphöjdt arbete; klia. -, V. n. vara i rörelse eller oro; jäsa, -ful, a. förtretlig, harmsen, -ful- ness, 8. sinnesrörelse, oro, olustighet. -saw, 8. sticksåg. -ty, a. prydd med upphöjdt arbete. -WOrk, s. drifvet arbete, ciseleradt arbete. Fria||bility, 8. lätthet at pulverisera sig. -ble, a. som lätt smular sig. Friar, S. munk. -s'-cowl, s. munk- kåpa. -s'-lantern, S. lyktgubbe, irr- bloss. -like, a. klosterllg. -y, s. kloster, munkkloster. Fribble, a. obetydlig, lättsinnig. -, S. pultron. -, V. n. göra narr af; galnas. Friction, 3. friktion, gnidning. Friday, s. fredag. Friend, 3. vän; väuinna; kamrat; kor- respondent. V. a. gynna. -less? a. utan vän. -liness, 8. vänlighet, fryndlighet; ynnest, -ly, a. vänlig,! god; tjenstaktig. -, ad. vänligt. -Ship , 8. vänskap; förtrolighet; ynnest; hjelp. (hårig (om tyg). Frieze, 8. fris, -d, a. friserad, krus. Frigate, S. fregatt, fregattskepp. Frigeratory, s. kyifat. Fright, v. a. Rrskräcka, förfara. -, 8. fruktan, skrämsel, -en, v. a. för- skräcka. -ful, a. förskräcklig, gruflig. -fulness, S. faslighet, förskräckelse. Frigllid, a. kall, sval; kallsinnig. -idity, -idness, s. kyla, köld; kallsinnighet. -Oliflc, a. kylande. Frill, 8. halskräs. -, V. n. darra. Fringlje, 8. frans; bräm. -, v. a. be. sätta med fransar. -Comaker, 8. snörmakare. -y, a. befransad, försedd med fransar. Fripper, 8. klädmäklare, -y, 8. kläd- stånd; kläder; trasor, lappri. Frisk, a. lustig. -, s. skutt, hopp. -, V. n. hoppa, dansa omkring, -al, 5. luftsprång, -et, 8. vankelmodig menniska. -et, 8. rämikan på en boktryckeripress. -iness, 8. yrt, sjelfsvåldigt kringspringande; skutt; munterhet, -y, a. lustig, munter; yr. Frit, 8. glassats. Frith, s. hafsvik. Fritillary, s. kronlilja. Fritter, S. öfverblifvet stycke; pann- kaka ; ostkaka. -, V. a. stycka, dela i små bitar. Frivol||ity, 3. fåfänga; löjlighet. -OUS, a. fåfäng, lättsinnig; oduglig. -OUS- neSS, S. fåfänga; lättsinnighet; löj- Frize, s. fris. (lighet. Frizzle, s. hårlock. -, V. a. frisera. -r, 3. hårkrökare. Fro, pr. från, to and fram och tillbaka. Iklädning. Frock, s. frack; kolt; kapprock; barn. Frog, s. groda; kråkan i en hästhof. -bit, s. dyblad (ört). -flsh, s. qvabba. -grass, s. guisippa. -hop- per, 3. spottare (insekt). -lettuce, 8. hästsyra. Froise, e. späckpankafca, Frolic Fuel 159 VroUc, a. lustig; glädtig. - 8. lu- stighet; fantasi; upptåg; skalkstycke. -, V. n. vara munter; spela puts, ^ness, 8. lustighet, munterhet. -SOme, a. glädtig, skälmsk. Vrom, prp. från, af, undan. - amidst, midt utur. - among, bland, ibland. - within, inifrån. - without, ut- ifrån. Frond||ation, s. löfning, löfbrytning. -iferous, a. löfrik, bladfuU. Front, 8. front, spets; änne, panna; grundritning; * djerfhet, fräckhet. -, v. a. ställa sig midtemot; trotsa. -, V. n. stå midtemot; vara belägen, -al, s. förband om hufvudet; sirat Cfver dörrar. -ated, a. T. förut bred. -bOX, 8. loge i fonden, -ed, a. i front, -ier, 3. gräns; gräns- fästning. -, a. närgränsande. -ispice, 8. framsidan af en byggnad; koppar- stick framför titeln af en bok. - leSS, a. dristig, fräck. . -let, 8. hufvud- bindel. - rOOm, 3. rum i främre de- len af huset. Frorne, Frory, a. frusen. FrOSt, 8. frost; rimfrost, glazed glanskis, glattis. white- ,rim. -liail,8. brodd, ishake, -ed, a. frusen, islupen. -iness, S. kyla, -work, s. rosiga figurer såsom på frusna fönsterrutor. -y, a. rimmig, frostig; kallsinnig. Frotll, 8. fradga, skum. löst prat. -, V. a. skumma. v. n. fradgas. -Iness, 8. skummighet; löst prat; fåfänglighet. -y, a. skummig; lätt; förgänglig; tom. Frounce, «. rynka. -, V. a. krusa, -less, a. utom rynkor. Frouzy, a. unken, smutsig; töcknig. - hair, martofva. Froward, a. förtretlig, ogen, tvär, sur- mulen; stursk, näsvis. -nCSS, 8. elakt lynne; vresighet; näsvishet. Frower, 8. kil att klyfva med FrOWU, 8. vresig min. -, v. n. (upon, at) rynka, slå rynkor i pannan , se sur ut. Frozen, a. frusen, kall. Fjroct||ifer0U8, a. fruktbar, -iflea- tlOU, 8. befruktning; fruktbarhet, -ify, V. a. befrukta. -, V.n. gifva frukt. -U0U8, a. fruktsam, befruktande. Frugal, a. sparsam, tarflig. - ity, 8. måttlighet; sparsamhet. Frugiferous, a. fruktbar. Fruit, 8. frukt, afkomst; trädfrukt; vinning, nytta; verkan; afkastnin^; desert, sluträtt. -, v. n. ns-ta frukt- bar. -age, 8. frukt, trädfrukter, -basket, a. fruktkorg, -bearer, 8. fruktbärande träd, -bearing, a. fruktsbärande. - Crer, s. frukthandlare; fruktmånglerska. -Cty, 3. frukter; fruktkällare. -ful, a. fruktbar; öf- verfiödande; nyttig. -fulness, 3. fruktbarhet, ymnighet. -grove, 8. allé af fruktträd, -house, -loft, 8. fruktkammare. -ioil, 3. nyttjande, njutning. -1V6, a. njutande, egandc. -less, a. fruktlös, fåfäng, -less- neSS, 3. ofruktbarhet; fruktlöshet; fåfänga, -seller, s. frukthandlare, -stalk, 8. blomskaft, -time, s frukttid : skördetid, -trade, 8. frukt- handel. -tree, 8. fruktträd. -WO- man, S. fruktmånglerska. Frument||aceous, a. som bär kom. -y, 3. hvetvälling med mjölk. Frush, 8. kråkan i en hästhof. -, V. a. sönderbryta. Frustra||neous, a. fåfäng, onyttig, -te, a. bedragen; fåfäng; kraftlös. -, V. a. bedraga; tillinletgöra; ogilla, -tion, 8. besvikande, upphäfvande. -tive, a. besvikande. -tory, a. upphäfvande. Frutescent, -icons, a. busklik. Fry, 8. stim af fiskar; fiskrom. små- fisk ; svärm ; ett slags stek. -. V. a. steka i panna. -, V. n. brynas, -ting-pan, s. stekpanna. Fub, 8. tjock och lunsig gosse. Fucate, v. a. sminka. FuCUS, 8. bafstång, hafsslånga. Fuddle, v. a. göra drucken. v. n. supa sig full. -Cap, -T, 8. fyllhund. Fudge, 8. förevändning, lögn. prat. Fuel, 8. bränsle. -, v. Q. förse med bränsle. 160 Fugacious Furtrade Fugaci||ous, a. flyktig, -ousness, s. flyktighet. -ty, 8. obeständighet. Fugh ! i. fy! fy skam I Fugitive, a. flyktig, flygtig; lands- flyktig; obeständig; flyktande; osta- dig. -, 8. flyktning; rymmare. -neSB, 8. obeständighet. Fugue, 3. fuga i musik. Fuic||iment, -rum, s. stöd, hvilopunkt. Fulfil, v. a. uppfylla; fullborda, full- ända. -ling, -ment, s. uppfyllning. Fulfraugllt, a. tillräcktligt försedd. Fulg||ency, s. glans, sken, -ent, a. glänsande, -id, a. glänsande, glitt- rande. -ity, 8. glans, sken. -Our, 8. glans. -uration, 8. blixt, ljun. gande. Fuliginous, a. sotig; mörk. Fulimart, 8. vildkatt; hiller. Full, 8. fullhet, fyllnad. -, a. full, fullkomlig; tjock; fullständig, -eyes, stora ögon, -face, fylligt och trindt ansigte. -moon, fullmänen. -powers, fullmakt. ad. fullt; till fullo; alldeles. -blood, S. fullblod; full- blodshäst. -blown, a. fullkomligt utsprucken; stinn, -eared, a. ma- tad (om säd), -eyed, a. storögd, -faced, a. fyllig i ansigtet. -fed, a. mättad, utfodrad. -grown, ai växt uts -hearted, a. tiiiitsfui. -laden, a. fuii-laddad. -nigh, ad. nästan, nära. Full, V. a. valka tyg. -age, S. val- karelön. -et, 8. valkare. -er's- earth, 8. vaikiera. -er's-herb, s. kungsljus. -er's-thistle , 8. kard- tistel. -ery, 8. valk ell. valkqvarn. -ing, e. valkning. -ing-miU, 8. valkqvarn. _ Fully, ad. fullt; till fullt; alldeles. Fulmar, s. hiller. Fulmina,Jnt, a. dundrande, -te, e. n. dundra, ljunga; förpuffa, knalla (i kemien). -, V. a. läta detonera; kun- göra (en päfvebulla etc.). -tion, 8. ljungande; dundrande; bekräftelse; knall. -tory, a. ljungande, för- skräckande. [vidd. Fulness, «. fullhet; öfverflöd; mätthet; Fulsome, a. äcklig; okysk, otuktig -TieSS, S. obehaglighet; äcklighet. Fulv||id, -OUS, a. rödblack, brandgul Fumage, 8. spisrättighet. Fumbl||e, v. a. fumia. v. n. töip aktigt, drumligt handtera; skrynkla; vara brydd; fjäska, -er, 3. fumlare, fuskare; kläpare. -ingly, ad. oskick» ligt, tölpaktigen. Fum||e, 8. rök, änga; vrede, to be tTl a -, vara uppbragt. -, V. n. gifva rök ifrän sig; afdunsta; vredgas. -, V. a. röka, beröka. - ets, 3. pl. orenlighet efter rSdjur. -id, a. rö- kig. -idity, 3. dunstighet. -igate, V. a. röka, beröka; badda. - igation, 8. rökning, berökning; spottkur. -iug- ly, ad. uppbragt. -ous, -y, a. rökig; rusgifvande. Fun, s. skämt, puts; tidsfördrif; lustig- het; skälmstycke. -, v. a. göra narr af. to - up, locka, forleda. Funambulist, 3. lindansare. Function, 8. embetsförrättning, em- betsgöromäl. - ary, S. embetsman. Fund, s. fond, statsskuld; bank, -ament, 8. grund, grundval; fäste; sätet. -amental, a. grundlig, vä- sendtlig. -, 8. grundval; grundregel. Funereal, 8. begrafning; jordfästning. -, a. begrafnings-. a -sermon, lik- predikan. -ate, V. a. begrafva, -ation, 8. begrafning. -eal, a. begrafnings-; bedröflig. Funest, a. bedröflig. Fung||osity, S. svampaktighet. -OUS, a. svampaktig; mjuk. -US, 3. svamp; svampaktig utväxt. Funic||le, 3. streck, snöre; fiber. -ular, a. bestäende af ett fint snöre. Funk, 8. stank; ängslan. -, V. a. upp- fylla med stank. Funnel, ». tratt; rör. - of a chim* ney, skorstenspipa. Funny, a. skämtsam, rolig. Fur, B. pels verk; klädning (pä skepp), grams, sediment. -, V. a. fodra med pälsverk. - Cap, 3. buntmössa. -Cloak, 6. pelskappa. -trade, 8. pelshandel. Furacious Gage 161 Furaci|!ous, a. tjufaktig. -ty, a. tjufaktighet. Furbelow, S. falbolan. Furbish, v. a. polera, skura, göra ren. -er, S.tpolerare . svärdfejare. Fur||cation, s. kiyfning, gaffel, -chee, a. gaffelformig. Furfur, s. skorf i hufvudet. -acoous, a. skerfvig. [5. raseri. Furious, a. rasande, ursinnig. -BOSS, Furl, V. a. beslå, duka upp (segel). Furlong, 8. 1/gåela engelsk mil. Furnace, s. stor ugn, masugn. Furn||ish, v. a. furnera, förse med, lemna, anskaffa, ställa i ordning, to - a house, inreda ett hus. -er, 8. leverant, leverantör. -ishing, 8. profstycke, mönster, furnishings, pl. husgeråd. -iture, 8. verktyg; mö- bler, husgeråd. Furr||ed, a. fodrad med skinn; förhydd (om skepp), -ier, 8. skinnhandlare, körsnär. FurrOW, 3. fåra, åkerfåra, rynka. -, V. a. fåra, plöja, rynka, -weed, 8. quickhvete. [af pelsverk. Furry, a. betäckt med pels; bestående Further, a. Vidare, längre bort, af- lägsnare. -, ad. längre, yttermera, bortom. -, v. a. befordra, hjelpa, bistå -ance, 8. befordran, hjelp. -more, ad. vidare, yttermera. Furthest, a. & ad. längst bort, yt- Furtive, a. hemlig, lönnlig. (terst. Furuncle, s. blodböld. Fury, 8. raseri, vrede; hänryckning; en af furierna. Furze, a. ginst, ljung. Fusc||ation, s. fördunkling. -OU8, a. brun, dunkel. Fuse, v. a. .smälta. -. v. n. flyta, upplösa sig. [furmj. Fusee, s. brandrör; raket; snäckhus Fusibility, s. smältbarhet, smältlig- het. -ble, -1, a. smältbar. smältlig. Fusil, 8. liten jagtbössa. -eer, s. musketerarc. fotsoldat Fusion, s. smältning, gjutning . flytning. FuS8, S. larm, oväsende. Fust, s. T. skaft på en pelare. English-Stoedish Diet. Fust, 8. elakt lukt. -, V. n. bli unken. Fustet, 8. gulholts (en sort färgträ). Fustiail, S. parkum, yllesammet; hög- trafvande skrifart. -. a. gjord af par- kum ; högtrafvande, svulstig. -W6a« fer, 8. parkumsväfvare. Fustic, 8. gul bresilja (af ett slags mullbärsträd). (spöslitning. Fustiga||te, v. a. prygla, -tion, s. Fust||ilariltn, 8. svinaktig menniska. -iness, s. stank; unkenhet. - y, a. stinkande; unken. Futil||O, a. pratsam; fäfång. -Ity, 8. oduglighet, lappri; pratsamhet; lätt- färdighet. Futtocks, s. pl. T. upplängor, sittror. Futu||re, s. framtid ; futurum. -, a. tillkommande, -ition^ 8. tillkom- mande tillstånd, -ity, 8. det till- kommande; framtiden. Fuzz, v. n. förflyga i små delar; lugga sig. -ball, 8. käringfis, boflst, rök- svamp. Fuzzle, V. a. göra drucken. Fy, i. fy. - for shame, fy skaml G. Gab, s. mun. v. n. prata; ljuga. Gabardine, 8. regnkappa. Gabble, s. prat, sladder; oredigt sorl. -, V. n. prata, sladdra, brumma. -T, 8. pratmakare. Gabel, s. tull. -ler, 8. uppbördsman. Gabion, 8. skanskorg. Gable, 8. tåkas; gafvel. Gad, 8. en Stäng stål; gravernäl. -, i. i sanning 1 -, V. n. stryka om- kring, göra ingenting. -bee, -fly, 8. broms, geting, -der, 8. en som slår dank, landstrykare. Gaff, s. jernkrok; harpun; narr. G after, s. husbonde. G af fl C, S. stålspännare; sporre. Gag, s. kafle. -. v. a. lägga kafle i munnen på någon -tooth, s. gigel- tand- Gage, 8. pant, underpant, säkerhet; 162 Gager Gamesome borgen; likaremått, visirstaf. -, V. Cl. förpanta; slä vad; förbinda sig till något; mäta. -r, s. justerare; skepps- mätare. Gaggle, V. n. kackla säsom en gås. Gaily, ad. glädtigt; högligen. Gain, a. rask, hurtig. Gain , s. vinst; fördel, båtnad; ränta. -, V. a. vinna, ernå, fS, bemästra sig. -, V. n. blifva rik; gynnas, to - ground, rycka fram; fä inflytande. to - the day, vinna fältslaget, to - the wind of a ship, vinna lofven. -able, a. som kan vinnas, -ful, a. fördelaktig, nyttig. -fulness, S. fördelaktighet, vinst. -less, a. onyt- tig. -lessness, 8. ofördelaktighet. Gainsay, V. a. säga emot, bestrida, -er, 8. motsägare. Gainstand, v. n. motstå. Gairish, a. glänsande, präktig; öfver- modig, lustig öfver all måtta. Gait, s. väg; gång; skick när man går. Gaiters, 3. pl. damaskor. Gala, s. galla. Galactite, s. mjölksten, spansk krita. Galanga, s. gaigant. Galaxy, 3. vintergatan. Galbanum, s. ett slags glänsande, hvit- aktigt ell. rödgult harts. Gale, 8. kulfje, frisk vind. -, V. n. (away) gå för förlig vind. Gale, 8. pors (ört). Galeas, 3. galeas (skepp). Galeated, a. hjelmprydd. Galena, s. blyglans. Galiot, s. Galliot. Gall, 8. galla; gallblåsa; vrede, arghet; galläple. -, V. a. gallspränga; för- arga, förtreta; afskrubba huden; rispa upp. -, V. n. rispa sig; vara ängslig, -bladder, s. gallblåsa. -fly, s. svampstekel. -nut, s. galläple. Gallant, a, tapper, behjertad; artig, höflig; galant; smyckad. -, 8. kurti- sör, fruntimmerskarl; tapper karl; flagg på mesanmasten. -, V. n. vara kurtisör, ställa sig in hos fruntimmer. -BOSS, 8. artighet, -ry, S. artighet, galanteri; tapperhet. Galled, a. T. skamfilad. Galleon, 8. galjon (skepp). Gallery, 8. galleri; betäckta vägen; läktare, chor 1 kyrkan. Galley, 8. galer, galeja; kabysa; T. skepp. -Slave, 8. galerslaf. Galliard, 8. putslustig karl; rolig dans. a. lustig, glädtig. -ise, -ness, 8. lustighet. Galli|[c, -can, a. fransk, fransysk. -cism, 8. fransk ordställning. Galligaskln, 8. flickskräddare. -8, 8. pl. vidbyxor, bussaronger. Gallimatia, s. gallimatias. Gallimaufry, s. hackmat.. Gallinule, s. sothöna. Galliot, 8. galiot, brigantin (skepp). Gallipot, S. porslinsburk pä apotek; (öknamn) apotekare. Gallopin, s. springpojke; kökspojke. Gallon, 3. gallon (våt varumått). Galloon, S. galon; bräm. Gallop, 8. galopp, fyrspräng. -, V. n, galoppera. Gallowtree, s. galge. Galloway, 8. klippare, liten ridhäst. Gallowglass, s. lans förare. Gallows, s. pl. galge, -bird, -clap- per, 8. galgfägel, tjuf. Gallowses, 8. pl. byxhängslor; T, deckelstol. Gaily, a. som har galla, bitter, -worm, GalOChe, S. galosch. (5. gråsugga. Galsome, a. förtretlig. Galvan||ie, a. gaivanisk. -ism, 8. galvanism, djurisk elektricitet. -Ize, V. a. galvanisera. Gamashes, 3. pl. damaskor. Gambado, 8. stöflett; luftsprång. Gambl||e, v. n. spela hasardspel. - OF, s. spelare, -ing-horse, 8. kapp, rännare. Gamboge, 8. gummigutta. Gambol, S. luftsprång; streck, spratt. -, V. n. hoppa och springa (af glädje). Game, 8. lek, spel, tidsfördrif; skämt; sats; parti (i spel); jagt, vildbräd. -, V. n. leka; spela, gäckas. -COCk, s. stridstupp, -keeper, s. skogs- vaktare. -leg, 8. lamt ben. -SOme, Gamesomeness Gastriloquist 163 a. skämtsam, rolig, lustig. -SOme» nCSS, 8. munterhet. -ster, 8. spe- lare, dobblare; skämtare; hora. Gaming, 8. spel, -house, s. spel- hus. -table, s. spelbord. Gammer, s. gumma. Gammon, 8. skinka; brädspel, -ing, 8. T. bogsprötsvuling; bedrägeri. Gamut, 8. skala i musik. Ganch, V. a. påla (en missdådare). Gander, s. gåse, gåskarl, -goose, 8. ståndört. Gang, s. band, tropp; arbetskommando. -, V. n. gå, vandra. - way, 3. gång- bord. Ganglion, s. ganglium, nervsvulst. Gangren||ate, v. a. förorsaka kall- brand. -6, 8. kallbrand. -, V. n. slå sig till kallbrand. -OUS, a. kall- brandartad. Gantlet, 8. stålhandske; stridshandske. Gantlope, 8. gatlopp. Ganza, 8. vild gås. Gaol, s. fängelse, -er, 3. fångvaktare. Gap, s. gap, öppning, genomgång, -toothed, a. tandlös, gleständ. Gap||e, v. n. gapa, gäspa, to - at, förgapa sig på; beskåda tölpaktigt. to - after, eftersträfva. -ing, 8. gapp, öppning, remna ; gäspning. -ing- flsh, s. näbbgädda. Garb, 8. drägt, klädning; (herald.) halm. Garb||age, 8. ränta, innanmäte; skräde, orenlighet. -ish, V. a. taga ur innanmätet. Garble, V. a. sikta; utvälja, förvränga. -T, 3. visitator. -8, 8. pl. skräde. Garboil, 8. oordning, buller. Garden, V. trädgård. -, V. a. anlägga, sköta en trädgård, -balsam, s. bal- samin. -er, 3. trädgårdsmästare, -ing, a. trädgårdsskötsel. -mould, 8. matjord. -Stuff, 8. trädgårds- saker, grönsaker, -tillage, 8. träd- gårdsskötsel. -ware, 8. gårdsvaror, trädgårdsväxt. -WOrm, 3. daggmask. Garderobe, 8. garderob, klädrum. Gare, s. ett slags ull. Garfläh, 8. hosngädda, näbbgädda. Gargarism, s gurgelvatten.' Garget, s. fäpest. Gargil, s. gåssjuka. Gargle, 8. gurgelvatten. -, v. n, gurgla, skölja munnen; porla. Gargol, 3. dynt (hos svin). Garish, a. glittrande; raggig. -HCSS, 3. glitter, falsk glans. Garland, 3. blomsterkrans. Garlic, 3. hvitlök, -hop, s. hvit- lökskiyfta. -pear-tree, s. hägg. Garment, 8. kläder, klädning. Garmer, 8. spannmålsbod. -, v. a. förvara i spannmålsbod. [talja. Garnet, 8. granat; T. stagtackel ell. Garnish, 8. sirat; löfverk kring fat; traktering; fängelse. -, V. a. förso med; garnera; pryda-, stämma. -shoe, 8. seqvestrering. -shment, 3. sirat, prydning; stämning, -ture, 3. gar- nitur, garnering; tillbehör; grannlat. GarOUS, a. liknande fiskspad; gelé-lik. Garret, 8. vind, vindskammare. - 60r, 8. en som bor i vindsrumen; dålig poet. Garrison, 8. garnison, besättning. -, V. ta. förse med befästning. Garron, s. klippare. Garrul|jity, 8. sladder, pratsjuka. -0U8, a. pratsam. Garter, 8. strumpeband, knäband; strumpebands-orden. -, V. a. fästa strumpebanden; pryda med strumpe* bandsorden. Garum, 8. sås af inlagt fiskar. Gas, s. gas. -SOUS, a. gasartad. -holder, s. gashåiiare. -lantern, 8. gaslanterna, -light, 8. gasljus. -lightning, 3. gaslysning, gasupp- lysning. -meter, -ometer, s. ga- someter. -pipe, 8. gasrör, gaspipa, -tight, a. gastät. -work, s. gas. anstalt. (skräfla. Gasconade, s. skryt. -, v. n. skräpp i. Gash, 8. skråma, djupt sår. -, V. a. hugga djupa skåror, skära djupt in. Gaskets, 8. T. beslagssejsingar. Gaskins, 8. pl. vidbyxor. Gasp, 3. fiåsning, andedrägt. -, V. 71. draga andan, flåsa ». a. utandas. Gastri||c, a. magen tillhörig. - loquist, 3. buktalare. 164 Gate. Genial GfltO, 8. port; stor öppning. -hOUSO, 8. ett fängelse i London, -keeper, 8. portvaktare. -vain, 8. stora portädern. -Vfay, 8. stor inkörsport. Gather, V. a. samla, plocka, skörda; sluta, göra slutsats; vecka; fålla; vinna. -, V. n. samla sig, församla sig; löpna, ysta sig; tilltaga; bulna, vara sig. to - up the sails, duka upp seglen. -, 8. fåll, veck, rynka, -er, 8. samlare; skördeman, upp- hofsman; skärtand, -ing, 3. folk- samling; kollekt; skörd; böld. Gatten-tree, 3. tamarindträd. Gaud, 8. grannlåt. -, V. n. fröjda sig. -ery, -iness, 8. bondpråi, löjlig grannlåt. - y, a. prunkande, öfver- drifvet grann. [steradt mått. Gauge, V. a. mäta; justera. -, 8. ju- Gaunt, a. mager, utmärglad. Gauntlet, 8. stålhandske; stridshandske. Gauze, s. gas, flor. Gavel, 8. ränta; dagsverksarbete, -lock, S. kastspjut; spade. Gawd, 8. lappri, drafvel. Gawky, a. dum, enfaldig. Gay, a. glad, munter; grann, lysande. -, 8. grannlåt. - ety, -ness, 3. glädje, lustighet, liflighet; nöje; pryd- nad. -SOme, a. lustig, munter. Gaze, 8. förundran; uppmärksamhet. -, V. n. stirra med ögonen; se stint på. -hOUlld, 8. vindthund. -I, 3. ga- pare, gaplolla. Gazel, 8. gasell (ett arabiskt rådjur). Gazette, 8. tidning, -er, s. tidnings- skrifvare; tidningslexikon. GazingstOCk, s. underverk, skådespel. GazOU, 8. T. gräsvall. Gear, 8. klädnad; möblering; seltyg; leksaker; rikedom; T. kardeler. Geek, V. a. bedraga, narra. Gee-ho! i. gå på l (till hästar). Geese, pl. af Goose. Gela||ble, a, som kan frysa, -tine, -tin OUS, a. geléartad. Geld, O. a. snöpa, kastrera; valla eka (en häst), -er, 8. vallackare. -er* TOSO, 8. snöbollar, olvon. -ing, s. vallack. Gelid, a. frasen, stelnad. -n688, 8. stark köld. Geliy, 8. gelé, stelnad saft, -broth, 5. kraftsoppa. Gelt, 8. vallack; kapun; glitterguld. Gem, s. ädelsten, juvel; knopp. -, V. a. pryda med juveler. -, V. n. skjuta telningar, knoppas. -Sfllt, s. bergsalt. G em el, 8. T. par. -liparous, a. som föder tvillingar, -ring, 8. dub. belring. Gemin||ate, v. a. fördubbla, -ation, 8. fördubbling. -OU8, a. dubbel, tvåfaldig. Gemm||a, s. stensalt, bergsalt. -ary, 8. juvelskrin. -, a. bestående af ädla stenar. -eous, a. lik ell. af juvelsten. -y, a. juvelartad. Gendarm, s. polissoldat. Gender, 3. kön, slägte. v. a. föda, frambringa. -, V. 71. para sig. Genealogical, a. hörande till slögt- register. -gist, 8. en som skrifver slägtregister. -gy, 8. slägtregister, stamtafla. Gen er able, a. som kan framfödas. General, a. allmän, vanlig, in t allmänhet, öfverhufvud. -, 3. general; det hela. -issimo, 8. fältherre, -ity, 8. allmänhet; general itetet. the - of men, de flesta menniskcr. -ization, 3. förallmänligande. - ize, V. a. förallmänliga. - ly, ad. öfver- hufvud, allmänt, gemenligen, vanligen. -ness, 8. allmänhet, allmänlighet. -Sllip, 3. generalsvärdighet, -ty, 8. generalitet. Gener||ant, s. alstringskraft, -ate, V. a. föda, afla; förorsaka, -ation, 8. födsel, fortplantning; slägte, led; mansålder; sekel. -ative, a. födande. -ator, 8. alstrare; alstringskraft, -i C, a. ett slägte tillhörande. -OSity, s. ädelmod, frikostighet. -OUS, a. ädel- sinnad; liflig (om djur); välgörande, -oneness, 8. frikostighet. Genesis, 8. skapelseboken, 1. Mosis bok. Genet, 3. spansk hingst af klipparestorlek. Geneva, 8. Geneve; enbärsbränvin. Genial, a. frambringande, alstrande; Geniculate Get 165 medfödd; genialisk; glädtig, munter; okonstlad. Geuicula||te, a. försedd med knän; T. ledfull. -, V. a. hopknyta, sam- manlänka. -tion, 8. knäböjning; afsatser'pS örter. Geiliculum, s. T. stängel. Genio, s, snille. Genit||al, a. hörande till aflelse. ge- nitals, pl. födslodelarne. -Ing, 8. paradisäple. -ive, 8. genitiv. -Or, 8. fader; fostrare. -Ute, 8. födelse. Genius, s. genius, ande, skyddsängel; snille; lynne. Genteel, a. artig, höflig, belefvadjväl klädd. - nesS, S. nätthet; höflighet, belefvenhet. [gentian. Gentian, 8. gentian, -ella, 3. fält- Gentil||e, S. hedning. -ism, 3. heden- dom. -itlOUS, a. ärftlig (inom en nation ell. familj). -ity, s. ädel börd; belefvadt uppförande; hedendom. Gentle, a. af förnäm börd; af gammal familj; mild, höflig, förbindlig, sedig; tam; saktmodig; lätt. -folk , 8. bättre folk, ståndspersoner, -man, s. förnäm man, herre. - of the king's bedchambre, kammarjunkare. a - pensioner, en af kongl. lifvakten. - usher, kammartjenare. -manlike, -manly, a. artig, hederlig, -man- liness , S. hederligt uppförande, -manly, ad. på herrevis. -man- Silip, 8. förnäm stånd; »värdighet; hederligt uppförande. - nOSS, 8. för- näm börd; artighet; mildhet; benägen- het. -woman, 8. adelsdam, adels- fru ; kammarjungfru; fröken. Gently, ad. mild, höflig, artig. Gentry, 3. herrefolk, ståndspersoner; höflighet. [lande. Genuflection, 8. knäböjning, knäfal- Genuine, a. naturlig, äkta. -ness, S. äkthet, sannskyldighet. Genus, s. slägte, genus. Geollcentric, a. med samma medel- punkt som jorden. -de, s. skaller- sten, ömsten. -desy, 8. landtmät- ning, landtmäterikonst. -detical, u. hörande till Jandtmätcnen. -gra- pllfit, 8. geograf,- jordbeskrifvare\ -graphical, a. geografisk, -gra- phy, s. geografi, verldsbeskrifning. -logy, s. geologf, läran om jordens natur. -mancy, 8. punkterkonst. -meter, s. landtm&tare. -metri- cal, a. geometrisk, -metrician, 8. landtmätare. -metrize, V. 11. aftnäte fält, -metry, s. geomebf, jordmätingsläran. -tic, a. jordisk Geranium, s. storknäf (ört). Ger bo, 3. T. kärfve. Gerfalcon, s. gamfaik. German, s. tyskan, tyska språket. - a. tysk; närskyld, köttslig. - flute, flöjttraver. - ocean, Nordsjö. - text, T. frakturstil. Germander, s. gamander (ört). Germ||e, 8. grodd; fröet* i ett ägg. -inaté, V. n. gro; spricka ut. -ina- tion, S. groning; utsprickning. Gerund, o. T. gerundium. Gesling, S. hänge pä träd. Gestation, s. hafvande tillstånd; dräg- tighet (om djur). Gesticulate, V. n. åthäfva sig, nyttja Stbörder, gestikulera. -tion, 8. ge- stikulerande; narraktiga Stbörder. Gesture, 8. Stbörd, Sthäfva; kropps- ställning. -, V. n. nyttja ätbörder. Get, V. a. & n. fS, bekomma, ådraga sig; föranstalta; bemäktiga sig; öfver- tala; skaffa bort; komma, hinna till; gS bort; begifva sig, förfoga sig; blifva; afla. to - one's lesson, kunna sin läxa, to - the better, förekomma. to - with child, göra med barn. to - above, öfverträffa. to - abroad, gS ut, bli gängse, to - away, komma undan, smyga sig bort, to - before one, förekomma en. to - down, stiga ned ell. utföre. to - from, af-, draga, to - in, införa; gå in. to - into, intränga; smyga sig in. to - off, afdraga; föryttra; draga sig lyckligt ur spelet, to - on, fram- skrida. to - out, komma ut-; ut- veckla. to - over, gS öfver, komma öf- ver, öfvervinna. to -.through, komma igenom, genomdrifva. to - together, 166 Getter Give församla. to - up, stå upp, stiga npp; upphäfva; uppväcka, -ter, 8. som får, förskaffar; aflare, frambringare. -ting, 8. vinst, förvärfvande; aflelse. Gewgaw, 3. glitter, lappri, leksak. -, a. glittrande; utan värde. Ghast||ful, a. faslig, -liness, 3. förskräcklighet; likfärg. -ly, a. hisk- lig, faslig; blek, likfärgad. Gherkin, 3. vingurka, saltgurka. Ghost, 3. ande, själ; spöke, -father, 8. biktfader, -liness, s. andelighet. -ly, a. andelig; faslig. Giant, s. jätte, rese. - OSS, s. jättinna. -like, -ly, a. jättelik. Gib, s. kran. Gibber, V. n. tala rotvälska, tala otyd- ligt. -ish, s. rotvälska, galimathias. Gibbet, s. vippgalge; tvärbjelke. -, V. a. upphänga; hänga i galge. Gibble-gabble, 8. sliddersladder. Gibb||osity, 3. pucklighet. -ous, a. puckelryggig, kullrig. Gibe, 8. narri; hån; stickord. -, V. n. skämta. -, V. a. bespotta, -r, 3. be- Giblets, 3. pl. gåskrås. [gabbare. Gidd||inCSS, S. svindel, yrsel i hufvu- det; vankelmod, ombytlighet; glädtig- het; tanklöshet. -y, a. yr; kring- svängande ; ostadig; tanklös; ostyrig. -, v. a. göra yr. -y-brained, -y-headed, a. tanklös, -y-paced, Gler-eagle, 8. gamöm. [a. vacklande. Gift, s. gåfva, skänk; skicklighet, talang. -, v. a. begåfva. -ed, a. begåfvad, försedd med; talangfull. (vagn. Gig, s. gigg; snorra; giga; ett slags Gigant||ean, -ic, a. jättelik. Giggle? V. n. flina, le i mjugg. -, t. Giggmill, 3, valkqvam. (småskratt. Giglet, 8. glädjeflicka. Gigot, 8. fårlår. Gild, V. a. förgylla, -er, 3. för- gyllare; gyllen (mynt). Gill, 3. mått af ett halft qvarters rymd; Gills, 8. pl. flskgäl. [jordref; slinka. Gillyflower, 3. neglika; nattviol; lev. koja. Glit, 3. förgyllning, -head, 8. guld- målare (fisk). -tail, 3. gulddocka. dim, a. täck, nätt, -crack, a. tu'en konstnär. Gimb||als, 8. pl. böglarne på en ajÖ> kompass, -let, 8. svickborr. Gimlet, 8. nafvare, handborr. Gimmai; 8. bögel. -bit, 8. ringkindked Gimmer, s. konststycke. Gin, s. giller, fälla; pinbänk; ettslags pump; enbärsbränvin. -, V. a. fånga, snärja. [-bread, 9. pepparkaka. Ginger, 8. ingefära.. wild citverrot. Ginger||Iy, ad. noggrannt. -ness, s. noggrannhet; ömhet. GIngle, 3. klang, slammer; bjellra. -, V. a. skaka att det klingar. -, V. n. klinga. Ginnet, s. mulåsna; klippare. Ginshop, 6. bränvinskrog. Gip, V. a. taga ut inelfvorna. Gipsy, s. zigenare, tattare; zigenerska, tatters ka. Giraffe, 3. giraff, kamelopard. Girandole, 3. armljusstake. Gh'asole, 8. solros; solsten. Gird, s. stickord. by girds, ad. oftare, -, V. a. omgjorda, omgifva , insvepa, omringa. -, V. n. gifva stickord, -er, s. tvärbjelke, kroppås. -ing, 8. klädning. Girdle, S. gördel, bälte; infattning. -, V. a. omgjorda. -belt, 3. bälte, lifgördel. -r, 3. gördelmakare. Gire, o. krets. Girl, 3. flicka; tveårigt rådjur. -ish, a. flickaktig, barnslig. -ishnOSB, 3. barnsligt väsende. GirrOCk, 3. käring (ett flskslägte). Girth, 3. sadelgjord, bukgjord; under* lifvet; förband; omkrets. -, V. a. spänna till. Gise, v. a. öfverlemna, uthyra. Gisle, 3. pant; gislan. Gist, s. nattläger. Gith, 3. svartkummin, spansk peppar. Give, V. a. & n. gifva, skänka, öfver- lemna, öfverlåta, meddela, tillställa; tillstädja, eftergifva; åstadkomma, af- säga sig, taga afsked; tycka om; (on, UponJ anfalla, angripa; förfoga sig till: röra sig; elak na; smältas, to- Gives Glimmer 167 hack, orä^a s>g xilluaka.'' tu - evi- dence, vittna, to - forth, utsprida, göra bekant. to - ground, vika. to - into, bifalla, to - joy, lyckön- ska. to - off, upphöra, afstå. to - one the Slip, smyga sig ifrån en. to - OUt, utdela; föregifva; annonsera. to - over, öfvergifva, afstå ifrån. to - Up, uppgifva; T. sticka upp. -T, 8. gifvare. - of a hill, trassant af en vexel. Gives, 8. pl. bojor, fjättrar. ■ Gizzard, 8. kräfvan på fåglar; örmagen. Glabrity, 8. glatthét. Glaci||al, a. isig, kali, -ate, v. n. blifva till is; glacera. -ation, 8. isning, is. -er, s. isberg. -OUS, a. isig; lik is. Glads, 8. sluttning; fältvall. Glad, a. glad, munter, förnöjd, -den, V. a. gläda, fröjda, fågna. -ful, a. glädjeful, fröjdeful. -fulness, 8. glädje. -Hess, 8. glädje, "glädtighet, fröjd, -some, a. glädtig, glädjeful, fröjdande. -S0meneS8, 8. glädje, glädtighet, munterhet. Glade, s. öppning, uthhggning i skogen. Gladen, Glader, s. svärdslilja. Gladia||te, a. svärdformig. -tor, s. fäktare, gladiator. Glair, 8. rå ägghvita. -, V. a. be- stryka med ägghvita. -age, 8. T. bestrykning med ägghvita. Glaive, 8. svärd; makt, välde. Glanc||e, 8. glans, skimmer; blick, öfversigt. -, V. n. glänsa, skimra. -, V. a. hastigt öfverse. -ing, a. flyktig, hastig, -illgly, ad. hastigt, flyktigt. Gland, 8. körtel, -age, e. svinföda af ållon. -ers, 3. pl. qvarkan (häst- ejukdom). -IferOUS, a. ållonbärande. -Ule, 8. liten körtel, -ulosity, 8. körtelaktighet. -lilous, a. körtelaktig. Glare, a. skimmer, glans. -, v. n. skimra, glänsa; ee stint på en. -, V. a. blända. Glareous, a. klibbig, lik ägghvita. Glaring, a. bländande, lysande. - ly, Old. ägonskenligt. GlälSS, 8. glas, dricksglas; klunk; spe, gel; timglas; teleskop; glans, glasyr. -, a. glas-, af glas. -, V. a. betäcka med glas ; glasera, polera. - blower, s. glasblåsare. - founder, s. glas- makare. -furnace, 8. glasugn, -gazing, a. cpeglande sig. -grin- der, 8. • glass'lipare. -house, 3. glashytta, glasbruk, -man, 8. glas- handlare. -lUOtal, 8. smält glas, -tube, 3. glasrör, -ware, 8. glas- vara. -WOrk, s. glasbruk. - WOrt, 3. sodaört, -y, a. af glas; genom- skinlig. [blågrå. Glauc||oma, 8. (jrå starren. -OUS, a. Glare, S. glafvett, sabel. Glaymore, 3. bredt och stort svärd. Glaze, V. a. förso med fönster ell. glas; glasera, glazed frost, glanskis. Glazier, 8. glasmästare. Gleam, s. stråle; skimmer. -, V. Cl. stråla, glimma, blänka, -ing, 8. ljusstråle, åskstråle. -y, a. strålande, skimrande. Glean, 8. spillad ax på åkern; axknippn. -er, 8. axplockare ; samlare. -ing, s. axplockning. -ings, s. pl. qvarlefvar. Gleb||e, 8. jord och grund; prestgård. -OUS, a. torfvig. Glede, 8. glöd, eldkol; hönstjuf (fågel). Glee, 8. glädje, lustighet; skämt. -ful, a. lustig, -fulness, 8. munterhet, glädje. Gleek , S. musik; musikant; spe. -, V. n. fat) göra narr af; förnöta tiden med lappri. Gleet, 8. tunnt var ur sår; dröppeL -, V. n. V&rtL sig; drypa. Glen, 8. smal och djup dal, bergsklyfta. Glene, 3. T. ögongrop; fogning eller hål, hvari ett ben är fogadt och tager i ett annat. Glew, 8. lim. v. a. limma, -iness, 3. klibbighet. -ish, a. klibbig.. Glib, a. klibbig, slipprig; flytande. -Iy, a. hal, slipprig. -, ad. slipprigt. -ness, 8. slipprighet, halhet; talförhet. Glide, j. glidnings -, v. n. skrida, rinna sakta. Glimmer, 4 glinuoer, svagt sken; katt- 168 Glimpse Go guld. -, U n.'skimra, glimma, skina svagt. [förgänglig glans; skymt.' Glimpse, 8. hastigt sken, skimmer, blixt; Glist||en, -er, V. n, glimma, glittra, tindra. [V. n. glänsa, glittra. Glitter, 8. glans, glitter; sträle. -, Gloaming, S. skymning. [blickar. Gloat, V. n. snegla, kasta förstulna Globard, S. lysmask. Glob||ated, a. rund, klotformig. -6, 8. glob, klot, kula, celestial -, him- melsglob. terrestrial -, jordsglob. -e-daisy, s. blå tusenskön. - e-flsh, 8. klotflsk. -C-flOWer, S. buller- blomster, ängbullar. - 6-thistle, s. 8. klottistel. -0S6, a. klotformig, kulformig. -OSity, 8, rundhet, klot- form. -OUS, - ular, a, klotformig. -Ule, 8. liten kula, bläsa. -ulOUS, a. lik en liten kula. -y, a. klotrund. GIomer||ate, V. a. nysta, formera till en boll. -ation, 8. nystning, hop- veckling; samlande, förökande. -OUS, a. hopnystad; klotformig. GlOOm, 8. dunkelhet, dysterhet; sorg- senhet. -, V. n. vara dunkel, dyster, bedröfvad. -, V. a. göra dunkel, be- dröfva- -iness, 8. dunkelhet. -y, a. dunkel, dyster, mörk, mulen. Gloriyed, a. prisad; härlig. - flca- tion, s. förherrligande, förhärligande, -fy, V. a. förhärliga, förklara; upp- höja till ära. -0U8, a, härlig, prisvärd, förträfflig. -OUSU6SS, 8. härlighet. Glory, 8. ära, pris, heder; himmelsk lycksalighet; namnkunnighet;*; glans, härlighet; strSlring, gloria. -V, n. (in) skryta, yfvas, berömma sig. .GlOSS, 8. glans, glanske; förklaring öfvet nägot mörkt; -, V. a. polera, glätta; uttolka. -ary, 8. glossarium. -er, 8. polerare, glanskare; uttolkare, kommentator. -iness, 8. glans, skimmer, politur. -Ographer, 8. en som författar ett glossarium, kom- mentator. -y, a. glatt, polerad. Glottis, 8. lufthälet till luftröret. GlOUt, V. n. se sur ut, se ledsen ut. Glove, 8. handske, -r, 8. handskmakare. Glow , 8. glödande hetta; häftighet: lifiig färg. -, V. a. glödga, göra glö- dande. -, V. n. glöda, brinna; lysa starkt; rasa. -worm, 8. lysmask. GlOZO, S. smicker; förevändning. -, v. n. smeka, lisma. Glu|[e, 8. lim, klister. -, V. a. limma, klistra, hopfoga. - 6-boilcr, 3. lim- kokare. -e-pot, 3. limpanna. -isll, a. limmig, klibbig. Glum, a. harmsen, knorrig, sunnulen. Glut, 8. mätthet, öfverflöd; afsmak. -, V. a. sluka; öfverlasta, mätta; väcka äckel. GIut||en, a. klibb. -inate, v. a. hop- limma. -ination, 8. hoplimning, -inative, a. hoplimmande; T. hop- dragande. -inous, a. klibbig, -ineusness, s. klibbighet. Glutton, 8. storätare, frässare; fllfras, järf. -ise, V. a. svälja, frässa. -OUS, a. glupsk, frässande. -y, 8. glupskhet. Glyn, 8. bergsklyfta. Gly||phic, 8. T. rand, urhälkning. -ptic, 3. gravyr i sten. Gnar, Gnarl, v. n. brumma, morra, -ed, a. full med knölar, knölig. Ghash, V. n. bita hSrdt i, sä att det knastrar; skära tänder; rasa. -i»&, 8. tändagnisslan. Gnat, 8. mygga, -flower, S. ständört. -Snapper, 8. flugsnappare (fSgel). Gnaw, V. a. gnaga, skafva med tän- derna; bita. GllOm||e, 8. gnom, bergande; tänkspräk. -ical, a. gnomisk. - onics, 8. pl. gnomoniken, konsten att inrätta tim- stenar. Go, V. n. gä, stiga, färdas, vandra; lyckas; beträffa; gä ut pä; räcka till; gälla; tyckas, to - a journey, göra en resa, to - along, gä sin väg, färdas framät. to - about one's business, sköta sin syssla, to - back, draga sig tillbaka; vända om. to - back from one's word, taga sina ord tillbaka, to - backward, gä baklänges, to - beyond, gä förbi; öfverträffa; bedraga, to - for, gä för att hemta, gä efter; anses, gälla. Gobetween Goodnight 169 (hållas för. to - forward, fortfara; göra framsteg, to - near, nalkas. tö - off, vika undan; dö; få afsätt- ning, to - on, fortfara, to - out, slockna, to - over, fara öfver; slå sig till ett annat parti, to - through, tränga sig fram, to - Upon tick, taga på kredit, to - with child, vara hafvande. to - wrong, misstaga, bedraga sig. -,. 8. gång, lopp; sätt, -between, 8. underhandlare. -Cart, 8. gångstol (för barn). - down, S. fall; klunk. Goad, 8. oxgissel. -, V. a. fösa, drifva. Goal, s. mål, ändamål, syftemål. G o ar, s. kil. Goat, s. get. -beard, -bread, -majoram, s. saisofi, bockskägg (ört). -Chafer, 8. timmerman (insekt), -fish, 8. majfisk, -hart, 8. osnöpad bock. ' -herd, S. getherde. -ish,' a. som luktar bock; kåt, kättjeful. -milker, S. qvällknarren, nattskräfva. ~'s stones, 8. pl. ståndort, -'s thorn, S. dragant (ört). Gob, Gobbet, s. stor bit; munfull. -, V. a. sluka pä en gång. Gobble, v. a. glufsa i sig. -, v. n. locka som kalkontuppen. -gut, 8. fråssare. -r, S. fråssare; kalkon. Goblet, 8. bägare, dricksbägare. Goblin, 8. buse snöke. God, s. Gud. for - a-mercy, för Guds skull; för intet. -, V. a. förguda. -bote, 8. offentlig kyrkoplikt. -Child, (son, daughter), s. gudbarn, -dess, 8. gudinna, -father, 8. gudfader, -head, s. gudom, gudomlighet. -less, a. gudlös, ogudaktig. -like, a. gu- dalik; from. -lineSS, S. gudlighet, fromhet, helighet. - ly, a. gudlig, from, helig, -mother 8. gudmoder, -ship, s. gudom, -ward, ad. i anseende till Gud. Godwit, 8. rotgel (fågel). Goer, 8. fotgängare. Gog, s. hast, ifver. {glosögd; fSrögd. Goggle, v. n. bliga, skefva. -eyed, a. Going, p. gående. -, s. gång; bortresa; hafvande tillstånd. I am-.jag håll ar på. Gola, 8. T. reffla. Gold, S. guld; penningar, -beater, 8. guidsiagare. -bcater-skin, s. guldslagarhinna. -bound, s. infattad i guld, -dust, 8. fint guldpulver, -finch, 8. steglitsa. -finer, s. guld- skedare. -flsh, 8. guldfisk. -flower, 8. berglånke. - foil, 8'. bladguld, -glimmer, 8. gul glittersand, katt- guld. -hammer, s. gröning. -ing, 8. renett. -laC6, 8. guldgalon, -leaf, 8. bladguld.. -noy, s. guldfisk, -pleasure, 8. dodra. -size, a. grundfärg till förgyllning. -Smith, 8. guldsmed. - Spink, 8. gröning. -thread, -wire, 8. guldtråd, -weight, s. guldvigt, -y-locks, 8. pl. björnmossa. Golden, a. gyldene, af guld; glänsande; guldgul; förträfflig, lycklig. - herb, trädgårdsmolla. - number, gyllen- talet. - rule, regula de tri. Golf, 8, hövålm, höstack» -Stick, 8. hötjufva;. hällträ. Goll, 3. tass, ram, labb. Gome, 8. vagnssmörja. Gondo||Ia, s. gondol, -lier, 8. nå. dare pi en gondol. Gone, p. gängen, förgängen. - in drink, drucken. - in years, älder- stigen. - with child, hafvande. Gonorrhoea, 8. dröppei. Good, a. (comp, better, sup. best) god, from, välgörande; tillräcklig; beqväm. for - and all, med allo. to make -, godtgöra; bevisa, påstå; genomdrifva; ansvara för. -, ad. bra, godt. -, i. välan I -, 8. godt, gagn, förmän; allmänt bästa; dygd. goods, pl. gods, varor, saker, egen- dom ; last, laddning; husgeräd. - a» bearing, a. välförhållande. -bree«. ding, s. lefnadsvett. -friday, a. långfredag, -liking, 8. bifall, gil- lande. -lineSS, 8. skönhet, fägring, behag. -ly, a. skön, vacker, förträff- lig; lycklig. -, ad. skönt, -man,' s. husfader, husbonde, -nature, S. godsinthet. -neSS, 8. godhet, from- het, barmbcrtighet; kraft, saft -night* 170 Goodspeedi Graduation-housé 8. aftonmusik, serenad. -Speed, S. välgång. -s-train, s. godståg, -wife, 8. matmoder. -Will, 8. välvilja. -y, Good, V. a. gödsla. [s. kära mor. Goose, S. gås; gåsspel; skräddares pressjärn. -berry, 8. stickelbär, krusbär. -Cap, 8. tölp. ' -foot, 8. molla. -giblets, 8. pl. gåskräs. -grass, s. snärjgräs. -neck, 8. T. •vanhals, -pen, 8. gåsstall. -quill, 8. gåsfjäder. - rush, 8. borsttåg. -tongue, 8. strandkili. Gorbelly, 8. storbuk, isterbuk. Gorcock, 8, orre. Gorcrow, 8. askråka. Gordian, a. gordisk, förvecklad. GOES, 8. kil (i en skjorta); svickla; ..stannad blod. -, V. a. borra. Gorge, 8. kräfva på en fågel; svalg; drick, klunk; ingång till en fästning; bergpass. -, V. a. öfverlasta med mat och dryck; mätta; sluka. , -, V. n. äta, fråssa. GOTgeOUS, a. kostbar, härlig, glän- sande. -BOSS, 8. skimmer, glans, prakt.' [krage. Gorget, 8. ett slags fruntimmer • hals. Gorgon, 8. medus. Gorhen, 8. orrhöna. Goring, s. T. gilning af ett segel. Gormand, s. fråssare. -ize, v. n. fråssa, sluka. Gorse, 8. ginst (ört). Gory, a. gorrfull, blodig, mordisk. Goshawk, 8. hök, slaghök. Gosling, S. gåsunge; hänge (på träd). v -Weed, 8. snärjgräs. [gelist Gospel, 8. evangelium, -ler, 8. evan- Gossamer, 8. T. fina trådar i fröhus; sommartråd (splndelväf). Gossip, 8. med fadder; pratmakerska. -, v. n. pladdra, sladdra; dricka Costing, 8. krapp. [byttöl. Gothical, a. götisk, gammalmodig. Goud, A. vejde. [med hålkjern. Gonge, 8. hålkjern. V. a. urhålka Gouland, *. ringblemma. Öourd, 8> kurbits, vattenm^öa; rand Uraing. -iness, spett (i .hmm W* ft lafvwÄask, Gout, 8. gikt, podager. -in08S, A. gikt, giktaktighet. -swollen, a. svullen af gikt, -WCftd, a. sqvaller^ kSl. -wort, a. mära, märgräs. -y, a. giktfull, giktsjuk. GOTO, s. stack, vålm, hop. -, V. a. hopa, sitta i stack. Govern, V. a. regera, förvalta, styra; anordna. -, V. n. herrska. -able, a. som kan styras; lydig, regerlig. -ance, S. styrelse, förvaltning, -ante, 8. guvernant, nppfostrarinna. -CSS, 8. herrskarinna; guvernant. -ment, 8. regering; regeringsform; ståthåUer- skap; län; eftergifvenhet. -OF, 8. regent, styresman; stäthällare, lands* höfding. Gown, 8. klädnlng; långrock; mantel, kåpa; amtsklädning. -ed, a. klädd i mantel, -man, 8. embetsman, prost, domare. Grab, v. a. grifia, fasttaga. Grabble, v. a grabba i, handtera. Grace, s. nåd, gunst, bevågenhet; tack- sägelse ; behag; gratie, täckhetsgudinna; fägring, behag; titel som gifves herti- gar och erkebiskepar; bön till ell. frän bords. -, V. a. sira, smycka; hedra. -CUp, 8. tacksägelseskäl. - fill, a. behaglig. -fulnOSS, 8. behaglighet., -less, a. oanständig, ohyfsad. Gra'ci|le, a. smärt, spenslig, -lent, a. tunn, läng,. -lity, 8. spenslighet. Gracious, a. nådig, välgörande; be- haglig, täck; dygdig. -ness, 8. nå- dighet; huldhet; behaglighet; fromhet. Grad||ation, s. fortgång, gradvis till- tagande ; slutföljd. -atory, 8. trappa till kyrkan. -, a. gradvis. -6, 8. grad, rang, -lent, a. gäende, skri- dande, stigande. -ual, a. som sker trappvis. -, 8. gradual (^Salm). -ua« lity, 8. ordentlig fortgång. -U&I- ness, 8. gradvis fortskridande. - uate, 8. person som tagit graden vid ett universitet -, V. n. promovera (till magister). -, V. a. indela i grader,' -nation,». indelning i grader; fört- gång; promotion, -ation-hooae, grederhu* Graft Gratulation 171 Graft, s. ymp, ympqvist -. V. 3. ympa, okulcra. Grail, s. små kom, hagel, Grain, 8. kom, säd, frö; gran (vigt), gry i sten, åder i trä; temperament, lynne. v. n. gifva frö. -ed, a. skroflig, som har narf. -S, 3. pl. mäsk, draf, drank, -y, a. kornig; prickig. Gramineous, a. gräsbeväxt. -iyo- TOUS, a. gräsätande. Gramma|Jr, 8. språklära, grammatika. -Tian, 8. grammatikus, en i språk- läran kunnig. -T-SChOOl, 8. skola för de lärda språken. -tical, a. grammatikalisk, enligt språklärans reg- lor. -ticaster, s. skolfux. Grample, 8. krabba. Grampus, 8. löpare (fisk). Granary, 3. komhus, spannmålsmagasin. Granate, 3. granatäple; granat. Grand, a. stor, hög, ståtlig, härlig, ansenlig, -am, 8. mormor. -Child, 8. bamabarn. -daughter, s. dot- terdotter. -day, s. högtidsdag, -duke, 8. storhertig. -66, 8. förnäm man; adelsman af gammal ätt. - 6Ur, 3. stat, höghet; härlighet; storsinnighet; för- nämhet. -evity,s. hög ålder, -evous, «. mycket gammal, -father, 8. farfar, -iflc, a. förstorande, -iloquence, 8. högtrafvande tal. -iloqnOUS, a. •krytande. -nOSS, 8. storhet. -inOUS, a. full med hagel, -mother-, 8. mormor. -Sire, 8. farfar. -SOB, 8. sonson. Grange, 8. tröskloge; bondhemman. Granite, 8. granit, grå marmor. Granivorous, a. som lefver af säd. Grannam, s. mormor. Grant, 8. förläning; oktröj; bevillning. -, V. O. bevilja, tillåta, medgifva. God grant! gifveGud! -able, a.som kan förlänas. - 66, S. förläningsman. Granulj,ary, a. kornig; trind. -ate, V. a. korna, söndersmula. -, V. n. gifva kom. -ation, koming; stötning till små kom. -6, S. litet korn; hagel» »OU8, Wl med «må kws. ©rape, s. drufva.; vinrefvä. JuncÄ oj grapes, vindrufva. -gathering, s. vinbergning. -shot, 8. drufhagel. -stone, s. drufkäma. -vine, s. vinstock. Orapes, s. pl. spritt (hästsjuka). Graphical, a, omständlig, tydlig. Graphometer, 8. vinkelmätare. Grap||ling, s. änterkrok, änterhake. -nel, 3. dragg, litet ankar; jernankar i en mur. -ple, 8. båtshake,' änter- hake. -, V. a. grabba, haka i; hålla fast. -, V.n. kämpas, brottas.-pling, 8. fastbakning. - iron, änterhake, jemklamra. Grapy, a. full mod drufvor. Grasp, 8. tag, grepp; handfull; våld; tvång. -, V. a. fatta i, med handen gripa. -, V. n, eftersträfva. Grass, S. gräs, h5, gräsmark.- -, V. n. blifva grön, gräsrik; grönska, -blade, 8. gräshalm, -COCk, S. liten hövålm. -green, a. gräsgrön, -hopper, s. gräshoppa. -iness, 8. gräsrikbet; grön mark. -plantane, s. ormrot, -plot, 8. liten gräsbeväxt plats. -poly, 8. en artjpoleja. -week, 8. bönvecka. -y, a. gräsig, gräs- betäckt. Grate, 8. jemhalster att bränna sten, kol i; jemgaller. -, V. a. rifva, raspa h förtreta. -d, a. förgallrad; raspad. Grateful, O. tacksam, erkänsam; an- genäm, dyrbar. -ness, 3. tacksam- het, erkänsla; angenämhet. Grater, 3. rasp, riQern. Gratification, 3. benådning; skänk, nöje, tillfredsställelse. -fy, V. a. skänka; förnöja, tillfredsställa; er- känna. -tying, a, fågnesam, gläd- jande. Grating, a. fSrtretlig, bitande. -, S. rifning, -aspning. -S, 8. pl. T. trall, trallverk. Gratis, ad. för intet, kostnadsfritt. Gratitude, 8. tacksamhet. Gratuitous, a, oförtjent, frivillig. - assertion, ogrundadt påstående, -ty, 8. frivillig akänk, vedergällning. GratuJ&Jte, v- a. lyckönska. -tion» 172 Gratulatory Gridelin s. lyckönskan. -tory, a. lyckön- skande. Grave, a. allvarsam; förståndig; tro- värdig; vördig; grof (ton). -, V. a. gräfva; ingräfva, uthugga, rista, gra- vera ; begrafva. to - a ship, kalfatra, harpöjsa ett skepp. -, 8. graf; ac- cent gravis. -Clothes, 8. pl. svep- ning. -digger, 8. dödgräfvare. -less, a. obegrafvad. -ly, ad. allvarligt, med värdighet. -nCSS, 8. värdighet, allvar; tyngd. -Stone, 8. grafsten. -yard, 8. kyrkogård, begrafningsplats. Gravel, 8. grus, grof sand; biåssten; T. singelgrund. -, V. a. sanda, be- sttö med sand ell. grus; förvirra. -ly, a. sandig, grusig. -pit, 8. sandgrop. Grav||er, 8. gravör, kopparstickare; bild- huggare; grafstickel. -ing, s. gra- vering, kopparstickning; intryck. -ing- tOOl, 8. grafstickel. Gravita||te, V. n. trycka till en viss punkt; svigta. -tion, 8. T. tyngd- kraften. Gravity, 8. tyngd, vigt; allvar. Gravy, S. saften af kokadt ell. stekt kött. Gray, a. grå, askfärgad; gråhårig. -, 8. grått, grå färg, -beard, 8. gam- mal gubbe. -brock, s. gräfsvin, grafting. -friar, 8. kapucinermunk. -horse, 8. gråskymmel. -hound, 8. vindthund. -ish, a. gråaktig, -ling, 8. harr (fisk), -mill, s. lätta (ört). -nCSS, 8. grånad, gråhet. -wack, 8. gråvacka. Graz||e, v. n. beta, afbeta. -, v. n. snudda tätt förbi (om kulor), -ier, 8. en som betar boskap till afsalu. Greas||e, 8. fett, flott, smörja; spatten (i hästars ben). -, V. ä. smörja, be- stryka med fett. -iness, 8. flottighet, smetighet. -y, a. flottig, smetig; fet, stark. Great, a. stor, vid, betydlig; vördnads- värd; allmän; namnkunnig;, storsint; präktig; förtrogen; hafvande, rådd; smärtande. a - way, vidt. - with child, hafvande. a - many, flere, många. , a t deal, gansk» mycket, a - while, på långt när. - bellied, a. hafvande. -en, V. a. förstora. -, V. n. blifva större, -grandfather, s. farfars far. -grandson, 8. sonsons son. -hearted, a. bebjertad. - ly, ad. i hög grad. -nCSS, 8. storhc», vidd ; ädelmod. Greaves, s. pl. benpansar. Greci||an, 3. grekisk. -sm, 8. gre- kiskt talesätt. Gree, 8. tycke, behag. Greed||iness, s. girighet, -y, a. glupsk, snål, sniken; häftigt intagen. - gut, storätare. Greek, a. grekisk. -, 8. Grek; gre- kiska språket. -TOSe, 8. student- ros. Green, a, grön; färsk; omogen; half, torr; olärd; växande; ung; sjuklig. -, 8. grönska; grönsaker; grönt; en grön plats, gröngräset, -, V. a. göra grön. -Chaffer, 8. grönsaker. -chee» Se, 8. kryddost. -cloth , 8. borg, rätten, -coloured, a. blek, -corn, s. sådd, -eyed, a. grönögd. -flnch, 8. gröning (fågel), -gage, 8. rejnklo (plommonsort), -grocer, 8. grön- månglare. -horn, 8. oerfaren men- niska; våp. -hOUSC, 8. drifhus. -ish, a. grönaktig. -ly, a. grönaktig; ny; omogen. - nCSS, 8. grönska, grön färg; omogenhet; kraft; nyhet. -Sick« IieSS, 8. grönsjuka, bleksot. -SWard, 8. gräsbeväxt plats. - weed, s. ginst. -WOOd, 8. grönt, växande träd. Greet, V. a. & n. helsa, önska lycktr.' -ing, 8. helsning. G regal, a. hörande till en hjord. Gregarious, a. gående i flock. Gremial, a. hörande till barmen. Grena||de, 8. granat (ihålig kula fylld med brännbara ämnen), -dier, 9. grenadör. Grenadille, 8. passionsblomma. Grenat, 8. granat (ädelsten). Gresling, s. simpa. Grey, a. s. Gray. -, 8. forell. Grice, 8. gris, digris. Gride, v. a. skära. Grldeliu, S. gredelin, Hnblommefärg, Gridiron Groundselling 173 Gridiron, 8. halster. Grief, s. sorg, bekymmer, smärta, -full, a. bekymmerfull. -1688, a. sorglös. Grievance, s. besvär, klagan; oför- rätt, betryck. -e, V. a. qvälja, be- dröfva. -, V. n. sörja, grufva sig. -OUS , a. bedröflig; smärtfull; gruf- lig. - ousness, 8. bekymmer, be- svär; elände, olycka; fasa. Grifflll, S. kondor, grip. Grig, 8. liten ål; vildbasare. Grill. V. a. steka på halster, griljera. -ade, 8. halsterstek. -y, V. a. plåga, qväljä. Grim, a. grym, arg, förskräcklig; but- ter. -faced, -looking, a. tvär, eurmulen. -nOBS, 8. vrosighet; grym- het, faslighet. -visaged, a. för- skräcklig. Grimace, 8. grimas; skrymteri; sken- helighet. (gumma. Grimalkin, 8. gammal katt; gammal Grime, s. svärta; smuts. -, V. a. sota full, orena, smörja ner. Grimy, s. smutsig, söiig. Grin, V. n. grina, visa tänderna, -ner, s. grinare. - ningly, ad. grinande. Grind, V. a. mala, gropa; rifva; slipa, hvässa; förtrycka, -er, 8. skärslipare; slipsten; qvamsten; oxeltand. -ing, 8, njugghet. -mill, 8. mjölqvarn. -Stone, 8. qvamsten; slipsten. Grip||e, 8. tillgripning, grepp; göpen, handfull; bekymmer, sorg, gripes, pl. knipningar i inelfvorna. dry gri- pes, blykolik. -, V. a. gripa, fatta, hålla fast; åstadkomma kolik. -, v. n. hafva knipningar; vara girig. -er, 8. blodsugare, okrare, -ing, 8. kolik, bukréf; samvetsagg. Gripple, a. snål, -ness, 8. girighet, snålhet. Griskin, 8. halstrad svinrygg. Grisly, a. gräslig, förskräcklig, gruflig. Glist, S. mäld, säd som skall malas; bröd; proviant, -le, 8. brosk. - ly, a. broskaktig. Grit, s. grus; gryt; kli; filspån. -, V. n braka, knastra, -tiness, S. grusaktighet. -ty, a. sandig, grusig. Gl'iz||elin, a. rödblek. -zle, a. grå. -, S. grå färg. - zly, a. gråaktig. Groan, 8. jämmer, veklagan. -, v. n. stånka, jämra sig, klaga; skrika som en hjort. Gioat, 8. engelskt mynt af 4 pence värde; lappri. -8, 8. pl. hafregryn. Grocer, s. kryddkrämare. -y, 8. spe- Grog, s. grogg. [cerihandel. Groin, 8. ljumske, grenen; tryne. Gromil, Gromwell, s. stenfrö. GrOOm, 8. uppassare,, stalldräng; brud- gumme. - of the stole, förste kam- marjunkare. -porter, 8. förnämste dörrvaktaren vid hofvet. Groove, 8. spänt, rännil, urhålkad fåra. -, V. a. spånta, urhålka. -r, s. grufarbetare, bergsman. Grope, V. n. famla, trefva sig fram. -, V. a. gripa. GrOSS, 8. det tjockaste, förnämsta at något; en gross ell. 12 dussin. -, a. tjock, grof, pussig; smutsig; obelefvad ; oinskränkt; oanständig. -beflk, s. stenknäck (fågel), -headed, a. dum. -ness, 8. tjockhet, pussighet; plump- het, dumhet, -weight, 8. brutto- Grot, -to, 8. grotta, håla. [vigt. Grotesque, a. sällsam, löjlig, vid- underlig. Ground, 4. grund, botten; jord, åker, egor, tomt; folium; uppränning; slag- fält; T. fält; parterr, grounds, pl. bottensats, drägg; första lärogrundorna. -, V. a. grunda; stöda; kasta i backen; stöta på grund; undervisa. -Ug6, s. ankarpenningar. -ash, 8. ungt åsk- träd, -bait, S. fiskbete. -floor, s. nedersta våningen, -ing, 8. köl- halning. - ivy, s. jordref. -less, a. grundlös, ogrundad, oförnuftig. -lessness, 6. grundlöshet, obevis- lighet. -ling, e. simpa; dumhufvud. -malt, 8. draf, mäsk. -Oak, 8. ung ek. -pine, 8. vild cypress, -plate, 8. tröskel. -plot, s. grund- ritning; grundfäste, -rent, 8. grund- ränta, tomtören. - rOOm, 8. rum i nedersta våningen. -Sel, S. tröskel; T. boört. -selling, 8. grundlägg- 174 Groundsize Guilty ning, -size, 3. bottenfärg. -tackle, 8. grundtacklage. -WOtk, s. grund- -val, underlag; första orsaken. -WOl'lIi, 8. metmask, daggmask. Group, s. grupp, klase. -, V. a. ordna, sammanställa, gruppera. GrOUSO, 8. järpe, bjerpe. Grout, 8. groft mjöl, gröpe; drägg, grummel; vört. -Iiol, ». dumhufvud. Grove, 8. lund, liten skog. GrOVel, V. n. krypa, kräla; vara nedrig smickrare. -ler, s. som krälar, nedrig smickrare. Grow, V. n. växa, trifvas, förkofra sig; framkomma; gro; blifva; närma sig. to - up, uppväxa. -, V. a. plantera, odla. -ing, s. växt, tilltagande, för- kofran. Growl, V. n. mumla, morra, gräla, knota, -er, s. vresig menniska. Growth, s. växt, förkofran; befordran, -halfpenny, 3. boskapstionde. Grub, s. mask, larf, kålmask; dvärg. -, v. a. (up) uppgräfva. -bage, s. hacka, rotyxa. -ber, S. vedhuggare. Grabble, v. n. kräla. -, V. a. vidröra. Grud||ge, 3. agg, groll; afundsjuka; tillstöt. -, V. n. afundas, missunna, ogerna gifva; knorra, vara missnöjd; påkomma, -ger, 8. afundsam men- niska. -ging, S. groll, afundsjuka; hemligt begär; symptom af en sjuk- dom. -gingly, ad. knorrande, med olust. Gruel, s. hafresoppa. Gruff, Grum, a. vresig, mulen; grof. ' -neSS, 3. butterhet, vresighet; grofhet. Grumbl||e, v. n. (at) gräla, knota, beklaga sig öfver. -et, S. vresig nrenniska. -ing, a. hes, knorrig., Grume, 3. klimp (af blod etc.). Grumous, a. tjock, löpnad. -ness, Grundel, £ simpa. [s. tjockhet. Grunt, S. grymtning. -, V. n. grymta; stånka; knarra. -er, 3. grymtare; rötsimpa. -ing, a. grymtande, -le, v. n. grymta, -ling, s. gris. Gry, s. lapprf. Guaiac, 8. fransosenholts, pockenholts. Guano, 8. guano, fågelträck. Guarantiee, b. löftesmän, borgen; hemulsman. -y, 8. ansvarighet, bor- gen; hemul. V. a. gä i borgen för, ansvara. Guard, 8. vakt, värd, beskydd; försig- tighet; förmynderskap; ställning i fäkt- ning; fals i en bok. -, v. a. & n. värda, vakta, försvara; (against)vara pä sin vakt, -age, 3. uppsigt. -ant, 8. väktare. -boat, 8. vaktskepp, -chamber, -room, s. vaktstuga. -edly, ad. varsamligen. -edness, 3. varsamhet. - Or, 3. vaktare, be. vakare. -ful, a. försigtig. -house, 8. vakthus, -ian, 8. förmyndare, målsman; förvaltare. -, a. skyddande. -ianship, 8. förmynderskap, värd. -leSS, a. värnlös, -ship, 8. vaktskepp. Gubernation, S. regering, styrelse. Gudgeon, s. simpa; epfaldig stackare; Ipckmat; bult. Guerdon, 8. lön, vedergällning, -less, a. obelönad, olönt. Guerkin, s. ättikgurka. Guess, 3. gissning. -, V. fl. gissa, förmoda, sluta till. Guest, 8. gäst, främmande. -, V. n. logera, bo. -Chamber, 3. gästrum, -rite, s. gästvänskap. - rope, 3. T. släptåg. Guggle, v. n. låta klunk-klunk. Guida||hle, a. lydig. -nce, s. an- förande, vägledning. Guide, s. vägvisare, ledsagare, anförare. -, V. a. anföra, styra, leda. -book, 3. resebok, vägledare. -lesS, a. utan anförare. -post, 3. milstolpe. -r, s. ledare, vägledare, anförare. Guidon, 5. standar; fändrik. Guild, 8. gille, broderskap; skri. -Cr, S. gyllen, -hall, 3. rådhuset i London. Guile, 8. list, bedrägeri, falskhet. -ful, a. bedräglig, listig, förrädisk. - ful- HOSS, 8. bedräglighet, listighet. -less, a. utan svek. -T, S. bedragare. Guillem, -ot, 8. sothöna. Guillotine, 8. halshuggningsmaskin. Guilt, 8. brott, skuld, missgerning. -iness, 8. brottslighet, skuld. -less, a. oskyldig, -y, a. skyldig, brottslig. Guinea Hability 175 Guinea, s. giné (engelskt guldmynt). -corn, 8. hirs. -fowl, -hen, s. perlhöna. -grain, 8. paradiskorn, -pepper, e. spansk peppar. - pig, 8, marsvin; sjökadett. -wheat, 8. Bnglabröd. -WOOd, 8. färgträd. Guiniad, s. hvitflsk, löja. Guise, 8. sätt, bruk, uppförande, skick; Guitar, 8. gitarr. [klädnad. Gulchin, 8. fråssare. Gulf, 8. hafsvik, bugt; afgrund; hafsgöl. Gull, 8. svek; narr; fiskmäse, hafstrut. -, V. a., narra, bedraga, -catcher, 8. bedragare. -er, 8. bedragare. -ery, 8, bedrägeri. Gullet, 8. träng hals; matstrupe; liten insjö. [faldighet. Gullish, a. enfaldig, -ness, s. en- Gully, 8. sqvalbäck. -, V. n. sorla. Gulosity, 8. frässeri, glupskhet. Gulp, 8. drick, klunk. -, V. a. svälja, sluka 1 sig; klunka. Gum, 8. gummi, kåda; ögonvar; tand- kött; gom. -dragon, 8. gummi dra- gant. -lac, 8. gummilak. -mOU8, a. gummiartad, klibbig, kådig. Gun, s. skjutgevär, bössa, kanon, kanon- skott. -barrel, s. bösspipa. -boat, 8, kanonbåt. -carriage, 3. lavett, -charger, s. krutmått. -cotton, 8. skjutbomul). -flints, 8. flintsten, -metal, 8. styckegods. -nel, 5. loppet i en kanon; T. skandäck. -port, 8. styckeport (pä skepp), -powder, 8. krut, -room, 8, arkliet på skepp, -shot, 8. skott, skotthåll, -smith, 8, bösssmed. -Stick, 8. laddstock. -stock, 8. bösskoif. -wale, s. skandäck. -Worm, 8. krats. Gunner, 8. konstapel, arklimåstare; ■tyckjunkare; bössmakare. -mate, 8. konstapelsmat. -y, 8. artilleri- vetenskap. Gurgle, V. n. porla (om en bäck). Gurn||ard, -et, «. rötsimpa. Gush, & ström, skyfall. -, V. n. & a. (out), strömma, utbrista, uppvälla. Gusset, 8. ärmspjäll på en skjorta; kil; fåll. Gust, 8. smak, böjelse;, åtråj väderil, fallvlnd. -able, a. smaklig, -ful a. smaklig. -1688, a. osmaklig -O, 8. smak. -y, a. stormig. Gut, 8. tarm; magen; fråsseti. guts', pl. inelfvor. -, V. a. taga ut in; elfvorna, utskrofva. -string, 3 tarmsträng. -tide, 8. fastdag. -WOlt. 8. clinopodium. Gut ta, 8. droppe, tSr; gikt. - serena, 8. svarta starren (ögonsjukdom), -ted, a. fulldrupen. Gutter, 8. takränna, vattenrör. -, V. at urhälka. -, V. n. rinna, drypa (somi ett ljus), -lane, 8. strupe, svalg, -ledge, s. T. luckkarfvei. -stone,i 8. rännsten, -tile, 8. utböjdt taktegel. Guttle, V. a. & n. fråasa, sluka i sig, svälja. -r, 8. rucklare, rustare. Guttural, a. strupen tillhörig. - letters, gutturalbokstafver. IT. bullentåg. Guy, s. T. bardun. - of the loom, Guzzle, v. n. supa, pimpla. -, V. a, sluka i sig; hälla ner. -T, 8. fräs* sare, storätare; supbröder. Gybe, V. n. bespotta, begabba. Gymn||asium, s. gymnasium, -astio, a. gymnastisk. -UBtiCS, 8. gymnastik, kroppsöfningar. -ic, Ct. förrättande kroppsöfningar. -, 8. kroppsöfning. -ospermous, a. T. bar och utan fröhus. (gips, gipssten. Gyps||eous, a. gipsartad. -um, 8. Gypsy, 8. Zigenare. Gyr||ation, 8. cirkelformig rörelse; svängning. -e, 8. krets, oirkel. -ed, Gyve, v. a. gattra. (a, i ring, H. Ha, i. ha! Haberdasher, a. kräm are, småhana. lare. -y, 8. smähandel, nipperhandeh Haberdine, s. torr stockfisk. Habergeon, 8. halfharnesk; ringkrage. Habili||ment, s. bekiadning. -tate, a. skicklig. -, v. a. berättiga; sätta i stånd att. -tation, 8. berättigande, -ty, S. skicklighet., 176 Habit Hamated Habit, 8. klädning; beskaffenhet; van», sed, skick. -, V. a. kläda, utrusta, -ability, s. beboelighet. -able, a. «om kan bebos. - ablenOSS, S. egenskap att kunna bebos. -ance, 3. boning, vistelse. - aut, 8. invånare. -atiOD, boning, hemvist; beställe. -ual, a. inrotad, vanlig. -uate, V. a. (to) väna vid. -, a. Inrotad. - ude, 8. vana; färdighet; förtrolighet. Habnab, 8. slump. -, ad. på måfå. Hack, a. foderhäck; hacka; hyrvagn; hyrhäst; stammande; häck i stall. -, v. a. hacka, stympa; tala oredigt. -Saw, 8. drillsåg. Hackle, s. häckla. ' -, V. a. sönder- hacka; häckla. Hackney, S. passgångare (häst). -, a. ' hvad som hyres; utnött. -, V. a. väna; köra i en hyrvagn. - out, lega ut. -coach, s. hyrvagn, -horse, 8. skjutshäst, -man, 8. hyrkusk; en som hyrer ut hästar. Haddock, s. kolja (fisk). Hades, 8. Hades, andeverlden. Haft, 8. handtag, skaft. -, V. a. förse med skaft, sätta handtag på. Hag, s. trollpacka, hexa; ohygglig käring; buken. -, V. a. qvälja, plåga, -ridden, a. riden af maran. Haggard, a. bister; mager; ful, hisklig. -, 8. ett slags falk; vildbasare; odjur; Haggis, 8. lefverkorf. [lider. Haggish, a. svinaktig. [på; hagla. Haggle, V. a. hacka sönder; pruta, falka Hagiographer, 8. kanonisk författare. Hah, i. ha! Hail, a. frisk, sund. ' -, 8. hagel. -, V. imp. & a. hagla; helsa; preja (ett främmande skepp). -, i. hel! lycka till i -Shot, 8/ drufhagel, skrot. -Stone, 8. hagel. -y, a, bestående af hagel. Hair, 8. hår; hårstrå; tagel; borst, -bag, -bell, 8. ett slags hyacint, -brained, a. ursinnig, -broom, 8. damborste. -cloth, -Shirt, 8. hårduk. -fillet, -lace, 8. hårbindel, -grass, 3. tåtel. -iness, 8. hårighet. "less, a. skallig, utan hår. _-mOSS, 5» 6jömuiuö&cc« -needle, -pin, 9. hårnål. -star, 8. komet, -stroke, 8. hårdrag. -worm, 8. tagelmask. -y, a. hårig, luden. Hake, Hakot, 8. ett slags löja (fisk). Halberd, s. hillebard. -eer, 8. hille- bardier, stånddrabant. Halcyon, s. isfågel. -ian, a. lugn, stilla; lycklig. Hale, a. frisk, sund. -, V. a. draga, släpa; helsa. Half, 8. hälft, halfpart. -, a. & ad. half; till hälften, -blood, 3. af olika far ooh mor. -blooded, a. dålig, urartad, -bred, a. ofullkomlig** -dead, a. haifdöd. -learned,' a. halflärd. -moon, 8. halfmåne» -pike, s. handpik, officers sponton. -seas-over, a. pirum, halffull, -sighted, a. kortsynt, -starved, a. haifdöd. -strained, a. ofull- komlig. -SWOrd, S. handgemUng, slagsmål. -Way, ad. halfvägs. -wit, 8. stolle. Halfer, 3. snöpad dofhjort. Halibut, 8. helgeflundra. Halituous, a. duns tig; rökig. Hall,»,sal; storstuga; salong; sessions- rum; tingsstuga. -day, s. sessionsdag. Halliard, 8. T. fail, hisståg. HallOO, i. hallo! -, V. a. jaga med stoj; locka till sig. -, V. n. ropa hallo. Hallow, v. a. heiga. -mas, a. air helgonatid. Hallucination, 8. irring, felsteg. Halm, 8. halm, strå. Halo, 6. Ijus ring; mångård; väderso). Halser, 8. T. pertlina. Halt, 8. halt, stillastående. -, a. halt, lam, linkande. -, i. halt! -, V. n, halta, linka; göra halt; tveka* -er, 8. rännsnara, galgrep/grlmma. -, V. a. påsätta gr im ma: Insnärja. -ingly^ ad. långsamt. Halve, v. a. halfvera. Halyard, 8. T. kardel, Ham, s. höft; by; skinkp. Hamadryad, s. ekogsnymf. Hamate, a. insnärjad, forvecköd*, -^3^ a. försedd med bakar*, Hamlet Harbour 177 Hamlet," S. h'ten by; förstad. Hammer, s. hammare; locket (på ett skjutgevär); fink (fågel). -, V. a. hamra, slå, smida; inprägla. -, V. n. arbeta; stamma, -able, a. som kan lamras. - er, 5. hamrade, smed, ■•hard, a. hårdt hamrad, -man, £. hamrare, smed. Hammock, 8. hängmatta. Hamper, 8. stor brödkorg; buteljkorg. -, V. a. inveckla, förvirra, sätta i förlägenhet. Hamstring, 8. hasa, senen i bakbenen. -, V. a. hasa; förlama. Hanaper, 8. skattkammare, statskassa. Hand, S. l^and; knytnäfve; sida; hands- bredd ; trikt; stil; egenhändigt namn; kontant; vilkor; skicklighet;- hand- ling; öfverhand; visare på ur; matros. - to -, man emot- man. - in -, enhällig, from - to mouth, törftig. out of -, strax, in -, på förhand. under -, hemligt, at -, till hands. the matter in -, det föreliggande ämne, at no på intet vis. -bar» row, 8. bår. -basket, S. handkorg, -bell, 8. liten klocka, bordklocka. -bow, g. armbost. -breath, 8. en hands bredd. - Cloth, s. näsduk. - Cuff, *. handklofve. -fast, 4. arrest.; halt. a. förlofvad. to -, v. a. arrestera; irolofva. -fästning, 8. trolofning. -fetter, 8. handfjätter. -ful, «. göpne, handfull; ringa antal, -gallop, 8. kort galopp. -gun, s. bössa, -icraft, 8. handtverk. -ily, ad. behändigt. -iness, s. färdighet, be- händighet. -iwork, 8. handarbete, -kerchief, 8. duk, näsduk, halsduk, -language, 8. fingerspråk. - lea- ther, 8. sålhandske. -16SS, a. utan händer, -maid, s. piga, tjenstfiicka. -mill, 8. handqvarn. -pump, 8. T. stekpump. -rail, s. spaljer. -Sail, 8. smått segel. -Saw, 8. handsåg, sticksåg. -screw, 8. hiss- verk. -Seizing, 8. T. bofvenbändsel. -Spike, S. handspik, häfstång. -Staff, 8. kastpil. -vice, 8. skrufstång. -work, 3. handarbete. -Writing, English-Swedish Diet,. " s. handskrift; stil. - y, a, händig, skicklig; nyttig; tillhands. Hand, V. a. handhafva, ledä; inhändiga, öfverlemna, räcka; T. langa, to - about, gä hand emellan, to - down, öfverlemna. to - over, uth&ndiga. to - the sails, beslå seglen. Handl||o, 8. handtag, skaft, grepe; förevändning. -, v. a. handtera, vidröra; afhandla. - ing, S. vidrör* ning; knep. Handsel, Hansel, s. handsöl. -, v, at gifva handsöl; nyttja första gängen, t Handsome, a. fager, vacker; artig; anständig; ädel. -,V, a. göra vacker, -negs, S. skönhet; artighet; skick; frikostighet. Hang, V. n. hänga, vara upphängd; sväfva; bero af. -, V. a. upphänga, hänga upp. to - a room, tapetsera ett rum. to - back, blifva efter, dröja. to - OUt, hissa; hänga, blifva hangd; dangla, hänga öfver; öfverensstämma. to - Up, upphänga. - dog, 5. galg. fågel, -er, «. handtag, grepe; sabel; jagtknif. -ing, a. hängande. -, s. hängning, hängande; tapet, -man, 8. hängman, bödelsknekt. -nail, 8. nitnagel. _ Hank, 8. nystan; håg; åtrå, knut; makt; T. atagring. -er, v. n. (after) längta, Strä. Hanse, 8. hanse. -town, 8. hansestad. Hap, 8. slump, händelse, -hazard, s. slumplycka. -less, a. olycklig. -ly, -pily, ad. kanske, torde hända, -pen, V. n. tima, ske, hända. -pi< ness, 8. lycka, sällhet, glädje. - py, a. lycklig, säll, lycksalig; skicklig. Haram, Harem, s. harem. Harangue, s. tal, oration. -, v. a. hålla offentligt tal till någon. -, v. a. tilltala. -r, 8. ordRirare. Harass, 8. afmattning, uttröttande. -, V.. a. utmatta, uttrötta; härja. -er, 3. röfvare. -ment, s. qval, plåga. Harbinger, s. förebud; förelöpare. Harbour, 8. hamn; herberge; tillflykts- ort, fristad. -, V. a. herbergera ; gifsa beskydd åt. -, V. n. uppehålla sig, 178 Harbourage Hasten vistas, -age, 8. tillflykt; hysande, -less, a. husvill; hamnlös. Hard, a. hård; svår; besvärlig; stadig; dyr; förtretlig; elak; sträng, styfsint, förhärdad; känslolös; sniken; obillig; kärf; seg. - of belief, vantrogen. - of hearing, lomhörd. -, ad. hårdt; nära intill; flitigt, -beam, 3. afven- bok. -bound, a. förstoppad, hård- lifvad. -dock, s. kardborre. -fa- voured, a. ful. -got, a. dyrköpt, -handed, a. hårdhändt. -hearted, a. obarmhertig. -heartedness, s. obarmhertighet; känslolöshet. -HlOOd, 8. tapperhet, raskhet. -intent, 8. behjertenhet. -iness, 8. raskhet, dri- stighet ; hårdhet. -ish, a. något hård. -ly, ad. hårdt, svårligen; knappt, -mouthed, a. styfmunt, hårdmunt. -ness, 8. hårdhet, stränghet, svårig- het; snålhet; nöd; styfhet. -resin, 8. stråkharts. -tOWOd, a. rommig. -Ship, 8. möda, svårighet; betryck, -ware, 8. stålarbete, metallvaror, -witted, a. dum, trög, -working, a. flitig, arbetsam. -y, a. härdig; modig; manhaftig; djerf. Harden, V. a. härda, förhärda, göra hård. -, V. n. hårdna, förhärdas. Hards, 8. pl. blår, blånor; dref. Hare, s. hare, -brained, a. flyktig, -foot, 8. flåsväpiing. -hearted, a. harhjertad; feg. -hound, s. an- dorn, svinknyler. -hunting, S. har- jagd. -lip, 8. harmun. -lipped, a. harmunt. -mint, S. aron (ört), -'s-ear, s. byii (ört), -'s-lettuce, 8. harekål, mjölktistel. - WOtt, 8. kattost. H&rlcot, 8. turkiska bönoi*. Harier, 8. spårhund, stöfvare, Hark, i. hör! gif akti Harl, 5. tåga, tråd. Harlequin, s. harlekin, pickelhäring. Harlot, a. genien; vällustig. -, s. sköka, fHiia. -ry, s. skörlefnad; horpack. Harm, S. oförrätt, ondt, skada, olycka. -■ V. a. skada, oförrätta. -ful, a. farlig, skadlig, -fulness, 8. skadlig- bet, -less, a, menlös, oskyldig. -lossness, s. oskadlighet; - oskyk dighet. Harmonic, -leal, a. harmonisk, sam» ljudande. -i0U8, a. samljudande; likformig; endrägtig. - ioUSnOSS, & harmoni. -Ize f V. a. gör* enhällig -, V. n. samljuda, öfverensstämma. -y, 8. harmoni, samljud; enighet. Harness, s. harnesk, rustning; seldon. -, v. a. kläda i harnesk, utrusta; sadla, sela på; försvara. -fish, 8. Qällning. -maker, 8. vapensmed. Harp, s. harpa. v. a. & n. (upon) spela på harpa; (at) åsyfta; uppe- hålla sig; (on) vidröra. 0-er , 8. harpspelare. -Ing-irOB, 8. harpun. -ings, 8. pl. T. plankorna i bogen, -ist, s. harpspelare. -OOH, 8. har- pun, kastspjut. * V. a. harpunera, fånga med harpun. -OOneer, 8. har- punerare. -sichord, 8. klaver. Harquebusier, s. böss-skytt. Harridan, s. gammal skinkmärr; sköka. Harrow, S. harf, åkerharf.;-, V. O. harfva; sarga; qvälja; oroa, to - up, upprifva. Harry, v. a. plSga; röfva. Harsh, a. härsk, kärf; skorrande; but- ter; sträng. -1'6SS, 8. kärfhet, skärpa; hSrdhet, stränghet. Hart, 8. hjort, -evil, 8. hjortsjuka, -root, 8. hundloka, harkummin. -royal, s. getapel. - 's-ease, s. Violblomma. -'8-hom, 8. hjorthorn. -'8-r00t, 8. rosmarin. -*S-tOngue, 8. tungfånke, hjorttunga. -WOtt, 8. ängselin, mosserot. Harvest, 8. bergningstid, skörd; höst, -, V. a. skörda, berga säd. -er, 8. skördeman, -home, 8. skördefesten; skördevisa. -lord, 8. förste skörde- man. -man, s. skärkarl, skördeman. Hash, s. hackmat. -, V. a. hacka smått; göra haekmat. Haslet, Harslet, s. inmäte af hjerta, lefver och lungor. Hasp, s. haspe, dörrklinka. -, V. O. Hassock, 3. säfmatta. [tillregla. Hast||e, 8. hast, brådska; flit, -en, V. n. skynda sig; ila. -, V, a. fort' Hastily Head 179 skynda, pädrifva. -Hy, od. hastigt, skyndsamt. -InOSS, 5. hastighet; snarstick enhet. -ingS, 8. pl. snar- mogen frukt. -y, a. hastig, skyn- dande; otälig; snarsticken; obetänk- sam ; snarmogen. Hat, 8. hatt, -band, -string, 8. hattsnöre. -box, -case, s. hatt- foderal. -money, 8. T. kaplake. Hatable, a. förhatlig. Hatch, halfdörr, portlucka; kyok- lingbo; foderhäck; uppenbarelse; dam- lucka; T. falldörr; lucka. -, V. Cl. kläcka; uppspinna; stämpla. -, V. n. vara i verket, -el, 8. häckla ; hamp. bräka, -eller, 8. häcklare; oxelbär. -et, 8. handyxa, bilts. -et-helve, 8. yxskaft, -way, 8. T. yelfva öpp- ningen i en lucka. Hate, 8. hat, fiendskap. . -, V. a. hata, -able, a. förhatlig, -fill, a. för- hatlig, vederstyglig. -fulneSS, 8. förhatlighet. -r, s. hatare, fiende. Hatred, 8. hat, fiendskap, ovänskap. Hatter, 8. hattmakare; hattstofferare. Haught, a. stolt, öfvermodig. -iness, 8. högmod, högfärd. -y, a. öfver- modig, stolt, inbilsk. Haul, 8. dragande, släpning. -, V. a. draga, släpa; T. hala, to - the wind, segla väl bide-vind och ej drifva. Haum, 8. halm, strä. Haunch, s. höft, bordel, länd. Haunt, 8. -tillhäll, vistelseort; kula, näste. -, V. a. ofta besöka. -, v. n. vandra omkring (som ett spöke); ofta synas. [ananassmultron. Hautboy, s. oboe, -strawberry, s. Have, V. a. hafva, ega, hälla; vilja, önska; göra, he had rather, han vill hellre, to - a care, akta sig. to - ly heart, kunna utantill, to - one excused, ursäkta en. Haven, s. hamn; fristad, skyddsort. -er, 8. broinspektor. Haver, 8. innehafvare. Haversack, s. ränsel, matsäck. Haviour, 8. uppförande, förhSllande. IlavOCk, 8. förstöring, ödeläggelse. -, V, a. ödelägga, härja. Haw, 8. hägnad; fläck pä ögat; 'stam* ning. -, V. n. stamma.. -flnch, 8. stenknäck. -thom, 5. hagtorn. -tree, 8. tarmbär. Hawk, 8. hök, falk; rackling, upphost- ning. -, V. a. ropa ut pä gatorna till salu. -, 'V. n. rackla. -ed, a. krokig, böjd. -6r, 8. falkenerare; kolportör, smäkrämare. -flsh, 8. knot, -moth, 8. skogstroll (insektslägte). -nosed, a. med krokig näsa. -Owl, 8. falkuggla. - 's-eye, 8. åkerhöna. -Weed, 8. nackel, naokelbloinster. Hawse, s. T. hals, -bag, s. klys. häck, -hole, 8. klysgatt. -pieces, 8. pl. klysbultar. -pipe, 8. klysbuss. Hay, 8. hö. rowing -, efterslätter. -cock, 8. hövälm. -harvest, s- höand. -loft, S. hövind, höskulle. -maker, s. räfeare, räfshjon. -mark- et, 8. hötorg, -monds, 8. pl. jord, murgrön. -mOW, S. höstack, hövälm. -rick, s. höstack, -seeds, 8. pi, ludd-tätel. -stalk, s.höstjelk. -time, 8. slätter, höand. Hay, 8. stängsel; nät, snara; runddans. -, V. n. lägga ut nät. -bote, 8. stängselrättighet, -thom, 8. hagtorn. -ward, 8, gemensam herde. Hazard, 8. slump, händelse, lyckskott; väda; äfventyr; vägspel. -, V. a. & n. väga, äfventyra, försöka sin lycka, -able, a. förvägen, djerf. -er, s. väghals; tärningspelare. -OUS, a. farlig, vädlig, vägad. -OUSneSB, 8. fara, väda. -ry, 8. förmätenhet, dum- dristighet. Haze, 8. rimfrost; (jock dimma. -, V. imp. dugga, smäregna, vara töcknig. -, V. a. förskräcka. Hazel,«. hasselnöt; hasselbuske, -hen, 8. hjerpe. -ly, a. nötbrun. -mould, 8. svartmylla. -nut, 8. hasselnöt. -Spider, 8. korsspindel. -tree, 8. hasselbuske. -WOOd, 8. hasselbuske. -WOrt, 8. hasselört. Hazy, a. töcknig, dimmig. He, pr. han; den; hane, hanne. -goat* s. bock. Head* 8, faufvudy det främsta; spets; 180 Head^ache Heat motstånd; front; hufvudman; hufvud- sats; kapitel; punkt, stycke; företräde, öfverhand, seger; källa, upphof; kro- nan (på blomster); T. gallion; fören ell. bogen på skeppet. - to man för man. to give -, släppa, to make göra motstånd. -, v. a. höfda; anföra, regera ; halshugga; be- slå; understöda; klippa krona på trän. -ache,-ake, s. hufvudvärk. -band, >8. hufvudband, hufvudbindel; T. bestick, -borough, S. konstapel. -Clout, 8. hufvudkläde. -dag, 5. pannrem på hästar. - dl'CSS, S. hufvudbonad. -er, S. hörnsten, -gargle, S. en art boskapssjuka. -gear, 5. hufvud- bonad. -iness, S. obetänksamhet; rusgifvande egenskap; hårdnackenhct. -ing, 8. anförande, befäl; titel, -land, 8. landsudde. -landlord, s. yp- perste länsherre. -less, a. hufvud- lös. -line, 8. T. råband, -long, a. snarsticken; obetänksam; plötslig. -, ad. hufvudstupa ; obetänksamt; öfveriladt. -man, S. hufvudman. -money, s. koppskatt, -pan, s. huf- hudskål. -pence, 8. pl. koppskatt, -piece, 8. hjelm; det öfversta af nå- got; förstånd; hufvud; T. bogkanon, -quarters, 8. pl. hufvudqvarter (för en krigshär). -roll, 8. fallvalk. -rope, 5 . T. rålik. -sail, S. fram- segel. -Ship, S. förmanskap. -sman, 8. skarprättare. -spring, 8. grund- källa. -Stall, 8. hufvudlaget på en häst, -stick, 8. T. klyfvareträd. -Stone, 8. hörnsten, -strong, a. halsstarrig, hårdnaokad. -tire, 3. huf- vudbonad. -way, 8. T. ett skepps segling rätt för^t. -y, a. häftig; oförsigtig. Heal, V. a. hela, läka; bilägga. -, V. n. läkas, blifva hel. -able, a. botlig. -er, 8. läkare, -ing, a. helande; mild, lindrig. -, S. läk- ning. Health, s. helsa, sundhet, välmåga; sällhet; skål. -ful, a. helsosam, sund, -fulness, 3. helsa. -inOSS, 8. friskhet, -less, a. krank, sjuklig. -some, a. sund, helsosam. -y, a, sund, frisk. Hearn, 8. efterhörd. Heap, 8. hop, hög; mängd. -, D. a. hopa, samla, -er, 8. som samlar, som läggar i hop. -y, a. lagd i hop. Hear, V. Cl. & n. höra; bönhöra; lyssna; få underrättelse om; hörsamma, lemna gehör; förhöra. -er, 8. åhörare. -Ing, 8. hörsel; gehör; förhör; session; till- träde. -ing-trumpet, s. hörselrör, språkrör. -say, 3. sägen, rykte. Hearken, V. n. lystna till, gifva akt p8, lyssna, -er, 8. lyssnare. Hearse, 8. likvagn; likbår. - Cloth, s. bårkläde, -like, a. sorgsen. Heart, S. hjerta; hjejtblad; hjerter (i kort); tapperhet; själ; lust till något; kärna; minne; T. stora stagblock. secret käraste; fästmö; älskare, älskarinna, by -, utantill. OUf o/ -, modfålld. - adlO, 3. hjertängslan. -appalling, a. förskräcklig, -blood, 3. hjertblod. -breaking, a. hjert- frätande. -, S. tärande sorg, -bred, a. född i hjertah. - burn, 8. hals- bränna ; hemlig fiendskap, -burning, a. hjertfrätande. -, 8. halsbränna. -'s«ease, S. sinneslugn, ro; etyfmors- blomster. -Casing, 8. hjertstillande. -eating, a. hjertfrätande. -felt, a. lifligt känd, -heaviness, «. svårmodighet. -Hy, ad. bjertligen. -iness, S. hjertlighet; öppenhjertig- het. -less, a. försagd, klenmodig; feg. -lessness, S. forsagdhet; feg- het. -rending, a. hjertqväljande, grämande. - sick, 8. dödssjuk. -SOre, 8. själslidande. -String, 8. hjert- fiber, -struck, a. häpen, förskräckt, -whole, a. fri, icke kär. -wounded, a. hjertstungen, dödligt kär. -y, a. hjertlig, uppriktig; ifrig, frisk; munter. Heart, Hearten, v. a. uppmuntra, uppmoda. -ing, G. stärkande. - ■ s. uppfriskning. Hearth, S. eldstad, spishäll, härd. Heat, S. hetta, värme; ifver; jäsning; hetblemma; lopp vid kappränning. -, V. a. upphetta, värma; reta; för» Heater Heliotrope 181 orsaka jäsning, -er, 8. lod i ett strykjern. Heath, s. ljunghed; ljung; buskar; blåbär. -COCk, 8. orre, -hen, s. orrhöna. -mOSS, 8. fjäll • lummer. -peas, s. pl. fågelvicker. - pout, 8. orre. -rOS6, 3. vildros. - sand, 8. flygsand. -y, a. ljungbeväxt. Heathen, 8. hedning. -, a. hednisk. -ish, a. hednisk; barbarisk. -ism, hedendom. HeavO, 3. upplyftning; bröstets sväl- lande; äckling; kräkning. -, V. a. & n. häfva, lyfta; höja bröstet; häfva sig, jäsa som deg ; äckla; T. vinda ; stampa, to - the lead, loda, kasta lodet. Heaven, s. himmel. -ly, a. him- melsk. -, ad. himmelskt. - Tfard, ad. åt himmelen, till himla. Heavier, 8. häfstång; T. bärling, hand- spak. -iness, S. tyngd; tröghet; sömnighet. -y, a. tung, svår; ned- slagen ; trög; oskicklig; långsam ; sömn- aktig; ledsen; hårdsmält; mödosam. Hebdoma||dal, -dary, a. bestående af sju dagar, vecko-. Heben, 8. ebenholts. Hebet||ate, v. a. försvaga; göra dum. -ation, 8. förslöande; afmattning. -llde, S. slöhet; dumhet. Hebr||aism, s. ebreiskt uttryck. -aist, -iciatl, S. Ebré. -ew, 5. Ebreiskan; Jiide. -, a. ebreisk. -ewess, 8. Judinna. Hecatomb, S. afgudaoffer, hekatomb. Heckle, 8. häckla. -, V. a. häckla. Hectic, s. tvinsot. -, -al, a. hek- tisk, utmärglad. Hector, S. storpratare, öfversittare. -, V. n. trotsa, yfvas; göra storprataren. Hederal, a. bestående af murgrön. Hedge, häck, gärdes^ård. a quick set -, växande gärdesgård, lefvande häck. -, V. a. gärda, inhägna. -bells, 8. pl. åkerbinda, -bird, 8. oduglig men- niska. -bOHl, ö. som är af nedrig härkomst. -but, 8. njupon. -cree- per, 8. landstrykare, -fumitory, i. en art jordrök (ört). -hog, 8. igelkott; piggsvin; lucern. -hySSOp, 8. jordgalla. -marriage, 8. lönn- gifte. -mustard, s. väggkrassa, dufkål. -nettle, S. häcknässla, -note, 8. gatvisa. - pig, S. små igelkott, -plant, S. skogsranka, kle- matis. - TOW, S. trän till häck; allé, -tavern, S. gement kroghål. -wri- ter, S. lagvrängare. Hedging, 8. inhägning. -bill, 8. trädgårdsknif., Heed, S. sorgfällighet, försigtighet, akt, varsamhet; allvarsamhet; eftertanke. -, V. a. akta, gifva akt på. V. n, vara uppmärksam. -ful, a. aktsam, uppmärksam; försigtig. -ftllliOSS, S. varsamhet. -less, a. bekymmerslös, vårdslös. -lessness, s. obetänksam- het, efterlåtenhet. Heel, s. häl; hof; klack (på skor etc.). - of a mast, mastfot. -, v. n. dansa; luta åt en sida. -, V. a. sätta sporrarna på; T. sida, kränga, -er, 8. stridstupp, -maker, s. klackmakare. -piece, 8. klacklapp. -, V. a. klacklappa. Heft, 8. handtag, grepe. Heifer, 8. qviga, ung ko. Heigh, i. hej! holla! - ho! åh hå! Height, 8. höjd; värdighet; bredds- grad ; topp; fullkomlighet. -611, V. a. förhöja; öka; försköna; hänrycka. Heinous, a. ohygglig, afskyvärd. -neSs0 S. förskräcklighet, ohygglighet. Heir, s. arfvinge. -apparent, s. äldste sonen (under faderns ell. moderns lifs- tid). -dom, 5. arf, arfskap. -6SS, 8. arftagerska. -less, a. arflös. -loom, 8. arf, dyrbart lösöre, -pre» sumptive, S. nästa person i arffölj- den (om icke ägaren får några barn). -Ship, 8. arfsrätt. Heli||acal, a. T. med solen, ur solen, -cal, -coid, a. spiral, -ocentric, a. hörande till solens medelpunkt, -ography, 8. matematisk beskrifning om solen. -Ometer, 3. instrument att mäta solens diameter. -OSCOpC, 8. solkikare. -OtrOpe, 8. solros. 182 Helispheric Herein -Spheric, a. snäckformig. -'X, 3. spirallinie. Hell, s. helvete. -Cat, 8. hexa. -hound, 8. helveteshund; djefvulsk menniska. -ish, a. helvetisk; afsky värd; djefvulsk. -ishness, 8. helvetiskhet; vederstyg- lighet. -ward, ad. ät helvetet. Hellebor||e, 8. prustrot. - ine5 8. serapis. Hellenism, 3. grekiskt talesätt. Helm, 8. hjelm, stormhatt; roder, styre. helms-man, styrman, -et, s. hjelm, kask. - et-flower, 8. helsosam storm- hatt. HelniintiC, S. maskdrifvande medel. Helot, a. helot, slaf. Help, s. hjelp, understöd; hjelpmedel. by the - of, medelst. -, V. a. & n. hjelpa, bistä, understöda; förbättra; lägga för en; vara behjelplig. I cannot - re- marking , jag kan ej underläta att anmärka, -er, 8. befordrare; biträde, -ful, a. hjelpsam, nyttig, tjenstaktig. -less, a. hjelplös, öfvergifven. -less- n OSS, hjelplöshet; vanförhet. -mate, S. hjelpare; hjelperska. Helter-skelter, ad. huller om buller, oordentligt. Helve, s. skaft, grepe. Hem, 8. fäll; rackling. -, i. hm! hör hit! V. n. rackla. -, v. a. fälla. to - in, insömma, infatta, innesluta. Henii||cycle, 8. haifcirkei. -sphere, 8. hemisfer, halfklot. -Spherical, a. halfklotformig. -Stich, 3. half Hemlock, S. odört. (vers. Hemorrh||age, s. biodflöd, blodgäng, blodstörtning. -Oidal, a. hemorroi- dalisk. -OidS, 8. pl. gyllenäder, he- morroider. Hemp, s. hampa, -agrimony, s. vattendosta. -clOSO, -plot, 8. hamp- fiker. -en, a. gjord af hampa. - seed, 8. hampfrö; hampa. -seed-oil, S. hampolja. -stalk, S. hampständ. -y, a. hampartad. Hen, 8. höna; hona af alla slags fåg- lar. -hane, s. bolmört, -bit, s. narfgräs. - COOp, 8. hönsbur, -dri- ver, 8. hönstjuf (ettrslags falk, -harm, -harrier, 8. biäfaik. -hearted, a. feg, rädd. - hOUSC, S. hönshus, -pecked , a. beherrskad af sin hus- tru. -rOOSt, 8. hönsvagla; hönsbur. -'s-feet, 8. jordrök (ört). Hence, ad. härifrän; härefter, häraf. -forth, -forward, ad. hädanefter, framdeles. Hendecagon, 8. elfvakantig figur. Hepatica, 8. bläsippa; killingblomma. -1, a. lefvem tillhörig. Hepta||capsular, a. försedd med sju fröhus, -gon, 8. sjukant. -gonal, a. sjuvinklig. -rchy, 8. ajuman- naregering. Her, pr. hennes, sin. Herald, s. härold. -, v. a. högtidligt föreställa; presentera genom en härold. -ry, 8. heraldik, vapenkonst; härolds- embete. -ship, 8. en härolds embete. Herb, 3. Ört, planta; gräs. - of grace, ruta, herbs, pl. grönsaker. -acOOUS, a. plantaktig, vegetabilisk; lefvande af plantor, -age, 8. gräs; gräsmark; allahanda örter, betesrättighet, -al, a. hörande till plantor. -, 8. ört- bok. -alist, -arist, -orist, s. ■örtkännare, botanist. - arize, v. n. botanisera. - ary, 8. kryddgärd. -ben» net, 8. negiikerot. - bretch, 8. björnbärsbuske. - elet, 8. liten ört. -escent, a. grönskande, -guard, 8. angelika (ört), -id, a. beväxt med gräs, -market, 8. gröna gängen, der grönsaker säljas. -OUS, a. grä- sig. -porridge, s. grönsoppa, -wo- man , 8. grönmänglerska. -y, a. örtartad, gräsig. Herculean, a. herkulisk. Herd, 8. herde; hjord, skock. -, V. a. kasta in i en hjord. -, v. n. skocka sig, samlas; sälla sig tillhopa. -6SS, 8. herdinna. -grass, S. ängkaffe, -groom, -man, s. fäherde. Here, ad. här* härstädes. -about, -abouts, ad. häromkring, härvid lag. -above, ad. här ofvanpS. -alter, ad. framdeles, hädanefter, -at, ad. härät, häröfver. -by, ad. härigenom; derigenom. -in, od> Hereinto Hi gli fe d 183 derinne, deruti. -into, ad. häri. -on, ad. härpå, -tofore, ad. till- förne, fordom. -Upon , ad. härpå ; derpå. -With, ad. härmed. Heredit||able, a. ärftlig, -ament, 8. ut, arfgods. -ary, a. ärftlig. Heregeld, s. subsidier. Here||slarch, 8. stiftare till en kättersk lära. -Sy, 8. kätteri. -tie, s. kät- tare. -, -tical, a. kättersk. Heriot, 8. en läntagares dödliga från- fälle. Herita||ble, a. ärftlig, -ge, s. arf, arfdel; T. guds folk. Hermaphrodi||te, 8. tveköning, herma- frodit. -tical, a. tvekönig. Hermetic, a. kemisk; lufttät, hermetisk. Hermit, 8. eremit, -age, 8. eremit- koja; eremitage. - ary, 8. en eremits kapell, -ical , a. eremitisk, enslig. Hern, 8. häger, -bill, s. storknäf (ört), -hill, 8. vägört. -shaw, 8. Hernia, 8. bråck. [hägernäste. Hero, 8. hjeite. -ess, -ine, s. hjei- tinna. -ic, a. heroisk , hjeltemodig. - poem, hjeltedikt. -ism, 8. hjeite- mod, tapperhet. Hero di an, a. hcrodisk. the - dis- ease, lussjukan. Heron, b. häger, -ry, 8. hägemäste. Herp||es, 8. ref-orm; -etic, a. ref- orm artad. Herring, 8. sill, red -, böckiing. -buss, 8. sillbåt. -gutted, a. tunn, slankig. -hog, 8. marsvin, -woman, 8. sillmånglerska. Hers, pr. hennes. Herse, 8. fällgaller. Herself, pr. hon sjelf, sig. Hesita||ncy, s. ovisshet, tvekan. -te, V. n. stappla, vara villrådig, tveka, -tion, 8. tvifvelaktighet. Hesperus, 8. aftonstjärnan. Hetero||clite, 8. T. ord som afviker ifrån alla reglor. -dOX, a. irrlärig; kättersk. -doxy, 8. kätteri. -gene, a. olikartad. -geneity, 8. olikartad eller främmande beskaffenhet. - ge- HOUS, a. af olika slag, olikartad. -ecian, a. enskuggig. -scians, s. pl. de folkslag som alltid hafva mid* dagssolen pä samma sida. How, V. a. hugga, falla; aftimra; hacka. -OF, 8. vedhuggare, stenhuggare. Hexahedron, s. sexsidig figur, -gon, 8. sexkant. -gonal, a. sexkantig. -meter, s. sexfotad vers. -ngnlar, a. sexvinklig. -petalOUS, a. T. sexbladig. Hey, s. lustighet. -, i. hej! - day l Hoynet, 8. fågelnät. (hvad nu! Hiatus, 8. klyfta, djup afgrund; gapning. Hibem||al, a. hörande till vintern. -ate, V. n. öfvervintra. Hiccough, Hickup, 8. hicka, hick' ning. -, V. n. hicka. Hickory, 8. amerikansk valnöt. Hick||wall, -way, 8. vedknarr, grön- göling. Hid age, 8. skatt för hvart åkerland. Hiddenly, ad. hemligt. Hide, 8. hud, skinn, läder; litet plog< land. - and seek, kurragömma (en barnlek). -, V. a. förborga, dölja, -, V. n. vara förborgad. -bound, a. styf, stel; snål. -r, 8. dölj a re, -S, 8. pl. tillflyktsort. HideOUS, a. gräslig, förskräcklig.- -BOSS, 8. faslighet, förskräcklighet. Hiding, 8. döljande, -place, 8. gömställe. Hie, 8. hast. -, V. n. ila, skynda sig. Hierarch, 8. prelat. -ical, a. hierar- kisk. -y, S. hierarki, kyrkoregering, Hieroglyph, 8. hieroglyf (figur i det slags skrift, som har ett tecken föl hvarjeord); sinnebild. -glyphlcal, a. hieroglyflsk. -graphy, 8. den hel. skrift, -pliant, 8. öfverste prest. Higgle, V. n. gnida; mångla, -dy piggledy, ad. hummel om dummel. -T, 8. månglare. High, 8. höjd. -, a. hög, upphöjd; högspänd; stark-, stolt; dyr. -, ad. högt, on -, ofvan, uppa. -aimed, a. som har stora planer. - blest, a. mycket lycklig. - blown, a. upp- svälld, uppblåst, -borny Uj, högboren, -built, a. reslig, -clowned, a. bögkullig (hatt), -fed, a. välfödd, 184 High-flier Hiver fet; som iefver väl. -flier, s. svär- mare, lycksökare. -land, S. bergs- bygd. -»lander, s. bergsbo. - ly, ad. högt, högiigen. -mettled, a. modig, hetsig; stolt, -minded, a. storsint; högmodig, ärelysten. -most, a. öfverst. -neSS, 5. höjd; storhet; höghet (titel), -pad, 8. strätröfvare. -pressing, s. högtryckning, -priest, 8. öfverste prest. -road, S. landsväg, -sea, s. uppsjö; öppna sjön, -sea- soned, a. starkt kryddad. -Spiri- ted, a. stolt, trotsande.-stom ached, a. högfärdig, -tasted, a. med skarp smak, -treason, s. högförräderi; högmälsbrott. -way, 8. stenlagd väg, landsväg. -wayman, s. strätröfvare. -Wrought, 8. utarbetad, fulländad, fullkomlig. [benämnd. Hight, v. n. heta. -, p. kallades; Highty-tighty, ad. hals öfver bufvud. Hilarity, s. munterhet, glädtighet. Hilding, s. skojare, gement fruntimmer. Hill, s. kulle, backe, hög. up -, upp- för backen, down -, utför backen. -, V. a. skyla. -OCk, 8. liten kulle. -y, a. backig, ojemn. Hilt, s. skaft, handtag, fäste, värjkafle. * -ed, a. försedd med handtag etc. Him, pr. honom, -self, pr. sjelf, han sjelf, sig sjelf. Hind, «. hind, hjortko; tjenstehjon; bonde. -, a. bakdelen tillhörig, -berry, s. hallon, -calf, s. hjort- kalf. -6r, a. sednare, efter. -ermost, a. efterst, ytterst. Hinder, V. a. & n. hindra, förekomma, skada. -ance, Hindrance, s. hinder, skada. -less, a. förfallolös. Hinge, S. gängjern, hänge; hufvudsak. -, V. a. forse med gängjem ell. dörr- hakar ; kröka. -, V. n. bero, komma om pä. to - upon, vrida sig. Hlnniate, Hinny, v. n. gnägga. Hint, vink, hänsyfting; anledning. -, V. a. göra uppmärksam pä, lä ta förstä; vinka. -, V. n. to - at, hänsyfta pä. Hlp, i. hör hit! -, 8. nypon; höft, I länd, ro; nocksparre pä ett taklag. -bODC, S. höftben, ländkotu. -gOUt, 8. ländvärk. - halt, -shot, a. Igg. halt. -ped, a. försedd med länd; lam i höften. - IV01't, S. naflegräs. Hippo||camp, 8. en art hafsnäl. -ceil- taur, S. centaur. -Crass, 3. kryddvin, -crates'sleeve, s. siiduk. -dro- me, 8. ridbana, rännarebana. - griff, S. vingad häst. -machy, s. tornering, riddarespel. -mailC, S. hundtistel. -potamus, s. sjöhästen. Hire, S. hyra, lön, lega. -, V. a. hyra, betinga, hyra ut. -liug, s. legohjon, dagsverkskarl; hora. -, a. tjenande för lön; vinningslysten. -r, 3. hyres- man. Hirsute, a. grofhärig, raggig. His, pr. hans, dess, dennes. Hispid, a. styfhärig. Hiss, S. hväsning, hvissling; tadel. -, V. n. <& a. hvässa, hvina, hvissla; hväsa ät, bespotta, hvissla ut. Hist, i. stl tystl Mister, S. svartbagge (insekt). Histor||ian, S. historieskrifvare, häfda- tecknare. -ical, a. historisk. - ify, V. a. författa en historia. -iogra- pher, S. historieskrifvare. -iogra- phy, s. historieskrifning. -y , s. historia; saga. -y-painter, 8. historia- mälare. -y-piece, 8. historie-mälning. Histrionical, a. gyckelaktig, koine-' diantisk. Hit, S. slag, stöt, träff; händelse, luck'J - , lyckskott; infall. -, V. a. hitts> räka , träffa; slä; gissa, upptäcka; uppnä. -, V. n. hitta pä; hända; lyckat!. Hitch, 8. hake; T. stek (slinga). -, t. gör stek 1 -, V. a. & n. skrida fram ; sticknas; gifva efter; haka, gripa uti; T. göra stek. -buttOCk, Ctd. smä- ningom, vexelvis. Hithe, S. lastageplats, skeppsbro. Hither, a. närmast. -, ad. hit, hität. -most, a. närmast hit. -to, ad. hittills, -ward, ad. hität Hive, 8. bistock, bikupa, bisvärm. -, V. a. stocka bin; innefatta. -, V. n. vara tillhopa, bo tillsammans. -drOSS, 8. förvax. -r, 5. biskötare. Ho Hollow-chested 185 Ho, Hon, i. holla! hör hit t Hoar, a. hvitgrä; möglig; grähärig. -frost, 8. rimfrost, -hOUIld , 8. stjelkborre. -inCSS, 8. grähärighet; rimfrost; mögel. -stone, 8. gräns- sten, råmärke. -y, a. grä, grähärig; rimmig; möglig. Hoard, s. hop-, skatt. -, v. a. & n. lägga i hög, skrapa ihop, göra hemligt förräd af. Hoarse, a. hes. -ness, s. heshet. Hoax, V. a. bedraga, lura. -, s. gyckel- spel , begabberi, puts, skälmstycke, -er, 8. marktschreier; qvacksalfvare. Hob, 8. lymmel, bondlurk. -goblin, 8. buse, spöke. -like, a. bondaktig, grof, plump, -nail, 8. Söm, häst- . skosöm; bonde, -nailed, a. broddad. Hobble, s. haltande gäng. -, v. a. halta, linka. -, v. a. förvirra, -r, 8. stympare. Hobby, 8. lärkfalk; klippare; vurm. -horse, 8. ridkäpp för barn; dum- Hoboy, 8. oboe. (hufvud. Hoca, 8. ett slags kortspel. Hock, 8. knäveck; tungspänne; Hoch- heimer Rhenskt vin. - of bacon, Bkinkskaft. -, V. a. hasa; förlama. -aniore, 8. gammalt Rhenskt vin. -herb, 8. kattost (ört). Hockle, V. a. plocka ax vid berg- ningen; förlama. Hocus-pocus, 8. taskspeleri; gyckleri. Hod, 8. lerlafve, lerträg. -man, 8. murare-handtlangare. Hoddy-doddy, «. dumhufvud. He£ge, 8. bondlurk. -podge, 8. blandning, röra, mischmasch. Hodiernal, a. som Bker i dag. Hoe, s. trädgärdshacka. -, V. a. hacka. Hog, 8. svin; galt; T. luta, spansk qvast. -, V. a. afputsa (ett skepp) med luta, -badger, 8. gräfsvin. -beans, 8. pl. stora äkerbönor. -bread, 8. jordärtskocka. - COte, -Bty, 8. svinstia. -fish, 8. marsvin. -gisll, a. svinaktig; otäck; egen- nyttig. -gishness, 8- svinaktighet, plumphet, -grubber, 8. frässare. -herd, 8. svinherde. -louse, 8. gräsugga. - 'S-Cheek , 8. svintryne. -'8-fennel, -'s-rOOt, 8. svinfenkäl. -'s-ftesh, 8, svinkött» 8. svinister. -'s-liai'slets , 8. pl. inmäte af ett svin. - 's-mushrOOni, 8. mjölktistel, -'s-pudding, 8. svin- korf, köttkorf. -'s-steer, S. tveSrsgalt. Hoggerel, Hogget, 8. tveärsfär. Höjden, a. ohyfsad. -, 8. bondlolla. -, V. n. trifva groft skämt; rasa plumpt. Hoise, V. a. hissa, vinda. Hoist, s. T. förlik, -of a flag, djup- leken af en flagg. -, V. a. upphissa, Hoit, V. n. hoppa. (vinda» Hoity-toity, i. för tusan I -, a. rasig, yr. -, ad. yrt, hals öfver hufvud. Hold, s. häll, tag, fäste; väld; verkan; fängelse, kula; hället, rummet i skeppet. -, i. häl I -, V. a. & n. hälla, gripa, fasthälla; församla; rymma, innehälla; ega; afstä; bevara; hämma; gälla; hälla; mena ; räcka, to - a icager, slä vad. to - forth, framföra, före- draga. to - in, inskränka, to - off, hälla pä afständ. to - of one, hafva län af en. to - on, fortfara. to - OUt, uthärda; utsträcka; vara. to - true, vara sann, to - up, upp- lyfta, uppehälla. to - water, T. stryka med ärorna, -er, 8. förpaktare. - - Of a bill, vexelinnehafvare. -er- forth, 8. offentlig talare; sparlakans- lexa. -fast, 8. hake, ankare; girig- buk. -Ing, 8. hällning; paktgods. Hole, 8. häl; häla, kula; remna; und- flykt. -, V. a. hälka, urbälka. Holibut, 8. helgeflundra. Holi||dani, 8. vär fru. -day, 8. helg- dag. holidays, pl. ferier. -Iy, ad. heligt. - ness, 8. helighet, dygd. Holla, i. holla! hör hit 1 -, V. a. ropa Hollao, i. hej I (svarande rop). Holland, s. Holland; enbärsbränvin, genever. -S, 8. pl. Hollandslärft. Hollow, a. ihälig, tom, insjunken; oäkta. -, s. häla, ihälighet, grop; rännil. the - of the hand, flata handen. -, V. a. urhälka, utgräfva. -Cheeked, a. som har infallna kinder. -Chested, 186 Hollow-eyed Hoodwink a. högbröstad. -eyed, a. med in- fallna ögon, -hearted, a. falsk, -neSS, 8. ihälighet; bedrägeri, falsk- het. -root, 8. hållrot; desmansört; jordrök. Holly, 8. jernek. -but, 8. helgeflundra. -hock, 8. stockros. -TOSe, 8. cist. -tree, s. jernek. -wand, s. spö, gatlopp. Holm, 8. holme. -Oak, 8. jernek. Holocaust, 8. brännoffer. Holster, 8. pistolhölster. Holy, a. helig, from; vigd, the - of holies, det allrahelgaste. the - ghost, den Helige Ande, the - writ, den Heliga Skrift. -Cl'OSS-day, 8. Christi kors upphöjelsesdag. -day, s. helg- dag , söndag. -days, S. pl. ferier, -rood-day, 8. korsmessa. -rose, 8. vild salvia, -thistle, 8. kard- benedikt. -thursday, 8. himmels- färdsdag. -water, s. vigvatten, -water-stock, 8. vigvattenkärl, -water-sprinkle, 8. stänkborste till vigvatten. - week, 8. päskveckan. Homage, 8. hyllning, trohetsed; under- gifvenhet. -, V. a. hylla, vörda, -able, a. förpliktad till hyllning. -r, 8. län ta gare, vasall. Hombre, 8. lomber (kortspel). Home, s. hem , hus, boning, at -, hemma. -, ad. hem, hemät; dugtigt. -baked, a. hembakad. - born, 8. inhemsk, infödd; medfödd, -bred, a. inhemsk; rä; okonstlad. -Child, 8. hjertunge, smekunge. -drCSS , 8. hvardagsklädning; nattrock. -ex- pression, 8. djerft uttryck, -felt, a. djupt kännt. -jest, 8. bitande skämt.4 -leSS, a. utan hem, husvill, -liness, 8. grofhet, fulhet; enkelhet. -ly, a. rå, oskicklig, obelefvad; en- faldig, okonstlad, -made, a. hem- gjord, inhemsk. -sick, a. hemsjuk. -Spun, a. hemspunnen, hemgjord. -Stall, -Stead, 8. hemvist, gods, hus. -thrust, 8. nådestöt, -war, s. inbördes krig, -ward, ad. hem, hemåt. to hit one träffa på rätta stället. Homelyn, 8. glattrocka (fisk). Homici||dal, a. mordisk, -de, s. mördare; mandråp. Homil|[etical, a. umgängsam; homi- letisk. -ist, 8. postillskrifvare. - y, 8. predikan; homilie. HommOCk, 8. enskild kulle. Homo||centrie, a. som har samma medelpunkt. -geneOUS, a. af samma slag, likartad, -geneousness, 8. likartad natur, likartighet. -lOgOUS, a. af lika beskaffenhet, motsvarande, -nymöns, a. af samma namn; tve- tydig. -nymy, s. ljudets ell. namnets likhet. Hone, 8. hen, fin brynsten. Honest, a. hederlig, rättskaffens, redlig; kysk. -y, 8. ärlighet, uppriktighet; kyskhet. Honey, 8. honing; sötma; smekord. -, V. a. smeka; göra söt. -apple, 8. Johannisäple. -bag, 8. bimage, -bee, s. bi, arbetsbi, -buzzard, 8. bifalk , slaghök. - COmb, 8. ho- ningskaka; T. gallor eller gropar i kanoner. -COmbed, a. försedd med piporna; hålig, pipig. -CUp, 8. bo- ningshuset pä en blomma. -dew, 8. honingsdagg. -flower, 8. honings- blomma. -mOOn, s. smekmånaden. -Stalk, 8. honingsklöfver, melotengräs. -sucker, 8. honingsfågei. -suckle, 8. rödväpling. -SWCCt, a. honingssöt. -thief, 8. krypare, nötväoka (fågel). -WOrt, 8. vaxblomma. Honied, a. honingsrik, söt. Honor||ary, a. hedrande. -, 8. heders- belöning. -iflc, a. berömllg. Honour, 8. heder; redlighet; kyskhet; hedersstfille; aktning; en titel; målan i kort, honours, pl. hedersställe; hedersbetygelse. -, V. a. hedra, hög- akta ; högt skatta, värdera, -able, a. hedrande, hederlig, berömvärd, ädel, ädelsinnad. -ablenCSS, 8. värdighet; ädelmod. Hood, 8. kåpa, hufva; doktorshatt; T. kappa, huf. -, v. a. binda för ögonen; betäcka, -man-blind, S. blindbock -wink, V. a. förbinda ögonen pä; dölja; bedraga. Hoof Horsedung 187 Hoof, 8. hof, hästhof. -, V. n. lång- samt framskrida. - bound, a. som har hoftrång. -Cd, a. försedd med hof. Book, 8. krok, hake; rännsnara; krok- knif; dörrhake; skära; köksgaffel; T. resande bottenstock. -, V. a. haka på, haka fast; fånga; bedraga. -, v. n. T. laska; kräka sig. -edness, 8. krokighet, krumhet. -land, 8. plog- land. -nose, 8. krokig näsa. -nO- Sed, a. med krokig näsa. Hoop, 8. tunnband; styfkjortel. -, V. a. banda (kärl), omfatta. -COUgh, 8. kikhosta. -tOT, «' tunnbindare, -ing, 8. bandning. -iron, 8. jerntunnband. -petticoat, s. styfkjortel. -ring, 8. ring utan infattning. Hoot, 8. skri. -, V. a. drifva på under skri och larm. -, V. n. hojta, tjuta som en ugla; ropa hånligt. -ing, 8. åtlöje; skri. Hop, 8. språng; hoppning på ett ben. -, V. n. hoppa på ett ben; springa; dansa. -SCOtcll, 8. hoppning. Hop, 8. humle. -, V. a. lägga humle på dricka, -bind, 8. humleplanta, -clover, s. humieväpiing. -garden, 8. humlegård. -ground, 8. humle- gård. -kiln, -Oast, 8. humlekölna. -picker, 8. som samlar mogna hum- len. -pole, 8. humlestång, -yard, 8. humlegård. Hope, 3. hopp, tillit, förhoppning. -, V. n. hoppas. -, V. a. förtrösta; förbida, to - for, hoppas på. to - in God, förtrösta på Gud. -ful, a. förhoppningsfull. -fulnCSS, 8. godt anlag.- -less, a. hopplös, förtvifiad. Hopper, 8. hoppare; sädesskäppa. Horal, a. stundlig, som angår en stund eller timme. [timcirkel. Horary, a. skeende timvis. - circle, Hord, -e, 8. hord, flock, stam. HorizOP, 3. horisont, synkrets, -tal, C. vågrät, i vattenpass. - watch, cylinderur. -talness, 8. jemnlikhet med horisonten. Horn, 8. horn; spröt, antenner (på in- sekter); bugt; målarspade. -back, -beak, -fish, s. hornfisk. näbbgädda. -beam, 8. hagbok. -bill, 3. hom- skata. -blende, s. hornblende, strålskimmer. -book, s. a-b-c-bok. -COOt, 8. hornugla. -ed, a. be- hernad. - beasts, hornboskap. - goat, stenbock. - moon, nytänd- ning. -et, 8. bålgeting. -fly, 8. blindknagg. -foot, a. försedd med hof. -goat, s. stenbock, -mad, a. svartsjuk. -OW1, 8. hornugla, stenugla. -pipe, s. hompipa (dans). -Shavings, 8. pl. raspadt hjorthorn. -Shil'l, s. gemen hornblende. -Stone, 8. hälleflinta. -WOl'k, 8. T. horn- verk. -WOrt, 3. hornblad. -y, a. hornig. - coat, hornhinnan i ögat. Horo||loge, 8. slagur, solvisare, -lo- gical, a. hörande till ur. -logy, 8. urmakarekonst. -SCOpe, 8. T. horoskop, stjärnornas ställning vid ens födelse. Horr||ent, a. taggig; förskräcklig, -ibility, 8. faslighet. -ible, a. förskräcklig, gruflig. -ibleness, 8. förskräcklighet. -id, a. faslig, ohygg- lig; skroflig. -idness, 8. ohygglighet. -IflC, a. förskräcklig. - iSOHOUS, a. fasligt dånande. -OT, s. fasa, afsky, rysning. - of water, vatten- skräck. HorS0, 8. häst; rytteri; bock att torka kläder på; T. rSpert; standert. to -, till häst. -, V. a. bestiga, betäcka (om hingstar); gifva risbastu; bära på ryg- gen. -, v. n. stiga till häst. - back, 8. hästrygg; sittning till häst, to be on horseback, sitta till häst, rida, -bean,8. vargböna, hästböna.-beech- tree, 8. afvenbok. -block, 8. kubb till uppstigning på hästen. -boat, 8. färja. -boy, s. stalldräng, -brea- ker, 8. beridare. -Chesnut, 8. hästkastanie. -cloth, 8. hästtäcke, schabrak. -collar, 8. sejla, grim ma. -COlt, 8. fölunge. - COHlb, 8. skrapa. -COUrser, s. beridare, jockey. -Crab, 8. ett slags krabba. -CUClimber, 8. stor grön gurka. -d, a. beriden, ridande, -dealer, s. hästhandlare, -doctor, 8. hästläkare. -Öling, 8. 188 Horseface Housewifely träck efter hästar, -face, S. groft ansigte. -foot, 3. hästhof (ört), -guard, 8. lifdragoner. -hair, 8. tagel, -heel, s. ålandsrot, -keeper, -knave, 8. stalldräng, -laugh, 8. gnäggande, oanständigt gapskratt, -leech, 3. hästdoktor; blodige), -lit- ter, 8. hästbår. -man, 8. ryttare, kavallerist, -marten, 8. hästfluga, -match, s. pelikan, -meat, s. hästfoder, -mill, s. hästqvarn. -mint, 8. horsmynta, svinknyler. -muscle, 8. ätlig mussla, -nail, s. hästsko- söm. -physic, s. hästläkedom. -play, 8. plump lek. -pond, 8. hästvad. -power, s. hästkraft, -proven der, 8. hästfoder. -race, S. kappränning med hästar, -radish, 8. pepparrot. -Shoe, S. hästsko, hästhof; fålafötter (ört). -Stag, 3. brandhjort, -tail, 8. hästsvans. -tongue, 8. nessel- klocka. -trappings , S. pl. häst- mundering. -way, 8. farväg, ridväg. -whip, a. ridpiska, -woman, s. ridande fruntimmer. Horsing, a. brunstig, löpsk. -iron, 8. T. klamej. Horta||tion, 8. förmaning; uppmuntran, -tive, a. förmanande. -, s. förma- ning. -tor, S. förmanare. -tory, a. förmanande, tillstyrkande. ^ort||iculture, 8. trädgårdsskötsel, -ulan, a. trädgård tillhörig, -yard, 8. fruktträdgård. H0S||e, 3. strumpa; byxor, -ier, 8. strumphandlare; strumpväfvare. -iery, 8. strump-stickarevaror. Hospit||able, a. gästfri, vänlig, -able- neSS, 8. gästfrihet, -al, 8. hospital, Sjukhus, fattighus; sjukskepp till sjös, -ality, s. gästfrihet, frikostighet. -aller, 8. hospitalsftireståndare. Host, 8. krigshär; värd, herbergerare; oblatet vid nattvarden. -, v. a. her- bergera. -, V. n. vistas; brottas. -AgO, 8. gisslan. -OSS, 8. värdinna, gästgifverska. Hostie, 8. oblatet vid nattvarden. Hostil||e, a. fiendtiig; -eness, -ity, g. fiend 11 ighet, ovänskap. Host||ler, S. stalldräng. -ry, 8. värcL hus-, håilstall. Hot, a. het, brännande; brunstig; häf- tig, eldig; farlig; skarp, -bath, 3. badstuga, -bed, s. drifbänk. -brai- ned, a. snarsticken, häftig. -COClileSj 8. pl. ett slags barnlek, -headed, a. häftig. -house, 3. badstuga; drifhus; horhus. - mouthed, a. halsstarrig. -n6SS, 8. hetta, hetsig- het. -pot, s. varmdricka. -Spur, 3. snarsticken menniska-, socikerärter. -spurred, a. häftig, obetänksam. Hotch-potch, 8. mischmasch. Hotel, 8. hotel, stort värdshus. Hough, 8. bakleden, knävecket pä fyr- fotade djur. -, V. a. hasa, afskära senan i bakbenet; sladda, köra ined sladd pä äkern. Houlet, 3. ugla, uf. Hound, s. jagthund, stöfvare; T kind- backar pä master. -, V. a. jaga, hetsa, -bitch, 8. jagttik. -fish, 8. lake. -tongue, 8. hundtunga, munklöss (ört). Houp, 8. härfågel. Hour, 3. timme, stund. - glass, 8. timglas, sandur, -hand, s. timvisare. -ly, a. stundlig. -, ad. stundligen, -plate, 8. urtafla, solvisare. Housage, 8. magasinshyra. House, 3. hus; hushäll; slägt. - o/ call, herberge. - of commons. Under- huset. - of lords, Öfverhuset. - of office, afträde, privet. -, V. a. hysa, herbergera. -,V.n. bo, vistas, -bread, 8. hembakadt bröd, -breaking, s. inbrottsstöld. -dog, 8. gärdshund. -eaves, 8. pl. takränna, -hold, s. hushäll, familj; hofstat. -holder, 8. husfader; hushällare. -keeper, 8. husfader; bofast man; gästgifvare. -keeping a. hushållning. -leek, 8. huslök, taklök. -less, a. husvill, -maid, 8. huspiga, -rent, 8. hus- hyra. -robbing, 8. inbrottsstöld. -snail, 8. snigel, snäcka med hus. -top, 8. husgafvei. -warming, s. inflyttningsöl. -wife, 8. hushållerska. -Wifely, a. hushållsaktig. Housing Humorous 189 HOUSillg, 8. bysning inqvartering; schabrack. Hovel, 8. skjul, dSlig koja. -, y. a. ställa under skjul. Hover, V. n. sväfva, fladdra. How, ad. huru? - be it, likväl. - do you do? huru mär ni? - ever, ad. likväl, imellertid. -soever, ad. ickedessmindre; fastän. Howitzer, 3. haubits. Howl, 8. tjutning, skri. -, V. n. tjuta, skrika, -et, 8. nattugla. Hox, V. a. förlama, hasa. Hoy, s. ett slags slup. Hoy, i. nä! Sh! hurtigt! Hubbub, 8. larm, buller. Huck, v. n. pruta pS. Huckaback, s. ett slags damaskdrall. Huckle, 8. höft, -back, 8. puckel- rygg. -backed, a. puckelryggig. -bone, 8. höftben. Huckster, 8. hökare, mSnglare, smä- krämare; skälm. -, V. n. mängla. -ess, 8, mänglerska. Huddle, 8. oordning, villervalla. -, V. a. förvirra; hastigt förrätta; kläda sig ovärdigt; vräka ihop. -, V. n. slarfva, kläpa; komma brådskande. -T, 8. hutlare, fuskare. Hue, s. hy, färg; skri; efterlysnings- sedel; uppbäd. Huff, S. storskräfla; anfall; vrede. -, V. n. uppsvälla; trotsa; flämta, pusta. -, V. a. skryta, groft behandla, to - at draughts, bläsa bort en bricka i damspel. - OT, 9. skrytare. -ish, a. trotsig, pockande. -ishUOSS, S. näsvishet, sturskhet. Hug, 8. famntag, omarmning; tag i brottning. -, V. a. omfamna, trycka Tast intill sig; gripa; smeka. Huge, a. stor, ofantlig. -ly, ad. öfvermåttan, ofantligt, ovanligt. -HOSS, 3. omätlighet, ofantlig storhet. Hugger-mugger, s. lönrum. -, ad. lönligen. Huguenot, 8. hugenott (namn pä de reformerta i Frankrike). Hulk, 8. holk, stort lastskepp; skrofvet af ett skepp; holk vid skepps kölbal- ning. -, V. a. taga ineifvorna ur. -y, 8. grof menniska. Hull, s. ängsnärpa; hylsa, skal; skepps, skrof. -, V. a. skala, fnasa; drifva. -OCk, 8. T. bonnett, bisegel. -y, a. försedd med hylsa. Hulver, 8. jernek. Hum , 8. brumning, surming; oredigt sorl. -, i. hm! -, V. n. brumma, surra; gnola, sjunga sakta. -, V. a. frambringa i en hurrande ton; göra narr af en. Human, a. mensklig. -0, a. mild, vänlig. - learning, skolvetenska. perna. -enOSS, 8. menniskovänskap, mildhet. - ist, 8. en som studerar skol vetenskaperna. -ity, 8. mensklig. het; menniskoslägtet; mildhet, väl- vilja ; bildning; skolvetenskaper. -ize, V. a. göra mild; hyfsa, bilda, -kind, 8. menniskoslägtet. Humation, 8. jordfästning. Humble, a. ödmjuk, undergifven; ne. drig. -, V. a. förödmjuka; under* kufva. -mouthed, a. lägmält; mod- stulen. -ness, 8. ödmjukhet, under, gifvenhet, saktmod. -plant, S. sen- sitiva (ört). Bumblebee, S. mjödhumla; melissa, honingsblomma. -eater, S. bihök. Humbug, 8. puts; prat. -, V. a. be- draga, narra. Humecta||te, v. a. fukta; begjuta, -tion, 8. befuktning. Humeral, a. hörande till axeln. Humid, a. fuktig, vät. -ity, s. fuk- .tighet, vätska. Humiliation, s. förödmjukelse, för. nedring. -ty, 8. ödmjukhet, under- gifvenhet. Hummer, s. T. spänbräde. Humming, 8. brumning, surming. -ale, 8. öl som sl&r i hufvudet, starkt öl. -bird, 8. kolibri, flugfägeln. -top, 8. pisksnurra. Hummums, 8. pl. badstuga, badhus. Humorijal, a. hörande till vätskorna i menniskokroppen. -ist, 8. humorist, lustig, besynnerlig menniska; grill fän- gare; -0V8, a. sällsam; lustig, skämt- 190 Humorousness Hybernal sam. -OUSnCSS, 8. sällsamhet; skämt, lättsinne. -some, a. skämtsam. Humour, S. fuktighet, vätska; lynne, sinnelag; nyck, infall; skämt, puts- lustighet. -, V. a. vilifara; gifva goda ord; eftergöra. Hump, 8. puckel, knöl, -back, s. puckel, puckelrygg, -backed, -ed, a. puckelryggig. Humph, i. hem! ha! Hunch, 3. stöt, knuff; knöl, puckel. -, v. a. stöta, knuffa; kröka ryggen, -backed, a. puckelryggig. Hundred, num. hundra. -, 8. hundra, hundratal; centner; härad. -fold, a. hundrafaldig, -weight, 8. centner. Hundredth, a. den hundrade. Hungary-Wftter, S. rokmarinvatten. Hunger, 8. hunger, svält. -, v. n. hungra, vara hungrig; lida brist, -bitten, a. uthungrad, -ly, a. hungrig, uthungrad, -starve, v. a. hungra ut, svälta. Hungry, a. hungrig; ofruktbar; snäl. -evil, 8. omättllg hunger. Hunks, 8. smutsig girigbuk. Hunt, 8. jagt, hetsning; förföljelse; kop- pel. -, V. a. jaga, förfölja. -, V. n. vara begifven pä jagt. to - out, spSra npp. -er, 8. jägare; jagthäst; spår- hund, -ing, s. jagt; söaanae. -ing- hOrn, 8. jägarhorn, valdxnorn. -ing» nag, S. jaguiippare. -'s-man, s. jägaro till häst. -'s»mansnip, 8. jägeri, jagtkonst. Hur den, S. dreflinne. Hurdle, 8. sprötgrind; fårfålla; skans- korg. -work, s. flätverk, korggaller. Hurds, 8. pl. dref. Hurdy-gurdy, s. lira. Hurl, 8. tumult, oväsende; bollspel. -, V. a. & n. kasta, slänga; hvirfla. -bat, 8. fäkthandske. -et, 8. boll- spelare. -wind, 8. väderhvirfel. - y- burly, 8. sorl; uppror, upplopp. Hurrah, i. hurra! Hurr||icane, 3. orkan, väderil. -ied, a. öfveriiad, öfverhastad. -y, s. hast, brådska; förvirring; svärm. -, V. n. ila, skynda; förhasta sig; brådska. -» V. a. drifva pä, pSskynda. Hurst, 8. skogbeväxt kulle. Hurt, S. skada, oförrätt; Skomma, sär; fel. -, V. a. skada, göra men, föro- lämpa, sära; förderfva, misshandla, -ful, a. skadlig, menlig. -fulnOSS, 8. skadlighet, farlighet. -less, a. oskyldig, oskadlig. - ICSSnCSS, 8. oskadlighet; menlöshet. Hurtle, v. a. skaka med häftighet. -, v. n. armbäga sig fram; stöta emot; röra sig häftigt, -berry, 8. blåbär. Husband, 8. mano äkta man; hushäl. lare; jordbrukare, äkerman; vingärds, man. -, v. n. vara i mana ställe. -, V. a. hushälia väl, spara; sköta, -less, a. i enkeständ. -ry, 8. landt- bruk, jordbruk; sparsamhet. Hnse, 8. stör (fisk). Hush, s. st! tyst! -, ad. tyst, stilla. -, V. a. tysta , nedtysta. -, V. n. vara tyst, -money, 3. mutor. Husk, s. skal, fnas; hylsa, skida pä skalfrukter. -, v. a. skala, fnasa. -y, a. försedd med skal; fnasig; rosslig i halsen. Hussar, 8. husar, ryttare. Hussy, 8. gemen qvinsperson; slyna; sypung. Hustings, S. pl. rädstugurätt i Lon- don ; ställningar vid ett parlamentsval. Hustle, V. a. stöta, knuffa. Huswifö, 8. hushållerska, matmoder; sypung. -, V. a. förvalta godt. -ly, ad. hushällsaktigt. -ry, 8. hushålls- aktighet, sparsamhet. Hut, 8. hydda, koja, näste. Hutch, 3. baktråg; brödkista. -, V. a, förvara. Buzz, V. n. brumma, surra. HUZZA, 3. fröjderop. -, t. holla! hurra! -, V. a. emottaga med glädjerop. -. V. n. ropa af glädje, ropa hurra. Hyacinth, 8. hyacint (ädelsten). Hyades, 8. pl. sjustjärnorna. Hyal||ine, a. af glas ell. kristall; ge- nomskinlig; -oides, 8. pl. T. glass- vätskan i ögat. Hybernal, a, vinterlig. Hybridous Ideal 191 Hybridous, a. som härstammar från tvenne särskilda arter. Hydra, s. hydra, vattenorm; trollmask. Hydraulic, a. hörande till vattenbygg- nadskonsten. -S, 8. hydraulik, läran om vattnet, vattenbyggnadskonst. Hydro||cele, 3. vattenbrSck. -ccpha- lus, 8. hufvudvattensot. - gen , 8. T. väte, -grapher, 8. vattenbe- •krifvare; en som gör sjökort, -gra- phical, a. hörande till vattenbeskrif- ningen. - map, sjökort, -graph y, 8. hydrografi, vattenbeskrifning. -man- cy, s. konsten att spå genom vatten, -mel, s. mjöd, honingvatten. -meter, 8. vattenmätare, -metry, s. vatten- mätningskonst. - mphalus, S. vat- tenbråck i nafveln. -phobia, 8. vattenskräck. - pic, a. vattensiktig. -pics, 8. pl. läkemedel emot vatten- sot. -SCOpe, 8. hygrometer, -static, a. hörande till vattenvägningskonsten. -Statics , 8. hydrostatik, vattenväg- ningskonst. -tics, 8. svettdrifvande medel. Hyem||al^a. vinteriig. -ate, v. n. öfvervintra. -ation, s. underhåll öfver vintern. Hyena, 8. hyäna. Hygrometer, 8. hygrometer, fuktig- hetsmätare. Hymen, 8. Hymen, äktenskapsguden; giftermål; T. hymen, möhinnan. -eal, -030, a. äktenskaplig. -, 8. bröl- loppssang. Hymn, 8. psalm, lofsång. -, v. n. sjunga lofsånger. -, V. a. upphöja med lofsånger; prisa. -ic, a. hög- tidlig, lofsjungando. Hyperjjbola, 8. T. hyperbei. -bole, 8. hyperbol, öfverdrifvet uttryck. - bo- lical, a. öfverdrifen, svassande, svul- •tig. -bolize, V. a. förstora, öfver- drifva. -, v. n. skrifva in hyperbler. -borean, a. yfverboren; nordisk. -Critic , 3. sträng tadlare. -Criti- cal, a. för mycket kritisk. -icon, 8. hönsbett, jehannisört. -meter, s. öfverdrift; öfvermål. Hyphen, 8. bindestreck, divis. Hypnotic, 3. sömngifvande medel. Hypochondria, 8. mjeltsjuka, svS^ modighet; grillfängeri. -chOlldl'ic, a, hörande till mjelten; mjeltgjuk, svårmodig. -Crisy, 3. skrymtan, hyckleri. -Cl'ite, 8. hycklare, skrym* tare, -critical, a. skenhelig, -ga- stric, et. hörande till underlifvet. -Stasis , S. personlighet i Gudomen; T. sediment, fällning. -Statical, a. väsendtlig; sjelfständig. -tliecary, a. i egenskap af pant. -thecate, V. a. förpanta (eganderättshandlingar). -thecation, 8. förpantning. -the- sis, S. hypotes, förslagsmening, för- modan. -thetic, a. antagen, för- modad, oviss. Hyssop, 8. isop. Hysteric, a. plägad af modersjuka, -ftlnCSS, 3. moderplåga, moderpassion. -S, 8. pl. hysteriska plågor. L I, pr. jag. Iambic, a. jambisk. -, 8, jamb. Ibex, S. stenbock. Ibis, 8. ibis (fSgel). TCO, 8. is; glass. -, V. a. isa, göra till is; kandera, glacera med socker, -berg, s. isberg, -bound, a. fn* sen. -breaker, s. isbräckare. -cel- lar, -house, 8. iskällare, -plant, 8. isört. Ichneumon, 8. sjupp, skunk, lehatt- -fly, 8. balgstekel. [hus etc. Ichnography, 8. grundritning till ett Ichor, s. blodvar, blodvatten. -0U8, a. varig; tunn, skarp. Ichthyology, 8. läran om fiskar. Ici||cle, 8. ispigg. -neSS, «. isighet. -ng, 8. is; glacering. -, a. isande. Icono||clast, 8. bildförstörare. -later, 8. afgudadyrkare. Icterical, a. som har gulsot. Icy, a. isig, frusen; känslolös. Idea, 8. idé, begrepp, tanke. Ideal, 8, ideal, bild; mönster. - , 192 Idealize Hliterature Mealisk, inbillad, fullkomlig. -ize, v. n. bilda begrepper, idealisera. Ident||ic, a. identisk, enahanda. - Ical- ness, 8. likhet. - ify, v. a. bringa tvenne ting under ett begrepp. -ity, 8. identitet, fullkomlig likhet. Idiocy, 8. dumhet, fånighet. Idiom, 8. dialekt, munart. -atlcal, a. ett språk egendomligen tillhörande. Idio||pathy, s. sjukdom i en enskild del af kroppen. -SyBCrasy, 8. anlag. IdiOt, 8. enfaldig stackare, vanvetting. -ism, 8. sinnessvaghet, fånighet; egen- heter i ett språk. Idle, a. lat, ledig;, vårdslös; fåfäng; ofruktbar; narraktig. -, V. n. lättjas, vara sysslolös, -headed, a. dår- aktig, vanvettig. -B6SS, s. lättja, tröghet, sysslolöshet; obetydlighet; onyttighet; oförnuft, -r, 8. lathund, dagdrifvare. Idly. ad. fåfängt; narraktigt. Idol», s. afgud, afgudabild; älskling. -ater, 8. afgudadyrkare. -atrize, V. n. drifva afgnderi. -atrOUS, a. afgudisk. -atry, 8. afguderi, afguda- dyrkan. -ist, 8. afgudadyrkare. -ize, v. a. förguda, afguda. Idoneous, a. beqväin, lämplig.) Idyl, 8. herdedikt. If, C. om, i fall, fastän. Igneous, a. eldig, brinnande. Igni||potent, a. befallande öfver elden. -te, v. a. elda, antända. -, V. n. glödgas. -tible, a. brännbar, lätt antändlig. - tion, 8. glödgning, an- tändning. -VOmOUS, a. eldsprutande. Ignoble, a. oädel, nedrig. Ignomin||iou8, a. skymflig, neslig. -iousness, 8. ekymf, skam, vanära. -y, 8. vanheder, nedrighet. Igno||ramus, 8. tölp, dumhufvud; T. när domstolen finner stämningsmålet för svagt. - rance, 8. okunnighet, -rant, a. okunnig, ovetande, olärd, obekant, -re, V. a. låtsa som man icke visste; T. förklara stämningsmå- let etc. vara for ofullständigt. -SCible, a. förlåtlig. lie, B. korridor, genomgång; sädesax. Ilethole, 8. snörhål. Ilex, 3. stenek; skarlakansträd. Iliac, a. hörande till tarmarnc. th& - passion, tarmvred. Ilk, s. hvar och en. 1'11, förk. af I will o. I shall. Ill, a. elak, ond, stygg; sjuk, opasslig. -, ad. illa, svårt. -, 8. elakhet, ondt; olycka, elände, -affected, a. illa sinnad, -boding, a. af elak betydelse, -breeding, 8. dålig upp- fostran, -concerted, a. nia 'ut. tänkt, -contrixed, a. illa utfun. derad. -fated, a. olycklig, -fa- voured, a. ful, missgynnad. -fa- vouredness, 8. fulhet, stygghet. -fortune, s. olycka, -gotten, a. orättfången, -luck, 8. olycka, miss- öde. -minded, a. illasinnad, -na- ture, 8. elakhet, okynne, -natured, a. elak, ondskefull, dålig, -pleased, a. illa tillfreds, missnöjd, -princip- led, a. vanartig^ af dåliga grundsatser, -shaped, a. ful, vanskaplig, -timed, a. otidig, oläglig, -will, 8. illvilja.) IllapSO, 8. utflytning; instörtning. Illaquea||te, V. a. snärja, inveckla. -tion, 8. inveckling, fångning. Illation, 8. slutsats, -ve, a. anfs. rande. -, 8. slutpartikel. - VOly, ad. följakteligen. Illaudable, a. oberömlig, oloflig. Illegal, a. olaglig, lagstridig. -ity, 8. olaglighet, orättmätighet. - BOSS, 8. lagstridighet. Illegible, a. oläslig. Illegitimacy, s. oäkta redsei. -te, a. oäkta, olaglig. -tely, ad. oäkta. Illeviable, a. som ej kan utfordras. Illiberal, a. snål, karg; o&del; in- skränkt. -ity, 8. snålhet; nedrigt tänkesätt; ofördragsamhet. Illicit, a. oloflig, otillåtiig. Illimitable, a. gränslös, -ed, a. oinskränkt, obegränsad. - CdnCSS, 8. oinskränkthed. Illitera||cy, s- Okunnighet, olärdhet. -te, a. olärd, okunnig. -téneSS, -tnre, 8, okunnighet, råhet. Hlness Immediateness 193 Illness, S. ondt; opasslighet, kraslighet. Illogical, a. oförnuftig; ogrundad. Illude, v. a. bedraga, svika. Iilumj|e, v. a. upplysa. -inate, v. a. upplysa; illuminera (kopparstick); an- ställa illumination. -, a. upplyst, -ination, S. upplysning; illumina- tion; glans; schattering. -inative, a. upplysande, -ine, V. a. upplysa; förklara; försköna. Illusion, s. förblindelse, bedrägligt sken; förbländning, synvilla. -ive, -Ory, a. falsk, bländande; snärjande. Hlnstr||ate, v. a. upplysa, förklara, förhärliga. - atiOB , s. upplysning; förhärligande; gravyr. -ative, a. upplysande, förklarande. -i0US, a. förnäm, lysande, berömlig, namnkun- nig; förträfflig, -iousness, S. ädel- het, namnkunnighet Imagj|e, 3. bild, beläte; likhet; tanke, föreställning. -ebreaker, s. bild- stormare. - emaker, s. skulptör. -ery , 8. bidhuggeri; bildstoder; in- billning ; skenbarhet; föreställning, -eworship, s. bilddyrkan, -inable, a. upptänklig. -inableness, s. tänkbarhet. - inan t, a. upptänkande. 3. fantast, -inary, a. inbillad, falsk, -ination , 8. inbillning, in- billningskraft; begrepp; uppfinning; gehemt konstgrepp, -inative, a. upp- finningsrik, sinnrik, -ine, V. a. upp- tänka, uppfinna; inbilla sig, tänka, -ining, S. inbillning. r Imbathe, v. a. blöta. Imbecill|e, a. svag, oförmögen; svag- sint. -, V. a. försvaga. -ity, s. skröplighet, oförmögenhet; sinnessvag- Imber, 3. sjöflundra. [het. Imbl||be, v. a. insupa, insuga; inhemta. -bition, 8. insupning, insugning. Imbltter, V. a. förbittra; reta. Imbody, V. a. införlifva; göra kropps- lig. -, v. n. införlifvas; tjockna, löpna ihop. Imbolden, v. a. uppmuntra, uppmoda ; vederqvicka. IfUborder, v. a. begränsa. [bakhäll. Imbosk, v. a. dölja. -, V. n. vara i .English-Swedish Diet. ImbOSOTO, V. O. förvara i barmen t anförtro. Imbound, v. a. instänga, innesluta.. ImbOW||er, V. a. öfverskygga genot» trän. V. n. betäckas med löf- -ment,' 3. hvalf, hvalfbäge. Imbricat||ed, a. urhäikad, kupig; T. Qällig. -tion, 8. takning med kupigt taktegel; urhälkning. [förmörka. ImbrOWn, v. a. bryna, göra brun? Imbrue, V. a. doppa, blöta; befläcka. Imbrute, v. a. göra dum. -, v. n. blifva fäaktig. (inplanta, undervisa. Imbue, V. a. (with) doppa; insupa; Imburse, V. a. stoppa penningar i pungen; förse med penningar. - ment, 8. inkassering. Imita||bility, s. efterföijiighet. -ble, a. efterföljlig. -te, V. a. härma, följa, göra efter. -tion, s. härmning, efterapning. -tive, a. härmande, efter- gjord. -tOT, 8. efterföljare, härmare. Immaculate, a. obefläckad, obesmittad; klar. -BOSS, 8. renhet; oskuld, kyskhet Immallcable, a. som ej kan hamras; känslolös. [fjättra. Immanacle, V. a. slä i handklofvar; Immane, a. stor, ofantlig. Immanent, a. invändig; vidhängande. Immanifest, a. otydlig; icke uppenbar. Immunity, S. ofantlighet; gräslighet. Immarcessible, a. o förgänglig. -ness, 8. oförvansklighet. Immar ti al, a. okrigisk. Immask, V. a. förkläda; dölja. Immaterial, a. andlig, okroppslig; likgiltig, föga betydande. -ity, s. andlighet. - ized, a. okroppslig. Immatriculation, 8. inskrifning i matrikeln, uppförande pä namnlistan. Imma||ture, a. omogen; otidig, för- hastad. -tureness, -turity, s. s. omogenhet. Immeability, S. ogenomtränglighet. Immeasurable, a. omätlig, ofantlig. Immechanical, a. omekanisk. Immedia||Cy, s. omedelbarhet. -te, a. omedelbar; närvarande (om tid). -tely, ad. omedelbart; genast, -te* BOSS, S. omedelbarhet; oafhängighet. 194 Immedicable Impeacher Immedicable, a. obotlig. Immemorial, a. urminnes. -ly, ad. frä urminnes tid. -neSS, S. ur- minnes tid. Immen||se, a. omätlig, oändligt stor. -seness, -sity, S. omätlighet, oänd- lighet. -surability, s. omätlighet. -SUrate, a. omätt, oinskränkt. Immerge, V. a. sänka, fördjupa. Immerit, s. ovärdighet. -ed, a. oför- tjent. -OUS, a. obetydlig, värdslös. Immer||se, a. försänkt. -, v. a. sänka, doppa; fördjupa; förborga. -siOD, a. nedsänkning, doppning; T. immer- sion (en planets inträde i en annan planets skugga). Immesh, v. a. förveokla, insnärja. Immethodical, a. oordentlig, oredig. ! -neSS, S. oordning, oredighet. Immigrate, v. a. invandra, -tion, I S. invandring. Imminen||ce,, s. hotande, sväfning för ägonen (om faror), -t, a. öfver- hängande, hotande. Immingle, v. a. blanda. Imminution, s. förminskning. Immisci||bility. s. obeblandlighet. -ble, a. obeblandlig. [ning. ImmissiOn, S. insänd ning; insprut- Immitj V. a. insända, inskicka; invisa. Immitigable, a. som ej kan blidkas, obeveklig. Immix, v. a. förblanda, -able, a. gom ej kan hopblandas, -t, a. omängd, oblandad. [het. Immobility, S. orörlighet, ständaktig- Immodera||te, a. omättlig, öfver- drifven. -teneSS, - tion, s. omätt- lighet; häftighet. Immodest, a. obeskedlig; oanständig, fräck; okysk, -y, s. oanständighet, fräckhet, oförskämdhet. Immolat||e, v. a. offra, slagta offerdjur. -ion, s. offer, offrande. Immoral, a. osedlig, liderlig; odygdig. _ -ity, s. osedlighet, sedeslöshet. Immortal, U. odödlig, oförgänglig, evig. - flower, hedenblomster, -ity, S. odödlighet. - ize, V. a. göra odöd- lig, föreviga. Immovable, a. orörlig. -uess, v. orörlighet. -S, S. pl. fast egendom. Immundicity, s. oreniighet. Immunity, s. frihet; företrädesrätt. Immure, V. a. mpra igen, sätta i arrest. Immusical, a. omusikalisk. Immutability, S. oföränderlighet. -ble, a. oombytlig. -bioness, 5. oföränderlighet. -tion, S. ombyte. Imp, S. ympqvist; satunge; ättling; tomtgubbe; styggt bam. imps, pl. T. ställningsstånger. V. O. ympa; öka Impact, V. a. packa ihop, i [till. Impaint, v. a. bemåla. Impair, S. förminskning. ' -, V. a. för» svaga, förringa. -, V. n. aftaga, minskas. -ment, 8. förminskning; skada. Impale, v. a. spetsa (en brottsling). Impalpable, a. okänbar, omärklig. Impalsy, V. a. förlama, göra lam. Impanate, a. närvarande I brödet (i nattvarden). Imparadise, v. a. göra salig. ImparasyllablC, a. bestående af udda stafvelser. Impardonable, a. oförlåtlig. Imparity, s. olikhet; missförhållande; udda förhållande. Impark, v. a. instänga, inhägna. Imparl, V. n. debattera (om något). Impart, V. a. meddela, låta veta, kungöra. - lal, a. opartisk, oväldig. -iality, -ialness, s. opartiskhet, rättvisa. -ible, a. meddelbar; odelbar. Impassible, a. obanad, otillgänglig. -ableness, S. ogenomtränglighet. -ibility, s. tillstånd att qj vara un- derkastad lidande af yttre ting, -ible, a. som kan lida. -ionate, a. känslolös. -, V. a. röra djupt. - io- ned, a. lidelsefull, ifrig. -ive, a. fri från yttre tings åverkan, känslolös. Impasted, a. inklistrad. Impatien||ce, s. Otålighet; gensträfvig- het; häftighet, -t, a. Otålig, häftig. Impawn, v. a. förpanta. Impeach, S. hinder. -, V. a. hindra; offentligen anklaga, beskylla; bestrida, -able. O. anklaglig. -er, t. an» Impeachment Implunge 195 klagare, angifvare. f. rinda:; offentlig anklagelse. (Ek peuor. ^mpearl, v. a. pryd'* njeä perlor. göra (mpeccallbility, x osyndigbcc, oför- nögenhet att synda, -ble, a. osyndig, oförmögen att hunna fela. JFll3ped||e, V. a. hindra, förebygga; drSja. -iment, S lunder, motstånd. - in speech, r/ån målföre. -i ti ve, a. hindetlig ^mpel, D a. drifva på, fortskynda; nödga. -lent, 3. pådrifvare; pådrif- vande kraft, -ler, 8. pådrifvare. Impend, ■V. n. hänga öfver; hota; förestå. -ence, 8, Väntande till- stånd; hotande fara. - ent, - ing, a. förestående, nästkommande. -tmpenetra||bility, o. ogenomträngiig- het. -ble, a. ogenomtränglig; out- grundlig. Impenitenllce, s. obotfärdighet-, för- härdelse. -t, a. obotfärdig, förhärdad. XmpenUOUS, a ovingad, oflädrad. Impera||te, a. skeende med medvetande. -tive, a. befallande. -, 8. T. im- perativus. -torial, S. befallande. Imperceptible, a. omärklig, obe- griplig; fin. -ness, 8. omärkbarhet, omärklighet. Imperdible, a. oförstöriig. Imperfect, a. ofullkomlig, ofullstän- dig, defekt. -, -s. T. imperfectum. -iOH, 8. ofullkomlighet, bristfällighet; defekt. -neSS, 8. ofullkomlighet. Imperforable, a. ogenomtränglig. Imperforate, a- ogenomborrad; hel. Imperial, a. kejserlig; kunglig. - lily, kejsarkrona (blomster). - city, fri riksstad. - cutting, T. kejsar- snitt. - diet, riksdag. - dignity, kejserlig värdighet. -allst, 8. kejser- ligt sinnad. - ality, S. kejserlig välde. -OUS, a. befallande, herrskande; öfver- modig. -ousness, 8. herrsklystnad; ofvervåld. Imperishable, a. oförgängiig. Impermanence, s. förgänglighet, osta- dighet. Impermeability, s. ogenomtränglig- het» -ble, a. ogenomtränglig. impersonal, a. opersonai. Impersuasible, a. oöfvertaleHg. Impertinence, s. näsvishet; otidig. het, ohöflighet; oanständighet, -t, a. näsvis , ohöflig, oförskämd; obehörig. -, S. näsvis lymmel, tilltagsen glop. Impertransibility, 5. ogenomtraug. lighet. Impertorba||ble, a. oförstöriig, o be. veklig. -tion, 8. sinnesjemnhet. Impervious, a, otillgänglig, ogenom- tränglig. -ness, S. tillslutenhet. Impetiginous, a. skabbig. Impetra||ble, a. som' kan erhållas medelst anhållan, -te, V. a. erhålla, få. -tion, s. bekommande efter förut- gången anhållan. Impetu||osity, s. häftighet, våldsam- het. -OUS, a. häftig, stormande, stark, -ousness, 8. häftighet. -S, 3. häftigt sträfvande; styrka stöt. Impierceable, a. ogenomtränglig. Impiety, 3. ogudaktighet, gudlöshet. Impignoralite, v. a. förpanta, -tion, 8. förpantning. Impinguate, v. a. göda. Impious, a. ogudaktig, gudlös. Implaca||bility,s. oförsonlighet. -ble, a. oförsonlig, oblidkelig. -bleness, s. oförsonlighet. Implant, V. a. implants. Inskärpa inympa. -ation, s. inplantning, infogning. Implausible, a. osannolik. Implead, V. a. anklaga, stämma. -able, a. anklagbar. -et, 8. andra, gande. (råd; tillbehör. Implement, 8. verktyg, redskap; husge- Impletion, 3. fyllnad, uppfyllande. Implex, a. invecklad, sammansatt. Implicate, V. a. inveckla; förvirra. -Cation, 8. inveckling; delaktighet; insvepning. -Cit, a. inbegripen; in- vecklad; 'mörk, with - faith, blind- vis, med blind tro. - CitneSS, S. blind förtroende; otydlighet. Implo||ration, s. anhållan, -re, v. a. anropa, högligen bedja om. Implumed, a. utan flädrar. ImplUDge, V. a. störta i, försänka. 196 Imply Improvement Imply, V. a. inveckla, medföra; inne- bära, innefatta; sluta (det ena af det Impoison, v. a. förgifta. (andra). Impolicy, S. oklokhet. -te, a. opo- lerad ; höflig, ohyfsad. -tie, a. opolitisk, -ticiiess, 3. oförsigtighet. Imponderable, a. som ej kan vägas, utan vigt. -0U8, a. utan märklig tyngd. Impoor, v. a. utarma, göra arm. ImpOr||OSity, s. täthet, brist pä porer. -ous, a. tät, fast. Import, 3. införsel, import, betydenhet; innehäll, mening. -, v. a. införa, importera, införskrifva; frambringa; innehälla, inbegripa; hjelpa; betyda, -able, a. odräglig, -ance, s. vigt, betydenhet mening, anledning, orsak. -ant, a. Vigtig, angelägen, makt- päliggande. - ätlon, s. införsel, im- port. -less, a. obetydlig, utan mening. -unacy, 3. besvärlighet, enträgenhet. -UnatO , a. besvärlig; efterhängsen. -une, v. a. besvära, falla besvärlig, erfordra. -unity, 8. besvärlighet, efterhängsenhet, enträ. genhet. Impollse, V. a. pälägga, påbörda, till- sknfva. to - on ell. upon, bedraga, narra. -Seable, a. som kan åläg- gas, m. m. -Sing, a. imponerande, imposant, -sition, 3. päläggning, päbud. pälaga . tvång. bedrägeri; skälmstycke. sofisteri. Impossibility, 3. omöjlighet; ogör- ligbet. -le, a. omöjlig, ogörlig. Impost, 3. pålaga, tull; taxa, -hu» mate, V. n. bulna, vara sig. -, V. a. åstadkomma bulninger -humatlOU, 5. bulning. -hume, 8. bulnad, svulst. -Or, 8 bedragare, förförare. -Ure, 3. bedrägeri. Impote||nC0, 3. svaghet, oförmögenhet, vanmakt. -nt, a. oförmögen , svag. Impound, v. a. inspärra, stänga in (boskap). Impoverish, v. a. utarma. Impower» V. a. befullmäktiga. Impracticability,s ogörlighet -ble, a. egörlig, obrukbar, omöjlig -ble» Ttess, 3. ogörlighet, obändighet Imprecate, v. a. förbanna. -tion, S. förbannelse; tillönskan af nägotondt. -tory, a. förbannande. Impregn, v. a. göra hafvande, im- prägnera. -able, a. oöfvervinnelig, ointaglig, -ate, v. a. göra hafvande, befrukta; uppfylla. T. imprägnera mätta. -atiOH, 8. befruktning. Imprejudicate, a. opartisk. Imprescriptible, a. icke förfaller» under gammal häfd. Impress, S. intryck; verkan. stämpel devis, valspråk . sinnebild. -. v. a trycka, intrycka, prägla, pressa ma. troser. -Ible, a. intrycklig. -ion, s. intryck; inflytelse, tryckning, tryckt upplaga. märke, inbillning, -ive» DOSS, 8. eftertrycklighet. -Ure, S. märke, intryck. Imprest, S. bandpenningar. Im prime, v. a. T. äter uppjaga. Imprint, V. a. intrycka. trycka (böcker); inskärpa. Imprison, v. a. häkta, sätta i fängelse, -ment, S. fångenskap, arrest. Improbability, S. osannolikhet, otro- lighet. -le, a. osannolik, otrolig. Improbity, t. oredlighet; nedrighet. Improfitable, a. ofördelaktig. Impromptu, a. oförberedd, extempore. -, s. impromptu, improvisation. Improper, a. oegentlig, figurlig; oskick- lig; otjenlig, olämplig. Impropitions, a. olycka förebädande. Improportiona||ble, a. olämplig, svarande emot, -te, a. utom pro- portion, oproportionerad. Improprij|ate, v. a. tillegna; lemna S förläning. - UtiOD, s. tillegning, för- läning till lekmän. sek ulariseradt gods. -ator, 8. lekman som besitter kyrko- gods. -ety, S. oegen tligh^t; olämp- lighet, oskicklighet. Im prosperous, a. olycklig. Improvable, a. som kan förbättras, -ableness, -ability, s. skicklighet att kunna förbättras. - e, V. a. för- bättra, förädla; begagna, uppodla. -j v. n. förbättras, tilltaga. -ement, 8. förbättring tillväxt, uppodling; fram. Improver Incalescency 197 steg; undervisning, befordran, -er, u. förbättrare, förbättringsmedel. Improvij|ded, a. oförberedd, -dence, 8. oförsigtighet, obetänksamhet. -dent, a. oförsigtig, ovarsam. -Sator, S. improvisatör. lmpruden||ce, s. oförsigtighet; oklok- het; oaktsamhet. -t, a. oförsigtig, oklok. Impud||ence, S. oförskämdhet, skam- löshet. -ent, a. Oförskämd, skamlös; fräck, -icity, 3. okyskhet, otukt. Impugn, v. a. angripa, -er, S. an- gripare. Impulsj[e, S. drift, pSdrifvande; retelse; idé; anfall; stöt. -ion, 8. pådrifning, drift, intryck. -ive, a. pådrifvande, rörande. (-ity, S. strafflöshet. Impun||ely, -ibly, ad. ostraffadt. lmpur||e, a. oren; befläckad, ohelig; okysk, -eness, -ity, * orenhet, otukt, orena lustar. [purröd. Impurple, v. a. purpra, färga pur- Imput||able, a. tillräcknelig; straffbar. -ableness, s. tadeibarhet. -ation, 8. tillräknande, tillvitelse; förebråelse. -ative, a. tillräknande, -e, v. a. tillräkna, påbörda, beskylla. Imputrescible, a. oförruttnelig. In, pr. & ad. i, uti, hos. af. till, på tid. - as much as, så vida. - contempt, af förakt. - my mind, efter min tanke. - slead of, i stället för. - that, då, emedan. - the mean time, imellertid. - writing, skriftligen. [otillräcklighet. Inability, S. oskicklighet; oförmögenhet; Inabstinence, s. omåttlighet. Inaccessible, a. otillgänglig; svår att få tillträde hos. -ibility, -ble- ness, S. otillgänglighet. Inaccura||cy, S. bristande noggrann- het; ovårdighet. -te, a. icke nog- grann; ovårdsam. Inacti||011, S. overksamhet; lättja. -VO, a. overksam ; trög. -vity, S. overk- samhet, sysslolöshet, hvila. Inadequate, a. olämplig, ofullkomlig, ofullständig. -neSB , 3. ofullständig- bet, bristfällighet. Inadmissible, a. otillätlig, som ej kan lemnas tillträde eller erkännas. Inadvertence, S. oaktsamhet, för» seende, -t, a. ovarsam; efterlåten. -tly, ad. oförmodadt. Inaffable, a. ovänlig. [lende. Inaffectation, S. okunstladt förhål- Inalienable, a. oafhändelig. Inalimental, a. icke närande. Inalterable, a. oföränderlig. Inainiable, a. obehaglig, oangenäm. Inamissible, a. som ej kan förloras. InanlJe, a. tom; fåfäng. -, 8. tomt rum. -imate, a. liflös. -ition, S. tomhet, kraftlöshet; brist på föda; liflöshet. -ity, 8. tomhet; flätja; lapprh [äckel. Inappetency, s. brist på matlust; Inapplicability, 8. obrukbarhet, odug- lighet, otjenlighet. -ble, a. otjenlig, oanvändbar. -tion, S. tröghet; oakt- samhet; brist pä flit. Inapposite, a. olämplig. Inapprehensible, a. oförståndlig. -ve, a. ouppmärksam. Inaptitude, 3. oskicklighet, oduglighet, Inarable, a. oplöjbar. Inarch, V. a. ympa, afsuga. Inarticulate, a. otydlig, oredigt ut» talad. -HOSS, 8. oredigt uttal. Inartificial, a. okonstlad, naturlig. Inasmuch, ad. så vida, såframt. Inatten tij|On, S. ouppmärksamhet; oaktsamhet. -VC, a. ouppmärksam, oaktsam. Inaudible, a. ohörbar, som ej kan höras. Inaugurate, V. a. inviga, insätta (i embete); kröna; installera. -tion, 3. kröning, invigning, installering. Inauration, s. förgyllning. Inauspicious, a. olycklig, af olycklig betydelse. -neSB, 8. elak betydelse; olyckligt tillstånd. Inbeing, S. oåtskiljelighet. Inborn, a. medfödd. Inbreathed, a. ingifven, inspirerad. Inbred, a. medfödd, infödd, inländsk. In Cage, V. a. sätta i bur; inspärra. Incalculable, a. som ej kan beräknas. Incalescen||cy, s. bettnande, upp- 198 Incalescent Incline värmning. -t, a. börjande att bli varm, hettnande. Incameration, S. förening med do- Incanip, v. a. slå läger. [mänerne. Incant|[atlon, 8. besvärjning, förtroll- ning. -atory, a. trollsk, magisk, -ing, a. förtjusande. InCantOU, V. a. förena med en kanton. Incapa||bility, 8. oskicklighet, oduglig- het. -ble, <l. oduglig, oskicklig, oförmögen. -cious, a. trång, icke rymlig. -CiOU nesS, 8. trånghet. -Citato, V. a. göra oskicklig, för- svaga ; förklara oduglig. -city, S. oduglighet, brist på fattningskraft. Incarcera||te, v. a. sätta i fängelse, arrestera. -tion, S. häktning. Incarn, V. a. bekläda med kött. -, V. n. antaga kött; blifva menniska, antaga mensklig natur. -adine, a. kött- färgad, lifförgad. - ate, v. a. kläda med kött. -, a. blifven till kött, som antagit mensklig natur; liffärgad. -ation, S. menniskoblifvande; liffärg. -ative, 8. T. förköttnlng i sår. Incartation, s. T. skedning. Incase, V. a. innesluta. Incask, v. a. gjuta i ett fat. Incastelled, a. inmurad; T. fyllhofig. Incautious, a. ovarsam, oförsigtig. -ne?S, 8. ovarsamhet, oförsigtighet. Incavated, a. urhålkad; omböjd. Incen|[diary, a. upprorisk. -, s. mordbrännare; upprorsstiftare. - SO, 3. rökelse, rökverk. -, v. a. röka, beröka ; uppreta, hetsa, förarga. -sement, 8, raseri; häftighet, vrede. -Sion, S. antändning, bränning. - sive, a. (of) uppretande. -SOr, S. upphetsare, uppviglare; mordbrännare. -SOry, 3. rökfat, rökelsekärl. Incentive, a. (to) retande, uppmun- trande. -, 3. bevekelsemedel, grund. Incept||iOn, 8. begynnelse. -ive, a. börjande. -Of, S. nybegynnare, lärling, laceration, S. Vaxning; uppblandning med Vax. Incertlialn, a. bvh», tvifreiaiitig, -tainty, -tltude» * evighet, o?»- Incess]|able, -ant, a. oupphanig, oafbruten. (skändande. Incest, S. blodskam. -UOUS, a. blod- Inch, 8. tum, tumsbredd; lappri. at an pä det- nogaste. by -, små- ningom. by inches, långsamt, not an ej det minsta. V. a. (out) mäta ut tumtals; gifva sparsamt; skarfva. -, V. n. skrida fram. -ed, a. indelad i turn, -meal, 3. tums- bredd. by inchmeal, småningom. Incharitable, a. obarmhertig. Inchastity, 3. okyskhet. Inchest, v. a. lägga i en kista. Ilicho||ate, v. a. börja, begynna. -ation, s. början, -ative, a. be- gynnande. Inchpin, 8- ändtarmen på ett djur Incide, v. a. sönderdela, sönderskära. Inciden||cy, 8. vidrörande, händelse; koncentrationsvinkel. -t, a. tillfällig; tillkommande; vidhängande. - , s. händelse, tillfällighet, omständighet, -tal, a. tillfällig, -tally, ad. händelsevis, i förbigående. Incinera||te, S. a. förbränna till aska» -tion, S. askläggning. Incipient, a. begynnande. Incirclet, 3. små cirkel. Incircuin||scriptiblo, a. oinskränkt. -Spection, 8. ovarsamhet, oförsig. tighet. Incis||ed, a. inskuren, -ion, -ure, 5. inskärning, snitt. öppning, -ive, a. inskärande. -Or, S. framtand. -ory, a. inskärande. Incitation, 8. ingifvelse , retande. Incite, V. a. locka, uppmana, uppmun- tra. -ment, S. retande; bevekelseskäl. Incivil, a. ohöflig. -ity, s ohöflighet, Inde, 8. trådband, ylleband (grofhet- Inclemen||cy, S. stränghet, hårdhet (om luften och vädret), -t, a. obarm- hertig, omild. Inclinable, a. böjd, benägen -ation, 8. böjelse, lust, tycke, tillgifvenhet; T. afvikning. -atory, a. böjlig, eftergifvande. -e, v a. böja, luta; gynna. v. n. vara böjd ell. hafva b^else fö? v«tt« st Inclip Inconstant 199 Incllp, v. a. fatta; omgifva. [spärra. In cloister, v. a. sätta i kloster; in- Inclose, V. a. inhägna. InclOUu, V. a. fördunkla. Incln||de, V. a. innesluta, inbegripa. -Bion, 8. Inneslutande, infattning. -siV6, a. inneslutande; innefattad. Incoagulable, a. som ej kan löpna. Incog, ad. okändt. -itancy, s. tanklöshet, obetänksamhet. -itant, -itative, a. tanklös, -nito) ad. okändt; lönligt. Incoherence, s. osam man hang. - a. ©sammanhängande; lös, lucker (om Incolumity, 8. säkerhet. ijord). Incombustibility, 3. oförbrännlighet. -ble,.a. oförbeännlig. -bleness, 8. oförbrännlighet. Income, 8. inkomst, afkastning. -duty, I 8. inkomstskatt. Incommensurability, 8. T. tvenne tals odelbarhet med en gemensam di- visor; omätlighet. -ble, -te, a. som ej kan mätas, omätlig. Incommlscible, a. som ej kan blandas. Incommod||ate, -e, v. a. besvära, falla besvärlig. -ioUS, a. obeqväm, besvärlig, -iousness, -ity, 8. obe- qvämlighet, besvärlighet, olägenhet. Incommunica||bility, s. omeddelbar» het -ble, a. omeddelbar. -ting, a. utan gemenskap. Incommutable, a. oföränderlig, oför- bytlig. -bleness, -bility, s. oför- änderlighet , Incompact, a. lös, otät. Incomparable, a. oförliknelig; maka- lös. -ness, 8. ojemförlighet, pförlik- nelighet. Incompassionate, a. obarmhertig. Incompatibility, s. stridighet, oför- enlighet. -ble, a. stridig, oförenlig. Incompensable, a. oskattbar, oer- sättlig. Incompeten||cy, 8. obehörighet; odug- lighet, oskicklighet, -t, a. obehörig, ogiltig, ogill; otillräcklig, Incomplete, a. ofullständig, oMh komlig. -»©SS, s. ofulhtändlghct. Incompliance, t, »rnighsi; v&gr«n> InCOmpO||sed, a. förvirrad, -sed« nCSS, -Sure, 8. förvirring. Incomprehensibility, «. obegriplig- het, ofattlighet. -ble, a. obegriplig, -bleness, 3. obegriplighet, -ion, 8. brist på fattningsgåfva. -Y6, a. ej innehållande. Incompressibility, s. oskicklighet att kunna tvingas in i ett trångt rum. -ble, a. som ej låter hoptrycka sig. Incon||cealable, a. ofördöijeiig. -ceiv- able, a. obegriplig, ofattlig. -ceiv- ableness, s. obegriplighet, -cinni- ty, s. olämplighet. -cludent, - elu- sive , a. icke bindande; obevisande. -Clusiveness, S. oskicklighet att kunna draga slutsatser; felande tyd- lighet. -COCted, a. okokt; omogen. -COCtion, 8. råhet, omogenhet, -cur- ling, a. oöfverensstämmande. -CUS- sible, a. obeveklig, -dite, a. ore- gelbunden; rå. -ditional, -di tio- nate, a. ovilkorlig, oinskränkt. -formity, S. olikformighet. -gel- able, a. som ej kan frysa, -genial, a. olikartad; olämplig. -genialness, 8. olikartighet; olämplighet. - gru- ence, -gruity, 8. orimlighet; osam- manhang ; olämplighet. -gruent, -gruOUS, a. ofoglig, oskicklig; otjen- lig. -nexion, S. brist på samman- hang. -sequence, 3. falsk slutsats; olikhet, regellöshet, -sequent, a. utan öfverensstämmelse i sina grund- satser; orimlig. -siderable, a. ringa; obetydlig. - siderablenCSS, 8. obetydlighet. -sideracy, 5. obe- tänksamhet. -siderate, a. obetänk- sam, vårdslös. - siderateness, -si- deration, S. obetänksamhet, oakt- samhet, efterlåtenhet. -sistence, -sistency, S. stridighet; motsägelse; obeständighet. -sistent, a. stridig, oförenlig. -SOlable, a. otröstlig. -solableness, s. tröstlöshet, -so- nancy, S. missklang; oenighet med sig ejelf. -sonant, a. icke öfver- emUmmande, orimlig, -spicuous, a, omärklig, -stancy, ». ostadig, het. vaskeieind; Uttsijwdghet. -stani. 200 Inconsumable Indecisive a. ostadig, föränderlig; flyktig. -SUm- able, -sumptible, a. oförtärlig. -testable, a. ostridig, oförneklig, -testableness, s. ostridighet, -ti- gOUS, a. afsöndrad, frånskiljd. -ti- nence, S. oåterhållsamhet; okyskhet, -tinent, a. oåterhållsam; okysk; vällustig; omedelbar. - tinently, ad. omåttligt; genast, strax, på stället. -trOVertible, a. ostridig, oneklig. -venience, -veniency, $. oiägen- het, omak, obeqvämlighet. -, V. a. besvära, oroa. -venient, a. oläglig, besvärlig, obeqväm. -versable, a. icke umgängsam. -vertible, a. obet- färdig; oföränderlig. - Vincible, a. som ej låter sig öfvertalas. InCOr||pOral, a. kropplös, omateriel. -porality, 3. kropplöshet, imma- terialitet. -porate, a. inforlifvad; förenad. -, V. a. gifva materiel form; införlifva. -, V. n. sälla sig tillhopa, förenas. -poration, 3. inforlifning, förening. -poreal, a. omateriel. -pO« reity, S. kropplöshet; andelighet. -rect, a. oriktig, felaktig. -rection, -rectness, 8. motsträfvande. -rf* gible, a. som ej kan förbättras; härdad; i grund förderfvad. -figi- biHty, -rigibleness, 8. oförbätter- lighet. -rupt, -rupted, a. oför- derfvad, oförfalskad; obestickjig, omut- lig. -ruptib Ility, S. redlighet; omutbarhet; oförgänglighet. -rup- tible, a. oförderflig; som q kan för- falskas ell. mutas. -ruption, 8. egen- skap att ej ruttna; oförgänglighet. -TUptness, S. redlighet; oförderfvadt väsende. Incrassa]Jte, v. a. göra tjock. -, v. n. blifva tjock. -tion, 8. förtjockning. -tive, a. förtjockande. increase, 8. tilltagande; fortplantning; afkomma. - of the year, årsväxt. -, V. n. tilltaga, förkoftas. -, V. a. öka, förkofra. -r, 8. som ökar. Increate, a. oskapad. lucred-ibility, 8. otrolighet. -ible, a. otrolig. -iblenCSS, 8. otrolighet; tvifvelaktighet. -nlity, 8. misstro- ende, otro. -ulous , a. misstrogen, klentrogen. Incremable, a. oRrbrannelig. Increment, 8. tillväxt, förkofran. Increscent, 8. nymSne, nytändning. Incroach, v. n. göra inträng i. Incrust, -ftte, v. a. inkrustera, öfver- draga med skorpa, -atlon, s. in- krustering. Incub||ate, V. n. ligga på ägg, kläcka. -ation, -iture, s. liggning på ägg. -US, 8. maran (under sömnen); elak ande; tyngd. Inculca[|te, V. a. inskärpa, inprägla. -tion, S. inskärpning, undervisning. Inculpable, a. ostrafilig. -ness, s. ostrafflighet. In Cult, -ivated, a. obrukad; oupp- odlad. -ivation, 8. brist på kul- tur ell. odling. Incumbency, a. åliggande; plikt; in- nehafvande af en tjenst ell. lägenhet. -ent, a. åliggande; pålagd. -, 8, innehafvare af en lägenhet, -er, S. Encumber. Incur, v. n. & a. falla in, falla i sin- net; tilldraga sig. Incurab|]le, a. obotlig. > -leness, -ility, a. obotlighet. Incurious, a. vårdslös, oaktsam. -ness, 3. vårdslöshet. Incursion, s. anfall; inbrott; ströftåg. InCUrv||ate, -e, V. a. böja, göra krum. -ation, s. böjning, krumning. -ity, 8. krokighet; bugt; krökning' Indagft||te, v. a. forska, undersöka, tänka efter. -tion, 8. efterforskningo -tor, s. forskare. Indamage, v. a. skada. Indart, a. a. kasta in; skjuta. Indebted, p. & a. förbunden, skyl, dig. - ment, S. förskyllan, förvål- lande. Indeceney, S- oanständighet; otill- börlighet. -t, a. oanständig, oskicklig. IndeciduOUS, a. qvarsittande (om löf). Indeclinable, a. som ej bör gifva tionden. Indecisien j 3- villrådighet, obeslut- samhet, -ve, a, icke afgörande. Indeclinable Indirectly 201 Indeclinable, a. oböjlig, oföränderlig; j T. som ej kan deklineras. Indecor^OUS, a. oanständig, oskicklig. -um, s. ohöflighet, obelefvenhet. Indeed, ad. verkligen, i sanning; jasS. Indefatigable, a. outtröttlig; oför- truten. -ness, 8. outtröttlighet. Indefeasible, a. oåterkallelig. Indefecti||bility, b. ofelbarhet, -ble, a. felfri. Indefeisible, a. oföränderlig, orygglig. Indefensible, a. oförsvarlig, -ness, 8. svaghet, oförsvarlighet. Indeficien||cy, s. fullkomlighet. -t, fullkomlig; fullständig. Indefinable, a. oförklarlig, -ite, a. obestämd ; oinskränkt. -iteneSS, -Itude, s. obestämdhet; oändlighet. Indeliberate, a. oöfveriagd. Indelibility, s. outpiäniighet. -le, i a. outplånlig, oförgänglig. Indelica||cy, 8. brist pä fin känsla; oanständighet, grofhet. -te, a. oan- ständig, grof; otjenlig. Indemnification, s. skadeersättning, skadeslöshållande, -fy, V. a. hålla skadeslös, ersätta ens förlust, -ty, r s. strafflöshet; skadestånd. Indemonstrable, a. obevislig. Indenizen, v. a. upptaga till borgare. Indent, s. inskärning, skåra. -, V. a. inskära, göra taggar på; sluta ihop. to - artides, göra kontrakt, kon- trahera. , -ation, 8. inskärning; sinkning. -Ufö, 8. karfstreck; kon- trakt. Independence, 8. oberoende, sjelf- ständighet. -t, a. oafhängig, fri, sjelfständig. -, 8. Independent (reli- gionssekt). Indeprecable, a. obeveklig; som ej kan erhållas genom böner. Indeprehensible, a. outransaklig. Indescribable, a. obeskriflig. Indesert, s. ovärdighet. Indesinently, ad. oupphörligt. Indestructible, a. som ej kan för- rtöras. Indeterminable, a. obestämbar.-te, O. obestämd, oinskränkt; obeslutsam. -teness , S.^obeslutsamhet, ' tvifvel- aktighet. -tioil, S. villrådighet. Indev||otion, S. andaktslöshet, kallsin- nighet. -Out, a. andaktslös. Index, S. register; pekfinger; visare pä ett ur ell. kompass; T. exponenten af en logaritm. Indexterity, s. oskicklighet. India, S. Indien, -man, 8. Ostindie- farare. -n, a. indisk. - bark, kas. karille. - cane, indiskt rör. - corn, majs, turkiskt hvete. - cress, indisk krasse. - ink, tusch, tuschfärg. - leaf, indisk hirs. - rubber, gummi. - saft' ron, gurkmeja. Indica]|nt, a. anvisande, ntmärkandc. -te, V. a. visa; tillkännagifva, ut- märka. -tion, 8. tillkännagifning; anvisning; prof. -tive, a. utmär- kande, betecknande. -, S. T. indi- cativus. -tor, 3. sträckmuskel af pekfingret. -tOry, a. bevisande. Indict, V. a. skriftligen anklaga, -able, a. som kan anklagas. -Ot, S. an- klagare; författare. -ion^ 3. sam- mankallande ; kungörelse; '^diktions- cykeln. Indiffei'Cn||Ce, 8. likgiltighet, liknöjd- het; opartiskhet. -t, a. liknöjd; kallsinnig; opartisk; temligen god, mc. delmättig. Indigence, 8. torftighet, armod. Indigen||e, 8. den infödda. , -ous, a. inhemsk, infödd. Indigent, a. torftig, arm, behöfvande? Indigested, a. osmält; oordentlig; rå; omogen. -ible, a. osmältlig; hårdsmält. -ibleness, *. osmältlig- het. -lon, 8. dålig matsmältning. Indigitation, s. bevis; påpekning. Indign, a. ovärdig, skamlig. -ant, a. harmsen, förargad. - ation, & harm, vedervilja. , -ity, 8. ovärdig IndigO, 8. indigo. [het, skymf IndiUgen||ce, 8. lättja, lathet, bristandi flit, -t, a. lat, oflitig. Indirect, a. icke rät; medelbar. - means, bivägar, olofiiga medel. -ionj -neSS, 8. krumhet, omsvep; oredlig het. -ly, ad. pä sned; medelbarligeq 202 Indiscernible Ineluctable Indiscernible, a. omärklig. -ible« ness, 8. omärklighet. -Went, 8. oförständ, brist pä urskilning. Indiscerptile, a. oätskiijeiig; oupp- löslig. -ness, 8. oätskiljelighet. Indisciplinable, a. otämjelig. Indiscovery, S. förborgadt tillständ. Indiscr||eet, a. oförsigtig, obetänksam. -etion, 8. oförsigtighet, obetänksam- het; öfverilning. Indiscriminate, a. oskiljd, blandad. Indispensable, a. oundgänglig, ound- viklig. -nes, 8. oundgänglighet, nöd- vändighet. Indispos||6, V. a. sätta ur ständ, göra oskicklig; uppreta mot nägon. -ed, a. opasslig, sjuklig. -ition, 8. opass- lighet; obenägenhet, ovilja. Indisputable, a. ostridig, otvifvel- aktig; tillförlitlig. -ableness, s. ostridighet; klarhet, -ed, a. obe- stridd, otvistad. Indissolub||ility, 3. oupplöslighet; fast- het. -le, a. oupplöslig, förbindande, -leness, s. oupplöslighet. Indissolvable, a. oupplöslig. Indistin||ct, a. otydlig, förvirrad. -Ction, 8. förvirring, ovisshet. -ct* ness, s. otydlighet, -guis liable, a. oätskiijeiig. Indisturbance, s. stillhet. Individual, a. individual; särskild; odelbar. -, 8. individ, enskilt vä- sende. -ality, 8. odelbart väsende, individuel beskaffenhet, -ate, v. a. särskild t beskrifva. -, a, odelt. -um, «. individ. Indivisibility, 8. odelbarhet. -le, a. odelbar. -, 8. atom. -lenCSS, s. odelbarhet. JndOCi||ble, -le, a. oläraktig, trög. -lity, 8. oläraktighet. lndoctrina||te, v. a. lära, -tion, s. undervisning. Judolen||ce, s. maklighet; tröghet; obe- kymmersamhet. -t, a. sorglös, käns- lolös, trög. Indom||able, -itable, a. obetvingelig. Indorse, V. a. endossera (en vexel). -ment, 3, päskrift bakpä en vexel. Indraught, S. vik; inlopp; strom inät. Ill drench, V. a. dränka, fördränka. Indubi||OUS, -table, a. otvifvelaktig, viss. -tate, a. tillförlitlig, obo- tviflad. Induce, V. a. inleda, förleda, förmä; föranleda; frambringa. - ment, 3, bevekelsegrund; motiv, orsak; förfö. relse. - T, 8. upphofsman. Induciate, a. förmodlig. - heir, när ■ måste arfvingen. Induct, V. a. införa, inställa. -ion, 8. införande, inledning; besittnings-' tagande af ett prestbol; företal; slut- sats. -ive, a. (to) föreledande; (of) frambringande; härledd af exempel. Indue, V. a. begäfva; päkläda. Indulge, v. a. öfverse; (with, in, to) bevilja; tilläta. -, V. n. vara efter- gifven. -nce, 8. mildhet, efterläten- het; aflatsbref; försköning; njutning. -nt, a. klemig, efterläten. Indult, s. anständsbref; privilegium. Indura||to, v. a. förhärda. v. n. härdna. -, a. härdad, förstockad, -tion, S. förhärdelse, härdning. Industrial, a. industriel, -lons, a. idog, flitig, oförtruten, enträgen. -y, 5. industri, konstflit, idoghet, arbet- samhet. Indweller, 8. inbyggare. Inebri||ant, a. rusgifvande. -ate, V. a. göra drucken; bedära; förtjusa. -, V. n. blifva drucken. -ation, -ety, s. druckenhet; bedärande. Ineffab||ility, s. outsäglighet. -le} a. outsäglig, obeskriflig. Ineffective, a. kraftlös, fruktlös, -ual, a. overksam. -ualness, 8. kraftlös- het; svaghet. Inefficacious, a. färing, kraftlös, -caciousness, -cacy, -ciency, S. kraftlöshet. -dent, a. fruktlös. Inelaborate, a. icke utarbetad. Inelegan||cy, 8. oprydlighet;, brist pä smak, -t, a. oprydlig; obehaglig; utan smak. Ineligible, a. ovalbar. Inoloquent, a. icke vältalig. Ineluctable, a. oundviklig. Ineludible Infidel 203 Ineludible, a. ovederlägglig. Inenarrable, a. outsäglig, obeskriflig. Inept, a. oduglig; dåraktig; onyttig. -itude, 8. orimlighet; dumhet. -ness, 8. oduglighet. [förhållande. Inequality, 8. olikhet, ojemnhet; miss- Inequitable, a. obillig, oskälig, orätt- rådig. Inerrab||ility, s. ofelbarhet, -le, a. , ofelbar. -lönOSS, 8. ofelbarhet. Inert, a. trög; död; overksam. -nCSS, s. tröghet; hvila. Inescate, V. a. locka med bete. Inestimable, a. ovärderlig, oskattbar. -ness, 8. oskattbarhet. Inevident, a. otydlig. Inevitability, -leness, s. oundvik- lighet; bestämdhet, -le, a. ound- viklig. Inexact, ct. oriktig, felaktig. Inexcitable, a. oretlig, oretbar. Inexcusable, a. oförsvarlig, -ness, 8. oursäktlighet. [het. InexeCUtion, 8. bristande verkställig- Inexhalable, a. outdunsteiig. Inexhaust||ea, a. outtömlig, -ible- ness, 8. outtömlighet. Inexisten||ce, 8. oting (som ej finnes till), -t, a. icke varande. Inexorability, s. obeveklighet. -le, a. obeveklig. Inexpected, a. ofönväntad, oförmodad. Inexpediency, 8. obeqvämiighet, oskicklighet; oläglighet. -t, a. oläg- lig, otidig; icke passande. Inexperience, S. oförfarenhet, oerfaren- het. -d, a. oförfaren, oerfaren. , Inexpert, a. oöfvad; oskicklig. Inexpiable, a. oförsonlig; oersättlig. , -ness, 8. oförsonlighet. Inexplainable, a. oförklarlig. Inexplicable, a. oförklarlig, outtydlig. -ness, s. oförklarlighet. Inexplorable, a. outransaklig. Inexpressible, a. outtrycklig, out- säglig. -bleness, 8. outsäglighet. -Ve, a. uttrycklös, betydelseWs. Inexpugnable, a. oöfvervinnelig. Inextinguishable, a. outsläcklig. Inextirpable, a. outplånlig. Inextricable, a. ouppissbg, outredlig. -Bess, 8. oupplöslighet, förvirring. Ineye, v. a. ympa. Infallibility,. s. ofelbarhet. -Ie, a. ofelbar; säker. -leneS8, s. ofelbarhet. Infam||e, v. a. vanfräjda. -OUS, a, ärelös, vanfräjdad, skamlig; vanheder- lig. -OUSnesS , - y, 8. skam , van-, ära; skändlighet. Infancy, 8. barndom; begynnelse; T. omyndiga Sr. InfälldOUS, a. outsäglig; ohygglig. Infant, 8. barn; omyndig; infant, arf- prins. -, a. barnslig, -a, 3. infan- tinna, arfprinsessa. -icide, s. barn- mord. -ile, -ine, a. barnslig. - ry, ■ s. infanteri, fotfolk. Infashionable, a. urmodig. Infatigable, a. outtröttlig, -ness, 8. outtröttlighet. Tnfatua]|te} V. a. bedära, förtjusa. -tion, 8. bedSrelse. [ogörlighet. Infeasible, a. ogörlig, -ness, s. Infect, V. a. ansticka, smitta, förgifta. -ion, 8. besmittelse, smitta; stank. -iOUS, a. smittande, smittsam; rut- ten. -iousness, 8. gift, smitta, -ive, a. smittande, -iveness, 8. giftighet. Infecnnd, a. ofruktbar, ofruktsam. -ity, 8. ofruktsamhet. Infelicity, S. olycksalighet; olycka. Infeoff, v. a. beläna. Infer, V. a. härleda, sluta, förorsaka. Inference, s. slutföljd, slutsats. Inferior, a. svagare, sämre; lägre, underlägsen. - judge, underdomare. -, 8. underhafvande, ringare person, -ity, 8. ringare stånd; ringhet; un- derlägsenhet. Infernal, a. helfvetisk; underjordisk; sfskyvärd. - Stone, helfvetessten, frät- sten. [ofruktbarhet, Infertll||e, a. ofruktbar, -ity, s. Infest, V. a. förhärja> förderfva; be- svära; anfäkta. -ation , 3. anfäkt- ning. -ive, a. glädjelös. - ivity, 8. olust, sorg. -UOUS, a. förderflig. InfeudatiOH, a. föriäning af ett gods. Iniidel., a. otrogen; opålitlig; oriktig. 204 Infidelity Ingrained -, s. otrogen; irrlärig. -Ity, 8. tro- löshet ; otro; förräderi. Infinite, o- oandlig, omätlig, -eness, 3. oändlighet, gränslöshet. -esimal, a. T. infinitesimal. -ive, a. oin- skränkt. -, 3. T. infinitivus. -ude, -y, s. oändlighet; stor mängd. Infirm , a. svag; sjuklig, skröplig; ostadig. -, V. a. försvaga, -ary, s. sjukhus, hospital, -ity, -ness, 8. svaghet, kraslighet; svagsinthet. Infix, v. a. insticka, befästa, intrycka. Inflam||e, V. a. antända, tända på; upphetsa; förbittra; uppdrifva. -, V. n. upptändas. -mability, s. an- tändlighet, brännbarhet. - mable, a. brännbar. -mableneSS, s. antänd- lighet. -mation, s. antändning; in- flammation ; hetsighet; svullnad, -ma- tOry, 3. inflammatorisk. Inflat|;e, v. a. uppblåsa, -ion, 3. > svullnad, uppsvallning. Inflect, V. a. kråka inåt; T. böja, -ion, s. böjning; böjlighet; brytning, -ive, a. böjlig, smidig. Inflex, a. inböjd, -ibility, -ible- ness, s. oböjlighet. -ible, a. oböj- lig, obeveklig. Inflict, V. a. pålägga, belägga med. -ion, 8. påläggning; bestraffning, -ive, a. som pålägges såsom straff; ålagd. Influen[|ce, s. inflytande, verkan ; makt. -, V. a. verka, hafva inflytande på; beveka, -t, a. inflytande, -tial, a. verkande, inflytelserik. Influx, 8. sammanlopp, inflytning. Infold, V. a. inveckla, insvepa. Infoliate, V. a. bekläda (med 150. Inform, V. a. upplifva; (of) under- rätta ; undervisa, to - against, an- klaga, angifva. -, -al, a. oformlig, oordentlig. -ality, 3. oformlighet; T. ogiltighet; nullitet. -ant, 8. angifvare. -ation , S. berättelse; undervisning; angifvelse; anklagning. -er, «. som upplifvar; som under- rättar ; lärare; anklagare. -idable, a. icke fruktansvärd, -ity, 8. oform- Jigbet. -OUS^ a. oformlig, oskaplig. Infortun|]ate, a. olycklig. ~ -ately, ad. olyckligen, olyckligtvis, -e, s. olycka. Infract, v. a. bryta, -ion, s. sbet- trädelse. -Or, 8. öfverträdare. Infrangible, a. obrytbar, fast. Infrequen||cy, s. sällsynthet, -t, a. sällsynt, ovanlig, -ed, a. obesökt, oberest (om trakt). Infrigidate, v. a. kyla. Infringe, V. a. bryta; öfverträda; hin- dra, störa. -ment, s. brott, öfver- v trädelse. -r, 8. öfverträdare. Infrozen, a. infrusen. Infrngal, a. omåttlig. Infncate, v. a. påsmörja. Infumed, a. nedrökt. /[rasande.' Infuriate, v. a. göra rasande. -, a. Infuscation, 3. fördunkling. Infus||e, V. a. ingjuta, ingifva; göra infusion. -ible, a. som kon ingju- tas. -iOB , 8. infusion , utgjutelse ; inspiration; ingifvelse. -ive, a. in- gjuten, ingifven. Ingannation, s. gyckieri. Ingate, S. ingång, dörr. Ingathering, S. insamling; skörd. Inge, s. äng. Ingelable, a. som ej kan frysa. Ingeminate, v. a. fördubbla, -ted, a. T. dubbel. -tion, s. fördubbling. Ingender, v. a. förorsaka. Ingenera||ble, a. som ej kan födas, -te, V. a. foda, frambringa. -, a. medfödd. Ingenious, a. qvick, sinnrik; konst- rik. -iousness, 8. skarpsinnighet. -ite, a. medfödd, -uity, s. upp- riktighet; skarpsinnighet; skicklighet. -UOUS, a. frimodig; öppenhjertig, redlig; friboren. -UOUSness, s. upp- riktighet, öppenhjertighet; skarpsinnig- het. [ning. Ingest^ v. a. svälja. -ion, s. svälj- Inglorious, a. vanhederlig, skymflig. Ingot, 5. tacka (silfver, guld); klump. Ingraff, Ingraft, v. a. inympa; in- skärpa. -ment, s. ympning; ymp- qvist. [rottad. Ingrained, a. färgad i ullen; djupt in-. Ingrate Inlighten 205 Ingl'at]'e, a. otacksam; vidrig. - eful, a. otacksam. -efulness, s. otack- samhet, -iate, v. a. (one's self) ställa sig in hos någon. -itude, s. otacksamhet. In grave, V. a. ingräfva; begrafva.i Illgravidate, V. a. göra hafvande. Ingredient, s. ingrediens, beståndsdel. Ingress, S. ingång, inträdande. - iOH, 3. ingång; inträde. Inguinal, a. tillhörig ljumsken. Ingulf, v. a. svälja; störta i en afgrund. Ingurgita te, v. a. sluka i sig. -, V. n. störta i en afgrund. -tion, 3. fråsseri, slukning. Ingustable, a. osmaklig. Inhabile, a. oskicklig. Inhabit, V. a. bebo, innebygga. -, V. n. vistas. -able, a. beboelig. -anCC, s. beboende. - aut, 3. in- vånare, inbyggare. - ation, s. boning, hemvist. -CT, 3. invånare. Inhale, V. a. inandas. Inhance, v. a. förhöja. Inharmonious, a. oharmonisk, illa lju- dande. Inhere, v.n. vidhänga, vidlåda. -nce, -ncy, s. vidhängning; egenskap. -nt, a. vidlådande; medfödd. Inherit, V. a. ärfva, komma i besitt- ning af. -able, a. ärftlig. -ance, s. arf; arfgods; besittning. -or, 8. arfving, arftagare. -TCSS, -rix, 8. arftagerska. Inherse, v. a. begrafva. Inhesion, 8. vidhängning. Inhibit, v. a. inställa, förbjuda, -ion, 3. förbud; inställning; qvarstad. Inhold, V. a. innehålla, -er, 8. inne- hafvare; husbonde. Inhoop, V. a. inspärra. Inhospita||ble, a. icke gästfri, ovänlig. -bleness, 8. ovänlighet; grymhet. -lit)', 3. ogästfrihet. Inhuman, a. omensklig, grym, obarm- hertig. - ity, 3. omensklighet, grymhet. Inhuiujiate, v. a. begrafra. -r.tion, 3. begrafning. -C, V. a. begrafva. Inimaginable, a. otänkbar. Inimical, a. flendUig. Inimitab||ility, s. oeftorh&rmlithet. -le, a. oefterföljelig, makalös. Inqu||itous, a. orättvis; lastfull. ~ity, 8. orättvisa; missgeming; skam. -(HIS, a. orättvis. Initial, a. börjande, initials,6. pl. be* gynnelsebokstafver. -ly, ad. i början. Initiate, V. a. inviga, inöfva. -, v. n. börja. -, a. ovan, oöfväd. -ion, 3. invigning; undervisning i förrta be- greppen af en sak. -Ory, a. inledande. Inject, V. a. inkasta; ingjuta; ingifva. -iOB, 3. inkastning, insprutning. In jocundity, 3. oangenämhet. Injudic||able, a. som ej kan dömas. -ial, a. olaglig. -ious, a. oför- ståndig; oförsigtig. - iousnCSS, s. brist pä eftertanke; oförsigtighet. Injunction, 8. befallning, päbud. Injur||e, V. a. oförrätta, skymfa. - er, 3. den förolämpande. -10US, a. orätt- vis; skymflig; skadlig. -iOUSnesS, 8. skada, orättvisa. -y, 3. oförrätt, skymf, forsmädelse; skada. Injustice, 3. orättvisa. Ink, S. skrifbläck; trycksvärta. -, V. a. bläcka full, besudla med bläck, -block, 3. färgsten. -blot, 3. bläck- fläck, bläckplump. -box, 3. bläck- horn. -Case, 3. skrifdon. - fish, 8. bläckfisk, -horn, s. bläckhorn, skrif- don. -iness, S. bläckighet, svärta, -pot, -stand, 3. skrifdon. -table, -trough, 3. färgbräde. Inkindle, v. a. upptända. Inkle, 3. ullgarn. Inkling, 3. hum, vink; knäpp. Inky, a. bläckig, svart. InlaCO, V. a. bebräma, kanta, fälla. Inlaid, a. inlagd, fanerad. Inland, 3. det inre landet. -, a. in- ländsk; långt ifrän hafvet. -duty, 8. landtull. -sea, 3. insjö. Inlapidate, V. a. förstena. Inlaw, V. a. insätta i förra rättigheter. Inlay, v. a. lägga in, göra inlagdt arbete; pryda. -, 3. inlagdt arbete; mosaik. Inlet, 3. öppning, ingång; pass. Inlighten, v. «. upplysa. 206 Inlist Insculpture Inlist, V. a. inskrifva, enrollera, värfva ; taga värfhing. -ment, S. värfning, enrollerande. Inlock, v. a. instänga. Inly, a. innerlig, invertes. -, ad. inner- ligen, af hjerta; inombords. Inmate, S. hyresman, hemhjon, -foe, Inmost, a. innerst. [5. husfiende. Inn , S. värdshus, gästgifvaregård, her- berge. - and -, ett spel med fyra tärninger. -holder, -keeper, s. gästgifvare, krögare. Innate, a. naturlig, medfödd. -ness, S. natursgåfva. Innavigable, a. osegelbar. Inner, a. inre, innerligare. -most, a. innerst. Innerve, V. a. styrka, gifva krafter. Inning, S. bergning. InnOCen||Ce, S. oskuld, oskyldighet. -t, a. oskyldig, menlös, oskadlig; svagsint. -, S. enfaldig menniska. Innocent?s day, menlösa barns dag (3dje dag Jul.). Innocuous, a. oskadlig; oskyldig, -ness, s. oskadlighet, oskyldighet. Tnnomina|]ble, a. outsäglig, -te, a. uton namn. Innovatjle, V. a. infora nyheter. -Ion, S. nyhet, förändring. -OT, S. nyhets- InnOXIOUS, a. skadlös. [älskare. Innuen||do, s. vink, påpekning. -t, a. antydande. Innumerability, s. oräknelighet; otalighet. -able, a. oräknelig. -OUS, a. otalig. [ohörsam. Inobedien|[ce, S. ohörsamhet, -t, a. Inobseiva||ble, a. omärklig, , -nce, S. oaktsamhet, efterlåtenhet. Inocula||te, v. a. & n. ympa, -tion, s. ympning, koppympning. Inodiate, v. a. göra förhatlig. Inodor||ate, -ous, a. luktlös.. Inoffensive, a. oanstötlig; oskadlig, oskyldig. -neSS, S. oskadlighet, saktmod. Inofflcious, a. icke tjenstaktig; ohöflig. ' -HOSS, S. bristande tjänstaktighet. Inoperative, a. overksam, fåfäng. Inopinate, a. oförmodad. Inopportune, a. obeqväm, oläglig. Inordinate, a. oordentlig. -eness, S. oordentlighet. - ion, S. oordentlig- het, omättlighet. Inorgani||cal, -zed, a. oorganisk; liflös. -ty, S. brist på organer. Inosculate, v. a. infoga. -, v. n. utgjuta sig. -tion, S. förbindelse medelst vidröring. Inquest, S. undersökning. Inquietude, s. oro, sorg. Inquina||te, v. a. sudia, smutsa, -ion, Si nersmutsning. Iuqul||rC, v. a. efterfråga; efterspana; undersöka; höra efter, to - about a thing, göra sig underrättad om. to - after one, fråga efter en. to - a thing, undersöka (en sak), to - for news, fråga efter nyheter. -Ter, s. som frågar, frågare; undersökare. -ry, S. efterfrågan; undersökning. - sition, 5. undersökning, ransakning; pinligt förhör; inqvisition. -sitive, a. ny- girig, frågvis. -SitivenCSS, S. ny- girighet. -sitor, 5. nygirig. menniska; undersökare; inqvisitor. [skranka. Inrail, v. a. innesluta inom skrank ; in- Inroad, S. flendtligt infall; atröfveri. Inroll, s. Enrol. Insafety, S. osäkerhet. Insalubrious, a. osund, -ty, s. osundhet. Isan||able, a. obotlig, -ableness, s. obotlighet. -e, a. vansinnig, ur- sinnig ; dårande. -eness, - ity, S. ursinnighet, galenskap. Insapory, a. osmaklig, smaklös. Insatiable, a. omättiig. -ableness, S. ofornöjlighet. -ate, a. omättiig. -ety, s. omättlighet. Insaturable, a. omättiig. -ness, s. omättlighet. Inscribe, s. a. (on, in) inskrifva, anteckna ; dedicera, tillegna. -ption, S. inskrift, öfverskrift, inskription; titel; tillegnelseskrift. Inscrutable, a. outforskeiig. -ness, S. outransaklighet. Insculp, v. a. ingrafva; göra bildhug- geri. - ture, S. inskrift i sten. Inseam Insteep 207 Inseam, V. a. sätta narf pä; inprägla. Insearch, V. a. undersöka. Insecable, a. odelbar. Insect, 8. insekt, yrfä. - ile, a. insektartad. -ion, 8. inskärning. Insecure, a. osäker, oviss. -ity, 8. osäkerhet. Insecutlon, 8. förföljelse. Insen||sate, a. oförståndig, oförnuftig. -Sibility, s. känslolöshet; sinneslös- het. - sible, a. känslolös, omärkbar; oförståndig. -sibleness, s. omärk- , lighet. -tient, a. känslolös. Inseparability, s. oåtskiijeiighet. -le, a. oskiljaktig. - leness, s. ofrånskiljbarhet. Insert, v. a. införa, inrycka; insätta. -lon, 3. insättning, tillsats, inflickning. Inserv||e, V. a. tjena, befordra. - ient, a. tjenlig. Inset, V. a. fästa, inplanta. Inshell, v. a. inlägga i ett skal. Inship, V. a. inskeppa. Inshrine, V. d. innesluta. Inside, 3. insida, det invändiga. -, ad. invertes, innantill, inät. Insidious, a. försåtlig, listig, -ness, 8. försät, knep. Insight, 8. insigt, kunskap, förfarenhét. Insignifica||nce, 8. obetydenhet; lap- Vrisak. -nt, a. obetydlig; onyttig; lumpen, -tive, a. obetydlig. Insincer||e, a. falsk, icke uppriktig. -ity, s. förställning, oredlighet. Insinew, V. a. stärka, göra senfull. Inslnua||nt, a. intagande, smickrande. -te, V. a. insinuera, läta förstå; föreslä. to - one's self, innästla sig, etälla sig in; slingra sig; insmyga sig. -tion, 3. intagande; vink; införande; sakta informing. - tive, a. som läter förstå; inställsam. Insipid, a. osmaklig; orimlig, -ity, , s. osmaklighet, platthet. Insipiency, s. oförständ. Insist, v. n. (upon) hvila pä; påstå, fortfara i anhållan. -6nt, a. grun- dande sig pä något. -Ure, 8. ihärdighet. Insition, 8. inympning. Insnare, v. a, snärja, inveckla. In Sliar I, V. a. förvirra, intrassla. Insobriety, S. omättlighet, dryckenskap». InSOCiable, a. sällskapsskygg, oum- gängsam. -neS8, 8. oumgängsamhet; oförenlighet. Insola^te, V. a. torka i solvärmen. -ion, 3. blekning i solen. Insolen||ce, -Cy, 8. öfvermod, skam- löshet, fräckhet-, förmätenhet. -t, a. trotsig, oförskämd, fräck. Insolidity, 8. ogrundlighet, ohållbarhet. Insoluble, a. oupplöslig; oåtskiljelig. Insolvjjable, a. oupplöslig; ej att be. tala. - ency, 8. oförmögenhet att betala sin skuld. - ent, a. nr stånd att betala; medellös. (drömmar. Insomnious, a. sömnlös; oroad al Insomuch, ad. emedan, sä framt. Inspect, v. a. besigtiga. -ion, 8. uppsigt, tillsyn, påseende; undersök- ning. -OF, 8. uppsyningsman, in- spektor. Inspérsion, 8. bestänkning. Insphere, V. a. innesluta inom en krets. Inspirilable, a. som kan inandas. -ation, 3. inandning, andetag; in- gifvelse. -e, V. a. inbläsa; ingifva, -, V. n. hämta andan. Inspirit, v. a. uppmuntra; uppelda. Inspissat||e, v. a. förfjocka. -ion, 8. förtiockning. [mod. Instability, s. obeständighet, vankel- Instable, a. obeständig, ostadig. Install, V. a. installera; inviga. -ation, 8. installering, insättning i ett embete. Instalment, 8. invigning; betalnings- termin. Instance, S. enträgen begäran, an- hällan; skäl; bevis, exempel; tillfälle; instans, domstol, for -, till exempel. -, V. n. anföra exempel. Instant, a. trängande, enträgen; ange- lägen ; dennes, i denna, månad. -, 8. ögonblick, stund. - aneOUS, a. ögon- blicklig. -ly, ad. genast. Instate, V. a. insätta; belåna. Instauration, 8. äterinställning; för- nyelse; instiftelse. Instead, pr. (of) i stället för, Insteep, v. a. blöta. 208 Instep Intendiment Instep, 8. fotvrist. high in the -, högtrafvande. Instigat|[e, v. a. upphetsa, uppägga, uppreta att begå något ondt. -ion, 8. ingifvelse; retelse; tvingande skäl. -OF, 3. upphofsman; anstiftare. Instil, V. a. droppvis ingjuta, ingifva. -lation, s. inflytning. -ment, s. indrupet ämne. In stimulate, v. a. reta, ägga. Instinct, 8. instinkt, drift, ingifvelse. -ed, a. upplifvad. -ive, a. efter naturlig drift; instinktmessig. Institutte, V. a. stifta, inrätta, för- ordna; undervisa. -, 3. förordning; grundsats; inrättning, institutes, pl. stiftelser, stadgar. -tion, S. instiftelse, inrättning, institut; invigning; under- visning. -tional, -tionary, a. elementarisk. -tor, 8. stiftare; un- dervisare. Instruct, V. a. undervisa, underrätta, -er, -or, s. lärare, -ible, a. (for) läraktig, fallen för. -ion, 3. före- skrift, efterrättelse, uppfostran. -ive, a. lärorik; uppbyggelig. Instrument, s. verktyg, redskap, in- strument ; document. -al, a. som utföres med instrumenter. -ality, -alness, S. tjenlighet. Insubordination, s. motstånd. Insubstantial, a. väsenlös. Insufferable, a. odräglig; afskyvärd. Insufflcien||cy, S. otillräcklighet; odug- lighet. -t, a. otillräcklig; oförmögen. Insufflation, S. inblåsning. Insuitable, a. olämplig. Insula||r, 8. öbo. -, a. hörande till , en ö. -ted, a. liggande ensam söm en ö, isolerad. Insulse, a. orimlig, dum. Insult, 8. förolämpning, skymf.. -, V. a. öfverfalla; smäda, förolämpa. -ation, S. förolämpning. -ingly, ad. spefullt, föraktligen. Insuperab||ility, 3. oöfvervinnelighet. -le, a. oöfvervinnelig; ©öfverstiglig. -leness, S. oöfvervinnlighet. Insupportable, a. odräglig, olidlig. k -ness, S. odräglighet. InSUr|JabIe, a. som lan försäkras. -ance, S. assurers; brandförsäkring. -ancer, -er, s. assuradör. -e, v. a. sätta i säkerhet; asseknrera. Insurgent, a. upprorisk. -, &. upp- rorsstiftare, upprorsman. Insurmountable, a. oöfverstigiig. Insurrection, s. resning, uppror. -ary, a. upprorisk. Insusceptibility, S. känslolöshet; oskicklighet att begripa. -le, a. ofattlig. Intact, a. ovidrört, oantastad, obe- fläckad. -ible, a. ej fattlig för känseln. Intaglio, s. kame, upphöjdt arbete i sten. Intangible, a. okänbar. Intangle, v, a. snärja. Intastable, a. osmaklig. Integller, s. det hela; helt tal (utan- bråk), -ral, S. helt tal. -, a. full- ständig; rättskaffens; T. icke bruten i bråk, -rate, V. a. ersätta; göra till helt, -rity, S. fullkomlighet; redlighet, rättskaffenhet. Integument, s. täcke; skinn ell. hinna. Intellect, 8. förstånd, förståndskraft. -ion, 5. föreställning, begrepp. -ive, a. förståndig. -ual, a. förståndet tillhörig; begriplig; andelig Intelligen||ce, S. förstånd, insigt, kunskap; själ, ande, öfvernaturlig va- relse; inbördes förtrolighet. -C6-of- fice, s. adresskontor. - cer, 8. tid- ningsskrifvare; korrespondent, -t, a. Cof) förståndig, kunnig. -tiai, a. andelig; förståndig. Intelligibility, S. begriplighet, tyd- lighet. -le, a. förståndlig, begriplig. -leness, 8. tydlighet. Intemperance, s. omåttlighet; oor- dentlig lefnad. -te, a. ©måttlig; oordentlig; öfverdrifven. -tUTC, t. oordning; oskick, elak beskaffenhet. Intempestive, a. orimlig; oläglig. Intenable, a. som ej kan försvaras. Intend, V. a. hafva uppsigt öfver; vara uppmärksam på; mena; äma.-MlCy,S. öfverinseende; intendentsyssla. -Ulit, S. intendent, upptyningsman, -illient, 8. Intendment lötermediate 209 uppmärksamhet; öfveriäggning.-ment, 8. förehafvande, afsigt. (ring. Inteneration, 3. uppmjukning; mild- Intens||e, a. häftig: hetsig; mycket uppmärksam. -enCSS, 3. häftighet, ansträngning, kraft. -iOU, 3. kraft; ansträngning; högsta grad, -ity, 8. styrka; högsta grad. -1VO, a. häftig; innerlig; ansträngd. Intent, 3. afsigt; ändamål. -, a. om- sorgsfull; flitig; uppmärksam. - lon, 9. afsigt, uppsåt. -ional, a. till- ämnad, ännu icke verkställd; med afsigt gjord, -ive, a. uppmärksam. -ively, ad. uppsåtiigen. - ness, s. , flit, uppmärksamhet. Inter, V. a. begrafva. Inter||calary, a. inskjuten. - day, skottdagen (24. Febr.). - Calate, V. a. insätta en skottdag. -calation, 8. insättning af en skottdag i Febr. -Cede, V. n. lägga sig ut, fälla förbön for någon, medla. -COdent, a. före- bedjande, medlande. -Cept, V. a. uppsnappa (bref o. d.); afbryta, afskära (reträtten). -ception, 8. uppsnapp- ning, uppfångning; brytning. -CCS- Slon, 8. bemedling, förbön. -CCSSOr, 3. bemedlare. -Cessory, a. bemed- lande, förebedjande. -Chain , V. a. hopkedja, sammanlänka. -Change, 8. byte, byteshandel, utbyte. - of kindness, inbördes välvilja. -, V. a. & n. byta, vexla; förändra sig, om- vexla. - compliments, komplimentera hvarandra. -Changeable, a. ömse- sidig , omvexlande. -Cipieut, a. fångande, hindrande. -, 8. hinder; hämmande kraft. -cision, 8. afbrott, hinder, -elude, V. a. utsluta; af- bryta. -elusion, 8. förhinder; af- brott. -columniation, s. T. peiar- vidd. -common, V. n. spisa till- sammans ; gå på bete tillsammans, -communicate, V.n. meddela hvar- andra ; hafva gemenskap med hvarann. -community, J. gemenskap. -CO- stal, a. belägen emellan refbenen. -COUrse, 3. gemenskap; handel; um- gänge. -currence, s. mellankomst. j English-Swedish Diet.) -current, a. mellanlöpande; frcm. flytande. -cutaneous, a. emellan hull och skinn. -diet, V. a. för* bjuda; suspendera; sätta i bann* -diction, -diet, 9. förbud; bann, -dictory, a. förbjudande, -est, 9. intresse, fördel; andel; egennytta; ränta (pä penningar); inflytelse; verkan .1 kredit. -, V. a. beveka, förmS, angå, röra, -ested, a. intresserad; egen-' nyttig. - esting, a. intressant, re- tande. -fere, V. n. blanda sig i; träffas; vara stridig. -ference, a inblandning, mellankomst. -fluOUQj O. mellanflytande. -foliate, v. a' interfoliera. - fulgent, a. skimrande, -fused, a. mellangjuten. -im, k mellantid. - ior, a. inre, invertes -, k. det inre. -,jacency, 3. läge mellan tvenne andra ting, -jacent, a. mellanliggande. -ject, V. a. slänga emellan. -, V. n. medla. -jectiOBj 8. mellankomst; T. interjektion. -join, V. a. förena, förbinda. - laCO, V. a genomfläta; hopbinda, -lapse, a förfluten tid mellan tvenne händelser. -lard, V. a. späcka, tillblanda. - lea VO, V. a. interfoliera, -line, V. n. skrifva mellan tvenne rader; öfver- skrifva. -lineary, a. mellanradig. -lineation, -lining, 9. skrifning mellan raderna, -link, V. a. hop- länka. -locution, 9. samtal; 27 interlokutorie dom. - lOCUtOr, 8. talande i en dialog; samtalare. -lo» CUtory, a. bestående af ett samtal. -lope, V. n. idka smyghandel; blanda sig i allting, -loper, 8. lurendrejare. -locate, v. a. utgallra. -lucent, a. skimrande emellan. -lude, 8. mellanspel. -lunar, a. hörande till nedanet. -marriage, 9. giftermål mellan tvenne familjer; syskonbyte, -marry, V. a. anställa ell. ingå ömse- sidiga äktenskap, -meddle, v. n. blanda, lägga sig i en sak. -meddler, 3. underhandlare, en som lägger sig .1 allting. -mediaey, S. mellankomst -medial, a. mellankommande. -me? diate, a. mellanliggande, i midten, 210 Intermedium Intomb -medium, 8. mellanrum, -mell, V. a. hopblanda, -.v.n. lägga sig i en sak. - men t, S. jordfästning, begraf- ning. -migration, s. ömsesidig ut- vandring, -minable, a. gränslös; Oändlig. -minate, a. oinskränkt, -mination, s. h9teise. -mingle, V. a. uppblanda, inmänga. -, v. n. vara införlifvad. -mission, 8. afbrott, mellanstund; paus. -missive, Cl. afbruten, ojemn. -mit, v. a. afbryta, uppskjuta. -, V. n. upphöra, -mit- tent, a. ojemn, omvexlande. -, 8. intermittent feber, frossfeber. -mix, V. a. uppblanda. -, v. n. vara sam- manblandad. -ture , s. blandning; mischmasob. -mundane, a. belägen mellan tvenne verldar. -mural, Cl. liggande mellan tvenne murar. -nal, a. invändig, invertes; inhemsk. - nOC" tion, 8. förening, -node, 8. länk, led, emellan tvenne knölar. -nuncio, 8. internunclus, påfligt sändebud. -pel- lation, s. stämning, -plead, v. n. T. afgöra en tillfällig tvist, innan hufvudsaken är afgjord. -point, V. a. kommatera, skrifva skiljetecken. -pOlate, V. a. förfalska medelst vissa ords insättande; inflieka. -polation, s. förfalskning; inflickadt stycke. -pO- sal, 8. mellankomst, förmedling. -pOSe, V. a. lägga emellan, medla. -, V. n. falla in i talet, -position, 8. mellankomst; bemedling. -pret, v. a. tolka, öfversätta. -pretable, a. toikbar. - pretation, s. uttyd- ning; öfversättning. - prctativo, a. uttydande. -preter, S. tolk; öfver- sättare. -punctiOH , 8. punktering. Interr, v. a. jorda, begrafva. -ment, b. begrafning. Inter||regnum, -reign, s, interreg- num eller tronledighet. -rer, 3. dödgräfvare. - rex, s. regent, vice- konung. -rOgate , V. a. fråga , af- höra (vittnen). -rogation, s. spörs- mål; frågtecken. -rogative, a. frå- gande. -, S. fråga -rogatory, a. frå- gande. -, S. förhör , spörsmål -rupt, V. a. afbryta, hämma. -yuption. s. afbrott; hinder; paus. -SCäpuiar, a. belägen mellan axelbladen. -SCind, V. a sönderskära, stycka. -Secant, a. sönderskärande, sönderdelande, -sect, V. a. genomskära. -, v. n. träffas (om linier). -Section, 8. af- skärning, afskärningspunkt. - Semi* nate, v. a. méiianströ. -soil, v. a. uppstapla. -SOle, 8. halfvaning, mellanvåning af lägre run», -space, 8. mellanrum. - sperso, v. a. inströ, blanda emellan. -SpersiOD, 8. mel- lanstänkning, strönlng. -Stellar, a. belägen mellan stjärnor. -Stice, 8. mellanrum; mellantid. -Stinctlve, a. Utskiljande. -»-Stitial, a. med mellanrum. - tangle, V. a. fläta ihop, -texture, 8. inväfning, hop- veckhng. - twine, -twist, v. a. intvinna, infläta. - Väl, 8. mellanrum ; mellantid. - VCne, V. n. mellan- komma medla. - venient, a. mel- lankommande; förebedjande. -ven» tiOU, 8. mellankomst, medling, -vert, V. a. förvända, -view, s. samman- komst-, besök. -VOlve, V. a. in- veckla i hvartannat. -weave, v. a. inväfva, virka. Intesta||ble, a. oskicklig att fä göra testamente. -Cy, 3. tillstånd, då en dött, utan att göra testamente, -te, a. död utan att ha gjort testamente. Intestin||al, a. hörande till inelfvoma. -e, a. invertes, innehållen i kroppen. intestines, pl. tarmar, inelfvor. Inthral, v. a. göra till träi. -meat, S. träldom. Inthron||e, -ize, v. a. sätta på tronen. -ization, s upphöjelse på tronen. Intim'|acy, s förtrolighet. -ate, v. a. låta förstå, antyda. - , a. innerlig; förtrogen, nära. 8. förtrolig vän. -ation, s. vink, antydning. -6, a. innerlig. -idate, v. a. göra rädd, afskräcka. -idation, s. skrämning. Into, pr. & ad. i, inuti; till. Intolerable, a. odräglig, -bleness, 3. olidlighet. -nce, - tion, S. oför- dragsamhet. -nt, a. ofördragsam. Intomb, v. a. jorda, Intonate Invert 211 Intona||te, V. n. dundra . T intonera , gifva an en ton. -tion, 8. dunder; T. angifvande af ton.. Intone, v. a. anstämma, intonera. -, V. n. instämma (i en sång); ljuda länge, dåna. Intort, v. n. tvinna, fläta. Intoxica||te, V. a. berusa, göra drucken; förtjusa, -tion, s. berusning; drucken- het. lutracta||ble, a. ohandterlig, oböjlig. -bility, -blenCSS, 8. oregerlighet, obändighet. Intranquillity, s. oro. Intransigent, a. oförgangiig. -itive, a. T. neutrum (om verber). -mu- table, a. som ej kan förvandlas. Intrench, V. a. skära i; förskansa. - upon, göra ingrepp i. -ment, s. f^rskansning. [oförsagdhet. Intrepid, a. oförskräckt, -ity, s. Intrica||Cy, 8. förvirring; svårighet. -tO, a. oredig, invecklad; förtretlig; grannlaga. -, v. a. hoptrassla. -te- ness, 8. kinkighet. Intrigue, S. konstgrepp, knep , kärleks- händelse, intrigues, pl. ränker. -, v. n. stämpla, uppspinna ränker, -t, 8. intrigmakare; kurtisör. Intrins||ecal, a. inre . väsendtlig; sann. -CCate, a. förvirrad. -ic, a. vä- sendtlig. -, ad. invertes. lntroduc||e, v. a. införa, inleda; bringa å bane. - tiOn, s. införsel, införande; inledning; företal. -tive, -tory, a. inledande, förelöpande. Introit, s. ingång, början. Illtromi||ssion} 8. frisläppning; till- träde, tillgång, -t, V. a. inlåta. Introspect, V. a. efterse, forska. - iOD, s. inseende; besigtning. - of one's self, sjelfbetraktande, sjelfpröfning, Introvert, v. a. vända invertes. Intru||de, v. c intränga. -, v. n. (on, upon) tränga sig på; komma objuden. (into) göra ingrepp. -Sion, ä. intrång, påtrugning, objuden, tjenst. -Sive, a. inträngande, intränglig, när- gången. Intrust, v. a. (tof with) auiörtro; Intuiti||on, 9. beskådning, påseende. -¥e , V. a. åskådande, betraktande; klar; omedelbart kännande. Intumescence, Inturgescence, s. uppsvällande; svullnad. Intuse, s. contusion, qväsning. Intwine, Intwist, V. a. vira; infläta. Inumbrate, v. a. öfverskugga. Inunction, 8. smörjning. Inunda]|te, V. a. öfversvämma ; * öfverM väldiga, -tion, 8. vattenflöde, öfver-; svämning. Inurbanity, S. ohöflighet, oartighet. Inure, v. u. (to) vänja, tillhärda. -, V. n. hafva laga kraft, hafva värde, gälla. -ment, 8. vana, färdighet. Snurn, v. a. inlägga i urna; * jorda. Inusitate, a. ovanlig, obruklig. - ness, 8. ovanlighet Inustion, S. inbränning. Inutility, S. onyttighet, oduglighet. Inutterable, a. outsäglig. Invade, v. a. anfalla, öfverfalla; störa. Invalid, a. oförmögen till arbete, kraft- lös ; ogill. -, S. invalid, vanför soldat, -ate, V. a. försvaga; ogilla, upphäfva. -ity, S. kraftlöshet; ogil- Invaluable, a. oskattbar. [tighet. Invariable, a. oföränderlig, -ness, S. oföränderlighet. Invasion, S. infall (af fiender); in- grepp , intrång. -V6, a. anfallande, angripande. Invecti||on , s. försmädelse. -ve, a. stickande, satirisk. -, 3. smädeord; pasqvill. Inveigh, v. a. (against) smäda, fara ut emot. -6T, S. häftig tadlare. Inveigle, v. a. förleda, -ment, s. förledande, förförelse. Invent, v. a. uppfinna; dikta; anträffa, -ion, 8. uppfinning; påfund, upp- finningskraft. -ive, a. uppfinnings- rik, sinnrik. -Or, S. uppfinnare. -OTY, s. inventarium, bouppteckning. -, v. a. inventera, uppteckna. Invers||e, a. omvänd; ömsesidig. -ion, S. omvändning, omflyttning Invert, v. a. förvända, vända bakframj vända ut QChJn. 212 Invest Irregular Invest, V. a. (with, in) omringa; be- kläda, pryda; beläna; hålla instängd. -igable, a. som kan utforskas ell. uppspåras. -igato, V. a. utforska, utspana. -igation, 3. utforskning, undersökning. - igator, 5. forskare. -iture, 8. beläning, insättning i ett län ell. embete. -ive, a. beklädande, omgifvande. -ment, 3. klädnad, klädning. Invetera||cy, 8. hårdnackenhet; inrotad bitterhet, -te, a. inrotad, långvarig. -teneSS, 3. hårdnackenhet. Invidious, a. afundsfuil; förhatlig. -H6S8, 8. afund, illvilja. Invigilancy, 5.xvårdslöshot. Invigora||te, v. a. stärka, lifva. -tion, s. stärkande, förkofran. Invincible, a. oöfvervinnelig. -ncss, 8. oöfvervinnelighet. Inviolability, -bleness, s. obrotts- lighet, okränkbarhet. -ble, a. oför- kränklig. -ted , a. obefläckad, icke Invious, a. obanad. [vanhelgad. Invirility, s. omanlighet. Inviscate, V. a. öfverlimma Inviscerate, v. a. nära. Invisibility, s. osynlighat. -le, a. osynlig. - leneSS, 3. osynlighet. Invit||ation, s. bjudning, kallelse. -atory, a. bjudande. -e, v. a. bjuda; locka, reta. Invoca||te, V. a. anropa, åkalla, -tion, 8. åkallan. Invoice, s. faktura, förteckning på öfversända varor. Invoke, v. a. åkalla. Involuntarily, ad. ofrivilligt, emot viljan. -rineSS , 3. vedervilja ; ofri- villighet. -ry, a. ofrivillig, tvungen. Involution, 3. inveckling. Involve, V. a. inveckla, förvirra; inne- fatta, innebära. [osårbarhet. Invulnerable, a. osårbar, -ness, s. Inwall, V. a. omgifva med en vall. Inward, a. invertes, inre; förtrogen. -ly, - S, ad. invertes, inåt; inner- ligen. Inweave, V. a. inväfva. [rycka. Inwrap, V. a. inveckla, insvepa; hän- Inwreathe, V. a. bekransa. Inwrought, a. utarbetad, stickad. Ipecacuanha, s. kräkrot. Irasci||blo, a. snarsticken. -bleilCSS, -bility, 8. snarstickenhet. Ire, a. vrede, ilska. -ful, a. vred, hatfull. Iridescent, a. irisfärgad, regnbågefär- gad. [regnbågshinnan. IriS, 5. regnbåge; svärdslilja; T. iris, Irish, a. irländsk, -man, S. Irlän- dare. Irk, V. a. pläga, besvära. -SOmö, a. förtretlig, obehaglig. -SOmenCSS, 3. förtretlighet, ledsnad. Iron, s. jem, jernvaror; bojor. -, a. af jern , jernfärgad; oupplöslig, jern- härd. -, V. a. stryka (med strykjern); fjättra, -band, S. hjulskena, -bar, s. jernstäng. -Clay, s. fetlera. - dou- blet, 3. fängelse. -drOSS, 3. slagg, hammarslagg. -grey, a. jerngrå. -hearted, a. hårdhjertad. -ish, a. jernhaltig, jembunden. -mill, 3 stångjernshammare. -mine, 3. jern- grufva, jernbergverk. -monger, 8. jernhandlare. - mould , 3. rostfläck. -Ore, 3. jernmalm. -plate, s. jern. bleck, jernplät. -gick, a. rostig. -Stave, 8. stångjern. -tool, 3. jernredskap. -Ware, s. jernsaker, jernvaror. -Wire, 3. ståltråd. -WOrt, 5. mSra, niårgräs. -y, a. jernhaltig. Ironyic, -icaZ, a. ironisk, i motsatt mening. -y , 3. ironi; spe. Irradia||ncy, 3. utstrålning, bestrål- ning. -te, V. a. bestråla; upplifva; pryda. -, V. n. skina, glänsa. -tion, s. bestrålning. Irrational, a. Oförnuftig, irrationel. -ity, 3. oförnuftighet, oförstånd. Irre||claimable, a. oförbätterlig, -con- cilable, a. oförsonlig; oförenlig, -coverable, -cuperablc, a. oer- sätthg, oåterbringlig. -diiciblo , a. ominskelig; oupplöslig; T. som ej kan redeceras. -fragability, s. oemot- säglighet. -fragable, a. ovedersäg- lig, oförneklig. -futable, a. oveder- -gular, a, oregelbunden, Irregularity It's 213 oordentlig; oskaplig. -gUlarity, 8. oordning , oordentlighet; utsväfning. -gulOUS, a. laglös, tygellös. -la- tive, a. (to) som ioke har afseende på. - levant, a. som bevisar intet, -lievable, a. ohjelplig, obotlig, -ligioiu, s. gudlöshet, ogudaktighet. -ligious, a. gudlös, ogudaktig. -ligiousness, 8. religionsförakt. -mediable, a. obotlig, -missible, a. oundviklig, -missibleness, 8. oundviklighet, -movable, a. oför- änderlig. -nowned, a. ej berömd, -parable, a. oersättlig, -parable- ness, -parability, s. oersättlighet. -pentance, 8. obotfärdighet. -ple- viable, a. T. som ej får igenlösas, -prehensible, a. oförvitlig, -pre- hensibleness, s. ostrasiighet. -pre* sentable, a. oförestäiibar. -pres- sible, a. som ej kan undertryckas, -proachable, a. oförvitlig, -prov- able, a. ostraftlig, oförvitlig. -sisti- ble, a. oemotståndlig. - sistible- ness, -sistibility, 8. oemotstånd- lighet. -soluble, a. oupplöslig. -solubleness, s. ouppiösiighet. -so- lute , a. obeslutsam, villrådig, van- kelmodig. -soluteness, -solution, 8. villrådighet, vankelmod. -SOlvedly, ad. villrådigt. -spective, a. ovii- korlig, obetingad, -sponsibility, 8. oförsvarlighet. -sponsible, a. oförsvarlig. -trievable, a. oersätt- lig. -verence, 8. vanvördnad. - ve- rent, a. vanvördig. -versible, -Vocable, a. oåterkallelig, oföränder- lig. -vocableness, a. oåterkallelig- het, okullstötlighet. Irrig||ate, v. a. vattna, väta, -ation, a. vattning, befuktning. -U0US, a. vätskig, våt. Irrision, s. åtlöje, begabberi. Irritability, 8. retlighet; trätgirighet. -ble, a. retbar, retlig. - nt, a. tillintetgörande, -te, V. a. reta; förbittra; uppväcka. -tion, 8. re- trise, retning; förbittring. Irroration, s. bestänkning. [rumpling. Irruption, 8. fiendtligt infall, öfver- Isabel, 3. isabellenfärg. Ischiadic, a. höften ell. länderna UH. hörig. - passion, ländvärk. Ischur||etic, a. urindrifvande. 8. urindrifvande medel. -y, 8. urinens förstoppelse af stenpassion. Isicle, 8. ispigg. Isinglass, a. husbioss. -stone, s< spegels ten, selenit. Island, a. ö, holme, -er, 8. öbo. Islam, -ism, a. mohametanska reli- gionen. Isle, a. Ö, holme; ohoret i en kyrka. Islet, 8. liten ö ell. holme. Isochronal, a. skeende p3 samma tid. Isolated, a. särskild, afsöndrad; fri- stående (om pelare). Isosceles, s. T. likbent triangel. Issuable, a. förande till utslag. Issue, 8. utgång, utlopp, utväg; följd> slut, ände; fontanell; lifsarfvingar; utgift; den delen af en rättegång, som' båda parterna hänskjuta till domarens afgörande. male -, gossebarn, man. lig arfvinge. -, v. n. (from, out) utgå, härstamma, härröra; ändas. -, v. a. (out, forth) låta utgå, släppa ut. 'to - money, utbetala penningar. -less, a. barnlös. Issuing, a. framkommande. -, 3. ut. gifvande, emission (af bankonoter). Isthmus, 8. landtunga. It, pr. det. Italian, a. italiensk. -, 8. Italienare, Italienska; italienska språket. [stil. Italic, a. italiensk. - letter, kursiv- Itch, 8. klåda, skabb; häftigt begär. -, V. n. klia; * häftigt åtrå, -mite, 8. klådmask. -weed, 8. hvit prust- rot. -y, a. klådig, skabbig; begirig. Item, ad. äfven, dessutom. -, S. dito; post i en räkning. Iterajjte, V. a. upprepa, förnya, g^ra om igen. -tiOD, 8. upprepning. Itinera||nt, a. vandrande, resande -ry» a. hörande till resor. -, s, resebeskrifning, resebok, marschruta. Its, pr. dess, sin. It'S, förk. af it 18. 214 Itself Lejune Itself, pr sig sjelf. Ivory, 8. elfenben. -, a. af elfenben. Ivy, s. hedera, murgrön. -owl, 8. grå ugla. J. Jabber, v. n. pladdra; snattra. -, s. Jacent, a. liggande. [sladder. Jacinth, s. hyacint (blomma; ädelsten). Jack , 3. Hans . karl; matros; dum- hufvud, hane bland fyrfotade djur; gädda . sågbock . stekvändare; stöfvel- knekt; tangent (på klaver); hissverk: läderflaska. vimpel på en mast; pan- sarskjorta. - by the hedge, hvitlök. - with a lantern, irrbloss, -ass, 3. åsna, -boots, 8. pl. kurirstöflar. -catch, 8. bödel, -daw, 8. kaja. -plane, s. skrubbhyfvei. -pudding, 8. pickelhäring, arlekin. -sauce, -Sprat, 8. näsvis lymmel. -Staff. r s. vimpelstång. -Stat, 8. båtsman, Jackal, 8. schakal. [matron. Jackalent, s. enfaldig stackare. Jackanapes, 8. apa; narr. Jacket, 8. jacka, liftröja, sjömanströja ; pansarskjorta. Jacob, 8. Jakob; skata, -s'iadder, 8. Valeriana (ört), -s'staff, -Stock, s. jakobsstaf, gradstock. ^Jacobin, s. Dominikanermunk, Jakobin. Jacobite, S. Jakobit (sekt). Jacobus, s. jakobus (engelskt guldmynt). Jactitation, 8. häftig rörelse prål, Jacnlate, V. a. skjuta, kasta, [skryt. Jaculation, 8, skjutning. JadO, 8. skinkmärr; luder; bittersten. -, V. a. afmatta, uttrötta, köra trött; våldsamt handtera. -, V. n. afmattas; duka under. Jadish, a. okysk; gemen; ondskefull. Jag, 8. skåra; udd, knytning. -, v. a. göra inskärningar, hacka ut. -ged, a. tandad, uddig. -gedness, 8. vddlghet, taggighet. -ging, 8. ut- skärning, uddning. -ging-iron, 8. krusjern, degsporre. - gy, a. uddig, tandad. Jail, 8. fängelse, arrest. -bird, 6, fånge, -er, -keeper, 8. fångvaktare. Jakes, 8. pl. afträde, gödselhög. Jalap, 8. jalappa (rot). Jam, 3. konserf, sylt af frukt; liten barnrock. -, v. a. klämma, trycka , göra fast. [slljeträ. Jlimaica-WOOd, 3. kampescheträ, bre- Jamb, 8. dörrpost, sidpost. Jane, 8. ett slags parkum. Jangle, v. n. kifva, käbbla, -r, 8, grälmakare. Janizary, 8. janitschar. Jannock, s. hafrebröd. Jant, 8. gång, promenad, utfart. January, 8. Januari månad. Japan, S. japanskt arbete, iacltoring. -, a. japansk. -, v. a. göra japanskt arbete, lackera; svärta (skor), -ner, 8. lackerare. Jape, 8. skämt, lustig historia. Jar, s. skorrande. träta, kif; stor ler- kruka. -, v. n. skramla, skråla; tvista, vara oense. Jargon, 8. rotvälska. Jarring, a. misshällig. -, 8. gräl, Jashawk, 8. ung falk. (träla. Jasmin, 8. jasmin, persian -. syren. Jasper, s. jaspis. Jaundice, s. gulsot. -d, a. guisiktig. Jåunt, V. n. stryka omkring; spatsera. - , s. omlopp; utvandring; hjullöt. -iness, 8. liflighet, lustighet. -y, a. prydlig; rolig; fögnesam. Javelin, s. kastspjut, half lans. Jaw, 8. käft, kindben, tandkött; T. mick. -bone, 8. käft, kindben, -fallen, a. nedslagen, modfålld. -tOOth, 8. kindtand, axeltand. -WOrk, s. tuggning. Jay, 8. skata. Jealous, a. svartsjuk, afundsjuk; rädd om, sorgfällig. -BOSS, -y, 8. svart- sjuka, afundsjuka; ömhet. Jeat, 8. gagat. Jeer, v. a. begabba, bespotta. -, & hån, bitande skämt; T. kardelsr. Jegget, 8. korf som ätcs stekt. Jejune, a. nykter, fastande; mager,. Jejuneness Jointure 215 dålig. -DCSS, 3 nykterhet; brist, armod; torrhet. Jellied, a. geléaktig. -y, a. gele, stelnad saft. -y-brOth, s. kraftsoppa. Jennet, 8. spanskt häst, gångare. Jennetting, ». johannisäple. Jeopard, -ize, v. a. äfventyra, blott- ställa. -OUS, a. farlig, vådlig. -y, S. fara, vada, äfventyr. JerfalcOH, S. armfalk. Jerk, v. a. slå, stöta. -. v. n. nal- kas. -, s. stöt, käppsläng, ryckning Jerkin, s. jacka, tröja. JeSS, 8. T läderrem om falkens ben. Jessamine, ». jasmin. Jest, s. infall, skämt. -, v. n skämta, narras, -er, s. putsmakare. lustig ture, hofnarr. -ingly, ad. skämt- vis, på skämt. Jesuit, 8. jesuit. -S-bark, kinabark. - 8-powder, kinapulver. -ed, a. förälskad i jesuitiska satser, -ical, a. jesuitisk, illistig, -ism, S. jesui- - tis mus. Jet, s. gagat; vattenstråle; hörn. -, V. n. skjuta ut, springa fram. Jetsam, Jetson, s. strandvrak. Jettee, S. hamndam. Jettison, 8. strandning. Jetty, a. svart, gagatfärgad; utstående, -head, s. utstående kajdam. Jew, 8. Jude, -bait, s. oduglig bor- gen. -broker, 8. schackerjude. -ess, 8. Judinna. -ish , a. judisk. - 's- harp, - 's-trump, s. mungiga. -'s- pitch, s. judenbeck, bergbeck. -'8* stone, s. judensten. Jewel, s. juvel, klenod. - house, s. stället der riksklenoderna förvaras, -ler, s. juvelerare. Jib, 8. knall; 21. klyfvert, klyfvare. -boom, s. kiyfvarbom. -horses, 8. pl. klyfvarboms-pertar. -stay, s. bogsprötståg. Jig, 8. munter bonddans; puts. -, V. n. dansa, skumpa, -ger, s. dansare. Jill, 8. qvinnfolk; ett mått af ett halft qvarters rymd. Jllt, 8. listig kona, slyna. -, v. a. bedraga, gäcka. v n. vara be- dragerska. -ing, s. bedrägeri, falsk- het af en fästmö. Jimp, a. nätt, prydlig. Jingle, S. slammer, klingande. Job, S. Hiob, litet ell. obetydligt arbete. -s-comfort, klen tröst, -s comfor- ter, olycksbud. -, v. a. hacka. V. n. ockra, mäkla, -ber, S. ock rare; en som förrättar tillfälligt arbete^ Jockey, s. spannridare, betjentgosse, hästpcånglare, bedragare. -, V. a. bedraga, lura i kapp. JOCOS||e, a. skämtsam, lustig. -ÖBOSS, -ity, 8. skämtsamhet, munterhet. Jocula||r, a. munter, rolig. -rity, 3. lustighet. - rly, ad. skämtvis, på skämt. -tOry, a. skämtsam, rolig. Jocund, a. artig, ljufiig, skämtande. -ity, -liess, s. liflighet, fustighet. Jog, S. stöt, knuff, skakning. kinkighet, svårighet. -, V. a. skaka, stöta, ruska. -, V. n. skaka sig, vara i häftig rö- relse , stöta (om en vagn), to - along, skumpa. to - on, traka sig fram, gå makligt. Ihit och dit. Joggle, V. a. vricka. -, V. n. kasta sig John, s. Johan, Jan. -apple, a. pa- radisäple , johannisäple -bull, s. engelska pöbeln (speord) - doree, v silfveröga. -s'*bread , s. 'johannu.. bröd. - s'-WOrt, 5. gråbo (ört). Join, V. a. sammanfoga, förbinda. -, v. n. förena sig, göra gemensam sak; råkas, gränsa intill, to - battle, leverera fältslag, to - interest with one, ingå bolag med någon, -der, J. för- ening. -er, 3. snickare, schatull- makare. -ery, ».snickeriarbete, -mg, s. led, fogning, ledfognmg. Joint, S. länk, ledfogning , led; gång jern , knä på ett gräs-strå. - of veal, kalflår. -, a. förbunden, förenad, samtlig. -, v. a. förena, förbinda; dela sönder efter leder, -ed, a. för- sedd med fogning. - CF, 3. släthyfvel. -gOUt, 8. ledvärk. -heir, 8. med- arfvinge. - ly, ad. gemensamt. -reSS, s. en ka som har lifgeding. -ring, S. fingerring. -stool, S. pall, bänk, -tenant, s modförpaktare. -lire, 216 Jointure-house Junction V, a. utsätta en lifränta. -, 8. lif- geding. -Ure-llOUSe, 8. enkesäte. Joist, 8. tvärbjelke. -, V. a. belägga med tvärbjelkar. Jok||O, 8. skämt, puts. -, V. n. skämta; (upon) narras med. -er, 8. skäm- tare. -ingly, ad. skämtvis, på skämt. Jole, 8. kind, käft. Joli, V. a. stöta med hufvudet; stöta ihop, -iment, -iness, -ity, s. munterhet, lustighet, rolighet. -y, a. lustig, rolig; frodig, frisk. - dog, munter karl. -y*boat, 3. travaljslup. Jolt, 8. stöt, skakning; plump menniska. -, V. n. skaka, stöta (om åkdon), -head, 8. pundhufvud. Jonquil, 8. ett slaga nartiss. Jorden, 3. nattkärl. Joseph's flowers, s. pl. bockskägg, elggräs. Jot, 8. punkt, prick; jota. -, v. a, anmärka, notera, -ting, 8. anmärk- ning, notis. Journal, S. jumal, dagbok, tidning, periodisk skrift. -ist, 8. tidnings- skrifvare. -ize, V. a. föra in i en jumal. Journey, 8. dagsresa, landtresa, väg- sträcka. -, V. n. resa, -man, 8. dagakarl; gesäll. - taylor, s. skräd- daregesäll. -WOrk, 8. dagsverk. Joust, 8. lansbrytning. -, V. n. bryta Jove, 8. Jupiter. [lansar, tornera. Jovial, a. munter, lustig, glädtig. -ist, 8. lustig ture. -ness, 3. glädtighet, munterhet. Jowler, 8. spårhund, stöfvare. Jowter, 8. fiskhandlare. Joy, 8. glädje, fröjd, lycka, to wish lyckönska. -, V. n. glädjas. -, V. a. önska lycka; fröjda. -Mice, 8. mun- terhet, glädje, -ful, a. glad, förnöjd. -ftllness, 8. glädje, munterhet. -1OSS, /a. bedröfvad, sorgsen, olycklig. -OUS, a. glad, lustig. -OUSnCSS, 8. mun- terhet, glädje. Jubarb, 8. taklök (ört). Jubilant, a. glad, triumferande. -ation , 8. jubel, fröjdeskri. -00, 8. jubelfest, jubelår. Jucundity, 8. Ijuflighet, behaglighet Judai||cal, a. judisk, -sm, 8. juden. dom. -ZO, V. n. lefva som en Jude. Judge, 8. domare, skiljeman. -, V. a. & n. döma, fälla omdöme, säga sin mening, afgöra, bedöma, -hall, s domssal, tingssal, -lateral, s. bi- sittare. -ment, 8. dom, utslag; dom- stol, rätt; omdöme; klokhet, förnuftig- het; straff af Gud. the day of -, ytterste domen, -place, -seat, s domstol, domsäte. -r, s. domare. Judi||cativ6, a. som kan dömas. - Cd» tory, a. hörande till domstol. -, 8 domsrätt; domstol. -Cftturo, 8 do- mare-embete; domstol. -cial, -ciary, a. laglig, juridisk, domare-, -cioUS, a. förståndig, skarpsinnig. -ClOUS» BOSS, 8. klokhet. Jug, 8. vattenkruka, driekskrus. Juggle, 3. taskspeleri, gyckel, bedrägeri. -, V. n. gyckla, göra taskspelarkonster, -, V. a. bedraga. -T, 8. taskspelare, konstmakare. Juguljjar, a. halsen och strupen till- hörig. -ate, V. a. strypa. Juic||e, 8. saft (af kött o. frukt). -, V. a. fukta. -CleSS, a. saftlös, utan must, -eness, 3. saftighet. -y, a. saftig. Jujub, Jujube, 8. rödt bröstbär. Juke, V. n. sätta sig att sofva (om fåg- lar); kasta hufvudet. Julap, Julep, 8. kyldryckan. Julian, a. juliansk. - account, ju» lianska tidräkningen, gamla stilen. July, 8. Juli månad. -flOWOr, So Juniart, 8. muloxe. [neglika„ Jumbals, s. pl. sockersaft. Jumble, s. blandning, oreda. -, V. a. blanda, röra ihop. -, V. n. vara för- virrad. Jument, 8. ök, lastkreatur. Jump, 8. språng, hopp; qvinnfolks lif- stycke. -, V. n. springa, hoppa, skaka; passa sig. -, V. a. våga, -er, 8. hoppare, springare. JlincatO, 8. ostkaka; läckerbit; kalas. JuilCOUS, a. beväxt med säf. Junction, 8. förening, förbindelse. Juncture Keep 217 -Ure, s. fog, fogning, led; förening; kritisk tidpunkt. Jane, S. Juni månad. Jungle, 8. buskskog (i Ostinaien). Junior, S. yngre. Juniper, s. en, enbuske. -lecture, 8. bannor, snubbor. Junk, s. vurst, gammalt tågverk; ett kinesiskt skepp. Junket, S. läckerbit, slisk. V. n. smårotsa; lefva kräsligt. [ning. Junta, Junto, S. junta, sammansvärj- Jurat, 8. edsvuren domare; bisittare. -ion, s. edgång. - ory, a. edlig. Juri||dical, a. laglikmätig, juridisk. -SCOnsult, S. jurist, lagklok. - Sdic- tion, s. domsaga, -sdictional, a. laglig, -sdictive, a. laglig, -spru- dence, 8. lagfarenhet. -St, S. lagklok. Jur||or, 8. juryman, ledamot af en ed- svurenrätt. -y, S. jury, edsvurenrätt, nämnd, domstol af edsvurna domare. -y»man, s. juryman, ledamot af en edsvurenrätt. - y*mast, S. nödmast, reservmast. Just, a. rättvis, billig; oförfalskad; riktig; dygdig; sann; ordentlig. -, ad. just; noga. - now, nyss, just nu. - so, precist, lika så. Jasti||ce, S. billighet, rättvisa; rätt- färdighet; domstol; domare. - of peace, fredsdomare. -, V. a. döma. -Cer, 3. domare, domhafvande. - Ce- ship, 8. domare-embete. - ciable, a. som lyder under en viss domstol. -Clary , s. domhafvande, justitiarie. -liable, a. som kan försvaras. -flab- leness, s. rättmätighet, -flcation, 8. rättfärdiggörelse; frikännelse. - flea- tive, a. rättfärdiggörande. -flcator, 3. rättfärdiggörare, förfäktare. -fler, 8. försvarare; frisägare, -fy, V. a. rättfärdiga, frisäga; försvara, bevisa; T. justera. [stöta. Just le, V. n. knuffas, stötas. -, v. a. Jast[Jy, ad. rätt, billigt; noga, just. -nCSS, S. rättrådighet, billighet; rik- tighet. [tande utåt. -, s. regntak. Jut, v. n skjuta ut. -ting, a. lu- Juweni||le, a. ung. -leness/s. pojkvä- sends; ungdomshetta. - tUty, 8. ung* domsfel; sorglöshet. Juxtaposition, a. hopfogning; ut« vertes tillsättning. K. Kabob, V. a. krydda.. Kail, S. matkål. Kakatoo, S. kakadu (fågel). Kalendar, S. kalender, almanack. Kalender, s. klädpress; kladesberedarOc Kali, s. sodaört. Kam, a. krum, förvrängd. Kanastur, 3. knaster. Kangaroo, s. känguru, pungdjur. Karabe, s. bernsten. Kastril, s. hök, falk. Kaw, V. n. kraxa, skrika som en kaja, -, s. kajskri, kraxning. Kay, S. kaj, strandgata. -ag6, 3. Keale, s. flintsten. [lastpenningar. Keck, v. n. hafva svårt för att ned* svälja; * (at) äcklas. Keckle, V. a T. bekläda med gammalt Kecks, 3. pl. risved. [tågverk. Keck||sy, s. odört. -y, a. lik odört, T. med ihålig stjelk. KedgO, O. a. segla emot strömmen, bogsera. -, V. n. omåttlig äta. -r, -anchor, 8. T. bogserankar, katt* Kedlack, 8. åkersenap. [ankar. Keel, 8. vanna; T. köl på ett skepp. -age, 8. kölpenningar, hamnpennin* gar. -hale, V. a. T. straffa med råspringning. -SOn, s. T. kölsvin. Keen , a. hvass , fin; genomträngande, skarpsinnig; bitter. -nCSS, 8. fin- het, hvasshet; girighet; spetsfundighet, -sighted, a. skarpsynt. Keep, 8. uppsigt, vård; qvarstad; slottet i en fästning. -, V. a. hålla, ega; behålla ; sköta, vakta; nyttja; fira. -, V. n. hålla sig, vistas;' fortfara. to - away, afhålla, aflägsna; håll* sig undan, to - back, hindra, af- hålla; hålla sig tillbaka, to - bad hours, stiga sent upp om roorgnaru*.. 218 Keeper Kind to - cattle, valla boskap. to - company with, umgås med. to - counsel, bevara en hemlighet, to - down, nedtrycka, förnedra; hålla vid lågt pris, to - from, hindra, dölja, undvika, to - good hours, komma hem i god tid; stiga bittida upp. to - in, återhålla, kufva; dölja, to - lent, fasta, to - off, afhålla, hålla tillbaka; afvisa; hålla sig efter; T. hålla af ifrån land, to - on, tilltaga. to - one's ground, stå på sig. to - one's hed, hålla sig vid sängen. to - out, utestänga, to - silence, tiga, to - time, hålla takten, to - the hooks, föra böckerna, to - the wind, hålla dikt bi-de-vind. -er. 3. vaktare, uppsyningsman. - of the great seal eller Lord -, storsigill- förvarare. -ing, 3. förvaring. -ing- rOOm , 3. sällskapsrum. - Sake, 3. minne, suvenir. Keeve, 3. kar, så, vanna. Keg, 3. kagge, fjärding. Kell, s. fethinna; puppa (på insekter). Kelp, 3. skottländsk soda. Kelson, s. T. kölsvin. Kemellin, S. bryggkar. Ken, 8. syn, ögonsigte; koja. -, V. a. upptäcka, märka; veta. -, V. n. se omkring. Kendal-green, S. ett slags grönt kläde. Kenk, 3. 2'. kink. Kennel, 8. hundkoja; ett koppel jagt- hundar; rännsten; håla, kula. -, V. n. gömma sig i kulor. [klamp. KennetS, 3. pl. ett slags kläde; T. Kerb, s. bräde, kant, list. Kerchief, S. slöja, dok. -ed, a. be- slöjad, höljd med dok. Kerf, s. skåra, inskärning. Kermes, 3. kermesbär. Kem, s. handqvarn; irländsk fotsoldat; landstrykare. -, V. n. gå i kärna; gryna sig. Kernel, 3. käma, frö. -, v. n. gå i kärna. - ly, a. körtelaktig. -S , s. pl. körtler. -water, 3. persico. -WOrt, s. knölig flenört. Kersey, s. kersing (groft ylletyg), Kestrel, 8. tornfalk. Ketch, s. kits (fartyg). Kettle, 3. kittei. -drum,'#. puk« -drummer, S. pukslagare. Kevel, 3. 21. krysshult. Key, 8. nyckel; klaf i musik; slutsten i ett hvalf; frö af askträd; skrufnyckel, stämhammare; blind klippa; gräns- fästning, -bit, 3. nyckelax, -board, -frame, 8. tangentrad, tastatur. -Chain, 8. nyckelring, nyckelknippa, -groove, 3. raffla, urhålkning, fals, -hold, s. springfjäder i ett lås. -hole, S. nyckelhål i dörren. - Stone, s. slutsten i ett hvalf. -swivel, 8. nyckelkrok, nyckelhake. KeyagP, s. lastpenningar. Keyle, 3. ett slags fartyg. Kibe, 3. kylsår på hälen. -d, a. plågaa af kylsår. - heels, pl. frusna fotter. Kibsey, 3. pilkorg. Kick, s. spark. -, V. a. & n. sparka. -Shaw, 3. lappri; mischmasch; fransk ragu. -Up, S. vulg. dans; förvirring. Kid , s.r kid , kidling; barn. -, t*. -. kidla, få kidlingar; få skidor (om ärter), -der, s. uppköpare. -gloves, 3. pl. bockskinn-handskar. -leather, 8, ungt fint bockskinn, -ling, 3. kid- ling. -nap, V. a. stjäla bort barn, -napper, 3. barptjuf, menniskohand- KiddOW, 3. vrakfågel. [lare. Kidney, 8. njure; det inre; slag; lynne. -bean, s. turkiska bönor, -bean- tree, S. örtslägtet orobus. -Ore, 8. blodsten. -WOrt, 3. nafvelgräs. Kifferkill, s. sjöskum. Kilderkin, s. ölmått af 18 galloner; halftunna. Kill, v. a. döda, dräpa; slagta (boskap). KilläS, 3. skiffer. Killovr, s. sot. Kiln, s. ugn, torkugn; roste för malm. -dry, V. a. torka i ugn. Kimbo, a. krokig. Kin , 8. slägt; skyldeman , frände. -, a. slägt; likartad. -Sfolk, 8. fränder, blodsförvandter. - Sman, 8. slägting, -swoman, s. franka. Kind, s. slägte: slag; natur* kön; art. Kindhearted Knob 219 -, a. god, vänlig, höflig, benägen, -hearted, a. godbjertad. -le, v. a. upptända, sätta i brand. -, V. n. fatta eld, upptändas; yngla. -less, a. onaturlig, vanartad. -ly, nd. vänligt, höfligt. -ness, 3. godhet, välvilja; helsning. -red, a. slägt, anhörig. -, S. förvandtskap, slägtskap; anförvandter. King, s. konung; bricka i schackspel. - at arms, vapenkonung. -'s evil, skrofler, körtelsvullnad. -, V. a. göra till kung; T. sätta dam på en bricka, -apple, s. ananas, -bird, s. lilla paradisfågeln. -craft, s. regerings- konst , politik. -Cub, S. ranunkel. -dom, S. konungarike; trakt. -fishOr, 3. isfågel, -like, -ly, a. konglig. -piece, s. gafvelspetsen. -'s-bonch, 3. öfverhofsätten. -S'pear, 3. svalört. -Stone, S. sjömunk. Kintal, s. centner. Kipe, s. ryssja. Kipper, s. grålax, vraklax. -time, y. den tiden laxfisket är förbjudet. Kirk, s. kyrka, församling, -yard, 3. Kittle, S. kjortel. [kyrkogård. Kiss, S. kyss. -, V. a. kyssa, -ing, s. kyssning. -, a. kyssande. Kit, s. stor flaska; ämbar; kagge; stockfiol. Kitchen, s. kök. -boy, 3. kockspojke, kökspojke, -garden, 8. köksträd- gård. -maid, 3. kökspiga, köksa. -stuff, s. stekfett. -tackling, s. kökssaker, köksgeråd. Kite, s. glada; hök; rofgirig menniska; pappersdijke. -'s-fOOt, 8. hökört. Kitkey, / askfrön. Kitten, S. kattunge. -, V. n. få ungar Kive, 3. kar, så. [(om kattor). Klick, V. n. snatta, klappa (som en qvarn); picka (som ett ur). -, v. a. praktisera bort. - eting, 8. harars löptid. Knab, V. n. knapra, tugga med buller. Knack, s. knäck; konst, skicklighet; listigt streck. -, V. n. knäppa (en nöt). -6r, S. fabrikör af leksaker; repslagare ; en eom handlar med hästkött. Knag, 6. knagla, knöl. -glnCSS, S< knagglighet. - gy, a. knagglig, knölig. Knap, S. knapp, topp; kulle, -bottle, 3. åkervallmo. -pish, a. harmsen, knorrig. - sack, S. tornister, ränsel. Knare, 3. knut; qvistborr. Knav||é, 3. bof, bedragare; tjenare; knekten i kort. - in grain, erts- skälm. - ery, 3. skälmstycke. -ish, a. skälffisk; bedräglig. -ishMOSS, S. skälmstycke. Knead, V. a. knåda, göra deg. -ing, S. knådning.-ing-trough, S. baktråg. Knee, s. knä; led; T. knätimmer. -bllCkie, S. knäspänne. -Cap, S', knäskena, -deep, a. knädjup, ncd- sjunken till knäet, -grass, 3. bock- blad. -pan, s. knäskål, -string, S. knäband, strumpeband. -tribute, 3. knäböjning. KneetigradS, S. hundexing. Kneel, V. n, falla på knä, knäböja. -ing, s. knäböjning; stockfisk. Knell, 8. själringning. Knick, S. knäppning, -knack, S. lek- saker. [-Case, 3. knifslida. Knife, s. knif. -blade, s. knifsbiad. Knigllt, s. riddare; stridskämpe; löpa- ren i schack; parlamentsmedlem. - of the blade, storskrytare. - of the post, falskt vittne. - of the road, stråtröfvare. - of the Shire, full- mäktig for ett grefskap i Underhuset. -'s-cross, kermeskrydd (ört). -, v. a. dubba till riddare. -errant, 3. vandrande riddare, -fee, s. rid- daresäte, riddaregods. -hood, s. riddarevärdighet. -less, a. oridderlig, -liness, S. riddareplikt. - ly, a. ridderlig, -marshal, s. hofmarskalk. Knit, V. a. sticka, knyta; förena. -, V. n. knyta sig (om kål), to - the bröics, rynka ögonbrynen, -ter, 8. stickare, stickerska. -ting, 8. stickning, -ting» needle, s. strumpsticka. - ting» sheath, s. stickskida. -ting^tool, s. sticktyg, -work, 8, stickedt arbete. Knittle, S. snöre. Kliob, s. knopp, knapp; knöl; tofs; ut- växt ; T7. märke. -, V. n, knoppas , bl i fvs 220 Knobbed Lachrymation knölig. -bed, a. knapplik. -M* HOSS, 3. knölighet, knagglighet. -by, a. knagglig, knölig. Knock, 8. slag, stöt; klappning (pä en dörr). -, V. a. & n. klappa, bulta; atöta ihop, to - at the door, klappa pä dörren, to - down, slä omkull; slä ihjäl, to - in, drjfva in. - to off, bryta, to - out, drifva ut. to - under, duka under, gifva sig tappt, -er, 8. en som klappar; portklapp. -Ing-mill, 8. stampqvarn. Knoll, 8. kulle. -, V. a. & n. ringa (för en död). Knop, 8. knopp; blomknopp. Knor, 8. knöl, knöligt utväxt. Knot, 8. knut; afsats, led pä växter; bandvippa; knopp pä växter' band, sällskap, flock ; knippa ; hynrtlasse; T. stek; knop. -, V. a. knyta ihop. -, V. n. knyta sig, knoppas. -berry- bush, 8. berghallonbuske. -grass, 8. trampnäfva, trampgräs, -ted, a. full med knutar ell. q vistknölar; knut* formig. -tinCSS, 3. knutighet; svä- righet. -ty, a. knutig, knölig. -WOrk, 8. knutet arbete. Knoutberry, s. hjortron. Know, v. a. & n. veta, känna, ur- skilja; känna igen, -able, a. som kan vetas, -er, 8. kännare. -ing, 8. kännedom, vetenskap. -, a. skick- lig, förständig, klok. - Ingly, ad. med vett och vilja, -ledge, 8. kun- skap, vetenskap, lärdom; kännedom, bekantskap. Knubb, -le, v. a. slä, prygla. Knuckle, 3. knoge, knytnäfve; ledgäng, knöl, ficktjuf. -, V. 71. buga sig, böja sig. -d, a. smidig in lederna. Knur, -le, 8. qvistknöl pä träd. Koran, 3. alkoran (Muhammedanernas bibel). KOrin, 8. gazell, antilop. Kraken, 8. krake (diktadt ofantligt sjödjur). Kruller, 8. smörkringla. L. La, i. se! bo deri LftUS, 8. fallstreck. Lab, 8. sladderhane. Labar, 8. baner, fana. Labdanum, 8. laudanum. Labe||faction, 8. försvagning, utmatt. ning. -fy, V. a. försvaga, förderfva. Label, 8. sedel; pergamentsremsa hvar vid sigillet fästes; codicil). Labent, a. halkande, fallande. Labi||al, a. läpparna tillhörig. - let' ter, bokstaf som uttalas med läpparna, -ated, a. försedd med läppar; läpp- formig. -Oden tal, a. uttalad med läppar och tänder. Labor||age, s. arbetslön, -ant, 8. kemist. -atory, 8. laboratorium, kemisk verkstad. - lons, a. arbet- sam, oförtruten; mödosam. - 10UB« DOSS, 8. arbetsamhet, oförtrutenhet; besvär. Labour, 8. arbete, bemödande; besvät; barnsnöd; kroppsrörelse. -, v. a. c! n. förrätta, bearbeta, beflita sig, träla ; plägas i barnsnöd; T. slingra, stampa. to - with child, vara i barnsnöd, -ed, a. tvungen (om skrifsätt). - 6T, 8. arbetskarl, jordbrukare, handtver- kare. -less, a. icke mödosam, lätt. -SOme, a. mödosam, besvärlig. Laburnum, 8. bläsärt. Labyrinth, 3. irrgäng, labyrint. - lan, LaC, 8. lack. (a. labyrintisk. LaCO, 8. spets, galon; snöre, snörband. -, V. a. galonera; pryda med spetsar; tillsnöra; prygla. - Cravat, 3. spets- halsduk. -frame, -machine, s. knyppelläda. -maker, 8. broderare, spetsknypplare. -man, s. snörmakare; spetskrämare. -trade , 8. spetshan. del. -woman, 8. spetsknypplerska. Lacera^ble, a. som kan sönderrifvas. -te, v. a. rifva sönder. -tion, 5. sönderrifning. Lachryllmal, a. som alstrar tärar. - glands, tärkörtlar. -mary, a. inne- Uällando tärar. -matiODy t. grät. Lachrymatory Lammas 221 -matory, 3. tårkärl (h03 de gamla Romarne). Lacilliated, a. försedd med franser. Lack, s. brist, behof; 100,000 rupier (i Ostindie). -, V. a. önska, längta efter; tarfva, behöfva. -, v. n. bri- sta. -a-day, i. ack i o Gud! -beard, s. ung glop, våp. -braui, -wit, 8. dumhufvud. -lustre, a. utan glans, matt. -mus, S. lackmus. Lacker, S. lackfernissa. -, V. a. lacke- Lackey, S. lakej, betjent. [ra. Lacon||ic, a. lakonisk; kort och ef- tertrycklig. -ism, S. kort sinnrikt uttryck. Lactyary, a. mjölkig. -, 8. mjölk- kammare. -ation, 3. däggande. -eal, a. mjölkig; innehållande mjölk. - fever, mjölkfeber. - veins, mjölk- ådror. -, s. T. mjölkkäril, mjölk- åder. -60US, a. mjölkig, innehållande mjölksaft. - circle, vintergatan på himmelen. -escence, 8. mjölkaktigt väsende. -escont, a. innehållande mjölksaft, -ic, a. mjölkig. - acid, mjölksyra. -iferOUS, a. som medför mjölk. - iflc, a. som ger mjölk. Lacnnose, a. T. fördjupad, gropig. Lad, 3. gosse, pojke; yngling. Ladder, 8. stege; grad; hederssteg. -rope, 8. T. fallrep, -ways, s. pl. T. trappluckor. Lad||e, S. mynning; vattenledning. -, V. a. ladda, lasta, befrakta; hälla ur. -ing, S. lastning, laddning, frakt. Ladkin, 8. liten pojke. Ladle, S. slef, skopa; skofvel på ett qvarnhjul. -ful, s. skedblad. Lady, 8. fruntimmer, fru; fröken. OUT -, vår fru, vår kära fru. -bird, s. J. Marias nyckelpiga, -day, s. vår- frudagen (borgerliga årets början), -fly, 3. trollslända. -like, a. qvinlig; lik en dam, förnäm; nätt, fin. -'S- bower, S. örtslägtet clematis. -'s* cushion, s. nafveigräs. -'s-finger, 3. räfklo. -'s-glove, 5. lungört. -'s-hair, 3. darr, darrgräs. -'S-laCCS, J. pl. linört. -ship, s. -nad (för- nämt fruntimmers titel), -'g-mantle, 9. T. J. Marias kåpa. -'S*mllk, 8 mjölktistel. -'s-seal, S. hundrofva. -'S-Sinock, 3, T. bräsma. -*S« thigh, S. ett slags päron. -'8« thistle, J. marientistel, mjölktistel. Lag, a. senfärdig; sistkommande; trög. -, 3. den lägste i rangen; söler, en som blir efter. -, V. n. blifva eft»% söla. - gard, -ger, s. söler. -ging, a. senfärdig, släpande, trög. -WOr*, S. pestilensrot. LagOOH, 3. italiensk insjö ell. kanal. Laic, 3. lekman, -al, a. verldslig. Lair, s. läger, läge (der rådjur ligga om dagen). Laird, s. herre, husbonde. Laity, S. lekmän, verdsliga ståndet. Lake, s. insjö, sjö; Florentinerlack. -weed, 8. röknäfva. [väf). Lam, s. lan; ränning, varpning (i en Lamb, S. lam, lamkött; frälsaren. -, V. n. lamma, fä lam.' -hog, 3. års- gammalt lam. -kin, S. laihunge, litet lam. -skin, S. lamskinn. -'s« tongue, 3. grodblad. -'S»W001, S. lamull; engelskt öl med stekta äp. len uti. Lamb||ativo, a. som intages genom slickning. -ent, a. slickande; sväf. vande, fladdrande. [skälen. Lamdoides, 8. T. vinkelsöm i hufvud- Lame, a. lam, halt, haltande, felaktig: otillräcklig. -, V. a. förlama „ göra lytt. -neSS, 3. lamhet, svaghet. Lamel, S. tunn plåt, liten skifva. -lar, a. flisig. -lated, a. belagd med lan; bladig, skifvig. Lament, v. n. jämra sig. -, v. a. beklaga, -able, a. beklaglig, jäm- merfull; sorglig; bedröflig ; eländig. -ation, S. klagovisa, beklagande; veklagan. Lamentine, s. sjöko (fisk). Lamina, s. plåt, skifva; lan. -te, V. a. betäcka med bleck, beslå med tunna plåtar. -ted, a. plåtbeslagen; uthamrad; bladig. - tion, 8. bleck - slageri; uthamring. Lammas, S. Petri fängelses dag (1. Au- gusti). at latter -, aldrig någonsin. 222 Lamp Lapful Lamp, s. lampa; ljus. -adary, s. ställning under en lampa; klockare, -black, 8. lampsot; kimrök. -ligh- ter, 8t lykttändare. -stand, 3. lampfot. LampOOn, 3. pasqvill, smädeskrift. -, V. a. göra nidvisor om någon, -er, s. smädeskriftsförfattare. Lamprey, S. lampret, nejonöga. Lance , 3. lans, pik. -, V. a. sticka med en lans; kasta; öppna med lan- sett. -knight, 8. lansförare, -man, -r, 8. ryttare med lans, pikenerare, lansförare, -t, 8. lansett, åderjem, snäppare. Land, 8. land, landtgods; landskap; folk; urin. -, på landsvägen. -, v. a. sätta i land. -, v. n. gå i land, landstiga, -beef, 3. oxtunga, -bred, a. inhemsk, infödd. -breeze, 8. landvind. -Cape, s. landsudde. -Chain, S. landtmätarkedja. -ed, a. landad, besuten. -flood, S. öfver- svämning. -forces, s. pl. landtrop- par. -gable, s. grundskatt, -grave, 8. landtgrefve. -graviate, S. landt- grefskap. -gravine, S. landtgref- vinna, -hen, S. ängsnärpa. -hol- der, 5. godsegare. - ing, s. land- stigning; plan vid en trappa, -job- ber, 3. en som köper och säljer landt- gods. -lady, s. patronessa; husvär- dinna ; värdinnan på en gästgifvare- gård ell. värdshus, -locked, a. omgifven med land på alla sidor, -loper, 3. landtstrykare, lösdrifvare. -lord, 8. godsegare, jordegare; egen- domsherre; värd; gästgifvare. -man, 8. landssoldat. -mark, 8. gränsmärke, råsten; landamäre; berg; torn etc. som tjenar sjöfarande till rättesnöre, -mate, 8. granne, hvars egor gränsa intill en annans, -measurer, 8. landtmätare. -pjrate, 8. stråtröfvare. -propriety, s. länderier. -scape, S. landskap, -service, 8. krigstjenst till lands. - sman, s. landsman, -spaniel, s. vaktelhund. -stew- ard , 8. landräntmästare. -tax, S. jordränta. -tenant, 3. jordegare. -tr&de, s. landthandei. -waiter, s. tulluppsyningsman öfver det gods som utskeppas. -ward, ad. inåt landet, åt land till. -WOrker, 8. jordbrukare. Lane, s. gränd; smal väg mellan gär- desgårdar; haj, gata. Laneret, s. nten falk. Lan got, s. rem. (kula; skrot. Language, -el, S. kedjekula, länk* Language, S. språk, tungomål; stil, talesätt. -d, a. språklärd; talför» well vältalig, -master, 3. språk, mästare. [mare. Languet, S. liten tunga; kil i en ham- Languid , a. matt, kraftlös, försmäk* tande; försagd. -ness, 8. kraftlös* het, svaghet; modlöshet. Languish, S. vanmäktighet. -, V. n, mattas, aftyna, tråna bort. -ment» 8. försmäktande, aftyning. Languor, 8. matthet, tvinsot: tröghet. -OUS, a. sorgsen. (löpare. Laniards, S.pl. T. kattstjärt ■, taljrep; Lania||ry, s. slagtardisk. -te, v. a. sarga, stycka sönder, sönderslita. Lanij|ferous, -gerous, a. som bär ull, ullrik, ullig, luden, -flce, ylletyg; ylleväfnad. Lank, a. slapp, slankig; tunn; rak. -ness, s. slankighet, magerhet. - y, a. slankig. Lanner, s. vakteifalk. Lansquenet, s. landsknekt, tydsk lands* soldat; lanter (ett slags kortspel). Lantern, s. lykta, lanterna; fyrbåk. jack in a -, irrbloss, -crank, T. armen på akterblysan. -jaws, 8. pl. infallna kinder, -tower,-turret, 8. litet torn, altan ofvanpå en byggnad -Wheel, S. drifhjul. Lanthorn, s. Lantern. LanuginOUS, a. dunig, Qunig- Lanyards, s. Laniards. Lay, s. sköte, knä; skört (på kläder); örtipp; kärnmjölk. -, V. n. läppja; slafsa. -, V. a. slicka upp, omlinda; dölja; hoppveckla. -dog, S. Knä- hrKrd . mops. -eared, a. slokörig. i-ful, S. ett fång, så mycket som kas Lapwing Latitant 223 tagas i förklädst. -Wing, 3. vipa, kovipa. -WOrk, s. flätadt arbete. Lapidary, a. som finnes i sten. - style, stenstil. -, s. stenslipare, ju- velerarc. -ate, V. a. stena till döds, -ation, 8. stenande till döds. -60US, a. stenartad, lik sten. -escence, S. förstening, stenvandling. -CSCént, -iflc, a. förstenande. -iflcation, . 8. stenvandling. -ist, s. juvelerare. Lapis, S. ädelsten. -lazuli, s. lasur- ) sten. [slag. Lapper, 8. läppjare; en som gör om- Lappet, S. skörtet, släpet af en kläd- ning. Lapse, 3. snafning ; fel, förseelse; för- fallande, förverkande (till kronan). -, V. n. falla sakta, hemfalla; förflyta. -, V. a. förfela, försumma. Larboard, S. bakbord, venstra sidan af skeppet (från styret räknadt). -watch, 8. bakbordqvarter. Larceny, s. tjufnad, stöld. Larch, 8. lärkträd. Lard, 5. fläsk, späck, svinfett. -, v. a. späcka; inblanda. -, V. n. blifva tjock. -OF, 8. visthus, skafferi. -jng- pin, S. späcknål. Lare, s. T. svarfhjul. Lares, 8. pl. husgudar. Large, a. stor, bred, rymlig.; frodig, ymnig; frikostig, at -, vidlyftig, a - conscience, ett rymligt samvete. - wind, full vind. -, s. öppna sjön. -, V. n. T. rumma, segla rumskots. -ly, ad. ymnigt, vidlyftigt. -ness, 8. storlek, bredd; rymlighet. Largess, 8. skänk; frikostighet. Lark, s. lärka. -er, s. lärkfångare. -*S-heel, S. riddarsporre (ört). -Spnr, 3. svensk riddarsporre (ört). Larmier, 8. takränna; murband. Larum, 8. buller, larm; väckare "på ett ur. [klädd. Larva, s. T. puppa. -ted, a. för- Larynx, 5. struphufvud; lärkträd. LaSCar, 5. ostindisk matros. Lascivi||ent, a. sjelfs väldig, rasig. -ous, d. okysk, otuktig, kåt; oanständig. -Qll$QeSS^ 8, okyskbet, lösaktighet. Lash, 8. stryk; pisksmäll; gissel; pisk-' snärt; piska; satir. -, v. a. piska; häckla. -, v. n. häftigt slä emot; T. fastsurra, -er, S. piskare; drag- rep; surrtåg. -ing, 8. smällning; Lass, 8. flicka, tös. fsurring. Lassitude, S. trötthet; matthet. Läst, 8. läst; skeppslast (12 tunnor). -age, s. lastpenningar, -maker, 5. lästmakare. Last, a. sista, yttersta, lägsta; fölliden. - of all, pä sista slutet. - ly, ad. sist, sednast; slutligen; nyligen. Last, V. n. vara, räcka. -ing, a. varaktig, oupphörlig, -ingly, ad. beständigt. -ingnOSS, 8. varaktighet. Latch, 3. klinka pä en dörr; d7. in- flickningstecken. -, v. a. tillstänga med klinka, tillsluta, -et, 8. sko- rem; läderrem. Late, a. sen, långsam; salig; afliden, för detta. -, ad. sent; nyligen. -, V. n. dröja. -d, a. öfverfällen af natt. -ly, ad. nyligen, nyss. Latency, 3. hemlighet. Lateness, S. en saks nyhet. Latent, a. förborgad, dold, obemärkt-. Lateral, a. verkande på sidan, - judge, bisittare, assessor." - ly, ad. på si- dan, bredvid. Lateward, ad. något sent, -hay, s. efterslåtter. Lath, s. lekt; takstol. -, V. a. bräd- slä, spika upp lekter. -back, S. långskranglig person. - WOXk, S. lektverk, lektlag. Lathe, S. svarfstol; lada. Lather, S. skum ; såplödder; tjock svett. -, v. n. löddras. -, V. a. intvåla, insåpa, bestryka med såplöd- Lathy, a. tunn, slankig. [der. Latin, S. Latinare; Latin ell. latinska språket. -, a. latinsk. -, V. a. öfver- sätta pä Latin. -ism, S. latinskt talesätt, -ist, S. god Latinare. - ity, 8. Latin, latinitet. -ize, V. n. nyttja latinska talesätt. -, V. a. göra till Latish, a. något sen. [Latin. Latit||ancy, -ation, s. hemlighet; tysthet, -antj a. förborgad, heiplig. 224 Latitude Lay -tide, 8. vidd; omkrets; frihet; sjelfs- våld; T. polhöjd, -udinarian, .v. fritänkare. -, a. oinskränkt. -Ildi* narianism, 8. fritänkeri. Lätrant, a. skällandet grälaktig. Latrocin||ation, -^*8. röfveri. -Latten, 8. messing. Latter, a. sednare. - ly, ad. till slut; nyligen, -math, 8. efterslåtter. Lattice, 3. gallerverk. -, V. a. förse med galler. -window, 8. galler- fönster; jalusi. Laud, s. lof, pris. -, V. a. prisa, be- römma. -able, a. lofvärd. -able- ness, -ability, S. berömlighet, pris- värdhet. -ative, -atory, a. iof- vande, berömmande. Laudanum s. Labdanum. Laugh, 3. skratt. -, V. n. skratta. -, V. a. beskratta, utgrina. to - at, beskratta, -able, a. löjlig, -ing, 8. skratt. - ing-stock, 3. skrattämne; ätlöje. -ter, 8. skratt, löje. Launch, S. barkass; sluttande bro. -, V. n. lägga ut till sjös; utsväfva. -, V. a. låta gå af stapeln. Laund||ress, s. tvätterska. -ry, s. tvätt, tvättning; tvätthus. Laureate, a. lagerkrönt. -tion, 8. doktors- ell. magisterpromotion. Laurel, s. lager, lagerträd; lagerkrans. -ed, a. lagerkrönt. -herb, 8. lager- ört. -wreath, 8. lagerkrans.' > Lauriferous, a. lagerbärande. Lava, 8. lava (af eldsprutande berg). Lava||tion, s. tvättning, -tory, 8. tvättrum, vaskfat. Lave, V. a. lomma; bada; tvätta, lavera (en ritning). -, V. n. löga sig, bada sig. Laveer, 8. lovering. -, V. a. lovera. Lavender, s. lavendel. Laver, S. badkar, tvättfat. Lavish, a. slösaktig; öfverdådig. -, V. a. slösa. -inent, -nOSS, s. slöseri. Law, 8. lag; förordning; föreskrift; lag- farenhet; lagen ell. Mosis .lag. com- mon landslag, civil -, borgerlig lag. - of nations, folkrätt, to go to börja process mot någon, to follow the studera juridiken, -day, 8. rättegångsdag. -ex pences, 8. pl rättegångskostnader, -ful, a. laglig laggill. -fulness, 8. laglighet, rätt mätighet. -giver, 8. lagstiftare, -gt Ving, 8. lagstiftning; lagstiftande -leSS, a. laglös; lagstridig; fridlös -lord, 3. jurist söm blifvit adlad .-maker, 5. lagstiftare, -suit, 8 rättegång, process, good in -, rätts, giltig. Lawn, 8. skirduk, fint linne, linon; öppen gräsplan. -sleeve^, 8. pl. fina ärmar af linon (biskopsdrägt). - y, o. gjord af linon; lik en slätt. Lawyer, 8. lagkarl, jurist, advokat. Lax, 8. utsot; lax. -, a. lös; slapp, afförande. -ätion, 8. slapphet, for- slappning. -ative, a. afförande. -, । S. laxermedel. -ativenOSS, s. öpp- nande egenskap, -ity, -ness, s. slapphet; löshet; öppet lif; * felande noggrannhet. Lay, S. lager; betesmark; vad; sång, visa; rang, stånd, -land, 8. tfäde. -Stall, 5. gödselhög. Lay, a. verldslig. -, 8. lekman, -el* der, S. kyrkoforeståndare. -man, 8. lekman; T. rörlig bild som malare och bildhuggare bruka. Lay, V. a, lägga, Ställa; tillfredsställa; släcka; förlika; anlägga; slå vad. to - aside, glömma; deponera, to - asleep, söfva. to - a thing in one's dish, förebrå eh något, to - a wager, slå vad. to - hy, förvara. to - claim to, göra anspråk på. to - down one's life, dö; låta sitt lif. to - äggs, värpa, to - heads to- gether, rådslå, to - hold of, gripa. to - level, jemna. to - on, slå häftigt, to - open, ådagalägga, to - out, T. lägga ut på redden, to - siege to, belägra, to - taxes, på- lägga utskylder. to - the cloth, duka bordet, to - the stomach, stilla hungern, to - up, samla, lägga ihop, to - up a vessel, aftackla, afdanka ett skepp. to - Waste, sköfla, ödelägga. noggrannhet. Layer Leaven 225 Layer, 8. telning; lager; hvarf; varp- höna. -Out, 8. utgifvare. Lazar, S. spetelsk; spetelska. Lazaret, 8. lasarett, sjukhus. Lazj|e, v. a. & n. lättjas, -iness, s. lättja, tröghet. -ing, a. trög, slumrig. -y, a. lat, trög; sömnaktig. Lazuli, 8. lasursten. Lea, s. slättmark, äng. Leach, s. lut. -, v. a. utluta, lutlägga. Lead, 8. bly; lod, kula. -, v. a. beslä med bly, blanda med bly; plombera. -Crystal!, s. blyerts, -en, a. af bly, blybetäckt; tung, trög; dum. -enhearted, a. känsioiös. -line, 8. lodlina. -nine, 8. blygrufva. -Ore, 8. blyerts, -pencil, s. bly- ertspenna. -8h0t, 8. hagel. -TVOrt, 8. blyrot, tandrot. -y, a. blyfärgad. Lead, 8. anförande; förhand i spel; aqui (i biljard). -, V. a. & n. leda, föra, ledsaga; förleda, förmä; gä förut; vara anföraren; herrska. to - the way, visa vägen; gä förut, -er, 8. ledare, vägvisare; förman, -ing, 8. ledning. -, p. & a. ledande; den förnämste. - card, utslagskort. - hand (at cardsj, förhand. - que- stion, hufvudfräga. -ing-strings, 8. pl. ledband för barn, -ing-wind, 8. gynnande vind, -inan, 8. före- dansare. Leaf, 8. löf; blad; skifva; folium. -, v. n. fä löf, slä ut. -brass, s. glitterguld. -bud, 8. löfknopp. -gold, 8. bladguld, -silver, 8. silfverbleck. -less, a. bladlös, utan löf. -let, 8. litet löf ell. blad, -stalk, 8. T. bladskaft. -y, a. löfrik, lummig. League, 8. förbund; fransk mil. -, V. n. ingä förbund. - r, 8. förbunds- bröder; helägring. Leak, a. läck. -, a. läek. -, v. n. läcka, -age, 8. läokage, förlust pä utrunna våtvaror. -y, a. gisten (om kärl); T. läck; 'pratsam. Leani, s. täg, lina; koppelband. -er, 8. spårhund. Lean, a. mager; torr; slät. -, 8. det magra; blotta köttet utan fett._-neSS, JZnalish-Swedish Did 6 - - 8. magerhet; armod, -visaged, a. mager i ansigtet. -Witted, a. för» ständig. Lean, v. n. & a. luta; stöda sig; böja; vara benägen for; lita pä. -ing, 8. lutning. -ing-staff, 3. staf, krycka, -ing-stock, s. stöd. Leap, 8. spräng, hopp, skutt; löptid (om djur); ryssja. -, v. n. springa; hoppa, löpa; spritta till; klappa som hjertat. -, V. a. bespringa, betäcka (om hingstar), -er, 3. dansare; dan» serska. -frog, 3. ett barnlek. -ingly, ad. 1 spräng, -year, 8. skottär. Leam, V. a. & 71. lära; förnimma, erfara, to - by a letter, inhämta af ett bref. -ed, a. lärd, erfaren, -er, 8. lärjunge; nybegynnare. -ing, 8. lärdom, bokvett; kunskap. Lease, 8. hyrekontrakt, arrendekontrakt; förpaktning; arrendetid. -, V. a. hyra ut, förpakta; plocka ax. -hold, 8. arrendegods, -holder, 8. paktaro» -1", 8. axplockare. Leash, 8. koppel; grimma; rem att föra falkar med. -, V. a. koppla ihop. Leasing, 8. falskhet, ljugning. Least, sup. af little, not in the -, alldeles icke. -, ad. minst, at -, Leat, 8. qvarnränna. [ätminstone. Leather, 8. läder; garfvadt skinn. -, a. af läder, -bag} 8. lädersäck, läderslang. -bottle, 8. läderflaska, -dresser, 8. sämsk- ell. karduans- makare; garfvare. -jacket, s. ett slags fisk i Söderhafvet. -n, a. af läder. -Seller, 8. läderhandiare. -sling, 8. rem. -y, a. läderaktig, lik läder. Leave, 8. lof, tillstånd; afsked; af. skedstagande. -, V. a. läta, lemna, öfvergifva. -, V. n. aflägsna sig; testamentera; upphöra; afstä ifrän. to - of, to - Over, läta bli, upphöra. to - out, förbigä; utsluta. -T, 8. en som lemnar; öfverlöpare, rymmare. -ingS, 8. pl. öfverlefvor, lemningar. Leav||ed, -y, a. löfrik; försedd med blad. Leaven,^surdeg,jäsningsmedel; drägg. 226 Leavening Lengthy -, V. a. syra, läta jäsa; blanda till, -ingj 8. jäsningsmedel. Lecher, 8. vällusting; horkarl. -, V. n. bola, vara otuktig. -OU8, a. liderlig, otuktig. -y, 8. otukt. [kollektbok. Lection, 8. läsart; lektion. -Ary, 8. Lecture, 8. föreläsning; läxa; läsning; tilltal, skrapa. -, V. a. föreläsa; banna upp; undervisa, lära. -, V. n. hälla föreläsningar. -T, 3. professor; lär- mästare; aftonsängsprest. -ship, 8. foreläsaretjenst; kapellanssyssla. Lecturu, s. pulpet. Ledcaptain, 3. smickrare, matsnuggare. Ledge, s. list; bräm; kant; hvarf, lag; kedja af klippor, -t, 8. hufvudbok pä ett handelskontor. Ledhorse, 8. handhäst Lee, 8. T. vindsida, läsida; drägg. -, a. liggande mot vinden. -shore, 8. T. lägervall. -Way, 8. T. afdrift. Leech , S. läkare; blodigei. -, V. a. läka, bota. -Ciaft, s. läkarekonst, -lines, «. pl. T. nockgärdingar. -1'Ope, 3. stäende lik pä segel. -WOrm, 8. blodigei. Leek, 8. lök, purjolök. Leer, 3. snegling, blick pä sidan; vild- brädets läge. -, v. n. se ät sidan, bliga, glo; plira. -, V. a. locka ge- nom blicker pä sidan. .-horse, S. paradehäst. Lees, s. drägg (pä vin); modder. Leet, 3. domstol; gärdsrätt. Leeward, a. lävart. -, ad. i lävart, -islands, s. pl. Lävart-öame, An- ti Uiska öarne. Left, a. venster. -handed, a. venster- händt; oskickligt. -handedness, s. vensterhändthet. -handiness , 8. oskicklighet Leg, S. ben, lägg (mellan knäet och foten); skänkel; lärstycke; fot hvarpä nägot hvilar; T. sträng pä en hanfot; skänkling. Legacy, s. testamente; testamenteradi gods, -hunter, S. arfsmilare. Legal, a. laglig, laglikmätig. - ity, 8. laglighet, rättmätighet. -1Z6, V. a. lagligen stadfästa. -ly, ad. lagligt. Lega||tAry, -tee, s. arftagare. -te, a. päfligt sändebud, legat. -teship, 8. legats syssla ell. värdighet, -tine, a. grundad pä en päflig legats värdig- het. -tion, 8. beskickning; depu- tation. -tOI, 8. en som gör testa- mente. Legend , 8. legend, munksaga ; fabel; omskrift pä mynt. -ATy, a. sagolik; fabelaktig. Legerbook, 8. hufvudbok; varulagerbok. Legerdemain, 8. taskspelarekonater. Legged, a. som bar ben. Leggins, 8. pl. damaskor. Legibility, 8. läslighet; tydlighet. -le, a. läslig, -leness, 8. läslighet Legion, 8. legion; myckenhet. -ATy, a. hörande till en legion; talrik. -, 8. legionssoldat Legis||late, V. n. stifta lag; utgifva en lag. - lation, 8. lagstiftning, -lative, a. lagstiftande, -lator, 8. lagstiftare. - latorähip, 8. lag- stiftande makt. -lature, 8. lagstift- ning ; lagstiftande makt, -t, 8. jurist. Legitimacy, 8. laglikmätighet; äkta födsel, -te, a. äkta; rättmätig. -, V. a. berättiga; offentligen erkänna; gilla, -teness, 8. laglig börd; äkt- het. -tion , 8. laga bekräftelse; ett oäkta barns förklarande för äkta. LegumC, -en, 8. skidfrukt, fruktbalja. -inOUS, a. som hör till ärtslägtet Leisur||able, a. vid lediga stunder; maklig. -e, 8. ledighet, arbetslöshet, mak , maklighet. - e-110ur, 8. ledig stund, fritimma. - ely, a. maklig. Lemma, s. T. hjeipsats. Lemon , 8. citron , citronträd. -AdO, 8. lemonad. -peel, 8. citronskal. -Squeezers, 8. pl. citronpress. Lemures, 8. pl. spöker. Lend, V. a. utlåna, borga; meddela; bevilja. -er, 8. borgenär, procentare. Length, 8. längd; utsträckning; af. ständ; sträcka, at -, slutligen,, ändt- ligen, -en, V. a. förlänga, utsträcka. -, V. n. blifva längre, utsträckas, -wise, ad. pä längden. - y, a, längvarig, längträdig. Leniency Lexicon 227 Leniency, 3. mildhet, efterlätenhet. -ent, a. stillande; mjukande. -, 8. lindrande medel, -fy, V. a. lindra, mildra. -meilt, S. lindrande medel, -tive, a. lindrande. -, s. lindrande l medel, -t", 8. mildhet, godhet. Lens, 3. lins (synglas). Lent, S. fastlag, fasta, -en, a. hörande till fastan; tarflig. - sermon, 8. ft fastlagspredikan. lenticular, -form, a. linsformig. -ginous, a. fräknig. -gO, 8. fräk- i nar; utslagsfeber. -1, S. lins, linsen i (skidfrukt). Lentiscus, Lentisk, s. mastixträd. Lentjitude, s. tröghet, -or, s. seghet; J långsamhet. -OUS, a. seg. LeO, 3. Lejonet (i djurkretsen). - BBIO, 3 a. lejonartad. -llticO, 8. lejonblad 3 (ört), -pard, s. leopard, -pard's- I bane, 8. vildgetört. Leper, 8. spetelsk person. -OUS, a. som orsakar spctelska. Lepid, a. lustig, rolig. Leporine, a. haraktig. Lepr]|osity, 3. skabbighet. -osy, S. spetelska. -OUS, a. skabbig; spe- telsk. -OUSness, S. skabbighet. Less, comp. af little, mindre, smärre. -, ad. mindre. Lessee, 8. hyresman, paktare. Lessen, V. a. förminska. -, v. n. aftaga, minskas. Lessive, 8. byk. Lesson, s. lexa, lektion. -, v. a. : undervisa; banna upp. Lessor, 8. förpaktare. Lest, C. att icke; i fall. Let, V. a. låta, tillåta; lemna; hyra ut; förpakta; låta fara, to - alone, låta bli. to - down, hissa ner; skrufva ner. to - fall, fälla, hissa ned. to - go, släppa, to - in, släppa In; inlåta, to - know, under- rätta. to - off fa pistol), skjuta af. to - out, låna ut (på ränta), -in, 8. infliekningstecken. -pass, 3. frisedel. Let, 8. hinder; dröjsmål, -, V. a. hindra, förhindra, afhålla ifrån. -, V. n. upphöra. Leth|jal, a. dödlig. -argic, a. sömn- aktig. -argicness, S. sömnsjuka; tröghet. - argied, U. djupt insomnad. -argy, S. sömnsjuka. Lethe, s. Lete; glömska; glömskedryck. Letted, a. fördröjad, förhindrad. Letter, S. bokstaf; bref; patent; full- makt. - of attorney, fullmakt. - of mark, kaparebref. -, V. a. teckna bokstäfver. to - a look, sätta titel på ryggen af en b^k. -bOX, s. bref- låda. -Carrier, 8. brefbärare. -Case, 8. plånbok; kast (på ett boktryckeri), -ed, a. lärd, -founder, s. stil- gjutare. -learning, 8. boklärdom, -less, a. olärd. -Office, 3. bref- post. -press, 8. boktryckarpress. Lettuce, 3. laktuk. [sjuka. Leucoplllegniacy, 8. bleksot, grön- Levant, 3. öster; Levanten. -, a. östlig; ifrån Levanten. -ine, a. levantisk. Levee, 8. uppstigande; morgonbesök. Level, a. jemn, slät. -, s. slättmark, yta; jemnhet; vattenpass; rättesnöre; ögonsigte. -, V. a. jemna, göra slät; rikta; jemnföra. -, V. n. efterskräfva; fat) måtta, sigta; gissa; vara i jemn riktning, -ler, 8. jemnare; jemnlik- hetspredikant. -neSS, S. jemnhet, flackhet. -range, 3. T. kärnskott. Leven, 3. surdeg, drägg. Lever, S. häfstång- handspak. Leveret, 8. harunge. LeverOCk, 3. lärka. [skatter). Leviable, a. som kan påläggas (om Leviathan, 3. hvalfisk; T, Leviathan. Leviga||te, v. a. pulverisera. - tion, 8. pulverisering. Levit||e, 8. Levit. -ical, a. levitisk. -icus, 8. tredje Mose bok. Levity, 8. lätthet; lättsinnighet; osta- dighet. Levy, 8. uppbörd; värfning. -, V. a. beskatta, utskrifva; värfva. to - an army, sätta upp en här. Lewd, a. utsväfvande, vällustig; otuktig, oförskämd. -ness, 3. liderlighet, otukt. Lewet, 3. härfågel. Lexicographer, 8. ordboksförfattare. Lexicon, 8. lexikon, ordbok. 15* 228 Ley Lifegiviug Lej', 8. fält, betesmark; lut. Liab||Ie, a. underkastad, förpliktad; \ blottställd för. -ility, -leness, s. benägenhet; blottställning. Liar, 8. lögnare, ljugare. Lib, V. a. kastrera. Libation, 8. dricksoffer. Libel, s. smädeskrift; skymf; T. stäm- ning; klagoskrift. -, v. n. &a. (against) skrifva smädeskrift; författa en klago- 1 skrift, -ler, 8. smädeskrifvare. - lOUS, a. smädande. Libellula, 8. trollslända. Liberal, a. frikostig, gifmild. - edu- cation, anständig uppfostran. - arts, fria konsterna. - ity, -neSB, 8. fri- kostighet, gifmildhet. Libera||te, v. a. befria, -tion, 8. befrielse. - tor, 8. befriare. Libertin|{age, s. utsväfning. -e, s. frigifven, ell. dess son; liderlig sälle; fritänkare. -, a. sjelfsvåldig; oordent- lig; liderlig. - Ism, 8. ajelfsvåld, liderlighet; fritänkeri. Liberty, 3. frihet; fri vilja; tillstånd. liberties, pl. privilegier, företrädes- rättigheter, friheter. Libidinous, a. lättfärdig, kättjefull. -ness, 8. vällustighet; sinnlustighet. Libra, s. T. vågen (i djurkretsen). Librarian , 8. bibliotekarie. -y, s. boksamling; bibliotek, circulating lånbibliotek. -y-keeper, 8. biblio- tekarie. Libra||te, V. a. väga; balansera. -tion, 8. vägande, svängningsrörelse. -tory, S. svängande, balanserande. Lice, s. pl. af louse, -bane, 8. lusört. Licence , 8. sjelfsvåld; tillstånd; frise- del ; censur på en bok. -, v. a. gifva frihet ell. tillstånd till. -r, s. en som tillåter något. - of books, censor. Licentiate, s. licentiat. -, v. a. till- städja, tillåta. -0U8, a. sjelfvåldig, utsväfvande; oinskränkt. - OUSBCSS, 8. sjelfsvåld; utsväfning. Lichen, 8. laf (ett mosseslägte). Licit, a. tillåten, -ness, s. laglighet. Lick, s. liten släng; stickning; vulgi grof behandling. -, v. a. slicka, sleka; VUlg. basa, smörja upp. to - U<n uppsluka, -dishj 8. tallrikslickar s. -Spittle y 9. smårotsare, matvrzi. -Stone, 8. negonöga. Lickerish, -ous, a. lacker, kräsiig; begärlig. - OUSB688, 8. läckerhet; Licorice, 8. lakrits. [lystenhet. Lictor, 8. liktor (romersk hedersvakt). Lid, s. lock; ögonlock. Lie, (ly) V. n. ligga; hvila; bestå; vara belägen, to - about, vara kring- spridd hit och dit. to - at one, vulg. bedja enträget om, ligga efter, to - at ones mercy, bero af ens nåd. to - at stake, vara blottställd, vara i fråga, t O - down, lägga sig att sofva; falla i barnsäng. to - in, ligga barnsäng, to - in State, ligga på paradsäng (om lik), to - lurking, ligga på lur. to - on hand, icke hafva afgång. to - mit of doors, sofva utom hus. to - to, ligga upp- brassad; ligga bi. to - under a distemper, vara sjuk, to - under a mistake, bedraga sig. to - with, hafva samlag med. Lie, 8. lögn, osanning; saga; lut. -, V. n. ljuga, säga osannt. Lief, a. älskad. -, ad. gerna. Liege, a. undergifven; under länsplikt. -, 8. länsherre. - lord, 8. länsherre, landsherre. - man, 8. vasall, under- såte. -F, 8. ambassadör, sändebud. Lienter||ic, s. hörande tui utsot. -y, 8. ett slags utsot. [rant. Lier, s. person som ligger, spejare, lu- Lieu, s. ställe, in - of, i stället för. -tenancy, 8. löjtnantssyssia; samt- lige löjtnanterna af en korps, -tenant, s. löjtnant; ståthållare; vikarie. - colonel, öfverste-löjtnant. - general, general-löjtnant, -tenantship, 8. löjtnantssyssia; ståthållarskap. Lie ve, ad. gerna. Life, 8. lif, lefverne, lefnad; lifstid; liflighet; lefvernesbeskrifning. - an- nuity , 8. lifränta. -boat, 8. räddningsbåt. - dl'Op, 8. blods- droppa. -everlasting, s. murgrön. -giving, a. lifvande, upplifvande. Lifeguard Limitless 229 -guard, s. ilfvakt. -less, a. iinsa. -like, a. lefvande. -preserver, 8. räddningsapparat. -rent, 3. lif- ränta, -string, 3. nerf; lifsband. -time,, s. lifstid; lif. -weary, s. ledsen vid lifvet. Lift, 8. lyftning, häfning; T. gigtåg; bemödande. -, V. a. lyfta, häfva ; röfva; befordra, upphöja; lyfta på nå- got. -er, 8. upplyftare; krycka. Liga||ment, 8. T. band, sena; för- bindeise. -mental, -mentous, a. senig; lik ett band, -tion, 8. bind- ning. -ture, 8. band; förbindning; knut. Ligeance, s. länstro. Light, s. ljus, lyse, sken; lampa; upp- lysning, förstånd; upplyst man; dag, dager. -, V. a. lysa, upplysa; upp- tända. to - a candle, tända upp ett ljus. -, a. ljus, klar; ljuslett, blond, -bild, S. fotografi. -Co- loured, 3. ljuslett, -house, 8. fyr- båk. -less, a. utan ljus, mörk, -red, a. violett. Light, a. lätt, snabb, snäll; ringa; obetydlig; T. olastad; flyktig, lätt- sinnig ; okysk; undervigtig (om mynt); glad. - of belief, lättrogen. -, ad. lätt, -bodied, a. smärt, väl växt (om hästar), -brained, a. lättsinnig. -fingered, a. händig; tjufaktig. -foot, a. snabbfotad. -, 8. villbråd. -headed, a. lättsinnig; hufvudsvag. -headednCSS, 8. lättsinnighet; tank- löshet. -hearted, a. glad, lustig, -heeled, a. lätt på foten, -horse, 3. lätt kavalleri, -legged, a. snabb- fotad. -ly, ad. lätt, -minded, a. lättsinnig. -ness, 8. lätthet; lätt- sinnighet ; ostadighet. Light, V. a. lätta; lindra; T. lossa ett skepp. -, v. n. tilldraga sig; falla på, komma öfver; stiga af; slå ned (om fåglar). -en, V, a. lätta; ur- lasta (ett skepp), -en, v. n. blixtra, ljunga; lysa omkring sig. -, V. a. upplysa, -er, s. liktare; pråm, -ning, 8. blixt. - S, S. pl. fönsterlufter; lungor (hos boskap). -some, a. ljus, klar; munter, glad. - SOmCnCSS, 8. ljushet, klarhet, munterhet. Lign||e0US, -OUS, a. träartad, trä- aktig; gjord af trä. Lig wort, 3. kongsljus (ört). Like, a. lik, sannolik. -, ad. likasom, såsom; sannolikt. -, V. a. & n. tycka om; behaga; gilla. - lihood, -li- nOSS, 3. liklighet, sannolikhet; likhet. -ly, a. angenäm ; passande till; trolig, sannolik. -, ad. troligen, förmodligen, ~H, V. a. förlikna, jemföra. - ness, 8. likhet; utseende; porträtt. -wise, ad. äfvenså, likaledes. Liking, a. treflig, angenäm. -, 8. tycke, behag, smak, böjelse; gillande. Lilac, S. syrenträd. Lilted, a. beväxt ell. prydd med liljor. Lilliputian, 8. liten docka. Lily, & lilja. - of the valley, lilje. konvall, haröron. -livered, a. klen- modig, -white, a. hvit som en lilja. Limature, s. fiispån. Limb, S. lem; T. brädd, bräm. - V. a. förse med lemmar; slita i stycken. -ed, a. lemmad. [distillera. Limbeck, s. T. distillerhatt. -, V. a. Limber, a. mjuk, böjlig, vek. -boards, 8. pl. T. vSghålsplankor. -gate, s. T. våghål. -nCSS, S. smidighet, mjukhet. Limbers, 8. pl. gaffeltistel; T. före. ställare. [vete. Limbo, s. rum emellan skärseld och hel- Lime, 8. lim, fågellim; kalk; lind; en art citron, quick -, släckt kalk. -, V. a. bestryka med fågellim; klistra, limma; mura, kalka; göda med kalk ; snärja, -burner, 8. kalkbrännare. -grass, s. strandråg, -hound, -er, 3. vildsvinshund. -kiln, 3. kalkugn. -TOd, 3. limstång. -Spar, 8. kalk- spat, -stone, 3. kalksten, -tree, s. lind, -twig, s. limstång, -wa- ter, 8. kalkvatten. -WOrt, S. knopp, neglika. Limit, S. gräns, råmärke. -, V. a. in.' skränka; bestämma, utstaka. -able, a. som kan inskränkas. -ary, a. inskränkande. -ation , 3. inskränk- ning; omgränsning. -less, a. gränslös. 230 Lim mer Listed Limmer, 3. vildsvinshund; oäkta bam; stSnghäst. Limn, V. a. rita, måla i vattenfärg. -Cl*, 3. ritare, porträttmålare. Limon, 8. sippa; limon, citron. Lim||Osity, «. gyttjig beskaffenhet. -ous, a. lerig, gyttjig. Limp, a. böjlig, smidig; trött. Limp, 8. haltning. -, V. n. linka, halta, -et, 8. täckfat (östronslägte). Limpid, a. klar, genomskinlig (om vatten), -ity, - neSS, 8. klarhet, renhet; genomskinlighet. Limy, a. limmig, klibbig; kalkaktig. Lin, 8. kärrpuss, pöl. llinneskaf). Linament, 8. tåga, fiber; vele (af Linch, 8. åkerren, -pill, 8. hjulpinne. Linden, 8. lind. [8. lind. Line, s. lin. -sew, s. linfrö, -tree, Line, 8. linie, rad; rand; utkast; snöre; omkrets; råmärke; jernbanelinie, jern- vägskena; Linien (Eqvatorn); löpgraf; led, slägtlinie; linietroppar. hy -, efter snöre, snörrätt, ship of the linieskepp. -, V. Cl. göra en linie; besätta radvis; fodra, betäcka; befästa; löpa (om hundar), -age, 8. linie, stam, slägt. -al, a. bestående af linier; här- stammande i rät linie. - design, grund- ritning. -ament, 8. anletsdrag, -ar, a. bestående af linier. -ate, a. T. strekad. -ation, 8. liniering; under- strykning. -keeper, 8. jernbane- väktare. Linen, 8. linne, lärft. -, a. af linne, af lärft. -Cloth, 8. lärft; linnekläder, -draper, s. lärftskrämare. -weaver, 8. linneväfvare. Ling, s.ljung; långa (stockfisk). -W01't, s. angelika. Liliger, V. n. dröja; vara långsam; tveka. -, V. Cl. (on, out) förlänga. -er, 8. vankelmodig stackare, -ing, 8. dröjande, långsam. Lingle, s. becktråd. LingO, s. sp.åk; rotvälska. Lingu||acious, a. språksam, talför, -acity, s. pratsamhet, -i form, a. tunglik, -ist, s. språkkännare. Liniment, s. tunn salfva. Lining, 8. foder, fodring. Link, 8. länk, led; kedja; singled > fackla, bloss; lampsot. -, V. a, länka. -, V. 11. förenas. -boy,. -man, S. fackelbärare. Linnen, s. Linen. Linnet, S. hämpling. Linseed, 8. linfrö, -oil, 8. linolja. Linsey-woolsey, s. ett slags tyg. a. hälften linne och hälften yl'?i dålig. Lin||stock, -tstock, s. luntstake. Lint, 8. lin; linneskaf. Lintel, 8. T. öfra dörrträdet. 1 Lion, 8. lejon, -ant, 8. myrlejot.' -eSS, 3, lejoninna. - 's-leaf, -'}• paw, 8. kåpört, Jungfru Marie kåpa. -'S-tOOtll, 8. lejontand (ört). Lip, b. läpp; mule; rand. -, V. -1. kyssa. -glue, 8. munlim. -laboUT, s. mundrafvel, prat. -pitude, 3? surögdhet. - salve, 8. munpomad;'t -wisdom, 3. munvisdom, vett utaa utöfning. Liqua||bility, a. smältbarhet. -bla| a. smältbar. -ableness, 8. smäl!| barhet. -te, v. n. smälta, flytt J -tion, 8. smältning; smältbarhet. i Liquefaction, 8. smältning; flytandl tillstånd, -liable, a. smältbar. -fy i V. a. smälta. -, v. n. blifva flyl tande. -SCency, 8. smältbarhet J -SCent, a. smältande, flytande. Liquid, a. flytande; tunn; klar; afslul tad, betald; ljuflig. -, 8. flyUm a kropp, våtvara; T. flytande konsonanj -able, a. som kan betalas. - ambej ^ 8. storaxträd. -ate, V. a. smälts| betala. -ation, 3. smältning; be. talning. - ity, -neSS, 8. flytighet. Liquor, s. vätska; dryck; likör. V. a. befukta, smörja. -ice, 8. la. Lisbon-root, 3. sassaparill. [krits. Lisp, 8. läspning. -, v. n. & a. läspa. Lissom, a. smidig. List, 8 lista, förteckning; rännarebana; skrank ; list, kant; åstundan. -, v. a. uppteckna, värfva; omgifva med skrank. -, v. 11. låta värfva sig, vara benägen för; lyssna, -ed, a. randig.. Listen Loathsomeness 231 List]|en, V. n. lyssna. -ful, a. upp- märksam. -less, a. kallsinnig, trög; (of) sorglös. -lOSSnCSS, 3. tröghet, sorglöshet, efterlätenhet. Litany, 8. litania. Liter||al, a. bokstaflig. -ality^ s. bokstaflig mening. - ary, a. lärd, vitter. -ate, a. studerad, lärd. -ature, 8. literature, vitterhet. Litharge, s. glitt. Lithe, a. smidig, mjuk. -, V. a. lin- dra, blidka. -HOSS, S. smidighet, böjlighet. -SOin, a. smidig, böjlig. Lither, a. böjlig, trög, lat. Litho||grapher, s. stentryckare. -gra- phy, s. stentryckerikonst. -tomist, 8. operatör för stenpassion. - tOHiy, S. stenskärning, stenoperation. Lithy, a. böjlig, smidig, vek. Litig||ant, a. tvistande, rättsökande. -, A tvistande part, -ate, V. n. träta, gä till rätta. -, V. a. bestrida, förfäkta. -atlon, 3. tvist, rättegäng. -iOUS, a. trätsam, stridig; begifven pä rättegängar. -lOUSliesS, 8. trät- girighet. Litmus, S. lackmus (blä färg). Litom, 3. kramsfägel. Litten, 8. kyrkogärd. Litter, 3. bärstol; strö under hästar; kull (sä mänga ungar ett djur fär pä en gäng); skräp. -, V. a. föda, yngla; ostäda, skräpa ned. Little, a. liten, ringa, obetydlig. - one, litet barn. -, ad. litet, föga. -, 8. liten del, lappri. -IICSS, 3. liten- het, obetydlighet; nedrighet. Littoral, 8. strand. -, a. hörande till hafsstranden. [ordning. Lituig||ic, a. liturgisk, -y, S. messe- Live, V. n. lefva; bo, vistas; vara, räcka; umgäs. to - out, öfverlefva. to - upon, lefva af. -, a. lefvandq, • vid lif; liflig. -COals, 3. pl. glö- dande kol; -ever, -long, s. tjock - blad. -less, a. liflös. -lihood, s. näring, bergning. -liness, 8. liflig. het, munterhet. - long, a. läng- varig, längsam. the livelong day, hela länga dagen. -ly, a. liflig, lustig, munterv häftig. -T, 8. lefvande person. Liver, s. lefver. -colour, 8. lefver- färg; lefverbrun. - coloured, a, lefverbrun. - WOft, 6. bläsippa. Liver)', 3. uthyrning af hästar; livré- -coach, s. statsvagn. -nian, e. livré-betjent; ledamot af vissa gillen (i London). -Stable, 8. hällstall, utfodringsstall. Livid, a. svartgul. -Ity, -ness, 8 svartgul färg. Living, s. lif, lefvande; bergning, ut. komst, handtering. -, a. lefvande, i lifvet; verksam, liflig. - Coal, glö- dande kol. Livre, S. liver (franskt mynt). Lixi||vial, -viate, -vous, a. lut- aktig, af lut. - salts, lutsalt. -vium, 3. lut. [-stOUC, 3. ödlesteh. Lizard , S. ödla, fyrfota; 2'. jernkusa. Lo I i. se! se der! Loacll, 8. smärling; stenlake (fisk). Load, s. laddning, börda, last, lass; malmäder. -, V. a. befrakta, lasta, lassa; ladda (ett skjutgevär). -Or, 8. lastare, pälassare. -ing, S. laddning, lastning ; lastarelön. -'s-man , 3. lots, styrman, -star, 3. Nordstjär- nan, Lilla Björnen ; ledstjärna. -Stone, 3. magnet, -waterline, s. T. lastlinie, vattenlinie. -WOl't, S. tandrot (ört). Loaf, 8. brödkaka, impa, bulle. - of sug ar, sockertopp, -sugar, 8. toppsocker. Loani, 8. lera, mergel, seg lera. -, V. a. betäcka med mergel. -y, a. lerig, full med mergel. Loan, s. län. -, V. a. läna, läna. -bank, s. länebank. -fund, s, länkassa. Loath, s. ovillig, obenägen. -6, V. n. ledas, vä mjas; väcka afsky. -, V. a. hata, -ful, a. vämjande, förhatlig, -ing, s. afsky, leda; vämjelse, äckel. - of food, matleda, -ly, a. för- hatlig, afskyvärd. ad. ogerna. -neSS, 3. leda, afsmak. -SOHie, a. led, förhatlig; äcklig. -SOmeuesSc 8. leda, afskyvärdhet. 232 Lob Longitude' Lob, s. lurk , bondlymmei; metmask. -, V. a. skaka; släppa, låta falla oskick- ligt, -like, a. plump, oskicklig, -lolly, s. hackmat, hafregryn. - 'g" pound, s. fängelse för lättingar. -WOrm, 8. metmask, daggmask. Lobate, a. T. flikig. tobby, 8. förstuga; vapenhus vid en kyka. Lobe, 8. lob, flik; örtipp; sprickan på skidfrukter. -d, a. flikig. Lobster, 8. hummer; landkrabba (ök- namn på en landssoldat). Loca||I, a. som tillhör en ort. - cu- stoms, pl. landssedec. - medica- ments, pl. utvertes läkemedel. -lity, 8. belägenhet; ställe. - tion, s. läge, ställning; uthyrande. Loch, j. insjö; bröstsaft. Loche, 8. smärling, grönling (fisk). Lock, 8. Us, bösslås; hake; instängd plats; black på hästar; damlucka; lock, hårlock; tofva; tapp (af ull ell. hö). -, V. a. Usa igen.; innesluta, omringa. -, V. n. låsas, tillslutas; ledvis hopfogas, -age, 8. slusspen- ningar. -er, 8. skåp, låda, -et, 3. lås på ett armband ell. smycke, -gate, 8. slussport. -ram, S. blaggarn. -Smith, 8. låssmed. -y, a. lagd i lockar. Locomot||ton, 8. flyttning; flyttmngs- förmåga ; rörlighet. -iY6, a. rörlig. -, s. T. lokomotiv. L0CU8t, 3. gräshoppa, -tree, 8. oäkta aka'cia. Locu]|tlon, 8. talesätt, uttryck, -tory, 8. talrummet i ett nunnekloster. Lode, 8. malmstreck. Lodg||e, 8. hydda, läger; stuga; bygg- nad; loge uti en orden. -, v. a. hysa, herbergera -, V. n. förskansa sig; bo, vistas, hafva sitt hemvist; taga in; lägga sig (om växande säd). -eable, a. beboelig. -6r, S. hyres- man, gäst, -ing, 8. boning; läger, -ment, 8. samling, ingräfning; ned- sättning (af penningar), T. posto. Lon, 3. loft, vind, vindskammare. -iwess, 3. höghet, böjd; stolthet högmod. -y, a. hög, upphöjd; präka tig, stor; stolt. Log, 8. bål, trädkubb; ti turners to ck; T. logg, -board, 8. loggtafla. -book, 8. loggbok, -line, 8. logglina, -mm, 8. stookbärare; T. loggman. - WOOd, 8. ka mpescheträd. Logarithmic, -mical, a. logaiit- misk, handlande om logaritmer. - JUS, 8, pl. logaritmer. Loggerhead, s. töip, dumhufvud. -ball, 8. stångkula. -Od, a. dum, oskicklig, Log||ic, S. förnuftslära, slutkonst. -ical, a. logisk, enlig förnuftsläran. - iciam, s. en som studerar ell. är väl hemma i lörnuftsläran. - Istlcal, a. alge- braisk. -Ogriphe, 8. ordgåta. -Oma* chy, 8. ordkrig, ordstrid. Lohock, 8. bröstsaft. Loin, 8. länd, lår. -8, 8. pl. Under, höft, njurar. - of veal, kalfsnjurstek. Loiter, V. n. dröja, söla, prata bort tiden, slå dank, -er, 8. långsam person, dagtjuf. LoligO, S. bläckfisk. Loll, V. n. luta sig, hänga ute; ligga och vräka. -, V. a. utsträcka, -ard» S. dagdrifvare; anhängare af Wickieff. -eared, a. siokörig. -poop, s. lathund. [-Ic, a. lombardisk. Lombard, 3. lånebank, assistanskontor. Lone, a. ensam, -enslig, enstaka. -li- nCSS, 3. ensamhet, enslighet. - ly, a. ensam, enslig. -negS , 8. ensam- het; sällskappsskygghet. -SOme, a. ensam, enslig. Long, 8. längd; orsak. -, a. lång, långvarig, ledsam. -, ad. länge, långt. ere -, för en kort tid sedan. - since, - ago, för länge sedan. -, V. n. längta, vara lysten. -animity, 8. lång- modighet. -boat, S. esping, barkass, skeppsslup. - CVity, S. Ungvarighet; hög ålderdom, -headed, a. slug, spetsfundig. - imanons, a. Ung- händt. - imetry, S. landtmätarkonst. -ing, s. längtan, trängtan, lystnad, -inquity, s. aflägsenhet. -ish, a. något Ung._-itllde, 8. längd; T. Longitudinal Lose 233 longitud. -itudinal, a. mätt efter längden, -joiated, a. längskänklig. -lease, 3. arrende pä arfränta. -leg- ged, a. längbent. - legs, 3. pl. har- krank. -lived, a. längiifvad. -mea- sure, 8. längdmätt. -necked, a. länghalsad. -poll, 8. schagg, felp. -primer, s.petit(tryckstil).-shanks, 8. pl. längskänklig person, -sighted, a. längsynt. -sufferance, -suft'er- ing, 3. tälamod, längmodighet. - tOB- gued, ä. pratsam. -ways, ad. pä längden, -winded, a. med läng andedrägt; träkig; som predikar orim- ligt länge. -Wise, ad. pä längden, längsefter. -WOrt, 8. angelika. LoO, 8. ett slags kortspel. -, V. a. Looby, 3. tölp. [hetsa (hundar). Loof, s. T. lof, lofvart.. j-j V. a. T. (up) lovera, bringa skeppet upp i vinden, to - up into a harbour, segla med knapp vind in i en hamn. - up! lof upp I stick upp bidevind! -frame, s. ba- lanseringsspant. -hook, 8. halstalja. -tackle, 8. löst tackel. Look, 8. blick, ögonkast; uppsyn, ut- seende, min. looks, 8. pl. miner, ät- börder. -, i. se! - ye! se der! -Out, 8. vakt, uppsigt; '!7. utkik, -out-man, s. utkik. Look, V. n. se,'tillse; blicka; tyckas, se ut; likna. -, V. a. beskäda ; öf- verväga; söka, leta, to - about, se sig före, to - after, vaka öfver; efterleta. to - askew, glosa, to - big, se stursk ut. to - doivn, slä ned ögonen, to - for, söka, se efter. - into, undersöka, to - on, beskäda, se pä, akta, to - but, gifva akt, se sig omkring efter nägot. to - over, öfverse, genomse, to - to, draga för- sorg om. - er-on, 3. äskädare. - iug- glass, 3. spegel. Venus's -, klocka, nosselklocka. Loom, S, lom (sjöfägel); väfstol; hus- geräd. -, V. n. T. synas, visa sig längt borta. -gale, 8. frisk vind, strykande vind. (lynne, sinnelag. Loon, s. lätting; slyngel, lymmel; Loop, 8. snöre, frans; ögla; skjutglugg. -ed, a. full med smä hSi. - hole, 8. öppning; snörhäl; glugg, skottglugg; skjutgatt pä skepp; undflykt; smyg» häl. -holed, a. försedd med häl ell. gluggar. -lace, 8. galon kring knapphäl. LOOSe, 8. slapphet, frihet. -, a. lös, obunden; slapp, sladdrig; fladdrande; ovärdig; löslifvad; liderlig; lucker (om jord); vidlyftig; obestämd; flat; osam- manhängande. -, V. a. lösa, befria; läta fara; laxera. -, V. n. afsegla, lyfta ankar. -gOWB, S. nattrock. -n, V. a. förlossa, öppna; lossna, gifva efter, slappna (om knutar). -BOSS, 8. löshet, slapphet; lättsinnighet, okysk- het; utsot. Lop, 8. afhuggen qvist; loppa. -, v. a. qvista, topphugga. -er, S. trädput- sare. - p6I6d , a. ystad. - plugs, S. pl. afskuma qvistar. Loqua||cions, a. pratsam. -dOUS' nesSj -City, 8. spräksamhet, mun- vighet. Lord, 8. herre; Herren (Gud); Frälsaren; lord, baron. - chamberlain, öfver- kammarherre. - chief justice, öfver- domare, the Lord's house, kyrkan. the Lords' house, öfverhuset. - lieutenant, vice-konung; stäthällare. - mayor, borgmästare. - of the manor, länsherre som har grundrät- tigheten. -, V. n. herrska; regera despotiskt; uppföra sig förnämt. -, V. a. göra till Lord. -ing, 3. smähcrre. -like, a. herreli£, befallande. -11» ness, 8. höghet, stolthet, herreväsende, -ling, 8. smäherre. - ly, a. stolt, herrskande. -, ad. pä herrevis; hög-, modigt. -Ship, 8. herrskap, herra- välde. your Ers näd. Lore, 8, lära, vishet. Lorel, 8. skurk. Lori|'C>lte, V. a. klädda 1 pansar.' -mer, -ner, 8. sporrsmed; betsel- makare, sadelmakare. Loriot, S. grönsiska, gröning. Lorn, a. olycklig, öfvergifven. Loslje, V. a. förlora, tappa, förlisa; plikta, irra-, förderfva, bortslösa. 234 Loseable Luci ferian t?. fl g3 förlorad, försvinna , upphöra, to - ground, gifva vika.' to - one's way, g8 vilse, -cable, a. som kan tappaa. -!ng, 8. förlust; förminskning. Loss, 8. förlust, skada; ovisshet; lo- djur. to be at a -, vara rSdvill. Lost, a. förlorad. I-ful, a. skadlig. Lot, 8. lott, öde; andel; tärning. Lote, 8. ox el träd ; qvabba , paddflsk. Lotion, 8. T. tvättning, bad; kryddbad. LotOS, 8. oxelträd. [terisedel. Lottery, s. lotteri, -ticket, s. lot- Loud, a. gäll, ljudande, högljudd, lar- mande. -ly, ad högt, gällt, -ness, 8. styrka, höghet i rösten. Lough, 8. insjö. (8. lösdrifvare. Lounge, v. n. lättjas, S18 dank, -r, Lourdan, b. dagtjuf. L0US||e, 8. lus. -, V. a. lusa, luska. -eberry, 8. alster, -ewort, s. lusÖrt. -InOSS, 8. lusighet. -y, a. lusig, smutsig. - disease, lussjuka. Lout, 8. bondlymmel. -Isll, a. plump, bondaktig. Lout, V. a. bedraga. -, V. n. buga sig. Louver, s. rökhSi. -window, s. Lovage, 8. libsticka. [vindsfönsters LOVO, 8. kärlek, älskog; ynnest; Ku- pido; älskarinna , k örest a ; älskling; smekord. •* in a mist, blä passions- blomma. - in idleness, styfmorsviol. - lies-a-bleeding, tusenskön. out of - with, ledsen vid. to make - to, göra kur, kurtisera. -, V. a. & n. älska, hälla af, tycka om. -bhild, 8. oäkta bam. -darting, a. som väcker en häftig kärlek, -fit, 8. kärleksbrSnad. -knot, £■ val- knut. -lags, 8. fästmö, käresta. - less, a. kärlekslös, känslolös. -letter, 8. kärleksbref. - liu€SS, 8. älskvärdhet, täckhet. - lorn, a. öfvergifven af sin älskade. -ly, a. älskvärd, täck, in- tagande. , ad. behagligt, -po- tion, 8. kärleksdryck. -T, 8. älskare, friare, förlofvad. -slck, a. älskogs- krank. -suit, 8. frieri, -tale, 8. kärlekshistoria. -toy, 8. minnesgäfva; friaregäfva. Lover, 9. rökhSi. Loving, a. älskande, älsklig., <Jra. 8. älskog, kärlek. -nCSS, 8. god- het, kärlek, kärlighet. LotV, a. läg, nedrig; grund; ringa, svag; undre, nedre; 18g, sakta, nedslagen; ödmjuk. -, ad. lågt, för godt köp. -, V. a. förnedra. -, v. n. räma, ryta, -boll, 8. fägelklocka. - born, a. af ringa härkomst. -Ing, s. rSmning, rä mande. -linOSS, 8. ödmjukhet; nedrig het; vanmakt. - ly, O. ödmjuk; 18g, ringa. -116SS, 8. läghet, nedrighet; nedslagen- het. $ -Spirited, a. nedslagen, mod fälld. -Sunday, 8. första söndagen efter PSsk. -thOUghted, a. 18g- tänkt, af nedrigt tänkesätt., -tide, -water, s. lägt vatten, ebb. Lower, a. comp. af low. - empire, sednare tiderna af romerska riket. - house, Underhuset. -, V. a. förringa, nedsätta; släppa ned. to - the top- honours, T. stryka flagg. -, v. n. falla, minskas. Lower, 8. dunkelhet,.mulenhet; mörk blick. -, V. n. mörkna , mulna; se bister ut. -y, a. mörk, mulen, töcknig. Loyal, a. laglydig, trogen; huld, -ist, 8. en s^m häller med konungen. -UCSS, -ty, 8. huldskap, lydnad mot öfver- Lozel, s. lathund. [heten. Lozenge, 8 romb, skufvad fyrkant; spetsruta i vapen; pastill. Lubb||ard, 8. lat menniska. -er, s. släpdräng; lat lymmel. - er-hole, 8 T. märsgatt, soldatgatt. -Orly, a. lunsig, fet; lat. -, ad, plumpt. Lubri||c, -COUS, a. Slipprlg, hal; tve- kande. -cate, - citate, v. a. göra hal, göra slipprig. -City, 8. slipprlg- het; vankelmod, -flcation, 8. glatt, göring, glättning. Luce, s. stor gädda; lilja. Lucent, a. lysande; klar, ljus. Luccrn, 8. lucem, spansk klöfver. Ludd, a. lysande, klar, ljus, genom* skinlig. - intervalls, ljusa mellan- stunder (för yrande). -Ity, -nOSS, 8. glans; genomskinlighet. Luciyfer, 8. morgonstjärna; Lucifer; djefvulen. -ferian, a. djefrukk. Luciferous Lust 235 -ferons, a. upplysande. -flc, a. Ijusbringande. Luck, s. lycka, lyckskott; händelse. -ily, ad. lyckligtvis. -iness, s. god lycka. -less, a. olycklig. -y, a. lycklig. Lucrative, a. indrägtig, fördelaktig. Lucre, s. vinning, vinst. Luctation, S. kamp, strid. Luctual, a. bedröflig, sorgsen. Lucubra||te, V. n. studera vid ljus; vaka, -tion, s. nattarbete. -tory, a. frambragt genom nattliga studier. Luculent, a. klar; ögonskenlig. Lud, i. kom I Ludicrous, a. skämtsam, putserlig. -ness, S. putslustighet, narraktighet. Ludiii||CatiOll, 8. begabberi; bedrägeri. -CfttOry, a. obetydlig; bedräglig. Luff, s. flacka handen; 2'. lof. Lug, 3. öra; mätstäng; ryck, ryckning; liten butta. -, v. a. draga, släpa. to - out, draga värjen. -sail, S. luggersegel. Luggage, 8. tross, bagage. -train, 8. godstäg. -waggon, S. godsvagn. Lugger, s. kofferdiskep. [gande. Lugubrious, a. sorglig, bedröflig; kla- Lukewarm, a.ljum ; kallsinnig.-ness, S. ljumhet, kallsinnighet. Lull, 8. T, bedaring, aflugnande. -, V. a. lulla, sjunga till sömns; 21. lugna, -aby, s. vaggvisa. Luni, 8. rökfång i bondkojor. Lumb||ago, 8. ländvärk, höftvärk, -al, -ar, a. hörande till länderna. Lumber, 8. skräp, gröfre husgeräd; stäfver och andra trävaror; T. belam- ring. -, v. a. vräka ihop. -, V. n. gä tungt och ovigt. Lnmbrlc, 8. daggmask; metmask, -al, a. maskformig. Lumin||ary, 8. T. ljus, lysande kropp, solen; upplysare. -ate, -6, V. a. upplysa, -ation, 3. lysning, upp- klarande. -OUS, a. ljus, lysande, klar. Lump, 8. klump, stycke, massa; det hela; block. -, O. a. taga öfver hufvud, slumpa, sammanslä; fastna i klimpar. -ers, 8. pl, T, arbetsfolk som mot visst beting utlasta hela ladd» ningen. -flsll, 8. tänglake, stenbit. -111g, a. stor, svär. -ish, a. tung, klumpig, tjockhufvad. - ishlieSS, 8. dumhet, plumphet. -sugar, s. lump- socker. -y, a. klumpig. Luna||cy, s. mänadsraseri, vansinnighet, -r, -ry, a. inän-. - year, mänär. -Caustic j s. hel vetessten, frätsten. -tian, S. mänsbeboere. - ry, 8. läs- gräs. -ted, a. i form af en halfmäne. -tie, a. vanvettig, fantastisk. - house, därhus. - tiOll, S. mänförändring ; ny eller nedan. Lunch, -eon, 8. liten frukost; bröd- kant. -, V. a. spisa nägot, taga en förfriskningsrätt. Lull C, s. halfmäne; räseri. LunO, s. rem; lina. Lunet, 8. vädermäne. lunets, pl. glas, ögon; skygglappar pl hästar, -te, 8. T. liten halfmäne ell. hornverk. Lung, i. lunga, lungs, pl. lungorna. -Cd, a. försedd med lungor. - sick, a. lungsiktig. -WOrt, 8. lungört. Lum||S01ar, a. sammansatt af minens och solens omlopp. -stice, 8. män- Luilt, 3. lunta. [skifte. Lunula, s. liten halfmäne. Lupine, S. vargböna. Lurch, 8. dubbelt spel förloradt; lur, bakhäll; stöt, hastig rörelse. -, V. n. vinna dubbelt spel. -, V. a. lura, smästjäla; svälja. -er, 8. gräfsvins- hund; tjuf som lurar att fä stjäla; storätare. [förleda. LUre, 3. lockmat, retelse. -, V. a. locka, Lurid, a. svartgul; blekblä, mörk. Lurk, v. n. lura, -er, s. tjuf som lurar att fö stjäla. -Ing, -Ing-place, 8. gömställe. Luscious, a. äcklig, söt. -ness, 8. hög grad af sötma. Luseirne, 8. lucem, spansk klöfver. Lush, a. stark, mörk (färg). LflSks a. sluskig, trög. -, 8. lathund. -isli, a. maklig, lat -ishness, 8. lättja, maklighet. LtlSOriOOSj a. skämtsam, rolig. Lust, 6, lusta, brånad; sionJigbet, okyeU» 236 Lustful Madflower bet. V. n. lysta, StriL. -fil!, a. vällustig; kät, kättjeful. -fulilOSS, 8. kätija. -ihOOd, 8. raskhet. -ily, ad. raskt, driftigt. -Iness, 3. mun- terhet, raskhet, kraft. -less, a. van- mäktig. -WOrt, 8. daggört. Lustra||l, a. hörande till de gamles reningar. - water, vigvatten, -te, V. a. rena, viga, -tion, 3. rening, invigning. Lustr]|e, 8. glans; ljuskrona, -ing, 8. glanstaft. - OU8, a. skinande, glänsande. Lustrum, S. tidrymd af fem är. Lusty, a. frisk, stark, liflig, Lutanist, 8. lutspelare» LutariOUS, a. lifvande i gyttjan; smuts- färgad. [ett kärl. LutatiOU, 3. T. kemisk forkittning af Lute, 8. luta; T. kitt af ägghvita och kalk. -, v. a hopkitta. -player, 8. lutspelare. -String, 8. sträng pä en luta. Lutheran, S. Lutheran. -Ism, s. Lutherska läran. Luthern, 8. vindsfönster. Lutist, 8. lutspelare. Lutulent, a. gyttjig, lerig. Lux, -ate, V. a. vrida ur led, förränka. -ation, S. ledvridning. -e, 3. lyx, yppighet. -Uriance, 8. yppighet. -uriant, a. ymnig, stark, öfverflödig. -Urlate, V. n. öfverflöda; växa starkt. -urious, a. yppig, vällustig. -uri» ousness, 8. vällust, yppighet. -ury, 8. öfverflöd, yppighet. Ly, v. n. s. Lie. Lyceum, s. lärohus, läroanstalt. Lye, 8. lut. Lying, a. liggande; lögnaktig. - in, liggande i barnsäng. -ly, ad. lögn- aktigt, osannfärdigt. Lym, 8. jagthund som vädrar det särade vildtet efter blödet. Lymph, 8. blodvattnet i djurs kroppar. -ated, a. rasande, ursinnig. -atic, a. lymfatisk; vansinnig. - educt, 3. lymfatiskt kärl. Lynce||an, -OUS, a.skarpsynt, qvfckögd. Lynx, s. lo, lodjur. tyre, 8. lyra, eolian -, eolsharpa. Lyric, -al, a. lyrisk; hörande till lyran. -, 8. lyrisk skald. Lyrist, 3. lyrspelare. M. Ma'am, s. förk. af Madam. Mab, s. elfdrottningen. Mac, s. son. [(landsvägar). Macadamize, v. a. makadamisera Macar||oni, 8. sprätthök; makrondeg. -Ollie, a. T. makaronisk. - s 8. mischmasch. -OOn, 3. ruakron. Macaw, 8. en art papegoja, -tree, 8. skärmpalme. [kryddöl. MaCO, 8. muskotblomma, -ale, 8. Mace, S. spira; kommandostaf; strids- klubba, -bearer, 3. spirbärare; pe- dell. - r, 3. profoss, bödel. Macera||te, v. a. lägga i blöt, upp- mjuka i en vätska; utmärgla, försvaga; plåga, -tion, s. blötning; afmatt- ning, utmärgling, späkning. Machin||al, a. mekanisk, med konst inrättad, -ate, V. n. göra hemliga anläggningar. -ation, 8. anslag, stämpling; intriger, ränker. -atOF, 8. uppspinnare. -6, 8. maskin, Urif- verk.-e-made, a. mekanisk.-C-min- der, -e-tender, s. maskinmästare, maskinist. -ery, s. maskineri. -ist, 8. maskinist, en som sköter maskiner» Macilent, a. magerlagd. Mackerel, 3. makrill; kopplare. -gale, 8. frisk vind. Macro||cosm, 8. hela verldssystemet. -logy, 8. vidlöftighet. Mactation, 8. offerslagt. Macul||a, s. fläck, -ate, v. a. fläcka, smutsa, -ation, 8. fläckning, smuts- ning. -atures, 8. pl. makulatur. -6, 3. fläck. Mad, a. galen , ursinnig; häftigt läng- tande efter; narraktig, -brained, a. galen, vansinnig. -cap, s, galet hufvud, ursinnig menniska. -fit, 8, yrhetvurm. nyck- -flower 4. Madhouse Maintain' 237 atenblomma. -house, 8. dårhus.' -mail, 3. galning, dåre. - WOtt, S. aliss, bitterört. Madam, S. madam (titel som gifves alla fruntimmer). [blifva galen. Madden, v. a. göra galen. -, v. n. Madder, s. krapp. Madding, a. pickhägad, begifven på. Maddish, a. narraktig; yr. Made, pt. & p. af to make. Made||faction, s. befuktning. -fy, V. a. fukta, befukta. Madge-howlet, s. nattugla. Madid, a. fuktig. Madness, 3. raseri, galenskap; arghet. Madrepore, s. stjämkorail. Madrier, 8. plankä, halfbottenbräde. Madrigal, 8. herdedikt, kärleksverser. Maffle. V. n. stamma. Magazine, 3. magasin, förrådshus. Mage, 8. trollkarl, hexmästare. Maggot, 8. mätt, mask; ' vurm, nyck. -iness, S. fullhet med. änger eller mask; grillfängeri. -y, a. full med mätt eller änger; 'nyckfull, underlig, besynnerlig. -y-headed, a. vurmig, egensinnig. Magi, 8. pl. Zoroasters anhängare. Magic, a. magisk, förtrollande. - lan- tern, trolllykta. -, S. svartkonst, ■trolldom, -al, a. magisk. -ian, s. trollkarl, hexmästare. Magisterial, a. mästerlig; myndig; stolt; kemisk. - erialnCSS, S. mäster- skap ; myndighet. -ery, S. mäster- skap; magistervärdighet; T. magiste- rium. -racy, 8. magistratspersons värdighet; magistrat, -rate, s. ma. gistratsperson, embetsman. Magnanim||ity, 8. storsinnighet, ädel- mod. -OUS, a. storsinnig. Magnesia, 8. magnesia, talkjord. Magnet, 8. magnet. -ic, a. magne- tisk, dragande. -ism, s. magnetism; dragkraft. -ize, V. a. magnetisera. Magni^fiable, a. prisvärd, -flc, -fi- Cal, a. präktig, ståtlig. -ficat, S. lofsäng (i aftonsängen); Jungfru Marie lofsång. - ficate, v. a. prisa. -ii- cente, s. prakt, härlighet, ståtlighet. -flcent, a. präktig, härlig. -liCO, 8. venetiansk adelsman, nobile. - Her, 3. loftalare; förstoringsglas. - fy, V. a. förstora; prisa; upphöja. -lotjuence, 8. skryt. - tude, S. storhet, storlek. Magpie, s. skata. Magydare, 8. dyfvelsträck. Mahogany, s. mahogony. -, a. af mahogony. Mahometan, 8. Muhammedan. a, muhammedansk. anism, s. mu« hammedanska läran. Maid, 8. mö, jungfru, flicka; rocka (fisk); tvättkar. -marian , s. arle» kinsdans; pojke (i sädan dans) utklädd till flicka, -pale, a. grönsjuk. -ser» vant, s. piga. Maiden, 3. mö, jungfru. -, a. jung. frulig, obefläckad; obrukad, -hair, S. Venushår, jungfruhär (ört), -head, -hood, 8. jungfrudom, mödom ; nyhet, -like, -ly, a. jungfrulig, blygsam, kysk. -lip, 3. snärjgräs. . -rent, 8. jungfruskatt. Mail, S. merla, jernring; pansar, har» nesk; kappsäck; postväska; post. -, V. a. bekläda med pansar; insvepa, -coach, s. postvagn, -horse, s. posthäst. [förlama. Maim, S. afstympning. -, V. a. stympa, Main, 8. hufvudsak; det hela; större delen; väld, makt; stora hafvet; fasta landet; packkorg, in the -, öfver- hufvud. -, a. förnämst, hufvudsaklig; förnäm, herrskande; stark; ofantlig; (i sammansättningar) hufvud .... -braces, 8. pl. T. storbrassar. -Hood, s. hög flod, -guard, s. högvakt. -land, 8. fasta landet. -ly, ad. hufvudsakligen. -mast, stormast, -sail, -sheet, 8. T. skönvalssegel, storsegel. -sea, s. öppna sjön; hafvet. -top, S. T. stor- stäng, -top-gallant-mast, s. T. bramstäng. -yard, s. T. storrä. Main, S. kanal, ränna. Main||pernor, s borgen, -prise, s. personlig borgen. -, V. a. ansvara för nägot gä i borgen for någon. -swear, v. n. svärja falskt» -tain, 238 Maintainable Malleate V. a. bibehSlla, underhälla; försvara, förfäkta; nära, föds. -tainable, a. bevislig, försvarlig. -tenance , s. bibehällande; försvar, underhäll, vid- makthällande; fortvarande. Maize, 3. mais, turkiskt hvete. Majest||ic, -ical, a. majestätlig. -I- Calness, 8. majestätiskt uppförande; . värdighet. -y, 8. majestät, höghet. Major, a. större; myndig. -, 3. major; det största; T. försats i en syllogism. - of the town, platsmajor. -domo, 8. hoftnästare. -general, 3. general- major. -ity,3 största delen, betyd ligaste antalet; myndighet; förfäder; majorssyssla. - of voices, flesta rö- Maj Oram, 8. mejram. [sterna. Make, 8. form, gestalt, figur; ar- bete; arbetslön; vän; make, -bate, 8. grälmakare; lismare. -less, a. ojemförlig. -peace, 8. fredsstiftare. -weight, 8. päökning (för att jemka vigten). Make, V. a. göra, frambringa, stifta, tillskapa, verkställa, utöfva; upphjelpa; utgöra; läta; nödga. -, V. n. begifva sig, resa; lätsa. to - abode, vistas, to - after one, efterfölja en, förfölja en. to - an assignation, stämma möte. to - answer, svara, to - a pass at one, gifva en stöt (i fäktning), to - a pen, formera en penna, to - a question, tvifla, sätta i fräga. to - at one, mätta ät, anfalla en. to - away, förstöra, to - a wonder of, förundra sig öfver. to - friends, skaffa sig vänner, to - for, vara fördelaktig; nalkas, to - gain of, vinna, to - good, bevisa; godtgöra. to - haste, skynda sig. to - hay, räfsa hö. to - land, T, upptäcka land, to - loss, lida skada, to - love, fria, to ~ many words about a trifle, tala mycket om ett lappri. to - much of, smeka, fjäsa. to - off, gä sin väg. to - one, göra ens lycka.; vara en af hopen, to - one's escape, undkomma, to - out, för- klara. to - over, öfverlemna, an- förtro. to - sure of, försäkra sig om. to - towards, nalkas, to - toward» land, styra St land, to - up, fullborda, sluta, ända; vedergälla; bi- lägga, uppgöra; lägga ihop (ett brel). to - Zip for, ersätta, to - up to, nalkas, to - water, kasta sitt vatten; T. vara läck. -r, 8. som gör, för» färdigare, tillverkare. Making, s. form, skapnad; göromäl, arbete. -iron, 8. T. kalfatjem. Maladministration, s. dälig förvalto Malady, s. sjukdom, sjuka. [ning, Malanders, s. pl. spritt, blodspatt. Malapert, a. näsvis, ovettig. -nesg, 3. näsvishet, oartighet. Malaxation, 8. upgmjukning. Malcontent, -ed, a. missnöjd, upp» rorisk. -edness, 3. missnöje. Male, a. af mankön. - child, gosse barn. - issue, manlig afkomma. -, 3. hanne. Male||dicted, a. förbannad, förtappad. -diction, 3. förbannelse, -faction, 3. missgerning. -factor, 8. illger. ningsman, missdädare. -flc, a. elak, skadlig. -flce, 8. illgerning. -ft- cence, s. iiigeming. -flcent, a, elak, -ngine, s. knep, -volence, 8. ovilja, bitterhet, ondska. -VOlent, a. illvillig, fiendtlig. f Malfeasance, 5. missgerning. -for* mation, 8. missbildning. Malic||e, 3. ondska, elakhet, ilska, -ions, a. elak, illasinnad, hatfull. -iousness, 3. elakhet. -Malign, a. ilsk, illasinnad; elakartad, skadlig. -, V. a. hata; förnärma. -ancy, 3. ilska. -ant, a. förhatlig, giftfull, skadlig. -, 8. illasinnad person. - er, s..fiende; bitter tadlarc. -ity, 3. ilska, elakhet; elak be- skaffenhet. [skrämma; ugnssopa. Malkin, s. snuskigt qvinnfolk; fSgel- Mall, 8. maljspel; slägga, stor kluhba; släng. -, V. a. hamra, slä. -stick, 8. sälträ (vid maljspel). Mallard, 3. andbonde, gräsand. Malle||ability, S. smidighet (om me- taller). -able, a. smidig, bö';g, •ftbleness, 8. smidighet, -u Mallet Manifold 239 V. a. hamra, bulta ut. -t, 3. dubbel hammare, driving -, klappträ, trä- MallOW, 8. kattost. [klubba. Malmsey, s. Malvasia (vin). Malt, 8. malt. -, V. a. mälta. -, v. n. mältas. -dust, 8. draf, mäsk. -floor, 8. mältlafve. - man, s. mältare. -ster, s. mältare, malthandlare, -WOrm, 8. mask i malt; supbroder, Malvaceous, a. lik kattost. [fyllbult. Malversation, 8. försnillande, under- Mam, Mamma, 8. mamma. [slef. Mammer, V. n. tvifia, vara rädvill. Mammi||fer, s. däggdjur, -form, a. i form af en bröstvärta. -llary, a. hörande till spenarne. Mammock, s. stort stycke, mammocs, pl. öfverlefvor. -, V. a. bryta sönder. Mammon, s. mammon, rikedom. -1st, 8. girigbuk. Mamm||oth, - uth, s. mammothdjuret. Man, 8. menniska; man, mankön; karl, dräng, betjent; bonde eller bricka i schack- och damspel. - 8 estate, man- liga är. - of war, krigare; örlogs, skepp. - of war-bird, stormfågel, albatros^ -, V. a. bemanna; försvara; Inöfva; betjena. to - the capstern, T. sätta folk till gängspelet, to - the shrouds, T. manna rä. to - the yards, läta folket refva. - bote, 8. mansbot, -child, s. gossebarn, -eater, s. kannibal, menniskoätare. -hater, 5. menniskohatare. -killer, 8. mandrå- pare. -midwife, 8. barnförlossare. -servant, 8. betjent. Manade, V. a. sätta handklofvar pä en. manacles, pl. handklofvar, fjättrar. Manage, s. handterande; styrelse; rid- konst , ridskola. -, V. a. förvalta, handhafva, sköta, handtera; spara, hus- hälla med; inrida (en häst); styra; laga sä att. -, V. n. hafva uppseende, -able. a. handterlig, böjlig. -ab- leness, 8. handterlighet, böjlighet. -ment, 8. förvaltning, regering; upp- förande; skicklighet; varsamhet; under- handling. -T, 8. förvaltare, föreståndare, uppsyningsman; god hushållare. -ry, s. handterande; förvaltning; sparsamhet. Manche, 8. T. ärm. [semla. Manchet, s. flnt hvetebröd, -loaf, s. Manci||pate, V. a. tjattra, binda. -pa« tion, 8. slafveri, beroende. -pie, s. spismästare. Mandamus, 8. skriftlig befallning. Mandarin, 8. mandarin. Manda||tary, 8. mandatarius, fullmäktig. -te, 8. befallning, förordnande, an- visning; påfligt reskript. -tor, 8. föreståndare. >tory, a. bjudande3 befallande. Mandi||ble, a. ätbar. -, 8. käke, käft. -bular, a. hörande till käken eller käften. Mandment, 8. förordning. Mandolin, s. mandolin, cittra. Mandragora, -ke, s. alruna. Mandrel, s. T. docka. Manduca||ble, a. ätlig, -te, v. a. tugga, äta. -tion, S. tuggning, ätning. Mane, s. man pä hästar och lejon. -COmb, 8. hästskrapa. -d, a. för. sedd med man. Maneged, a. inridad, dresserad. MailCS, 8. pl. de dödas själar. Manful, a. manlig, tapper, manhaflig. -ness, 8. manhaftighet. Manganese, S. manganes, brunsten. Mangcorn, S. blandsäd. Mange, S. skabb pä kreatur. Manger, 8. krubba, tråg. Manginess, 8. skabbighet, utslag. Mangle, s. mangel. -, v. a. mangla;; stycka, stympa, sönderhacka. Mangrove, s. mangelträd. Mangy, a. skabbig. Manhood, S. mandom; mensHig natur'; myndiga är; tapperhet. Maniable, a. smidig. [däre.' Maniac, a. ursinnig. -, 5. vansinnig, Manifest, a. uppenbar, klar, ögonskenlig, upptäckt. -, 8. manifest, kungörelse; faktura. -, V. a. uppenbara, ådaga. lägga, upptäcka, -able, -ible, a. som kan uppenbaras. -ation, 8. uppenbarelse; ådagaläggande, bevis, -ness, s. klarhet, tydlighet. -O, 8. manifest, kungörelse. Manifold, ct. mängfaldig, flerfaldig. 240 Manifolded Marblehearted -ed, a. försedd med många fållar; mångfaldig. - ly, ad. T. mångfalue- liggen. -ness, 8. mångfaldighet. Maniglions, s. pl. greper på kanoner. Manihot, Manioc, 8. kassava, manjok. Manikin, 8. bild; liten man, pyssling, ' dverg. Manilio, Manille, s. armband. Manip||le, 3. näfve, handfull (apotek.); tropp fotfolk hos Romarne; band som katolska prester bära -på venstra ar* men. - ular, a. hörande till en ro- mersk infanteritropp. Man ||kind, s. menniskoslägte, mankön, -less, a. utan manskap; obemannad, -like, a. manlig, manlik. -lineSS, 8. manlighet, mandom, tapperhet. -ly, a. manlig, tapper, manhaftig. - wo- man, karlavulen qvinna. -, ad. manligt. Manna, 8. manna. -grass. 8. man* svingel; mannagräs. Manned, a. bemannad, försedd med n^anskap och tillbehör. Manner, 8. sätt, vis; stil, maner; slag; sedvana, plägsed; åtbörd; uppfö- rande. in a på visst sätt, manners, pl. seder, skick, åtbörder; belefven- het; lefnadssätt. -ed, a. belefvad, sedig. -lineSS, 8. artighet, belefven- het, lefnadsvett. -ly, a. sedig, be- lefvad, anständig. Manning, 8. bemannande, besättande med manskap. Mannish, a. oförskämd; karlavulen. Manoeuvre, 8. manöver (med ett skepp); ^ anrättning. -, v. n. manövrera, styra ett skepp under drabbning; stämpla. Manometer, 8. T. luftmätare, mano- meter. Manor, 8. säteri, landtegendom, odal- gods. -house, -seat, 8. sätesgård, mangård. Manse, 8. hemman; prestgård.' Mansion, 8. sätesgård, hus, boställe.- -house, 8. höfdingsäte; Lordmayorns (borgmästarens) hus i London. Manslaughter, s. dråp; T. ouppsåt, ligt dödslag. -slayer, S. dråpare, -stealer, s. menniskoröfvare. -gnete, a. saktmodig, tam. -suetude, 8. saktmod. Mantel, S. brädbetäckning öfver spiseln. -et, 3. liten mantel; T. stormtak. -piece, -tree, 8. hylla öfver spiseln. Mantiger, 8. babian, skogsmenniska. Mantl||e, s. kappa, kapprock; mantel, kåpa; vapentäcke; täckmantel, före- vändning. -, V. a. täcka, öfverhölja, bemantla. -, V. n. fradgas, skumma sig; slå sig lös. -Ing, 8. T. hjelm. täcke. Mantua, s. fruntimmerskappa, -ma- ker, 3. fruntimmersskräddare. Manu||al, a. med händerna; egenhän» dig. - labour, handarbete. -, 3. handbok, -bial, a. tagen som byte, -brium, 5. skaft, grepe. -duetion, 8. handledning, -factory, 8. fabrik. -faeture, 3. manufaktur, handaslöjd; manufakturvara, tillverkning. -, v. a. förarbeta, tillverka. -faeturer, 8. fabrikör, -mission, S. en träls fri- gifning. -table, a. som kan odlas. -rance, 3. åkerbruk, -re, 8. göd- sel. -, v. a. odla; gödsla, -renient, 8. odling, -script, 8. handskrift, manuskript. -tenency, 8. under- stöd, bistånd. Many, a. många, mången, åtskillig. -, 8. mängd, myckenhet. -Coloured, a. mångfärgad. -Cornered, a. mång- hömig. -feet, s. polyp, -headed, a. månghöfdad. -leaved, a. mång- biadig. -parted, a. mångdeit. -peo- pled, a. folkrik, befolkad, -times, ad. ofta. [rita. Map, 8. landkarta. -, v. a. afteckna, Maple, 8. lönn, lönnträd. Mappery, 8. kartritning. Mar, s. smutsfläck; flskdam. -, V. a. fördbrfva, stympa. Marasmus, s. tvinsot. Maraud|]er, s. marodör, -ing, »s. kringströfning, plundring. [mynt). Maravedi, s. mara vedi (ett spansilt Marble, a. marmor; knäckar för bat n att spela med. -, a. af marmor; marmorerad. -, V. a. marmoren', -cutter, s. stenslipare. - hearted / Marble-quarry Marrowy 241 H. hårdhjertad. -quarry, 3. mar- norbrott. -.slab, s. marmorskifva. -WOOd, 8. rosenträd. Marcasite, s. markasit, kiskristall.i Marcescent, a. förvissnande. March, S. Mars, vårmånad. March, C. marsch, tåg, gång; marsch (musikstycke); gräns. -, V. n. tåga, marschera; bryta, upp. to - o/f, af- tåga, to - on, rycka an. -, V. a. sätta i marsch. -, i. framåt! Mardier, S. gränsvakt. Marchioness, s. markisinna. Marchpane, 8. mandelbakelse.. Marcid, a. mager, affallen. Marcour, 8. magerhet; tvinsot. Mare, 3. märr; sto; maran (sjukdom). -colt, s. stoföl. -faced, a. flint- skallig. Margarite, S. perla. -S, pl. tusenskön. Marglle, -in, s. kant, brädd, marginal. -inal, a. tillskrifven i brädden. -ill- ated, a. randad. Margra|(ve, s. markgrefve. -viate, 8. markgrefskap. Marigold, S. ringblomma, solvicker. french ell. african sammetsros. -bird, s. kungsfågel. Marinate, v. a. inlägga med sås af salt, olja och kryddor etc. Marine, 8. sjövetenskap; sjömakt; sjö- soldat. -, a. sjö-; hörande till sjö- väsendet. -officer, s. sjöofficer. - r, S. sjöman, båtsman. Marish, s. moras. -, a. sumpig. Marital, a. som tillhör en äkta man. Maritiiu||al, -e, a. belägen vid hafvet. - voyage, sjöresa. Majorilani, -uin, 8. mejram. Mark, S. märke, tecken, kännemärke; spår; gräns; halft skålpund; summa penningar (13 sh. 4 p.); mål, måltafla; bomärke; repressalierättighet. letter 9f -, kaparebref. - 's man, skytt. -, V. a. märka, stämpla, utmärka. -, V. n. gifva akt. to - OUt, vräka, -er, $. stämpelmästare; markör (i biljard). (Market, S. marknad; marknadsplats, English-Swedish Vichk torg; försäljning; pris. -, V. n. köp- slaga, handla, -able, a. gångbar, säljbar, som har afsättning (om va- ror). -day, s. torgdag. -folks, Ä. pl. marknadsfolk. -gods, s. pl. marknadsgods. -ing, 3. torggång, handel, marketings, pl. prutpennin- gar, smygfyrk, liten oloflig vinst, -place, ' s. marknadsplats, -price, -rate, 3.torgpris, markegång. -town, S. köpstad, köping. Marking-irOn, 8. märkjern. Mari, s. mergel. -, v. a. göda ,med mergel; T. merla. -ine, 8. T. mer- ling, -ing, 3. mergling. -ing-knot, 8. T. merlslag. -illg-Spike. 3. merl- prim. -y, a. mergelartad. Marmalade, -et, s. qvittenmos; sockerkonserf (skorpa af socker kring frukt). Marmor|[aceous, a. marmorlik. -ated, a. marmorerad. -ean, a. af marmor. Marmose, s. pungråtta. Marmoset, 3. en art markatta; mar- kattansigte. 1 kortbuk. Marmot, 8. murmeldjur. -fish, 3. Maroon, V. a. sätta i land på en obebodd ö. Marow, s. landstrykare.. Marquetry, 8. inlagdt arbete. Marquis, 8. markis, -ate, 8. markis- titel; markgrefskap. -ship, 3. mar- kisvärdighet. Marr, v. a. skämma, förderfva. Marram, 8. sandrör. __ n Marriage, 8. äktenskap, giftermål, bröl- lop. -able, a. manbar, giftvuxen. -artide, 3. äktenskapskontrakt. -bed, s. äkta säng, -chamber, s. brudkammare. -good, -portion, S. hemgift, -hater, 8. äktenskaps- fiende, -settlement, 8. äktenskaps- fördrag. -SOng, S. brudskrift, bröl- lopssång. Married, a. gift. - state, äkta stånd. Marroquin,, a. karduan. MarrOW, S. merg, must, kärna; fyrka; mergben. -bOHC, 8. mergben. -less, a. inerglös, kraftlös. -y, a. full med merg. 242 Marry Masterbuilder Marry, i. sannerligen! - come up, min sann! -, V. a. viga, gifta, gifta bort; taga till äkta; förena. -. V. n. gifta sig. Marsh, s. moras, träsk, -elder, s. art fläder, -gentian, 5. höstklocka, -ground, 3. sumpig jord. - holy- rose, 8. vild rosmarin, -land, 3. sidtländt land, -mallow, 3. art poppei. -mint, 8. mynta. -rocket, s. sumpklöfver. -trefoil, s. vatten- väpling. -y, a. sumpig, kärraktig. Marshal, 8. marskalk; hoffurir; härold. - of the king's household, hob marskalk. - of the king's bench, uppsyningsman öfver fångarna i Kings- bench. - of a ship, skeppsprofoss. -, V. a. ställa i ordning. -sea, 8. en marskalks residens; ett fängelse i London, -ship, s. marskalsembete. Mart, 8. årsmarknad. -, V. a. & n. Martel, V. a. hamra. [köpslaga. Martel|n, -rn, 8. ringsvala; mård, bergmård. Martial, a. krigisk, militärisk. - law, krigsartiklar. - court, krigsrätt. -HCSS, 8. krigiskt lynne. Martin, 3. ringsvala. Martingale, S. språngrem (på en häst). Martlet, 8. ringsvala. MartneiS, 8. T. »gigtåg, gårdingar. Martyr, 8. martyr, blodvittne. -, V. a. martera. -d01H, 8. martyrdöd; mar- ter, pina. -ize, V. a. offra. -olo- gist, 8. författare af martyrers lef- verne. -ology, s. martyrers lefveme; förteckning på martyrer. Maruni, 8. kyndel. Marvel, 8. under, underverk. -, V. n. fat) förundra sig öfver, förvånas. -lOUS, a. underbar, -lousness, 8. förunderlighet. Mary-bud, S. ringblomma. Mascle, S. T. ruta i vapen. Masculine, U. manlig, man-, mans-, af hankön. -, s. T. maskulinum. -ness, 8. manlighet. Mash, s. maska (på ett nät); misch- ^•^sch; blgndfoder; sörpe för hästar. -, V. a. blanda; mäska, syfta malt; sönderbråka. -tub, s. mäskkar. - y, a. hoprörd; mäskad. Mask, s. mask, larf, skråpuk, maskrad; maskerad person; täckmantel; förställ* ning. -, V. a. maskera, förkläda, förställa, dölja. -, V. n. vara för- klädd, gå maskerad, -er, 8. maske. rad person. Maslin, a. hopblandad. Mason, S. murare, murkarl. -ed, OR murad. -ic, a. hörande till frimure- riet. -mast, 3. T. mesanmast. -ry, 8. murarearbete, murarehandtverk; fri. mureri. Masquerade, s. maskrad. -, v. n. vara förklädd. -, V. a. anställa ma- skrad. -T, S. mask, maskerad person. Mass, 8. massa, klump, mängd; större delen af något; messa. -, V. n. messa, sjunga messan. -book, 8. messbok. -er, -priest, s. messpresten. -weed, 8. messkläder, mess-skjorta. Massacre, s. blodbad, slagtning. -, V» a. nedgöra, hugga ned. Masseter, s. T. tuggmuskel. Massicot, 3. T. blygult, massicot. Massiness, 8. fasthet, täthet. Massive, a. massiv, tat, grof, tung. -ness, 3. storlek, täthet. Massy, a. massiv, tät, grof, tung. Mast, 8. mastning, svinfoder; T. mast, stång, main -, T. stormast, mizen T. mesanmast. -, V. a. förmasta. -ed, a. mastad, -full, a. ållonrik. -less, a. utan mast; utan ållon. -tackle, 8. T. sidotäckel. Master, 8. herre, husbonde, mästare; skeppare; lärare, lärmästare; ung ståndsperson. - and commander, underkapten på ett krigsskepp, -'s- mate, underskeppare. - of a mess, T. backsmästare. - of arts, magister. - of the horse, stallmästare. - of the mint, myntmästare, myntdirektör. - of the ordinance, fälttygmästare. - of the posts, .postmästare. - of the wardrobe, garderobsmästare. -, V. a. beherrska; bemästra. - ätten- dant, 8. hamnkapten, -builder^ S, Masterdom Maudlin. 243 byggmästare. - (lom, s. herravälde, -general, 8. generalfältygmästare. -hand, S. mästerhand, säker hand, -key, s. hufvudnyckei. -less, a. atan herre; härdnåckad. -like, a. mästerlig, hjeltelik. -liness, a. mä- sterlighet, skicklighet. -1)', U. mä- sterlig, skicklig; befallande. -piCCC, 8. mästerstycke, -ship, S. mäster- skap ; herravälde, makt. -sin, s. arfsynd. -stroke, 8. mästerstycke, -teeth, s. pl. oxeltänder. -warden Of the mint, S. myntdirektör. -WOrt, S. mästerrot. -y, 8. herr- skap; besittning; öfning. Mastica||tion, s. tuggande. -tory, 5. läkemedel som tuggas. Mastich, Mastic, s. mastix, mastix- käda. [gårdvård. Mastiff, 8. stor slagtarehund, bandhund, Mat, s. matta, täcke; 2'. särfving. -, V. a. betäcka med matta; fläta, hop. tofva. -bed, s. madrass, -maker, £. en som väfver mattor. Matadore, s. mälare (i kortspel). Match, s. lunta; svafvelsticka; parti, giftermål, gifte; like, make; täfling. 'tis a -/ topp! -, V.n. & a. vara lik, likna; vara envuxen ; jemföra; gifta, giftas; sammanfoga; vara lämplig, -able, a. som kan fä sin make; öfverensstämmande, passande. -less, a. makalös, ojemförlig. -lessness, 8. ojemförlighet, förträfflighet. - lock, 3. luntlås. -maker, 8. luntmakare; en som gifter ihop folk. Maté, 8. kamrat, stallbroder; make; maka; styrman pä ett handelsfartyg; passagerare. -, a. matt, schackmatt; -, V. a. bjuda spetsen; bygga hjone- lag; kufva; afmatta; para; göra matt (i schack). -, V. n. para sig (om vissa djur); vara lik. Material, S. grundämne. -, O. kropps- lig ; vigtig; väsendtlig, nödvändig, -ism, s. materialism. -ist, 8. ma- terialist. -ize, v. a. förse med kropp. • - ness, 8. hufvudsaklighet, vigt, -g, pk materialier, grundämnen, virke. Materia|]te,-ted, a. materiell, kropps- lig. Material, a. moderlig, pä mödernet. -ity, s. moderskap, moderlighet. Math, s. hö, slätter. Mathematic, a. matematisk, -s, pl. matematik, matematiska vetenskaper. I -al, a. matematisk. -ian, s. mate- matikus. Matin, 8. morgon. -, <1. hörande till morgonstunden. -8, 3. pl. ottesäng» morgonbön. Matrass, s. T. distillerkolf. Matrice, s. lifmoder; stilgjuterimatris. Matricide, s. modermord; modermör-! dare. Matricula, S. matrikel, namnlista (pä ledamöter i ett sällskap), -te, 8. inskrifven ledamot. -, a. inskrifven. -, V. a. inskrifva. -tion, 8. in- skrifning. Matrim on||ial, -ious, a. äktenskap, lig, äkta. -y, a. äktenskap; äkta Matrix, s. Matrice. [hälft. Matron, 8. matrona, ärbar fru; barn- morska; föreständerska i ett sjuk- ell. fattighus, -al, a. hörande til' en matrona; bedagad; ärbar. - ly, a. bedagad; ärbar. MatrOSS, 8. konstapel vid artilleriet. Matter, 8. ämne, materie; sak; tviste- mål; var; S', manuskript, what's the -? hvad är pä fårde? hvad är der? what is the - with him'/ hvad fattas honom? no such in- galunda. -, V. a. akta, värda , brj sig om; betyda. -, V. n. vara sig. -, a. full med var, varig. Matting', 8. bastmatta. Mattock, S. trädgårdshäcks, rotyxa. MattreSS, 8. madrass. Matur||ate, V. a. bringa till mognad. -ation, S. mognande, mognad.-ativfj O. mognande. -0, a. mogen; tidig, -, V. a. bringa till mognad. -, v. n. mogna. - eness, S. mognad, -ity, 8. mognad, mogenhet. Matuti||nal, -ne, a. som sker tidigt om morgonen. Mttudlin, 4. balsamisk rölleka. -, ö 244 Maudlinsweet Mechanist rusig, drucken. -SWBOt, 8. vatten- dosta (ört). -WOlt, S. T. prestkrage. Maugre, ad. i trots, oaktadt. Maul, 8. slägga; T. mocker; knölpåk. -, V. a. slå, prygla. Maund, 8. stor korg, -er, v. n. mumla, knorra, -erer, s. grälmakare. Maundy-thursday, s. skärtorsdag. Mausoleum, S. grafvård. Mavis, 8. trast; fiskmäse. Maw, s. löpmage; fågelkräfva; fiskmäse. -seed, 3. vallmofrö. -WOtm, 8. . springmask. Mawkish, a. äcklig, -ness, s. ack- lig smak; orimlighet. Maxillar, a. käken ell. käften till- hörig. -bones, kindben. Maxim, 3. maxim, sats, grundtegel. May, s. Majmånad; vårtid. -, V. a. plocka majblomster. -beetle, 8. majbagge. -bloom, 8. hagtorns- blomma. -bug, s. majbagge. -bush, 8. hagtorn. -day, a. första maj. -flower, - lilly, S. majblomster; liljekonvall. -fly, 8. dagslända, -ga- me, 8. majlek. -pole, 8. majstång. -Weed, 8. surkullor. May, v. n. må, kunna. - be, - hap, kanhända; möjligt. Mayor, s. major; borgmästare. -alty, 8. borgmästares värdighet ell. förvait- ningstid. -OSS, 3. borgmästarinna. Mazard, s. kindben. Mazarineblue, a. mörkblå. Maze, 3. irrgång, labyrint; förvirring, bestörtning. -, V. a. förvirra; göra häpen. -, V. n. vara häpen. Mazer, 8. bägare. Mazy, a. häpen; full med irrgångar. Me, pr. mig. - thinks, jag tänker. Meacock, a. feg, veklig. -, 8. vek- ling, stackare. Mead, 8. möjd; äng, gräsvall. Meadow, s. äng, gräsvall, -ground, 8. ängsmark. -ru®, 8. ängruta, -saffron, 8. tidlösa (ört), -sweet, a. kasespiror; älggräs, salsofl. - WOrt, s. elggräs, salsofl. Meager, a. mager. -, V. a. utmagra, utmärgla. -ness, 8. magerhet. Msttl, 8. mjöl. -, v. a. mjöla, beströ med mjöl, -brimstone, s. svafveb blomma, stött Svafvel. - illCSS, 3. mjölighet, mjölaktighet. - man, 8. mjölhandlare. -mite , S. mjölmask, -y, a. mjölig. -y-mouthed, a. blyg, -y-moutheduess, s. skrym- teri. [s. mältidstimme. Meal, 8. måltid, mål; bete, föda, -time, Mean, a. medelmåttig; eländig; 18g, nedrig. -, 8. medel, utväg; medel-' väg; mellantid, means, pl. inkom- ster; rikedom. Sy all -s, ofelbart, utan tvifvel. Sy fair -s, med godo. Sy foul -s, med ondo. Sy no -s, ingalunda. -, v. n, mena, ärna, tänka. -, V. a. betyda, bemärka. -bom, a. af låg härkomst, -spirited, a, lågtänkt. -time, -while, ad. emellertid. Meand||er, 3. slingrande irrgång; bug. tig väg. -TOHS, a. ormande, krokig- Meaning, 8. afsigt, mening, uppsåt; bemärkelse. -less, a. betydelselös- MoanneSS, s. medelmåttighet; Tinghet; nedrighet; gement tänkesätt; karghet. Measled, a. finnig; sjuk af messling. Measles, 8. messling; svlnkoppor; nia- sur i träd. Measurable, a. mätlig. -ableness, 8. mätiighet. -6, 8. mått; mål, mål- käril; måttstock; meter (i vers); takt (i musik); måtta, hofsamhet. -, V. a. mäta; rätta, to - "back, gå tillbaka, -eless, a. omåttlig, -ement, s. mätning; ett skepps drägtighet. -er, 8. mätare; landtmätare. -ing, s. mätning, roätkonst. -lng«chaiu, 8. mätarekedja. -ing-tape, 8. mätsnöre Meat, 8. mat, spis; köttmat. -Chop» per, s. hackknif. -offering, 8 spisoffer. - pie, s. köttpastej, -screen. 8. matskåp, skafferi. -y, a. köttfull. Meathe, s. mjM. Mechan||lc, -ical, a. mekanisk; för aktlig, ringa. 8. handtverkare. me. chanics, pl. mekaniken. -icalnesS. 8. mekaniskt sätt; rörelse utan för' stånd, -ician, s. mekanikus. -ism, 8. mekanism, -ist. 8 mekanikus. Mechoacan Melting 245 Mechoacan, s. hvit rhabarber. Meconium, S. vallmosaft. Medal, 3. medalj, skådepenning. -lic, a. hörande till mynt eller medaljer, -lion, .8. medaljong. -11st, 8. me- daljkännare. Meddle, v. a. blanda. -, v. n. (with) befatta sig med; blanda sig i. - SOinO, a. onödigt beställsam, fjäskig. Medial, a. medelbar. Median, a. medelstor, -paper, s. medianpapper. [bröstet midt i tu. Mediastine, 3. T. hinna som delar Medlat||e, a. midtemellan; mellankom- mande, mäklande; medelbar. -, V. a. mäkla, bemedla; bilägga. -, V. n. ligga midt emellan; vara medlare. -ely, ad. medelbart. -ion, 8. be- medling; mellankomst, medverkan; förbön. -Or, 8. medlare, mäklare; förebedjare. -Orlal, -Oty, a. med- lare tillhörig. -Orship, 8. medlare- embete. -tOSS, -rlx, 8. medierska. Medic, 8. lucern. Medic||able, a. läkbar, botlig. -al, a.-medicinsk, -ament, 3. läkemedel. -ameutal, a. medicinsk, helsosam. -aster, 8. qvacksalfvare. - ate, V. a. blanda med medikamenter. -ation, 8. försättning med läkemedel; kur. -Inable, a.helsosam; helande.-inal, 'a. medicinsk, tjenlig i medicin. -ine, 8. medicin, läkarekonst; läkemedel. Medi||ety, 8. mellanstånd; halfpart. -oere, a. medelmåttig, -ocrity, 8. medelmåttighet, medelmåtta. Meditat||e, V. n.- utgrunda, tänka efter. -, V. a. öfverlägga, öfverväga; be- grunda. -ion, 8. betraktelse; andakt; djupsinnighet. -ive, a. betraktande, begrundande, tankfull. Mediterranean, a. som ligger midt i ett land, the - sea, Medelhafvet. Medium, s. medelväg; medel, at a -, efter medeltalet, permedium, -paper, s. medianpapper. Medlar, s. mispel; mispelträd. Medley, s. blandning, röra. Medullary, s. mergaktig. - substance, hjernans kärna. Medusa, 8. manet (fisk). Meed, s. belöning; gåfva; förtjenst, -, V. a. förtjena. Meek, a. mild, saktmodig; from; öd mjuk. -, V. a. förödmjuka. - HOSS, saktmod, ödmjukhet. Meer, a. idel, bara, pur. Meet, a. tjenlig; beqväm, passande. -ness, S. lämplighet, beqvämlighet; riktighet. Meet, V. a. möta, råka; angripa. -, V. n. träffas; samlas; drabba tillsam- mans; gå halfva vägen, -ing, s. möte, stämma; sammanträde; samman- lopp. - ing-house, 5. dissenternas församlingshus. - ing-place, 8. sam- lingsplats. Meiny, s. rad, svit, följd. Melampode, S. svart prustrot. Melanchol||ic, a. mjeltsjuk, svårmodige -1st, 8. hjertängslig person. -y, 8. melankoli, svårmodighet. -, a. svår- modig, olycklig. Melilot, 8. melotengräs. Meliorate, V. a. förbättra, uppodla, -tion, 8. förbättring. Mell||ean, -eous, d. söt som honing. -ifeiOUS, a. som gifver honing. -iflc, a. frambringande honing. -ifl« cation, 3. frambringande af honing. -ifluence, 8. honingsfiöde; öfverflöd på honing, -ifluent, -ifluous, a. flytande af honing; honingssöt. Mellow, a. mogen, mör; lucker, lös (jordmån); ljuf (ton); rusig. -, V. n. mogna; bokna. -, V. a. göra mjuk, göra mogen. - ness , 8. mognad; mörhet; lenhet. -y, a. mjuk, mild. MelO||diOU8, a. melodisk, välljudande. -dionsness, 8. välklang; välljud. -drame, 8. melodram (deklamation under musik), -dy, 8. melodi. Melon, 8. melon. - thistle, 8. melon, tistel. Meit, V. a. smälta, gjuta; upplösa; intaga, röra; slösa. -, V. n. blifva flytande; intagas af medlidande; för- smäkta. - able, a. smältbar. - able' nCSS, 8. smältbarhet. -ing, a. srr,?V tande; rörande. -. 8. smältning 246 Melting-house Meritorious -ing-honse, 3. smälthus, gjuteri. -ing-pot, 8. smältpanna. Melwel, 8. kabiljo. Member, 8. lem, ledamot; medlem; afdelning. Membrane, 8. hinna, tunn hud. -OUS, a. bestående af hinnor. Membrotto, s. T. litet stöd. Memoir, 8. anteckning; tänkebok; an- märkning, memoirs, pl. historiska handlingar. Memorable, a. minnesvärd, märk- värdig. -anduin, 3. promemoria, -andum-book, S. minnesbok. -ati" ve, a. hörande till minnesgåfvan. - power, minne. -ial, s. memorial; inlaga; åminnelse; uppsats; erinran. -, a. som tjenai- till åminnelse. -ia- list; 8. memorialskrifvare. - izO, V. a. uppteckna. -y, 3. minne, minneskraft; hågkomst, erinran; uppmärksamhet. Men, s. pl. af man, folk, -pleaser, 3. ögontjenare. Menac||e, s. hot, hotelse. -, V. a. hota. -ing, s. hotelse. [nageri. Menage, s. hushållning. -ry, S. me- Mend, V. a. laga, lappa, flicka; bota; förbättra; befordra; förstärka. -, V. n. blifva bättre; komma sig före, -able, a. förbätterlig, som kan botas, -er, s. förbättrare, flickare. -ing, -ment, S. förbättring. [lögnaktighet, lögn. Mendacious, a. lögnaktig, -ty, s. Mendicant, a. tiggande. -, 3. tiggare; ! tiggaremunk. -city, 3. tiggeri. Menial, a. huslig. - servant, hus- dräng ; piga. -, S. tjensthjon, domestik. Meninges, s. pl. hjernhinna. Meniver, S. art gråverk. [derna. Menology, s. förteckning öfver måna- Men O W, s. ärlitsfisk. Mensal, a. hörande till bordet. Menstruljal, a. månadlig; T. upp- lösande* -OUS, a. månadlig; som har månadsrening. - eruptions, må* nadsrening. Mensura||bility, s. mätlighet. -ble, a. mätlig; mätbar. -1, a. hörande till mått ell. mål. -te, v. a. mäta, afmäta. -tion, s. mätning. Mental, a. inre; andelig. - power,. själens kraft. [omnämna. Mention , S. omnämnande. -, V. a. Mentor, s. mentor, ledare. Mephitical, a. stinkande; giftig. Meracious, a. lutter, klar; stark. Mercantile, a. hörande till handeh -tore, 8. köpenskap. Mercena||riness, 3. falhet; vinnings, lystnad. -ry, a. sal för penningar;: vinningslysten. -, s. soldat; legohjon; egennyttig menniska. Mercer, 8. krämare; sidenkrämare. -y, S. kramhandel, kramvaror. Merchandise, 8. vara, handelsvara; handel. -, V. n. handla, köpslaga. Merchant, 8. köpman; handelsskepp; -able, a. säljbar, -goods, 3. pl, handelsvaror, gods. -ly, ad. pä köp. mansvis. -man, 3. kofferdifartyg, handelsskepp, -tailor, 3. klädes* krämare; kramhandlare. Merci||fnl, a. barmhertig, medlidande; god. - flllness, 3. nåd, barmhertighet. -less, a. obarmhertig. - lessnCSS. S. obarmhertighet. Mercur||ial, a. bestående af qvicksilfver; liflig, lätt. - y, 3. qvicksilfver; qvick- het - posttidning; bingelgräs. -'s-finger, safran. Mercy, S. barmhertighet; medlidande; mildhet; förlåtelse; godtfinnande. -seat, T. 8. nådastolen. Mere, 8. kärr; gräns. -Stone, 3. råsten. Mere, a. idel, bara, pur. -ly, ad. blott, endast. Meretricious, a. liderlig, förförisk, -ness, 8. liderlighet; horaktighet; falskhet. Merganser, 3. vrakfågel, körfågel. Merge, v. a. doppa. -, V. n. gå under. Meridian, a. Sydlig; hörande till middagen. -, 3. meridian, middags, linie; * högsta grad, -an-line, 3. middagslinie. . -Onal, a. liggande mot söder. Merits, s. pl. qvamspel. Merit, 8. förtjenst, värdighet; belöning; anspråk. -, V. a. förtjena. to - of, göra sig förtjent. -able, -OrlOQS, Meritoriousness Mew 247 U. som förtjenar belöning. - OtiOUS* ness, 8. värdighet till belöning. Merle, s. koltrast. Merlin, s. lärkfalk. Merlin g, s. hvitiing (fisk). Mermaiu, s. hafsfru, sjörå. -head, e. . ejöborre. -trumpet, 8. hafssnäcka. Merri|make, 8. tidsfördrif, lustbarhet. -, V. n. roa sig. - ment, 8. rolighet, lustighet. -BOSS, 8. munterhet, gladt lynne. Merry, a. lustig, gläd tig; rolig, skämt- sam. -andrew, s. narr, arlekin. -grl&r »■ putsmakare. -tale, 8. lustig historia, -thought, 8. min- nesbenet, bröstbenet på en fågel, -wing, 8. knott, små-roygg, Mersion, 8. doppning. [synes. Meseems, v. r. impers. jag tycker, mig Mesenter||ic, a. hörande till tarmkäxet. -y, 8. tarmkäxet, tarmhinnan. Mesh, 8. maska (i ett nätt). -, V. a. fönga i nät, snärja; fastna. -y, a. nätformig, full med maskor. Meslin, 8. blandsäd. MOSS, 8. maträtt; portion; förlägenhet; T. backlag. -, v. n. äta, spisa; T. skaffa, -mate, 8. bordskamrat, spis- sällskap. Mess||age, s. bud, budskap. -enger, 8. bud, budbärare, sändebud; kansli- bud; T. vantknopp; löpare. Messiah, 8. Messias. Messieurs, 8. pl. mine herrar. Messuage, 8. ladugårdshemman; litet hus. Meta||basis, 8. T. språng, öfvergång. -Carpal, a. hörande till handlofven. -carpus, 3. T. sjelfva handen. -Chronism, 8. fel i tidräkningen. Metage, 8. kolmätning; mätarepennin- gar för stenkol. Metal, 8. metall; mod. -lic, a. me- tallisk; som angår metaller, -life* rOUS, a. som frambringar metall, -line, a. metallisk. - water, mi- neralvatten. -list, 3. metallurgist. -lography, 3. beskrifning om me- taller. -lurgiät, 8. en som afhandlar Om metallerna, -lurg/, 4r. smält- konst, metallurgi. - XllAll , 8. tenn- gjutare; kopparslagare. Meta 'morphose, v. a. omskapa, forma om. - morphosis, 8. omskapande, förvandling. -phor, 8. T. metafor, förblommeradt talesätt. -phoric, -phorical, a. metaforisk, flgurlig. -phrase, 8. bokstaflig öfversättning. -physical , a?jnetafysisk; öfvema- turlig. -physician, 8. metafysikus. -physics, s. pl. metafysik, -stasis, 8. omflyttning, kastning, -tarsal, a. hörande till fotbladet. -tatSUS, 6. fotbladfotsåla. -thesis, 8. bok. stäfvers omflyttning. Mete, V. a. mäta; (at) sigta pä. -wand, -yard, s. mätstång. Metempsychosis, 8. Själavandring. Meteor, 8. meteor, lufttecken. - OlO" gical, a. meteorologisk. -ologist, 8. en som studerar meteorer etc. -ology, 8. meteorologi. -OUS, a. meteoriskk Meter, 3. meter. [flyktig. Metheglin, s. mjöd. Methinks, (för I think ell. it seems to me) det synes mig, jag tycker. Method, 8. metod; ordning; sätt. -ic, -leal, a. metodisk; ordentlig. -Ism4 8. metodistiska sektens lära. Methought, (för I thought ell. it appeared to me) jag tyckte, mig syntes. Meto||nymical, a. namnförvexlande, -nymy , 8. namnförvexling. - pb* SCOpy, 8. spådom af ansigtsdragen. Metre, s. stafvelsemått, metrum. Metrical, a. metrisk. Metro|!meter, 8. taktmätare. -polis, 8. hufvudstad. -politan, a. hörande, till en hufvudstad; ärkebiskoplig. - "bishop, ärkebiskop. - city, ärke^ biskopssäte. -, 8. ärkebiskop. Mettle, 3. ämne, materia; eld, liflighet j mod; rikedom. -d, -some, a. mo. dig; munter; liflig; eldig; yster, Mew, 8. körg; bur; måke, fiskmås; jamning, kattskri. -, v. n. jama som kattor; fölla fjädrarne, hären, hor- nen etc.; ömsa skinn. -, V. O, ia* । irra, instänga. 248 Mewl Milkwort Mewl, V. n. strika, gräta. Mews, 8. pl. stalrum. the king's -, konglig hofstal. Mezereon, 8. källarhåls (ört). Mezzanine, 3. mellanvåning. Mezzotinto, 8. svartkonst (gravyr). Miasm, 8. smittgift; giftigt ånga, pest- luft. Mica, a. glimmer. -C60US, a. glimmer- aktig. Michaelmas, 3. Mikaelsmessa; Mi- kaelsfest. MiCTO||COSm, 8. liten verld; menniskan. -meter, a. T. mikrometer. -SCOpe, 8. förstoringsglas, mikroskop. -SCOpic, 8. hörande till mikroskop, som ej kan ses utan mikroskop. Mid, a. midtuti belägen. -, 8. midten. -age, a. medelålder. - course, s. halfva vägen, -day, 8. middag. Mldding, 3. gödselhög, dyngstack. Middle, a. medierst, mellankommande. -, a. medlersta delen, -aged, a. medelåldrig, -finger, 8. långfinger, -man, 3. medlare, bemedlare. - most, a. medierst. -sized, a. lagom stor. Middling, a. medelmåttig; lagom stor. Mldge, 8. mygg. Midland, a. medelländsk. the - sea, Medelhafvet. Midleg, 8. tjockben, vada. Midlent, 3. midfasta. Midmost, a. medierst. Midnight, 8. midnatt. -, a. midnattlig. Midriff, 8. T. diafragma, mellangärdet. Midship, b. midskepp, medlersta delen af ett skepp, -beam, 3. midskepps- balk, -frame, 8. midskeppsspant, nollspant. -man, 8. sjökadett. -S, ad. midskepps. Midst, a. medierst, midti. -, 8. det medlersta, medelpunkten. Midstream, a. strömfåra. Midsummer, 3. midsommar, sommar- sol stånd. Midward, ad. midt. Midway, a. halfva vägen; mellanväg. -, a. midtemellan belägen. -, ad. halfvägs. Midwife, s. barnmorska. -, V. a. för- lösa, "fy, a. barnförlossningskonst\ barnmorskesyssla. [stånd. Midwinter, 8. midvinter; vintersol- Mien, 8. min, Stbörd. Miff, 8. missnöje. Might, 3. makt, förmåga; kraft, -iliess, 8. makt, förmåga; anseende. -y, a. mäktig, väldig; häftig; öfvermåttan stor. Might, imperf. af may. Mignonette, 8. lukt-reseda. Migrate, V. n. flytta, bortflytta. -ion, 8. utvandring, flyttning. -Ory, a. vandrande, resande. Milch, a, mjölkgifvande; af mjölk, -cow, s. mjölkko, -hearted, a. vekhjertad. Mild, a. mild, god, saktmodig; Jjuflig. -BOSS, 8. mildhet, saktmod; lindrighet. Mildew, 3. honingsdagg; brand på säd, -. V. a. förderfva genom honingsdagg; orsaka sot på säd. Mile, 8. mil (engelsk). -StOHO, 8, milsten, milstolpe. Milfoil, s. rölleka, renfana. Miliary, a. lik hirs. - fever, frisel, fläckfeber, the - glands, pl. hire- skrofler. Mili||ce, 3. krigsväsende. -tancy, 8. 8. krigsstånd. -tant, Ct. stridande, faktande. -tar, -tary, a. militärisk; krigisk. -, 8. militär, -tate, V. n. strida, kriga. -tia, 3. krigsfolk; milis; beväring. Milk, s. mjölk. -, v. a. mjölka, -fever, 3. mjölkfrossa, rojölkfeber. -HÖUSe, 3. mjölkkammare, -ineSB, 8. mjölkaktighet. -livered, a. rädd, feg. -maid, 3. mjölkflicka, -man, 8. karl som säljer mjölk. -pail, s. stäfva, mjölkstäfva. -pan, 8. mjölk» bunke. -pottagO, 8. mjölksoppa. -SCOre, 8. mjölkräkning. -SOp, 8. narr; dufunge; föraktlig karl som regeras af sin hustru. -tOOth, 8. mjölktand; fåltand (hos hästar), -trefoil, 8. sandling, knytningsört. -Vetch, 3. oäkta lakritsört. -Weed, 8. vargmjölk (ört), -white, B. mjölk- hvit, mjölkfärgad. -WOman, 8. mjölk» hustru som säljer mjölk. -WOrt, 3. Milky Ministration 249 fågelört; Marias lin. -y, a. mjölkig, mjölkaktig; klemig, veklig. -yway, *. vintergatan på himmelen. Mill, s. qvarn; mejsel (huggjern). -, V. a. mala; slå prägel på mynt; prygla, slå; mörbulta. -beetle, s. brödätare (insekt). -clack, -clap- per , 8. qvarnsko. -COg, 8. T. qvarnhjulskugge. -dam, s. qvarn- dam; damlucka, -dust, 8. mjöldoft, -er, 8. mjölnare. - 3-thumb, sten- eimpa (fisk), -handle, 8. qvamvinge. -hopper, 8. qvarntratt, qvarnöga. -leat, 8. qvarngraf. -pond, 8. qvarndike. -stone, 8. qvarnsten. -tOOth, 8. ozeltand. -Wright, 8. qvarnbyggare. Mille||narian, s. T. kiiiast. -nary, O. som innehåller tusende. -, S. tid- rymd af tusen år. -nnial, a. tusen- årig. -nnium, 8. årtusende; Christi tusenåriga rike. -pede, 8. gråsugga. -pora, 8. trattkorall. -simal, a. den tusende; tusenfaldig. Millet, $. hire, -grass, 8. mvskegräs. Milliary, a. milstolpe. Millimeter, 3. millimeter. Milliner,9. nipperhandlare; nipperhand- lerska. -y, 8. nipper, grannlå tsvaror. Million, num. million, -ary, s. millionär, -th, a. den tiohundra- tusen de. Milt, 8. mjelte; mjölke på fisk. -6T, 8. mjölkfisk. -WOrt, 8. mjeltört. Mime, 8. pickelhäring; gycklare. -, V. n. tokas, galnas, bära sig tokroligt åt. -sis, 8. efterhärmning. -tie, a. fallen för härmning. Mimic, a. mimisk. -, 8. fars, lust- spel; gyckel. -, V. a. härma; för- löjliga. -al, a. gyckelaktig, -ry, 3. gyckleri; löjlig efterapning. -S, 3. pl. mimik. Mimosa, S. akacia. Minaret, s. liten torn. Minatory, a. hotande. Mince, V. a. hacka sönder; skräda ord. -, V. n. göra sig till, vara sipp; sätta munnen i kyrklag. to - the matter, braka omsvep. - pie, s. jultårta. Mincing, a. affekterad, tillgjord. - ly, ad. styckvis, stycktals; ytligen, ytligt. Mind, s. sinne, häg, mening; minne; forstånd; vilja, böjelse; föresats. I have a - to, jag skulle gerna vilja, to put in påminna. -, V. a. betrakta, märka; sköta, vårda; påminna; ärna; ämna. - ed, a. sinnad, benägen, -ful, a. aktsam, sorgfällig; som min> nes, som kommer ihåg. -fulness, 8. aktsamhet, sorgfällighet. - less, a. oaktsam, obetänksam ; liflös. - less- ness, 5. oaktsamhet, efterlåtenhet. -Stricken, a. rubbad till sina sinnen. Mine, pr. min, mit, mina. Mine, 8. grufva, bergverk; T. mina. -, V. a. minera; undergräfva. -digger, 8. malmbrytare, grufarbetare. -Pit, S. malmgrufva. -r, 8. bergskarl, grufarbetare; minor. • Mineral, 8. mineral, malm. -, a. mineralisk, malmaktig. - COUTt, 8. bergskollegium. - ist, 8. mineralog, bergsman. -ized, a. mineraliserad, förenad med svafvel. - Ogist, 8. mineralog, bergsman. -Ogy, 8. mi- neralogien, läran om mealier. Minever, s. gråverk. Mingle, 8. blandning; mischmach. -, V. a. mänga, hopröra. -, V. a. blanda sig. -mangle, S. mischmasch. Minia||te, v. a. mala röd, färga röd. -ture, 3. miniatur; miniaturmålning. Minikin, 8. dverg, pyssling. Minim, 8. dverg; erlitsfisk; half not 1 musik; franciskanermunk. Mining, 8. minering; bergsbruk. Minion, 8. gunstling, favorit; morsgris; nickhake (kanon), -like, -ly, a. tillgjord. -Ship, s. smicker. Minions, a. blekröd, mönjefärgad. Minish, V. a. förminska. Minister, 8. minister; prest; verktyg; sändebud. -, V. a. gifva; utdela. -, v. n. tjena; bota. -erlal, a. tjenande; angående ministern ell. mi- nisterium; hötande till en prests em- bete, -rant, a. tjenande. -ration, 8. embete, tjenst; gudstjenstens för- 250 Ministry Mischiefmaker valtning. -ry, 3. förvaltning; mini- ster; syssla; medverkan. Minium, a. mönja. Minnow, 8. erlitsfisk; hundgädda. Minor, a. mindre, ringare; minderårig; yngre. -, 8. minderårig; andra satsen i syllogismer. -ate, V. a. förringa. -ation, 8. förminskning, -ite , 8. minorit, franciskanermunk. - ity, s. litenhet; mindre antal; minderårighet, omyndighet. Minster, a. klosterkyrka; domkyrka. Minstrel, 8. musikant; spelman. - sy, a. spelmän, musikanter; spel, musik. Mint, s. mynt, mynthus; mynta (ört) -, V, a. mynta, prägla, slå mynt; dikta, -age, 8. mynt; myntafgift. -man, 8. myntarbetare. Minuend, 8. öfra talet i subtraktion. Minnet, 8. menuett. Minnte , Ct. liten; noggrann; afkortad. -, 8. minut; ögonblick; koncept, ut- kast; anteckning. -, v. a. göra ut- kast ;inprotokollera ; anteckna. - book, 8, anteckningsbok, -glass, 3. sandur som visar minuter, -hand, 8. mi- nutvisare. -line, s. T. logglina, -ness, 5. litenhet; obetydlighet; nog- grannhet. -watch, 8. minut-ur. Minx, 3. lustig flicka ell. snärta. Miny, a. underjordisk. Mirable, a. beundransvärd. Miracle, S. under, underverk, järtecken. -monger, 8. undergörare. Miraculous, a. underbar, förundrans- värd. -neSS, 8. underbarhet. Mirador, S. altan, balkong. Mirage, S. luftspegling, hägring. Mire, a. slem, puss, dy. -, V. a. ned- smutsa, besudla, -drum, 3. rördrum. Mire, a. myra. Miriflcal, a. underbar. Miriness, 3. smuts, orenlighet. Mirk, Mirksome, a. mörk, dyster. Mirror, s. spegel; mönster. - Ore, 3. jemglitter. -Stone, s. selenit. Mirth, 8. lustighet, glädtighet; fröjd, -ful, a. munter, glad. -less , a. olustig; bedröfvad. Miry, a. oren, smutsig; 'erig. Misacception, 5. missförstånd, miss, tydning. Misadventure, s. misfälle, olycka; vådadråp. -d, a. olycklig. Misadvice, S. elakt råd; falsk berät- Misadvise, V. a. råda illa. [telse. Misaffect, v. a. ej tycka. - ed, a. elaktlynt. Misaimed, a. ilia sigtad. Misalliance, a. mindre passande gifte. Misanthrop||e, s. misantrop, mennisko. hatare. -y, 8. folkskygghet, menni- skohat. Misapplication , a. missbruk, elakt användande. -piy» V. a. missbruka, illa använda. Missapprc||hend, v. a. missförstå; orätt fatta. - heiision, s. missför- stånd. Misascribe, V. a. orätt tillskrifva. Misassign, V. a. illa anvisa. Misattend, v. a. försumma. Misbecom|[e, v. a. misskläda. -Ing, a. oanständig. Misbegotten, a. född af oäkta säng. Misbeha||ve, v. n. bära sig Mia åt. -ved, a. osedig, ohyfsad. - iOUF, 8. dåligt uppförande, osedighet. Misbelie||f, S. otro, vantro, tvifvelsmål. -ve, v. n. icke tro. -ver, 3. van. trogen, irrlärig. Misboding, s. elakt tecken, förbetydelse. Miscalculate, v. n. missräckna aig. -tion, s. missräkning. Miscall, v. a. orätt benämna. Miscarpiage, s. förseelse, förbrytelse; felslag, olycklig utgång; missfall, -ty, V. n. misslyckas, slå illa ut; gå för. lorad, förkomma; få missfall. Miscast, V. a. räkna falskt. Miscellaijne, 5. blandsäd, -neons, a. blandad. -neOUSliesS, 8. bland- ning; sammansättning. -ny, a. blan- dad; sammandragen. -, 3. blandning, samling, miscellanies, pl. blandade skrifter. Mischance, s. olycka, olyckshändelse. Mischief, 3. ofog, skada, förolämpande; olycka; illfnnd. -maker, 3. olycks» »tiftare. Mischievous Misorderly 251 Mischievous, a. skadlig; skalkaktig. -neSS, s. skadlighet; ondska. Miscible, a. som kan blandas. Misci||tation, s. orätt anförande, -te, V. a. anföra falskt. Misclaim, 8. ogrundadt anspräk. Miscompu II tation , 8. missräkning. -te, V. a. räkna falskt. -, V. n. missräkna sig, förräkna sig. Miscon||ceit, 3. falskt begrepp. -CeivO, V. a. orätt fatta. - Ception, 8. vill- farelse, missförstånd. - duct, 8. ill- fund; dåligt uppförande. -, t>. a. illa förvalta. -, V. n. dåligt uppföra sig. -jecture, 8. felaktig gissning. -, v. a. & n. gissa galet, -struction, 8. felaktig utläggning; misstydning. -strue, V. a. misstyda, förvända, -tent, V. a. göra missnöjd. - ti- nuance, 8. afbrott. Miscounsel, V. a. gifva elakt råd. Miscount, V. n. förräkna sig. -ing, 8. räknefel. Mlscre||ancy,s.otro; irrlärighet. -ant, a. otrogen; affällig; elak menniska. -ated, a. vanskaplig. Misdate, V. a. datera orätt. Misdeed, 8. missgeming, missdåd. Misdeem, v. a. döma orätt. Misdemean, v. a. to one's self, uppföra sig illa. - 0UF, 8. fel, brott; embetsfel, förbrytelse. Misdevotion, 3. vidskepelse; skenhelig- Misdirect, v. a. missleda. [het. Mis distinguish, v. a. urskilja galet. Misdo, v. n. misshandla; fela, förgå sig. -er, 8. missdådare; missgemingsman. -ing, S. missdåd. Misdoubt, 8. misstanke; villrådighet. Mise, S. T. slutdom; rättegångskostna- Misease, 8. misshag. [der. Misemploy, v. a. illa använda, -ment, 8. missbruk. Miser, b. girigbuk, smulgråt, -able, a. eländig, ömklig; olycklig; snål. -ablepess, 8. uselhet, elände; snål- het. -ere, 8. tarmvred (sjukdom); botpsalm. -ly, a. gnidaktig, karg. -y, 8. elände, uselhet, jämmer. Mlsesteem, a förakt. Misfare, 5. olycklig händelse. Misfashion, v. a. vanställa. Misfeasance, s. T. missgeming, för- brytelse. Misform, v. a. vanställa. Misfortune, 3. olycka; ofärd. Misgi||ve, V. a. befara, ana. -villg, 8. befarande; tvifvelsmål. Misgovern, v. a. illa förvalta, -ance, 8. oregelbundenhet. - ment, S. elak regering; utsväfning. Misguid||ance , 8. förförelse, missled- ning. - e, V. a. missleda, förleda. Mishap, 8. olycka, olyckshändelse, -pen, v. n. hända olycktligtvis. Mishear, v. a. höra galet. Mishna, 8. en del af Judarnas Talmud. Misinfer, V. n. göra falska slutsatser. Misinform, V. a. gifva falsk under. rättelse. - UtiOlI, 3. ogrundad berät- telse. Misintelllgence, 8. missförs tänd. Misinterpret, v. a. vränga, illa ut- tyda. - ation, s. oriktig utläggning, falsk tolkning. Misjoin, V. a. oskickligt sammanfoga. Misjudge, V. a. döma orätt. -, v. n. bedraga sig. Mishin, s. gödselhög. Mislay, V. a. förlägga; lägga pä orätt ställe. [smäregn. Misle, v. n. smäregna. misling rain, Mislead, v. a. villa, förleda, -er, s. Mislen, s. blandsäd. [förförare. Misletoe, 3. mistel. Mislike, S. misshag, vedervilja. -, a. ej tycka om, missbilliga, ogilla. Mislive, v. n. lefva ogudaktigt. Misluck, 3. olycka. Mismanage, v. a. illa förvalta, -ment, s. elak förvaltning. Mismark, V. a. orätt utmärka. Mismatch, V. G. illa sammanbinda. Misname, V. a. orätt benämna. Misobserve, V. a. orätt anmärka. MlSO||gamist, 8. äktenskapshatare. -gy» nist, S. qvinnohatare. Misopinion, 8. falsk mening. Misorder, s. oordning. -, V. a. ill» j indel*. -ly, a. oordentlig. 252 Mispell Mithridate Mlspell, V. a. skrifva fel', missskrifva. Mispersuasion, 8. falsk tro. Misplace, V. a. förlägga; illa använda. -ment, 8. läggning på orätt ställe. Mispoint, V. a. orätt interpunktera; sätta orätt skiljetecken. Misprint, V. a. trycka galet. -, v. n. begå tryckfel. -, 8. tryckfel. Mispri||se, V. a. vanvörda, missakta, förakta. -8i0n, 8. misstag, missgrepp, felgrepp, villfarelse; förakt; T. för- tigenhet af ett medvetadt brott. Mlsproportion, 8. missförhållande, dis- proportion. -, V. a. inrätta utan pro. portion, -ed, a. oproportionerlig. MiSQUOtlJation, 8. falskt anförande. -e, v. a. anföra falskt. Misrecite, v. a. berätta falskt. Misreckon, v. a. räkna falskt. Misrela||te, V. a. beskrifva osannt. -tion, s. oriktig berättelse. Misremember, v. a. bedraga sig i sitt minne. Misreport, v. a. berätta falskt, van- rykta. -, 8. falskt berättelse; van- rykte. Misrepresent, V. a. oriktigt föreställa. -fttion, s. oriktig föreställning. Misrule, S.'oordning, orolig regering; uppror. Miss, s. (titel för ett ungt ogift frun- timmer); mamsel; jungfru; mätress. Miss, s. förlust, saknad; missförstånd, villfarelse. -, V. a. umbära, sakna; utelemna; Icke träffa; hoppa öfver. -, V. n. fela, misslyckas; misstaga sig. Missal, 8. messbok (katolsk). Missay, v. a. misssäga. v. n. försäga sig. [illa. Misseem, V. n. förställa sig; kläda Missel, -bird, s. björktrast, -dine, 8. mistel. Misserve, v. a. tjena otroget. Mis*shape, V. a. vanskapa; vanställa. -d, -n , a. vanställd, vänskaplig. -ment, 8. vanskaplighet. Missile, a. som kan kastas. -, 8. kastvapen, -dart, 8. kastspjut. Mission, 8. sändning beskickning; mis- sion , aisatlning. -ary, s. missionär. Missive, 8, href; sändebud» -, a. af sänd. - letter, sändebref. - wecu pons, kastspjut. [säga sig. Misspeak, V. a. tala galet. -, V.n. miss- Misspell, v. a, stafva galet. Misspend, V. a. illa använda. Misstate, V. a. oriktigt framställa. Mist, s. dimma; dunkelhet. -, V. a. göra dimmig. - ful, -y, a, töcknig dimmig, mörk. -iness, 8. dimmighet; dunkelhet. Mistake, 8. misstag, fel, missräkning -, V. a. förvexla, orätt förstå. V n. misstaga sig; irra, -able, a, hvari man kan misstaga Big. Misteach, V. a. orätt undervisa. Mistel], v. a. berätta falskt. Mistemper, v.- a. bringa i oordning. Mister, s. herre. Misteim, v. a. orätt benämna. Misthink, v. a. misstänka. Misthought, s. ond tanke. Mistime, v. a, göra i otid, förpassa, försumma. Mistle, V. n. duggregna. Mistletoe, S. mistel. Mi stlike, a. töckenaktig, töcknig. Mistranslate, v. a. öfversätta orätt. Mistress, 8. matmoder; fru, herrska» rinna; lärarinna; älskarinna; mätress; (titel) madam, fru. Mistrust, s. misstroende. -, V. C. misstro. -ful, a. misstänksam; tvif- velaktig. -fulness, 8. misstroende, tvifvelsmål. -less, a. omisstänksam, Mistune, V. a. förstämma. Misturn, v. a. vrida. Misunderstand, v. a. orätt fatta, missförstå. -ing, 8, missförstånd; oenighet. MisusagO, Misuse, 3. missbruk; miss- handlande. -, v. a. missbruka; illa behandla. Miswrite, v. a. felskrifva. Mite, 3. mal; qvalster, flott: tjugonde delen af ett gran; en half farthing; solgränd. Mitella, s. biskopsmössa (ört). Mithridate, b. motgift, mustard - lommegräs. Mitigant Modulation 253 Mitiga'|nt, a. lindrande, stillande, -to, V. a. stilla; blidka. -tion, s. lin- dring, mildring. - tive, a. lindrande, stillande. Mitre, 8. biskopsmössa; hufvudprydnad. -d, a. försedd med biskopsmössa. Mitre, 8. T. hörn af 25 grad. Mittens, 8. pl. vintervantar; halfhand- Mittent, a. sändande. [skar. Mittimus, 8. arresteringsorder. Mity, a.,full af mal ell mot. Mix, V. a. blanda, röra ihop. -, V. n. blanda sig. Mixen, s. gödselhög. Mixt||ion, -ure, s. mixtur, blandning. Mizmaze, 8. irrgång. Mizzen, 8. T. mesan, besansegel. -bal* last, 8. refvad mesan. -bowline, 8. halstaljan. -brails, 8. pl. demp- gårdingar. -COlirse, 8. störta me- sanseglet. -top-galant-mast, s. kryssbramstäng, -yard, 8. mesanspri. Mizzllie, v. n. dugga. -Ing, 8. dugg- regn. Mnenomic, a. hörande till minnet. mnenomics, pl. minneskonsten. Mo, ad. mer; vidare. Moan, 8. klagan, jämmer, klagogråt. -, V. a. beklaga, begråta. -, O. n. qvida, jämra sig. - ful, a. beklaglig; veklagande. Moat, 8. graf omkring en fästning. -, V. a. omgifva med en graf. Mob, 8. pack, sämsta folkklassen; natt- mössa. -, V. a. anfalla; reta pöbeln på en; göra upplopp emot en; insvepa. -bish, a. pöbelaktig, packaktig. Mobil||e, a. rörlig. -, 8. lösören. -ity, 3. rörlighet; ostadighet, liflighet; pö- Moble, V. a. insvepa. [bel. Mocho-stone, s. dendrit. ittOCk, s. hån, åtlöje; efterapning. -, a. efterhärmad, falsk. -, v., a. be- gabba, förlöjliga; lura. -, V. n. skratta föraktligt, -able, a. löjlig, narraktig. -agO, 8. begabberi. -er, 8. begab- bare; bedragare. - Cry, 8. hån, gäckeri; bländverk. - ing, s. begabberi. - illg- bird, s. fågel som kan härma andras wtep. -ing-stock, s. ämne for åt- löje, -king, 8. teaterkung, kortkung, -mOOH, 3. vädermåne. - OrailgO, 8. syren. - Ore, 8. blände, glimmer, -play, 8. satiriskt lustspel. -poem, 8. spevisa, löjligt skaldestycke. -prai- BO, 8. tvetydigt beröm. ' - privet, 8, stenlind. -prophet, 8. falsk profet. -Shade, 8. qvällning. -song, 8. parodi, förlöjligad efterhärmning af ett skaldestycke. -style, 8. satirisk skrifart. -velvet, 8. schagg. - wil* 1OW, 8. stenlind. Modal, a. tillfällig; hörande till for* men. - ity, 8. tillfällig skilnad, mo* dalitet, beskaffenhet. Mode, 8. mod, bruk; sitt, manner; tillfällighet. Model, 8. modell, mönster, form. -, V. a. modellera, forma; göra utkast till, -ler, 8. modellmakare, planritare. Modera||ble, a. måttlig; som kan mä- tas, styras, -te, a. mättlig; foglig; förnuftig; medelmåttig; tarflig. -, V. a. styra; mildra; inskränka. -tenOSS, 8. lagom beskaffenhet. -tion, 3. fog- lighet, måttlighet, saktmod, hofsamhet. -tor, 8. styresman, ordförande; pre* ses vid en disputationsakt. Modern, a. ny,nymodig, modern, -ism, 8. nymodighet. -ize, V. a. inrätta efter nya modet; göra modern, modernisera. -ness, 8. nyhet. Modest, a. beskedlig; anständig, blyg* sam; måttlig. -ly, ad. beskedligt, blygsamt, på ett beskedligt sätt. -y, 8. beskedlighet; blygsamhet; kyskhet. modesty -piece, halskrås på skjortor. Modi||city, S. obetydlighet. -CUI11, 3. liten bit, smula. -liable, -flcable, a. som kan mildras, inskränkas ell. förändras. - flcation, 8. inskränk- ning, mildring, förändring. -ty, v. a. förändra, inskränka, mildra; bestämma Modillon, 8. T. sirat på listverket un- der ett tak. Modish, a. nymodig, modern. -neSS, 8. modesjuka, begär att vara på modet. Modula||te, V. a. stämma; sjunga efter takt, -tion, 8. stämning, melodi; sång efter takt. 254 Module Monkseam Module, 8. mönster, modell; T. dia- meter. Modus, s. T. penningränta. Modwall, s. krypare, nötväoka. Moe, 3. grimas. Mogul, 8. Mogul. [gam. Mohair, s. kamiott. -yarn, s. kamel- Mohawk, Mohock, 8. stråtröfvare. Moider, V. a. förvirra. [mynt). Moidore, 8. moador (portugiskt guld- Moiety, 8. hälft, halfpart. Moil, V. a. smutsa; besvära. -, 5. n. förrätta tungt arbete. Moist, a. fuktig; saftig. -en, v. a. fukta. -BOSS, 8. fuktighet, vätska. Moky, a. mörk, mulen. [-Ure, S. saft. Molar, a. malande, söndermalmande. - teeth, 8. pl. oxeltänder. MolasseS, 3. pl. sockersirap. Mole, s. bolverk, stenmur framför ham- nar; månadskalf, månadsfoster; lefver- fläck, födelsemärke; mullvad. -cast, -hill, s. mullvadshög, -catcher, 8. mullvadsfångare. -track, s. mull- vadsgång under jorden. -Warp, s. mullvad. Molecule, S. T. liten klimp , molekul. Molest, V. a. besvära, oroa; göra omak. -ation, s. besvär, omak. Molli||ent, -ficative, a. uppmjukande, lenande, -liable, a. som kan upp- mjukas ell. mildras. - fication, s. upp- mjukning, lindring. - fy, v. a. upp- mjuka, lena; stilla, mildra. MoloSSeS, 8. pl. sockersirap. Molt, v. n. fälla håren, fjädrarne etc. Moltable, a. smältbar. Molten, part, (af to melt) smält. Molybde||ne,-nite, 8. molybden-kis ; blyerts. Moment, 8. ögonblick, handvändning, stund; vigtighet, värde; en rörelses hastighet, -al, a. vigtig, betydande, -ally, ad. ögonblickligt, förgängligt, -aneous, -any, -ary, a. ögon- blicklig, förgänglig, -aneousness, 8. vigtighet, betydenhet; ett ögonblicks varaktighet. -0US, a. vigtig, bety- dande. -um, s. bevekelsegrund, drift. Monachal, a. munk e!i. munklefnad tillhörig. -ism, a. klosterlefnad, muiik- stånd. [väsende. Monad, Monado, S. enhet, odelbart Monarch, 8. monark, enväldig regent. -al, a. kunglig, monarkisk. -ical, a. monarkisk, enväldig. -ISO, V. a. regera enväldigt. -, V. n. agera kung, -ist, 3. monarkist. -y, 3. monarki, envåldsregering; konungarike. Monastyerial, a. kloster tiiihöng. -Ory, s. kloster. -ical, a. hörande till klosterlefnad. Monday, s. Måndag. Monde, 8. jordklot, glob; riksäple. Money, 8. penningar, mynt. -, pL myntsorter, -bag, s. penningepung. -bill, 3. bevillningsstadga. -bOX, 8. bodkassa, -broker, -changer, 3. vexlare. -ed, a. rik, bemedlad, -er, 8. myntare; vexlare. -less, a. fattig, utan penningar, -matters, 5. pl. penningeaffärer, skulder och for- dringar; räkningar. -proof, a. omut- bar. -scrivener, S. mäklare, -'s- WOrth, s. penningevärde, fullt värde, -times, s. pl. svåra tider. -WOrt, 3. guldspira. Mong-corn, 8. blandsäde. Monger, s. månglar?, säljare ; flskarebåt. Mongrel, S. mulatt, kreol. -, a. kom. men af flera slag; urartad; tvetydig, -dog, -pnppy, 8. bländing (efter en gemen tik och vindthundt). Monied, a. rik, bemedlad. Moniment, 3. öfverskrift. Monish, v. a. erinra, förmana. -ment, 3. förmaning. Moni||tion, 5. underrättelse; erinran, varning. -tiv®, a. förmanande. -tor, 3. formanare; skolgosse som har in- seende öfver de andra. -tOty, a. erinrande, varnande. -. S. varning, anmaningsskrift. Monk, s. munk. -6ry, $. munkstånd ; klosterlefnad. -head, S. lejontand. -liOOd, 8. munkkåpa; munkstånd; klosterlefnad. -ish, a. munklik, hö- rande till munkorden. -'s-hOOfl. 3. blå stormhatt; ulfgräs. -SCaiU, 8, dubb?l söm på ett segel, Monkey Mordant 255 Monkey, 8. apa. -flower, 8. gyckel- blomma. Mono||ceros, 8. narhval (fisk), -chord, 8. musikaliskt instrument med en sträng, -eular, -eulous, a. enögd, -ga- mist, a. engift. -gamy, s. engifte. -gram, 8. inbundet namn. -logue, 8. tal för sig sjelf. -machy, 8. envig, -petalous, a. T. enbladig. -polist, -pollzer, 3. en som har uteslutande rättighet till något. -polize , v. a. drifva enhandel. -poly, 8. monopo- lium; enhandel; uteslutande rättighet. -stich, 3. skaldestycke bestående af en enda vers. - Syllabical, a. en- stafvig. -syllable, 8. enstafvigt ord. -tony, 8. entonighet; enformighet. -, a. entonig. Monsoon, 3. passadvind. Monst||er, 8. vidunder, missfoster; vild- djur. -TOSity, 8. .vidunderlighet; onaturlighet. - rous, a. vanskaplig, vidunderlig; faslig; oerhörd; ofantlig. -rousness, 8. faslighet; vanskaplig- het, vidunderlighet. Montan t, 8. framryckande; T. halfmåne. Month, 8. månad. -'s-mind, lystnad, begär. -ly, a. månadtlig. - (lowers, pl. månadsrening. -, ad. månadtllgen. Monument, 8. minnesmärke, minnes- vård.; grafvård. -al, a. hörande till minnesvård. Mood , 8. stil; lynne; mod , sinne; T. modus. -ny, d. svårmodig, melan- kolisk. -InOSS, 8. egensinnighet, elakt lynne. - y, a. vresig, besynner- lig; vred. MOOn, 8. måne, tungel; månad, -beam, 9., månstråle, -blind , a. svagsynt, nästan blind. -Calf, 8. månkalf, falsk i börd hos qvinnor; dumhufvud. -CUf- ser, «. tjuf. -eyed, a. svagsynt. -fish, 8. silfveröga. -flower, S. prestkrage. -ish, a. föränderlig. i -1088, a.'utan måne; mörk, -light, 8. månsken; månljus, -ling, 8. dum- i hufvud. -Seed, 8. månfrö, karolinsk | 'murgrön. -shaped, a. månformig. -shine, s. månsken. -shiny, a , månljus, mgpkliw, -stOne? 8. spegel- sten, selenit. -Struck, a. mSnads- galen , månadsrasande. - trefoil, 3. mSnklöfver. -WOft, 8. månört, män» viol. - y, a. månformig, halfmSn- formig, månlik. Moor, 8. Morian. Moor, 8. moras, myra, kärr. - berry, 8. tranbär. -fowl, 8. hanen till vattenhönan. -gamOy S. sothöna, -grass, 8. Marias silkeshår, daggört.( -hen, 8. vattenhöna, -land, 8. moras, kärr. - Stone, 8. myrmalm, -wort, 8. vild rosmarin. -y, a. sumpig, morasig. Moor, V. a. ankra, förtöja ett skepp. -, V. n. ligga för ankar, -ing, 8. ankring. -ingS, 8. pl. hamnankare; förtöjningståg. -rope, 8. draggtSg. MOOSO, 8. amerikansk elg. -WOOd, s. läderträd. Moot, 8. möte; strid, täflan,- -, v. n. processa för öfnings skull. -, V. a. afgöra ett tvistemål. -Case, -point, 8. tvistig sak, oafgjord sak. ■ - er, 8, processmakare. -hall, S, disputa- tionssal. Mop, S. svabb, sudd; grimas. -, V. a. tvätta med svabb. -, V. n. grina. Mope, 3. dumhufvud, tölp. -, v. n. vara modfälld, gå och drömma. -d, -ish, a. slummeraktig; svärmodig. -eyed, a. skumögd. [tankar. Moping, a. sorgsen, försänkt i djupa Moppet, Mopsey, 8. docka ; litet barn. Moral, a. moralisk, sedlig, ärbar; san- nolik. -, 8. sedolära; sedlighet. - 1st, 8. eedolärare. -ity, s. sedlighet; anständighet; sedolära. -Ize, V. a. & n. förmana till goda seder; (upon) förklara i moralisk mening. - lZ6r, 3. sedolärare. -neSS, 8. moralisk beskaffenhet. [5. hornblad. Mofass, 8. moras, träsk, kärr, -weed, Morbida, a. sjuklig, opassiig. -dity, -dness, 8. sjuklighet, sjukdom. -fic, a. osund, ohelsosam. Morbos||e, a. osund, sjuklig, -ity, 8. sjuklighet. Mord[|acious, a. bitande, skarp. - aci- ty, 8. bitterhet; bitande skämt, -Rit, 256 Mordicant Motherliness s. T. beta, betning. -iC&nt, -Ica« tive, a. bitande, skarp. More, a. comp, af much, Here, mer. -, ad. mer, ytterligare, once -, ännu en gång, the - the -, ju mer, desto Moreen, 8. yllemoiret. (mer. Morel, 8. trollbär; morell (ett slags kersbär). -berry, -cherry, s. jude- kersbär. Moreland, 8. bergtrakt. Moreover, ad. yttermera, ännu mer, dessutom, hvarförutom. Morigerous, a. hörsam, lydig, -ness, • 8. villighet, eftergifvenhet. Morii, S. murkla. Morling, 8. ull af ett dödt får. MormO, 8. skräckbild. Morn, 5. morgon, gryning. Morning, s. morgon, in the -, om morgonen, på morgonstunden. -, a. hörande till morgonen. -gown, s. morgonrock, nattrock, -prayers, s. pl. morgonbön, morgonandakt. -Star, 8. morgonstjärna. -twilight, 8. dagning, gryning. MorOCCO, S. karduan, saffian, -tanner, 3. sämskmakare. Moros||e, a. knorrig, tvär, olustig, -eness, - ity, s. egensinnighet, but- terhet, knarrighet. Morphew, S. lefverfläck; hvit skabb. Morris, s. Morisk dans., -dancer, s. dansare i en Morisk dans. Morrow, S. morgon, morgondag, to . i morgon, after to öfvermorgen. to - morning, i morgon bittida. Morse, S. sjöhäst, hvalross. Mors||el, s. bit, stycke; munfull. - UTO, s. bett, bitning. Mort, 8. treårig lax. Mortal, a. dödlig; dödande, farlig. - ■ hour, dödsstund. -, a. dödlig varelse; menniska. -ity, 3. dödlighet; från- fälle; dödlig farsot, smitta; menskliga lifvet, mensklighet. bill of - , för- teckning på döda. -neSS, s. dödlighet/ Mortar, 8. mörsare; mortel; murbruk. -piece, S. mörsare. Morter, S. nattlampa. Mortga||ge, 8. förpantning, hypotek. -, V. a. pantsätta fast egendom. -gee, ^.pantkreditor, hypotekborgenär. - ger, 8. pantgäldenär. Morti|jferOUS, a. dödlig, dödande, -fi- cation, S. dämpande.; förtret, föröd- mjukelse, kors; kallbrand. - fy, v. a. späka, underkufva, dämpa; smärta, förtreta. -, v. n. få kallbrand. Mortise, S. tapphål (i fogningar); tvär- träd. -, V. a. foga tillsammans me- delst tapphål. Mortmain, s. T. hemfallet gods;- evär- deligt afhändande af fast egendom till någon stiftelse. Mortpay, 3. dödad skuld. Mortuary, 3. testamente till en kyrka; grafställe, begrafningsplats. Mosaic, a. mosaisk, judisk; musivisk. - law, Mose lag. - work, mosaik, inlagdt arbete, musivarbete. Moschatel, s. desmansört. Mosque, s. moské, muhammedansk Mosquito, 8. musquit. [kyrka. MOSS, S. mosse; moras, träsk. -, V. a. betäcka med mossa, -berry, s. tran- bär. -campion, s. fjällsilén. -iness, 8. mossighet; fnugg, fj'un. -rush, s. borsttåg. -y, a. mossig, mossbeväxt; kärraktig. Most, a. sup. af much, mest, störst. -, ad. mest. -ly, ad. till största delen, gemenligen. Mostic, 8. målarkäpp. Mote, S. solgrand, atom. Mote, 3. möte, församling. Motet, MotettO, 8. motett (ett slags kyrkmusik). Moth, 8. klädmal; nattfly. - eaten, a. maläten. -mullen, 3. sqvattram. -WOrt, S. gråbo (ört). Mother, s. moder; upphof; lifmoder; drägg. fit of the -, modersjuka. - of beer, dricksjäst. - in law, svärmoder, styfmoder. - of pearl, perlemor. -abbess, 3. kopplerska. -Church, 8. moderkyrka, -city, 8. hufvudstad. -clove, 3. art krydd- nejlikor, trädgårdsnejlikor. - hood, S. moderskap. -less, a. moderlös^ utan barn. -linCSS? s. moderlig Motherly 'Mow 257 karlek, modersömhet. -ly, a. moder- lig; ärbar. -, ad. moderligen; all- varsamt. -tongue,, s. modersmål. -wit, 8. godt naturligt vett. -WOrt, 8. gråbo, lejonsvans. -y, a. tjock, C löpnad. Mothy, a. full med mått, maläten. Motion, 3. rörelse, drift, böjelse; för- elag, anmälan; åtbörd; marionettspel. -, V. a. föreslå, -er, S. förslagsman; en som föreslår eller andrager något, -less, a. orörlig, stel. Motiv[|e, 3. bevekelsegrund, skäl. -, a. rörande. - argument, bevekande %käl. - faculty, rörelsekraft. - ity, 8. rörelsekraft, rörlighet. Motley, a. spräcklig, brokig. Motor, 3. styresman; drifverk, trälla. Motto, S. valspråk. Mould, 8. mögel. -, V. a. göra mög- lig. -, v. n. mögla. Mould, s. massa, ämne; mylla; gjut- form ; skeppsskapnad, modell; fogning på hufvudskålen; slag. -, V. a. gjuta, stöpa; göra modeller; forma, tillskapa, -able, a. som kan gjutas; mjuk, -board, s. plog, årder, -candle, 9. stöpt ljus, -er, 3. gjutare, for- mare. -, V. a. förvandla till stoft; pulverisera. -, V. n. multna; förtvina, -iness, S. mögel, -ing, 5. T: list- verk; kransen på en pelare. -loft, 9. modellkammare till skepp, -plane, 9. ploghyfvel, kelhyfvel. - WUrp, A mullvad. -y, a. möglig. Moult, V. n. fälla fjäder, rugga, -er, 8. ankunge som ruggar. Mound, 8. jordvall; bålverk. -, v. a. omgifva med vall, kringskansa. Mount, S. berg, höjd; T. cavalier. -, V. a. upphöja, uppställa; inrida; göra beriden; pryda; antaga. -, v.n. klifva; räcka; bestiga sig till (i värde 'eller mängd); stiga till häst, to - guard, gå på vakt, to - the hr(ach" löpa till storms. Mountain, s. berg, höjd, kulle. -, a. hörande till . berg. - bälni, S. berg- melisB. -COCk , 8. tjäder. -eer, -er, 3. bergsbo, bergsbyggare, -heath, English-Swedish Diet. s. stenbräcka. -OUS, a. bergig, berg, aktig. - error, grof villfarelse, -ousness, s. bergighet. -parsley, 3. hönsbett, rödarfve. Mountebank, 8. qvacksalfvare; stor* skrytare. -, V. a. bedära, bedraga. Mounting, 8. värjfäste; beslag, -ly, ad. uppstigande, sträckande sig uppåt. Mourn, V. a. beklaga, begråta. -, V. n sörja, qvida; bära sorgdrägt. -6r, 8. sörjande, som går i sorgställe. -ful, a. bedröflig, sorglig. - fulness, 3. sorg, sorglighet, bekymmer, -ing, 8. sorg, klagan, bedröfvelse; sorgdrägt. Mouse, s. (pl. mice) mus, liten råtta. -bat, 3. flädermus, -ear, 8. mus- ören (ört), -grass, 8. åkerkafle, ren- kafle. - r, 8. råttkatt; råttfängare. -tall, s. musrumpa (ört), -trap, 8. råttfälla. Mousing, s. råttfangeri; lurning. Mouth, S.'mun: tryne; mynning; in- lopp ; storskräfla; grimas. -,. V. a. & n. hugga efter med munnen; äta; tala bredt, skräfla. -ed, O. försedd med mun. -expences, 8. pl. kost- penningar. -friend, 8, falsk vän. -ful, s. munfull; något litet. - glue, 5. munlim. - honour. 8. smicker, -less, a. munlös. -piece, S. mun- stycke. -root, 8. jungfrun i det gröna (ört). Mo?e, s. -rörelse; flyttning (i dam- ell. schackspel). -, V. a. röra, skaka; drifva; föreslå, anmäla; upp vagga, öfvertala; flytta. -, V. n. röra sig, vara i rörelse, to - laughter, väcka löje, to - to anger, förarga, -able, a. rörlig. - goods, lösören, -able» ness, s. rörlighet. -ables, 3. pl. lösören, rörlig egendom, husgeråd. -less, a. orörlig, fast, -ment, s. rörelse; böjelse; urverk. -nt, a. rörande. -, 8. rörande kraft. -r, 8. förslagsmakare. Moving, a. rörande, beveklig; rörlig. -, 8. rörelse; driffjäder. MOW, 8. grin, sned mun; höskulle, sä- deslada. -, V. n. rårna som en ko. -, v. a. berga in (hö, säd); slå, skära 258 Mowburn Multiplicableness" med lia; skörda ; afhugga; nedsabla. -, v. n. to - at, lipa, grina. - burn, v. n. orna, taga hetta St sig (om säd). -Cf, S. skördeman, slåtterkarl. -ing-crad- le, 8. en inrättning i öfre änden af lieskaft, att fatta axen och nedlägga dem ordentligt. -ing-time, 8. hö- bergningstid. Moyle, s. mulåsna. Much, a. mycken, mycket; stor. -, ad. mycket, högligen. by -, vida, as-, - a( one, lika mycket. - what, nästan. -, 8. en stor del; mycket. Mucid, a. möglig, boken, -ness, 8. möglighet, unkenhet. Mucila||ge, 8. slem, seg vätska. - gi- nous, a. slemmig, klibbig. - glands, slemkörtlar. -glnOUSUesS, 8. slem- mighet. Muck, a. fuktig, däfven. -, v. a. göda. -, 8. berserkagSng (i Öster- länderna); dynga, träck. -hill, -midden, s. dynghög. -iness, s. dyngighet, o renlighet?, smuts. -Sweat, 8. stark svett. -W66d, s. svinmolla. -WOrm, s. dyngmask. -y, a. smut- sig, 1 orti g, oren. Muckender, 8. näsduk (för barn). Mucker, v. a. hopskrapa, -er, s. girigbuk. Mucous, a. slemmig. -D6SS, 8. slem- mighet, segt väsende. Mucro, s. spets, udd. -nated, a. Muculent," a. slemmig, seg.- [spetsigi MUCUS, S. slem, snor. Mud, S. gyttja, dy. -, V. a. nedsänka i lera ; besudla ; grumla. -dinesS, s. gyttjighet, grumlighet; sorgsen uppsyn, -die, V. a. & n. snattra i gyttjan med näbben; grumla; göra en pirum. -dy, a. grumlig; gyttjig, oren; otyd- lig ; missnöjd. - idea, oredigt begrepp. -, V. a. grumla; förvilla; bedröfva. -SUCker, «, art vrakfågel. -Wall, -8. dyvall; slaghök. -Wftlled, a. omgifven med dyvall. -WOtt, 8. Mue, V. n. böla, vråla. [dyplanta. Muff, 8. muff.' Muffin, s. ett slags tébröd. Muffle, s. T. muffel. Muffle, V. n. tala i skägget. -, vTo? inveckla, insvepa. Muffler, 8. bindel; fruntimmers hufva. Mufti, 8. mufti (muhammedansk öfverste prest). Mug, 8. mugg, stenkrus; bägare. - hou- se, a. vulg. krog. -wort, 8. gråbo, rödbo. Muggy, a. fuktig. - weather, råväder. Mugi ent, a. råmande, bölande. Mugi I, s. barbfisk. Mulatto, 8. mulatt. Mulberry, s. mullbär, -blite, 8. sminkbär. -shell, s. mullbär. Mulch, 8; halfmultnadt strå. Mulct, S. penningstraff, plikt, böter. -, v. a. fälla till böter, -uary, a. hörande till böter. Mule, 8. mulåsna. -Jonny, 8. spinn- maskin. -S, s. pl. remnor. - teer, 8. muläsnedrifvare. Muliebrity, 8. qvinlighet. Mulish, a. uppstudsig, halsstarrig. Mull, S. grus, sopor. Mull, v. a. krydda, glödga (vin). Muller, 8. löpare, rifsten. Mullet, 8. slängare (fiskslägte). Mulligrubs, 8. kolik, bukvärk; * elakt lynne. Mullion, 8. fönsterkors. Mullock, 8. skräp, skräde. Multangular, a. månghömig. -ness, 8. månghörnighet. Multi||capsular, a. mångskalig. -ca- VOUS, a. försedd med många häl. -color, a. mängfärgad. -farious, a. mångfaldig; 'åtskillig. -fariOUS- neSS, 8. mångfaldighet. -fidOUS, a. månggrenig. -form, a. mång. form. - formity, 8. mångfaldig skap. nad. -lateral, a. mångsidig. -lo« qubUS, a. mångtalig, pratsam, -no- minal, -nominous, a. som ha> många namn. -parOUS, O. afvelsam, som frambringar många lefvande ungar, -partite, a. mångdeiad. -pede, a. mangfotad. -, 8. mångfota (in. sekt). -ple, a. mångfaldig. - pl i Ca- ble, a. som kan multipliceras. - pli- Cableness, 8. egenskap att kunna Multiplicand Museful 259 mnlt/pilceras. -plicand, s. T. multi- plikand. -plicate, a. mångfaldig, -plication, 3. mångdubbling; mul- 1 tiplikation. -plicator, 3. T. multi- plikator. -plicious, a. mångfaldig. -plicity, 8. mångfaldighet, mycken- het. -plier, 8. T. multiplikator. -ply, V. a. göra mångfaldig, mång- dubbla ; T. multiplicera; förökas. -Ply- ing, a. förökande. -, 8. multipli- kation. -plying-glass, s. fördubb- lingsglas med facettslipningar. -po- tent, a. mycket mäktig, -presence, 8. närvaro på flera ställen tillika. -SCiOUS, a. mångvetande. -S0H0US, a. mångtonig. -tnde, s. myckenhet, mängd; pöbel. -tudinous, a. mång- faldig. -viOUS, a. mångfaldig. Multocular, a. mångögd. Multure, 8. qvarntull. Muiu , 3. mumma (ett slags starkt öl). Mum, 8. tystnad. -, i. tyst! st! - for that, hvad det angår så tiger jag. Mumble, V. n. & a. mumla, knorra; mumsa. Mumm, V. a. förkläda, maskera, -er, 3. utklädd person. -Ciy, 3. förkläd- ning, maskrad; narrspel. - ify, V. a. balsamera. -y, 3. mumie;- ympvax, harts. Mump, V. O. gnaga på; gripa. -, V. n. mumsa, Smårotsa ; narra; mumla, -er, 8.stortiggare. -hall, S. tiggarherberge. -ing, s- narrl, narrspel, tokeri. - isll, a. missnöjd, surmulen. Mumps, 3. pl. halssjuka; elakt lynne. Munch, v. a. & n. tugga, mumsa. Munda||nc, a. veridslig, jordisk. -nity, 3. verldslighet. -tlOh, s. rening. x -tory, a. renande, rensande. Mundic, S. svafvelkis. Mundi||fication, 3. rening, -flcative, a. renande. -, 3. reningsmedel. -fy, v. a. rena, rensa. - vagant, a. kringstrykande. (bak). MundungUS, S. galgknaster (dålig to- Munera||ry, a. till skänks, -te, v. a. belöna. - tion, s. belöning; skänk. Mung-corn, 3. blandsäd. ^Municipal, a. borgerlig. MuniUcenjlce, s. frikostighet. -t, a. frikostig, ädelmodig. Muniment, S. understöd; befästning; krigsförråd. muniments, pl. urkun- der, dokumenter. - rOOIIl, 3. arkif. Munition, s. befästning, skans; krigs- Munition, s. fönsterpost. [förråd. Muns, s. miile. Murage, 3. byggningspenningar. Mural, a. tillhörande en mur. Murder, S. mord , dråp. -, i. mord; hjelp! -, V. a. mörda, -er, S. mör- dare; nickhake. -CSS, 3. mörderska. -ing, a. mördande. -, 3. mord., -piece, liten kanon, -shot, skrot, drufhagel. -OUS, a. mordisk, mör- dande. [to - up, mura igen. Mure, s. mur. -, V. a. uppmura. Muriat||e, s. mursalt, bergsalt. -ic, a. smakande af saltlake. - acid, salt- syra. - earth, ren talkjord,. bitter- jord. [Cl. mörk, dyster Murkiness, s. dunkelhet; draf. -y, Murmur, 3. sorl, mummel; knorrande; missnöje. -, V. n. brumma, surra som bin; mumla, knota. -mg, a. knotande. -, s. knorr, knot. Murr, s. snufva. Murrain, s. boskapspest, mjeltbrand. - take you! att hin onde ml ta digI Murrey, a. mörkröd. Murrion, s. hjeim. Muscad||el, -ine, 3. muskatellervin; muskatäple. -ine, s. desmanskula. Muscat, s. muskateller (vindrufvor); muskatvin; muskatpäron. Muscle, 8. muskel; mussla. -Shell, 3. musselskal. MllSCOSity, 3. mossighét. Muscovy Ilglass, S. marienglas.-hides, s. pl. juft, ryskt läder. MllSCul||ar, a. muskler tillhörig. - motion, frivillig rörelse, -arity, S. muskelkraft; muskelaktighet. -OUS, a. försedd med muskler; köttig, sen- full; stark. Muse, 3. sånggudinna; skaldegåfva; efter- tanke, betraktelse. -, v. n.&a.fupon) eftersinna, grunda; grubbla , fundera; vara tankspridd; tänka öfver. - ful, 260 Muser. Mysteriarch a. djupsinnig, eftertänksam. -r, 8. grubblare. [alster. Museum, s. museum, samling af konst- Mushroom, S. svamp, champinjon; ' person som gjort hastig lycka, -gall, s. galläple. Music, s. musik, tonkonst, -al, a musikalisk, välljudande. -alnOSS, 8. välljud, harmoni. - house, 8. kon- sertsal; konservatorium. -paper, 8. notpapper, -pen, 8. notstift, rostral. Musician, S. musikus, tonkonstnär. Musing, a. begrundande. -, 8. fun- . dering, eftersinnande. Musk, 8. muskus, desman, desmanskatt; muskathyacint. -animal, 8. muskus- djur, desmansdjur. -apple, 3. mus- katelleräple. -beaver, 8. demans- »åtta, -cabbage, s. kåirabi. -cat, 8. desmanskatt, xibetkatt. -Cavy, 8. desmansråtta. -Cherry, 3. muskot- kersbär. - CTUWfOOt, 8. desmanört. -iuess, S. desmhnslukt. -y, a. väl- luktande ; luktande desman. Musket, a. musköt, bössa; sparfhöks- hade, -barrel, s. muskötpipa, -bas- ket, 8. skanskorg. -eer, 8. böss- skytt, musketerare. -proof, a. skott- fri. , -Shot, 8. böss-skott. Muskitto, MuSQuittO, S. moskito, mygg. Muslin, 8. muslin, iiättelduk. MusquetOOn, 8. muskedunder. Musrol, 8. nosrem på ett betsel. Mussel, 8. mussla. Musser, S. kryphål. Mussulman, s. Museiman. Must, 8. must, vinmust. Must, V. a. göra unken. -, V. n. unkna, orna. -iness, 8. unkenhet, möglig smak, -y, a. unken, förlegad, dufven; utnött. Must, v. def. måste, nödgas. Musta||ches, -Chios, s. pl. mustach, murrhår. [ört. Mustard, 8. senap, -seed, 8. senaps- Muster, 8. mönstring; mönsterrulle; skara, myckenhet. -, V. a. mönstra, låta se. -, v. n. samlas.. -book, -roll, 8. mönsterrulle. Mutability, -bleness, 8. ombytiig- het, föränderlighet. -Mea, om. bytlig, föränderlig. -tlOH, 8, om- byte, förändring. Mute, a. stum, mållös; tigande; som ej uttalas. -, s. stumme, dumbe; stum bokstaf. - UCSS, 8. stumhet. Mute, 8. fågelträck, -, V. n. orena sig (om fåglar). Mutila||tO, v. a. stympa, förlama. -tion, 5. stympning. Mutin||eer, S. upprorsmakäre, uppvig- lare. -OUS, a. upprorisk, orolig. -ousness, 8. myteri, upproriskhet. -y, 8. uppror, myteri. -, V. n. blifva upprorisk, resa sig; anställa myteri. Mutter, 8. mummel, knorr, knot. -, V. n. muttra, mumla, tala otydligt. Mutton, S. fårkött; får. -fist, 8. stor röd hand, -head, S. dumhuf» vud, fårskaiie. -monger, 8. • kur- tisör. Mutual, a. inbördes, ömsesidig. -ity, s. ömsesidighet. - ness, 8. ömsesidig- het, inbördes beskaffenhet. Mutuation, 8. lånande. Mutule, 8. T. sparrhufvud, kragsten. Muzzle, 8. mule, nos, tryne; mynning; grimma, nosband. - of a cannon, kanonmynning. -, V. n. nosa på, sätta munnen intill. -, V. a. sätta nos- band på ett kreatur, -moulding, 8. hufvudfriserna på en kanon. Muzzy, a. tankspridd; drucken. My, pr. min, mitt, mina. Myology, 3. lära om musklerna. Myop||s, a. närsynt, svagsynt. - y, 8. närsynthet. [af 10,000. Myriad, 8. myriad, otalig mängd; antal Myrmidon, 5. dverg; bandit. myrmi- dons, pl. polisen med dess anhang. Myrrh, S. myrrha; rökelse. -ine, a. af myrrha. Myrtiform, a. myrtenformig. Myrtle, 8. myrten, -flag, 8. kalmus. -wax, 8. grönt vax. Mys, s. ätlig mussla. Myself, pr. mig, jag sjelf. Mysterjiial, a. hemlighetsfull, -larch, 8. en som vakar öfver hemligheter. Mysterious Natal 261 -lons, a. liemlig, invecklad, hemlig- hetsfull, dunkel. - ioBSBCSS, S. otyd- lighet; hemlighetsfullhet. -y, S. hem- lighet; mystér. Mysti||C, -Cal, a. mystisk, hemlig; andlig; otydlig, -fy, v. a. inbilla, • narra. Myth, 5. myth, myt, saga, -ical, a. fabelaktig. - ological, a. mytolo- gisk, hörande till fabelgudaläran. -O1O* gist, 8. mytolog, fabeltydare. -OlO- gizc, V. n. förklara mytologien; nyttja mytologiska talesätt, -ology, 8. my- tologien, grekiska och romerska gu- daläran. N. Nab, V. a. nappa, gripa. Nabob, s. ostindisk furste; ganska rik karl. [ostra. Nacre, 8. perlmussla. -Shell, 8. peri- Nadir, 8. T. nadir (midt emot zenit). Nag, 8. liten häst, klippare; * älska- rinna. Naiades, 8. pl. vattennymfer. Nail, 8. nagel, klo; spik, söm, brodd; längdmått af 2% engl. tull; mil. -, v. a. nagla, spika fast, to - a can- non, förnaglaen kanon. - brush, 8. nagelborste. -Or, S. spiksmed. - ery, S. nagelfabrik.; -maker, 3. spik- smed. | -nippers, & pl. kniptång, spiktång. -Smith, S. spiksmed. Naked, a. naken, bar; obeväpnad; okonstlad. - belief, blind tro. - truth, torra sanningen. -ness, 8. nakenhet, barhet; ögonskenlighet. Nall, 8. syl, pryl. Name, s. namn; namnkunnighet; före- vändning; rykte; kredit; fullmakt; öknamn. -, V. a. kalla, nämna; be- nämna ; utnämna; omtala. -less, a. namnlös; anonym; obenämnd. - less- ness, 8. namnlöshet. anonymitet. -ly, ad. nämligen; vid namn, -sake, 8. kajman, namne. [ullstyg). Nankeen, Nankin, s. nankin? (bom- Nap, 8. lugg, logg på kläden; ludd, blad ; lur, liten sömn. -, V. a. rugga kläde; nappa, få fatt i. -, V. n. slumra, taga sig en liten lur. Nape, 8. nacke, bakdelen af hufvudet. Napery, 8. linneduktyg. Naphew, 8. stekrofva. Naphtha, 8. nafta (hvit genomskinlig Napkin, 8. servet. [bergolja). Napless, a. lossliten, bar. Napp||iness, s. lugg, ludenhet; frisur på kläde; skum; lurighet, slummer. -y, a. luden; ruggig; skummande. - die, starkt öl. Naptaking, s. napptag; lur. Narcotic, a. narkotisk, sömngifvanda, döfvande. -, 8. opiat, döfvande me- del. ' -BOSS, 8. döfvande ell. sömn- gifvande egenskap. Nard, 3. nardus (välluktande ört). Nare, & näsborre. Narra||ble, a. som kan berättas, -te, V. a. berätta, förtälja. - tion, s. berättelse. -tive, a. berättande, för- täljande. -, 8. berättelse; saga. -tor, s. berättare, förtäljare. NarrOW, a. trång, smal; liten; karg, njugg; noga, noggrann; inskränkt; uppmärksam. -, V. a. draga ihop, göra trång; inskränka, -breasted, -Chested, a. trångbröstad; girig. -hearted, a. kienmodig. -heeled, a. småhofvad. -heeledness, s. hoftvång. -ly, ad. trångt, smalt; knappast, med möda. - BOSS, 8. trånghet, smalhet; armod; felande be- grepp. - SOllIed, a. lågtänkande; kienmodig; girig. -Spirited, a. in- skränkt; svagtänkt. Narwhale, S. narhval, enhörning. Nasal, a. hörande till näsan. - sound, ljud som uttalas genom näsan. Nascent, a. växande, tilltagande. Nass, 3, en stor sort grodor, som finnes i Amerika. Nast, 8. smuts. -Iness, 3. orenlighet, smuts; oanständighet. - y, a. smut- sig, oren; osedig; otäck. Natal, -itlons, a. födelse tillhörig; T. börande till nativitets.slällning. 262 Natation Necessitude Natation, 8. simning. Natch, s. bakdel; 2'. knapphålsskruf. Nation, 3. nation, folk, folkslag, -al, a. national. -ality, -alness, s. nationel beskaffenhet. - alize, V. a. nationalisera, upptaga till borgare.. Nativ||e, a. medfödd; ursprunglig; ge- digen. - country, fädernesland. -, 8. inföding, -eness, s. naturlighet, medfödd egenskap. -ity, s. födelse, börd; fosterbygd; T. nativitets-ställ- Natron, s. T. natrum, lutsalt. [ning. Natural, a. naturlig. - death, sotdöd. - son, oäkta son. -, 8. inföding; egenskap; natursgåfva; dåre. -ist, S. naturkunnig; naturalist, -ity, 8. na- turlig beskaffenhet. -izåtion, S. na- turalisering. -ize, V. a. natuhalisera; gifva burskap; göra likasom medfödd. -nOSS, 8. naturlighet; naturlig kärlek. Nature;, 8. natur; naturen; egenskap; " sinnelag; art; satt. -d , a. af viss natur, good -, af god, naturlig art. Naa||fräge, s. skeppsbrott. -lage, s. skeppspenningar. -machy, S. skåde- spel af sjöslag (hos Romarne). Naught, 8. ingenting, intet. -, a. elak; oduglig; otuktig. -iness, 3. okynne, arghet; lättfärdighet, -ty, a. elak. - trick, skälmstycke. Nause|[äte, V. n. hafva leda till, bära vämjelse för, vämjas. -, v.- a. upp- väcka äckel; äcida. -ative, a. Äcklig. -OUS, a. vämjelig, obehaglig. -OUS* ness, 8. äcklighet; vedervilja. Nautic, -al, a. som här till sjöfart. - compass, sjökompass.\ Nautilus, 8. skeppare (snäckslägte). Naval, a. som tillhör sjöväsende; be- stående af skepp. - army, örlogs- flotta. - crown, skeppskrona hos Romarne. - officer, sjöofficer, na- vals, 8. pl. sjöväsende. Nave, 8. hjulsnaf; medlersta delen af en kyrka, -line, 8. T. rackupphalare. Navel, 8. nafvel, nafle. -gäll, S. nafvelbräck. -string, s. nafvel- sträng. -timber, s, vränger, pl. -WOrt, 3. naflegräs, NttVOWj fy långrofva. Navicular, a. T. skeppsformig. 'bone, jullen (i fotvristen). Naviga||ble, a. segelbar, -bleness, 8. segelbarhet. -te, V. a. styra, föra ett skepp. -, V. n. segla, fara till qjös. -tiOH, S. segling, sjöfart; styr- manskonst. -tor, S. seglare, sjöfa- rande, förfaren sjöman. Navy, s. flotta, sjömakt; sjöväsende. -OiflCO, 8. amiralitet; amiralitets- Nawl, 8. syl, pryl. [kollegiet. Nay, ad. nej; till och med, ja. -, s. nej. -TVOfd, s. förnekande, afslag; vaktord. Nazarene, s. Nazaré; kristen. Neaf, 8. knytnäfve. Neal, v. a. värma. -, v. n. glödgas. Neap, a. låg, utfallande (om en flod). -, 3. ebb, lågt vatten, -ed, a. stä- ende pä grund (om skepp, tills hög flod Ster kommer). Near, pr. & ad. nära, hardt intill, bredvid; nästan. -, a. nära; nog- grann; nisk, njugg; snål; förtrogen. - of kin to, nära slägt med. the' - side of a horse, venstra, åtsidan på en häst. -, v. n. nalkas; T. för- lora fordelen af vinden. -est, a. sup. närmast. - way, genaste vägen. - ly, ad. nästan. -ness, s. närhet, grann- jskap; slägtskap; njugghet. -sighted, a. närsynt, kortsynt. Neat, 8. nöt, kreatur, boskap^ -, C, nätt, snygg, ren; oförfalskad; slug; tfvick; netto. -cattle, 8. hornbo- skap. -handed, a. behändig, snäll. -Blaster, 8. miniaturmålare. -ness, 8. renlighet, snygghet; artighet; nätt- het -weight, s. nettovigt, -wine, 8. obemängdt vin. [skrifpenna. Neb, s. näf, näbb; näsa; sprickan 1 en Nebul||a, 3. moln, töcken;. fläck pä ögat. -e, -OUS, a. töcknig, molnig. Necess||aries, 8. pl. förnödenhet, nöd- torft, nödvändighetsbehof. -ary, a. nödvändig, oundviklig. -, 3. behof, nödtorft - itate, v. a. nödga, 'tvinga, -itation, 9. tväng, nödgande. -itOUS, a. torftig, fattig, behöfvande. -itOUS» pess, 8. armod, brist, nöd. -itude* Necessity Nervine 263 8. brist, behof; vänskap. - ity, 3. tväng, nödvändighet; oundviklighet; trängmål, armod; behof. Neck, 8. bals; nacke; barm; halsstycke (pä ett kreatur); halsbandet pä en ka- non. - of a periwig, bakdelen af en peruk. - of land, näs, landtunga, -band, 8. skjortkrage, -beef, s. halsstycket pä en oxe. -cloth, 3. manshalsduk. -kerchief, S. hals- duk. -lace, 8. halsband. -piece, 3. halsharnesk (fordom). -Weed , 8. hampa. Necrology, 8. dödslista; kort biografi (öfver en afliden). -mancer, 5. svart- konstnär, trollkarl. -mancy, 8. konst att framkalla döda; svartkonst, -mantic, a. hörande till svartkon- sten. -Bis, 8. bensjuka. Nectar, 8. nektar, gudadryck. -ean, a. lik ell. söt som nektar, -ed, -eOUS, a. blandad med nektar. - ilie, 8. ett slags persika. -y, s. bonings- huset (i blomster). Need, S. nöd, nödtväng; armod; träng- mäl. -, V. a. behöfva, lida nöd. -, v. n. behöfvas; nödgas, -ful, a. nödig, nödvändig. - fulness, S. nöd- vändighet. -IneSS, 8. armod, torftig- het. -less, a. onödig, öfverflödig. -lessness , 8. onödighet. -S , ad. nödvändigt. - y, a. fattig, behöfvande. Needle, s. nål, synäl; pinne pä en sol- visare. needles, pl. nälar; vestra udden af ön Wight; snäckor af hvirf- velslägtet. -Case, 8. nälhus. - fish, 8. kantnål. -ful, s. nålsända (som pä en gång trädes pä nålen), -maker, 8. nålmakare. - point, 8. nålspets; • fin skälm, -weed, 8. kamkyrfvel. -WOrk, 8. söm; nälarbete. Ne'er, fork, af never. NeeseWOl't, S. nysgräs. Nef, s. medlersta delen af en kyrka. Nefa||ndous, -rious, a. skändiig, ohygglig; afskyvärd. Negation, s. nekande, nekande sats, -tive, a. nekande, negativ. -, S. ,nekande sats. -tively, ad. nej, med /lekande, -tory, a. förnekande.^ Neglect, v. a. försumma, vanvårda. -, 8. efterlatenhet. försummelse. -ful, a. värdslös, försumlig. - ion, S. ef- terlätenhet. -ive, a. eftcrläten, obe- kymrad. Negllgljee, 8. negligé; morgondrägt. -ence, s. försumlighet, -ent, a. efterläten. Nego||ce, 8. handel; ärende. -liable, a. som kan bortnegocieras (om vexlar). -tiate, V. a. söka erhälla; afhändla; negociera bort (vexlar); underhandla; drifva handel. -tiation, 8. under, handling; bortnegociering; handel. -tiator, -tiant, 8. underhandlare. Negro, 8. Neger, Negrinna; slaf. -heads, 8. pl. brunt skeppsbröd. -land, 8. Nigritien. NegUS, 3. negus (vin, socker ell. citron). Neigh, V. n. gnägga. -, 8. gnäggning. Neighbour, 8. granne, nabo; nästa. -, V. a. göra till granne. -, V. n. gränsa. -hood, 8. grannskap; gran- nar. -ing, a. nästgränsande. -li« neSS, s. grannsämja. -ly, a. grann- sämjelig. a - office, ett vänstycke. -, ad. såsom .grannar; vänligt. Neither, C. hvarken; ej heller. - ... nor ..., hvarken ... eller .... -, pr. ingendera. Neniorous, a. skogig. Nenia, s. sorgsäng. Nenuphar, s. vattenlilja. Neoillogy, S. användning af ett nyska- padt ord. -menia, s. nymäne (ro- mersk fest). -phyto , s. nykristen. -teric, a. ny, modern. Nep, s. poleja. Nepenthe, S. medel emot bedröfvelse. Nephew, S. brorson, systerson. Nephritic, a. som hör till njurarna; tjenlig mot stenplägor. - stone, njur- sten. -, 8. läkemedel emot stenpas- sion. Nepotism, 3. nepotism, skadlig tillgif- venhet för slägtingar. Nereid, S. nereid, hafsriymf. Nervj|al, a. nerverna tillhörig. -6, 8, nerv, känselsträng; sena. -eless, a. svag, -ine, a, nervstärkaude medel ■> 264 Nervosity Nighness -OSity, 8. senfullhet; eftertryck.-OUS, a. nervfull, senig, eftertrycklig;'. T. nervsvag. -ousness, s. senfullhet. Nest, 8. näste; fågelbo; tillhåll; låda. -, V. n. bygga bo, göra näste. - egg, S. boägg, redägg (att honan ej må öfvergifva boet); sparpenning. -le, V. a. sköta, smeka ;göra näste, bygga bo. -, V. n. nästla sig fn. to - about, röra sig omkring. -ling, s. innästling; fågelunge som icke & r full- flugen. Net, 8: nät, näthinna, garn, -like, a. nätlik, nätformig. -wise, ad. nät- vis. -WOrk, 8. arbete flätadt i form af nät. Nether, a. nedre, lägre; underjordisk, -lands, s.pl. Nederländerna. -most, a. nederst, lägst. Netting, 3. nätverk ; T. finkenät. Nettle, 8. nässla. hlind -, blind nässla.^.-, V. a. bränna, sticka med nässlor,' förarga, -creeper, 3. ko- H nungsfågel. -emp, 3. åkersugor. Nenr|jitic, a. nervstärkande. -OlOgy, 8. afhandling. om nerverna. -Otic, a. nervstärkande. Neuter, a. neutral, opartisk. -, s. neutral, opartisk person; T. neutrum. Neutral, 8. neutral, som håller med ingen. -, a. neutral, opartisk; neutrum. - salts, pl. medelsalter. -ity, s. neutralitet, oväldighet. -ize, V. a. göra neutral, neutralisera. Never, ad. aldrig; ingalunda. -more, ad. aldrig mer. -theless, ad. icke- destomindre, det oaktadt. New, a. ny, färsk; rå; oerfaren; ung. -, ad. nyligen, nyss. -, V. a. förnya, omarbeta. -bom, a. nyfödd, nyss- född. -coin, V. a. omprägla. -CO* mer, s. nykomling, -dress, v. a. .omkläda, putsa upp. -fangled, a. nyss uppspunnen. -fangledllCSS, 8. inyttpåfund; nygirighet. -fashioned, a. nymodig. -ish, a. något ny. -ly, ad. nyligen; på nytt vis. -mOOU, 8. nymåne. -ness, 3. nyhet; färsk- het; oerfarenhet. -year's-day, 8. nyårsdag, -year's-gift, s. nyårs» gåfva. [deltrappa går. Newel, t. pelare hvaromkring en vin. News, 8. pl. nyheter, nytt; avisa. -man, s. tidningsbärare. -monger, B. en som sprider ut nyheter, -paper, S. tidning, avisa. -Writer, 8. tid- ningsakrifvare. Newt, 8. vattenödla. Next, a. näst, närmast; följande. -, ad. dernäst. Nib, 8. näbb; spets aPen penna, -bed, a. försedd med näbb ell. spets. - ble, V. a. & n. (at) gnaga; Sta af betet <om fisk); häckla, tadla. Nice, a. läcker, veklig; grannlaga; sam- vetsgrann; fin; noggrann; skarpsinnig; svår. -hCSS, 3. noggrannhet; sorg- fällighet; finhet, -ty, s. noggrannhet; punktlighet; kräslighet- varsamhet. niceties, pl. läckerbit, godbit. Niche, s. nisch, fördjupning. Nick, s. skära, inskärning; ögonblick; dryckeslag; sjörå, old -, djefvuln. - of the time, just på punkten. -, V. a. skära in; svika; hitta på; likna; passa. Nickel, S. nickel (metall). Nick||nacks, s. pl. leksaker, -name, 8. öknanÄ, skällsord. -, V. a. gifva Nicotian, 8. tobak. [öknamn. Nicta||te, v. n. vinka, blinka. -tion, S. blinkning. Nide, s. bo, kull (om fåglar). Nidget, s. våp; stympare. NidificatlOn, 8. ett nästes byggande. Nidor||osity, 8. halsbränna. -OUS, a. osande af flott. Nidulation, s. fåglars* liggtid. Niece, 8. brorsdotter, systerdotter. Niggard, a. snål. -, s. giriglhik. -, v. a. njugga. - ish, a. knapp, -liness, s. karghet. - ly, a. & ad.. njugg; sparsamt. -ness, -y, 8. karghet. Niggle, V. a. & n. narras. Nigh, V. n. nalkas. -, a. nära; nära slägt. -, ad. nära; nästan. -, pr. nära intill. - neSS, s. grannskap; nära slägtskap. Night Noddy 265 light, 8. natt, afton; död; mörker, okunnighet, to -, i dag om aftonen. by -, in the -, over -, om natten, -butterfly, 8. nattfjäril, -cap, s. nattmössa. -döW, 8. aftondagg, serla- regn. -dog, 3. jagthund, som nyttjas of lönskyttar. -dl'CSS, 8. nattkläder, negligé. -fall, s. skymning. -111'6, 8. lyktgubbe. -fluttoror, 3. skogstroll, -fly, 8. nattfly, nattfjäril. -gOWH, 8. nattrock. -hag, s. trollpacka. -hawk, 8. nattugla. -ly, a. nattlig. -, ad. hvar natt. -mate, s. maran (sjukdom). -piece, 8. nattstycke (målning), -rest, 3. nattro, nattsömn, -revelling, 8. nattlek; nattgille; nattsvärmeri, -rule, s. nattligt ovä- sen. -shade, s. qvesved. -stand, 8. natttygsbord. -time, 8. nattetid, -walker, 8. nattvandrare, sömn- gångare. -ward, ad. inpå natten. -Watch, 8. nattvakt. [natten. Nighted, a. fördunklad; öfverraskad af Nightingale, s. näktergal. Nigrescent, a. mörknande; svartlett. Nihility, s. ingenting; intet, nullitet. Nill, 8. glimmeraska. Nlll, v. a. & n. icke vilja, vägra. Nim, v. a. snatta, taga. Nimble, a. snäi, snabb, liflig. -ness, 8. snällhet, snabbhet, hurtighet. -wit- ted, a. förveten. [hufvud. Nimbus, 8. ljus krets omkring helgons Nimiety, 8. öfverflöd. Nincompoop, S. enfaldig stackare. Nine, num. nio, nie. -fold, a. niofaldig. -men's-morris, s. ett slags lek. -murder, s. vårfågel, -pins, s. pl. kägelspel. -SCOre, ad. nio gånger 20 (180). -teen, num. nitton, -teenth, a nittonde. - tieth, a. nittionde, -ty, num. nittio. Ninny, 3. stolle; dumhufvud. Ninth, a. nionde. -ly , ad. för det nionde. Nip, V. a. nypa, knipa; gifva betord; qväfva en blomma i växten; plåga; dämpa; T. sejsa, göra fast -, 8. nypuing, klämning; knäpp; kall vind; Retard; kattmynU (örQ. Nipple, s. bröstvårta, spene. -WOrt,, 3. tomtört, harkål. Nit, 8. gnet, lusägg. NitOncy, 3. sken; sträfvande. Nithing, 8. pultron, mes. Nitid, a. glänsande, skinande. Nitrile, 3. salpeter. -ic, a. salpeter» syrlig. - acid, salpetersyra. -Ogen, 8. qväfve. -OUS, a. salpetersyrad. - acid, salpetersyrlighet. -y, a. salpeterhaltig. Nitter, 3. hästfluga, bröms. Nitty, a. full med gnetter. Nivlial, a. full med snö. -eous, a. snöhvit; snöig. Nizy, 8. pundhufvud. No, ad. nej , ingalunda. -, a. ingen, icke en. 'tis no matter, det gör in- genting. Nob? 6. knapp; vulg. hufvud. Noblli||tate, V. a. adla, -ty, S. adel, adelskap; adeln; ädelhet, rang. Noble, a. adlig, förnäm; ädel, högsin- nad; frikostig, ädelmodig. -, 8. adels- man. -man, 8. adelsman, ädling. -ness, 8. adel, adelskap; höghet; ädelmod. -WOman, 8. adelsdam. Nobody, S. ingen. Nocent, Nocive, a. skadlig; straffbar. Nock, 8. inskärning; nock på ett segel; bakdel. - earings, 8. pl. T. nock- bändslar. Noct||ainbulist, 8. sömngångare. -idi» al, a. som innefattar en dag och en natt. - day, ett dygn, -iferous, a. som medför natt. - ivagant, a. kringstrykande nattetid. -, s. uatt- svärmare. -nrn, s. nattandakt, natt- messa. -Urnal, a. nattlig. -, s. T. astrolabium. -urnOUS, a. nattlig. Nod, 8. nick, vink med hufvudet; nick- ning. -, V. n. vinka, nicka med hufvudet, svigta; buga sig litet; nicka sofvande. Nodation, s. knutighet; knytning. Noddj|en, a. krökt, böjd, -er, s. som nickar; som är förtyngd af sömn, -ing, a. nickande; T. lutande. -, 8. nickning. -le, 8. skalle, hufvud* "*y> stolle, duwhufvud. 266 Node Northsea Node, 8. knut, knöl; visare på en tim- sten; T. öfverben; T. nodus. Nod||ose, -ons, a. knutig. -osity, 8. knutighet, knölighet. -nle, 8. malm i 'smä runda stycken; T. njure. Nog, 3. <51; nagel; krus. -, ®. a. nagla. -gin, 8. krus; ämbar. -ging, s T. ringmur. Nois||e, 3. buller, oljud. -, V. n. bullra. -, v. a. utsprida. -eful, a. lar- mande. -eless, a. tyst, -emaker, 8. larmare. -iness, 3. dän, buller. -y, O. bullrande, stojande. Noisome, a. skadlig; smittsam; vidrig. -ness, 8. skadlighet; smittsamhet. Noli-me-tangere, 8. springkorn; kräft- särnad. Nolltion, 8. ovilja, motsträfvighet. Noll, 8. vulg. skalle, hufvud. Nomades, 8. pl. nomader.' Nomblcr, 8. inelfvor af ett rädjur. Nombril, 8. T. medelpunkt (af skölden). Nomenclat||or, s. en som vinnlägger sig om nomenklaturen; namnregister. -UTÖ, s. namnregister pä' naturalier, vetenskapliga konstord etc. Nominal, a. sä kallad, till namnet. -^dite^-V. a. kalla, namngifvaT^ut- nämna. -ately, ad. i synnerhet. '-ation, S. nämning, utnämning. ■-ative, a. benämnande. - , 3. T. riominativus. - ator, 8. som ut- riämnar. - 60, 3. T. utnämnd, full- mäktig. [ning. Nomothetical, a. hörande till lagstift- Non-|{ability, 8. oförmögenhet. -ad* mission, 8. vägradt»tillträde. -age, 3. minderårighet. -aged, a. min- derärig. Nona||gesimal, a. nittionde; nittio- ärig. -gon, 8. niohörning. Non-||appearance, 8. utebiifvande frän rätten, -attendance, s. fränvaro. Nonce, 8. afsigt, ändamäL for the -, uppsätligen. Non-claim ,' S. T. förtigande af sin 'rätt. -compliance, 8. vägran, af. slag. - conductor, 8. T-, kropp, som är elektrisk i sig ^félf. -con- formist, s. nonkonformist, dissident. None, a.Jngen, ingu; intet. Non-||entity, 8. intet väsende; oting, -entry, e. varornas icke angifvande i tullen. Nones, s. pl. Ti nona ell. nionde tonen; nionde timmer om dagen (i kloster). Non-ljOxistence, 8. intet väsende; oting. -juring, a. som ej velat svärja trohetsed. -juror, S. fordna pretendentens anhängare. - Obstante, C. oaktadt, änskönt. - parell, a. T. nonparelj (en fin stilsort), -payment, 8. uteblifven betalning. -plus, 8. förlägenhet, klämma. -, V. a. för- bluffa, sätta i förlägenhet. -prOfl- ciency, 8. icke fortskridande. -TO* Sidence, 8. bortovaro frän det ställe der man har sina göromäl. *-resi* dent, a. som icke bor der han har sin syssla, -resistance, 8. blind lydnad. Nonsens||e, 8. prat; ofornuft, omening; lappri. -leal, a. orimlig; narraktig. -icalness, 8. orimlighet, oförnuftig- het. Nonsolvent, a. oförmögen att betala. Nonsuch, a. oförliknelig, makalös. Nonsuit, 3. T. dom att icke fortsätta rättegängen längre. -, V. a. döma i svarandens fränvaro; fälla tredskodom. Nonterm, 3. T. ferier, tjenstledighet. Noodle, 8. enfaldig stackare, pjäk. Nook, 8. hörn, vinkel, vrä. NOOn, 8. middag, middagstid, -day, 5. middag. - rest, 8. middagssömn. -Stead, S. solständ om middagen, -tide, 8. middagstid; middagslur. NOOSO, 3. slinga, rännsnara, löpknut. -, V. a. snärja; hänga; knyta ihop. Nope, s. domherre (fågel). Nor, C. ej heller; eller. Normal, a. lodrät; efter reglor. North, 8. norr, norden; nordanväder. - by east, nord till osten. -, a. nordlig, nordisk. -east, 8. nordöst, - ty north, nordost til) norden, -er* liness, S. belägenhet ät norr. - em, a. nordlig, belägen i norr, -ing, s. longitudskilnaden norrut, -light, 8, norrsken, -pole, 8. nordpolen, -sea. Northstar Nudity 267 8. Nordsjön. -still', 3. nordstjärnan, polstjärnan, -ward, -wards, ad. emot norden, norrut. - West, 3. nord- vest, -wind, 8. nordanvind. Norwegian, a. norsk. -, 3. Norman. Nose, s. näsa, nos; väderkorn; pipan pä en pust. -, V. a. & n. draga en vid näsan; vädra upp; bjuda spetsen; sätta näsan i vädret, -bag, 3. tor- nist, foderpäse pä hästar, -baud, s. nosrem. -bleed, 8. rölleka. -gay, 8. bukett, blomsterqvast. -less, a. utan näsa. - smart, 8. krasse. Nosed, a. försedd med näsa. Nosology, s. läran om sjukdomar. NostOCk, 8. skyfall (ört). Nostril, 8. näsborre. Nostrum, 3. arkahum, qvacksalfvare- piller. Not, ad. icke, ej. not yet, ännu icke. Nota||ble, a. ansenlig, -bleness, s. vigtighet, märkvärdighet, -rial, a. författad ell. bevittnad af en notarie. - evidence, notaries intyg. - ry, 8. notarie. -tion, 8. anteckning; be- märkelse. Notch, 8. skära, inskärning. -, V. a. klippa ut. -weed, 5. molla. 1 Note, s. tecken, kännetecken, känne- märke; anmärkning; värdighet; under- rättelse; sedel, biljett; not i musiken; revers, skuldebref. - of hand, billet; revers. - of interrogaliön, fräge- tecken. -, V. a. anmärka; teckna ; sätta pä noter; (of. for) skylla för. to - down, uppteckna, uppskrifva. -book, 8. kladd. Noted, a. märkvärdig, berömd, bekant. Nothing, 8. intet, ingenting; ringa för- mögenhet ; lappri. -, ad. alldeles icke, -ness, 8. intet; lappri; tomhet. Noti[|ce, 3. uppmärksamhet; underrät- telse; kännetecken. -, V. a. märka, bli varse; uppmärka. -fiCätion, 3. kungörelse, -fy, V. a. kungöra. Notion, 3. begrepp, tanka, mening; förständ. - al, a. inbillad, föreställd, -ali ty, 3. inbillning. -ist, 8. fantast. Notoriety, s. verldskunnigbat. -OU8, a. bekant, uppenbar, beryktad. -OUS* HÖSS, 8. namnkunnighet. Nott, V. a. karfva, sönderskära'.' Notus, 8. sunnanväder. NÖtwheat, s. hvete utom snärp. Notwithstanding, c. oaktadt, icke, dessmindre. Nought, 8. nolla, intet tö set at - förakta. ad. p2 intet vis. Noun, 3. T. nomen, benämningsord. Nourish, v. a. nära, underhälla; upp- föda. -able, a. som kan näras ell underhällas. -er, 3. födoämne, nä- ringsmedel. -ing, a. närande, fö- dande. -ment, 8. näring, föda, näringsmedel. Novajjtion, 8. förändring; införande al en ny sak. -tor, 3. nyhetsälskare. Novel, (t. ny, ovanlig. -, s. nyhet; roman, novell; T. stadga. , -list, s. romanskrifvare; älskare af nyheter. -ness, -ty, s. nyhot; ny sak. November, 3. November. Novenary, 8. niotalet. a. till- hörande niotalet. Novennial, a. nioärig. Novercal, a. styfmoderlig. Novic||e, 3. blifvande munk ell. nunna; nybegynnare; oöfvad. -iate, 8. pröfvo- Novity, 3. nyhet. (tid; läroär. Now, ad. nu; ömsom; emedan. - a- days, nu för tiden. - and then, stundom, dä och dä. - ut lenglit, ändtligen. Noway, Noways, ad. ingalunda. Nowhere, ad. ingenstädes. ' Nowise, ad. ingalunda. Noxious, a. skadlig, farlig, osund. -ness, 8. skadlighet. Noy, V. a. pläga. [en bläsbälg. Nozle, 8. näsa, nos; ljuspipa; röret pä Nubble, V. a. knuffa; prygla. Nubi||ferOUS, a. som samlar skyar. -late, V. a. hölja med moln; för- dunkla. -le, a. manbar, giftvuxen. -lous, a. molnig, mulei). Nuciferous, a. som bär nötter. Nucleus, s. kärna; medelpunkt. Nud||atlon, 3. blottning, afklädning. -e, a. naken, bar; enfaldig. - i ty, 268 Nugation Oak-apple s. nakenhet, barhet; oklädd del; naken figur. Nuga||tion, 8. prat, -tory, a. narr- aktig , orimlig; obetydlig. -City, 8. pratsamhet. Nuisance, 8. skada, förfång, olägenhet. Null, 3. noll; lappri. -, a. ogiltig, kraftlös. -, V. a. upphäfva, ogilla. -ify, V. a. förklara för ogiltig, -ity, 3. nolla; ogiltighet; kraftlöshet. Numb, a. valen, stel, styf af köld. -, V. a. göra lam, göra domnad. -ednSSS, 8. förstelning. -eel, 8. darräl. -fish, 8. krampfisk, darrrocka. -ing, 8. domning, stelning. -H688, 8. döfning, domning. Number, 8. tal, antal, nummer; mycken- het ; vers, harmoni; T. numerus. num- bers, pl. fjärde Mose bok. -, V. a. räkna; numerera. -less, a. tallös, oräknelig. -lessness, 8. otalighet. Numbles, 8. inelfvorna i en hjort. Numbness, 3. döfning, domning. Numer||able, a. räknelig. -al, a. hörande till ett tal. - letters, pl. räknebokstäfver. -ary, a. tillhörande ett visst tal. -ate, V. n. räkna. -fltion, 3.'räknande, täljande; nu- merering; T. tals utnämnande. -ator, 8. räknare, sifferkarl; T. täljare. - i C al, a. tillhörig räkning. -icalnCSS, 3. odelad beskaffenhet. -ist, s. sifferkarl. -OUS, a. talrik, mycken; harmonisk, -ousness, -osity, s. talrikhet, mängd. Numisma||tics, 3. pl. myntvetenskap., -tography, 8. beskrifning om gamla mynt. [mynt. Numm||ai*y, -ular, a; hörande till Numness, S. förkylning, stelhet. Numskull, 8. pundhufvud, tölp. -ed, a. tölpaktig, dum. Nlin, 8. nunna; blämes (fågel). NuHChlon, S. aftonvard. [embete. Nunciature, s. ett päfligt sändebuds Nuncio, 8. päfligt sändebud. Nuncupate, v. a. högtidligen förklara. -tion, 3. muntligt testamente. -tive, -tory, a. muntlig (om testamenten); högtidligen förklarad. Nundin||al, -ary, a. hörande till marknad. - letters, pl. söndags» bokstäfvör. Nunnery, al nunnekloster. Nup, Nupson, 8. narr. Nuptial, a. bröllop tillhörig. - bed, brudsäng. -8, 8. pl. bröllop. Nurse, 8. amma; sköterska , sjukvater- ska; gumma. -, a. födande. -, V. a. uppamma, uppföda-, ansa; underhälla. -Child, $. atömbarp, dibarn, -maid, s. piga som. sköter barn. -ry, 3. barnkammare, barnskola; trädskola; skötsel, -ry-gardon, 8. fruktträd- gärd. -ry-maid, 8. barnsköterska. -ry-man, 8. fruktträdgärdsmäatare. Nursling, 8. morsgris. Nurture, 8. föda, näring; uppfostran» undervisning. -, V. a. uppfostra. Nustle, V. å. smeka. Nut, 3. nöt; nöten i bössläs; klot ell. fogning; mutter, skrufmor. < small -, hasselnöt. -brOTfn, a. nötfärgad. -Crackers, S.pl. nötknäppare. - gall, 8. gaiiäpie. -hatch, -jobber, -pecker, s. väcka (fågel). -meg, 8. muskot. -Shell, 8. nötskal. -Square, 8. T. fyrkanten pä ankar- läggen. -ting, 8. nötplockning, -tree, 8.'nötträd, i hassel. Nutation, 3. bäfvan, skälfning. Nutri||cation, 8. näringssätt, födning, -meat, s. näring, föda, -mental, a. närande. -tion, 6. näring, föda, -tious, -tive, a. födande. -tlOUS» •ness, 8. närande beskaffenhet. Nuzzle, v. n. ringa svin; gömma sig; Nye, s. flock (fåglar). [böka som svin. Nymph, 3. nymf; flicka, -a, 3. puppa (pä insekter); rosknopp. -Omania, 8. moderraseri, kärlekraseri. 0. Oaf, 8. byting; tok, fåne, narr, -ish, a. dum, enfaldig. -ishness, s. dumhet. Oak, 8. ek, ekvirke, -apple, 3, gall- Oakball Obsequiousness 269 Spple. -ball, s. ekollon. -60, a. af ek. -fern, s. ormbunke, -lea- ther, 8. eksvamp, fingersvamp. -ling, 8. ung ek. -tree, 8. ekträd, ek. (Oakum, S. dref; gammalt uppsnoddt tågverke att inkilas i plankfogningarne Oar, s. erts, malm. [på skepp. Oar, 8. åra. -, v. n. ro. oars, pl. en båd med två par åror. -y, a. i form af åra, tjenande till åra. Oasis, 8. oas. Oat, 8. haffa, -bread, S. hafrebröd. -«B, a. af hafra. -grASS, «. hafra. -malt, 8. hafremait. -meal, 8. hafremjöl, hafregryn; räfrumpegräs. -»-ChalT, 3. hafresnärp. -thistle, 8. hafretistel. Oath, 8. ed, svordom, -able, a. be- rättigad att afiägga ed. -breaking, 3. menederl. ObambulatiOD, 8. kringvandring. Obdu|;C«, v. a. öfverdraga, betäcka. -Ction, 3. öfverdragande; dissection. Obduryacy, -ation, s. förhärdeise, hårdnackenhet. - ate, a. förhärdad, envis, hårdnackad. -6, V. a. förhärda, förstocka. Obedience, 8. lydnad, hörsamhet. -t, a. lydig, undergifren. -tial, a. hörsam, lydig. -tness, 8. lydnad. Obeisance, 8. bugnig, helsning. Obelisk, 8. obelisk; T. korstecken. Obese, a. tjock, fet. -ness, Obesity, 3. fetma. Obey, V. O. lyda, hörsamma. Obfhscate, V. a. förmörka, fördunkla. Obit, 8. själamesea, likbegängelse; död. -IBiry, S. dödslängd. Object, 8. föremål; ämne; ögonmärke. -, V. a. invända, göra invändningar; (against, to) förevita. -glass, 3. objektivglas. -JOB, 8. inkast, invänd- ning; beskyllning. -ive, a. gjord till föremål; objektiv. -iveness, 8. egenskap att vara ett föremål för en handling; objektivitet. - OF, S. en som gör invändningar. Objurga|]te, V. a. banna, bestraffa, -tion, 3. bestraffning; förebråelse. -tory, a. förebrående. 0bla|]t6, a. platt vid polerna. - tlöH, 8. offer; gåfva. Oblectation, s. förlustelse. Obligate, V. a. förbinda, nödga. -atiOU, 3. förbindelse, skyldighet; skuldebref; gunst. -atO, a. T. ac- compagnerande. - at Or in CSS, 8. för- bindande kraft. - atory, a. förbin- dande, förpliktande. -6, V. a. för- binda. -ee, 8. en som förbundit sig till nSgot. - ement, «. förbindlighet, skyldighet. -ing, a. förpliktande; höftig. -, 8. förbindelse, -ingliess, 3. höflighet, artighet; förbindande kraft. Obliqu||e, a. sned; medelbar; bedräg- lig; T. sluttande, -eness, -ity, 3. sned ställning, lutning; afvikning; oriktighet. Obliterate, V. a. utplåna, utstryka. -tion, 8. utplåning, utstrykning; glömsks. Obliri|lon, s. glömska, -oug, a. glömsk, -OUSness, 8. förgätenhet, glömska. [beskaffenhet. Oblong, a. aftång. -ness, 8. anång Oblo||quious, a. smidande, -quy, 8. baktal, tadel; skymf, vanheder. Obmutescence, s. förstummning. Obnoxious, a. underkastad, under- gifven; saker; ond. -neSS, 8. blott- ställning; strafbarbet. Obnubil&||te, v. a. betäcka, hölja med moln, -tion, 3. fördunkling, mul- Oboe, 8. oboe. [nande. Obole, 8. oboi, skärf, halföre. Obraptitioas, a. falskligen utverkad. ObrOgate, V. a. återkalla, upphäfva. ObSCenlje, a. ohöfvisk, oanständig; otuktig; otäck. -ity, s. liderlighet; okyskhot. Obscurflatio», s. förmörkelse, -e, a. mörk; otydlig; föga känd; gemen. -, v. a. fördunkla. - eness, -ity, s. dunkelhet; otydlighet; ensamhet. Obsecra|fte, v. a. anhålla, bönfalla. -tiOD, S. bönfallande. Obsellquies, 3. pl. likbegängelse, be- grafning. -quions, -quent, a. lydig; hörande till likbegängelse. -qui- ousness, 3. lydaktighet; likbegän- 270 Obsequy Occupier gelse. s. UkbegängeJGS; vil- lighet. Obscrv || able, a. anmärkningsvärd. -auCO, 8. uppmärksamhet, sorgfällig- het; ärebevisning; Stlydnad; regel. -£Ut, a. uppmärksam-, sorgfällig; lydig. - of ones word, ordhällen, ob- servants, S. pl. observanteren. - atlOB, 3. anmärkning; uppmärksamhet; rön. -atOT, 8. iakttagare; uppmärksam åskådare. -Story, 8. observatorium, stjemkikeri. -0, V. a. iakttaga, an- märka', blifva varse; fira; hålla. -, V. n. vara uppmärksam. Obsession, 3. belägring. Obsidionai, a. hörande till en be- lägring. Obsigna||te, V. a. besegla; bekräfta, -tion, 8. besegling, bekräftelse. -to» ry, a. bekräftande. Obsolete, a. gammal, obruklig. -BOSS, 8. obruklighet. Obstacle, S. hinder, motstånd. Obstetri||cation, 8. barnförlossninga- konst. -ClOUS, -C, a. barnförloss- ningskonsten tillhörig; behjeiplig. Obstina||cy, -teness, 8. hKrdnacken- het, envishet, egensinnighet. -te, a. halsstarrig, gensträfvig, envis. Obstipation, s. förstoppning. Obstreperous, a. ostyrig, bullersam. Obstriction, 8. förbindelse. Obstru||ct, V. a. föratoppa; hämma ; • nppehälla. -CtiOn, 8. hårdt lif; hinder; tillspärrning. -CtiVC, a. förstoppande, hindrande, hämmande. -ency, 8. stoppande egenskap, -ent, a. förstoppande; hindrande. Obstupefaction, 8. dcmning, bestört- ning. Obtain, v. a. erhålla, fä; tilltaga. -, V. n. bibehålla sig; hafva framgång, -able, a. som kan erhållas, -er, s. emottagare. - ment, 3. cmotta- gande. Obtemperate, V. a. lyda, hörsamma. Obtend, v. a. invända. Obtenebrate, v. n. förmörka. Obtension, 3. förebärande. Obtest, v. a. enträgen bedja. -, V. n. (againstJ protestera, -atlon, £ enträgen bön; högtidlig förpliktelse. Obtrectation, «. bakdantning, förta» Obtrude, v. a. påtvinga, påbörda, pä» truga. Obtruncate, v. a. stympa. Obtrusion, s. påtrugande, påtvingning- -V6, a. påtrugande, påtvingande. Obtund, v. a. göra trubbig; dämpa. Obturation, e. igentäppning. Obtus||angular, a. trubbvinklig. -0, a. trubbig, stubbad; slö, känslolös; trög, -eness, 8. trubbighet; slöhet; dofhet (om ljud). -ion, 5. afstymp* ning; trubbighet. Obunibra || te, v. a. gifva skugga, -tion, 8. skuggning, fördunkling. Obvention, s. händelse, slump. Obver||sant, a. bekant, -se, a. om* vänd, motvänd. -t, V. a. vända emot. Obyi||ate, v. a. förebygga, förekomma. -GUS, a. liggande midt emot; all* män, icke sällsynt; lättfattlig, tydlig. -ousness, a. ögonskenlighet, tydlighet. Occasion, 8. tillfälle, lägenhet; anled* ning, skäl; angelägenhet; behof, tarf. occasions, pl. ärender. -, v. a. gifva anledning, förorsaka, -al, O» föranlåtande; , tillfällig. Occecation, S. förblindande. Occident, 3. Occident, vester, vestan; solens nedgång; vesterlanden. -al, a„ vestlig, vesterländsk. Occiduous, a. aftagande; vestlig. Occip||ltal, a. hörande till bakdelen af hufvudet. -ut, 8. bakdelen af Occision, 8. dräp. [hufvudet. Occlu||dO, V. a. tillsluta, tillspärra. -se, a. tillstoppad. -sion, S. till* slutning, igenstängning. Occult, a. förborgad, fördold ; obekant. -ation , 8. förborgande; T. betäck- ning, bortskymmande. -UGSS, 3, hemlighet. Occup||ancy, S. tillegnelse; besittning. -ant, S. inhäfdare; innehafvare. -Rte, V. a. intaga, besitta. - atiöB , s, innehafvanda; syssla, göromåL - atr; 3, a. T. tagen i besittning, -ieij ä Occupy Officinal 271 , fibo, innehafvare. -y, V. a. inne- hafva, besitta; innefatta; sysselsätta ; handla. Occur, V. n. träffa, stöta ihop; möta; förekomma. -rence, 8. händelse; anledning, -rent, a. förefallande, mota'nde. -Sion, S. sammanstötning, möte. Ocean, 8. ocean, verldshafvet. -ic, a. hörande till verldshafvet Ocellated, a. lik ett öga; fläckig. Ochlocracy, 3. pöbelherrskap. Ochre, S. ockra. -OUS, -y, a. ocker- aktig; innehållande ockra. Octagon, 8. åttkant -al, Octan- gular, a. åttkantig. Octant, «. T. oktant -, a. T. af- skiljd på 45 graders afstånd. Octa||ve, 8. tid af 8 dagar; T. oktav. -VO, 8. oktav-format. Octennial, a. åttaårig. October, s. oktober. Octolledrical, a. åttasidig. -genary, a. åttatioårig. -nary, a. hörande till åttatalet, -nocular, a. åtta- ögad. -petalous, a. T. som har åtta blomblad, -style, 8. byggning med åtta pelare i fronten. -Syllable, a. bestående af åtta stafvelser. Octuple, a. åttafaldig. Ocul||ar, a. ögat tillhörig; ögonskenlig; fisyna. -ate, a. försedd med ögon, -ist, 8. ögonläkare. -US - beli , s. labradors ten. Odd, a. udda, ojemn; underlig, besyn- nerlig; obehaglig, olämplig; obekant, -ity, 8. sällsamhet. - ness, 8. ojemn- het i tal; sällsamhet; gräl. Odds, s. olikhet, ojemnhet; träta, -bobs! -body! i. vassapperment! Ode, s. ode, lyriskt skaldestycke. OdiJIble, a. förhatlig. -OUS, a. af- ekyvärd, vederstygglig; hatad. -OUS- 0688, 8. vederstygglighet, förhatlighet. -um, 8. förhatlighet. Odontalgy, 8. tandvärk. Odor||ate, a. starkt luktande, doftande. -iferous, a. välluktande, -ifer- ousness, s. vällukt, -ous, a. väl- iuktande. Odour, 8. lukt, vällukt. Oecumenical, a. allmän, ökumenisk OedematOUS, a. fallen för vattenaktjga svullnader. Oesophagus, 8. matstrupe; svalget. Of, pr. af; till följe af; om; bland. - all things, framför allt. - course, säkerligen, det förstås. - late, ny» ligen. - old, fordom, out ntur. Off, ad. & pr. bort; ifrån; T. pä höjden af, utanför. -, i. bort I nr vägen! - with your hat! hatten af! -hand, a. genast, inpromptu. -side, 8. frånsidan, högra sidan (pä en häst). Offal, s. smular, öfverlefvor; afskrap, dåligt kött; inelfvoma i djur. Offence, 8. förolämpning, skymf; för- brytelse, synd ; förgripelse, öfverfallande. to give -, förolämpa, to take -, taga illa. -ful, a. förolämpande, anstötlig. -less, a. menlös, oskyldig. Offend, V. a. förolämpa, förtreta, oför- rätts ; öfverträda; angripa. -, v. n. synda, fela; förgripa sig. - er, 8. förbrytare, missgemingsman; förargelse- klippa. Offensi||ble, a. förolämpande, -ve, a. ärerörig; förarglig; angripande. - •weapons, pl. anfallsvapen, -veness, 8. förarglighet, förtretlighet. Offer, 8. tillbud, anbud; gåfva, äre- skänk. -, V. a. & n. tillbjuda; bjuda på; föreslå, påtaga, tillbjuda sig;i fresta på. to - at, eftersträfva. to - to, uppoffra, -ing, 8. offer, off-; ring; anbud. -tory, s. offertorium;' offer. Office, 8. plikt, skyldighet; embete; syssla, house of -, afträde. -, v. a. förrätta. Officer, s. embetsman; officer, befäl, hafvare; stadstjenare, polisbetjent. -ed, a. försedd med befälhafvare. Officinal, a. tjenande; formlig; offlclel. -, 8. andlig domare; stadstjenare. -alty, 8. en officials lagsaga. - ate, V. a. förskaffa; förrätta gudstjensten; uträtta för en annan, -nal, a. som tillredes på apoteken. - planta, me-, 272 Officious Onager dieinalväxter. -, S. drog, apoteksvara. -OUS, a. tjenstaktig, fjäskande. -OUS» neSS, 8. beställsamhet. Offing, 8. T. öppna sjön, rum ejö. OffsCOUring, 8. skulor, skräde; afskum; pöbel. Offset, 8. rotskott, telning. Offspring, S. afkomma, bam. OffURCa||te, V. a. skymma, förmörka. -tiOU, 8. fördunkling. Offward, ad. utåt, sjö vart. Oft, Often, ad. ofta, flora gånger. -neSS, 8. mångfaldighet, ofta uppre- pande. -entimes, ad. ofta. Ogee, Ogive, 8. T. ett litet hvalf öfver fönstret ell. dörren inuti ett annat. Ogl||e, 8. tink, förstulen blick, ögon- kast. -, V. a. blinka, se kisögd på en. -ing, 8. bligning, snegling. Oglio, 8. ett slags spansk soppa (olla- Ogre, s. varulf. fpotrida). Oh, i. aok! ot Oil, 8. olja, bomolja. -, V. a. olja, -back, 8. oljedrägg. -bush, 8. underträd. - case, 8. vaxduksöfver- drag (på en hatt). - cloth, 8. vax- duk. -colour, s. oljefärg, -iness, 8. oljaktighet. -nian, 8. oljehand- lare, -mill, s. oljeqvarn. - nut, 8. purgernöt. -shop, 8. oljebod. -skin, 8. vaxadt taft, -stone, 8. oljsten. -y, a. oljig. - grain, sesamört. Oint, V. a. smörja, bestryka med salfva. -ment, S. smörjelse, salfva. Old, a. gammal, bedagad; forden; bru- kad ; ohygglig. - man's - board, gråskägg (ört), -age, 8. ålderdom, -en, a. föråldrad, urmodig. -ish, a. något gammal. -neSS, 8. ålder, ålderdom; forntid. Oleaginous, a. oljaktig. -aginous- ness, s. oljaktighet. -ander, s. lagerbärsträd. - aster, 8. vildt olje- träd. -OUS, $. oljig, bestående af olja. Olfact, V. a. draga lukt eftar något, -ory, a. hörande till lukten. - ner- ves, luktnerverna. Olid, -OUS, a. stinkande. Oligarchical, a. oiigarkisk. -y, 4 oligarki, fä välde. Olio, 8. olla-potrida; samling. Olitory, 8. kålgård, köksträdgård. a. hörande till en köksträdgård. Olivajjceous, -ster, a. olivegrön. Olive, 8. oliv.. -snail, 8. dörrvaktare (månsnäcka), -tree, 8. oljeträd Ollet, s. torr risved. Olympiad, a. olympiad. -1c, a. olympisk, himmelsk. -SS, 8. berget Olympus; Olympen. Ombre, S. lomberspel. Ombrometer, 8. regnmätare, ombro» Omelet, 8. äggpannkaka. [meter. Omen, 8. förbetydelse. Omentum, s. nätet, isterhinna om» kring tarmarne. Omin||ation,s. spådom, förebud. -0U8, a. förebådande. -OUSnCSS, 3. före» spående natur. Omissi||on, 8. underlåtenhet, försum» melse. -ive, a. utelemnande. Omit, V. a. underlåta, utelemna, glöm» ma. -tanCO, 8. afstående, under» låtande. Omnifarious, a. af alla slag, -fe- rOUS, a. som frambringar allting. -fic, a. som skapar allting, -form, a. som har alla slags former. - ge» HOUS, a. bestående af alla slag, -parent, a. som framföder allting, -percipient, a. aom ser allting, -potence, s. allmakt, -potent, a. allsmäktig. -presence, 8. alle» städesnärvarelse. -present, a. alle- städes närvarande. .-science, 8. all» vetenhet. -SCient, a. allvetande, all- vis. -um* gatherum, s. misch» masch. -YOrOUS, a. allt frätande. Omoplate, 8. skulderblad, axelblad. Omphalo||cele, s. nafveibråck. -pter, s. 21. convex synglas. On, pr. på, vid, till. - a sudden, plötsligen, i hast. - foot, till fots. - high, i höjden. - horseback, till häst. - purpose, med flit. - con- trary, tvärtom. -, ad. vidare; mer, längre. -, i. gå på! raskt! Onager, s. vildåsna. Onanism Oppletion1 273 Onanism, s. yelfbefläckelse. Once, ad. en gång; fordom. - .for all, en gäng för alla, at -, all at -, ät eps, pä en gäng, plötsligen. One, num. en, ett, en enda. -, pr. & 8. man; någon, one's self, sig, sig sjelf. one by one, en i sender, -berry, s. stormhatt,trollbär. -blade$ 8. slätterblomster, ormtunga, -eyed, a. enögd, -handed, a. enhändt. -ness, 8. enhet; enkelhet. Oner||ary, a. lastdragande; besvärlig, -ate, v. a. päiasta; besvära. -ation, 8. betungande, besvärande. -OUS, a. tung, svär. Onion, s. rödlök, -eyed, a. tårögd. Only, a. enda, ensam. - bill, sola- vexel. -, ad. allenast, endast, blott. Onocrotal, 8. pelikan. Onset, 8^ anfall, angrepp; början. -, V. a. anfalla; begynna. Onslaught, S. storm, anfall. Ontolol&ist, S. en som 8r förfaren i ontologien. -g)', S. ontologi. Onward, a. gående framåt. -, ad. fram, framåt. -8, ad. vidare, Onycha, s. onix; rökverk. Onyx, S. onix (en art agat). Ooz||e, 8. aflopp, gyttja, kärr; T. muddergrund. -, v. n. rinna bort, torkas ut. -eness, 3. gyttjighet. -y, a. sumpig, gyttjig, morasig. Opac||ate, V. a. skymma, fördunkla. -ity, s. dunkelhet, ogenomskinlighet. -OUS, a. dunkel, ogenomskinlig. Opal, «. opal (en art agat). Opaque, a. dunkel. Open, a. öppen; oskyld; ögonskenlig; uppenbar, offentlig; öppenhjertig. - air, fria luften. - sale, auktion. to lay -, to set -, framlägga, bevisa. - weather, lent väder, lenväder, -eyed, a. vaksam, -handed, a. frikostig, -headed, a. barhufvad. »-hearted, a. öppenhjertig, oförbe- hållsam,. frimodig, uppriktig, -hear* tednOSS, 8. öppenhjertighet, upprik- tighet , frimodighet. - ly, ad. of- fmtligen; uppenbart, ögonskenligen. English-Swedish IM. -mouthed, a. glupsk, girfg. -nes», 8. öppenhet; öppenhjertighet. Open, Ope, V. a. öppna; upptäcka; begynna. -, V. n. öppna sig; skälla (om hundar). 8. öppning, ge- nomfart; början. -, a. öppnande. Opera, 8. opera, sängskådespel. Oper]]able, a. görlig, -ant, a. verk- sam. -ate, v. n. (on) verka; T. operera. - atlon, 8. verkning, verkan; företagande; T. operation, -ative, a. verkande, verksam. - ator, 8, arbetare, verkställare; läkare, operatör -culum, s. T. look, -ment, a operment, auripigment, gul arsenik, -OSe , 8. arbetsam , oRirtruten; svär. -OSlty, 8. arbetsamhet, flit; möda. Ophi|[morphous, a. ormartad. -opha* gOUS, a. ormfrätande. -te, -tes, S. ofit, ormsten. Ophthal||mic, a. som angår ögonen. -, 8. ögonsalfva, ögonvatten, -my, 8. ögonsjuka. Opiate, a. söfvande, dörvande. -. 8. opiat, sömndryck. Opiflce, s. arbete, verk. -r, 8. konstnär, Opin||able, a. tänkbar, sannolik. -Sti» Ve, a. inbillad; envis. - atlon, 8. mening. -e, V. n. mena, hälla före, -iative, a. envis; inbillad, -iative- HOSS, 8. egensinn. - latre, Cl. hals, starrig. -iatry, 8. halsstarrighet, -ion, 8. mening, omdöme; allmänna tänkesättet. -, V. n. mena, tro. -10* nate, -ionative, a. haissUrrig. O piparons, a. präktig. Opitulation, s. biständ. Opium, 8. opium, vallmosaft. Opletree, 8. vattenfläder. Opo||balsamum, 8. arabisk balsam. -deldoc, s. opodeidok. -panax, 8. panaxsaft. [rättan. OpOSSUm, 8. mindre amerikanska pung- Oppidan, a. stad tillhörig. -, 8. stadsbo Oppignerate, v. a. pantsätta. Oppila||te, V. a. orsaka förstoppning. -tion, s. förstoppning. -tive, a förstoppande. Opplet||ed, a. full, uppfylld, -lon, s. fyllnad, öfverflöd. 274 Opponent Orderly Opponent, 8. motständare; T. oppo- nent. Opportun|]e, a. läglig, passande; lämp- lig. -OnesS, 8. läglighet, beqvämlig- het. -ity, s. läglighet, gynnande tillfälle. i Oppos||al, 8. motständ. -6, v. a. & n. motstä, invända, bestrida, sätta sig emot; T. opponera. -eless, a. oemot- ständlig. -elessness, 8. oemotständ- lighet. -et, 8. motstSndare; rival. -Ite, a. midtemot belägen; motsatt, stridig. -, 8. motstSndare; ting som ligger midt emot. -iteness, 8. mot- stSnd, stridighet. -ition, 8. motständ, belägenhet midtemot; stridighet. Oppress, V. a. trycka, underkufva. -lon, 8. förtryck, pläga, elände, ned- slagenhet. -ive, a. tryckande, under- tryckande, öfverväldigande; omensklig. -Or, 8. förtryckare, tyrann. OppTObri||OU8, a. smädlig, skymflig. -ousness, 8. skymflighet. -um, 8. skam, vanheder, vanära. Oppugn, V. a. anfalla, angripa; neka. -anCy, - fttion, 8. bestridande, mot- ständ. -er, 8. motstSndare. Opta||ble, a. önskansvärd. -tive, a. önskande. -, 8. T. optativus. Optl|JC, a. optisk, hörande till synen. - nerves, 8. pl. synnerver. -, 8. öga; optiskt instrument. - dan, 8. optikus. -CS, 8. optiken. Optlm||aoy, 8, aristokrati, -ism, 8. optimism, -ity, 8. bästa tillstånd. Option, 8, val, valfrihet- -al, a. val- mässig. [-t, a. förmögen. Opulen||ce, 8. rikedom, förmögenhet. Opuscule, 8. litet, verk, liten skrift. Or, C. eller, antingen. -, ad. Innan. Or, 8. T. guld, guldfärg. Orach, 8. molla. Oiacyle, 8. orakel. -, V. n. gifva gudasvar. -Ular, -UIOUS , a. vis; aäker; i form af ett gudasvar. - ulous- 11688, 8. bestämdhet; tvetydighet. Oralson, $. bön. Oral, a. muntlig. Orange, S. pomerans, orange. -, a. _ lik en pomerans, -ad, 8. lemonad. -Chip j s. insyltade pomeransskal. -Coloured, a. pomeransfargad, brand* guL -flower, S. pomeransblomma, -lily, 8. brandgul lilja, -musk, 8. pomeranspäron. -peel, S. pomerans- skal. -ry, 8. orangeri, drifhus. -tawny, a. pomeransfärgad. Orang-outang, 8. skogsmenniska (elt Wags apa). OranOCO, 8. en art tobak. Oration, 8. offentligt tai. -or, 8,. orator, talare. -Orlal, a. oratorisk, vältalig. -OriO, 8. oratorium. -Ory, 8. bönrum, bönhus; vältalighet; tale* konst. Orb, 8. omkrets; klot, himmelskropp; bana; tidrymd; ögonsten. -, V. a. göra rund. Orbatlon, 8. barns beröfvande af de- ras föräldrar; faderlöshet. Orb||ed, a. rund, klotrund; omgifven. -1C, - leular, a. rund, cirkelformig, -iculamess, 8. rundhet, cirkelform, -iculated, a. rundad. -It, 8. T. bana, ofbita; ögongrop, -itude, 8. barnlöshet. -y, a. rpnd, cirkelformig, Orchal, 8. vinsten, orselj, färgmossa. Orchljanet, - ell, 8. röd extunga (ört). Orchard, s. fruktträdgärd, -grass, 8. exing, hundexing. -ing, 8. fruktad- Orchestra, -re, 8. orkester. [ling. Orchllla-weed, 8. orselj, färgmossa^ Orchis, 8. orkis (ört). Ordaln, V. a. päbjuda, befalla; besluta; ämna; ordinera, inviga till prest. Ordeal, 8. ordel, oskuldsprof. - by fire, eldprof, jembyrd. Order, 8. ordning; förordning; order, föreskrift; afsigt; orden, gille; sorg- fällighet. orders, pl. andliga ständet. to take orders, blifva prest. out of-, oordentligt; opassligt. -, v. a. inrätta, sätta i ordning; befalla, fore- skrifva; ordinera ; viga till prest; styra, handhafva. -1688, a. oordentlig. -lessness, s. oordning. - liness, 8. ordentlighet, regelbundenhet. - ly, a. regelbunden, ordentlig; väl inrättad; sedig; inskrifven i rullen. - , ad, ordentligt. OrdiB^al, a. ordentlig. - number, ordningstal. -, s. ritual, Mosterordning. -3BC6, 8. ordning; ställning; förord- ning, plakat; groft artilleri, -ant, a. bestämmande, beslutande. -arily, ad. vanligen. -ary, a. ordentlig, vanlig, medelmättig; gemen. -, ad. vanligen. -, 8. värdshus, spisqvarter; fångprest; ordinarie domare; biskop; markegäng; T. arbetsfolk och manskap pä ett af- tackladt skepp, -ate, a. regelbunden, ordentlig. -, V. a. förordna, bestämma, -ation, 8. inrättning; prestvigning. Ordnance, 8. groft artilleri, master general of the -, generalfälttyg- mästare. [ning. OrdonnanCO, 8. god anordning, inrätt- Ordure, 8. smuts, orenlighet, sopor. Ore, s. metall, malm, -hearth , 8. smältugn, -weed, -WOOd, s. sjö- gräs som uppkastas pä stranden. Oread, 8. bergnymf. Orgal, 8. vinsten. Organ, 3. organ, verktyg; orgel, orgverk. pair of organs, orgverk. -builder, 3. orgelbyggare. - ist, 8. organist, orgspelare. -loft, 8. orgläktare. -pi- pe, 3. orgpipa. Orgän||ical, a. organisk; försedd med organer; tjenande säsom verktyg. -ical» ness, 8. organisk natur. -ism , 8. organisk sammansättning. -IzatlOD, 6. sammansättning. -ize, V. a. sam- mansätta, bilda, organisera. Organy, 8. bergdosta, märmynta. Organzin, 8. organsinsilke, tvinnadt Orgasm, B. uppvällning. [silke. Orgeat, 8. korn vatten. Orgeis, 8. liten stockfisk. Orgies, pl. Bacchi fest; frässeri. Orgnes, S.pl. stormgaller; ett slags grof Orichalck, s. messing. [kanon. Oriel, Orioi, 8. sommarguling, gultrast. Oriency, s. färgglans. Orient, a. uppgäende, ostlig; ostindisk. -, 3. morgon; öster, solens uppgäng; österländerna, -al, a. österländsk. -, 8. österländare. -alism, 8. öster- ländskt talesätt. OrifiCC, 8. mun, mynning, öppning, t Ordinal Oscillancy 275 Origan, s. mejram. Origin, 8. ursprung, upprinnelse. -al, a. medfödd; ursprunglig; äkta. -, 3. original; ursprung, början. -ality, -alneSS, 3. ursprunglighet; äkthet; egenhet, -ary, a. ursprunglig, -ate, V. a. orsaka, framalstra. -, V. n. härstamma, uppkomma. - ation, s. uppkomst, härstam tnelse, härledning. Orillon, 8. T. rundt hörn. Orion, s. Orion (stjärnbild). Orison, 8. bön. [fartyg. Ork, s. löpare (ett slags delfin); ett slags Orle, 8. T. vapensöm. Orlop, s. T. kcbrygga. -beams, 8° pl. T. trossbottensbalkar. Ornament, 8. prydnad, hederstecken. - , V. a. pryda, smycka. -al, a. prydlig, sirlig. -alneSS, 8. prydlighet. Orni||scopy, 8. spädom af fåglars flygt. -thologist, 8. fågelkännare. -tho- logy, 3. fågelkännedom. Orphan, S. fader- och moderlöst barn; barnhusbarn, -age, 3. egendom till- hörig faderlösa barn. -hOUSO, 3. barnhus. -ism, 8. fader- och moder- löst tillständ. - OtrOphy, 8. barnhus. Orpi||m@nt, 8. auripigment, gul arse- nik. -BO, 8. auripigment; käringkäl (ört). Orrery, 8. planetarium (maskin som föreställer himlakropparnes gäng). Orris, 8. guld- ell. silverspets; svärds- Ort, 8. afskrap. [lilja. Ortho||dox, a. renlärig, -doxness, -doxy, 8. renlärighet. -drOHlicS, 8. pl. konsten att rätt segla. - epy, 8. uttala]ära. -gOB, 8. rätvinklig figur, -gonal, a. rätvinklig. -gra- pher,«. rättskrifvare. -graphical, a. enlig med rättstafningsläran. -gra* phy, s. rättstafhing, rättstafningslära; T. plan af en byggnad. Or tiv 8, a. T. Uppgäende (om stjärnor). Ortolan, 8. hortulan (fågel). Orval, 3. kermeskom. Orvietan, s. motgift. Oscheocele, 8. testikelbräck. Oscilla]]te, v. n. svänga, -tion, -BCy, 8. svängning, svängningsrörelsa 276 Oscitancy Outnumber OscJtaJIncy, 8. försummelse, ovärdighet -nt, a. sömnig, slarfaktig. -tion, s. gäspning. Osier, 8. vide, korgpil. Osmund, s. osmund (svenskt jam). Ospray, 8. btåfot, fiskhök. OsSjfelet, 8. benaktig svulst pä hästars ben. -ide, S. litet ben. - iflc, a. förvandlande till ben. -iflcation, 8. förbening, benbildning. -ifragent, a. benbrytande? -ify, v. a. förvandla till ben. -Uary, 8. benhus. -UOUS, a. benig, bonartad. Ostensible, a. som kan visas; synbar. -VO, a. visande, betecknande. Osten t, 8. sken, min; järtecken. -Uti» OU, 8. anseende; skryt. -atioUS, a. skrytande. -atlousness, s. skryt- aktighet. - fttive, a. prälando, skryt- sam. -ator, 8. storskrytare. Osteo||COlla, 8. benbrottssten. -COpO, 8. häftig benvärk. -logy, 8. be- skrifning om ben. [flod. Ostiary, s. portvaktare; utlopp af en Ostler, 8. stalldräng. -y, 8. stall, rum; gästgifvaregård. Ostrich, a. struts. Other, pr. annan, annat, andra. -Tfheie, ad. annorstädes, -while, ad. en annan gäng. -wise, ad. annorledes, annorlunda, annars, eljest. Otter, s. utter. [kisk soffa. Ottoman, a. turkisk. -, 8. Turk; tur- Ouch, 3. halsband, guldsmycke. Ought, 8. något. -, V. def. borde, skulle. Ounce, 8. uns; lokatt; smått panterdjur; lodjur, -pearls, 8. pl. smä perlor (som säljas lodtals). Ouphe, 8. byting, tomtgubbe. -B, a. elflik, spökaktig. Our, pr. pots. vär. - self, vi. selves, pl. vi sjelfva, ess sjelfva. Ousel, 8. koltrast. Oust, V. a. borttaga; utdrifva. Out, t. bort! fyl - alas! ve mig olyckljge! -, a. utelemnad, öfver- hoppad. -, ad. & pr. ute, utur; af, utaf; utan. - of, förmedelst, genom. - of doors, utom hus. - of tune, förstämd. - Of Me, ur bruk. I am -, det är ute med mig. -, v. a. utdrifva, bortdrifva, fördrifva. Out||act, v. a.öfrerträffa. -balance, V. a. väga öfver. -, V.n. hafva öfvcrvfgten. -bar, V. a. med bommar utestänga, -bid, V. a. bjuda öfver (i handel), -board, s. T. utombord. -born, O. utländsk. -bound, a. bestämd utomlands (om skepp), -brave, v. a, trotsa, bravera. - break, 8. utbrott, utbristande. - breathe, v. a. & n. utandas; dö. - Cä86, 8. yttre fodral. -C&st, 8. bortkastning; afskrap; en landsförvist, en bortdrifven. -, V. a. utkasta, vräka; bortstöta; bannlysa. -Craft, V. a. UtvertvbBa i listighet, -cry, 8. skri, utrop; auktion, -dare, v. a. trotsa, -date, v. a. upphäfva. -do, V. a. öfverträffa, öfvergä. Outer, a. yttre, -ly, ad. utSt; utan- före, -most, a. ytterst. Out][face, v. a. trotsa; djerft neka UI. påstå. -fall, a. utfall, utlopp, kanal, -fit, 8. omkostnad vid en utrustning. -, V. a. utrusta, utreda. -fly, v. a. flyga undan, flyga om. -fbrm, 8. utvärtes skapnad, yta. -gate, 8. ut- gäng, utlopp. - gO, O. a. öfverträffa; gä fortare; bedraga, -guard, S. ut- post , förpost. . -hOUSO, 8. uthus, utbyggnad, -jutting, a. utstående, framstående. -landish, a. utländsk, främmande, -last, V. n. vara, räcka längre. -law, a. bannlyst, tågelfri. -, s. biltog person; bandit. -, V. a. förklara fågalfri; döma i den an- klagades fränvaro. -lawry, s. för- klarande för fredlös; utskrifning, pro- skription. - lay, 8. utlaga, utgift, -leap, 8. flykt; utväg; utfall. -, V. a. springa om. - löt, 8. utgång, utlopp, -line, 8. omkrets; yttre dragen; kort utdrag. -live, V. a, öfverlefva; komma med lifvet ifrän, -lying, a. utom liggande; aflägsen; oordentlig. -march, v. n. gä om, gä fortare. - measure, V. a. öfver- träffa i mätt. -BlOSt, a. ytterst, -number, v, a. öfverträffa uh aa. Outpariah Overcome 277 talet, -parish, 3. socken I förstä- derna. -part, 8. yttre del, aflägsen del. - pass, V. a. uppnå; öfverträffa. -poise, v. a. väga öfver. -porch, 3. inkörsport, -ports, 3. pl. de för- nämsta hamnar i Storbritannien (utom London). -pO8t, 8. utpost. -pOUr, v. a. utgjuta, -prize, v. a. öfver- träffa i värde. Outrag^e, 3. skymf, öfvervåld, verkan. -, V. a. oförrätta, förolämpa; öfver- skrida. -, V. n. utsväfva. -SOUS, -iOU8, O. våldsam, stormande, gruf- 11g; akymflig; öfverdrifven, ohygglig. -00V8DOS8, 8. våldsamhet, raseri; öfverdrift. 9ut||raze, v. a. utrota, -reach, v. a. sträcka sig öfver; öfvergå; bedraga, -ride, v. a. öfverrida. -, v. n. rida ut. -tider, 8. utridare, hejduk. -rigger, S. T. utliggare (vaktskepp; bottlof. -right, ad. fullkomligt, helt och hållet, alldeles; med full hals, -roar, v. a. strika öfver. -rode, 3. streftåg. -root, V. O. utrota. -Sall, V. a, löpa död, segla förbi ett skepp, -get, 3. början. -shOOt, V. a. skjuta bättre ell. längre. - shut, V. O. utesluta, -side, $. yta, utsida ; utanbok; utseende; det yttersta; yttre menniska. -side-paper, 8. utskotts- papper. -sit, v. a. försitta, sitta öfver tiden. -skirt, 8. förstad. -Sleep, V. a. försofva, bortsofva. -Speak ) V. a. öfverträffa i talande; öfverträffa. -Spread, V. a. utsprida; utspänna. -Stand, V. a. uthärda. -Street, 8. gata näst landsbygden. -Stretch, V. a. utsträcka, utspänna. -Strip, V. a. öfverträffa, lemna efter sig. -talk, -tongue, v. a. öfver- rösta, prata starkare. -value, V. a. öfvergå i värde. -TOice, V. a. ropa högre än en annan. - vote, V. a. öfverrösta, utvotera. -wall, 3. för- ■bour, yttre muren, -ward, a. ut- värtes, yttre; utländsk; kroppslig. -, ad. utvärtes, utvändigt. -, 3. yttre utseende. -wards, ad. utåt, utvän- digt. -wear, V. a. uthärda; öfver- lefva; afnöta. -weigh, V. a. öfver- väga, öfverträffa. -wit, V. a. öfver. träffa i vett; lura, öfverlista. -WOrk, 3. T. utanverk. -, V. a. arbeta mer än en annan. -WOm, a. utsliten. Ouz||e, v. n. drypa, rinna droppvis. -y, a. fuktig, sumpig. Ofa||l, a. oval, äggformlg, aflångt rund. -, 8. äggrund figur. - rlOUS, a, be. stående af ägg; 2*. hörande till ägg- stockarna. -ry, 8. äggstock, ägghua. -te, a. ägglik. 0V6B, 8. ugn, bakugn. - fork, 3. ugnsraka. -peel, s. ugnsspade. Over, pr. öfver, ofvanpå. -, ad. öfver, öfrigt. - against, midtemot. - and over, ofta, flera gånger. - and under, mer eller mindre. - night, för natten, natten igenom. -act, V. a. & n. öfverdrifva, göra mer än som behöfs. -all, 3. öfverroek, surtut. -arch, V. a. betäcka med hvalf. -awe, v. a. hålla i vördnad; injaga fruktan. -ba- lance, V. a. öfverväga, hafva öfver- hand. -, 3. öfvervigt, öfverlägsenhet. -bear, V. a. öfvervinna; våldsamt beherrska; öfverlasta. -bearing', a. öfvermodig, stolt, -bend, V. a. öfver- spänna, -bid, V. a. bjuda öfver. -big, d. öfvermåttan tjock. -blow, V. n. sakta sig, upphöra att blåsa. -, V. a. bortblåsa, drifva. -board, ad. öfver bord, i sjön. -boil, v. a. koka öfver, koka för mycket, -bold, a. tilltagsen, oförvägen. - burden, V. a. öfverlasta. -busy, a. för mycket sysselsatt, -buy, v. a. köpa för dyrt, -care, 8. ängslighet, -carry, v. a. gå för långt med något; förleda. -Cast, a. mörk, mulen. -, V. a. förmörka, betäcka med moln; beräkna för högt, misstaga sig i räkning. - cautious, a. öfverdrifvet försigtig. -charge, V. a. öfverlasta; besvära; tasera för högt. -, 8. för tung börda; för mycket betald summa. -Cloud, V. a. fördunkla, hölja med moln. -cloy, V. a. ända till äckel fylla med mat. -COat, 8. öfverrock. -C0D16, V. a. öfvervinna, underkufva; öfverlasta; 278 Overconfidence Oversight vinna. -COllfidenCO, 8. förmätenhet. -confident, a. förmäten, -corned, a. försaltad. -COUnt, V. a. värdera för högt. -COVer, V. a. öfverhölja. -Curious, a. för mycket nyfiken, -diligent, ä. alltför flitig, -do, V. a. öfverdrifva, göra för mycket. to - one's self, gripa sig för härdt an, öfveranstränga sig. - drive, V. a. öfverdrifva. -ÖU0, ad. öfvermättan. -eat, v. n. föräta sig. -eye, v. a. öfverse, genomögna; bli varse, -fall, 8. vattenfall, -feed, V. a. öfverföda, öfverfodra. -fierce, a. öfverdädig. -flow, s. öfversvämning; öfverflöd. -, V. a. öfversvämma. -, V. n. öfver- flöda. -flowing, a. öfversvinnelig. -, S. öfverflöd. -fond, a. för mycket kärlig. -forward, a. alltför begär- lig. -forwardness, 8. öfverilning. -freight, V. a. öfverlasta, lasta (ett skepp) för mycket. - full, a. öfver- flödande. -glftllC®, V. a. hastigt löfverse, ögna igenom. -gO, V. a. •öfvergä, öfverträffa -great, a. allt- för stor, -grow, V. n. förväxa sig, Växa för stor. -, V. a. räcka öfver. -growth, 8. för stark växt; öfverflöd. -hale, V. a. betäcka; eftersöka, öfverse. to - the shrouds, T. förbinda vanten. -hang, V. a. & n. hänga öfver, skjuta öfver, stä ut. -happy, a. alltför lycklig, -harden, V. a. härda för starkt, -hastiness, 8. brädskä, öfverilning. -hasty, a. brädskande, obetänksam ; brädmogen. -haul, V. a. öfverse;. rifva upp och ned, -head, ad. öfver hufvud; ofvanpä. -hear, V. a. lyssna till, höra pä. - läde, V. a. öfverlasta. -lay, V. a. ligga ihjäl; betäcka; öfverväidiga. -leap, v. a. springa öfver. -learned, a. Öfvermättan lärd, -live, V. a. öfver- lefva, lefva ut. -, V. n. vara utlefvad. -loftd, v. a. öfverlasta, betunga, -long, a. för läng, -look, v. a. öfverse; ligga högre; beherrska (ut- sigten); förakta; glömma att se; se igenom fingerna med. -looker, 8. anpsyningsman. -ly, ad. ytlig, löslig. -master, v. a. öfverväidiga.-match, 3. öfverman, öfverlägsen i makt. -, V. a. öfverväidiga; öfverträffa. -mea» Sure, 3. öfvermäl; mellangift. -mix, V. a. för mycket uppblanda. - most, a. högst, -much, a. för mycken. ad. för mycket, -muchness, s. öfverflöd. -Il am 6, V. a. nämna i ordning. - night, ad. sent in pä nätten; tills morgonen. -officious, a. alltför tjenstaktig; fjäskig. -old, a. utgammal. -pass, V. a. fara öfver, passera, gä förbi; icke upptaga i en räkning, -pay, V. a. betala för mycket, -peopled, a. öfverbefolkad. -plus, 8. öfverskott; öfvervigt; öfver- mäl. -poise, s. öfvervigt,-motvigt- -, V. a. öfverväga. -, V. n. hafva öfvervigten. -power, V. a. öfverväidiga -press, V. a. nedtrycka, -prize, v. a. skatta för högt, -rank, a. för yppig (i v|xt). -rate, V. a. vär- dera för högt; beskatta för mycket. -, 8. för högt pris, för hög uppskatt- ning. -reach, 8. försträckning (hos hästar). -, V. a. öfverraska; bedraga; skada; räcka öfver, träffa. -, V. n. draga ur led; förränka sig. -reckon, V. a. räkna för mycket, -ridden, a. förriden, utriden, -ride, v. a. förrida, -rigged, a. T. med för mycket tacklage. -ripe, a. fullmo- gen, för mogen, -ripen, V. a. bringa till för mycken mognad. -, v. n. blifva för mogen. -rule, v. a. öfver- mästra; befalla öfver. to - a plea, T. förkasta, jäfva ett skäl, -run, V. a. löpa om, springa förbi; öfver- växa; betäcka; förhärja. -, v. n. öfverflöda. -SCrupUloUS, a. för mycket betänklig, för noga. -SOU, ad. ifrän andra landet; utifrän. -SCO, V. a. hafva uppsigt öfver; ej blifva varse, icke märka, -seer, 8. upp- syningsman. - of the poor, fattig, föreständare. -set, V. a. omstörta, kullkasta; köra omkull (en vagn). -, V. n. falla omkull. - shadow, v. a. beskugga; beskydda. - sllOOt, v. a. &n. skjuta öfver. -sight, 4, uppsigt; Overskip Pacificator 279 oaktsamhet. -skip, V. a. hoppa öfver. -slip, V. a. försumma. -, 8. försummelse. - snow, V. a. öfver- enöa, snöa igen. -SOOnad. för tidigt, för hastigt. -Strain, V. n. anstränga sig för mycket. -, V. a. utsträcka för vida; försträcka (sina senor). -SWfty, V. a. öfvervåldiga, underkufva. -Swell, V. a. öfver- ovämma. -SWlft, a. för hastig. Overt, a. uppenbar, offentlig. -ly, ad. uppenbart. Over||take, V. a. hinna upp, taga fatt; öfverfalla. - n in drink, drucken, -task, V. a. lägga för mycket arbete på en. -throw, V. a. kullkasta; nederlägga; vända upp och ned på. -, 8. upp- och nedvändning. -thwart, a. egensinnig. -, pr. tvärsöfver. -, t>.a.hindra; motsäga. -thwartnCSS, 8. tvärhet, -tire, V. a. uttrötta, -toil, V. n. arbeta ut sig, försläpa sig. Overture, S. öppning; förslag; upplys- ning; ouvertyr. Over||turn, V. a. omstörta, kullkasta, stjelpa; öfvervinna. -, 8. kullstört- ning, nederlag, -value, V. a. skatta för högt. 8. for hög värdering. -Veil, V. a. betäcka, skyla. -vote, V.a. öfverrösta, utvotera. -WOening, a. inbilsk, högmodig, öfvermodig. -Weigh, v. a. öfverväga, hafva öfver- vigten. -weight, S.öfvervigt. -well, ad. alltför väl. -whelm, V. a. öfver- hölja, öfversvämma; öfverhopa; neder- trycka. -wise, a. sjölfklok. -zea* lons, a. alltför nitisk ell. ifrig. Ovi||duct, 8. T. moderhornen, moder- trumman. -form, a. äggformig, ägg- lik. -parOUS, a. äggläggande, vär- pande. Owe, v. a. vara skyldig, vara förpliktad, stå i förbindelse; innehafva. O Win,g, p. & a. skyldig, förpliktad; härrörande. Owl, s. ugla. -crown, a. skogs- kattfot (ört), -er, m. lurendrägare. -et, s. liten ugla. -eyed, a. katt- ögd, som aer i mörkret. -ing, a. lurendrägeri. -ish, -like, a. lik- nande en ugla. -light, 8. skym- ning, skumrask. Own, a. egen. -, 8. egendom. -, V. a. godkänna, antaga; erkänna för sitt; bekänna, tillstå; ega. -er, 8. egare; skeppsredare. -ership, 3. egendoms- rätt. -ing, 8. tillstående, bekännelse. OwS0, S. garfvarebark. Ox, s. oxe, boskapsnöt, utskuren tju* -eye, s. oxöga, -eyed, a. oxög^ -eye-Creeper, 8. .vedknarr, gröngö- ling (fågel), -feet, 8. pl. hornklyfd bakfot (på en häst), -fly, 8. broms, styng, -gang, 8. tio tunnlands jord, -heal, 8. svart prustrot. -hOUSO, -stall, 8. oxbus, oxstall. -lip, oxlägga. [- acid, sookersyra. Oxalic, a. T. som håller syran i socker. Oxide, Oxyd, 8. oxyd. Oxyllcrate, 8. vatten blandadt med ättika, -date, v. a. & n. oxydera. -gen, 8. T. syre; lifsluft., Oyer, 8. T. kongl. kommissionsdomstoi. Oyes, i. hör på! Oylet-hole, a. snörhål. Oyster, a. ostron, -bed, 8. ostron- bank, ostrongrund. -man, 8. ostron- fångarp (fågel). Ozaena, 8. Stinkande näsböld. Ozier, 8. vide. P. Pabnl][ar, a, närande, tjenlig till foder (åt kreaturen). -ation, 3. näring, fodring. -OUS, a. födande. - Um, 8. foder; föda. Pacation, 8. stillande, blidkande. Pace, 8. mått, steg; gång; skridt, pass- gång (om hästar); mått af 5 fot. - of assts, åsnedrift. -, V. n. spatsera; gå pass (om hästar). -, V. a. mäta med stegen, to - a horse, inöfva en häst att gå pass. -r, 8. glngare. Paci||ferous, a. som medför fred, -flc, a. fredsstiftande, fredlig. -flcatlon, 8. fredsslutande, försoning, -flcator, 280 Pacifier Paling-boards -flet, t, fredsstiftare. -^jf, V. a. stifta fred; tillfredsställa. Pacing, S. gående; passgång. Pack, 8. packe, lass; pack; rote; myckenhet, a -of hounds, ett koppel jagthundar. -, V. a. packa, binda ihop; skicka hastigt bort. -, V. n. packa sig bort, to - away, bort- jaga; packa sig bort, to - off, dö, kola af. to - up, packa in. to - with, sammansvärja sig med. -age, 3. segelduk; packarearfvode; packe, bal. -Cloth, 8. packduk. - Or, S. packare. -et, 8. paket, bundt, knyte; paketbåt. -, V. a. inpacka, bylta ihop, -ing, 8. packning; bortskick- ning, -horse, S. packhäst, tross- häst. -ing-cloths, -ing-whites, 8. pl. packduk. -needle, 3. pack- ,nåi. -saddle, $. kiöfsadei. -thread, > J. segelgarn. -Wax, s. hårvax. Pact, -lon, S. förbund; kontrakt. -lonal, -ItiOUS, a. öfverenskommen i följd af kontrakt. Pad, S. gångare (häst); stråtröfvare till fots; låg kudde; stoppning på stolar och kläder. -, V. a. uppstoppa (med hår etc.), -box, 8. hjulhus. -dei', 3. stråtröfvare till fots. -nag, 3. klippare, ridhäst. -way, 3. landsväg. Paddle, 3. paddla, åra; skofvel. -, v. n. plaska, slaska i vatten; fingra. - fish, 8. marsvin. -staff, s. trädgårds- häcks. Paddock, S. klossa, korngroda; täppa. -Stool, 3. supp, röksvamp, bofist. Paddy, s. öknamn på Irländare. Padelion, S. Jungfru Marie kåpa (ört). Padlock, 3. hänglås. Paeony, s. pion. Pagan, S. hedning. -, a. hednisk. -ical, a. hednisk. - ism, 8. heden- dom. Page, 8. page; pagina, sida. -, V. n. göra pagetjenst. -, V. a. paginera. Pageant, a. präktig. -, 5. pomp, offentlig lustbarhet; glitter; dockspel. -ry, 8. ståt; skådespel; flärd. Pagod, 3. pagod, afgud; porslinsdocka; indianskt guldmynt. Paigle, 3. oxlägga (blomster). Pail, S. ämbar, stäfva, balja, så. Pain, 8. straff; smärta; bekymmer. - of death, lifsstraff. pains, pl. möda, besvär; födsloarbete, pina. - ,V. a. pina, -ful, a. mödosam; oförtruten; plåg- sam. -fulness, 3. smärta; oförtru- tenhet. -less , a. lätt; utan besvär ell. plåga. -lessness, s. frihet från besvär ell. plåga. -S*tak er, 8. ar- betsam menniska. -S-taking, a. flitig, oförtruten. Painim, 8. hedning, otrogen. Paint, s. färg; smink. -, v. a. måla, färga; afbilda, beskrifva; föreställa; sminka. -, V. n. sminka sig. -er, S. målare; T. fånglina. - 3 gold, bladguld, -ing, 5. målning, tafla; sminkning; målarekonst. -Ute, 3. målning; målarekonst. Pair, s. par; makar. - of bellows, blåsbälg. - of stairs, trappa. - of scissars, sax. -, V. a. para jhop; sammanfoga; para sig (om fåglar). -, V. n. utgöra ett par; passa sig. Palace, s. palats, slott, -yard, s. borggård. Palat||able, a. smaklig, Välsmakande. -ableness, 3. smaklighet. -O, s. gom; smak, tycke. -, V. a. smaka, -lal, a. palatslik, präktig. - ic, a. hörande till gommen, -ive, a. smaklig. Palatin||ate, S. pfaltsgrefskap. - e, 8. pfaltsgrefve. -, a. pfaltsgreflig. Palaver, 3. sladder. Pale, a. blek. -, V. a. göra blek. -neSS, 3. blekhet, matt färg. Pale, 3. påle, palissad; område; skrank ; sköte. -, V. a. förse med palissader; omgifva med pålverk; omringa. Paleography, s. paiäografi. Paleous, a. agnig, sådig. Palet, 3. hjessa. Paletot, 3. öfverrock, paletå. Palette, 8. palett, färgbräde. Palfrey, S. klippare, gångare. -ed, a. ridande på en gångare. Pacification, s. pålars nedslagning. -ing, s. pålning; plank, skidgård, -ing-boards, s. pl; plankstycken. Palisade Panter 281 -Isade, 8. palissad. -, V. a. förse med palissader. Pali, s. bårtäcke; brudpell; kåpa, rid* darmantel. -, V. a. bemantla, betäcka. Pali, 8. dufven, osmaklig. -, V. a, göra osmaklig; nedslå; försvaga; väcka afsmak. -, v. n. dufna, blifva osmaklig; blifva liknöjd för något, -ed, a. duf- ven, osmaklig. [frihetsvärn. Palladium, 8. palladium; skyddsgud, Pallet, s, målarebräde, palett; dålig säng, sofbänk; krukmakareskifva; åder* låtnings tallrik. Pallia|Jment, a. klädnad, statsrock. -te, V. a. bemantla; lindra. -tion, 8. undflykt, ursäkt; botande för nå- gon tid. -tive, a, bemantlande. - cure, lindrande medel. -, s. lin- dringsmedel. • Pallid, a. blek, matt. -ity, S. blek- Palimall, 8. maljspel. [het. Pallour, 5. stenmussla. Palm, 8. palm, dadelträd;' flata banden; en hands bredd (3 tum); hänge (på vide, hassel, björk etc.); ankarfly. -, V. a. handtera; stryka med handen; behändigt gömma i handen (såsom taskspelare); bedraga, to - upon one, påbörda en. -berry, 8. dadel, palmens frukt, -leave, s. judpaim. • -oil-tree, s. oljepalmen. -Sunday, s. palmsön- dag. -tree, 3. palm, palmträd. Palm|]a, 8. flata handen. - Christi, un- derträd, Jonä kurbits, -ate, - ated, a. lik en flat hand, handformig. -ed, a. handformig. - head, kronan på hjorthorn. Palmer, 8. pilgrim; ferla, gissel; ett slags larf. -worm, S. hårig löfmask. Palm||etto, s. dvergpaim. -iferous, a. palmbärande, palmrik. -ipOd, a. plattfotad (om sjöfågel). y, a. palm- ' rik; segrande. Palpab||ility, 3. påtaglighet; "handgrip* lighet. -le, n. tydlig, handgriplig, -leness, b. påtaglighet, -ly, ad. handgripligt, tydligt. Palpita||te, v. n. klappa, bulta, picka. -tion, 8. hjertklappning; pulserande. Palsgrave, 3. burggrefve* Pals|]ical, -led) a. läm, borttagen, förlamad. -y, 8. lamhet, lemlytthet. Palter, V. n. bruka knep. -, v. a. bedraga; bortslösa, -fir, 8. arglistig - menniska. Paltr||ineS8, 8. lumpenhet, dålighet. -y, a. lumpen, eländig. Paly, a. blek. Palm, a. klöfverknekt (I kortspel). Pamper, V. a. föda läckert; göda, -ed, a. fullstoppad. Pamphlet, s. pamflett, flygskrift, bro* chyr. -, V. n. skrifva små pamfletter. -eer, 8. pamflettskrifvare. Pan, s. panna, stekpanna; skål; fäng* panna; bäcken, ler-käril. -Cake, S. pannkaka, -tile, s. takpanna, tak* Pan, v. a. sammanfoga. (tegel. Panaris, 8. fingerböld, nagelböld. Pancreas, 8, kröse, kalfbress. Pandects, 8. pl. pandektema. Pandet, 8. kopplare. -, V. a. koppla. -, V. n. göra kopplaren. -ism, 8. koppleri. -ly, a. kopplande. Pandore, 8. pandor, ljuta. Pane, 3. ruta (glasskifva); fält, skifva. -less, a. utan rutor. Panegyric, a. prisande, berömmande. -, 8. lofdikt; åminnelsetal. Panel, 8. panelning, ruta; lista på en jury.^-, V. a. panela, formera till rutor. Pang, 8. qval, smärta. V. å. qvälja. Panic, 8. panisk fruktan. -, -al, G- panisk, häftig, plötslig. Panicle, 8. vippa, blomruska. -d, G. försedd med blomruska. Pannage, 8. ollonbete. Pannel, 8. kräfvan hos jagtfåglar; klöfsadel; slät sadel, -S3W, 8. stick* Pannic, Pannicle, s. hirs. (såg. Pannier, s. stor korg. Pansy, 8. styfmorsviol. Pant, 8. hjertklappning; Hämtning. -, V. n. slå, bulta (om hjertat); flämta, flåsa; darra af räddhåga; fafter, for) längta efter, eftersträfva. ing, a. flämtande. Pantaloon, 8. pantalongs; pickelnäring. Panter, 8. flämtande hjort. 282 Pantess Parcel Fantess, s. andtäppa af en falk. Pantheist, 8. panteist. -ic, a. pan- teistisk. Panther, 8. panter, panterdjur. Pan tier, 8. bröd förvaltare i stora hus- Pantofle, s. toffei. [hån. Tantomim||e, s. pantomim. -1c, a. pantomimisk. Pan ton, s. tvånghästsko. Pantry, 8. skafferi. Pap, 3. barnvälling; det saflfulla in- nanmätet i frukt; bröstvårta. Papa, 8. pappa, fader. Papacy, s. påfvevärdighet. Papal, a. påfvelig, påfvisk. Papaverous, a. tillhörig vallmo. Papaw, 8. melonträd. Pape, 8. påfve. Paper, 3. papper; dagblad; blad, tid- ning; sedel, papers, pl. akter, skrif- ter. -, a. af papper. -, V. a. sätta pä papperet; registrera; förse med papperstapeter. -board, 8. fuktbräde, »-folder, 8. falsben, -hanger, s. tapetserare. -hangings, 8. pl. papperstapeter. -kite, 8. pappers- drake. -knife, s. falsben, -ma- ker , 8. pappersmakare. -man, 8. pappershandlare. -mill, 8. pappers- bruk. -money, 8. pappersmynt, se- delmynt. -office, s. arkiv. - prints^ 8. pl. papperstapeter. -trade, s. pappershandel. -war, 8. pennkrig. Papilio, s. dagQärii. -naceous, a. lik utbredda fjärilvingar. Papill|[ary, -OUS, a. vårtartad; knottrig. Papis||m, 3 päfvedömet, papisteri. -t, 8. papist, katolik, -tical, a. papi- stisk, påfvisk. -tlcalllOSS, 3. påf- viskt tänkesätt. -try, 8. påfviska läran, påfvedöme. Papp||iness, 8. mosig beskaffenhet. -OUS, a. fjunig (om växter etc.). -y, a. blöt, grötaktig. Par, s. jemnlikhet; pari. Para||ble, 8. parabel, liknelse, fabel. -bola, 8. T. paraboi. -bolical, a. parabolisk. - COntesiS, 8. T. af- lappande af en vattusilitiga. -Cen« trical, a. eiiiptisk. -chute, it fallskärm, regnskärm. -Clete, S. sak. förare; tröstare. Parade, 8. parad; prakt; parerning (i fäktning); vaktparad. Paradigm, 3. T. paradigma, exempel. Paradi||SO, 8. paradis; himmelen. -se- apple, s. dvergäpie. -siacal, a. - paradisisk. Paradox,8. orimlig mening, underlig sats, -icalness, s. sällsamhet. -ology, 3. anförande af orimliga satser. Parage, s. T. samrätt. Paragoge, 3. T. tillsats af en bok. staf; stafvelse i slutet af ett ord. Paragon, 8. mönster, mästerstycke; kamrat. -, V. a. jemföra, göra lik. Paragraph, 8. paragraf; paragrafs, tecken. -ical, a. indelad i vissa paragrafer. Parahelion, s. vädersol. Parallax, S. T. parallax. Parallel, a. parallel, lika, jemnlik. -i 8. parallel-linie; jemförelse, jemnllkhet. -, V. a. jemföra, förlikna; draga jemn- längs med något annat; svara emot; stämma öfverens. -ism, 8. parallelt läge; jemlörelse; öfverensstämmelse. -Ogram, 3. parallelogram. Para || lOgy, 8. bedräglig slutkonst. -l|so, V. a. förlama, göra oduglig. -lysis, 8. lamhet; slag, slagfluss. -lytic, a. lam; rörd af slag. -, 8. en«som har slag; en borttagen. - ly- ticalness, 8. fallenhet för slag, -ment, 8. galadrägt, skrud.-mount, a. högst, förnämst. -, 8. öfverhufvud; höfding. -pet, 8. bröstvärn, galler, ledstång. - pliernalia, 8. egendom som icke hör under hemgiften. -phrft- SO, 8. omskrifning, parafras. -, V. a. vidlyftigare utlägga en text. -Site, 8j smickrare, snugg gäst; krypväxt, para- sit. -sitical, a. krypande, matsnug- gande; parasitisk, växande pä andra trän. -SOl, 3. parasol, solskärm, -vall, a. T. tillhörande efterlän'. tenant t, efterläntagare. Parcel, s. litet stycke, bit; paket, knyte» hop. v, a, dela, (q -tht seams, Parcelling Partialness 283 T.fbelägga näten med smarting, -ling, S. T. smarting. Parcen||ary, s. oskiftadt bo. -er, s. medarfving. [skorpna. Parch, V. a. torka, steka. -, V. n. Parchment, S. pergament. Pal'd, -ale, 3. panterdjur. Pardon, S. förlåtelse, aflat; ursäkt. , v. a. förläta, ursäkta, -able, a. förlåtlig. -ableness, s. förlåtlighet. -monger, 8. aflatskrämare. Pare, V. a. skära; skala, to - a hor- se's foot, verka en hästhof. Paregoric, a. smartstillaudej lindrande, parent, 8. fader- ell. moder; upphof. parents, pl. föräldrar, -age, s. slägt, härkomst, -al, a. fäderne; faderlig, mo- derlig. -als, s. pl. grafoi. -ation, s. åftinnelsetal; äreminne, -hesis , 8. k. parentes. -icide, 3. fader- ell. modermördare. -leSS, a. fader- och moderlös. Pater, 8. T. verljem. Pargot, 8. gips, murbruk; öfverdrag. -, V. a. gipsa, rappa; sminka. Parhelion, s. vädersol. Parial, s. allor (i tärningspel). Parietal, a. utgörande en sida. - hones, pl. hjessebenen. Parittary, s. väggört. Paring, s. afskäming. parings, pl. spånor, skal, -knife, 8. skomakare- knif. -ShOVCl, 8. skafjern. Paris, s. blå stormhatt (ört). Parish, 8. församling, socken. -church, 8. sockenkyrka, -clerk, 3. klockare, kyrkskrifvare. -ioner , 3. sockenbo. Paritor, 3. pedell, kursor. Parity, 8. likhet, öfverensstämmelse. Park, s. park; djurgård. - of artil- lery, artilleri-park. -, V. a. instänga, inhägna, -er, s. uppsyningsman af parken. -flower, s. majblomster, -leaves, 8. pl. hönsbett, rödarfve. Parlance, 8. samtal, konversation. Parley, s. samtal, dagtingan. -, V. n. dagtinga, samtala. Parliament, s. parlament. - ariness, s. enlighet med parlamentets författ- ningar. -ftry, a. parlamentarisk. -heel, 8. T. half kölhalning. -Blail, 8. parlamentsledamot. Parlour, 8. förmak; sprSkrum i kloster. Parlous, a. dristig; listig, ekalkaktig. -HOSS, 8. dristighet, liflighet. Parmesan, 8. parmesanost. Parnassus, 8. Parnassen. ParOClu||al, a. församling tillhörig. - pastor, eockenprest. - register, kyrkobok. -an, 8. sockenbo. Parod||lcal, a. förlöjligande, -y, s. parodi. -, V. O. parodiera, förlöjliga. Parole, a. muntlig. -, 8. löfte, pa. Paronychia, 8. nagelböld. (roll. Paroquet, 8. liten papegoja. Parotid, a. hörande till öronkörteln. - glands, spottkörtlarne. Paroxysm, 8. paroxysm; anfall af en ejukdom. Parrel, 8. -T. rack, rackbälte. - rope, 8. T. racktSg, racktalje. Parricidious, a. fadermördande. Parrot, 3. papegoja. Parry, v. n. <& a. parera, hälla un» dan, afböja. Parse, v. a. analysera; T. resolvera. Parsimo||nipus, a. sparsam, knapp. -niousness, -ny, 3. sparsamhet, hushållsaktighet. (selleri. Parsley, S. persilja, -pert, 8. sten- Pars||nep, -nip, 8. palsternacka. Parson, 8. prest, kyrkoherde. - agC, s. prestgSrd; kyrkoherdeboställe.- Part, 8. del, andel; lem; parti; skyl, dighet; roll; T. stämma, parts of mind, pl. talanger, natursgåfvor. in pä visst sätt. -, V. a. dela, skifta, åtskilja; utdela; låta fara. V. n. skiljas 8t, taga afsked; hafva andel i något; gä sin väg. -ablé, a. del» bar. -age, s. delning; lott, -owner, 8. skeppsredare. Partak||e, v. a. An. deltaga, åtnjuta, -er, 8. deltagare; medbrottsling. -ing, 8. sammansvärjning. Parter, 8. delare, skiljeman; guldskedare. Parterre, 8. parterr; blomsterqvarter. Partial, a. partisk, ensidig; delvis. -ity, S. partiskhet, ensidighet. -ize, V. a. göra partisk. -HCSS, 3. partiskhet. 284 Partibility Past Parti||billty, s. delbarhet. -Me, a. delbar. Pai tici||pable, a. hvari man kan del- taga. -pant, a. delaktig. -, 8. deltagare. -pate, V. a. skifta, dela med en annan. -, V. n. deltaga, vara delaktig. -pation } 8. delaktighet; delning. -piäl, a. participium till- hörig. -ple, 3. T. participium. Particle, 3. liten del; grand; T. par- tikel. Particular, a. besynnerlig; särskild, synnerlig; noga. -, 8. omständighet; enskild person, in -, synnerligen. particulars, pl. särskilta omständig- heter. -ity, s. egenhet, besynnerlig- het, sällsamhet. -ize, V. a. om- ständligt berätta \ specificera. - ness, 8. noggrannhet. Parting, s. skifte; skilsmessa. -cup, 8. afskedsbägare, afskedsskåL -mo- ney, 8. skiljemynt. Partisan, S. anhängare; partigängare; hillebard; kommandostaf i krig. Parti tij|OB, 3. delning; åtskiljande; af. delning; afplankning; T. partitur. -, V. a. dela, afdela. -On-wall, 8. , skiljevägg. -V6, a. delande. Partizan, s. Partisan. Partiet, 8. höna; halskrage. Partly, ad. dels, till en del. Partner, 8. kompanjon, bolagsman; maka; danskamrat. partners, pl. T. masthål; mastflsk. -ship, s. bolag, kompani; förenadt intresse. Partridge, 8. rapphöns, rapphöna. Parture, s. afresa. Parturi||ent, a. födande, i barnsnöd, -tion, 8. barnsnöd, födslopina. Party, 8. person; parti, anhang; säll- skap. -ragO, 8. parti-yra. -spirit, 8. parti-ande, -wall, 8. skiljemur. Parvis, 8. vapenhus; betäokt ingång till PUS, 3. företräde. [en kyrk?, portik. Pascll, 3. påsk, -al, O. påsk tillhörig. - lamb, påsklammet, -egg, 8. påsk- ägg. -flower, 8. baeksippa. [Pash, 3. slag, stöt. -, V. a. slå; krossa. 'Pasha, 8. pascha, turkisk ståthållare. Pasqueflower* t. baeksippa. Pasqui|]l, -n, -nade, s. paskin, smädeskrift. -, V. a. begabba. - lör, 3. paskillant, smädeskribenL PftSS, 8. belägenhet; pass; respass; väg, träng genomfart; utfall; stötförpass- ning (i fäktning). -, V. n. & ä. fara öfver, bli gångbar • gåkomma öfvei; transportera; öfverträffa; £5ra; öfvei- låta; sikta; ända, låta bli; försänds ; hända, ske;' gä förbi; dö; antagas, gillas; gä an (för nöds skull); passa, säga pass (i spel); falla ut, gifva en stöt (i fäktning), to - away, förslöja, försvinna, to - for, hällas för. to - into, småningom förbytas. -able, a. som kan öfverfaras; som går an; gångbar. -ably, ad. drägligen, tem- ligen. - ade, -ado, 8. fäktstöt; al- mosa åt fattiga resande; T. passad, -age, 8. gäng, genomfart; durk- marsch; väg, utväg; färjpenningar; frakt; händelse; förhållande; ställe (i en bok); allor (i tärningsspel). -age-boat, 8. resbåt; färja. -finger, 8. resande, passagerare. -enger-cairiage, s. personvagn (på jembana). -finger- train, 8. persontåg (pä jernbana). -er, 8. förbigående. -ibility, 3. lidlig- het, känslighet. -ible, a. som har känslor och passioner. -ing, a. för- träfflig; kort. -, ad. öfvermåttan. -, s. genomfart; förbigående. -ing- bfill, 8. begrafningsklooka. - parole, 8. paroll, lösen. -partOUt, 8. hufvud- nyckel, -port, 8. pass, respass. -rose, 8. sippa. -velours, s. sam» metsblomma. Passion, 3. lidande, passion; häftig kärlek; drift; vrede; ömhet; ifver. -ary, 8. passionsbok. -ate, a. häf- tigt intagen; ifHg; snarsticken. -atfi* HfiSS, 8. häftighet; ifver; snarsticken- het. - flower, 8. passionsblomma. -IfiSS, a. utom passion, -week, s. påskveckan. Passiv||e, a. lidande.; T. passiv. -, t. T. passivum. -enOSS, -ity, S. li- dande förhållande; undergifvenhet. Passover, 8. päsk; päsklammet. Past, a. & pr. förbigängen, förfluten, Paste Paw 285 förbi, utom. -, 8. det förbigångna, det förflutna. Paste, 8. deg; klister. -, a. gjord af papp. -, V. a. bestryka med deg; klistra; göra papparbete, -board, 3. papp. -Cutter, 8. degsporre. -WOrk, Pastel, s. vejde. [S. papparbete. Pasteler, 8. pastejbagare. Fastern, s. fotleden, hasen. Pastil, 8. välluktande kulor att röka med; rökljus; pastellfärg, -painting, 8. pastellmålning. Pastime, 8. ro, tidsfördrif. Pastinaea, 8. palsternacka. Pastor, S. herde, fårherde; prest, pa- stor. -al, a. landtlig, presterlig. - cure, själavård. - letter, herdebref. -, 8. herdedikt; landtprest. Pastry, 8. sockerbageri; pastej, bakelse. -COOK, 8. sockerbagare. -WOrk, 3. bakelse. Pastur||able, a. gräsrik, som kan be- tas. -age, 8. boskapsskötsel, bete, betesmark. -0, 8. bete; betesmark. -, V. a. valla boskap. -, V. n. beta. -e-cattle, 8. boskap som går på bete. -e-ground, s. betesmark. Pasty, s. pastej. Fat, 3, litet slag; klimp. -, a. be- qväm, passande. -, V. a. gifva en liten släng; klappa sakta; göra ojemn. Patache, 3. vaktskepp. Patch, 8. flik, lapp; musch; liten åker- lapp; egensinnig menniska. -, v. a. lappa, sätta muscher i ansigtet. to - up, lappa ihop; bota illa. -©ry, S. tappverk, kludderi. -WOrk, s. lappri. Pate, 8. hufvud, skalle. -d, a. häfdad. PateO, 3. pastej; taggig kant. Patcfhction, 8. uppenbarelse, öppnande. Faten, 8. patén, paténfat. Patent, a. offentlig; öppen; patent. -, 3, patent. -00, 3. en som eger ett privilegium. Pater||Bal, a. faderlig; på fäderne. - estate, fädernegods. -nity, 3. faderskap. -BOSter, 3. bönen Fader Vår. Path, s. väg, stig. -less, a. utan Väg, obanad» -way, s. gångstig. Pathetical, a. patetisk. Pathology, 8. patologien. Pathos, 8. det rörande i ett tai. Patien||ce, 8. tålamod; hästsyra (ört), -t, a. lidande, långmodig. 8. sjuk- ling, patient. PatinO, 8. patén, paténfat. Fatness, 8. skicklighet. Patriarch, 8. patriark; stamfader, -al, a. patriarkalisk. Patrician, s. patricier. -, a. patricisk. Patrimony, s. arf, arfgods. Patriot, S. patriot. -iC, a. patriotisk. -ism, 8. patriotism. Patrocination, 8. försvar, beskärm. Patrol, 8. patrull. -, V. n. patrullera. Patron, 8. patron; skyddshelgon; be- fordrare. -HgO, 8. beskydd, -al, a. hägnande, skyddande. -688, s. patronessa; skyddsgudinna. -izo, v. a. gynna, hägna. -ymic, 8. slägt- namn. -ymical, a. uttryckande ett slägtnamn. Patte, 8. tass, ram, klo. Patton, 3. fruntimmers-galosoh; T. foten af en pelare. [klumpigt. Patter, v. a. smattra. -, v. n.. gå Pattern, s. mönster, efterdöme. -, v. a. efterhärma. - book, 5. profbok. -drawer, 8. mönsterritare. Patty, s. liten pastej, -pan, 8. tärt- panna. [gångspelet. Paul, 8. T. pnllarne. -, V. a. T. stoppa Paunch, 8. underlif; T. stropp. -, V. a. skära upp buken. -y, a. tjock - magad. [dom. Pauper, s. fattig, -ism, s. fattig- Pause, S. uppehåll, hvila; afbrott; T. paus. -, V. n. hvila; T. pausera. to - upon, öfverväga. Pave, V. a. stenlägga. -Blont, 8. stenlagd gata; stengolf. -r, 8. sten- läggare. Pavilion, 8. paviljong; amiralsflagg. -, v. a. slå upp tält. Paving, s. stenläggning, -beetle, S gatläggare • klubba. -Stones, 3. pl. Pavone, 8. påfågel. [gatstenar. PaW, 8. tass, ram, k'o. -, i. fy! V, O. lägga på, handtora obe- 286 Pawky Pediculous händigt; smeka med framfoten. -, V. n. skrapa med framfötterna (som en Pawky, a. slug, listig. [häst). Pawn, 8. pant, förpantning; bonde i schackspel. -, V. a. pantsätta, för- panta. -age, 8. förpantning. -bro- ker, 8. pantlånare. - 6®, 8, pant- tagare. Pax, s. patén; fridskyss. Pay, 8. betalning, arfvode; sold; lön. -, V. a. betala; belöna; godtgöra. to - a ship, tjära ett skepp, to - a visit, göra visit, to - off, prygla; aflöna; afdanka. -able, a. som kan betalas; förfallen, -day, 8. förfallo- dag. -master, s. kassör, -mont, 8, betalning. -Office, 8. räntkam- Paynim, 8. hedning, otrogen. [mare. Pea, s. ärt; påfågel, -chick, s. på- fågelsunge. -COCk, 8. påfågel, på- tupp.- -field, 8. ärtåker, -fowl, -hen, s. påfögeishöna. -soup, 8. ärtsoppa, ärtvälling. Peace', 8. fred; enighet; förlikning; fredsfördrag; tystnad. -, i. tystl stilla i -able, a. fridsam, lugn; fred- lig, -ableness, 8. fredlighet, still- het, ro. -breaker, s. som bryter fred, -fill, a. stilla, saktmodig. -ful- neSS, 8. fredlighet; stillhet; ro. -ma- ker, 8. fredsstiftare. Peach, 8. persika; äpie. - blossom, 8. persikblomma. Peachy-WOOd, 8. kampeschträd. Peak, 8. pik, topp, spets; hackspett. -, V. n. ss sjuklig ut; krypa af rädd- håga. Peal, 8. klockljud; dunder. - of a rain, slagregn. -, V. n. skalla. -, V. a. bestorma med stoj ech gny. Pear, 8. päron. Pearl, 8. perla; hvit fläck på hornhin- nani ögat; perlstil. mother of pearls, periemo. -barley, s. perigryn. -dri- ver, 8. perlflskare. -Shell, 8. perl- mussla. -seed, 8. perlfrö. -WOrt, 8. fetspergel. -y, a. perlerik. Peasant, s. bonde, londtman. -like, -ly, G. landtlik, bondaktig, grof. -r^y 8. bondfolk. Peaty 8. ett slags bränntorf; favorit» ämne. -bog, 8. torfgrop. Pebble, S. små kisel, kiselsten. - Cty» stal, s. kristallkisel. -<1, a. betäckt med kiselsten; stenig. Peccability, 8. möjlighet att synda. -bie, a. syndig, benägen för synd. -ncy, 8. fel, synd; skadlighet. -nt, a. syndande, felaktig; skadlig. Peck, 8, sädesmått. -, V. a. picka ell. hacka med näbben; plocka upp; slå. -ei\ 8. hackare; grönspik. -1811, a. hungrig. Peckled, a. isprängd. PectinIIal, -ated, a. kamformig, -ation, 8. slutning inom hvarann; kamning. Pectoral, 8. bröstsköld; bröstmedel. -, a. hörande till bröstet, nyttig för bröstet. -HöfiS, 8. bröstsjuka. Peculate, v. n. försnilla, -tion, a. underslef. - tor, 8. krontjuf; för» snillare. Peculiar, a. egen, särskild; förtrogen. -, 8. rättighet; privilegierad kyrka. -lty,s. egenhet, besynnerlighet, -ize, v. a. tillegna. Pecuniary, a, som hör till penningar. - mulet, penningböter. Pedagogical, a. pedagogisk, -gism, 8. en skollärares . syssla; bamupp» fostran. -gU6, 8. skolmästare; pe» dant. - gy, 8. uppfostring. Pedal, 8. pedal, pedalregister. Pedaneous, a. gående till fots. - judge, byfogde. Pedant, s. pedant; skoifux. -ical, a. pedantisk. -iy, 8. pedanteri. Pedate, a. T. fotformig. Peddle, V. n. bära .omkring till samt skämta, dröja. ' (pojke, Pedee, s. dräng som gSr ärender, spring- Pederast, s. drängaskändare. -y, 8. sodomiteri. [kanon). Pederero, 8. T. nickhake (liten skepps» Pedest||al, s. fotställning, fot. -tian» 8. fotgängare. -riOUS, a. gångande, gående. Pedicle, s. T. litet blomskaft, [sjuka. Pediculous, a, lusig. - disease lus- Pedigree Penny-royal 287 Podlgreé, 8. stamträd, slägtregister. Pediment, s. T. fronton. [kram. Pedl||ar, 3. krämare. - Cry, 8. smä-v Peek, s. T. spets, gaffelklo. -, v. a. T. toppa (rär). -brails, 8. pl. mesans- gigtåg. -hallard, S. bekajare till ett gaffelsegel. Peel, 8. skal, bark; ugnsspade. -, V. a. afskala; röfva; bråka hampa. -, V. n. skala sig, mista skalet, to - off, förfalla, -er, 8. röfvare. Peep, 8. tittande; gryning; nyfiken blick. -, V. n. titta; sticka fram, skjuta fram;, pipa som kycklingar, -er, s. glattare; nykläckt kyckling; kikare; öga. -hole, s. titthål, -ing, s. tittning. Peer, s. make; stallbroder; engelsk adelsman (pär), -age, 8. den högre engelska adeln. -8om, 8. en pärs värdighet. -eSS, s. adelsdam. -less, a. makalös. -lessness, 8. maka- löshet. Peer, V. n. synas, visa sig. -y, a. nyfiken, misstrogen. [het. Peevish, a. kinkig, -ness, S. butter- Peg, 8. plugg, svicka; dymling; stol med rak arm. -, V. a. fastpinna, -ladder, 3. kranstege. Pegm, 3. ställningsverk. Peize, 8. vigt; last. Pelf, 8. penningar, rikedom. Pelican, 8. pelikan, skedgäs. Pelisse, s. pels. Pell, 8. hud» skinn; pergament, pells, pl. dokumenter, handlingar, -et, 8. liten kula. - -icle, 8. hinna, fin hud. -itory, 8. väggört. -mell, ad. utan ordning, huller om buller. Pellucid, a. genomskinlig. -ness, 8. genomskinlighet. Pelt, s. raseri; pels. -, V. a. skjuta efter. -, V. n. rasa, -ate, a. sköld- lik. -er, a. girigbuk. -monger, 8. bundtmakare. -ry, 8. pelsverk. PelvlS, 8. T. bäckenet. Pen, 8. skrifpenna; författare; hönshus ; fålla för f8r; qvarnränna. v. a. skrifva, författa; anteckna. -Case, 3. pennfoder, -holder, 3. pennhällare. -knife, s. pennknif. -man, s. skrifvare, skriftställare. -ner, 3. skrifvare; pennfoder. -ning, s. skrif- ning, skrifveri. Pen||al, a. angående straff. - laws, pl. strafflagar. -ality, 3. straffbarhet; böter. -alty, s. bestraffning, böter. -anco, 8. kyrkstraff; bot. Penates, 8. pl. husgudar. Pencil, 8. pensel; blyertspenna; röd- krita; griffel. -, V. a., pensla, måla, »Case, s. fodral för blyertspenna; pennstift. s Pend||ant, S. gehäng; örhänge; T. vimpel. -ence, 3. lutning; böjelse, -ency, 8. dröjsmål, -ent, a. hän- gande ; fladdrande ; öfverhängande. -, S. T. skänkling. - ice, 8. Vädertak. -ing, a. T. anhängig. --nlOUS, a. sväfvande; oviss. -ulum, 3. pendel i ett ur; perpendikel. - ulum-ClOCk, 8. pendel ur. Penetrability, s. genomträng! ighet. -ble, a. genom tränglig. -ncy, 8. skarpsinnighet. -nt, a. genomträn- gande ; skarpsinnig. -te, V. a. genom- tränga, intränga; utgrunda. -, v. n. (in, intoj tränga sig igenom. -tion, 8. genomträngning. -tive, a. genom- trängande. -tivoness, 8. skarp- sinnighet. Penguin, 8. pingvin (yattenfägel).- Penicil, 3. kompress (pä sär). Peninsula, s. halfö. -ted, a. till hälften omgifven med vatten. Peniten||ce, S. änger, bot och bättring, -t, a. botfärdig. -, 3. botfärdig syndare; skriftebarn. -tial, a. som angär bot och bättring. -, 3. skrif- termälsbok. -tiary, a. som angär bot. -, 8. botpredikant; biktstol; tukthus. [vimpel. Pennant, 8. T. tåg att hissa med; Pennated, a. vingad, bevingad. Penniless, a. utan penningar, fattig. -ness, 8. fattigdom. Pennon, 8. vimpel; vinge. Penny, 8. penning;- liten summa, -grass, 3. pennirigegräs. -TOt, s. spikblad, -royal, 8. poleja; kyndcj, 288 Penny-weed Perfectness -weed, s. skallergräs, -weight, s. penuingsvigi. -WOrt, 8. naflegräs. -worth, 8. en pennings värde; godt köp; litet i sender. Pensile, a. hängande, sväfvande. -BOSS, s. hängande, sväfvande i luften. Pension, 8. pension, ärligt underhäll. -, V. a. gifva pension; underhälla. -ary, 8. pensionär (en som har ärligt underhälD. -er, 8. pensionär (en som lefvar af nädegäfvor). Pensive , a. tankfull, djupsinnig, be- kymrad. -neSS, 8. djupsinnighet, tank- fullhet. Penta||capsnlar, a. T. försedd med fem fröhus. -Chord, 8. lyra med fem strängar. -gon, 8. femkant, femhörning. -gonal, a. femkantig. -meter, 8. T. femfotad vers, -ngle, 8. femviuklig figur. -Tlgular, a. fem- vinklig. -pOtSlOUS, a. fembladig. -rchy, 8. femherrskap, -style, 8. byggnad med fem rader pelare. - touch, 8. de fem Mose böckerna (i bibeln). PenteCOSt, 8. pingst, -al, a. hörande till pingsthelgen. - collects, pl. pingstoffer. [tak. Penthouse, Pentice, 8. skjul, väder- Pentile, 8. utböjdt taktegel. Pennit, 8. stafvelsen näst den sista. -imate, a. näst den sista. Penumbra, s. T. halfskugga, Penur||ious, a. fattig, torftig; spar- sam ; girig. - iousness , 8. snälhet; sparsamhet. -y, 8. armod. Peon, 8. soldat (i Indie); dräng som gär ärender, springpojke; bonde (i schackspel). Peony, 8. pion (blomster). People, 8. folk, folkslag; allmoge; menniskor. -, V. a. befolka. Pepastic, 8. magstärkande medel. Pepper, 3. peppar. -, V. a. peppra; prygla; smitta, göra venerisk, t eaten -, stött peppar, round -, ostött peppar. -bOX, 3. peppardosa. -cake, 8. pepparkaka. -COm, 8. peppar- korn; lappri, smSsak. -gingerbread, 8. pepparkaka, -grass, 8. kioting. -ing, a. hetsig, häftig, -mint, 8. pepparmynta. -wort, 8. krasse, -y, a. hetsig, häftig. Peptic, a. matsmältande. [tyrs Peradventure, ad. kanske, tilläfven Peragra||te, V. a. genomvandra. -tlOUf S. genomvandring. Perambula||te, V. a. fara igenom, beresa. -tion, 8. genomseende; om' Perannum, ad. ärligen. (rSde, Perarate, v. a. genomplöja. Perceivable, a. begriplig, -able- ness, 8. märklighet. - ail CO, s. känsloformäga. -6, V. a. förmärka, Percent, 3. procent. [blifva varse. Perceptibility, 8. begripiighet. -ti Me, a. märkbar. -tion, s. för- nimmelse; fattningsgäfva. -tive, a. begripande. -tivity, 8. föreställ- ningsgåfva. Perch, 8. aborre; mätstäng. Perchance, ad. kanske, tilläfventyrs. Percher, s. aitarsijus. Percipient, a. begripande. Percolate, V. a. sila, krysta igenom, -tion, 8. silning; luttring. Percuss, V. a. slä, stöta, skaka, -lon, 8. stöt, slag; skakning. -ion-cap, 8. kopparhatt. [stötning. Porcntient, a. släende, stötande. -, s. Perdition, 8. förderf, undergSng; för- dömelse. [varaktighet. Perdura||ble, a. varaktig, -tion, s. Peregrina||te, v. n. vandra, resa, -tion, s. vandring, resa. Perempt, V. a. T. döda, npphäfva. -lon, s. en saks nedläggande. -Oti- neS8, a. maktspräk; härdnaokenhet. -Ory, a. afgörande; härdnackad, in- billsk. Perenni|[al, a. som varar äret igenom; oupphörlig. - leaves, löf som icke affalla. -ty, 8. oupphörlighet. Perfect, a. fullkomlig; fullbordad; ostrafflig; afgjord; lutter, erts. -, S. T. perfektum. -, V. a. fullända, full- komna. -ibility, s. fullkomnbarhet. -ion, s. fullkomlighet. -lonate, V. a. fullkomna, fullborda. -ive, a. förädlande. - ly, ad. fullkomligen. -HOSS, 8. fullkomlighet. jperfid]|iOU8, a. trolös, förrädisk. -iOUS- ness, -y, 3. trolöshet, förräderi. 9erfla||te, v. a. biåsa igenom, -tion, 8. genomblåsning. Perforate, v. a. genomborra, genom- stinga. -, a. genomborrad. - tion, 3. genomborrning; hål,öppning. -tor, . <8. borrar^; borr. Perform, v. a. verkställa, förrätta, göra; spela, agera, to - a promise, hålla etti löfte, -able, a. görlig. -ableneSS, 8. görlighet, möjlighet. -ance, 3. förrättning, uträttning; handling; utförande; T. spelsätt, -er, 8. verkställare; skådespelare; dansare. Perfricate, V. a. frottera. Perfume, 8. rökelse, vällukt. -, v. a. parfymera. -r, 8. parfymör. Perfuse, V. a. öfverskölja; begjuta. Pergola, 3. löfhydda. Perhaps, ad. kanske, tilläfventyrs. Peri||anth, s. T. blomholk, -car- dium, 8. hjertsäck, hjerthinna. -carp, 3. T. fröhus, -chondrium, s. T. broskhinna. -Cranium, 8. hinnan som betäcker hufvudskålen. Periculous, a. farlig, vågad. Peril, 3. fara, farlighet. -OUS, a. farlig, vågsam. - OUSHCSS, 3. farlighet. Perimeter, s. T. omkrets. Period, s. period, tidsomlopp; del af ett tal; slut, to bring to a sluta. -ic, -ical, a. periodisk. Periosteum, 3. T. benhinna, -pa» tetic, s. peripatetikus. -phery, 3. omkrets, omfång. -phrase, V. a. perifrasera, omskrifva. -phrasiä, 3. omskrifning. -phrastical, a. om- skrifvande. -pueumony, 8. inflam- mation i lungah. -scians, -scii, s. pl. invånare i Polarländerna. Perish, V. n. dö, omkomma; förgås, -able, a. förgänglig, -ableness, 8. förgänglighet. Peri||staltic, a. maskformad. -style, 3. peristil. -tOUOUm, 8. T. tarm- säcken. [makare. Periwig, s. peruk, -maker, s. peruk- Periwinkle, s. vintergrön; bjerta (ett slags snäcka). English-SwedishDict,\. Perfidious Perry* 289 Perjur||e, v. n. svärja falskt, -er,s. menedare. - y, 3. mened. Perk, v. a. smycka, pryda. -, V- n. brösta sig, yfvas. to - up, komma sig före igen. Perlustration, s. besigtning. Perman||ency, 3. varaktighet. -ent9 a. varaktig; förblifvande. -sion, förblifvande. Pcrmea||ble, a. genomtränglig. -nt, a. genomgående. -te, V. a. genomgå, genomtränga. Permis||cible, a. som kan blandas, -sible, a. tillStlig. -sion, 3. til- låtelse, tillstånd, lof. -sive, a. till- städjande, tillåten, -tion, Permix' tion, 3. blandning. Permit, 3. frisedel. -, V. a. tillåta, tillstädja; anförtro. - tance, 8. lof. Permut||ation, s. byte, omvexling. -6, V. a. bortbyta, förvexla. Perni||cious, a. skadlig, förderflig. -Ciousness, 3. skadlighet, förderflig» het. -City, 8. snabbhet. Pernoctation, 3. nattvak. Peroration, s. slutet af ett tal. Perpen||d, v. a. öfverväga. -der, s. kragsten. - djcle, 8. perpendikel. -dicnlar, a. lodrät, vinkelrät. -, 8. lodrät linie. -dicularity, 8. lod- räthet. - Bion, 8. öfvervägande, be- traktelse. Perpetra||te, v. a. föröfva. -tion, 8. missgerning. -tor, 8. missger- ningsman. Perpetu||al, a. ständig, oupphörlig, -ate, V. a. oafbrutet fortsätta eller bibehålla; föreviga; för evig tid stad- fästa. -ation, 8. fortsättning; för- evigande. -ity, 8. beständighet, evighet. Perplex, a. förvirrad. - v. a. för- virra, bringa i oordning; plåga. -ed- neSS, 8. bestörtning, förlägenhet; svå- righet. -ity, -iveness, s. villrådig- het, bryderi. Perquisite, 3. sportler, bi-inkomst. -tlOD, S. eftersökning, efterspaning. Perry, 3. päronmust, päronvin^ 290 Persecute Petition Persecute, v. a. förfölja, -tion, s. förföljelse., -tor, 8. förföljare. Perseverance, 3. framhärdighet -e, V. n. framhärda, fortfara. Persicaria, 8. näfva. Persist, V. n. stå fast, förblifva, fort» fara. -ence, 8. fortfarande, stånd- aktighet -ont, -ing, -ive, a. ståndaktig. Person, s. person; någon, -able, a. skön, yälbildad; berättigad att pro- cessera. -age, 8. person; roll; ka- rakter. -al, a. personlig; närvarande; kroppslig. - goods, pl. lösören. - verb, T. verbum personale. -ality, 8. personlighet; T. rätta person; per- sonlig skymf. -alty, s. personlig egendom; enskild tillhörighet, -ate, V. a. företräda, föreställa. -, V. n. låtsa, härma. -, a. förklädd, -ation, 3. föreställning, härmning. - ifica- tlon, 8. personiflering. - ify, -ize, V. a. personifiera.. Perspective, a. hörande till perspek- tiven. -, 8. perspektiv, perspektiv- stycke. Perspicacious, a. skarpsynt, -ci* OUSneSS, -city, 8. skarpsynthet. Perspicuity, 3. genomskinlighet; tyd- lighet. -OUS, a. genomskinlig, klar. Perspira||ble, a. som kan utdunsta; svettande, svettig. -tion , 8. ut- dunstning, svettning. -tive, a. be- fordrande utdunstning. Perspire, v. a. bortdunsta. -, v. n. svettas. Persua||dable, a. som låter öfvertala sig. -de, V. a. öfvertala, öfvertyga, inråda. to - one's self, tro, inbilla sig. -sible, a. foglig, böjlig, -sibleuess, 8. lätthet att öfvertalas. -sion, s. öfvertalande; öfvertygelse; mening, -give, a. öfvertalande. -siveneSS, s. öfvertygande egenskap. -SOry, a. öfvertalande, beveklig. [skig. Pert, a. flink; förslagen;- näsvis; fjä- Pertain, v. n. tillhöra, angå. Perterebration, s. genomborrning. Pertinacious, a. halsstarrig; stånd- aktig; enträgen. -ciousness, 3. envishet. -City, -cy, 8. halsstarrlg- het, ståndaktighet. Pertinen||cy, S. tjenlighet, skicklighet. -t, a. skicklig. -tness, 8. tjenlighet. Pertingent, a. hinnande, räckande. Pertness, 8. liflighet; oförskämdhet; orimlighet. Perturb, -ate, v. a. oroa, förvirra. -ation, 8. oro, förvirring. Pertusion, 8. genomborrning; hål. Peruke, s. peruk. Peru||sal, 8. genomläsning, -se, v. a. genomläsa; undersöka. Peruvian, 8. peruansk. - baric, kina» bark, kina. [3. genomgång. Perva||de, v. a. genomtränga. - sion, Pervers||e, a. förvänd; arg, hård* nackad. -eneSB, -Ity, 8. förvändt tillstånd, förruttnelse; elakhet. -ion, 8. förvirring, förvändning. Pervert, V. a. förvända, vränga; gifva en annan riktning, förleda. -ible, a. lätt att vränga ell. förföra. Pervestigate, v. a. uppspåra, uppsöka. Pervica||cious, a. haiastarrig. -cy, S. halsstarrighet. Pervious, a. Öppen; genomtränglig. -ness, 8. genomtränglighet. Pesage, 8. vägarepenningar. Pessary, 8. moderkrans (botmedel ell. instrument emot moderfall). Pest, 8. pest, farlig smitta; förderf. Pester, v. a. anfäkta, plåga, besvära. -able, -OUS, a. besvärlig, tråkig, -ousness, 8. besvärlighet. Pesti||ferous, a. pestaktig, smittande. -lence, s. pest, pestilens. -lence* wort, s. pestilensrot. -lent, -len* tiäl, a. pestaktig, smittsam, förderflig. Pestle, 8. mortelstöt; lår; svinlår. Pet, 8. ovilja, missnöje; nyck; buslam; älskling. [sedd med blomblad. Petal, s. T. blomblad. -0U8, a. för- Petalism, s. landsförvisning på fem år. Petard, 8. T. petard, -eer, 8. fyr» verkare. [purpurfläckig. Petechial, a. behäftad med fläckfeber; Peterel, 3. storm vädersfågel. Peter's-wort, S. mjölblomster. Petition, s. böneskrift, supplik; be» Petitionary Phrenology 291 gäran, åstundan; ansökning. -, V. a. anhålla om; bönfälla. - ary, a. bön- fallande. - letter, bönskrift, -er, s. supplikant. Petitory, a. bedjande, anhållande. Petre, -salt, s. salpeter. Petrel, S. stormvädersfågel. Petrescent, a. som förvandlas till sten. Petriil faction, S. förvandling till sten. -faetive, a. stenvandlande. - iicate, V. a. förvandla till sten. -fleation, t. stenvandling; förstenade organiska kroppar, -fy, V. a. förstena. -, V. n. förvandlas till sten. Petrol, Petroleum, s. bergolja. Petronel, 8. ryttarepistol. Petticoat, s. kjortel, -government, 8. qvinnoherrskap. -hold , 8. qvin- nolän. Pettifog, V. n. vränga lagen, -ger, 8. bränvinsadvokat; lagvrängare. -gery, 8. krångel, advokatstreck; knep. Pettiness, 8. ringhet, oansenlighet. Pettish, a. snarsticken, -ness, 8. snars tickenhet. Petty, a. liten, ringa, obetydlig, -led- ger, 3. brefportobok. -spurge, 8. vargmjölk (ört), -wares, 8. pl. små- kram. Petulan||ce, S. häftighet; näsvishet; lättsinnighet. -t, a. näsvis, ovettig; lättfärdig. Pew, 8. bänk i kyrkan; jufver. Pewet, 8. vipa. [tenngjutare. Pewter, S. tenn, tennkärl, -er, 8. Pexity, s. liten knut ell. knöl af ull på vissa ullrika tyger. Phaenomenon, S. fenomen, luftsyn. Phaeton, s. öppen vagn. Phantasm, 8. hjemspöke, inbillning. -Om, 8. spökelae, hjernfoster. Phare, 8. fyrbåk, vårdtorn. Pharisaical) a. fariseisk. -see, 8. farisé; skrymtare. Pharm|[aceutical, a. hörande till apotekarekonsten. -acentics, S.pl. apotekarekonst. -acopoeia, 8. läran om läkemedels tillredning. - UCy, 8. apotekarekonst. Pharo, 8. faraospel. Pharyngotomy, 3. skarn'ug i Inftröret. Pli as el, S. sminkböna. Phasis, a. T. (en planets) utseende. Pheasant, 8. fasan, hjerpe. -powt, 8. fasankyckling, -walk, 8. fasan- gXrd. Phenicopter, 8. flamingo (sumpfågel). Phenix, s. fenix (diktad fågel). Phial, 8. liten flaska. Philantrop||ist, a. menniskovän. -y, 3. menniskokärlek. Philemot, 8. bladgrå. Philibeg, 8. skotsk- drägt. Philo||loger, 8. språklärd, språkfor- skare. -logical, a. hörande till språkforskningen. -logy, s. språk- vetenskap. -mol, 3. näktergal. -SO' pher, 8. filosof, verldsvis. -SOphi- cal, a. filosofisk. -sophize, v. a. filosofera, begrunda. -SOphy, 8. filo- sofi, verldsvishet. Philter, Philtre, 8. kärleksdryck. -, V. a. reta till kärlek. PhiZ, 3. ansigte, fysionomi. Phleboto||mize, v.a. åderlåta, -my, 8. åderlåtning. Phlegm, 8. flegma, slem. -atical, a. slemmig; kallblodig. -On, 8. in- flammation; blodböld. Phleme, 8. åderjern för hästar. Phlogistic, a. T. flogistisk. -on, 3. T. flogiston (det brännbara ämnet i hvarje kropp). Phonics, 8. pl. läran om ljudst. PhOO, i. strunt I lappri! Phosphate, 8. T. fosforsyra. Phosphor, s. fosfor; morgonstjärna. -ated, a. innehållande fosforsyra. -ic, a. fosforisk. - acid, fosforsyra. Photo||graph, s. fotografi (bild), -gra- pher, 3. fotograf, -graphy, « fotografi (konst), -meter, 8. T. ljusmätare, photometer. Phrase, 8. fras, ordalag, uttryck. -, V. a. uttrycka, nämna. -OlOgy, 8. stil; sätt att uttrycka sig. Phren||etic, -tic, a. ursinnig. -, s. den ursinnige, -itis , - sy, 8. ur-, sinnighet. Phrenology, s. frenologi, kraniologt. 292 Phthisical Pignut Phthisical, a. trånsjuk. -ig, 8. tvinsot; trånsjuka. Phylactery, 8. tänksedel hos Judarne; amulett. Physic, 9. läkarekonst; läkemedel. -, physics, pl. naturlära, naturkunnighet. V. a. gifva en läkemedel; taga in. -al, a. fysisk, naturlig. - philo- sophy, naturläran. -Chest, 8. res- apotek. -ment, 8. purgernöt. Physician, s. läkare; naturforskare. Physiog||nomic, a. fysionömisk. phy- siognomies, pl. fysionomik. -gno« mist, 8. fysionomist. -gnomy, 9. ansigtsbildning, fysionomi, -loger, 8. fysiolog, -logical, a. fysiologisk. -lOgist, 8. fysiolog. -10gy, 8. na- turkunnighet, fysiologi. Phytivorous, a. växtfratande. PhytolOgUist, 8. örtkännare, -y, 8. botanik. Pia-mater, 8. T. åderhinnan 1 hjernan. Piano, ad. T. sakta, -forte, 9. fortepiano. Plaster, 8. piaster (spanskt silfvermynt). Plca, 8. lystenbet; T. cloerostil. Picaroon, 8. fribytara; sjöröfvarefartyg. Piccadil, -ly, 8. halskrås. Pick, 8. huggjern; bergborr; hacka. -axe, 8. hacka, rotyxa. -back, ad. på ryggen sittande. -lock, 9. dyrk; en som dyrkar upp lås. -pocket, 8. floktjuf. -thank, 8. örontasslare; fjäsk. -tOOth, 8. tandpetare. Pick, V. a. plocka, samla; hacka; sticka; snatta; leta ut. -, V. n. äta smått och långsamt, to - a hone, gnaga af ett ben. to - a horse's foot, verka upp foten på en häst, to - a lock, dyrka upp ett lås. to - an acquaintance with any one, göra bekantskap med en. to - a quarrel with any one, böija gräl med en. to - the teeth, peta tänderna, to - wool, sortera ull. Picked, a. spetsig. -ness, s. prydnad. Pickeer, V. n. idka sjöröfveri. Picker, 8. plockare; backs, -el, 8. snipgädda, liten gädda. -el-weed, 8. nate. Picket, 9. landtmätare-pikstake; krubb- påle; muskötpåle; piket, piketvakt. Picking, 8.snatteri; pickning. pickings, pl. skräde, smulor. Picklö, 9. saltlake; saltvara, någonting inlagdt; brydsam belägenhet, illa fa$t- -, v. a. salta, i&ggå in. -herring, 8. piekalhärmg, gycklare. Picknick, a. piokniok. Pictorial, a. målande, målad. Picture, s. målning, tafla, porträtt, planch. -, V. a. afmåla, beskrifva. -drawing, s. målarekonst, -frame, 9. ram kring en målning. -sque, a. målande; lifligt och naturligt förestäl. lande; aftagansvärd. Piddl|je, V.n. äta utan aptit; fördrifva tiden med lappri. -i»g, a. obetydlig, af intet värde. Pie, 8. pastej; skata; katolsk messbok (fordom); T. svibelflsch. -bald, a. skäckig; apelkastad. -ball, s. skäck, skäckig häst. Piece, 8. stycke, bit, stump; lapp; ger- ning; kanon; penning; målning; skåde- spel. -, V. a. lappa, laga. -, V. n. gå ihop, hänga tillsammans, to - out, förlänga. -less, O. hel, 1 ett stycke, -meal, ad. styckevis. -, a. stycke, afbrutet stycke. [brokighet. Pled, a. brokig, skäckig. -M6S8, 8. Pier, 8. trimå, fotspegel; kajdam; däm- ning. -8ge, 8. hamn- och bropen- ningar. -glass, 8. pelarspegel. -table, 8. pelarbord. Pierce, V. a. bona, genomtränga. -, v. n. tränga sig igenom, -able, a. genomtränglig. -T, 8. nafvare; stick- tapp-, gadd. -Work, 8. genombrutet, arbete. Piercing, a. uddhvass, genomträngande. - eloquence, intagande vältalighet. -, 8. genomborrning. Piet||ism, 9. bigotteri. '-1st, 8. hyck- lare, skrymtare. -y, 8. gudsfruktan, fromhet; ömhet. Pig, 8. gris, svin; tacka, klump. .-, v. n. grisa. -badger, 8. gräfsvfa, -eyed, a. grisögd, -headed, a. halsstarrig. -»Iron, s. tackjern. -11Ut. Pigsty Fink 293 8. tryffel. -sty, 8. svinstia, -tail, 8. hårtofs; art tuggtobak. Pigeon, 8. dufva. COCk -, dufhane. l»en dufva. -foot, 8. gårdstork- näf. -hawk, 8. dufhök. -hearted, a. blyg, rädd, -herb, 8. jernört. -hole, s. dufbo. -house, s. duf- slag. - livered, a. enfaldig, rädd, -milk, 3. aprilnarri. Piggin, 8. balja, så, mjölkstäfva. Pight, V. a. genomborra. Pigment, s. färg, smink, pigments, pl. färgstofter.- Pigmy, s. dvärg. -, a. liten. Pignoration, s. förpantning. Pike, 8. pik, lång lans; hötjuga ; gädda, -man, 8. pikenerare, lansryttare. - d, a. spetsig. -staff, 8. skaftet på en pik. Pilaster, 3. piaster, fyrkantig pelare. Pilchard, 8. engelsk sardell. - Oil, 8. engelsk silltran. Pilcher, s. fodrad värjbalja. PilcrOW, 8. paragraftecken (§). Pile, 3. påle; palissadpåle; hop; bål; byggnad; hår; logg på sammet och schagg; bildsidan på ett mynt, piles, pl. taggar, gyllenåder. -, V. a. (up) lägga i hög, uppstapla. to - up wood, trafva ved. -gOOds , 3. pl. manchester, bomullssammet. -WOrk, s. pålverk, palissader. -WOTt, 8. kålranunkel, korskål. Pileated, a. i form af en hatt. Pilfer, v. a.• & n. snatta, stälja. - Or, 8. snattare, småtjuf. - y, s. snatteri. Pilgrim, 3. pelegrim, vallareman ; van- dringsman. -, V. n. vallfärda, -age, 8. pelegrimsfard, vallfart, vällfärd. Pill, 8. piller; skal. -, v. a. plundra, röfva. -age, s. sköfling, plundring, ref. [stödd ell. i form af pelare. Pillar, s. pelare, stolpe. -ed, a. under- Pilled-gärlick, s. flintskalle; poltron. Pillion, 3. fruntimmerssadel; klöfsadel. Pillory, 3. skampåle, halsjern. -, v. a. Ställa för kåken, -knight, 3. falskt vittne. Pillow, 3. huvudkudde; T. bogspyöts- golf. -, V. a. lägga på hyende. 'bear, -case, 8. örongottsvar. PilOSity, 8. hårighet. Pilot, 3. lots, styrman. -, V. a. styra, lotsa (ett skepp), -age, 8. styrmans- konst; lotspenningar. -fish, 8. ett slags skötspigg. -water, 8. lots- vatten, farliga ställen i sjön. Pilous, a. hårig. Piment, 8. kryddvin. -O, 8. krydd- Pimp, 5. kopplare. [peppar. Pimpernel, 8. pimpinella. Pimpinella, 8. stenpimpinella. Pimple, 8. finne, blemma. -d, CU finnig, koppärrig. Pin, 8. nål, knappnål; pinne; bult; stift; strängskruf; kägla; kafle; lynne. -, V. a. fästa med nSl; nagla fast; inskrufva; fålla, instänga, -basket, 8. ofärdig gris. -Case, 3. nålhus, nålfoder. - dust, 3. nålmakares fil- spån. -feathered, a. som ännu icke är flygför. -fold, 8. fålla för kreatur. -hole, 8. knappnälshål. -maker, s. nåimakare. -money, 3. nålpenningar; en hustrus plotter Pinaster, 3. vild tall. [penningar. Pincers, 8. pl. klo; hoftång, kniptång. Pinch, 8. nypning, knipning; nypa, pris; pina, trångmål. - of snuff, en pris snus. -, V. a. nypa, knipa; krama, klämma; bringa i nöd; för- arga. -, v. n. snålas; vara i nöd. -beck, 8. tomback, pinsback. -belly, 3. matnjuggare. Pine, s. gran; tall, -apple, S, tall- kott; ananas. -grOVC, 8. tallskog, -tree, s. tall, furu. Pine, V. n. magra, aftyna, förtäras af sorg. -, V. n. utpina, utmärgla; sörja. to - after, längta efter, to - away, försmäkta. -full, a. pinfull. Pinery, 8. drifhus för ananas. Pinguid, a. fet, smörjig. Pinion, s. vingspets, vinge, hörnpenna; trälla, kugghjul; handklofve. -, V. a. binda, fängsla med handklofvar, ving- binda (fåglar), -wire, s. drifstäl (hos urmakare). Pink, 8. erljtsfisk; neglika, neglikefärg; 294 Pinked Pithiness blinkning; litet öga; det fullkomligaste i sitt slag; spets. -, V. a. pikera, genomsticka (kläde etc.); göra snörhäl. -, V. n. genomränna; vinka med ögo- nen. -ed, a. genombruten, -eyed, a. smäögd. -ing, a, blinkande. -, 3. pikering; genombrutet arbete, -red, a. blekröd. Pinnace, s. pinass, skeppsbät. Pinnade, 8. tinne, spets; högsta grad. -d, a. försedd med tinnar. Pinna||ted, a. T. parbiadlg. -tifld, a. T. fjäderlik. Pinner, 8. nälmakare; uppsatt mössa Pinnock, 8. talgoxe. [med vingar. Pint, 3. ett mätt af vid pass halftannat qvarters rymd; 12 uns apotekarevigt. Pintado, s. perlhöna. Pintail-duck, 8. alfägel. Pintle, 8. jemsprint, roderhake; man- nens födslolem. [bium. Pinules, S. pl. T. galler pS astrola- Pioneer, S, skansgräfvare. Piony, 8. pionblomma. Pious, a. gudfruktig, from. - BOSS, 8. fromhet. Pip, 3. tippen, hönstippen; öga (pä kort); fruktkärna. -, V. n. pipa, qvittra. Pipe, s. pipa (vinfat om 180 kannor); flöjt; tobakspipa; aflopp, ränna; rör; röst. -, v. a. & n. pipa, -clay, 3. kakelugnsmakarelera, piplera, -tree, • s. syrén. Piper, s. pipare; hvisslare. Piping, a. sjuklig, krämpig, svag. Pipkin, 3. kruka, lerpotta (att koka i). Pippin, 8. pipping (vinteräple); pome- rans kärna. Piquan|[cy, 8. skarphet. -t, a. bi- tande, stickande. Pique, 3. ilska; hetta, ifver; gräl; sextio i piket; lystnad. -, V. a. pika, förtreta, reta, förol^jnpa. PlqueV, ». piket. Pira||cy,8. sjöröfveri, kaperi; eftertryck af andras förlagsböcker. -te, 3. ejöröfrare; eftertryckare. -, V. n. idka sjöröfveri. -, V. a. eftertrycka andraa böcker, -tlcal, a. gjöröfvare tillhörig; plundrande, -printer, efter»' tryckare, tjuftryckare. Pirouette, 8. piruett (i dans). Pisc||ary, 8. rättighet att fiska i an- dras vatten, -ation, 3. fiskande, fiskafänge. - atory, a. hörande tilt fisk. -es , 5. pl. Fiskame (himmels- tecken). -ivOrOUS, a. fiskätande. Pish, i. fy! strunt! -, V. n. visa sitt Pismire, 8. myra. [förakt. Piss, 8. urin. -, V. n. kasta sitt vat- ten. -a-bed, s. sängpissare; lejon- tand, flugblomster. - burnt, a, smut- sad med urin. Pissasphalt, 3. bergtjära. Pistachio, 3. pistacie (frukt). Pistil, 8. spiran i en blomma. Pistol, 8. pistol. -, V. a. skjuta med en pistol, -bag, -CASO, 8. pistol- hölster. Pistole, 3. pistol (spanskt guldmynt). Piston, 8. pumpstäng. Pit, 8. graf; grufvap häla; afgrund; koppärr; grop efter fingret; tuppars fäktplats; parterr i en teater. - of the stomach, magmun. -, v. a. göra gropar; nedsänka; märka med ärr. - a-pat, 8. pickning, hjertklapp. ning. -COal, 8. stenkol, -fall, s. giller, varggrop. -hole, 3. koppärr, -man, 3. sägare; en som arbetar i kolgrufvor. -SftW, s. blocksäg, stor handsäg. Pitch, s. beck. -, v. a. becka, tjära, svärta, -cap, 3. becklufvå. -tree, 8. gran. -y, a, beckad, lik beck; svart, mörk. Pitch, 8. storlek, höjd; topp; grad. -, V. a. kasta handlöst; stenlägga; bestämma. -, v. n. slä in; störta; slä ned; fatta tycke; T. stampa, to - a net, uppspänna ett nät. to - a tent, slä upp ett tält, -er, s. ler. krus, kruka; T. stampare. -fork, 3. grep; högaffel; stämgaffel. Piteous, a. ömklig, eländig, jämmer- lig; medlidande. -ness, 3. uselhet; ömklighet; medlidande. Pith, 3. kärna i träd; merg; kraft; det bästa af en sak. -ineS8, ,3. Pithless Plasterer 295 stighet, mergaktighet; eftertryck; kärn- fullhet. -less, a. kärnlös, svag. -leSSnCSS, 3. kraftlöshet, svaghet. -y, a. mergfull, kraftig; eftertrycklig, betydningsfull. Piti||able, a. eländig, ömklig, -able- ness, S. eländighet, uselhet. -fal, a. jämmerlig, beklaglig, medlidande, medömksam. - fulness, , s. eländig- het; barmhertighet. -less, a. obarm- hertig; omild. -leSSnCSS, S. obarm- hertighet. [-F, 8. skaffare. Pittance, 8. andel, liten bit, portion. Pitted, a. koppärrig. Pituit||e, 8. slem. - OUS, a. slemmig. Pity, 8. medlidande; skada, it is a -, det är skada. -, V. a. ömka, be- klaga, -, V. n. förbarma sig, hafva medlidande med. Pivot, S. tapp hvarpå något vrider sig, Pix, s. monstrans (oblatask i katolska Fizzle, S. tjurpes. [kyrkan). Placa||bility, s. försonlighet. -ble, a. försonlig. Placard, a. plakat; affisch; kungörelse; offentligt anslag. -, V. a. sätta upp affischer, offentligen kungöra. Placate, V. a. försona, blidka. Place, S. plats, ställe, ort; tjenst, syssla; rang, ordning; orsak, to have -, ega rum. -, V. a. ställa, sätta, -man, S. embetsman. Placenta, S. T. efterhörd. Placid, a. saktmodig, stilla; vänlig. -ity, 8. saktmod, lugn, mildhet. Plagiarism, 3. plagiat, stöld ur an- dras arbeten, -y, 8. plagiarius. Plague, 8. pest; farsot; plåga. -, V. a. plåga; smitta, ansticka. - ful, a. smittande. - SOre, -token, 3. pest- böld. Plaguy, a. smittad, fördjeflad. Plaice, 3. flundra, rödsputta (fisk), -mouth, 8. sned mun. Plaid, s.'ett slags brokigt ylletyg; skottsk mantel. Plain, s. slättmark; siagfält. -, a. slät, jemn; platt; öppen; okonstlad; klar; ärlig, uppriktig. -, ad. tyd- ligt; utan omsvep. -Chart, s. plan- karta, -dealer, s. rättskaffens man. -dealing, S. oförställd uppriktighet, -hearted, a. öppenhjertig, trohjer- tad. -ness, 8. jemnhet, släthet; uppriktighet; tarflighet; tydlighet. -WOrk, 5. slätsöm? Plaint, S. klagomål, besvär; klagan, jämmer. -fal, a. bedröfvad. -iff, 8. kärande. -ive, a. klagande, sorg- Plaister, s. Plaster. [lig. Plaifj S. fåll, veck; fläta. -, V. a. vika iliop; fläta, tressa. Plan, S. plan; grundritning, utkast; förslag. -, v. a. göra en plan, anlägga, projektera, upptänka. Planch, V. a. panela, brädslå. Plancher, s. golf. Plane, s. plan; byfvel. -, V, d. jem- na; hyfla; glätta. -, V., n. sväfva. -r, 8. slätare, glättare; T. klappholts. Planet, S. planet. -ary, a. planetisk. -Struck, a. skämd af honingsdagg; förskräckt. Plani||folious, a. jemnbladig. -me- trical, a. hörande till ytmätningeni -metry, s. T. piammetri. -peta- lOUS, a. T. försedd med flacka blom- blad. -sh, V. a. glätta, polera. -Sphere, s. sfer uppdragen på en plan. (slå. Plank, 3. planka, bräde. -, V. a. bräd- Planner, 8. som gör stor utkast. Plant, s. växt, ört, planta; telning; fotblad. -, V. a. plantera, anlägga; fortplanta. -, V. n. sätta sig ned på ett ställe, -age, s. växt. -ain, s. T. groblad; pisang-träd. -animal, 8. djurväxt, zoofyt. -ation, s. plante- ring ; plantage; plantskola; koloni, -et, 8. planterare; anläggare; plan- tageägare. -10USe,s.bladsput, bladlus. flash, 5. pol, träsk. -, V. a. be- stänka med vatten. -iness, 8. sum- pighet. -y, a. full med pussar. Plasm, s. gjutform. Plaster, 8. rappning; gips; murbruk; plåster. - Of Paris, stuck (en art komponerad gips). - , V. a. gipsa, rappa; plåstra. -fiT, s. gipsarbetare, rappare; en som arbetar i stupk. 296 Plastic Pleurisy Plastic, -al, a. verkande, bildande. -, Ä. bildsnidarekonst; bildhuggare- konst; modellering i gips etc. Plastron, 8. bröstskärm. Plat, 8. slättmark, täppa; parterr. -, V. a. fläta. Plate, s. plät; arbetadt guld ell. silfver; tallrik; insats ell. pris (pä spel, pä en löpbana etc.); kopparplåt; planch. -, V. a. öfverdraga med en tunn silfver- ell. guldskifva; slä ut till plätar. -fleet, 8. spanska silfverflottan. - glass, 8. spegelglas. , -layer, 8. stenläggare, gatläggare. -shears, 8. pl. sax att klippa bleck med. -wheel, 8. kom- passhjulet i fickur, -wire, s. silf- verlan. Platen, 8. digeln i en boktryckeripress. Platform, 8. platt tak ell. ställning hvarpä man kan gä; altan; plan för ett batteri; grundritning. Platina, 8. platina, hvitt guld. Platonic, a. platonisk, icke sinnlig. Platoon, 8. pluton, afdelning krigsfolk. Platter, 3. flatt trä- ell. stenfat, -face, 8. bred ansigte. Platting, e. flätadt arbete. Plaudit, 3. handklappning. -Oty, a. gifvande ett högljudt bifall. Plausi||bility, 8. sannolikhet; sken- barhet. -ble, a. skenbar, liklig, an. taglig. -blenCSS, 8. utseende att vara rätt. -ve, a. gifvande bifall. Play, s. lek; skädespel, roll; spelning; utrymme ; rörelse; verkning. -, V. n. & a. spela; leka, roa sig; agera pä en teater; röra sig; skimra; läta spela. to - a part, spela en roll, to - at cards, spela kort, to - away, spela bort, to - upon one, göra narr af en. -bill, 8. komedisedel, -er, s. I spelare; aktör; spelman. -ful, a. lekfull, skämtsam. -house, S. teater, -ing, S. spelning. - SOllie, a. yr, rasig. -SOmenegS, 8. yrhet, lättfär- dighet. -thing, s. leksak, -wright, 8. dramatisk författare. Plea, s. process; klagan; undskyllan. Pleach, v. a. fläta. Plead, a. talan inför rätta bevis; ln-j vändning, ursäkt. -, v. n. tala infor rätta; strida, processa; föregifva. -, V. a. to - guilty, erkänna beskyllnin- gen. to- not guilty, neka beskyllnin- gen. -able, a. som kan anföras. - er, 8. advokat. -ing, 8. talande; rätte- gäng. -ing»place, 8. behörig dom- stol. Pleas||ance, 8. munterhet, nöje. -ant, a. angenäm; skämtsam; glad, -ant» ness, 8. behaglighet, ljuflighet; mun- terhet. -an try, S. skämt; munter- het. -V. a. & n. vilja, behaga; roa. -ed, a. förnöjd, tillfreds; ar- tig, tjenstfärdig. -ing, a. angenäm, intagande. -ingneSS, 8. behag, -ar- able, a. angenäm, intagande. -Urö, 8. lust, nöje, förlustelse; välbehag, godtfinnande. -, V. a. behaga, göra till viljes, -ure-ground, S. lust- ställe. Plebeian, a. pöbelaktig. -, 8. ple. bej; ofrälse. -ty, 8. gemene man, menigheten. Pledge, 8. pant;'försäkran; borgen; skäl. -, V. a. pantsätta, lernna till pant, to - any one, dricka en til). -T, 8. pantsättare. Pledget, 8. kompress; linneskaf. Pleiades, 8. sjustjärnorna. Plenary, a. fullständig. -, s. full- ständighet. Pleni||lune, 8. fulimäne. -potence, 8. fullmakt i myndighet, -potent, a. fullmäktig, -potentiary, s. full- myndigt sändebud. -tude, S. full- het, öfverflöd. Plent||eous, a. öfverflödig, fruktbar. -eousness, 3. öfverflöd, fruktbarhet. -iful, a. ymnig. -ifulness, 3. öfverflöd; fruktbarhet. - y, S. fullhet, öfverflöd, ymnighet. horn of-, ymnig- hetshorn, frukthorn. Pleonas||m, S. pleonasm, mängordighet. -tical, a. pleonastisk. Plesh, s. pöi, kärrpuss. Plethor||a, s. T. öfverflöd af blod ell. vätskor, -etic, a. blodfull. PleUTj|a, s. brösthinna. - isy, 8. plö- resi, häll och sting, sting i sidan. Plevin Pockwood 297 Plevin, s. borgen, kaution. Plia||bility, s. böjlighet. -ble, a. böjlig; vek. -bleness, -ncy,s. smidighet; eftergifvenhet. - nt, a. böjlig, lydig. Plica, S. martofva. -tcd, a. hoptof- vad; T. fällig. -tion, 8. hopvek- ling, fällning. Pliers, S. pl. liten täng. Plight, 3. pant; tillständ. -, V. a. lofva5 tillsäga, to - one's troth, förlofva sig. -er, S. förpantare. Plinth, S. T. plint; underlag. Plod, v. n. släpa, arbeta träget; stu- dera flitigt, -der, s. läsvurm; ar- betskarl. Plot, S. stämpling, komplott; förslag, utkast; plantage; parterr; intrigen, i en komedi etc. -, v. n. komplottera. -, V. a. upptänka, uppspinna. -Cat- cher, -hunter, s. spion, -swea- rer, en af de satnmansvume. Plough, S. plog; ploghyfvel. -, V. a. & n. plöja, -beam, s. plogtistel, -coulter, s. plogrist, -hale, -hand- le, s. piogstjert. -knife, S. bok- bindarehyfvel. -land, s. plogland, -man, s. plöjare. -share, -sock, 8. plogjern. -Wright, S. plogmakare. Pluck, s. hjertat, lefvern och lungorna pä vissa djur; upplockande, mod, rask- het. -, V. a. plocka; rycka. Plug, s. plugg, stopp, pinne. -. v. a. plugga igen. Plum, s. plommon; russin; en summa af 100,000 pund sterling, -cake, 3. russinkaka, -porridge, s. russin- soppa. -tree, s. plommonträd. Plumage, 3. fjädrarne pä en fågel; befjädring; fjäderbuske. Plumb, 8. vattenpass ; murlod; blylod. -, a. lodrät, rätt ned. -, v. a. mäta med blylod; undersöka, -agin , s. silfverhaltig blyerts, -ago, 3. en- gelsk blyerts. -60US, a. gjord af bly; lik bly. -er, s. blyslägare. -ery, s. blyarbete, -line, S. bly- lod. -rule, a. blysnöre. Plume, #, QWer, fjäderbuske. •»> V. w. pillra alg; bringa fjädrarna i erdnlQg (om fåglar); pryda med fjädrar; plocka af fjädrar; yfvas. - alun, 8. Qäderalun. . -striker, 3. lismare. Plumi||gerons, a. beljädrad. -pede, 8. fågel som har ludna fotter. Plummet, 3. blylod, sänklod; blystift. Plumose, -OUS, a. befjädrad, fjäder- lik. -osity, s. fjäderfullhet. Plump, s. klump; stöt. -, a. fet, frodig, fyllig; plump. -, ad. pladask; rätt ner. -, V. a. göra stinn; göda, -er, s. en odelad röst (vid ett parla- mentsval). -faced, a. trindlagd. -ness, s. tjockhet; fyllighet. -y, a. fet, frodig. Plumy, a. fjädrig. -CTOSt, 8. Cäder- buske. [dra. Plunder, 8. rof, byte. -, V. a. plun- Plunge, 8. nöd; förlägenhet; doppning; dykning. -, V. a. sänka, stjelpa i vatten; störta; häftigt stöta igenom. -, V. n. doppa sig; plumsa i. -OD, 8. ärta, knipa (vattenfågel). -T, 8. dykare; perlfiskare. Plunket, 3. vattenblä färg. Plural, a. flera. -, 8. T. pluralis. -ity, S. mängd, flertal. Plus, a. mer. Plush, 8. plys, schagg. Plusher, s. sjökalf. Pluvi||al, a. regnaktig. -, 3. T. prest- kappa. -Ometer, 5. regnmätare. -OUS, a. regnaktig, regnig. Ply, s. böjning; fåll; * vana. -, V. a. träget bedja, härdt ansätta. -, V. n. ar- beta ifrigt; gifva vika; böja sig; färdas. Pneum||atic, a. pneumatisk; andelig. pneumatics, pl. läran om luft; läran om andar. -atOCele, S. T. väder., bräck, -atology, s. T. pneumatik. -Onic, a. som angär lungorna. -, 3. medel emot lungsot. Poach, 3. förlorade ägg. -, V. a. for- välla; stjäla vildt. to - eggs, koka ägg lösa, -er, S. smygskytt. -ineSS, s. sumpighet. -y, a. sumpig , mo- rasig. Pock, & koppa, -hole, #. koppärr, »marked, a, koppMrrig. -vfood» *• 298 Pocket Polyspermous Pocket, 3. ficka; säck (i handel). -, V. a. stoppa i fickan; undansnilla. to - up, fördölja, to - an affront, smälta en skymf. - book, S. plånbok, -glass, s. fickspegel, -knife, s. fickknif. -money, 3. småpenningar. Pod, 8. skal, hylsa (pä skidfrukt). Podagr||a, 3. podager, gikt i fotterna. -ic, a. plågad af podager. Podge, s. slump, kärr. Poem, 3. skaldestycke, dikt. Poesy, Ä. poesi, skaldekonst. Poet, s. poet, skald. -aster, S. rim- snidare; dålig poet. -ical, a. poetisk. -ICS, 8. pl. poetiken. -ty, S. skalde- Poh, i. fy skam I [konst; poesi. Poignan||cy, a. skarphet; bitterhet. -t, a. bitande, satirisk. Point, s. spets, udde, näs; byxband; knyppladt spets; infall; punkt; hufvud- punkt; poäng (i spel); ställning; ögon- blick; streck på kompassen; syftemål; punktur (hos boktr.). - of sight, - of view, - of light, synpunkt. - ty point, punkt för punkt. -, V. a. göra spetsig; punktera; syfta; ut- peka, bestämma; sigta. -blank, s. den hvita pricken på en måltafla. -, ad. rakt fram, -ed, a. uddhvass. -el v 8. litet stift; spetsfundighet. -0r, 8. fågelhund, -ing, a. syf- tande. -, S. spetsning; T. hundpynt, -less, a. trubbig. Points , 3. pl. spetsar; T. öfvergångs- skenorna (på jembanan); seisingar. -man, 3. jembanebetjent som ställer öfvergångsskenorna på banan. Poise, 8. tyngd; jemnvigt. -, V. a. väga i handen; ställa i jemnvigt; lägga vigt på; väga lika. Poison, 8. gift. -, V. a. förgifta; förderfva. -ash, S. giftträdet. -bush, 8. vargmjölk, törel. - ment, 3. för- giftning. -nut, 3. kraknöt. -OUS, a. giftig, -tree, s. giftbalsam. Poitrel, 8. bröstrem; grafstickel. Poke, 3. påse; ett slag med knytnäfven. -, v. a. famla; gräfva. -T, s. eld- gaffel; T. jernstöt. (Lovanten). Pola||cre? »que, 8. minär» fartyg (i Polar, a. polerna tillhörig. -ity, «. en magnets polriktighet. -y, a. som vänder sig ät polen. Pole, 3. pol; vändpunkt; pSle, stäng; vagnstistel; skeppshake. -, V. a. päla; binda vid pälar. - axO, S. hillebard; stridsyxa; skarprättarebila. -cat, S. hiller. -hedge, 3. gärdesgärd. - mast, 5. mast af ett enda stycke, -star, s. polstjärna. Polemic, a, stridig. -, 8. stridsskrift; disputant, polemics, pl. /polemik. Poley, «. poieja. -mountain, s. bergpoleja. Polic||e, s. polis. - ed, a. förvaltad, -eman, 8. polisbetjent. -y, 5. po- litik; förslagenhet; polis. Polish, s. politur; artighet. -, V. a. polera, hyfsa; pryda. -, V. n. antaga politur. (höflighet. Polite, a. polerad; höflig. -ness, s. Politic, a. klok; förslagen, politics, pl. statsklokhet, politik. -al, a. politisk; slug. -ian, C. politikua, statsman. Politure, 3. polering, glanskning. Polity, S. regeringsform; författning. Poll, .9. hufvud, bakhufvud; förteck- ning pä dem som votera vid ett val; lök; girs, gers (fisk). -, V. a. toppa (trän), afklippa (häret); af- hugga; inregistrera (såsom voterings- man); plundra. -money, -tax, S. kopfskatt. Pollard, s. toppadt träd; girs; kliröra. -, v. a. käpa. Pollen, 8. fint kli; T. frömjöl. Poller, S. röstande, voterande. Pollock, s. polak (fisk). Pollut||e, V. a. besmitta, befläcka; ohelga. -edness, 3. besmittelse; orenlighet. -SOH, S. .besmittelse; ohel- gelse. [feghet.' Poltroon, 3. feg stackare. -OTy, 8. Polyllgamy, 8. månggifte. -glot, a. på flera språk. -gon, s. månghörning. -histor, S. en man af mycken be- läsenhet. -pe, s. polyp, trollmask. -pe- talOUS, a. flerbladig. -pody, 8. brä. ken, ormbunke. -SpemOUS, måna? Polysyllable Portman 299 fröig. -Syllable, s. flerstafvigt ord. -theism, s. mängguderi. -theist, 3. mänggudadyrkare. Pomace, 3. draf (af drufvor etc.). -OUS, a. äplerik. Poma||de, -tum, 8. pomada. Pome, 8. kärnfrukt. -, V. n. knyta sig (om käl etc.), -citron, s. lemon. -granate, s. granatäpie. -para- dise, s. paradisäple. -TOyal, 8. ananas. Pomiferous, a. 00m bär äplen. Pommel, 8. värjknapp; sadelknapp. -, v. a. slä, prygla. Pomp, s. pomp, stät, präl. Pompion, 8. kurbits. Pompous, a. stätlig, präktig. Pond, s. dam. -weed, 8. nate. Ponder, v. a. (on) öfverlägga. -able, a. vägbar. -al, a. räknad jter vigt. -atiOH, 8. vägning; Öfver- vägande. -OUS, a. tung; eftertrycklig. Ponent, a. vestlig. PoilgO, 8. skogsmenniska (ett slags apa) Poniard, S. dolk, dart. Pontage, s. bropenningar. Pontillfex, -ft', 8. öfverste prest. - fl- cal, a. päfvelig. -, s. biskoplig ell. päfvelig drägt ell. ritual. - ficals, 8. pl. biskoplig skrud. -ficate, 8. päfve- döme. -ficial, a. päfvelig, papistisk. -flcian, ». päfvelig. -, 8. papist. Pontoon, s. ponton, bätbrygga. Pony, s. liten häst, klippare. P00d, 8. pud (40 skalpund). Poodle, s. pudel. Pooh, i. ack! strunt! Pool, 8. pöl, sump, kärr. - counter, 8. spelmark. -disll, 8. spelbricka. -Sllipe, -snite, s. sumpsnäppa. Poop, s. T. bakstam, aktern. -, V. n. släppa väder. POO!', 8. fattig; ringa; oduglig; ut- märglad; ofruktbar. -ish, a. tiggare- aktig. -John, 8. insaltad stockfisk. -ly , a. illamäende. -, ad. fattigt. -nCSS, 8. torftighet; nedrighet; ofrukt- barhet. -spirited, a. försagd. Pop, 3. smäll. -, ad. plötsligen. -, i. vipa I -, V. a. oiörmodadt röra; skjutu. -, V. n. smälla; gifva ett gällt ljud ifrän sig. to - off, laga sig bort. -gUW, 8. nyckelbössa. Pope, s. päfve; gers (fisk), - s eye, det feta i ett färlär. - 8 nose, prestnäsan, gumpen pä en kalkon. -dom, 3. päfvedöme. -fly, 8. sädesmask. - joan, 8. art kortspel. -ling, 8. papist, -ry, romersk-katolska religion. Popinjay,», grön papegoja; hackspik; skräfla; narr. Popish, a. päfvisk. Poplar, 8. poppelträd. Poplin, 8. ett slags yllsilkekläde. Popper, 8. pistol. Poppy, 8. vallmo, -head, 8. vallmo, knopp, -joice, 8. vallmosaft. -Oil, 8. vallmoolja. Populace, s. gemene man. Popul||ar, a. allmän; vanlig; populär, -arity, 8. allmänlighet; höflighet; folkgunst, -ate, v. a. befolka. -, V. n. föröka sig. . - atiOH, 8. folk- mängd, folkökning. -OUS, a. folkrik, befolkad. Porcelain, 8. porslin, porslinsler*. Porch, 8. portik; portlider. Porcupine, s. piggsvin, -fish, 8, borrfisk. Por||e, 8. ppr. -, v. n. se noga pä. -, V. a. studera. -e-blind, a. när- synt. -ineSS , 8. porositet, pipighet. Pork, s. fläsk, -er, -et, s. gris, svin, -ling, 8. digris. Poro||se, a. full med porer, pipig. -Sity, 8. porositet; pipighet. -US, Porphyry, s. porfyr. [a. porös. Porpoise, s. marsvin; tumlare. Porraceous, a. gulgrön. Porret, s. schalott-lök. Porridge, s. välling; gröt. Porringer, 8. soppfat, soppskäl. Port, s. hamn; stadsport; styckeport pä skepp; Ottomaniska Porten; Stbörd, min; Portvin; i7.babord, -charges, -duties, 8. pl. hamnumgälder. - fo- liO, 8. portfölj, -glaive, 8. svärd- bärare. -grave, 3. hamndomare, -hole, 8. styckeport pä skepp, -inan, g. borgarn i en af de 5 bamuama i 300 Portmanteau Pptelot England. -manteau, 8. kappsäck, -mote, 8. domstol i en sjöstad, -reeve, S. förnämste, magistratsper- sonen i en sjöstad. Port, V. a. bära; styra åt babord, -able, O. som kan bäras, -age, s. bärarelön; styckeport; transport, -al, 8. portal. Portcullis, 8. fållgaller; fållbom. V. a. tillspärra med fällbom. Porte, 8. Ottomaniska Porten. Porten||d, V. a. förebåda, beteckna. -Sion, 8. förebåd, aning, -t, 8. ondt förebåd. -tous, a. förebådande; oerhörd. Porter, 8. dörrvaktare, portvaktare; bärare; porter (dryck). -age, 8. bärarelön. PÖrticO, 8. portik; betäckt pelargång. Portion, 8. del, andel; hemgift. -, V. a. gifva hemgift; dela, utstyra, -ist, 8. delegare. Portly, a. majestetlig; tjock, stor. Portrait, s. porträtt. -, V. a. afmåla. -aiture, 8. porträtt; porträttmålning. -ay, V. a. afmåla; beskrifva, PortreSS, 8. portvakterska. Pory, a. porös. Pose, v. a. bry; stoppa munnen till. -r, 8. examinator; svår fråga; hinder, uppehål. Posit||ion, 8. ställning; sats. -ional, a. tillagd, antagen. -ive, a. verklig; uttrycklig; envis. -, 8. T. positivus gradus. -iveuess, 8. uttrycklig- het ; envishet. -ure, 8. ställning, tillstånd. [hop. Posse, 8. beväpnad makt; uppbådad Possess, V. a. besitta; öfvertyga; be- herrska. -ion, s. besittning, häfd; gods, egendom; njutning. -ioner, s. egendomsherre. -ive, a. egande, besittande. -, 8. T. pronomen pos- sessivum. -Or, 8. egare. - Ory, a. besittande. Posset, 8. vassla, mjölkvassla. -, v. a. göra ystande. Possibility * möjlighet. -16, & möjlig, görlig, -ly, ad, kanhända. Post, fgrvakt: tjenst; brefdragare; påle. -, V. a. ställa; postera; anslå på en påle; skynda. -, V. n. fara med posten. to - the hooks, skrifva renkonto- böckerna. -age, s. postporto. -bill? 8. å vista-vexel. -boy, 8. postiljon. -haste, a. skyndsam resa. - hom, ff. posthom. -horse, 3, posthäst, -house, 8. posthus; gästgifvaregård. - man, 8. postridare, brefföraré. -mark, s. poststämpel, -master, 9. postmästare. - Office, 8. postkontor, -paid, a. pdrtofri. -road, s. post- väg. -Stage, 8. poststation. -tOVFU, 8. stad med postkontor.-1 Postdate, s. senare datum. -, V. a. datera för sent. Posterior, a. senare, följande; som är baktill. -Ority, 8. efterkomst. -ty, 8. efterverld. Postern, s. bakdöijr, lönndörr. Posthumous, a. född efter faderns död; utgifven efter författarens död. Postillion, 8. postiljon, spannridare. Postpone, V. a. uppskjuta; mindre värdera. -meat, 8. uppskof. Postscript, 8. postskriptum. Postulate, V. a. anhålla om; förut- sätta. -, 8. sats antagen utan bevis; begäran. -tion, 8. fordran; förut- sättande. Posture, 8. kropsställning; tillstånd. -, V. a. bringa i viss ställning. Posy, a. tänkspråk. Pot, 8. potta; krus. -, V. a. sylta, lägga in i krukor. -, V. n. supa, -belly, s. tjockbuk, storbuk. -herb, 8, gröna köksväxter, grönsaker. -hOU» se, s. krog, sämre värdshus, -lid, 8. grytlock. -luck, 8. sonlycka, -man, 8. krogvärd, krögare. -pan, s. stekpanna. -Share, 8. skärfva, skr alle. Potable, a, drickbar. -, 8. dryck. Potage, 8. soppa. Potash, 8, pottaska. (kalas. Potation, 8. drickning; klunk; sup- Potato, s. potatis, jordpäron, -41 o ur j 8. potatismjöl» Pötch, v. n. stöta, bUékä» Po tulo t, #. Nyirtti Potence Preapprehension 301 Potence, 8. T. knäformig stödbjelke, krycka. Potency, 8. makt, inflytande, styrka. Potent, a. stark, väldig. -, 8. mon- ark; vandringsstaf; krycka. -ate, 8. potentat, monark, -ial, a. verklig ehuru icke känbar; kraftig. -, 8. T. modus potentiålis. -iality, S. möj- lighet utan verklighet. Potgnn, s. fläderbössa. Pothecary, S. apotekare. Pother, 8. larm, buller; dam. -, V. n. larma. -, V. a. besvära; göra för- Potion, 8. läkedrick. [tretlig. Potter, 8. krukmakare. -n-0T6, 8. krukmakarlera. -y, 8. krukmakar- arbete, lerkärl, stenkärl; krukmakare- profession. [läng korg. Pottle, 8. flaska; sädesmätt; ett slags Pouch, 8. päse, taska, väska; stor mage. -, V. a. stoppa i päse; svälja. -, V. 71. se surmulen ut. PouJe, s. sats (i spel), Poult, 8. kyckling. Poultice, 3. mjukt omslag; kataplasm. -, V. a. lägga pä uppmjukande omslag. Poultry, 8. fjäderfä. Pounce, S. klo pä en roffägel; pulveri- serad pimpsten; sandrakpulver; knall; genombrutet arbete. -, V. a. fatta med klorna; beströ med stött pimpsten; punsa. -box, s. strödosa. Pound, S. skälpund, mark; pund (ster- ling) ; fälla för boskap. -, V. a. stöta, krossa i mortel, -age, 8. afgift; svar; pund, -er, S. mortelstöt; punding. Pour, V. a. utgjuta, skänka i; öfver- svämma. -, V. n. strömma, flöda; rusa. Pont, 3. lampret; smätorsk; orre. -, V. n. se surmulen ut; hänga läpp. Poverty, s. armod, fattigdom. Powder, s. pulver; puder; krut. -, V. a. pulverisera; pudra ; salta, -blue, 8. blä stärkelse. -bOX, s. strödosa. -Case, 8. kruthorn. - Chest, S. sprängkista. -horn, s. kruthorn, -ink, 3. bläckpulver, -mill, S. krutbruk. -pUff, 8. puderqvast. -sugar, s. pudersocker. -y, a. pudrig. Power, S. makt; anseende; rörande kraft; regering; krigshär; mängd, po- wers, pl. T. höjningsgraderna. - fill. a. mäktig, kraftig; gällande, -fill' ness, 8. välde; verksamhet. -less, a. maktlös. Powldron, 8. jernbleck pä ett harnesk, som betäcka axeln. Powter, 8. kroppdufva, kräfdufva. Pox, s. pl. small koppor» french venerisk sjuka. Poy, 8. balanserstång (för lindansare). Pozzolana, s. pozzolanjord. Practicability, s. görlighet -cable, a. görlig; användbar. -Cal, a. prak. tisk, verkställande. -CO, S. utöfning; verkställighet; öfning, vana, färdighet förfarenhet; knep. -86, V. a. utöfva; spela öfver; göra, praktisera, -tioner, S. verkställare; praktiserande läkare. Pragmatical, a. pragmatisk; praktisk. Prairie, 8. äng, slättmark. Praise, s. pris; beröm. -, V. a. prisa, upphöja; T. tacksäga; skatta, -ful, a. lofvärd', prisvärd. - worthy, a. Prame, S. flack bät. [prisvärd. Prance, V. n. dansa (som en häst); kräma sig; rida parad. -r, 8. paradhäst. Prank, 3. streck, puts, därskap. Prason, 3. lök; hafsnate. Prate, 8. prat -, V. n. sladdra. Pratique, 3. landstigningsbetyg. Prattl||e, 3. prat. -, V. n. snacka. -er, 8. storpratare. -ing, 8. snack, Pravity, 8. ondska. iprat. PrOWH, s. ett slags räkor. Praxis, 8. utöfning, praktik. Pray, V. n. & a. bedja, bönfalla, an- ropa ; äkalla. -er, 8. bön; anhällan; bönformulär, the Lord's -, fadervär. -erbOOk, 8. bönbok. Preach, V. n. predika. -, V. a. för- kunna, förmana, -er? S. prest, pre- dikant; förmanare. -ing, 8. predi- kande. -ing-hOUSe, 8. en dissiden- temas kyrka i England. - ment, S. predikan; pvat; straffpredikan. Preamble, s. företal, ingäng. Preapprehension, 8. förut fattad mening. 302 Prebend Fre-establishment Prebend, 3. prebende, pastorat, -al, a. hörande till ett prebende. - Hry, 3. pastor som har prebende. Precarious, a. beroende af andras välbehag; oviss, osäker. -BOSS, 3. osäkerhet. Precative, a. bedjande. Precaution, 5. försigtighet. v. a. varna. - ary, ad. försigtigt. Precede, V. n. gå förut, gå framför. -, V. a. öfverträffa. -nce, 3. före- träde; öfverlägsenhet. -nt, a. före- gående. -, 3. föredöme, exempel. -nt-bOOk, S. formularbok. Precentor, 3. föresångare. Precept, -ion, 3. föreskrift; regel. -ive, a. undervisande, bjudande. -or, 3. informator; lärmästare. -ory, 3. mindre kloster: undervisningsanstalt. Precession, 3. föregående. Precinct, 3. lagsaga; område; gräns. Preci||osity, 8. dyrbarhet. -OUS, a. dyrbar, ädel, äkta. -OUSnCSS, 3. dyrbarhet; förträfflighet. Precipice, 3. brant, bråddjup: afgrund. Precipit]|ancy, 8. förhastande, öfver- ilning. -ant, a. brådstörtande, brant; brådskande, förhastad, -ate, V. a. störta, brådstörta; öfverila; precipitera, fälla till botten. -, V. n. förhasta sig; sätta sig på botten. -, S. T. nederslag, precipitat. -, a. brådstör- tande; förhastad. -atcly, ad. huf- vudstupa. -ation, 3. störtning; brådska, öfverilning; T. fällning till botten. -OUS, a. öfverilad; bråd, brant, farlig. Precis||e, a. precis, bestämd, punktlig; samvetsgrann; tillgjord. -eness, 3. punktlighet; tvunget väsende, -ian, 's, grubblare, -ion, 3. noggrannhet, bestämdhet, -ive, a. noga bestäm- mande. Preclu||de, V. a. utesluta; förebygga. -Sion, 3. uteslutande. Precocious, a. brådmogen. -ness, 3. brådmogenhet. Precogitate, v. a. förut öfvertänka. Precognition, 3. förutvetande. Preconcei||t, s. fördom, -ted, a. förutfattad. -ve, v. a. förutfatta (utan undersökning). Preconception, 3. fördom. Itill. PrCCOnize, V. a. förklara någon daglig Precursor, 5. förelöpare, föregångare. Preda||ceous, a. lefvande af rof. - 1, a. röfvande. -tory, a. plundrande, rofgirig. Predeceased, a. förut afliden. Predecessor, S. företrädare. -S, pl. förfäder. Predesign, V. a. förut bestämma. Predesti||narian, s. fatalist, -nate, V. a. förut bestämma. - nation, 3. utkorelsen, nådevalet. -ne, v. a. förut bestämma. Predetermination, s. ett förut fat. tadt beslut. -e, V. a. förutbestämma. Predial, a. hörande till jordbruk. • tithes, skafttionde. Predica||ble, a. som kan sägas om något. -, s. T. allmän egenskap. -ment, 3. klass; tillstånd; brydsam belägenhet, -mental, a. hörande till en viss belägenhet. -nt, 8. pre- dikant, prest. -te, V. a. påstå; för- kunna; yttra. -, s. T. predikat, -tion, s. tilläggande; ommälande. Predict, v. a. förutsäga, spå. -lon, 3. spådom. -Or, s. förutsägare. Predigestion, 3. förhastad matsmält- ning. Predilection, s. utmärkt tillgifvenhet. Predispose,, v. a. förut böja; för- bereda. -sition , s. förberedelse; tycke. Predominance, 3. öfvermakt, öfver- hand. -ant, d. förherrskande, rå- dande. -ate, V. n. hafva öfverhand, råda, herrska. -ation, 3. högre inflytelse. Pre-election, 3. förutgående val. Pre-eminent, a. öfvergående, öfver- träffande. Pre-emption, 3. förköp. Pre-engage, v. a. förut intaga, -ment, 8. aftal, äldre förbindelse. Pre-establish, v. a. förut fastställa- förutsätta, -ment, S. föregående bo- stämmelse. Pre-exist Preposterous 303 Pre-exist, V. n. vara tillföre något annat. - ence, 8. förutvarekc. -ent, a. förutvarande. Prefä||ce, 8. företal; förberedelse. -, V. n. skrifva ett företal. -, V. a. förutsäga. -tory, a. tjenande till företal. Prefect, 5. befälhafvare, höfding; öf- verste (hos Romarne). -Ute, 8. ståt- hållareskap. Prefer, V. a. föredraga; gifva före- träde; befordra; öfverlemna, presentera; andraga, föredraga, -able, a. som tortjenar företräde, -ably, ad. fram- för, hellre. - ence, s. företräde; företrädesrättighet. -ment, 8. be- fordran. -rer, 8. föredragande. - of an indictment, anklagare. Prefigur||ate, -e, v. a. förebilda, -ation, 8. förebildande. Prefix, v. a. föreskrifva; sätta fram- före ; fastställa. -, 3. T. partikel, som sättes framför ett ord. Preform, V. a. förebilda. Pregnan||cy, S. hafvande tillstånd; drägtighet (om djur); fruktbarhet, -t, a. hafvande, rådd; fruktsam; vigtig; Pregustation, 8. försmak. (klar. Projud|[ge, v. a. döma förut, -ge- ment, S. fördom, förutmening1. - ica- te, V. a. döma förut. -, a. förutfat- tad; intagen af fördomar. -ication, s. föredöme. -ice, 8. fördom; skada, förfång. -, V. a. förfördela. - icial, a. intagen af fördomar; skadlig. Preke, b. bläckfisk. Prela|jcy, 3. prelatsvärdighet; samtlige - prelaterna, -te, S. prelat. -teship, 8. prelatsvärdighet. Prelect, V. n. hålla föreläsningar, -ion, 8. föreläsning; afhandling. Preliminary, a. förutgående. -, s. preliminär förbindelse. Prelud|je, 8. preludium; förspel; in- gång. -, V. a. göra preludier; för- bereda. -, v. n. tjena såsom inled- ning. -iOUS, a. tjenande till in- ledning. Prelusive, a. förutgående. Prematur|]6i a. förtidig; brådmogen; öfverilad. -CneSS, -ity, 8. fortidig- het, mognad i förtid. Premedita|ite, v. a. förut betänka; öfvertänka i förut. -tion , 8. öfver- läggning. Preraerit, v. a. förut förtjena. Premices, S. pl. förstling, första fruk- ten. [förste minister. Premier, a. först, förnämst. -, s. Premise, V. a. förutsätta, antaga såsom sats; förbereda. - S, 8. pl. prämisser; fast egendom. [ranspenningar. Premium, S. pris, premium; asseku- Premon|]ish, V. a. Stvarna, förmana. -ition, 8. varning, förutgående erinran. -itory, a. varnande. -, s. förut- gående erinran. (inkast. Premunitioq, 3. förekommande af ett Prenominalltej v. a. nämna förut. - , a. omförmäld. -tion, 3. förut- nämnande. (begrepp. Pronotion, 5. förutvetande; otydligt Prentice, 8. lärling, -ship, 8. lärotid. Pronunciation, s. förutsägelse. PreOCCUp|]ate, V. a. förut intaga, göra ingrepp; inbilla. -, a. förut bort- tagen. -y, V. a. taga först i be- sittning. Preord|;ain, v. a. förut förordna, -ina- tion, S. förut gifven befallning. Prepar||até,p. & a. förberedd. -ation, S. förberedelse. - ative, a. tillredande; erforderlig. -, 8. tillredning, till- rusting, anstalt. - atory, a. förbere- dande ; nödvändig. -6, V. a. tillreda. -, v. n. bereda sig; hålla sig färdig. Prepense, V. a. förut öfvertänka. Prepollence, 8. öfverlägsenhet, öfver- makt. Preponderance, s. öfvervigt. -te, V. n. vara öfverlägseh. - tion, 8. öfvervigt. Prepos|]e, v. a. sätta framföre. -ition, 5. T. preposition. - itivO, a. förut- satt, föregående. Prepossess, V. a. intaga med fördo- mar, inbilla med. -ion, 8. tidigare besittning; fördom ; envishet. Preposterous, a. förvänd; orimlig; sällsam. 304 Prepotency Pretext Prepoten||cy, s. öfvermakt. -t, a. stark, kraftig. Prepuce, s. förhud. Prerequisite, a. förut erforderlig. -, S. nödvändigt béting. Prerogative, 5. prerogativ, företrädes- rätt; myndighet. Presage, 8. förebåd, aning. -, V. a. betyda, beteckna; säga förut. -ment, 3. forbetytelse, aning. Presbyter, S. kyrkoföreståndare; prest. -ian, a. hörande till presbyterianema. -, 8. presbyterian; kyrkovärd. -ia- nism, 5. presbyterianska sekten. -y, 8. presbyterianernas lärosystem. Prescien||ce, 8. förutvetande. -t, a. förutvetande. [skrifva recepter. Prescribe, V. a. föreskrifva, förordna; Prescript, 8. föreskrift, befallning. -ion, 8. föreskrift; gammal häfd; recept. -ive, a. häfdvunnen. Presence, 8. närvaro; de närvarande; min , anseende. - of mind, sinnes- närvaro. -Chamber, S. audiensrum. Present, a. närvarande. -, 8. det närvarande; presens (af ett verb); skänk. -, V. a. presentera; bjuda; öfverlemna; visa; föreställa, anklaga. to - to, utnämna till. -, i. an I (vid skjutning). -aneOUS, a. närvarande, omedelbar. - ation, 8. uppvisande, utnämning: bjudning. -60, 8. den som kallas till en prestlägenhet. -er, 8. gifvarq. - of a. hill, vexelinne- hafvare» -iment, 8. förkänsla, aning. -ly , ad. strax , genast. - Ill C111, s. öfverlemnande, föreställning; an- gifvande. -ness, 8. närvaro; fint- lighet. Presetvllation, 8. förvar; bibehållande. -ative, a. förvarande. -, 8. preser- vativ; motgift. -6, V. a. förvara; inlägga; insylta, -, 8. inlagd frukt; sylt, preservers, pl. preserver, glas- ögon som styrka ögonen. Presid|]6, V. n. presidera, fora ordet. -ency, 8. presidentsembete; öfver- inseende. - Cnt, 3. ordförande; för- । man; hofding. -ial , a. vårdande; Som har öfverinseende. Presignify, V. a. förut beteckna. PreSS, 3. press; klädskåp; trängsel, folk» hop1; fullmakt att pressa krigsfolk. -, V. a. & n. krama; tränga; påskynda; tvinga; enständigt bedja; värfva med våld; tränga; göra intryck på. to - sails, sätta till alla segel, -bed, s. fållbänk i form af ett skåp, -boards, 8. presspapp, -gang, s. ett kom- mando matroser, som med våld värfvar krigsfolk. -ion, S. pressning; tryck- ning; betryck. -iron, s. pressjern. -Ure, 3. tryckning, klämning; för- tryck; trångmål; stämpel. - WOrk, 8. tryckverk. Prestig||es, 8. bedrägeri, bländverk. -iatOT, 3. gycklare. - iOUS, a. for» bländande, bedräglig. Presum||e, v. a. & n. förmoda; tänka* mena; understå sig, töras; (upon, on, of) inbilla sig. -er, 8. pretendent. -ption, 8. förmodan, inbillning; för- mätenhet; tillförsigt. -ptive, a. för- modlig; förmäten. - heir, närmaste arfvingen. -ptlOUS, a. inbillsk, förmäten. Presuppose, v. a. förutsätta, -si- tion, S. förut antagen tanke. Pretence, S. förevändning, sken; an- språk. Pretend, V. a. begära, föregifva, låtsa som; anföra som ursäkt; förebära; inbilla sig; förmena. -, v. n. (to) göra anspråk på. -er, 8. pretendent, -ingly, ad. inbiiiskt. -ingness., 8. förmätenhet. Pretension, s. anspråk; förevändningc PreterlJ-imperfect, s. T. preteritum imperfektum. -it, a. förfluten. -, 8. T. preteritum. - ition, 8. förbigående, -lapsed, a. förfluten, -legal, a. olaglig, -mission, 8. underlåtande, -mit, V. a. underlåta; förbigå, -na- tural, a. öfvernaturlig. -natural» ness, 8. öfvernaturlighet. -perfect, a. fullkomligt förfluten. -, s. T. pre- teritum perfektum. -pluperfect, a. mer än fullkomligt förbi. -, s. T. plusquamperfektum. [ning. Pretex, v. a. bemantla, -t, s. förevänd» Pretor -louse, s. flatlus. -ly, a. taggig. -madam, 8. fetknoppar, allvif. Pride, s. stolthet, högmod, flärd; prakt; grannlåt; brunst (hos djuren). -, V. n. (one's self in J yfvas; vara högmo* dig öfvér något. -ful, a. stolt. Prier, s. spejare. Priest, s. prest, offerprest. -Craft, 8. prestknep. -6SS, 8. prestinna. -hOOd, S. presterskap. -liness, 8. presterlighet. -ly, a. presterlig. -'S« pintle, S. munkkåpa (ört). Prig, 8. näsvis glop; bedragare. -, V, a. småstjäla. -gish, a. näsvis. Prill, s. butta (fisk). Prim, a. affekterad, -, V. a. göra sig Primacy, S. en primats embete. [till. Primage, C. fraktpenningar. Primarily, ad. i synnerhet, -ness, 8. förnämlighet. Primary, a. först, ursprunglig. Primate, s. primas. -ship, s. pri* mas-embete. Prime, 8. det första af något ; gryning; vår; kärnan, det förnämsta af en sak. - Of the moon, nymånad. -, a. först, ursprunglig; blomstrande; förträfflig. -, V. a. lägga fängkrut på; lägga grundfärgen till en målning. -COSt, 8. inköpspris. -nOSS, 8. ursprung* lighet; förnämhet. - T, s. katolsk bönbok ; abcbok; T. antiqua ; T. rymnål. Prime||val, -vous, a. ursprunglig. PrimigenOUS, a. förstfödd, ursprunglig. Priming, s. fängkrut. -horn, s. kruthorn, -iron, -wire, s. T. rymnål. -pan, s. fängpanna. -pow- der, 8. fängkrut. Primi||tial, a. hörande till förstling, -tive, a. äldst, ursprunglig. - verb, stamord. -tiveness, 8. ursprunglig- het. -ty, S. förstvarande. Primly, a. affekterad, tillgjord. Primogeniture, s. förstfödsiorätt. Primordial, a. först, äldst. -, s. ur- sprung. -te, a. ursprunglig. Primrose, a. blommig. -, s. oxlägg, vifva, gullvifva. Prince, s. prins, furste. - dom. Princedom 305 Pretor, *. pretor, öfverdomare. -ian, S. pretorian. -, a. pretoriansk. -ship, s. pretors embete. Prett||iness, s. vackerhet, artighet. -y, a. angenäm, intagande; nätt; skämtsam; temlig. -, ad. ganska prydligt; tomligen. Prevail, v. n. (on, upon, over, against) hafva öfverhand, råda; (on, upon, with) förmå något hos en, öfvertala en. -ing, a. kraftig, rå* dande. - ment, 8. öfverlägsenhet. Prevalen||C0, 8. öfverhand; öfverläg- senhet; inflytelse, -t, a. herrskande, rådande; vanlig; gängse. Prevarica||te, V. a. vränga; upphäfva; bedraga. -, V. n. begå oredlighet, -tion, S. oredlighet i embete; vfäng- ning, -tor, s. bedragare; krånglare. Preven||e, v. a. hindra, -lent, a. förekommande. Prevent, v. n. komma först. -, v.~a. ledsaga; hindra, förekomma. -ative, 8, förvaringsmedel. -ion, S. förut- gående ; förekommande; hinder; för- dom. -ive, a. förebyggande. -, 8. preservativ. Previous, a. föregående, förutgående. -ly, ad. förut, på förhand, för det första. Prevision, S. förutseende. Prey, s. rof; byte. -, v. n. (on, upon) röfva; plundra; lefva af rof. Price, 8. pris, värde. -, V. a. vär- dera. -current, 8. priskurant. -ment, S. värdering. Prick, s. tagg; syl; stick, sting, punkt, prick; måL - of tobacco, tobaks- rulle. -, V. a. sticka; pricka, punk- tera ; sporrhugga. to - a tune, sätta noter på en visa, to - the ears, spetsa upp öronen, to - the chart, göra bestick. -, V. n. kläda ut sig; följa en på spåren. -eared, a. näsvis, -er, 8. ål, pryl; jägare till häst, -et, 8. hjortkalf på andra året. -ingS, 8. håll och sting; harspår. -le, s. tagg; törne. -lc-back, S. spigg, benunga, fläckig hornfisk, -led, a. taggig, -liness, s. taggighet. English-Swedish Diet, 306 Princelike Processionary furstevärdighet, -like, a. furstlig, -llness, 8. prakt. - ly, a. furstlig, -'s-feather, s. amaranth, -metall, s. prinsmetall. -'s-WOOd, s. eben- holts. Princess, 8. prinsessa, furstinna. Principaljl, a. förnämst, hufvudsaklig. -, 8. kapital; hufvudman; rektor; Kufvudsak. -lity, S. furstendome; herredöme; företräde. - lly, ad. för- nämligast. -IneSS, 8. hufvudsaklig- het, förnämlighet. -te, g. herrskap. Principle, S. grundämne, grundorsak; element; beståndsdel; grundsats. -, V. a. ingifva grundsatser; grunda. -d, p. & a. som eger grundsatser. PrinCOCk, 8. näsvis menniska. Prink, V. a. pryda. -, v. n. pryda sig. Print, s. märke, spår, skråma; tryck; aftryck; tidning; stamp; kopparstick. -, V. a. trycka. -, V. n. låta trycka; idka boktryckeri• konsten, -er, 8. tryckare, boktryckare, -ing, s. tryck- ning ; boktryckerikonst. -ing-hOUSO, -ing-offlce, 8. boktryckeri, -ing- ink, 8. boktryckerisvärta. -illg- paper, s. tryckpapper. -ing-types, 8. pl. boktryckeristilar. Prior, a. förre; äldre. -, 8. prior, -ate, 8. priorat. -eSS, S. priorinna. -ity, a. företräde; tidigare tillstånd. -Ship, S. en priors embete. -y, S. Prism, 8. T. prisma. [priori. Prison, 8. fängelse, häkte. -, V. a. fängsla, innesluta. -bars, 8. pl. -base, 8. ett slags rännlek. -er, 8. fånge, arrestant. -house, 8. fängelse. -ment, 8. fångenskap. Pristine, a. fordne, förre, urgammal. Prittle-prattle, 8. snicksnack. V. n. prata. Privacy, 8. ensamhet; förtrolighet; af- lägsen ort; enslighet. Private, a. hemlig; enskild, privat. in -, i hemlighet; embetslös. - end, biafsigt. - man, enskild person. -Chapel, 8. huskapell. -H6SS, 8. enskildt stånd; hemlighet. Privat||eer, S. kapare, kaparefartyg. -, V, p, utrusta kaparefartyg; gå på kaperi. -ion, S. beröfvande, saknad; svårighet; förlust; brist. -ive, a< beröfvande. Privet, •«. liguster; benved. Privilege, 8. privilegium; förmån; företrädesrättighet. -, V. a. privile- giera. Privit||ies, 8. pl. födslodelar. -y, 8. hemlighet; hemligt medvetande, för- troende. Privy, a. hemlig, lönnlig; privat; med- vetande. - counseller, geheimeråd. - seal, mindre kongl. sigillet. -, 8, privet, afträde. Prize, 8. belöning; byte; uppbragt ekepp; vinst. -, V. a. värdera, skatta, -question, 8. prisfråga. -r, 8. vär- deringsman. , Pro, pr. före. - and con, skäl mot och med. Probability, S. sannolikhet, trolighet. -ble, a. sannolik. -bleness, s. sannolikhet. -te, 8. vidimerad af- skrift af ett testamente; bevis. -tion, 5. bevisningsgrund; pröfning, examen; profår. -tional, -tionary, a. hö- rande till prof, -tioner, S. novis; en som undergår examen, -tioner* Ship, S. pröfningstillstånd, novitiat. -tory, a. tjenande till pröfning. Probe, s. T. sond. -, V. a. sondera, -scissars, S. pl. sårskär. Probity, 8. redlighet, ärlighet. Problem, s. T. problem, -atical, a. problematisk, osäker. Procacious, a. fräck, näsvis. Procedure, s. förfarande, förfarings- sätt, handling. Proceed, V. n. härröra; härleda sig ifrån, utgå; lyckas; gå fort; tilldraga sig; tilltaga; fortfara, -ing, 8. fort- gående; händelse. - at law, rätte- gång, proceeds, pl. vinst, inkomst; belopp. Procellous, a. stormig, bullersam. Process, 8. rättegång; fortgång; om- ständighet; förfarande. -ion, 8. pro- cession , tåg. -ional, a. procession tillhörig. -ionary, a. gående i pro- cession». Procidence Prognosticator 307 Procidence, S. sänkning, förfall. Proclaim, V. a. utropa, offentligen kungöra; sätta i bann. - 01, S. hä- rold, förkunnare. Proclamation, 8. proklamation; kun- göfelse; uppbåd. Procliv||ity, S. böjelse, villfarighet. -OUS, a. benägen. [prokonsulat. Proconsul, s. [uokonsul. -ship, s. Procrastina||te, v.'a. uppskjuta. -, V. n. draga ut på tidén._ -tion , 3. uppskof, dröjsmål. Procrea||nt, a. alstrande, -te, v. a. afla, föda. -tion, s. aflande', fort- plantning. -tive, a. aflande, födande, ■»tivéness, S. afvelsamhet. -tor, S. aflare, fader. Proctor, S. prokurator, kustos vid ett universitet. -, V. a. förvalta, -ship, 8. fullmäktigskap. Procumbent, a. liggande utsträckt. Procurable, a. som kan förskaffas. -Cy, s. förvaltning. -tion, S. för- skaffande; fullmakt; befullmäktigande. -tion-money, s. provision, -tor, 8. prokurator; ombud, förvaltare. Procure, V. a. förskaffa; förmå; mäkla. -, V. n. vara kopplare. -ment, 3. förskaffande; förmedlan. -T, 8. mäk- lare; skaffare; kopplare. -SS, S. kopplerska. Prodigal, a. (of) slösaktig, yppig. -, 8. slösare, -it)', S. slösaktighet. - iZO, V. n. vara slösaktig. Pr0digj|i0US, a. underbar; ovanlig; förskräcklig. -iousness, S. ofantlig- het. -y, 8. under, underverk; ohörd sak. [förrädisk, trolös. Proditor, 8. förrädare, -ious, a. Produc||e, 8. produkt, afkomst; belopp. -, V. a. alstra, frambringa; gifva; åstadkomma; anföra; framställa.- ent, a. frambringande, -er, 8. upphofs- man. -ible, a. som kan fram- bringas, som kan anföras. -ibleness, 8. görlighet. Product, 8. produkt; facit (i räkn.). -ion, s. alster; framvisande. -ive, (of) frambringande, -iveness, & fruktbarhet. Proem, S. företal, inledning. Pl'Oiailjiation, s. ohelgelse, vanvörd- nad. -6, a. ohelig; ogudaktig; verlds- lig. -, V. a. ohelga, missbruka, van- vörda. - enOSS, s. ogudaktighet, gud- löshet. -ity, s. gudlöshet. Profess, v. a. bekänna; offentligen undervisa ; utöfva; försäkra; påstå. -, V. n. aflägga klosterlöfte. -ion, 8. bekännelse; afläggande (af kloster- löfte); profession. -ional, a. som tillhör ens kall. -Or, 3. professor; bekännare. - 01'Ship, S. en professors syssla. [erbjuda; föreslå. Proffer, S. tillbud; försök. -, V. a. Proficien||cy, 8. framsteg; fortgång. -t, 5. som gör framsteg; konstnär, mästare. ProficuOUS, a. Fördelaktig. Profile, 8. sidoåsigt, profil. Profit, S. vinst, fördel; inkomst; fram- steg. -, V. a. gagna, båta; befordra framsteg. -, V. n. draga nytta af något; göra framsteg, -able, a. för- delaktig, nyttig. -ableness, s. gag- nelighet; indrägtighet. -less, a. icke båtande, utan vinst. PrOfliga||Cy, s. lastbarhet, bofaktighet. -te, a., lastfull, skamlös , oförskämd. -, S. liderlig sälle. -tenSSS, 8. last- barhet. Profluen||ce, 8. fortgång, framflytande, -t, a. framflytande. Profound, a. djup; djupsinnig; grund- lärd; ödmjuk. -, S. djup; afgrund. -, V. a. granska. -ness, 8, djup- sinnighet. Profundity, s. djuphet. Profus||e, a. slösaktig, öfverflödande. -eness, -ion, 8. öfverflöd; förslös- ning. Prog, V. n. stjäla; fika efter; marodera, furagera (efter mat). Progen||eration, s. fortplantning, -i- tor, S. stamfader. -y, 3. afföda, slägt. Prognostica||ble, <1. som man kan spå till förut, -te, V. a. förespå, -tion, s. spådom, tecken, -tor, 8, spåman, 308 Program Prophesier Program, 8. program, bjudningsskrift, innehål). Progress, 3. framsteg, framgång; för- kofran: Eriksgata. -, V. n. skrida fram, gå framåt. -ion, 3. fortgång; framsteg. -ive, a. framgående. -ively, ad. gradvis, efterhand. - iveness, 3. fortgång, tillväxt. Prohibit, V. a.' förbjuda, förhindra. -ion, 8. förbud. -Ory, a. förbju- dande. Project, 8. förslag ; projekt. -. V. a. anlägga, föreslå, projektera; kasta ut. V. n. utstå, stå fram; skjuta ut; hänga öfver. -ile, a. framåt kastad. -, 5. kropp som är satt i rörelse; kastvapen. -ion, S. kastning; skjut- ning; framstående del af en byggnad. -Or, S. förslagsmakare. -UFC, 3. utstående del af en byggnad; utbyggnad. Prolaps||e, V. a. falla framåt, -ion, S. fallande framstupa. Prolate, a. platt, flack. - , v. a. ' framföra, utsäga. Proleptical, a. förutgående (sjukdom). Proletarian, a. gemen, föraktlig. Prolific, a. afveisam. -ation, 8. fruktbarhet; barnfödelse. - HCSS, 3. afvelsamhet. [lyftighet. Prolix, a. vidlyftig. - ity, S. vid- Pl010||CUt0r, s. talman, ordförande. -gue, S. prolog, företal. Prolong, V. a. förlänga; uppskjuta. -ation, S. förlängning; uppskof. Prolusion, 8. förspel, preludium. Prominen||ce, s. utskjutande; fram- stående del; märkvärdighet, -t, a. utstående, framskjutande. Promiscuous, a. sammanblandad. Promise, s. löfte; hopp. -, v. a. & n. lofva, utfästa. Promissory, 3. en som fått löfte, -ion , s. löfte. -Ory, a. lofvande. - note, revers. Promontory, s. udde, näs. Promotlje, V. a. promovera; befordra ; befrämja, -er, S. befordrare, befräm- jare. -ion, S. befordran. -ive, a. befordrande, befrämjande, Prompt, a. snar, hastig; tillreds. - payment, kontant betalning. -, v a, ingifva; påminna; uppmuntra, reta, -er, 8. sufflör på en teater; uppvig- lare. -itude, - ness, 3. skyndsam- het; redebogenhet. -uary, S. för- rådshus. -ure, 8. ingifvelse, upp- muntring. Promulgate, v. a. offentligen kun- göra. -tion, 8. kungörelse. Pronator, s. muskel som drar flata handen inåt. Prone, a. fallen för; med ansigtet smot jordan; sluttande. -ness, 3. benägen- het; sluttning; framstupa läge. Prong, S. gaffel; tjufva; skalm. - Od, a. gaffelformig. Pronominal, a. tillhörig ett pronomen. Pronoun, S. T. pronomen, -ce, v. a. uttala; föredraga. -, V. n. döma; tala dristigt. -, s. kungörelse. Pronunciation, s. uttal; afkunnande (af en dom); utförsgåfvor. -V6, a, djerft och påfluget dömande. Proof, S. prof, försök; skäl; täthet; korrektur, profark. -, a. ogenom- tränglig, skottfri; proberad r obeveklig, -less, a. som icke håller profvet- -sheet, s. profark, revidersark. Prop, S- stöd, påle, stötta. -, V. a. stöda, to - a vine, staka en vin- ranka. Propaga||te, v. a. fortplanta; utvidga. -, v. n. tillväxa.' -tion, s. fort- plantning ; utvidgning. Propel, v. a. fortdrifva, fortskynda. Propen|[d, V n. vara fallen för. -den- Cy, S. benägenhet; böjelse; öfvervä- gande. -SO, a. fallen för,, benägen till. -Sity, 3. benägenhet, fallenhet. Proper, a. egen; enskild; tjenlig; vacker; snygg; anständig. -* judge, behörig domare. - owner, rätt egare. -ly, ad. egentligen. -ness, s. skick- lighet, tjenlighet; ansenlighet. -ty, S. egande rätt; egendom; egenskap; tillbehör, redskap. -ty-man, s. gar- derobsmästare. - ty-tax, s. grund- skatt. Prophe||cy, s. profetia, spådop. -bier, Prophesy Protestation 309 8. profet. -Sy, v. a. & n. profetera; spå; T. predika. Prophet, s. profet, spåman. -CSS, s. profetissa, sierska. -ical, a. pro- fetisk. -ize, V. a. profetera. .Prophylactic, -al, a. förebyggande. - remedy, preservativ. Propinquity, 5. grannskap; slägtskap. Propitijable, a. försonlig, -ate, v. a. försona, blidka. -atiOB, 3. för- soning, försoningsoffer. -atOT, 8. för- sonare. - atory, a. försonande. -, 8. nådastolen. -OUS, a. blid, nådig, gynnande. -OUSness, 8. godhet, mild- Propolis, 8. stoppvax- (het. Proponent, 8. en som föreslår något. Proportion, 8. förhållande; likformig- het; regel; andel; mån. -, v. a. jemka, rikta, proportionera- -able, a. passande, likformig, -ably, ad. jemförelsevis. -al, a. (to), i för- hållande till. -ality, 8. likmätighet, lika förhållande, -ate, a. propor- tionerad. -, V. a. inrätta, ställa, *■ passa. Propos||al, 8. förslag, anbud. -6, V. a. proponera, föreslå. -, V. n. till- bjuda. to - to one's self, föresätta sig något. -ition, 8. förslag, anbud; sats. -itlonal, a. såsom sats an- sedd. [fråga) etc. Propound, v. a. föreslå, framställa (en Proprietary, a. tillhörande såsom rätt egare. -tor, 8. egare, egendo ms- herre, delegare, -ty, 8. egentlighet; skicklighet, anständighet. Propugn, v. a. förfäkta, -ation, 8. försvar, -er, 8. förfäktare. Propulsion, 3. fortdrifvande. Prore, s. fören, förstäfven af ett skepp. (Prorollgation, & förlängande; parla- mentets uppskjutande. -gue, v. a. draga nt på tiden med; uppskjuta; upphöra på en tid. Proruption, 8. utbrytande. Prosaic, Prosal, a. prosaisk, obunden. Proscri||be, V. g. förklara för biltog, landsförvisa; förbjuda. -pt, 8. & a. biltog, landsförvist. - ptiOB, s. lands- förvisning; bannlysning. Prose, s. prosa, obunden stil. V. n. prata drafvel. Prosecu|jte, v. a. fortsätta; lagfora, förfölja inför domstolen. -tion, s. förföljande; lagsökning, anklagelse, -tor, s. en som fortsätter; lagsökare, anklagare. Prosely||te, s. proselyt. -, W. a. göra proselyter. -tiSBl, 8. begär att göra proselyter. -tize, v. a. omvända. -, V. n. göra proselyter. PrOSemination, S. fortplantning ge- nom frön. PtOSer, S. tråkig talare; prosaist. Prosodyian, S. en som väl känner pro. sodien. -ical, 3. prosodisk. -y, 8. prosodi, uttalslära. Prospect, s. utseende, utsigt; ändamål; öfversigt; landskapsstycke; hopp; pro- spekter, -ive, a. seende framåt. - glass, tub, kikare. Prosper, V. n. trifvas, lyckas. -, V. a. befrämja. -ity, s. välgång, lycka; framgång. -OUS, S. lycklig, lycko- sam; gynnande. -OUSBCSS, 8. väl- Prospicience, s. förutseende, [måga. Prostate, s. T. sädeskörtel. Prostitnljte, a. gemen; liderlig; äre- lös. -, 8. sköka, liderligt qvinnfolk. -, V. a. förföra; hålla fal; missbruka, -tion, 3. horeri; liderlighet; missbruk. Prostra||te, a. lagd framstupa på jor- den; utsträckt. -, V. a. nedkasta, -tion, 8. nedkastning, knäfall; ned- slagenhet. Protect, V. a. beskydda, forsvara. -iöB, 8. beskydd, hägn. -ive, a. skyddande. -Or, 3. skyddsherre; riksföreståndare. -orate, 3. en riksföreståndares sty- relse. -orship, 8. protektors embete; föreståndareskap. Protend, V. a. framsträcka. Pl'Otervity, 3. oförskämdhet, näsvishet. Protest, 8. protest; offentlig motsägelse. -, V. a. & n. bedyra, försäkra; pro- testera, bestrida ; bevisa; åberopa som •vittne. -ant, a. protestantisk. -, S. protestant- -antism, s. prote- stantisk lära. - P-tiOll, 3. bedyrande; protest. 310 Protonotary Publication PrOtOj|UOtary, S. protonotarie. -COl, 3. protokoll; utkast till en skrift, -plast, s. urbilden, -type, S. mo- dell, original. Protract, V. a. uppskjuta, förlänga. -iOll, S. förlängande. -ive, a. upp- skjutande. Protru||de, v. a. framstöta. -, v. n. framtränga. -sion, s. framstötande. Protuber||ance, s. svulst. -ant, a. utstående. -ate, V. n. svullna, höja sig. -OUS, a. utstående; T. knölig. PrOUd, Cl. högfärdig, stolt; dristig; för- mäten; prunkande. - flesh, svallkött. PrOVO, V. a. bevisa; prebera, pröfva; erfara. -, V. n. bevisa sig, blifva; fresta på; slå ut. -able, Cl. bevislig. Proved||itor, -ore, S. leverantör. Provender, 3. foder, furage. Proverb, s. ordspråk. -, V. n. nyttja' ordspråk, -ial, a. hörande till ord- språk ; allmän. -ially, ad. ord- språksvis. Provid||e, V. a. förutse; (of, with) förse,besörja, skaffa; betinga; (against) förebygga. -, V. n. akta sig; sörja för något, provided that, så vida, med det vilkor. -ence , S. Försyn; om- tanke; sparsamhet. -ellt, a. försig- tig. -dential, a. kommande af Guds försyn. -entness, s. försigtighet. -Ct, 3. inköpare; leverantör. Pr0vinC||e, s. provins , landskap, län; sysslå, åliggande, -ial, a. landskaps-; inhemsk; ohyfsad. -, s. provincial; landskapsbo. -ialism , S. talesätt i en provins. Provine, v. a. fortplanta vinstockar genom afläggningar. Provis||ion, s. proviant, lifsmedel, för- råd ; försorg; förberedelse; arfvode. -fonal, a. tills vidare; vilkorlig; provisional. -or, 8. skaffare; provi- sor. -Ory, a. försorg tillhörig, vil- korlig. Provocati|[on, s retelse, anmaning. -V6, a. retande. -, .9. retningsmedel. Provoke, V. a. förtreta; befordra; uppväcka; vädja, -ment, S. förbitt- ring . utfordring; befordran. PrOVOSt, S. chef; underdomare; profoss. -marshal, s. generalprofoss. -ship, s. profoss-syssla. PrOW, 3. fören, förstäfven Cpä skepp). PrOW, a. tapper. - CSS, S. tapperhet. Prowl, v. a. plundra. -, v. n* gS ut på rof. Proxim|[ate, a. närmast, omedelbar, -ity, S. grannskap; skyldskap. Proxy, S. fullmakt; fullmäktig, depu- terad. Prud||O, 8. fruntimmer som ställer sig sedig och ärbar. -ence, 8. försigtig- hét, klokhet. -Glit, a. försigtig, om- tänksam. -ential, a. förståndig. -entiality, S. omhugsan, klokhet. -ery, S. skenhelighet, pryderi. -isll, a. skenhelig; tillgjord. Prune, s. plommon, sviskon. Prune, v. a. qvista, putsa (träd). V. n. snygga sig. Prunel, 8. brunell (en sort plommon). PrnnlferOUS, a. som bär plommon. Pruning||hook, -knife, s. trädgårds- knif. [klådig. Pruri|Jent, a. kliande, -ginous, a. Prussian, a. preussisk. - blue, ber- linerblått. Pry, V. n. titta, noga bese; '(into) snoka, ransaka. -ingly, ad. tilltagsen. Psalm , ä. psalm, -book , s. psalm- bok, psaltare. -ist, s. psalmförfat- tare. -ody, s. psalmton. -ography, S. psalmers författande. Psalter, 8. psaltare, psalmbok. - y, o. hackbräde (musikinstr.). Pseud||apostle, 8. en falsk apostel. -Ology, S. falsk lära. Pshaw, i. fyl lappri! Psor||a, S. skabb.' -ic, a. skabbig. Psychology, S. lärap om menniskans Ptarmigan, s. snöripa. isjsi. Ptisan, 8. kornvatten. Puberty, S. manbarhet. Pllbescen||ce, S. mogen ålder; manbar- het. -t, a. giftvuxen, manbar. Public, a. allmän, offentlig. -, S. publiken, allmänheten; krog. - house, värdshus, -an, 3. tullnär; gästgifvare, krögare. -atlOll, s. offentliggörelse, Publicity Puncheon 311 kungörelse; utgifvande (af en bok etc.), -ity, 8. offentlighet. Publish, v. a. förkunna; utgifva. -er, s. kungörare; utgifvare af en hok, för- Puce, a. mörkbrun. [läggare. Puceron, 8. bladsput, bladlus. Puck, 8. rå, tomtgubbe, -ball, -flst, s. bofist. Pucker, 8. oordning; skrynklig kläd- ning; veck. -, v. a. vecka. Pucket, s. löfmasknäste. [väsnas. Pudder, s. tumult, larm. - , V. n. Pudding, 3. pudding; korf; tarm af ett djur; fallvalk. -grass, 3. poleja. -headed, a. tölpaktig. -pie, s. köttpastej. ?udd||Ie, s. vattenpuss. -, V. a. smutsa; grumla. -, V. n. plaska i orenligheten. -ly, a. oren, smutsig. Puddning, 3. T. ankar-röring. Pud||enda, 3. blygd, födslodclar. -ici- OUS, a. kysk, -icity, s. blygsamhet. Puds, 3. pl. vida ärmar. Pueril||e, a. barnslig. -ity, 8. barn- dom, barnsligt väsende. Puerperal, a. angående barnsäng. - fever, barnsängsfeber. Puff, 8. pust, väderstötf puderqvast; skryt; röksvamp. -, v. n. svälla; pösa ut kindbenen. -, V. a. pusta på; blåsa upp; puffa, -ball, 8. bo- fist , röksvamp. - Sr, 8. storskrytare. -paste, 3. bladbakelse. - y, a. upp- blåst, svullen. Pug, 8. mops;, liten apa. -HOSO, 8. kullrig näsa. Pugh, i. fy! Pugil, 3. slagskämpe. -ism, 3. box- ning. -ist, 3. boxare. Pugnaci||OUS, a. stridig, stridsam. • -ty, 8. stridighet. Puisne, a. yngra, nyare, senare. Puissan||ce, 3. makt; välde; rike, -t, a. stark, mäktig, väldig. Puke, 8. kräkmedel; uppkastning. -, V. n. kräkas; äckla. Pulchritude, s. skönhet, fägring. Pule, V. n. pipa (som fågelungar); jämra sig. PuliCOSe, a. full med loppor. Pull, 3. ryckning, dragning; strid. -, V. a. draga, rycka; plocka. -, V. n. T. ro. to - down, rifva ned; nedstörta, to - up a good heart, fatta mod. - way ! ro friskt! -back, s. hinder; olycka, (flicka. Pullet, s. ung höna; Qäderfä; ung Pulley, s. block, trissa. - dOOF, 8. falldörr, fallucka. Pullulate, v. n. knoppas, spricka ut. Pulmon||arious, a. lungsiktig, -ary, a. lungorna tillhörig. -, 3. lungört. -ic, a. hörande till lungorna; lung, siktig. Pulp, 8. köttet, det saftfulla innan, mätet (i frukt). -OUS, a. mjuk; köttig. -ousness, s. köttighet, - y. a. köttig. Pulpit, 8. kateder, predikstol; pulpet. Puls||atiOH, 3. klappning, pickning; pulsslag. - 6, 8. puls; slag; skidfrukt. -iOU, 8. drifvande, stötning. PultaceOUS, a. grötaktig. Pulver||able, a. som kan pulveriseras. -ization , s. pulverisering. -ize, V. a. pulverisera, sönderstöta till pul- ver. -ulence, s. dammighet. Pulvil, 3. luktpulver. -, V. a. parfy- mera. Pumice, Pummy, 3. pimpsten. Pump, 8. pump, pumps, pl. lätta skor. -, V, a. pumpa (vatten); lura, -brake, -break, 3. brunnsvipp. -cistern, 3. låda på en kedjepump. -dale, -vale, s. T. pumpsot. -handle, s. pumpsvängei. -nails, 3. pl. T. halftums spik, -tail, 3. pumpstång. -water, 3. pumpvatten. Pumpion, 3. kurbits. Pumy, a. hålig, pimpstenartad. Pun, 3. ordlek. -, V. n. skämta; rida på ord. -, V. a. öfvertala genom ordlek. Punch, 8. punsch ; én narr i marionett, spel; en kort och tjock menniska; stöt, slag; mejsel; grafstickel; pryl; T. pa- tris. -, V. a. borra; knuffa; punsa (hål i något), -bowl, 3. punschbål. -COn, 3. pryl; huggborr; punsjern; myntstsrop; vinfat »om fäller St gal. 312 Puncher Purse lons, -er, 8. pryl; punsjern -ladle, 8. punschälef. Punchinello, S. harlekin. Punct||ated, a. sammandragen i en pnnkt; punkterad, -llio, s. sträng graruilagenhet; punktlighet i småsaker; lappri. -HiOUS, a. snarsticken, grann- laga; punktlig, -iliousness, 8. nog- grannhet i småsaker; finkänslighet. -nal, a. ordentlig, punktlig. -ua- lity, 8. ordentlighet, noggrannhet. -nalness, s. punktlighet, -nation, 8. punktaring, -uate, V. a. pricka, punktera. -ure, 8. prick, hål (med en fin udd). Pundle, S. tjock qvinna. pnngen||cy, S. stickning; skarphet. -t, a. skarp, bitande; smärtsam. Punice, 8. vägglus, -ious, a. purpur- färgad. Punish, V. a.straffa, -able, a. straffbar, -ableness, s. straffbarhet. -meat, 8. straff, bestraffning. Pnnit||ion, s. afstraffande. -ive, -ory, a. straffande. Punster, S. ordryttare. Funt, s. T. däck; flottbro. -, V. a. punktera (i spel). Puny, a. liten, späd, sp^narig; ringa. -, 8. oerfaren menniska. Pup, v. n. valpa. Pnpa, 8. pnppa, larf. Pupil, 8. pupill; ögonsten; lärgosso. -age, 8. minderårighet; läroår. -4»ry, a. hörande till en omyndig. Pappet, 8. docka, marionett; narr, -inan, -spelare, s. marionettspe- lare. -Show, S. dockspel, marionett- spel. [v. n. valpa. Puppy,«. valp; narr, näsvis fjäsk. -, Pur, s. sakta murrning, -, V. W. sakta murra. Purblind, a. kortsynt. Purchase, s. köp; tillhandlad vara; handelspris; årlig afkastning af fast egendom; fotfäste; T. vindspel. -, V. a. köpa, tillhandla, sig; (out) för- sona. -money, s. köpskiiiing. -r, 8. köpare. Pure, a. ren; klar; obemängd; oskyl-1 dig; obefläckad; idel, bara, - s. renhet; oskuld. ' Purfle, 8. broderi; kant på en bor- dering. -, v. a. sticka, virka. Purgation 9 S. purgering, rening; T. sofring. -ative, a. purgerande, re. nande. -, s. purger-medel. -atory, S. skärselden. -O, s. purgermedel, afförande medel. -, v. a. purgera, rena. -, v. n. blifva ren; hafva diarré, -ing, 3. rening. Puri|{fication, s. rening, -flcative, Cl. renande. -flcatory, a. rensande. -, S. kalkduk. -fler, s. renare, luttrare. -fy, V. a. rena; rättfärdiga. -, V. n. blifva ren. -Sm, s. tillgjord renhet i ett språk. -St j 8. som af- fekterar öfverdrifven. renhet i ett språk, -tan, s. puritan; 'pietist.. -tani» cal, a. puritansk, -tanism, s. puritanernas religionslära, -ty, S. renhet; oskuld; kyskhet. Purl, S. udd på en spets; malörtdricka; porlande. -, V. a. besätta med frans eller spets; sticka. -, V. n. porla, susa (såsom rinnande vatten). Purlin, s. tvärbjelke. Purloin, V. a. snatta, försnilla, -er, 8. tjuf, snattare. [skog; T. intägt. Purlue, S. område, grannskap; stor Purple, s. purpur, purpurfärg; purpur- färgadt tyg. purples, pl. fläckfeber, skarlakansfeber. -, a. purpurfärgad, purpurröd. -, Ö. a. purpra, färga purpurröd. -flsh, 8. purpursnäcka, -flower, s. hyacint, -royal, a. högt purpurfärgad. -velvet-flower, S. tusenskön. -WOrt, s. röd väplin^ Purplish, a. stötande i purpurfärg. Purport, S. afsigt; innehåll; mening. -, V. n. innehålla, innebära. Purpose, 8. afsigt, föresats ; saken, on - , uppsåtligen. to no fåfängt. -, V. n. & a. ärna, ämna, besluta, -less, 8. förgäfves. - ly, a. upp- såtligen; med. flit. Purprise, s. intägt; inhägnad. Purr, S. strandpipare. Purse, s. penningpung, börs ; penningar, förmögenhet. -, V. a. (up) stoppa i Pursebearer Pyrotechnic 313 pungen; rynka (pannan), -bearer, 8. skattmästare. -cutter, S. fickhug- gare. -r, 8. kassör; skeppsskrifvare. Pursiness, 8. trångbröstighet. Purslain, S. portlaka. Puisua||ble, a. som kan fullföljas. -nce, S. fortsättande, fullföljande. in - of, i följe af. -nt, a. lik- mätig. - to, i följe af. Pursue, V. a. följa, jaga efter; efter- sträfva; fortsätta. -, V. n. fortfara. Pursuit, 8. förföljelse; eftersträfvande; enträgenhet; bana. Pursuivant, s. statsbåd. Pursy, a. däst; andtruten. Purtenance, s. tillbehör; tarmarne af ett djur. la. varig. Purulen|[cy, S. varighet, materie. -t, Purvey, V. a. anskaffa, förse med. -, V. n. sörja. -ance, S. anskaffande; förråd på lifsmedel. - OT, 8. inköpare; proviantmästare. Purview, 8. den befallande delen af en parlamentsakt. Pus, V. var i sår. Push, 8. stöt; sträfvande; nödtvång; afgörande tidpunkt. -, V. a. stöta, skuffa; drifva; angripa; fortskynda. -bolt, 8. skufregel. -ing, a. liflig, rask, -pin, s. ett slags barnlek med Push, s. hetblomma. [knappnålar. Pusillanim||ity, s. klenmodighet. -OUS, a. klenmodig, försagd. Puss, 8. kisse, pus (smekord åt en katt); Pustule, 8. blåsa, finne. [hare. Put, s. fall; händelse; enfaldig stackare; ett slags kortspel. -, V. a. & n. sätta; ställa; lägga; nyttja; förorsaka; anförtro; gro; röra sig; styra. - the case, om so skulle hända, to - a horse in, dressera en häst, to - hack, draga tillbaka, to - hy, lägga afsides; afvända, parera, to - down, nedsätta, undertrycka, förödmjuka; upphäfva. to - forth, knoppas, skjuta skott; frambringa; utsträcka; använda, to - forward, drifva på; befordra, to - in, inflicka; klandra. to - in for, anhålla om (en syssla). to - in mind, påminna, erinra, to - off, bortlägga; afsätta, uppskjuta. to - on, antaga, anlägga (en drägt); pålägga; »hasta, skynda sig. to - out, utställa; sätta ut (på ränta); utsläcka ; utgifva; hissa (en flagg), to - (out) to sea, sticka ut till sjös, to - over, transportera, to - to, bifoga, to - to death, afrätta, döda, to - up, uppställa; slå upp; samla; dölja; göra (en bön), to - up a hare, drifva upp en hare, to - up at, taga in på. to - up with an affront, smälta en skymf. to - up the sword, sticka svärdet i skidan, to - up to sale, utbjuda ell. sätta till salu, to - up with, tåla, fördraga. to - Upon one, bedraga en. Putative, a. förment. Putid, a. stinkande, nedrig. -nCSS, S. skändlighet, oanständighet. Putlog, S. T. stylta, ställningsträd föi Putoff, 8. undflykt. [murare. Putre||dinous, a. stinkande, rutten. -faction, 8. röta, förruttnelse. -fac- tive, a. rötande; förruttnande, -fy, V. a. röta. -, V. n; förruttna, murkna. -SCence, S. ruttning, förruttnelse. -SCent, a. ruttnande. Putrid, a. rutten, härrörande af röta. - fewer, rötfeber, -ness, 8. röta. Putting, s. sättning, -stone, s. afvi- sare utanför portar; lyftsten. PuttOCk, 8. glada. Putty, S. kitt. -, V. a. glasera; kitta. Puzzle, 8. gåta; bryderi; förvirring. -, V. a. förvirra; bry. -, V. n. vara Pye, 8. skata., [tankspridd. Pygm||ean, a. dvergaktig; småväxt, -y, 8. dverg,•pyssling. Pylorus, 8. T. högra magmunnen. Pyramid, 8. pyramid, -al, a. pyra, Pyre, 8. bål. [midformig. Pyret||ic, 8. feberdrifvande medel. -O1O« gy, 3. läran om febrar. Pyri||form, a. päronformig. -tace- OUS, a. klsaktig, kisblandad. - es, S. svafvelkis; fyrsten. Pyro||mancy, 8. spådom medelst eld, -meter, 8. eldmätare. - pe, 8. ädel granat. -technic, a. hörande till 314 Pyrotechnics Quarter-rails fyrverkerikonsten. -technics, S. pl. -techny, 5. fyrverkerikonst. -tie, 8. frätmedel. Pyrrhic, s. vapendans. Pythagorean, a. pytagoreisk. - talle, multiplikationstafla. Pyx, s. nakterhuset, der kompassen står; oblatask (hvari hostian förvaras). Q. Quab, 8. lake (fisk). Quack, 8. qvacksalfvare; dålig läkare. -, V. n. skrika som änder ell. korpar; skräfla; qvacksalfva. - ery, 3. qvack- salveri. -ing, 8. skryt. -ish, a. skräflande. -ism, 8. qvacksalfvcri. -salver, s. qVacksalfvare. Quadra||genary, a. fyratioårig. -ge- né,' 8. art påfvelig aflat, -gesima, 8. första söndagen i fastan. -gesi- mal, a. som hör till fastlagen. -ngle, 8. fyrkant. -ngular, a. fyrhörnig. -nt, 3. fjärdedel (i synnerhet af en cirkel); qvadrant. -te, 3. fyrkant; boktryckeriqvadrat. -, a. fyrkantig; passander7-, v. n. passa (tillsammans), -tic, a. fyrkantig. -ture, 8. qva- dratur; förvandling till fyrkant; T. första eller sista qvarteret af ny eller nedan. Quadr||ennial, a. som varar i fyra år» som sker hvart fjärde år. -ible, a. som kan bildas till fyrkant. -ifid, a. fyrklufven. -ilateral, a. fyrsidig. -ilateralness, 5. fyrsidighet. -ille, 8. T. qvadrilj. -ipartitc, n. fyr- delad. -Uped, a. fyrfotad. -, S. fyrfotadt djur. -Upedal, a. fyrfotad. -uple, a. fyrdubbel. -uplicate, V. a. fyrdubbla. Quaff, v. a. & n. dricka mycket, -er, s. fyllhund. [S. träsk, dybotten. Quag||gy, a. dyig, sumpig, -mire, Quail, S. vaktel. -, V. a. göra för- sagd , undertrycka. v. n. blifva nedslagen; dåna; .mjnskas; löpna. pipe, s. vaktelpipa.' Quaint, a. konstig; ovanlig; nätt; sälb sam; tillgjord. -neSS, 8. artighet; sällsamhet. Quak||e, s. darrnhjg, skälfning. -, V. A darra, skälfva, bäfva, skakas» -er, 8. qväkare (religionssekt). - erism, 8. qväkeri. -ing, 8. darrning, bäfvan. -ing-grass, S. darrgräs. Qualification, 8. beskaffenhet, skick, lighet, duglighet; förminskning. -fler, S. storpratare. -ty, V. a. bestämma; mildra; sätta i stånd, to - one*t self, taga namn af något; äfv. aflägga eden (för att bekläda en tjenst). -ty, s. egenskap, lynne; stånd, förnämt folk. Qualm, s. svimning, dåning. vanmakt. -ish, a. svimmande. Quandary, s. tvifvelsmål; villrådighet. Quantitative, -itive, a. af en visa storle'k. -ity, S. myckenhet, storlek; del; T. stafvelsers ljudvigt. -um, 3. mängd, belopp. Quarantine, 8. qvarantän. Quarrel, S. glasruta; pil med fyrkantig hufvud; gräl; täflan. -, V. n. träta, -ler, S. grälmakare. -lOUS, a. trät- girig. -SOme, a. grälig. Quarry, 8. ruta; pil med fyrkantigt hufvud; stenbrott; fågel spänd af rof- fåglar. -, V. a. bryta sten, -man, S. stengräfvare. Quart, 8. fjärdedel, qvart (vinmått, Vl gallon), -an, a. som varar fyra dagar. -, 5. fjärdedagsfrossa. Quarter, 8. fjärdedel, qvarter; hemvist; ort; pardon; fjärdedels timme; qvartal; sädesmått af 8 strukna bushels; fram, delen på en häst; fält i en vapensköld. -, V. a. dela i fyra delar; stegla; in. qvartera; T. tillägga (till ett vapen); föra i vapen, -age, 3. qvartalslön. -ClOtllS, S. pl. skanskläden. - day* S. qvartalsdag, fardag. -deck, s. skans, halfdäck. -gallery, S. T. sidgalleri. -gunn.Gr, s. konstapels- mat. -ly, a. som sker qvartalsvis. -, ad. qvartalsvis. -master, s. qvartermästare; pumpmästare på skepp, -piece, 8. fyrkantigt stycke träd (timmerm.). -rails, s. pl. T. relingar Quartsessions Quilt 315 på back och skans. -sessions, 8. pl. tingsdagar hvart fjärdedels, år (i provinserna), -staff, 8. påk, stjids- klubba. -wind , 3. sidvind, back- stagsvind. [format; bok in 4to. Quart||etto, 8. qvartett. -O, 8. qvart- QuatZ, S. qvarts (en bergart). Quash, 8. ett slags pumpa. -, v. a. krossa, sönderbräcka; underkufva, qväfva. -, V. n. sqvalpa7 Quassia, 8. bitterholtsträd. Quat, 8. blemma; hareläger. Quaternary, a. som består äf fyra. -, S. fyrtalet. -ion, 8. tropp; fyra; fyrtal. Quatrain, 8. strof af fyra versrader. Quav||e, v. n. gunga af fetma, -ef, 8- T. Qj not; drill. -, v. n. darra, skälfva; drilla. Quay, ,s. kaj, strandbro. Quean, 8. snuskigt qvinnfolk, Queas||iness, S. vämjelse; läcker smak'. -y, a. vämjaktig, kräsmagad; Jkinkig. Queen, S. drottning; bivise; drottningen (i schacksp.); dam (i kort- och damspel. - of the meadows, älggräs, -'s- gilliflower, nattviol. -, v. n. (it) agera drottning, föreställa drottning, -apple, s. renett. -bee, 8. bimoder, vise. - dowager, s. enkedrottning. -metal, s. hvit metall. Queéning, s. engelsk ananas. Queer, a. sällsam, besynnerlig; försla- gen; dålig. -neSS, s. sällsamhet. Queest, S. ringdufva. Quell, V. a. tvinga, underkufva; qväfva. Quench, v. a. utsläcka (eld ell. törst); stilla. -, v. n. svalna, -able, a. som kan släckas, stillas. - less « a. outsläcklig. Querciiron, S.. gul amerikansk ekbark. Querimonious, a. klagande; bedröflig. Querist, s. frågare; tviflare; korsån- Quem, s. handqvam. [gare. QueipO, s. jacka. Querry, s. hofstall; stallmästare. Querulous, a. klagande, qvidande: be- dröfvad. -ness, s. jämrande.- Query, s. fråga, spörsmål. V. a. fråga; utforska. Quest, 8. undersökning; anhållan; äf* ventyr. to go in spåra upp; söka, -ion, 3. fråga, spörsmål, un- dersökning; tvifvelsmål; förhör; sträck- bänk. -, V. a; & n. fråga, spörja; tvifla ; undersöka. -tollable, a. tvifvelaktig; osäker; misstänkt. -io- nary, a. frågande. -, 3. tillspörjare. -ioner, 8. frågare, examinator. -1011» leS8, <2. .ostridig; afgiord. -uary, a.. vinningslysten. Quib, S. stickord. - ble, 8. ordlek; gnabb; spetsfundighet. -, V. n. leka med ord. Quick, a. rask, munter, hurtig. -, 8. lefvande köttet.; det ömma; qvickhvete, qvickrot. -en, V. a. qvickna, lifva. v. n. få lif. -lime, s. osläckt kaik, -matchy s. lunta. -ness, 3. liflighet, snabbhet; qvickhet. -pa- ted, a. skarpsinnig, -sand, 3. qvicksand, flygsand. -set, s. lefvande häck; hagtorn. -, V. a. inhägna, innesluta med häckar, -sighted, a. skarpsynt, -silver^ S. qvicksilfver. -witted, a. qvick, fintlig. Qiiid, s. en tuggbuss, quiddity, s. ordlek; spetsfundighet. Quiddle, v. n. skämta, fördrifva tiden med skämt, dröja, söla. Quiescen||ce, s. hvila, stillhet, -t, a. hvilande. Quiet, a. stilla, fridsam, saktmodig; tyst. -, 8, hvila, ro, lugn. -, v. a. tysta; döda. -ism, s. sinneslugn; quietismen (sekt). - ness, 8. still- het, lugn; kallsinnighet; fred.' - SO1UO, a. lugn, orörd. -ude, s. fridsamhet. Quietus, 8. död; I7, full betalning. Quill, 3. penna (oskuren); tagg på en igelkott ell. piggsvin; spolrör (hos väf- vare); svicka; sprund; pinne att slå på hackbräde med. -, V. a. fläta. -boy, s. spoigosse. -driver, s. pennfäktare; renskrifvare. -et» 8, inkast; lagvrängning. Quilt, s. stoppadt sängtäcke. -, O. a, stoppa; sticka. 316 Quinary Radical Quinary, a, som består af fem, Quince, s. qvitten; qvittenträd. Quincuncial, a. rutformig. Quinqua||gesima, S. fastlagssöndagen. -ngular, a. femhörnig. Quinqne|;fld, a. femklufven. -foli- ated, a. fembladig. -nnial, a. femårig. Quinquina, s. kina, kinabark. Quinsy, s. halsfluss. Quintal, s. centner; Quintessence, S. kraften, kärnan ell. musten af något. -tial, a. som innehåller det hufvudsakligaste. Quintuple, a. femdubbeh Quip, S. skämt, pik. -, V. G. «• gifva stickord, pika. Quire, 8. en bok papper; kor i en kyrka. -, V. n. sjunga i koncert. Quirister, £. korsångare. Quirk, $. stickord, bitande skämt; spetsfundighet; chikan. -isll, G. spetsfundig. Quit, a. q vitt, ledig. -, V. a. befria; öfvergifva; åfträda; afstå med; fri- säga, qvitta ; betala, -claim, 8. afsägelse. - rent, 8. arfränta. Quite, ad. alldeles, helt och hållet. Quits, i. qvitt! godt! Quittance, 8. quittans, qvitto. -, V. a. vedergälla. Quitter, 8. befriare; var; hofbölned. Quiver, 8. pilkoger. -, V. n. darra, skälfva. Quiz, 8. gåta; satirisk mennlska. -, V. a. bry, ägga, narras med. QuodRbet, 8. mischmaschf spetsfun- dighet. Quoif, 8. hufva. Quoit, 8. skifva (till kastnipg, ett spel). -, V. a. kasta. Quotha, S. andel. -ation, 8. citation; citationstecken (,, "). -e, v. a. ci» Quoth, V. def. säger, sade. [tera. Quotidian, ä. daglig. -, 8. hvardags- frossa. Quotient, S. qvotient, qvoL K. Rabatfi, V. n. kalla falken tillbaka; äter sätta sig på handen (om falkar). Rabbet, 8. fogning,spunning (iskeppsb.). -, v. a. falsa, foga bräder tillhopa. Rabbi) Rabbin) S. rabbin (judisk dok tor). - nical, a. rabbinsk. -inist, Ä. rabbinist, talmudist. Rabbit) 8. kanin, buck kaninhane, doe. kaninhona. Rabble, s. pobei, pack. - me ii t, s< sammanskockadt packupprorisk pö Rabid, a. rasande. [bel, Rabinet, s. liten fältkanon. Race) 8. ätt, härkomst, slägte, ras, ' slag; kappränning; lopp; framsteg; smak. -, v. n. sprjhga i kapp. -hOrse, s. rännhäst. Eacem||ation, s. klase. - of eggs, äggstock. -iförOUS, a. som bär klasar. Racer, 8. rännhäst, kapplöpare. Rach, 3. spårhund. [lipti RacinesS, 8. styrka (af vin); smaklig. Racing, a. kappränning. - iron, s, rispjem. Rack, 8. sträckbänk, verktyg att spänna något; spinnrock; drifmoln; ståndard för ett stekspett ; häck att lägga fodei i; hylle; rack ell. arack; stöfvare -, V. a. sträcka; lägga på sträckbänk plåga; vrida t klara; omtappa (vin) to - öné's orains, bry sin hjerna -bone, 8. halsben på ett får. -16111, 8. öfverdrifven ränta. Racket, 8. raket; sälträ. - y, a. bul- Rackoon, s. sjupp. [lersam. Racy, a. Stark, skarp (om vin). Raddle, V. a. fläta tillhopa. -, 8 gärdesgårdsstör. Radi||ance, 8. glans; Strålande. -ant, a. strålande. - ate, V. n. stråla. -iated, a. strålbeprydd. - stone, strålsten. -iation, 8. strålande, ut. gående från en medelpunkt. Radical, a. hörande till roten; ur- sprunglig; genomgripande. - sign, rotinärke (j algebra). - word, stam- Radicalness Rank 317 ord. -, 8. fiende till alla missbruk. -neSS, 8. ursprunglighet. Radicate, .v. a. rotfasta. -, v. n. slä rötter. -, a. inrotad. Radicle, 8. fröpigg. Radish, 8. rädisa; rättika. Radius, 8. stråle; lilla armpipan; half- diameter, radius. Raff, a. mischmasch; gemen menniska. Baffle, 8. raffel (ett slags tärningsspel). -, V. n. raffla, kasta tärningar om. Raft, 8. timmerflotta; flottbro, -er, s. taksparre; tvärbjelke. Rafty, a. möglig. Bag, 8. trasa, lumpor; dålig klädning. -amuffln, 8. tiggare, -bolt, s. T. tagbult. -man, 8. lumphandlare. -Stone, 8. sandsten, slipsten. - WOrt, 8. askört. Rage, 8. raseri, häftighet. -, V. n. rasa, yra, storma. -ful, a. rasande. Ragged, a, trasig, ojemn. Bali, 8. gallerverk, skrank; plant; led- stäng; ängsnärpa; T. rail; reling. -, V. a. instänga med spolverk ell. ledstänger, -bird, 3. spefågel. -lery, 8. skämt, narri. -road , -way, 3. jembana, jemväg. -way-share, 8. -jernvägaktie. -way-statiOD, 8. jem- vägstation, jembanegärd. Raiment, 3. klädnad, drägt. Rain, s. regn. -, V. n. regna. - bow, 8. regnbåge. -deer, 3. ren (djur). -fowl, S. gröngöling. -InCSS, S- regnigliéC, regnaktighet. -water, 8. regnvatten. -y, a. regnig. Raip, S. mätstång. Raise, V. a; lyfta; Utpresa; bringa ä • bane; samla; upphöja, befordra ; väcka upp (ifrän sömn ell. död), to - ar- mies, värfva troppar, to - a falf, lägga pä- en kalf. to - a siege, upphäfva en belägring, to - paste, baka pastejer utan form, to - spi- rits, framkalla andar, to - taxes, skattlägga, uppbära skatt, to - the price, stegra priset, to - trees, jflantera trän. Raisin, 8. russin. Rake, s. kratta, räfsa; räkel; kölvatt- net efter skepp. -, V. a. skrapa, räfsa. V. n. röra sig fort; famla. to - a ship, beskjuta ett skepp långskepps. - hell, 8. rustare, räkel. -helly, a. liderlig. -r, 8. gatso- pare; ugnsraka. Rakish, a. utsväfvande. -HOSS, 8. liderlighet. Rally, V. a. skämta, göra spe af; hop- samla (skingrade soldater). -, V. n. äter förena sig. Ram, 8. vädur, bagge; murbräcka. -S-block, gatläggareklubba. -, V. a, ramma. - cat, 8. hankatt. - rod, 8. laddstock, sättare. Ramble, V. n. fara omkring; vandra- -, 8. kringfarande; vandring. Rambuse, s. ett slags dryck. Rami||ficatlon, 8. utgrening. -fj, V. a. utgrena, dela. -, V. n. grena sig. Rammer, S. stötklubba, jungfru; ladd- stock ; försättare. [lukt. Rammish, a. frän, -ness, s. bock- Ramose, Kamous, a. grenig. Ramp, 8. spräng; yrhätta. -, V. n. springa, taga skutt; slingra sig upp. -ant, a. öfverhandtagande; T. gäende uppföre (om djur). Rampart, 3. vall; förskansning; bröst- värn. -, V. a. förskansa. Rämpion, 8. rapunsel. Ramsons, 3. ramslök. Rancid, S. härsk; unken. -ity, 8. härskhet. RanC||OrOUS , a. hätsk , iiskefull. för- bittrad. -OUr, 8. hat, agg. Random, a. tillfällig; som sker hän- delsevis. -, 8. händelse, at -, p8 måfå. Bane, -deer, 8. ren, rendjur. Range, 8. rad; klass; vandring, utfart; utrymme; omkrets; kåstvidd, skotividd. - of mountains, bergskedja. v. a. ställa i ordning, ordna; sikta. -, V. n. kringstryka, ströfva omkring; ligga, hafva ett visst läge. -r, 8. ströfvare; spårhund; jägmästare; strandridare. -rship, 8. hejderidaresyssla. Rank, s. rang, ordning, klass; rote, led; värdighet, stånd; hedersställe. 318 Rankish Ravenous -, a. frän, illa luktande; grof; fro- dig. -, V. a. ställa i ordning, upp- ställa. V.n. stä i rad. -ish, a. nägot härsken. - knave, 3. erts- skälm. -le, V. n. förvärras; antaga smitta; bulna, varas. -neSS, 5. spenslighet, smärthet; växtgirighct; fränhet; härskbet. Ranny, 3. näbbmus. Ransack, V. a. ransaka; noga söka; plundra, härja; skända. RanSOm, 3. ranson, lösen (för en fänge). -, V. a. ätergifva mot lösen; äterlösa. Rant, 3. svulstighet, bombast; skryt. -, V, n. uttrycka sig svulstigt; svärma. -CT, S. larmare, storskrytare. -ing, a. svulstig. -ipole, a. svärmande; Ranunculus, 8. ranunkel. [liderlig. Rap, 8. rapp, kappsläng; lätt slag. -, V. a. klappa pä; hänrycka; stöta ut. Rapa||ci0US, a. rofgirig, glupsk. - cious- neSS, -City, S. rofgirighet; snälhet. Rape, 8. väldtägt; bortröfvande; rofva; rapsat, roffrö. -Oil, S. rofolja. -seed, s. roffrö, oljefrö. Rapid, a. hastig, -ity, 3. snällhet, hastighet. - ly, ad. raskt, snällt. Rapier, 3. pamp, läng värja. -fish, 8. svärdfisk. Rapine, S. rof, rän, väldsverkan. -, V. a. beröfva, plundra. Rapper , S. bultare; klapp, dörrklapp. Raptur||e, S. rof; förryckning;-förtjus- ning; hastighet. -OUS, a. hän- ryckande. Rare, a. rar; sällsynt; förträfflig; gles. -ShOW, 8. sällsynthet; tittskäp, la- terna magica. -faction, S. förtun- nande. -flable, a. som kan förtun- nas. -fy, V. a. fortunna. -ly, ad. sällan; förträffligt. -neSS, 8. säll- synthet; gleshet. Rascal, 3. skurk. -, a. dälig, gemen. -ity, 3. skurkaktighet. -lion, 3. niding, skälm; usling. -ly, a. ne- drig, skurkaktig. -, ad. nedrigt. Rase, V. a. snudda förbi; nedrifva. Rash, s. rask (ylletyg); utslag, blemma. Rash, a. hastig; obetänksam. -nOSS, & pfyerilning; förmätephcV Rasher, 3. stekt fläskskifva< Rasp, S. rasp, grof fil; hallon. -, V. a, raspa, -berry, S. björnbär; hallon. -er, 8. skafjern. r-IlOUSe, 3. tukt- hus. -ings, S. pl. filspän. Rasure, s. utstrykning; utstruket ställe; radering. Rat, s. rätta, mountain -, murmel- djur. - 's-hane, rättpulvet. - stail, rättsvans; rakt här. -trap, S. rätt- fälla. Ratable, a. jemnlik i värde; som kän Ratafia, 8. ratafia (dryok). [värderas. Ratail, S. indiskt rör, rotting. Ratch, 8. hjul i ett urverk. Rate, 8. pris; taxa, markegäng; rang; ränta; sätt. -, V. a. värdera, taxera; näpsa, banna. -book, s. mantals» längd. - T, S. taxator. Rath, a. tidig. Rather, ad. hellre, snarare. Ratification, 8. stadfästelse. V. a. bekräfta, stadfästa. Ratio, 3. förhällande, proportion. -cin» ableness, s. förnuftighet. -cinate, V. a. förnuftigt betrakta. -cination, 8. förnuftsslut. -Cinative, a. för- nuftig, bevisande. Ration, s. portion, andel. Rational, a. förnuftig, skälig, förstän- dig. -ity, 3. förnuft; sannolikhet. -neSS, 8. förnuftighet, billighet. Rattle, 3. buller, prat; barnskallra. -, V. n. & a.' bullra; prata fort; banna. to - in the throat, rossla i halsen. - grass, S. skallergräs, -headed, a. obeständig; fjollig. -pate, 3. grillfangare. - snake, 3. RattOOn, S. sjupp. [skallerorm. Rau||city, s. heshet, -cons, a. hes. Ravage, S. förödelse, härjning. -, V. a. ödelägga, härja, förstöra. -T, 8. här- jare. [tala svulstigt. Rave, v. n. yra, rasa, vara vansinnig; Ravel, v. a. trassla, inveckla, to - OUt, upplösa. -, v. n. gä upp, löpa upp (om knutar); vara förlägen. Raven, s. korp. -, v. a. uppsluka, uppsvälja; röfva. -OUS, a. glupsk, slukande, rofgirig. Ravine Rebound 319 Ravine, 3. bergpass. Ravish, v. a. röfva;' med våld bort- föra; våldtaga; förtjusa, -er, 8. röf- vare; våldtagare. -ment, S. bort- röfvande; vSldtägt; förtjusning. Raw, a. rå, okokad; hudlös; oarbetad; omogen; oförfaren; kall, fuktig, -bo- ned , a. mager, -head, 8. buse. -ness, 8. råhet, omogenhet; oerfaren- het; hårdsmälthet; rå väder. Ray, s. stråle, ljusstråle; glans; streck, rand; rocka (hafsfisk). -, V. a. göra strAnmig; orena. - grass, 8. renrepe. Raze, V. a. nedrifva, jemna med jorden; utplåna, radera; lätt vidröra, skafva huden. Razor, 8. rakknif. razors of a boar, pl. betar på vildsvin, -bill, 8. torda (sjöfågel). - fish, s. majfisk, -strap, 8. strykrem. Reaccess, 8. återkomst. Reach, v. a. & n. råka, nå; gifva; anlända; träffa; räcka ut, utbreda; sträcka sig, räcka; hinna till ; intränga i; slå in; kräkas, to - at, gripa efter. -, 8. hinnande med handen; håll; skicklighet att hinna något; för- måga ; listigt anslag, knep; vidd, rymd; ändamål. - of thought, begrepp, -less, a. ohinnelig; utom skotthåll. React, V. n. (upon) motverka, verka tillbaka; reagera. -ion, 8. motverkan; reaktion. Read, V. a. & n. läsa; lära sig; hålla föreläsningar; råda, tillstyrka, -er, 8. läsare; lektor, föreläsare. - er- Ship, 8. lektorssyssla. Readi||ly, ad. beredvilligt, gerna. -nOSS, 8, beredvillighet, färdighet; hurtighet. - of wit, snarfyndighet, rådighet. Reading, 8. läsning, föreläsning; be- läsenhet; läsart, -book, 8. läsebok, -desk, 8. pulpet, bokdisken i en kyrkobänir. -lamp, S. studerlampa. Readmission, 8. återantagning. Ready, a. redo, till hands, färdig, vil- lig ; snabb; beqväm. - money, kon- tanta penningar. -, 8. kontanta pen- ningar. Reafflrmance, 8. förnyad bekräftelse. Beak, s. säf. Beal, 3. real (spanskt mynt). -, a. verklig, sann. - Estate, fast egen- dom. -ity, 8. verklighet. -ize, V. a. verkställa, verkliggöra; förvandla i penningar. - ly, ad. verkligen. -ness, 8. verklighet, -ty, s. trohet; lydnad. Realm, 8. rike, konungarike. Ream, s. ett ris (papper). [nytt lif. Reanimate, v. a. återupplifva, gifva Reap, V. a. & n. berga; vinna, -er, ä. skördeman, -ing, s. skörd. -ing- hook, 8. skära, handskära. Rear, a. halfkokt, halfstekt. -, V. a. uppresa, uppsätta; uppfostra. -, V. n. stegra sig (om hästar). -, 5. efter- tropp; sista i ordningen, -admiral, 8. kontreamiral. -guard, 8. efter, tropp, arriergarde. -mOUSO, 8. lä- derlapp, flädermus. -Ward, 8. efter- tropp; sista i ordningen. Reascension, s. återuppstigning. Reason, 8. förnuft, förstånd; skäl, bil- lighet ; bevis; billig fordran. -, V. a. & n. resonera, undersöka, begrunda; tvista, -able, a. förnuftig, billig; måttlig, lagom. - ableuOSS, 8. skä- lighet. -ing, 8. fömuftslut, omdöme, -less, a. oförnuftig, -lessness. 8. oförnuftighet. Reassumption, s. återtagrffng. Reassur||ance, 8. motförsäkran; ömse- sidig assekurans. -6, V. a. uppmun- tra; å nyö försäkra. Reattachment, s. förnyad arrest. Reave, v. a. röfva. Rebapti||zation, s. vederdöpelse. -ze, V. a. döpa å nyo. -zer, 8. veder- döpare. Rejiate, V. O. räffla; dämpa, hämma; förslöa; afdraga, rabattera. -ment, 8. dämpning; rabatt, afslag; räffling. Rebeck, s. stockfiol. Rebel, a. upprorisk. -, V. n. blifva upprorisk; sätta sig upp emot. -, s. upprorsman. - ler, 8. upprorsmaknre. -lion, s. uppror; motstånd. -liOUS, a. upprorisk. Rebound, s. återstöt. v. n. stods» tillbaka; återsk&U», 320 Rebuff Recombine Rebuff, V. a. afvisa, stöta tillbaka. -, S. groft afslag;- motstånd. Rebuild, v. a. återuppbygga. Rebuk]|able, a. tadelvärd. -6 , 8. tadel, förebråelse; hinder; stöt. • -, V. a. tadla; näpsa. - Oful, a, näp- sande, bestraffande. Rebullition, s. uppvälining. Rebus, 8. logogryf; rebus (ett sl^gs. gåta med figurer). Rebut, V. a. drifva tillbaka; svara på. -, V. n. draga sig tillbaka, -ter, 8. T. qvadruplik. Recall, s. återkallelse. -, V. a. hem- kalla, kalla tillbaka; upphäfva. Recant, v. a. återkalla, förneka. -, V. n. åtra sig. -ation, S. återkallelse. Recapitulate, V. a. upprepa det huf- vudsakligaste af hvad man sagt. -tion, 5. summariskt upprepapde. Recapt||ion, -ure, 8. återtagande. Recede, V. n. vika, gå tillbaka; afstå ifrån. Receipt, 8. inkomst; uppbörd; emot- tagande; qvittens; recept. Receivable, a. antaglig. -e, v. a. emottaga, antaga, bekomma. -61', 5. uppbördsman; emottagare; tjufgöm,- mare; T. recipient. Recency, s. nyhet. Recension, S. uppräknande, öfversigt. Recent, a. ny, nyligen gjord; modern. -ly, ad. nyligen. - ness, 3. nyhet; ungdom. Recept]|acle, 8. samlingsställe; till- flykt, boning, gömställe; mottagnings- rum; T. blomfäste. -ibility, s. mottaglighet. -ion , s. emottagande, bekommande. -ive, a. emottaglig. -, 8. samlingsplats, -iveness, 8. mottaglighet. Recess, s. afvikande, afträde, bortgång; suspension; enslighet; nisch. -ion, 8. vikande, eftergift. Rechange, V. a. ombyta. [å nyo. Recharge, V. a. åter anklaga; ladda Recheat, 8. hundarnes tillbakakallande när de förlorad spåret. Recidivous, a. som fått nytt anfall (af sjukdom), recidiy. Recip|]e, s. föreskrift, recept. -ient5 8. emottagare; recipient. Reciprocal, a. inbördes, ömsesidig, -calness, S. skifte; ömsesidighet,, -cate, V. n. skifta, verka ömsevis. -, V. a. utbyta, omvexla; vedergälla. -cation, s. omvexiing. -city, s. motsvarande förhällande, ömsesidighet. Recision, s. afskärning. Becit||al, 8. upprepande, uppräknande; berättelse. -ation, S. berättelse; uppläsande. -ative, a. upprepande, berättande. -, s. T. recitativ. -O, V. a. upprepa, uppläsa, anföra, be- rätta. [a. obekymrad, sorglös. Reck, V. n. (of) gifva akt pä. -less, Beckon, v. a. & n. räkna; värdera, anse; tillräkna (en); tro, lita; göra sin uträkning, to - with any one, göra räkning med någon, to - on, tillräkna. -er, 8. räknare, -ing, s. räkning; skuld; värde; T. gissning. -ing- book, s. räkenbok; kontobok. Reclaim, V. a. omvända; återkalla; täma. -able, a. som kan återföras ell. återfordras. -ant, S. motsägare. -less, a. obändig, som icke låter bättra sig. [-6, V. a. & n. luta. Reclin]|atlon, S. lutning; T. afstånd. Reclllde, V. a. uppläsa, öppna.- Beclus||e, a. innesluten. -, 3. eremit. -eneSS, 8. ensamhet. -ion , 3. in- stängning. Recoagulation, 3. ystning å nyo. Reqogni|jsance, 8. skriftlig förbindelse inför rätten; igenkännande; underpant. -Se, V. a. känna igen, vidkännas; rekognoscera. -tion, 8. erkänsla; vid- kännande; mönstring. BeCOil, V. n., stöta (om skjutgevär); studsa; vika. -, 3. tillbakastndsning. Recoin, v, a. mynta om. -age, 3. ommyntning. Recollect, V. a. återsamla; erinra, eftersinna. to - one's self, sansa sig. -ion, S. sansning, eftertanke, besinnande. - ive, a. erinrande, på. minnande. Recollet, 8. franciskanermunk. Recombine, v. a. återförena, Recommence Redeemer 321 Recommence, v. a. åter begynna. Recommend, V.^a. aijmäla, anbefalla, rekommendera; tillstyrka, -able, a. berömlig, lofvärd. -ation, s. be- fordran; godt beröm. -atory, a. befordrande. - letter, rekommenda.- tionsbref. Recompense, V. a. belöna, vedergälla. -, s. belöning, 'ersättning. Recompose, v. a. å nyo samman- sätta; återlugna. Reconcilable, a. försonlig, -iation, 8. försoning, förlikning. -iatory, a. försonande. Recondite, a. förborgad, undangömd. Reconduct, v. a. återföra. Reconnoiter, V. a. uppspana, rekog- noscera. « Reconquer, v. a. återvinna. Reconsecrate, v. a. å nyo helga. Reconsider, V. a. å nyo öfverväga. Reconvention, 3. genklagan, skade- ståndsprocess. Reconversion, 8. återomvändelse. Record , 8. protokoll; arkiv; • vittnes- I börd; urkund. - , V. anteckna, föra till protokolls; fira; påtänka; sjunga; intonera. -ation, 3. erinran, -er, 8. registrator; rådssekreteraren i London; häfdatecknare; stor flöjt. -Office, 8. arkiv. Recount, V. a. förtälja å nyo. Recourse, 8. återkomst; tillgång, till- flykt. Recover, V. a. & n. återfå; läka; ve- derfås, tillfriskna. -y, 8. vederfående; återställning; återfinnande. Recrea||nt, a. rädd, feg; otrogen, falsk. ,-te, V a. förfriska, vederqvicka. -tion, 8. tidsfördrif; j/ederqvickelse. -tive, a. uppmuntrande; nöjsam. Recrement, s. drägg, skum, -al, -itiOUS, a. dräggig. Recrimina||te, v. n. göra motbeskyll- ningar; anställa genklagan, -tion, 8. motbeskyllning; förebråelse. Recruit, S. rekrytering; nytt förråd; rekryt. -, V. a, & n. rekrytera, för- stärka. to - one's self, samla nya krafter, -ment, 8. rekrytering. ^English-Sicedish Diet.: Eectan|[gle, a. rätvinklig. 8. rät vinkel, -gular, a. räthörnig. Rectifiable, a. som kan rättas. -ft*. Cation, 3. rättande, rättelse; rening flera gånger; förnyad distillering. -fy, V. a. rätta; distillera om. - lineal, a. rätlinig. -tude, 8. räthet, riktig- het; redlighet, rättskaffenshet. Rector, 8. rektor; kyrkoherde. - ial, a. en rektor ell. kyrkoherde tillhörig, -ship, 8. rektorssyssla. -y, 3. mo- derkyrka ; prestgäll; rektorsboställe. Rectum, s. and» a-m. Recubation, s. hvilande. Recumben||cy, s. lutäing mot något; fört.östan; stöd, -t, a. hvilande, stödd. [a. hörande till återvinning. Recuperation, s. återvinning, -tory, Recur, V. n. komma äter till; taga sin tillflykt, -rence, 5. Sterkomst; till- Recure, V. a. bota, återställa. [flykt. Recurvation, 3. tillbakakrökning. ReCUS|[ancy, 3. vägran att förena sig med engelska kyrkan. -ant, a. vägrande. -, 3. nonkonformist. -.0, V. a. jäfva (en domare). Kecussion, 8. tillbakastötande. Red, a. röd. -bird, s. domherre (fågel), -book, 3. troiibok. -breast, s. rotgel (fågel). -chalk, 8. rödkrita, -deer, s. rådjur, -den, v. a. göra röd. -, V. n. rodna. -dish,0 a. rödaktig. - fustian , 8. portvin, -haired, a. rödhårig, -herring, 8. böckling. -hides, 8. pl. juft. -hot, a. eldröd, -lead, 3. mönja. -letter-day, s. katolsk högtidsdag. -HOSS, 8. rödhet, rodnad, -nosed, a. rödnäsig. -orpiment, 3. röd arsenik. - pole, s. gråsiska. -shank, 8. rödfot (fågel). -Streak, 8. töä- etrimigt äpie. -tail, -start, 3. rödskyfve (fågel), -weed, s. åker- vallmo. -wing, s. rödtrast. Redargntion, 3. vederläggande. Rcddition, s. återgifvande, uppgifning. Reddle, 3. rödkrita. Redeem, V. a. igenköpa; frälsa, to - a fault, godtgöra ett fel. -able, a. återlöslig. -er, 8. befriare; frälsare. 322 Redeliver Refluent Redeliver, V. a. återlemna; befria. -ance, 8. återställning. -y, 8. åter- befrielse. Redemand, v. a. återfordra. Redemption, a. återiösning. -ional, a. hörande till återiösning. - Oty, a. , återlösande. Redescend, V. n. åter nedstiga, Redintegra||te, a. förnyad. -, v. a. iförnya. -tion, 8. återbringande i förrigt tillgtånd. Redolen]|Cf, 8. vällukt; stark Idkt. -t, a. välluktande.. Redouble, v, a. fördubbla. -, v. n. ökas, fft d^bblas. [verk). RedOUbt, 8. T redutt. (litet fästnings- Redoubtable, a. fruktansvärd, -able- ness, 3. förfärlighet. -ed, p. fruktad. Redound, V. n. falla tillbaka; tillflyta ; öfverflödä; lända (till). Redraft, i. retrasserad vexel, utbyte af en protesterad vexel. Redress, 8. rättelse, afhjelpande, godt- görande, -, V. a. rätta; bota; af- hjelpa. -ive, a. rättande; botande, -less, a, ohjeiplig. Reduce, V. a. återbringa; försätta; eröfra; återställa; förminska; bringa, -ment, 8. återbringande. Reduct||ion, 8. förminskning; återbrin- gande i sitt förra skick. -ive, a. upplösande; återbringande i .förrigt skick. -, 8. upplösningsmedel. Redundance, 3. öfverflöd; yppighet. -ant, ai öfverflödig; vidlyftig. Reduplicate, v. a. fördubbla, -tion, 8. fördubbling. -tive, 8. fördubb- Ree, V. a. sålla. [lande. Re-echo, 8. återskall, genljud. -, V. n. gifva genljud. Reed, s. rör, rörpipa; pil. -bank, -bed, -plat, s. rörstånd, ställe der rör växer. -bent, S. piphven. -ed, a. rörbeväxU -grass, 8. stcngräs, träggan. -mace, S. kasedun. -Spar- rOW, s. säfsparf. -y, a. rörbeväxt. Re-edify, v. a. äter uppbygga. Reef, 8. T. ref; refvel, sandbank. -, V. a. refva (segel), -earings, 3. pl. T. stekbultar. -Knot, 8. ribands- knop, -point, 8. refsejsing. -tackle, 8. reftalja. Reek, 8. rök, ånga; vS'*n. -, V. n? ryka, röka, dunsta. -y, a. rökig. Reel, 8. härfvel, nystfot; ett slags dans. -, V. a. härfla. V. n. tumla, vara yr I hufvud. Re-||eleotion, a. nytt vai. -enact, ■ v. a. i nyo stadga, -enforce, v. d, (ytterligare förstärka, -enter, V. a. 'äter taga i besittning; Ster ingå. - en® throne, V. a. äter sätta pä tronen. - establish, V. a. återupprätta, -establishment, 8. återställande, -estate, v. a. återställa. Reeve, 8. fpgde; T. ref, refvadt segeL -, V. a. inskära; refva^ Refect||ion, 8. förfriskning; måltid. -ive, a. vederqviokande. -Ory, 8. matsal (i kloster). Refer, V. a. hänvisa, hemställa; öfver» lemna. -, v. n. hafva afseende pä; Sberopa sig. -66, 8. god man, mä. tisman. -6nC6, 8. hänvisning, hän- skjutande. -endary, 8. föredragande; mätisman. -ring, 8. hänvisning. -, prp. - to, i afseende pä. Refine, V. a. raffinera; förfina, förädla. -, V. n. luttras; göra sig till. -ment, 8. rening, förfining; odling, hyfsning. -T, 8. en som affekterar renhet i språket, purist. [skipmanna. Refit, V. a. förbättra; återställa; T. Reflect, V. a. & n. återkasta, åter- stråla, studsa tillbaka, reflektera; (on, upon) öfverlägga, tänka efter; förevita. -ent, a. återfallande. -ion, 8. äter, kast, studsning; uppmärksamhet, efter, tanke; reflexion, betraktelse; tadel, -ive, a. återkastande, eftersinnande. -Or, 8. betraktare; reflektor. Reflex, 8. återsken. -, a. tillbaka, kastad (oiu ljusstråler). -ibility, 8. återstiidsningskraft. -ible, a. som kan återkastas. -ibloncss, 8. åter- studsningskrafl., -ive, a. .öfvervä- gande; tadlande. Refloat, 8. ebb. [och flod). Reflow, v. n. flyta tillbaka (om ebh Refluent, a. tillbakaflytande. Reflux Rehearsal 323 Reflux, 8. ebb; utflytning. Reform, 3. förbättring. -, V. a. för- bättra; omskapa. -ation, 3. för- bättrande; Luthers reformation. -Gr, S. förbättrare; reformator. Rofound, V. a. smälta om. Refract, V. a. bryta ljusstrålarna; kasta tillbaka. -ion, 3. strålbryt- ning. -ive, a. brytande (ljusstrå- larna). -oriness, S. olydnad; hals- starrighet. -Ory, a. gensträfvig; strängsmält. Refragable, a. som kan vederläggas. Refrain, 3. omqväde (i en visa). -, V. a. hålla tillbaka. -, V. 71. af- hålla sig ifrån. Refrangi||bility, 3. brytningskraft. -ble, a. som låler bryta sig. -blc* nCSS, 3. brytningskraft. Refresh, V. a. svalka, afkyla;, upp- friska, vederqvicka. - mont, 3. för* friskning; svalka. Refrigera||nt, a. kylande. -, 3. ky- lande medel. -ntllCSS, 8. svalkande egenskap, -te, V. a. kyla, svalka, -tion, 8. svalkning; uppfriskning, -tory, a. svalkande. -, 3. kylfat; Reft, s. remna. [svalkdryck. Refu||gO, 3. tillflykt, beskydd, fristad; utväg, -gee, 8. flykting. Refulgen||ce, 3. glans, sken, -t, a. glänsande; präktig. Refund, V. a. återgjuta; återbetala, Refu|[sal, 8. afslag, vägran; fritt val. -se, a. oduglig, -, 3. afskrap, ut- skott. -, V. a. afslå, vägra; icke vilja, -tal, -tation, 3. vederlägg- ning. -te, V. a. vederlägga. Regain, V. a. återvinna, återtaga. Regal, a. kunglig, -e, 8. konungs- rätt; konungavärdighet; kalas. -, V. a. ståtligen traktera. -emont, 8. väl- plägning. -ia, 8. pl. regalier, -ity, 3. konungavärdighet. Regard, 3. blick, uppsyn; vördnad; afseende; uppmärksamhet. -, V. a. kasta ögonen åt, gifva akt på; anse; angå, hafva afseende på; hafva utsigt på. - fill, a. uppmärksam. -leSS, a. vårdslös, oaktsam. Regency, 3. regering, styrelse, riks- förestånderskap. Regenerate, v. a. pånyttföda. -/ ä. panyttfödd. -teneSS, S„ T. nya födelsens tillstånd. - tion, 8. T. nya födelsen. Regent, 3. regent. -Ship, 8. regering; riksförestånderskap. Regermina||te, v. n. pricka ut på nytt, -tion, 8. ny grodd. Regible, a. som kan styras. Regicide, 8. konungamord; konunga mördare. [regimen; metod Regimen, 8. ordning; diet i mat; 2' Regiment, S. regemente, -al, a. militärisk; hörande till ett regemente, -als, 3. pl. uniform. Region, s. landskap, trakt. Regist||er, s. register, alfabetisk för- teckning; register i orgverk. -, V. a inregistrera. -Vary, 3. registrator. -ry, 3. aktuariekontor; kyrkobok; pro tokoll. Reglet, s. T. kolumnsteg* Regnant, a. herrskande. Regorge, V. a. spy ut, kasta upp. Regrant, V. a. åter förläna. Regrate, V. a. förolämpa; göra förköp. -r, 3. månglare. Regroet, V. a. helsa igen. Regress, s. återkomst. -, v. n. gå tillbaka, komma tillbaka. -ive, a. återvändande. Regret, 3. saknad, ledsnad, oro, miss- nöje. -, V. a. sörja, sakna; ångra, -fully, ad. ogerna. Regul||ar, a. regelbunden, ordentlig. -, 8. ordensperson. -arity., - &!'■ neSS, 3. regelbundenhet, ordentlighet -ate, V. a. ordna; regera. -atlon, 3. inrättning; ordning, -ator, s. inrättare; prober-ur; regulator på en ångmaskin. Regurgitate, v. a. fitergjuta, gifva tillbaka. -, v. n. rinna öfver. -tion, 3. åtérsprutning. Rehabilita||te, v. a. åter insätta, -tion, s. återinsättning. Rehear, v. a. höra om igen. - ser, 8. upprepande; öfverläsning; repetition. 324 Rehearse Relive *-86, V. a. förtälja; läsa öfver; repe- tera, spela öfver. Reigle, 5. ränna; fals. Reign, S. regering; herravälde. -, V. 1 n. herrska, regera; vara gängse. Re-im||bark, V. a. äter inskeppa. -, V. n. Ster gä om bord. - barkment, s. inskeppning ä nyo. -bhrse , V. a. återbetala, återgälda, -buisement, 8. återbetalning, ersättning, -port, V. a. åter införa, -pression, s. ny upplaga, -print, V. a. trycka å nyo. Rein, s. tygel, töm; välde. -, V. a. tygla. Reindeer, 8. ren, rendjur. Be-in||force, V. a. förstärka; föröka, -forcement, s. förstärkning.-gage, v. n. åter inlåta sig. '-gagement, 8. ny förbindelse. • Reins, s. pl- njurarne. Re-in||S0rt, V. a. åter Införa; inflicka, -state, v. a. åter insätta, -surancc, 8. ömsesidig assekurans. -vest, V. a. åter sätta i besittning; å nyo förläna. Re-itcra||te, V. a. upprepa ä nyo; göra om igen. -tion , 8. återupprepning, förnyande. Reject, V. a. förkasta; icke antaga, -able, -aneous, a. förkastlig, -lon, S. förkastelse. Rejoice, V. n. glädja sig, fägna sig. -, V. a. glädja, roa. -, 3. gläiJLje. Rejoin, V. a. åter hopfoga. -, V. n. träffa, räka; svara. - der, S. svar pS gensvar. Rejudge, V. a. åter ransaka ell. döma. Rejuvenescence, s. föryngring. Rukilldle, V. a. åter upptända. Reland, V. a. åter landsätta. Relapse, 5. återfall (i en sjukdom). -, V. n. falla tillbaka; gjukna pä nytt. Relat||e, v. a. återbringa , återställa; berätta. -, V. n. (to) höra till; vara slägt med. -er, 3. berättare, häfde- tccknare. -ion , S. berättelse; af- seende; sammanhang; slägtskap; släg- ting. - ionship, s. slägtskap. - ive, a. som har afseende pä; betraktad i jemförelse med. -, 8. slägting; sak som har afseendo på en annan; T, pronomen relativum. Relax, a. slapp; efterläten. -, V. a. göra slak; mildra; öppna. -, V. n. gifva efter; slakna. -atlOH, s. slapp- ning; lindring; hvila, vedcrqvickelse. Relay, 3. ombyte (af hästar eller jagt- hundar); skjutshåll. -dog, S. jagt- bund. Release , 8. frigörelse , befrielse; efter- gift; qvittens. -, V. a. befria, ställa pä fri fot; frikalla. -ment, s. be frielse, -r, S. befriare. Relega||te, V. a. förvisa, drifva i lahdS' flykt, -tion, S. förvisning. Relent, V. n. saktas, aftaga; slakna; smälta; intagas a*medlidande. -, V. a. försvaga, minska; mildra. -ive, a eftergifvande; slapp. -less, a. käns- lolös, hårdhjertad; oupphörlig. Relevant, a. upphjelpande; vigtigg betydande. Reliance, s. tillit, förtroende. Relic, 3. qvarlefva, relik. Relict, 3. enka.. Relief, S. Jhjelp, findring; förstärkning; en sklldtvakts aflösning; upphöjdt ar- bete; kontrast; T. harens betesplats; längenningar. Relieve, v. a. hjelpa, bistå; trösta; ersätta; stärka; gifva upphöjning St något; aflösa (en post). Relievo, a. upphöjdt arbete. Relight, V. a. Ster upplysa. Re^igi||on, s. religion, -onist, < skrymtare. -0US, a. gudfruktig, an- däktig, from; andlig; munklefnaden tillhörig. a - house, kloster. -, 3. munk. -OUSneSS, 3. gudsfruktan, fromhet. Relinquish, V. a. öfvergifva; upphöra ined, -ment, 8. öfvergifvande, af- trädande. [aflefvor förvaras. Reliquary, s. skrin hvari helgonens Relish, 8- smak , tycke; benägenhet. -, V. Cl. sätta god smak pä; tycka om. -, V. n. smaka, vara smaklig; smaka af nägot. -able, a. smaklig. Relive, V. n. komma till lif igen. V. a. upplifva. Relucent Renewal 325 Relucent, a. lysande. Reluct, V. n. sträfva emot. - auce, 8. gensträfvighet. -ant, a. mot- sträfvig. -ate, V. n. sträfva emot. -ation, s. motsträfvelse; vedervilja. Relume, v. a. åter upptända. [på. Rely, v. n, (on, upon) lita på, förtrösta Remain, a. öfverlefva, aflefva, relik. -, V. 71. blifva qvar, återstå ; förblifva, framhärda, -der, 3. öfverskott, rest, saldo; aflefva; gods som fös när en annans besittningsrätt är till ända. -, a. öfrig, qvar. -ders, 8. pl. T. kräfvan. Remake, v. a. göra om. Remand, V. a. hemkalla, hemskicka. Remanent, a. öfverblifvande. -, S. rest. Remark, 8. anmärkning; anseende. -, V. a. anmärka; utmärka, -able, a. märkvärdig; ansenlig. -ableneSS, 8. märkvärdighet. Remarry, v. a. gifta i nyo. Reme||diable, a. botlig. -diable- ness, s. botlighet. -diate, a. he- lande. -dy, s. botemedel, läkemedel; T. upprättelse, ersättning. - , V. a. bota, läka; afhjelpa. Remelt, V. a. omsmälta. Rememb||er, V. a. minnäs, erinra, draga sig till minnes ; tänka på; helsa, rekommendera. -rance, 8. minne, hågkomst; åminnelse; minnesmärke. -rance-bOOk, S. minnesbok; jurnal. -rancer, s. skrifvare i kongl. skatt- kammaren ; annotationsbok. Remigration, S. återflyttning. Remind, v. a. (of) erinra, påminna. Reminisoen||ce, 3. hågkomst, erinran. -tial, a. erinrande. Remiss, a. vårdslös, efterlåten. -Ible. a. förlåtlig, -ion, 8. förlåtelse; lin- dring; afsägelse. -ness, 8. efter- låtenhet; sorglöshet. Remit, V. a. förlåta, eftergifva; åter- ställa , bringa; öfverantvarda; hän- skjuta; öfversända. -, V. n. aftaga, sakta sig. -ment, 8. öfversändande ; förnyad arrest, -table, a, förlåtlig. -tance, a. remiss af penningar. -Wj *■ remittent, öfversärWar^ Remnant, a. öfrig. - , 3. öfverlefva, Jemning; stuf. Remodel, V. a. omskapa. Remonstr||ance, 8. föreställning; tår- maning; förebråelse. -ant, a. föro ställande. -, 8. remonstrant (sekt)'.- -ate, V. n. göra föreställning (om fel etc.). -, V. a. ådagalägga, bevisa. Remora, S. dröjsmål, binder; en art sugare (fisk), -te, V. a. hindra. Remorse, 8. samvetsagg; ångest. Remot||e, a. aflägsen, fjärran ifrån. -eness, -ion, 8. aflägsenhet, afstånd. Remount, V. n. åter stiga till häst. -, V. a. förse med nya hästar. 'Removable, a. flyttbar; som kan flyt-' tas ell. aflägsnas. Remov||al, 8. flyttning, bortskaffande; afsättande. -6, s. flyttning, afresa; afsättning; litet afstånd; slägtskaps. grad; drag, flyttning (i dam- eller schackspel). -, V. a. flytta; borttaga, afsätta. -, V. n. begifva sig bort. -edness, S. aflägsenhet. Remunera||te, V. a. vedergälla, ersätta, -tion, 8. vedergällning, belöning, -tive, a.^edergällande. Renal, a. njurarna tillhörig. Renard, s. räf. Renasc||ency, s. återfödeise. -ent, a. som åter tillväxer. -ible, a. som kan förnyas. Renavigate, v. n. åter segla. Rencounter, 8. möte; sammanstöt* ning; slagsmål; händelse. -, v, n. sammanstöta; råka i handgemäng ell. slagsmål. -, V. a. angripa. Rend, V. a. sönderslita. Render, V. a» återgifva; öfverlemna; bevisa; vedergälla; öfversätta; uttrycka. to - damage, godtgöra skadan, tö - homage, hylla, to - a reason, anföra ett skäl, to - thanks, tacka. Rendezvous, 8. möte; mötesplats. -, v. n. mötas på utsatt ställe. Reildible, a. som kan återlemnas. Renegayde, -do, 9. renegat, affälling. Renethe, 8. T. verkjern. Renew, v. a. förnv». -able, a. som kan förnyas- -a', förnyelse. 326 Renitency Repossess Reniten||Cy, 8. motspänstighet; mot- trycksförmåga. -t, a. styf, mot- tryckande. Rennet, 8. löpe, kalflöpe; renett. -bag, s. löpmagen (hos idislande djur). Renounc,|e, V. a. förneka; afsäga sig; icke hafva (en färg i kort). -CBient, -iätion, 8. försakelse; förnekelse. Renova||te, v. a. förnya, -tion, s. 8. förnyelse. Renown, s. rykte, namnkunnighet, -ed, a. berömd. Rent, s. remna; oenighet; afgift; ränta, procent, intresse. -, V. a. arrendera, uthyra; förränta, -al, s. jordbok. -Charge, 8. arfränta. -er, S. hyres- man, arrendator. -service, 8. grund- ränta, jordboksränta. Rentering, 8. hopsömning, stoppsöm. Renter-warden, s. räntmästare. Renunciation, 8. afsägelse, försakelse. Reobtain, V. a. åter bekomma. Reord||ain, V. a. å nyo påbjuda; viga en för andra gången. - ination, 8. invi^ping å nyo. Repacify, v. a. åter stilla. Repack, V. a. åter inpacka. Repair, 8. lagning, förbättring; resa; vistelseört. out of -, bofällig. -, V. a. laga, reparera; upprätta. -, V. n. begifva sig. -able, a. botlig. -er, 8. damaskerare. Repandous, a. upphöjd midtpå. Repara||ble, a. ersättlig; som kan för- bättras. -tion , 8. reparation, lag- ning; ersättning. -tive, a. ersät- tande; förbättrande. -, s. förbätt- ringsmedel. [svara qvickt. Repartee, s. qvickt svar. -, v. n. Repartition, 8. delnig, indelning; ut- skiftning. [fara tillbaka. Repass, V. a. åter öfverfara. -, V. n. Repast, Ä. liten måltid; spis, föda. Repay, V. a. återgälda; vedergälla. -ment, 8. återbetalning. Repeal, 8. återkallelse, upphäfvande. -, v. a. upphäfva. -able, a. åter- kallelig. Repeat, s. upprepande; da capo. -, V, a, repetera, upprepa 8 uyo; göra om. -edly, ad. flera gånger, ofta, -er, 8. repeter-ur. Repel, ta a. drifva tillbaka; fördrifva; vederlägga. -, V. n. motverka, -lent, 8. tillbakadrifvande läkemedel. Repent, v. a. (of) ångra. -, v. n. ångra sig, bättra sig. -ance, 8. änger; bättring, -ant, a: ångerfull, botfärdig. Repeople, v. a. äter befolka. Repercuss||ion, s. tillbakadrifning; äterstudsning. -ive, a. tillbaka, drifvande; återställande; genljudande. Repertory, 8. register; magasin; re. pertoir (för en teater). Repetition, s. upprepning; öfverspel» ning; repris (i musik). Repine, v. n. (against, at) gräma sig, sörja öfver; knota; missunna. Replace, V. a. sätta tillbaka. Replant, v. a. plantera om. -ation, 8. omplantering. Replenish, v. a. uppfylla, fullända. -ment, S. fyllning, fyllnad. Eeple||te, a. uppfylld, -tion, 8. uppfyllning, fullhet. Replev||iable, a. som kan befrias frän qvarstad. -in , -y, 8. npphäfvande af ett gjordt beslag. -, v. a. återvinna hvad som varit belagdt med qvarstad; bringa i säkerhet. Replication, s. genljud; svar, replik. Reply, s. svar, gensvar. -, v. a. svara, invända. Repolisli, V. a. S nyo polera, Reponce, 8. rapunsel. Report, & rykte; berättelse; knall. reports, pl. akter. -, V. a. förtälja, förmäla; sqvalira; föredraga. -, V. n.' gifva genljud; knalla; smälla, -er, 8. föredragande; sqvallrare; sagesman; berättare. Repos||al, 3. bvila. -e, 8. ro; har. moni. -, V. a. sätta. -, v. n. hafva- ro, hvila; (on, upon, in) förlita sig. -edness, 8. ro, stillhet, -it, v. a. lägga i förvar. -ition, s. sättande i säkerhet; äterställande. -itory, s. förvaringsrum. [Ster ega.- Repossess, v. a. återtaga i besittning; Repour Receive 327 Repour, V. a. återgjuta. Repreheh||d, V. a. tadla, förebrå, -sible, a. tadelvärd, -sion , 8. tadel, förebråelse. -sive, a. tadlande. Represent, V. a. föreställa, represen, tara; bevisa; framlägga, -ant, a. representant, -ation, 3. föreställ- ning; bild. -ative, a. föreställande. -, 8. representant. Repress, V. a. afetyra, dämpa. -iOH, 8. förhindrande. -ive, a. förtryckande; dämpande. Reprief, 8. tadel, klander. Reprieve, 8. uppskof; dröjande med en fånges afrättning. -, V. a. uppskjuta med dödsstraffet; bevilja uppskof. Reprimand, s. tilltal, skrapa. -, v. a. tilltala, banna, förebrå. Reprint, V. a. omtrycka, trycka å nyo. Reprisal, 8. vedergällning; pris, let- ter of reprisals, kaparebref. -e, a. skadestånd; vedergällning; gång, hvarf; repris (i musik), at three re- prises, tre gånger. -, V. a. återtaga; åter godtgöra. Reproach, a. förebråelse; skam. -, V. a, förebrå, försmäda, -able, a. tadelvärd. -ful, a. skymflig, skamlig. Beprobayte, a. förkastad. -, 3. ogud- aktig menniska. -, v. a. förkasta, fördöma. - tion^a. förkastelse; för- härdelse. Reprodu||ce, V. a. återframbringa. -ction, 8. frambringande å nyo. Reproof, a. bannor, tilltal; förebråelse. Reprov||able, a. tadelvärd, -e, v. a. banna; förebrå. [djur. Reptile, a. krypande. -, 3. krälande Republic, 8. republik, fristat, -an, a. republikansk. -, 8. republikan. Republish, V. a. S nyo förkunna, åter utgifva. Repudia||ble, a. som bör förskjutas. -te, V. a. förskjuta, skilja sig vid (en hustru). -tion, 8. förskjutande; äktenskapsskilnad. Repugn, V. n. vara vidrig mot; strida, sätta sig emot. - ance, 8. vidrighet; motsträfvighet. -ant, a, motstridande; olydig: stri-im Bepullulate, v. n. Ster spricka ut. Bepul||se , a. afslag, vägran; tillbaka, drifvande. --, V. a. afslä; drifva till- baka. -Sion, S. tillbakadrifning; från- stötande. -si ve, a. tillbakastående ; afstSende. Repurchase, v. a. återköpa. Reput|{able, a. berömlig, hedervärd. -ation, s. namn och rykte; anseende. -e, 8. allmän mening; anseende; frejd. -, V. a. anse, hålla före. -eless, a. ärelös. Request, 8. ansökning, begäran; akt- ning. -, V. a, bedja, anhålla. -ant, a. reqvirent. -er, 8. supplikant, sö- Requicken, V. a. upplifva. [kande. Requiyem, s. själamessa; lugn; haj. -etory, 8. hviloställe, graf. Re quir||ablo, a. erforderlig, -e, v. a. fordra, begära; tarfva, behöfva. Requisite, a. erforderlig, nödvändig. - , 8. nödvändig sak. - teiiess , 3. nödvändighet. - tion, S. begäran, ansökning; reqvisition. Requit||al, s. vederlag, vedergällning. -6, V. a. betala, vedergälla. Resäil, V. n. återsegla, segla tillbaka. Resale, 3. återköp, minuthandel. Rosalute^ v. a. helsa igen. Resci||nd, V. a. afskära; afskaffa. -SSl* On, S. afskärning; upphäfvande. Rescript, s. reskript, kungligt bref} afskrift. Rescuable, a. som kan räddas. Rescue, 3. befrielse, räddning; gen» sträfvighet. -, V. a. rädda. Research, a. undersökning. -, V. a. Reseat, V. a. åter sätta. [undersöka. Reseized, a. T. åter insatt i besitt- ning af. Resembl||ance, a. likhet; afbild. -e, V. a. förlikna, jemföra; likna; passa sig. Resent, v. a. harmas öfver; hämnas, -ful, a. hämndgirig; snarsticken. -ment, 8. harm; hämnd. Reservation, 8. förvarande, förbehåll, undantag. -Vatory, 8. förvarings- rum. -ve, 8. förråd; förbehåll; för- behållsamhet; försigtighet; reservtropp. -, V. O. förvara, spara, undantaga. 128 Keserveaness Resting -vedness, 8. forbehållsamhet. -VOir, 3. förvaringsrum. Resettle, V. a. återställa; tillfreds- ställa. -ment, s. återställande. Reship, V. a. inskeppa å nyo, åter inlasta. Resld||e, V. n. residera, vistas, bo; uppehålla sig. -ence, 8. residens, boning; vistande; bottenfälle. -ent, a. vistande, bofast. -, 8. resident vid I ett hof. -entiary, a. boende, bofast; hörande till ett residens. -, 8. prest •om alltid bor i sitt gäll. - ual, a. öfrig, öfverblifven. - uary, a. qvarlemnad. - legatee, hufvudarfvinge. -Ue, 8. rest, återstod. Resign, V. a. öfverlemna, afträda. -, V, n. afsäga sig. -atlon, 8. af- skedsansökning; öfverlemnande; under- gifvenhet. -ee, 8. den man utstår något till, -ment, s. uppgifvande. Resiliency, s. tillbakastötande; spritt- nlng. -t, a. spänstig, som studsar tillbaka. Resin, 8. harts, kåda, -aceous, a. kådaktig. -OU8, a. hartsaktig, kåd- aktig. [färdighet. Resipiseence, s. bättring, insigt; bot- Resist, V. a. & n. motstå; göra mot- stånd. -ance , s. motstånd, -ibi* lity, s. motståndsformåga. - ib le, a. som kan emotstås. -less, a. oemot- ståndellg. Resoluble, a. smältbar. ResolutC, a- beslutsam, modig, fri. modig, ståndaktig. -CneSS, s. be- slutsamhet, raskhet, behjertenhet. - IOn, 8. upplösning; resolution; frimodighet; beslut, föresats, -ive, a. upplösande, fördelande. Besolv||able, a. uppiösiig. -e, v. a. upplösa; förklara; förmå, besluta. -, V. n. resolvera sig, besluta; föresätta sig; fördela sig; smälta; tänka, to - on, besluta. -, 8. föresats; utslag; beslut. -edness, 8. beslutsamhet; uppsåt, -ent, a. upplösande. -, 8. upplösnings medel. Resonance, genljud; resonans» -t, a. ljudande, återskallande. Resnrheat, «, uppalukand*. Resort, 8. samling; tillflykt; mötes*' plats. -, V. n. samlas; inställa sig, be* gifva sig; taga sin tillflykt; T. till* falla igen. [8. genljud. Resound, V. a. & n. återskalla. Resource, a. hjelpkälla, tillflykt. Respect,s. aktning,vördnad; anseende; uppvaktning, helsning; välbehag; tycke; afsigt; afseende, hänseende, hänsigt. - of persons, mannamän, in some -, någorlunda, pä något sätt. -, V. a'. vörda, hedra, anse, akta; hafva af seende ?8; angä; vetta ät. -ability, 8. anseende, aktningsvärdhet. -able, a. aktningsvärd. -ful, a. höflig, vördsam. -fulness, 8. höflighet; vördnad. -ive, a. särskild; behörig; relativ, inbördes. - judge, rätt do- mare. -ively, ad. (of, to) behöri- gen; ömsesidigt; relativt. - less, a. ohöflig. Respirnation, 8. ande, andedrägt: hvila. -atory, a. hörande till an dedrägten. -e, V. n. andas; taga sij en kort hvila. -, V. a. utdunsta. Respite, 8. anständ, uppskof; stille. stånd. -, V. a. unna tid; uppskjuta; J lemna anstånd. Resplendency, 8. glans, prakt, -t, a. glänsande, skimrande. Respon||d, v. a. & n. svara; svara emot, -dent, 8. svarande; respondent. - S&1, a. ansvarig. -80, s. svar, återsvar; gndasvar. -sible , a. ansvarig; ve. derhäftig. -sibleness, 8. ansvarig- het. -8ive, a. svarande; passande ResSUUlt, 8. T. utbyggnad. [mot. Rest, 8. ro, hvila; sömn; frid, lugn; paus; stöd;' skaft på en lans; rest, återstod, qvarlefva. to Set up one's -, våga de sista medlen, for the för öfrigt. -, V. n. vara qvar, vara öfrig; återstå; qvarblifva; hvila, sofva; (upon, on) förlita sig på; stöda, luta; bero på. -, v. a. förläna ro; fröjda. Restagna||te, v. n. stå stilla, stocka sig» *-tiOU, e. stillastående , stad- RestitlÖtiOn, 3. släckning. (n»nd«. Resting, a. & t. Restitute Retrieve 329 Restitu||te, v. a. återställa; godtgöra, återgifva. -tion, 8. återställande; godtgörande; återförsättande i sitt förra □tå nd. Restive, a. istadig, motsträfvig; hals- starrig, envis. - ness, 8. istadighet; halsstarrighet. Restless, a. sömnlös, orolig; oupphör- lig. -ness, 8. sömnlöshet; orolighet; oupphörlig rörelse. Restora||ble, a. som kan återställas, -tion, 8. upprättelse, återställning, -tive, a. stärkande. -, s. styrkande läkemedel. [upprätta. Restore, V. a. iståndsätta, återställa; Restrain, V. a. hindra; hålla i ty- geln, hålla tillbaka; inskränka, -t, 8. hinder; förbehåll; förbud. Restrict, a. inskränkt. -, V. a. in- skränka; hålla tillbaka. -ion, 3. in- skränkning. -ive, a. inskränkande. Restringe, V. a. Stoppa; inskränka. -ncy, 8. sammandragande egenskap. -nt, a. stoppande. -, 8. hopdra- gande läkemedel. Reststick, 8. målarkäpp. Resty, a. stadig; envis. Result, 8. resultat, följd, verkan. -, V.'n. följa; uppkomma. -anCO, 8. 8. härflytande. -ancy, 8. tillbaka- studsning. Resum||able, a. återtaglig. -e, v. a. återtaga, upprepa med få ord. Resummons, S. pl. förnyad stämning. Resumption, s. upprepande med få ord. -ve, a. återtagande. Resur||ge, v. n. åter uppstå, -rection, 8. uppståndelse. [nomse. Resurvey, v. a. åter besigtiga,.åter ge- Resuscita||te, V. a. åter uppväcka, upplifva. -tion, 3. uppväckelse. Retail, s. minutering; försäljning i mi- nut. -, V. a. sönderstycka; sälja i minut; utförligen berätta; -er, 8. minuthandlare, hökare. -trade, 8. minuthandel. Retain, V. a. behålla; hafva i minne; lega, bibehålla; antaga till advokat. -, V. n. vara anhängig; tillhöra; fort- vara. -er, 8. tjenare; anhängare, klient; penningar som gifvas pä tand (till en lagkarl), -ing, 8. bibehållande. Retake, v. a. återtaga. Retaliate, v. a. vedergälla. -tion, 8. vedergällning; repressalier. Retard, v. a. uppehålla, uppskjuta; fördröja, -ation, -ment, 8. hin- der, uppehåll. Retch, V. n. hafva svårt för att svälja. Retention, 8. behållande, bibehålian. de; minne; inskränkning; förvar. - of Urin, urinstämma. -V6, a. in- skränkande ; förvarande. -IveneSS, s. förmåga att förvara; minnesgåfva. Reticence, 8. förtigande. Reti|jcle, s. litet nät. -cular, -cu. lated, a. nätformig. -na, 8. nät- hinna (i ögon). Retinue, 8. följe, svit, betjening. Retiration, 8. T. vidertryck. Retire, V. n. gå sin väg; afträda; - draga sig undan. -, v. a. draga till- baka undandraga. - d, a. ensam. -dneSS, 8. ensamhet; indraget lef- nadssätt. -ment, 8. enslighet; in- dragen lefhad. Retort, 8. retort; återbeskyllning. -, V. a. böja tillbaka; beskylla tillbaka. -ion, 8. förvridning; tillbakaböjning. RetOSS, V. a. slänga tillbaka. Retouch, V. a. åter vidröra; förbättra. Retrace, V. a. draga tillbaka; åter uppteckna. Retract, V. a. återtaga; bryta hvad man lofvat. - ation, 3. återkailelse; återtagande af sina ord. Retreat, s. reträtt, återgång; aftåg; enslighet; tillflykt, fristad. -, v. n. draga sig tillbaka; draga sig undan; sätta sig i stillhet. Retrench, V. a. afekära; indraga, in- skränka ; forskansa. -, v. n. lefva mera indraget, -ment, 8. afdrag, inskränkning; förskansning. Retribu te, v. a. vedergälla. -tion, 8. vedergällning, belöning. -tory, a, vedergällunde. Retriev{|able, a. som kan återvinnas.' -6, V. a. hitta på, återvinna; ålar»; bringa, > 330 Retroaction Revolt Re$l'Oact||ion, 8, återverkan, tillbaka- drifvande. -ive, S. återverkande. RotrOC^de, V. n. vika tillbaka, draga sig tillbaka. -Sölon, 8. återlemnande; återgång. Retr ograd || ation, 8. skridning till- baka. -O, a. T. retrograderande; som går baklänges; motsatt. -, V. n. skrida baklänges. Retrogression, 8. tUlbakaskrldning. Retrospect, 8. tillbakaseende, blick på det förflutna. -, V. n. se tillbaka, -ive, a. tillbakaseende. Retrnde, V. a. tillbakastöta. Retund, v. a. förslöa. Return, 8. återkomst; omvändning; vinst; skifte; svar; erkänsla; nytt anfall af en sjukdom. -, V. a. åter- gifva, återsända; öfversända. -, v. n. vända om, resa tillbaka; svara; invända, to - thanks, tacka, -able, a. som kan återsändas. - less, a. som icke vänder tillbaka. Reuni||on, 8. återförenande, förening; försoning, -te, V. a. samla; förlika. -, V. n. förena sig. Reveal, V. a. uppenbara, upptäcka; förråda. Reveille, 8. revelj (trumslag). Revel, 8. nattnöjen; dans; bullersam fest; orgie. -, V. n. roa sig buller- samt. Revelation, 8. uppenbarelse. Revelry, 8. lek, stoj; lustbarhet. Eeven||dicate, v. a. återfordra, -ge, 8. hämnd, hämndgirighet. -, v. a. bämna; hämnas. -geful, a. hämnd- full, -geless, a. försonlig, -ger, c. hämnare. Revenue, 8. inkomst, afkastning. Reverbera||nt, a. återkastande, -te, V. a. återkasta (ljus ell. hetta). -, V. n. gifva genljud, genljuda. -tion, 8. återsken, återkastande. -tory, a. som slår tillbaka. -, 8. reverberugn. Reverl|e, v. a. vörda, ära. -ence, 8. vördnad; bugning, nigning, kompli- meat. -, v. a. vörda, hedra, -end, a. vördig, ärevördig (prosttitel), right -, högvördig. most högvördigatq. -ent, -cntial, a. vördnadsfuii. -er, 8. vördare, dyrkare. Reversal, 8. upphäfvande af ett be* slut. - e, motsida; motsats; ändring; frånsida; ombyte; motgång, olycka. -, V. a. upphäfva, återkalla; vända upp och ned; förstöra; vända om. -ed, a. T. liggande på ryggen -eless, a. oåterkallelig, -ible, c. som kan återkallas. -lon, 8. hem< (illande; återgång; arfsrätt. -ionary, a. angående en egendoms hemfallande. Revert, V. a. förändra', omvända; slå tillbaka. -, v. n. återkomma, komma tillbaka, -ible, a. hemfallande. -1V6, a. omvexlande, återkommande. Revery, 8. fantasi, inbillning. Revest, v. a. ikläda, -iary, t. fob lettrum; sakristia. Re victual, v. a. åter proviantera.' Review, 5. öfversigt; undersökning; re. cension, mönstring. -, v. a. se till, baka på ; undersöka, granska; mön* stra; recensera; återse, -er, 8. re* censent. Revile, s. smädelse. -, V. a. smäda. Revis||al, «. granskning. -6, v. a. genomse, revidera. -, S. revision; T. andra korrekturet, second -, tredja korrekturet, -er, 8. undersökare; re» visor; korrektor. -ion, 8. revision, genomseende. Revisit, v. a. Ster besöka, -ation, .8. nytt besök. Beviv||al, 8. upplifvande, återställande, -e, v. n. blifva lefvande igen, komma sig före, qvickna vid. -, V. a. K ter upplifva; förfriska; uppmuntra. -ifl» cation, s. återupplifvaade. -Ify, v. a. åter upplifva. Revocable, a. återkallelig; föränder- lig. -bleness, S. återkallelighet. -te, V. a. kalla tillbaka. - tiOIi, 8. åter» kallelse; afsägelse. Revoke, V. a. återkalla, upphäfva. -, V. n. renonseca (i kortspel). -meilt, 8. återkallelse, upphäfvande. Revolt, 8. uppror; affall; upprorsman. -, V. a, uppresa. -, V. n. väcka a&ky hos; uppresa tig, bllfV» upp- Revolter Rift 331 vurisk; (from) affalla. -er, 8. upp- rorsman. Revolution, s. revolution; omlopp; hvälfning; tidehvarf; omvexling. -Ury, a upprorisk, revolutionär, -er, S. upprorsmakare, revolutionär. -ize, V. n. revolutionera, göra uppror. Revolve, V. a. hvälfva; eftertänka. -, V. A. löpa, vändas omkring. -r, S. revolver, Cckpuffert. Bevulsi||on, s. vätskors afförande; häf- tig hvälfning. -V6, a. omskapande. -, 8. medel som drifver kroppsvätskor tillbaka. Reward, 8. belöning, vedergällning. -, V. a. belöna, betala, vedergälla. -able, a. som kan belönas. Rhapsodical, a. rapsodisk; hoprörd (om tal och skrift). -ist, 8. rapso- di.t. - J', S. rapsodi, illa samman- Rhein-berry, s. getapel. [satt tal. Rhenish, a. rhensk. Rhetor, s. orator, tu/are. -le, s. re- torik ; vältalighet, "ical, a. vältalig. -ician, S. som förstår talekonsten; vältalare. Rheum, s. snufva, huss. -atic, a. reumatisk, fl^ssa / 'ig; besvärad med fluss. - few, /tussfeber. -atism, _ a. reumati»m, fi-Vs. Rhinoceros, näshörning. -bird, 8. enhö^naue hörnskatan. Rhododendron, s. alpros. Rhomb, ä. romb, spetsig ruta. -ic, a. rutformig; lik en romb. -oid, s. romboid, aflång spetsruta. - oidal, a. lik en romboid; snedrutig. Rhubarb, 8. rabarber. Rhyme, S. rim, rimslut, vers. -, V. n. rimma sig. -, V. a. rimma, sätta pä rim. -, V. n. göra vers. -Ster, S. rimmare. Rhythm, 8. takt i musik ell. vers; harmoni. -ical» a. rytmisk; har- monisk. Rib, s. refben; T» ribba, bogtimmer; upphöjd rand; hustru. -SUW, 3. schweifsäg. -WOrt, «. spetsgroblad. Ribald, 8. vrak, liderlig persedel, -ish, -roue, a. otuktig; fräck. ~ry,», groft U), oanständigt tal; otukt. Riband, Ribbon, s. sidenband; T. sena, list. Bibbed, a. försedd med refben ell. ribbor. [mjöl. Rice, 8. ris, risgryn, -flout, S. ris. Rich, a. rik; präktig; ymnig, öfver. flödig. - ly, ad. rikligen, rikligt. -BOSS, 8. rikedom, rikhet; fruktbar, bet; öfverdöd; födande egenskap, mäk- tighet. Rick, s. stack, skyl, v31m. -ets, s. pl. engelska sjukan. - ety, a. plägad af engelska sjukan; ledknuten; bräcklig. Ricture, 8. spricka, springa. Rid, V. a. (from, of) rädda; befria, entlediga, beröfva; fördrifva. - dance, 3. befrielse. Biddle, 3. gäta; rissel, groft säll. -, V. n. tala mörkt. Ride, 8. ridt; fart. -, V. n. rida; fara; ligga för ankar; stöda, röra (sig pä); Ska. -, V. a. berida. to - out a storm, uthärda en storm för ankar. -r, s, ryttare; beridare; klots, att stärka ett annat trädstycke; T. katt- spär. Ridge, s. ryggrad; balk, äs; blindskär, -band, 3. ryggrem. -bone, s. rygg, bast. -d, a. upphöjd; spetsig; färad; kullrig. -tile, 8. utböjdt taktegel. Bidicul||e, a. löjlig. -, s. löjlighet. -, V. a. göra Stlöje af; förlöjliga. -OUS, a. löjlig, narraktig. -OUS- ness, S. löjlighet. Riding*, 8. ridt, ridning; härad (i York- shire). -Cap , 3. resmössa. -COat, 3. ridjacka, resrock. -IlOOd , 8. ka- puchon. -llOUSe, 3. ridskola. -rod, S. ridspö. -school, s. ridskola, -whip, 8. ridpiska. Rie, 8. räg. Rife, a. allmän, gSngbar; i svang; grasserande. -ly, ad. allmänt. -neSB, 8. allmänlighet. Riff, s. sandbank,, ref. Riffraff, 8. skräde; pack, slödder. Rifle, 8. räffelbössa. -, v. a. röfva, plundra; räffla, -Ulan, 8. skarpskytt. -r, 8. röfvare. Bi ft, a. remna, spricka. v, a. 332 Rig Riverhorse spräcka, klyfva; remna. -, v. n. klyfvas. Big, 5- rasig flicka; skämt; putslustig- het, knep. -, V. a. smycka, tackla; utrusta; styra ut. to - a eapstern, T. göra ett gångspel klart. RlgadOOn, s. ett slags dans. Rigation, S. vattning. Rigg||er, s. utrustare; tackelmästare. -ing, s. tacklage, tågverke. Riggle, V. n. sno sig. Right, 8. rätt; rättighet; myndighet; billighet; riktighet; högra handen. -, a. höger; rak; ärlig; rättvis; rätt; uppriktig; vinkelrätt. -, ad. rätt; ! riktigt; mycket, -honourable, hög- ' välboren. - over-against, midtemot. $ -, V. a. skaffa en rätt; rättfärdiga, ' -, V. n. T. rätta, resa (sig igen). ' -en, V. a..skaffa en rätt. -COUS, a. rättskaffens, rättvis, rättfärdig. -eonsness, 3. rättfärdighet; rätt- skaffenhet, dygd, -ful, a. rättmätig, laglig, -fulness, 8. rättmätighet. -ly, ad. med rätta. -116SS, 8. rik- tighet, rätthet. Bigid , a. sträng, noga; styf, oböjlig. -ity, -neSS, 8. stränghet; styfhet, stelhet. (kastregal. Riglet, S. T. ganska tunn list; T. Rigmarole, 8. gallimathias. -, a. vidlyftig, orimlig, oförnuftig. BigOr, 8. stränghet; tvärhet; stelhet; noggrannhet. -OUS, a. hård; skarp; noggrann. Bill, 8. liten bäck, rännil. -, v. n. sakta rinna. [märsrand. Bim, 8. remsa; kant, marginal; T. Biine, 8. rimfrost, remna. -, v. n. betäckas med rimfrost. Bimoljse, -OUS, a. T. full med fina sprickor. Simple, V. a. skrynkla ihop. [grå. Rimy, a. betäckt med rimfrost; hvit- Bind, 5. bark, skal. -, V. a. afskala. Rine, 8. tarmhinna; fethinna. Bin g, a. ring; krets; löpbana. -, V. a. ' ringa, to - the alarmbell, klämta. -bone, öfverben. -dove, s. ring- ' dufv»< -finger, «. ringfipggr- -Jesk der, s. upphöfsman. -let, 8. liten ring; hårlock. - pigeon, s. ring, dufva. - tail, S. bly falk. -WOrm, s. reform. Ringent, a. T. gäpformig. Rins||e, V. a. skölja, vaska. - ings, 8. pl. sköljvatten. Riot, 8. liderlighet; upplopp; oljud. -, V. n. stifta upplopp; fråssa, lefva yppigt ooh liderligt. -act, 8. parla. mentsakt emot uppror, -er, s. upp- rorsman. -OUS, a. orolig, liderlig; upprorisk. Rip, 8. skinkmäre; kratsjern; remna. -, V. a. (up) rispa upp; upprifva; täcka. Ripe, a. mogen, fullväxt. -n, V. a. mogna; befordra till fullkomlighet. -, V. n. blifva mogen. '-116SS, 8. mognad; fullkomlighet. Ripier, 3. sjöfiskmånglare. Ripping-chisel, s. T. huggjern. -iron, S. jernverktyg med hake att rifva ut dref mellan näten. Ripple, V. n. sqvalpa; göra små vågor; bölja smått. -, V. a. rispa; uppröra. Rise, 8. uppresning; ursprung; förhöj- ning; höjd. -, V. n. uppstå; här- flyta ; stiga i pris; resa sig; svälla; jäsa, to - in blisters, slå upp i blåsor. -, V. a. göra uppror. Risibility, «. fallenhet för löje, -le, a. löjlig; benägen för löje. Rising, a. uppstående. s. uppgång; svullnad. (äfventyra.^ Risk, 8. äfventyr, fara. -, v. a. våga, Rite, 8. kyrkobruk; ceremoni. Ritual, a. öflig; högtidlig. -, s. hand- bok, ritual. Rival, S. medälskare, medtäflare. -, a. medtäflande. -, V. n. täfla med en ; vara medtäflare. -ist, 8. rival. -ry, -Ship, 3. medtäflan, medsö-' kande. Rive, V. a. rifva; klyfya. -, v. n. klyfvas. Rivel, V. a. skrynkla. -, s. rynka. River, s. flod, elf. -dragon, s. kro- kodil. -god, ajörS, -horse, a, flodhästen. Rivet Rondeau 333 Bivet, 8, nåd , nådad spets (af spik); 1 splint; klinkbult. -, V. a, klinka fast (en spik); nita. Rivulet, 8. liten bäck, rännil. Rixation, s. strid. Rixdollar, 3. riksdaler. [bergalun. Roach, 8. klippa; mört, -alluill, 8. Road, 8. landsväg; redd, ankargrund; ströfveri; resa, färd, -er, -ster, 8. skepp som ligger på redden; skjuts- häst. -goose, s. prutgås. -stead, 8. ankarplats. -Way, 8. landsväg. Roam, V. n. fara omkring; ströfva hit och dit, vandra, -er, 8. landstrykare. Boan, a. rödstrimmig, gråskymlig. - hc< ae, rödskimlig häst, -tree , 8. rönn. Roar, 8, rytande; skri; brusande, sus; brak. -, V. n. ryta, vråla, rårna; larma. -y, a. full med dagg. Roast, 3. stek; sak. -, a. stekt. - beef, oxstek. - meat, stek, to rule the -, herrska. to cry römma sin lycke. -, V. a. steka , rosta; Rob, 8. mos. (* förlöjliga. Rob, v. a. röfva; stjäla. - ber, s. röfvare, tjuf. -berry, 3. röfveri; stöld, -bins, pl. T. seisingar eller linor att hopbinda seglen. Robe, s. mantel, statsdrägt. master of the robes, kamrerare. -, v. a. kläda präktigt. Robin, 8. hanen till lärkfalken; rot- gel. -gOOdfellOW, 8. munter kam- rat; skogsrå. -hOOtl, 8. stråtröfvare; tapper karl, -'s-society, politiskt säll- skap. -redbreast, s. rotgel, röd- brösta. Robor||ation, 8. styrkning. -eous, a. gjord af jernek; stark. Robust, a. stark, styf. -ious, a. styf; våldsam. -nCSS, 8. styrka, kraft. Rocambole, 8. rockenboll, gräslök. Roche-allum, 8. bergalun, alunsten. Rochet, 8. mört; messkjorta. Rock, 8. klippa, hälleberg; beskärra; spinnrock. -, V. a. skaka ; vagga ; stilla. -, v. n. vackla, -crystal, 8. bergkristall. -dOO, 8. stenget. -61, 8. raket; svärmare. -fisk, 3. gardel, ansjovis. -gen ti 0, 8. vinter- krasse. -ineSS, 8. klippighet. -Oil, 3. bergolja. -Salt, 8. bergsalt. -WOrk, s. murarbete som liknat klippor. -y, a. klippig; stenhård, känslolös. Rod, 8. spö; ris; metspö; spira; landt- mätarestång. -horse, 8, stånghäst. Rodomontade, 3. skryt. V.n. prata stort. Roe , 3. fiskråm; hind , hjortko. soft -, fiskmjölk, hard -, fisklek. -buck, s. råbock, -calf, 8. hjortkalf. -sto- ne, s. råmsten. Rogation, s. bön; litania, -week, 8. veckan före Pingst. Rog||ue, 3. skurk; lösdrifvare; skalk (smekord), to play the -, göra skälm- stycken, skalkas. -uery, 8, skälm- stycke, bofstycke; skalkaktighet; puts- lustighet. -Uish, a. ströfvande; skalk- aktig; lustig; lättfärdig. -uishness, 8. skälmaktighet; lättfärdighet. Ruister, V. n. larma. - er, s. stor- skrytare. Roll, 8. trillning; rulle, vals; lista; fallvalk; en aktörs roll; skyldig- het; semla; tidbok. -, v. a. & n. rulla; vajea; omlinda;' vältra; trilla; hvälfva omkring; vräkas; vackla. -brimstone, 8. svafvel i stänger. -Calling, 8. soldaternas upprop, -er, 3. rulle, vals; fallvalk; bandage, linda, -ing, a. & s. valsning. -pin, ba- kelsekafle. - press, koppartryckspress. -tobaCCO, 8. rulltobak. Romau, a. romersk. -, 3. Romare, -catholic, 3. katolik. -, a. romersk- katolsk. Roman||ce, 8. roman; diktad historia; osanning. -, V. n. dikta; författa romaner. -CCr, 8. romanskrifvare. -tic, a. romanesk, romanlik, ro- mantisk. Romish, a. katolsk, romersk-katolsk. Romp, 8. oskickligt qvinnfolk; yrhätta; plumpt skämt. -, V. n. rasa, leka groft. [rondå; T. rondo. Rond||eau, -O, 8. ett slags poem, 334 Rood Roughness Rood, 8. kors; % tunnland i qvadrat; längdmått af 16'/a engl. fot. -loft, 8. galleri i kyrkan der helgonbilder uppsättas. ' Roof, s. tak; hus; gommen; vagnstak; T. kroppås. -, V. a. täcka, taklägga; i bringa under tak. -tile, s. taktegel; 1 kupiga takpannor. - work, s. tak- täckning. -y, a. försedd med tak. Book, s. tornet i schackspel; roka (slags kråka); spetsbof. -, V. a. bedraga, rofva. - ery, 3. kråkbo; tjufnäste. Boom, 8. rum; kammare; plats, ut. j rymme; lägenhet, anledning, sitting -, boningsrum. -ag'6, 8. utrymme. -ineSS, 8. rymlighet. -y, a. rymlig, B00p, 8. heshet. [stor. Boost, 8. pinne, vagle; sömn. -, v. n. kura, sitta och sofva (om fåglar); vistas. Root, s. rot; ursprung; stamord. -, V. a. befästa med roten; böka, röta; , stadfästa; snoka; upprycka med röt- terna. -, V. n. slå rötter, rota sig. to - up, to - out, utrota, -bound, a. fästad med rötterna. -bllilt, a. sammansatt af rötter. -Cdly, ad. inrotadt, fast, -let, 8. liten fin rot. -y, a. rotrik. Rope, 8. rep, tåg; snöre. -, V. n. blifva seg. -bands, 8. pl. T. råband, -dancer, s. lindansare. - end, 8. tågände, -ground, 3. betäckt rep- slagarebana. -house, 8. repslagare- bana, -maker, 3. repslagare. - r, 8. repslagare. -ripe, 8. mogen för galgen. - ry, 8. repslageri; skälm- stycke. -walk, 8. repslagarebana. -lyeed, s. åkerbinda, -yard, 3. repslageri. Rop||inCSS, 3. kådaktighet; seghet. - y, a. seg, klibbig. Ror^al, a. daggig. -id, a. våt af dagg. -iferOUS, a. som medför dagg. Rosary, s. radband, rosenkrans; rosen- bädd. RoSCid, 8. daggig. Rose, 8. ros, törnros; blomma, under the -, i förtroende. -ate, a. full med rosor; rosenröd, -bay, 8. olean- der. -bild, 3. rosenknopp. -bush, 8. rosenbuske. -Campion, 8. där* r-spe (ört). -d, a. rosfärgad. - ditt" mond, 8. rosensten, -gall, 8. sömn- törne (på rosbuskar). - laurel, 8. olean- der. -mary, s. rosmarin. - root, 8. rosenrot. -tree, 8. rosenbuske, -water, s. rosenvatten. - WOOd, a, rosenträd. Rosette, 8. ett slags röd färg; rosett. Rosicrucian, 8. rosenkreutzare, alke- mist. Rosin, s. kåda, harts. -, V. Cl. bestryka med kolofonium. -y, a. kådaktig. Rosland, 8, dyjord. Rossel, 8. mjuk jord. Rostr|ial, a. näfartig. - ated, a. för. " sedd med förstäfvet eller spröte (om skepp). -Um , 3. näf, spröte; fram, stam på skepp; talarestol, tribun. Rosy, a. rosenröd; lik en ros. Rot, 8. ruttnande, förruttnelse; rötsjuka; ■ spikblad; rote. -, V. n. ruttna, skäm. mas. -, V. a. röta; bringa till för- ruttnelse. Rota||ry, a. som går omkring likt ett hjul, -ted, a. kringlöpande likt ett hjul, -tion, 8. hvälfning; kretslopp ; omskifte. Rote, s. rutin, vana; harpa, to knoiii by -, kunna utantill. -, V. a. lära sig utantill. Rotten, a. rutten; förderfvad, skämd; maskäten. - at the core, falsk. -ness, 3. röta, förruttnelse. -StOlie, 8. en art engelk trippel. Rotund, a. rund, kretsformig. -ifo* lions, a. rundbladig. - ity, 8. rund- het; kretsform. -O, 8. rotunda, rund byggnad. Rouge, a. röd. - cross, härold med rödt kors. -, 8. röd färg, smink. Rough, a. skroflig, grof; tvär; knagg. lig, ojemn; oslipad ; rå, ohyfsad; stursk; bullersam. - Cast, 8. första utkastet till något; teckning, -draught, 8. grof teckning; första utkastet, -en, V. a. göra grof. -, V. n. blifva grof. -footed, a. luden om fötterna. -hewn, a. spånhuggen; grof, ohyfsad, -legged, a. grofskinr.ad. -HOSS^ Rounce Ruff 335 f. knagglighet; kärfhet; grofhet; rähet; ofullkomlighet; oväder. Bounce, S. bängel pä en boktryckeri- press; handtag. Round, a. rund, trind; uppriktig; be- tydlig. -, ad. & pr. rundt omkring; i krets; pä alla sidor; i krok. -, 3 rund, ring; krets; omgfing, hvarp; omsvep; patrullering; omväg. -, V. a. runda; klippa omkring; omgifva; rulla omkring; göra välljudande. -, V. n. runda sig; gä rund, -glass, 3. kupigt glas, konkavt glas. - house, 3. kur- ran, nattfängelse; T. hytta öfver ka- jutan. -ing, 8. rundning, bugt. -ish, a. nägot rund. - 116SS, 8. rundhet; flytande stil; uppriktighet, -number, 8. obrutet tal; helt tal. -robin, 3. T. skrift i rundel, sä att man ej kan ge, hvem som först skrifvit under, -shouldered, a. bredaxlad. Rouse, v. a. hastigt uppväcka; drifva upp; uppägga, uppmuntra. -, V. n. vakna hastigt; lifvas. -r, 8. dryckes- Rousselet, 8. muskotpäron. [lag. Rout, 8. trängsel; myckenhet; upprorisk folkhop; upplopp; väg, marschruta; nederlag; flykt; talrik assemble. -, V. a. förskingra; bringa i oordning. Route, 8. väg, kosa. Routine, 8. rutin; inrotad vana. Rove, V. n. flacka omkring; vandra; syfta. -r, 8. svärmare, ströfvare; ostadig karl; röfvare. at rovers, pä mfifä. ROW, 3. rad, led; flskrom; mjölke; uppror. -, V. n. ro. -er, S. roddare. -galley, 8. roddarfartyg, galer, -ing, 8. rodd. Rowel, 8. sporrklinga; hank (fontanell). -, V. a. sporrhugga; sätta hank. Rowen, 8. bete pä brodden .efter ur- smfilad säd. Royal, a. kongllg; präktig; - "bag, indiskt lagerträd. - consound, riddar- eporre. -paper, regalpapper. -, 8. T. bofvenbramsegel. -ist, 8. kopungsk; royalist. -ize, V. a. göra konungs- lig. -ty, s. kongl. rättighet; konunga- Värdighet. Rub , V. a. gnida; skura. -, v. 72. skaffa sig. to - on, draga sig fram sä godt man kan. -, s. hinder; gnid, ning; bryderi; stickord; bast som be- täcker de nya hornen pä en hjort, -ber, s. gnidkläde; bryne; strid; tvä spel af tre (i whist); T. rubbare. -bing, s. rifning. -bing-brush, 8. kratsborste. - bish, 8. skräp efter, en byggnad; afskrap; sopor. -stone, 8. brynsten. Rubble, 3. stök. -Stone, 8. gfirsten. Rub||escent, a. rödaktig. -ican, a. rödskymlig (häst). - icund, a. röd- lett, rödaktig. -ied, a. rubinröd, högröd, -ific, a. rodnande, som gör röd. -iform, a. rödaktig. -ify, V. a. rödfärga. Ruble, s. rubel (ryskt silfvermynt). Rubric, a. märkt med röda bokstäfver. -, 8. rubrik ; titel. -, V. a. rubricera; benämna (afdelningar i böcker etc.), -ate, V. a. rödfärga. Ruby, s. rubin; rödhet; finne; T. pa- risienne. -, a. rubinfärgad. f Ruck, 8. skrynkla. -, V. n. blifva skrumpen. Ructation, 8. rapning! Rud, a. röd, rödaktig. -, 8. art smä rocka. Rudder, a. roder, styre, -bands, ~sr pl. T. fingerling, -pendents, 3. pl. T. sorklinor, -tackle, 8. grundtaija. Rud||diness, 8. rödblommighet, frisk färg, -die, s. rödkrita. -dock, S. rotgel, rödbrösta (fSgel). -dy, a. röd- lett; guldgul. Rude, a. rä, ohyfsad, vild; sträf; obarmhertig; häftig. - draught, ut- kast. - language, ovett, -ness, 8. grofhet; rShet; stränghet. Rudiment, 8. början, utkast; lärspSn. -al, a. hörande till första grunderna. Rue, 8. T. vinruta. - , v. a. fingra, beklaga. -, V. 72. fon) hafva med- lidande. -fill, a. sorglig, beklaglig, -fulness, 8. bedröflighet, sorglighet; elände. Ruff, 8. gatpmalmodlg halskrage;, knagg. lighet; enorgera (fisk); brushane (ffigel)f 336 Ruffian Running-placg fåll. -, V. a. trumfa; (i konstspr.) göra skroflig. Ruffian, a. vild, grof. -, S. röfvare, bandit, spetsbof. Ruffle, s. manchett; tumult; förbist- ring; T. hvirfvel (slagen på trumma). -, V. a. krusa, vecka; bringa i oord- ; ning; skrynkla; förvirra; oroa. -, V. n. flaxa; gräla; storma. Rufterhood, s. falktofs. Rug, 8. rya; ruggigt kläde; långhårig hund, -ged, a. ruggig, ohyfsad; but- ter; sträf, långhårig. -gedness, S. skroflighet, knagglighet, ojemnhet. Rugin, 8. ylletyg. Rugine, s. T. benfil. RugOSe, d. skrynklig. Ruin, 8. fall, förfall; undergång; för- störing; förlust. -, V. a. nedrifva, förderfva. -, V. n. störta in; förfalla, -ate, a. förfallen. -, V. a. förstöra. -ation, s. störtning; kullkastande. -OUS, a. förfallen, bofällig; förderflig. OUSnCSS, S. bofällighet, förfallet tillstånd; fara. -S, 8. pl. ruiner, lemningar; monumenter. Rule, 8. regel; lineal; mönster, rätte- snöre; ordning; bruk; herravälde. -, i of three, regula de tri. -, v. a. li- niera; beherrska; föreskrifva; reglera, [ styra. -, V. n. (over) herrska, råda. -r, 8. lineal; styresman, regent. Rum, 8. rom. Rum, a. besynnerlig, gammalmodig. Rumb, s. T. rang, väderstreck. Rumble, 3. buller, skrammel. -, V. n. bullra; brusa, susa. Rumina|]nt, a. idisiande. -te, v. n. idisla. -, v. a. (on, upon, off) öfver- väga; fundera. - tlOD , 8. idislan; eftertänkande. Rummage, V. a. stöka; flytta; T. stufva; genomsöka; snoka; röfva; leta; visitera. Rummet, 8. remmare; ett fullt glas. Rumour, 8. rykte, sägen. -, V. a. utsprida ett rykte. Bump ,* 8. sätet på en mennlska; län- de» på kreatur: gum pen på fåglar, -bone, isben. Rumple, 3. skrynkla. Run, 3. lopp; spräng; drill; framgång; tycko; oväsende; T: pik, dirk. ill-, misslycka. -, vr n. löpa; ränna, springa; segla; läcka, rinna; smälta; förflyta; hafva framgång; växa, drifva; blifva, varda; sträcka sig. -, v. a. T. gälla; tvinga; leda; öfverlägga; drifva. to - about, löpa omkring, tulta (om barn). to - divisions, drilla, göra löpningar (i sång ell. musik). to - after, eftersträfva, leta efter. to - aground, drifva på grund, to - a horse, rida i galopp, to - away, rymma, to - down, nedgöra; öfver- segla; undertrycka, to - down lati- tude, segla i latituden, to - for it, skumpa sin väg. to - goods, smyga varor, to - hazard, äfventyra. to - low, blifva nedrunnen; aftaga. to - mad, blifva galen, to - on, fort- fara. to - one's country, öfvergifva sitt fädernesland, to - one's self out of breath, springa sig andtruten. to - out, löpa till ända; förflyta, to - out a warp, T. föra ut en jakt- tross att förhala ett skepp, to - over, genomfara; hastigt genomögna eller vidröra; öfversvämma; öfverköra; koka öfver. to - races, springa i kapp. to - the ring, hålla ringränning, to - through, genomstöta, sticka igenom; genomse, to - to seed, löpa i frö. to - up, resa; berömma; stiga; hastigt bygga; resa sig; vara hög. to - upon one, rusa på en. to - with matter, varas. - away} 3. rymmare, öfver» löpara. Runcinate, a. T. taggad. Rundle, 8. stegpinne, trappsteg; T. Rundlct, 8. kagge. [klot, boll. Rune, 3. runa, runbokstaf. Runner, 8. löpare; budbärare; telning; skott; löpare (i en qvarn); standert (tåg på skepp); jakt (handelsfartyg); häst (vid kappränning). Runnet, s. löpe. Running, a. löpande. -, s. lopp, språng, -knot, s. löpknut, ränn- snara. -place, s, rännarebana. Runt Saddlegall 337 Runt, 3. småväxt boskap, old -, gam- mal käring. Rupee, 3. rupie (ostindiskt silfvermynt). Rupert's-drops, 3. pl. springglas. Rupt||ion, s. brott, brytning. -Ory, 8. frätmedel. -UI6, 3. spräckning; sönderbrytning, brott; bråck; oenighet. -, V. n. krossa, spräcka; spricka. -ure-wort, 3. vågört, bråckört. Rur||al, a. landtiig. -ality, -alness, 3. landtlighet. -iCOlist, 8. landtbo. Ruse, 3. svek, list. Rush, v. n. & a. rusa, störta. -, s. lapprisak; anfall; pårusande; vass, rör; säf. -candle, 3. dank af säf. -grass, 3. säf. -iness, s. stark vassväxt, -y, a. vassbeväxt; gjord af säf. Rusk, s. knäckebröd; knalle. Russet, a. rödbrun; grof; bondaktig. -, 3. rödbrun färg; hemväfvenklädnad. Russian, s. Ryss. -, a. rysk. - hides, pl. juft, ryssläder. Rust, s. rost; brand på säd ; härskhet. -, V. a. rosta; göra möglig. -, V. n. rastas; erga; förderfvas i lättja. Rustic, a. bondaktig, landtiig. -, 8. landtman, bonde, -al, a. landt- bygden tillhörig; bondaktig. -ate, V. n. vistas på landet. -, V. a. göra bondaktig; förvisa till landet, relegera. -ation, 3. landtlefnad; bondaktighet; relegerande. -tty, 3. landtlighet. RustineSS, 3. rostighet; möglighet. Rustle, V. n. rassla; skramla, prassla. Rusty, a. röstig; möglig; härsk; vresig. Rut, 8. brunst hos vissa djur; vagns- spår, hjulspår. -, V. n. löpa, vara brunstig. Ruth, s. medlidande; elände. -ful, a. medlidande; bedröflig. -less, a. obarmhertig, grym. Rutilant, a. glödande, glänsande. Rutile, 3. röd skörl. Ruttier, S. resebok, vägledare. Rutt||ing, s. brunst. - time, löptid. -ish, a. brunstig. Rye, 3. råg. -grass, 3. renrepe, ängsgrö. English-Swedish Diet. s. Sabbat||h, s. sabbat; hviiodag. -break- er, 3. sabbatsbrytare. -ical, a. sab- baten tillhörig. -Ism , 8. sabbatens iaktagande. Sabine, s. säfvenbom. Sable, 8. sabel; sobel; sobelskinn. Sabliere, 3. sandgrop; T. tvärbjelke. Sabre, 8. sabel. [sandig. Sabalj|O8ity, 8. sandighet. -OUS, a. Saccade, 8. tygelryckning. Sacerdotal, a. presterlig. Sack, 8. säck (3 bushels); kanariesäck (vin); en stads intågande med storm- plundring. -, V. CR stoppa i säck; plundra, härja, -age, 3. plundring, -cloth, s. säckväf. Sacrament, s. sakrament; Herrans- Nattvard; ed. -al, a. sakramenterlig. Sacred, a. helig, vigd; vördnadsvärd. -nCSS, 3. helighet; vördnadsvärdhet. Sacri||ficable, a. som kan offras. -11- Cal, a. hörande till offer. -flcator, 3. offerprest. -ficatory, a. offrande. -flce, 3. offer, uppoffring, to make a - of, offra. -, V. a. offra; veder- saka, afsäga sig; uppoffra. - fleer, 8. offerprest. -flcial, a. hörande till offer." - rites, pl. offerbruk. -lege, 3. helgerån, kyrkorån; hädelse. -le- gious, a. som begår helgerån; ogud- aktig. -legiousness, 8. hädiskhet. -legist, 3. helgerånare. -St, -StäU, 3. klockare. -sty, 3. sakristia. Sad, a. sorgsen, modstulen; dyster, tung; ledsam ; eländig; elak; stygg, -coloured, a. dunkeifärgad. -den, V. a. bedröfva, görajedsen; formörka. -, V. n. (at) blifva sorgsen. -ness, 3. sorgsenhet; bedröfvelse; tyngd, in sober -, i fullt allvar. Saddle, 3. sadel; T. klamp. - of the bowsprit, T. bogsprötsback. -, V. a. sadla ; belasta, betunga; (with) på- förda. -backed, a. svankryggig. -bone, 3. T. sadelbenet. -cloth, 3. sadeltacka, schabrak. -gall? 338 Saddler Saltmaker sadelbrott. -r, -maker, 8. sadel - makare. Safe, a. trygg, säker, lycklig; som är att lita på; helbregda. - conduct, lejdebref; pass; konvoj. - guard, hägn, beskydd; skyddsbref, konvoj, skyddsvakt. - pledge, kaution. -, V. a. sätta i säkerhet. -, 8. matskåp. -neSS, 8. säkerhet, -ty, 3. trygghet, säkerhet; välgång; försvar. -ty»valve, 8. säkerhetsventil. Safflower, s. saffioi Saffron, 8. saffran. -, a. saffrans- fårgad. -bastard, 3. safflor. Sag, v. a. belasta. -, v. n. luta, sacka; drifva; vackla. 6agaci||Ons, a. fof) som har fint väder- kom; skarpsinnig; vis. -Ousness, -ty, 8. godt väderkorn; genomträn- gande förstånd; visdom, klokhet. Sage, a. vis, förståndig; försigtig. -, envis; salvia (ört). -ness, 8. vis- het, klokhet. Sagitt||al, a. lik en pil. - suture, T. pilsömmen i hufvudskålen. -arius, -aiy, s. skytten (i djurkretsen), -ate, a. T. pillik. Sago, 8. sago; sagogryn. Sall, 8. segel; segling; vinge; skepp. -, V. a. & n. segla; gå till segels ; flyga, fara. to - the sea, segla på hafvet. -er, 3. seglare, skepp, -ing, 8. segling, skeppsfart, -maker, 8. segelsömmare. -room, 8. segelkoj. -Or, 8. sjöman; matros. -twine, 8. segelgam. -yard, 8. segelstång, rå. Saim, 8. smält fett. Sainfoin, 8. helgehö. Saint, a. helig. -, 8. helgon; puritan. -, V. a. kanonisera. -, V, n. agera helgon, -bell, 3. prestklockan. -ed, a. helig, invigd, -like, 8. helgonlik; helig, -liness, 8. helighet, -ship, Sake, 8. orsak, skull. [4. helighet. Saker, 8. hök. -gun, 8. falkonett. Sal, 8. salt. Salacious, a. kättjefuii. -ousness, -ty, 8. kättja, okyskhet. Salad, 8. sallat -Oil, 8. bomolja, florentineroty. - Salamander, s. salamander (adla). Salary, 8. lön, sold, lega. Sale, 8. försäljning; salu; afsättning; auktion, -able, a. säljbar, -able» nCSS, 8. säljbarhet. Salebrous, a. knagglig, ojemn. Salesman, 8, en som Säljer; kläd- mäklare; oxhandlare. Saliant, a. T. springande (ora en- hörningar etc.). Salic, a. salisk, som utesluter qvinno» linien ifrån tronen. (skjutande. Salient, a. löpande; utstående, fram- Sali ;ferous, a. salthaltig. -got, 8. sjönöt, -ne, a. saltaktig. -, 8. saltverk. -neness, s. saitaktighet. -nous, a. saltaktig. Saliva, 8. spott, -ry, a. hörande till spotten. -te, V. a. bota genom sali- vation. -, v. n, salivera. -tion, 8. spottkur. SalivOUS, a. dregelaktig. Salliance, 8. utfall ur en fästning. Sallow, a. blek, gulblek; sjuklig. -, S. hvit pil; sälj. - BOSS, 8. gulblek- het; sjuklig färg. Sally, 8. utfall; hastig vrede; utbrott; infall. v. n, (forth, from, out) göra ett utfall; falla ut, rusa ut. -port, S. utfallsport pl en fästning. Salmagundi, s. silisaiat. Salmon, «. lax. -pipe, s. laxkista, laxgård. -86W8e, s. laxrom. -trout, 8. börting, örlax. Saloon, 8. salong, etor sal. Saloop, 3. salep. Salsify, 3. bockskägg (ört). 8als||oacid, a. saltsur. -uglnous, a. saltaktig. Salt, 3. salt; saltsmak. attic -, qvick- het. Epsom salts, engelskt salt. -, a. salt, saltad; vällustig. -, v. a. salta; salta in. -bOX, 8. saltlår. -cat, s. saitkiump. -cellar, s. saltser, saltkar (på bordet), -et, 8. insaltare , salthandlare. -ern, 8. salt- verk; saltsjuderi. - hOUSO, 8. .salt- hytta. -ish, a. salt, saltad. -ish» ness, -ness, s. saltsmak. -less, a. osaltad; osmaklig, -maker, S, Saltman Sapphic 339 salt^judare. -man, 8. salthandlare, -marsh, 3. saltgrop, -mine, -pit, 8. saltgrufva, saltbrott. -Shop, 3. saltmagasin. -Spring, 3. saltkälla, -tax, 8. saltskatt. -water, 3. salt- vatten. -WOrk, 8. saltverk; salt- sjuderi. -WOrt, 8. sodaört. Salta||nt, a. dansandfe, hoppande.-ti OD, 3. hoppande, springande. Salti||er, -re, s. T. Andreaskors. Saltpetre, s. salpeter, -house, s. salpetersjuderi. -maker, 3. salpeter- sjudare. Salubri||OUS, a. sund, helsosam. -ty, 3. helsosamhet. Saluta||riness, 8. sundhet; nytta, -ry, a. helsosam ; förmånlig. Salut ||ation, s. helsning. -6, 3. häls- ning ; kyss. -, V. a. helsa; salutera; kyssa. Salva||ble, a. som kan blifva salig, -ge, 3. bergarelön(vid sjöfaror). -tion, 8. frälsning, salighet. -tory, a. för- varingsrum. Salve, 8. salva; balsam. -, V. a. be- stryka med salva, smörja; afhjelpa. Salvor, 8. dyrbart fat, presentertallrik. SalvO, 8. förbehåll; undantag. Same, a. samma; enahanda, the very just den samma. -, ad. tillsam- mans. -ness, 3. samma egenskap; Sailllet, 3. laxöring. Ilikhet. Samphire, s. sjöfen kol. Sample, 3. föreskrift; modell, mönster. -, v. a. uppvisa prof. -T, 3. modell; märkduk. Sana||ble, a. botiig. -tion, 3. hei- ning; kur. -tive, a. läkande, hel- sosam. Sanct||iflcate, v. a. helga, -iflca- tlOD, 3. heliggörelse, helgelse, -i fy, V. a.helga; göra till helgon; beskydda. -imonious. a. helig; andäktig till utseende. -JOB, 8. bekräftelse, stad- fästelse; lag. to give - , bekräfta. -, v. a. bekräfta, -itude, -ity, 3. helighet; gudsfruktan; dygd, oskuld. -uary, 8. helgedom, heligt ställe; fristad; tillflykt. ^and, s. gaud- sands, pl. sandöken; sandbank, refvel. -bag,3. sandsäck, -bank, 8. sandbank, ref. -bath, 3. sandbad. -beetle, 3. tigerbagge. -blind, 8. närsynt, -box, 8. sand, dosa. -6(1, a. sandig;* spräcklig, -eel, 3. g3s. - ers, 8,pl. sandelträ. -ever, s. giasgaiia. -gavel, s. sandskatt. -glass, 3. sandur, -heat, 8. sandbad. -piper, 8. svartlasse. -pit, 3. sandgrufva. -Stone, 3. sandsten, -wort, 3. sandört. -y, a. sandig; sandblandad; lucker (ora jordmån); rödhårig. Sandal, 8. sandelträd; ett slags skor» Sandarak, 3. sandarak; röd arsenik. Sandwich, 8. tvenne smörgåsar med köttskifva emellan. Sandyx, 3. blygult (mineralfärg). Sane, a. sund, frisk; förnuftig. Sangui|[feiOUS, a. som leder blod (om ådror). - vessels, pl. blodkärl, -fl» Cation, 3. blodsättning, -fy, V. a. frambringa blod. -nary, a. blodtör- stig, grym. -, 3. ormgräs, -ne, a. blodröd; blodfull; sangvinisk; iiflig; förtröstansfull. -, 3. blodröd färg. -neness, 3. djerfhet; blodfullhet; sangviniskt eller lättblodigt tempera- ment; liflighet. -neOUS, a. blodfull; sangvinisk. Sani||cle, s. läkört. -es, 3. blodyar, -OU8, a. varfull. Sanity, 8. helsa; godt förstånd. Sap, s. saft, safve i träd; spjell; under- gräfning (vid belägringar). -, v. a. undergräfva, minera. -, V. n. arbeta J löndom. -id, a. smaklig, välsma- kande. -idness, s. smaklighet. -less, a. saftlös, förtorkad. - lessness, 3. saftlöshet, -ling, 8. ungt träd, -pi» Hess, 8. saftighet, mustighet. -py, a. mustig, saftfull; möglig. Sapien||ce, s. vishet, klokhet, -t, a. vis, klok. Sapona||ceous, a. såpakUg. - -ry, a. såpaktig. -, 3. såpörL Saporous, a. smaklig, välsmakande. Sapota, 3. sapotillträd. Slipper, s. skansgräfvare, sappör. Sapphic, a. T. sapphisk. 340 Sapphir Say Sapphlr, 8. safir (blå ädelsten), -ine, 8. safirblå. Saracen, s. Saracen, Arab. Sarcasj|m, 8. betord, bitande skämt. -tlcal, a. sarkastisk. Sarcenet, 8. tunnt sidentyg, fodertaft. Sarcle, V. a. ränsa bort ogräs. Sarco||cele, 8. hård och köttaktig svull- nad. -ma, s. köttväxt. Sard|jel, -ine, s. sardeii (Hsk). -ine, -Onix, s. sarder, sardonix (ädelsten). -OniC, G. sardonisk, tvungen (om . skratt). Sark, «. sjökalf; buldansrock. Sarmentous, a. T. rankig. Sarplar, 8. - of wool, en half bal ull. Sarplier, 8. packduk, packväf, buldan. Sarsaparilla, 8. sassaparillrot. Sarse, s. hårsikt. -, V. a. sikta. Sarsenet, Sarsnet, s. taft. Sagh, 8. skärp, gördel; skuffönster. -buckle, 8. gördelspänne. - window, 8. skuffönster. Sassafras, 8. sassafras. Satan, s. satan, djefvul. -ical, a. satanisk, djefvulsk. Satchel, s. påse; bokpåse, skolmappe, skolränsel. Sate, V. a. mätta, fylla. Satellite, 8. drabant, liten måne om- kring en planet; följeslagare. Sati||ate, V. a. mätta, uppfylla, till- fredsställa. -, a. mätt, öfverlastad. „ -ety, s. mätthet; äckel. Satin, s. satin, sidensars, atlas, -et, 3. satinett. -ribbon , 8. atlasband. Satire, s. satir, -ical, a. satirisk, stickande. -ist, S. satirist, tadlare. -ize, V. a. genomhäckla. Satisfaction, 8. tillfredsställelse, gläd- je; ersättning. -factory, a. till- fredsställande, tillräcklig, -fy, V. a. tillfredsställa , göra i lag; ersätta; öf- vertyga. Sfttrap, S. satrap (ståthållare i Persien fordom). -y, 8. ståthållarskap. Satur||abl®, a. som kan mättas. -ant, a. mättande, -ate, V. a. T. mätta, Saturday, 8. lördag. {saturera. Saturn, 8. Saturn; T. bly. -als. 8. pl. Saturn! fest bos Romarne. -ine, a. mjeltsjuk, svårmodig; tystlåten. Satyr, s. satyr, skogsgud; kättig men* niska. -iasis, s. kättja. -ion, s. ståndört. Sauce, S. sås, soppa. -, V. a. krydda, uppblanda. -box, 8. näsvis yngling. -r, S. tefat; såsskål. Saucisse, s. siskonkorf; T. krutslanga, antändningsrör. SailCy, a. trotsig, fräck. Saunter, v. n. (about) gå och vräka, slå dank; vandra. Sausage, 8. siskonkorf. Savage, a. vild, obebodd; grym. -, 8. vilde, rå menniska, barbar. - n6SS, 8. vildhet, grymhet. - ry, 8. råhet; öken. Savanna, s. slät äng, betesmark. Save, pr. utom, undantagandes, förutan. -, V. a. frälsa, rädda , bespara; före- komma ; göra salig. God - the king, lefve konungenI -all, 8. ljusknekt. -T, S. god hushållare, sparsam man. Savine, s. säfvenboin. Saving, a. sparsam. -, ad. utom, undantagande. -, s. räddning, fräls- ning ; sparsamhet; förbehåll, undan- tag; salighet, -bank, 3. sparbank. -nCSS, 8. sparsamhet; saliggörande kraft. [Gud). Saviour, 8. frälsare, återlösare (om Savory, 8. kyndel. Savour, 8. smak, lukt (i allting). -, V. a. smaka på, njuta med god smak. -, V. n. gifva smak ell. lukt ifrån sig. to - of, hafva smak af. -iness, s. smaklighet, vällukt. -y, a. väl- smakande, välluktande, angenäm. Savoy, 8. savojkål. Saw, 5. såg; ordspråk, sentens. -, V. a. såga, -dust, s. sågspån. - fish, 8. sågfisk (ett slags haj). -fly, s. sågstekel, -mill, s. sågqvarn. -pit, S. grop der ved sågas. -WOrt, 3. skära (ört). -yer, 8. sågare; torn, dyfvel. [a. T. stenlösande. Saxifra||ge, 8. stenbräcka (ört), -gous, Say, 8. tal; prof; en art ylletyg. -, V. a. & n, aäga, tala, uttrycka sig, ay- Saying Scarify 341 föra, to - one's lesson, läsa upp sin läxa, -illg, 3. yttrande; ordspråk, -master, s. myntproberare. Scab, s. skabb; klåda , skorpa på ett sår; dålig karl, -bard, S. skida, balja; T. sättlinie. -bed, -by, a. skabbig, klådig; gemen. -bedneSS, -biness, S. skabbighet, klådighet. -iOUS, a. skabbartad. -, 3. vädd (örtslägte). -WOrt, S. ålandsrot. Scabrous, a. skroflig, knagglig; skor- rande. - 11CSS, s. skrofiighet. Scad, 3. gaddmakrill. Scaffold, b. schavott; ställning (för murare och timmermän), läktare. -, V. n. uppresa en ställning. -age, 3. galleri, ställning. [belägring. Scalade, 8. en murs bestigning vid en Scalary, a. i form af trappsteg. Scald, S. skållning; skorf, utslag i huf- vudet. -, a. skabbig, usel. -, v. a. akålla. -, V. n. vara het. -head, 3. skorfvigt hufvud, fulskorf. -ing, 3. skållning. -, a. skållande. -ing- house, 3. skållrum. Scald, s. skald, poet. - ic, a. skaldisk. Scale, S. vågskål, Vågen (ett himmels- tecken); fiskfjäll; benskärfva; slagg; stege, trappa, gradstock; ordning; storm; bestormning. -, v. a. väga; aftaga fjällen, afskala; trappvis upp- klifva; bestiga, storma, to - off, fjällas, släppa fjällen. -, a. fjällig. -beam, s. vågbaik. Scalene, 8. oliksidig triangel. Scallness, s. fjällighet. Scaling-ladder, s. stormstege. Scall, s. fulskorf, ondsår. -ed, - pa- te d , a. skorfvig. Scallion, 8. schalottenlök. Scallop, s. hjerta (skslmaskslägte); upp- skärning i form af uddar. -, V. a. pikera, göra en kant taggig. Scalp, S. hufvudsvål; hufyudskål. -, V. a. skalpera, afflå hufvudsvålen. -el, 8. T. fältskärsknif. -61", 3. skafjem; etsnål, -ing-iron, 3. T. skafjem; fältskärsknif. Scaly, a. fjällig. Scamb||Ie, s. förslösande. v. a, sönderhugga, stycka; förslösa, vräka. -, V. n. ströfva omkring; ffor) rifva och slitas om något. -1111g, O. ut- sväfvande, slösaktig; gles; kringströdd, Scammony, 8. scammonium (ört). Scamper, v. n. (away, off) fly, skumpa sin väg. [ögna, granska. Scan , V. a. skandera (vers); * génom- Scandal, s. förargelse; anledning till förargelse; skändlighet, vanära, skymf, tadel. -ize, V. a. förarga; skandali- sera. -OUS, a. skymflig, skändlig, förarglig. Scansion, s. versers skandering. Scant, a. knapp, trång, njugg. -, V. a. knappa, inskränka. -, V. n. T. skrala. -inCSS, -ness, 3. knapphet, brist, -le, 3. litet stycke. -lets , S. pl. T. båtsklampar. -ling, s. bit, prof- bit; mått; ribba, -ly, ad. knappt; svårligen. -y, a. inskränkt, fattig, knapp. Scape, 8. undflykt; nyck, tanklös ger- ning. -, V. a. undfly, undvika. -, V. n. undkomma. -goat, 3. synda- bock. -gra'ce, S. liderlig karl. Scapula, 3. skulderblad. -ry, a. hö- rande till skulderbladet. -, 3. ett slags messhake. [blomstam. ScapUS, 3. skaftet på en pelare; T. Scar, 8. ärr, skråma. -, V. a. göra skråma i. -, V. n. ärra sig; läkas, gå ihop (om sår). [slägte). Scarab, -ee, 8. tomdyfvel (insekt- Scaramouch, s. arlekin: Scarc||e, 8. sällsynt, rar; knapp; spar- sam. -ely, acZ. knappt. - eness3 _ -ity, 3. brist, sällsynthet. Scare, V. a. skrämma, förskräcka. -CrOW, 3. fågelskrämma, -lire, 3. eld för att bortskrämma rofdjur. Scarf, 8. skärp, långshawl. -, V. a, omhänga; kläda sig vårdslöst; sam- manfoga. -Skin, 3. yttre skinnet på kroppen. Scarification, S. koppning, inskär- ning i huden. -ficator, s. en som koppar. -fier, s. kopphorn, kopp- jern. -fy, V. a. göra små inskärnin- gar, koppa- 342 Scarlet Scoff Scarlet, s. skarlakan, skarlakansfärg. -, a. gjord af skarlakan. -Cloth, 8. skarlakan. -fever, 8. skarlakans- feber. -Oak, s. stenek. Scarn, S. kogödsel. -bee, S. tordyf- vel. [af en fästningsgraf. Scarp, 8. eskarp, muren pä inre sidan Scatch, 8. ett slags betsel, scatches, pl. styltor. ScatO, 8. skridsko; skida; engelflsk. -, V. n. Ska, gä pä skridskor. Scatebrous, a. rik pä källor. Scath, 8. skada, förlust. -, V. a. skada, förderfva. -ful, a. skadlig. Scatter, V. a. kringströ. -, V. n. för- strös. -ling, 8. landstrykare. Scaturi|[ent, a. uppväHande. -gi» HOUS, a. full med källSdror. Scavage, 8. afgift till en stad af ut- ländska köpmän. Scavenger, s. gatsopare. Scelerat, s. bof, skälm. Scen||e, 8. scen, uppträde; skädeplats; kuliss, dekoration. -Cry, s. före- ställning, scen; dekoration. -ic, a. teatralisk, dramatisk. - Ographical, a. aftagen i perspektiv. -graph y, 8. perspektivritning. Scent, 8. lukt, väderkorn; väder. -, V. a. lukta, göra välluktande, -bag, 8. luktdyna. -bottle, 8. luktflaska, -less, a. utan lukt. Sceptic, s. tviflare, skeptikus. -Sl, a. skeptisk, som tviflar pä allting. -ism, 8. tvifvelsjuka, otro. Sceptre, S. spira. - d, a. som bär spira. Schedule, 8. förteckning, rulla. Schematism, S. ritning öfver himrae- lens utseende; föreställning. -ist, s. förslagsmakare. Scheme, 8. plan, grundritning; förslag; afbildning; system. -, V. a. £ n. göra förslag, göra pjan. - t, S. för- slagsmakare. Schism, s. tvedrägt, tvist i läran. -Utic, a. schismatisk, stridig. -, 8. separatist, en som väcker oenighet. -atlze, V. n. söndra sig ifrän kyrkan. Scholar , 8. skolgosse, lärjunge,. lärd. general -, polyhistor, mångkunnig. mean -, halflärd. -like, a. lärd. -Ship, 8. lärlingstillständ. student- lefnad; lärdom. Scholastic, a. skoiastisk. -ally, ad. pä skolvis. Scholi||ast, 8. uttolkare (af nägon lärd författare). -On, 8. förklaring öfver klassiska författare. School, 3. skola, undervisningsanstalt; universitet. -, v. a. lära, uppfostra; läxa, banna upp. - boy, 3. skolgosse, -day, 8. skoldag, skoltid. - divine, 3. skolastisk teolog. -fellow, s. skolkathrat. -girl, 8. skolflicka. -Ilire, s. skolpenningar. -house, 8. skolhus, lärohus. -ing, 8. skol- undervisning; skolpenningar; skrapa, -man, s. skollärare; skolastikus. -master,s. skolmästare, -mistress, 8. skolmästa rinna. Schooner, 8. skonert. Scliorl, 8. skörl. Sciagraphy, 8. grundritning; konsten att göra timstenar. Sciatica, 8. ländvärk. Scien]|ce, 8. vetenskap, sciences, pl. fria konster. -tical, a. vetenskap- lig. -tific, -flcal, a. lärd, veten- skaplig. Scimitar, 8. sabel, husar-sabel. Scintilla||nt, a. tindrande, -te, V. n. gnistra, tindra. -tion, 8. gni- string. [lärd. Sciol||ist, 8. halflärd. -OUS, a. half. Scion, 8. ymp, telning, afläggare. Scioptic, 8. skuggspelboll. Sciri'h|j0US, a. som har härdnade kört- lar; körtelsvulsiaktig. -US, a. kör- telsvulst. Sciss||ars, s. pl. sax. -lie, a. som läter klyfva sig. -ion, 8. sönder- skärning. -Ors, 8. pl. sax. -ure, 8. remna. Sclerotic, a. härd. - tunicle, hvit hornhinna (i ögat), sclerotics, pl. för- härdelsemedel. Scoat, Scoatch, v. a. hämma. Scobs, 3. pl. filspän; pottaska. Scoff, 8. bespottelse, begabberi. -, % n. (at) bespotta, ahämta med. Scold Screen 343 Scold, s. ovettig qvinna; grälmakare. -, V. n. bruka mun på en. -, v. a. banna, läxa upp. -ing, s. bannor, Scollopp, 3. pikering. [ovett. Scolopendra, s.mångfota (insektslägte); T. tunglånke. Scomber, 8. makrill. Sconce, 8. skans, föste; hufvud. Scoop, 8. skopa, öskar, ekofvel; släng. -, V- a. ösa; urhålka. -er, 3. en som öser; korsnäf (fågel). -hole, 8. T. spygatt. -net, 8. dragnät. Scope, 3. afsigt; föremål; frihet, fria händer; utsväfning. Scopulous, a. full med klippor. Scorbutical, a. skörbjuggsartad. Scorch, v. a. sveda, steka. -, V. n. torkas ut. Scordium, 8. gamandar. Score, 8. streck; karfstock; tipg; krit- streck; krogräkning; noter; partitur. -, V. a. uppskära på karfstock; sätta upp på räkning; tillskrifva. to - out, stryka ut (en skrift). -I, 3. markör. Scori||a, s. slagg, -ous, a. siaggig. Scorn, S. förakt, vanvördnad. -, V. a. förakta, vanvörda, bespotta, -er, s. bespottare, begabbare. -ful, a. för- aktande; spotsk; trotsig. -fulness, 8. förakt, spotskhet. -ing, 3. be- spottelse; förakt. Scorper, 3. radernål, etsnål. Scorpion, S. skorpion, Skorpionen (i djurkretsen), -fly, 3. hornslända (in- 'sektslägte). -grass, 8. älskling (ört), -tick, 8. skorpionspindel. Scorse, v. a. & n. göra utbyte. Scorzonera, vallört, skorsonera. Scot, 8, Skotte, Skottländare. Scot, 8. andel. - and lot, qvota. -free, a. skattfri; ostraffad. Scotch, a. skottländsk. - fiddle, skabb, klåda. - man, Skotte. - , mist, regnväder. - rose, smörnjupon. Scotch, 8. inskärning. -, V. a. skära lätt; göra skårsa. Scoter, 3. svart anka. Scoundrel, s. skurk, skähn. Scour, V. a. skura, feja; aftvå. V. n. purgera, laxera; löpa, fara; segla ha-i stigt öfver; svärma omkring; segla fort, -er, 3. fiäckuttagare; parger- medel, -ing, 3. laxativ för hästar; durklopp. Scourge, S. gissel, ris; landsplåga. -, V. a. gissla, piska ; straffa, -ball, 8. fläckkula. Scout, 8. spion; advisjakt -, V. a. rekognoscera; begabba. - watch, S. fältvakt till häst. Scovel, 3. ugnsqvast. Scowl, S. mulen uppsyn; skrynkla på pannan. -, v. n. skela; se surmulen ut; rynka på näsan. Scrabble, v. n. rifva, klösa. Scrag, a. mager, smal. -, 8. någon- ting magert; hals. -ged, a. skroflig, ojemn. -gedness, 3. knagglighet; torrhet. -gy, a. mager; ojemn. Scramble, 3. gripande, grabbande efter något; ifrig tvist; klättring. -, V. n. klättra, klifva ; grabba till något. Scranch, V. n. knäcka, krossa med tänderna. - iron, 3. jernbråte, jern- skräp. Scrannel, a. dålig; skorrande. Scrap , 8. öfverlefva ; bit, papperslapp. Scrape, S. slagtarbod; ryssja; bekym- mer; förlägenhet; oskicklig bugning. -, V. a. skräpa; skafva; stryka. • -, V. n. gifva ett skorrande ljud; buga sig bondaktig. -penny, 8. girigbuk. -T, S. skafjern; birfilare. Scratch, 3. Skråma; klösning. -, V. a. rifva, skrifva ovärdigt, to - out, ra- dera. -brush, 3. kratsborste. -er, 8. skafjem. - OS, 8. spatten (häst- sjukdom). -pan, s. kokpanna. -wig, 5. rund peruk. Scraw, 3. yta; gräsvall. Scrawl, 8. kråkfötter; kludderi. -, V. n. måla illa; skrifvakråkfotter; kräla. Scray, 8. skränmåse. [V. n. skrika. Scream, s. klagorop, skri, skrik. -, Screech, 8. skri, skrik; ohyggligt läte. -, V. n. skrika. -OW1, 8. nattugla. Screen, 8- skärm, eldskärm; försvar; sandsåll. -, v. a. betäcka; (from) beskärma; sålla. 344 Screw Seabreaeh Screw, 9. skruf; öfverben. -, V. a. skrufva, vrida; vränga; pressa; spänna (en bössa). to - up, tillskrufva. -•driver, a. skrufmejsel, skrufnyckel. -female, a. skrufmutter. -jack, 8. vagnsvind. - But, 8. skrufmutter. -tap, a. skruftapp, låstapp. Scribble, 8. oduglig skrift; kråkfötter. -, V. a. rafsa (skrift). -, V. n. skrifva illa. - r, s. skribler. Scribe, a. skribent; notarie, skrifvare; skriftlärd (hos Judarna). Scrine, 8. Skåp, skrin'; arkiv. Scrip, a. påse; papperslapp; revers; subskription på kronans lån. Script||ory, a. skriftlig, -ural, a. biblisk. - ure, 8. skrift; bibeln. Scrivener, 8. notarie; mäklare. Scroful||a, s. skrofler. -OUS, a. plå- gad af 'körtelsvullnad. Scroll, 8. rulle; hoprulladt pergament. Scrophulary, 8. flenört. Scrotocele, s. pungbråck. Scrub, s. utnött qvast; trashank; elän- dig karl; skihkmärr. -, V. a. skrubba, borsta hårdt; skura med viska, -ber, 8. ekafjem; kratsborste. '-by, a. skurad; smutsig; lumpen. Scruf, 8. skorpa. -pOOt, 9. rim- klåpare. Scruple, 8. skrupel (en vigt om 20 gran); skrupel, noggrannhet; tvifvelsmål. -, V. n. tvifla, tveka. Scrupulosity, S. tvehågsenhet; tvif- velsmål, tvekan. -OUS, a. betänksam, alltför grannlaga. -OUSDess, s. sam- vetsgrann. Scrut||able, a. utransakiig. -ation, B. utforskning; pröfning. - ator, -ineer, 8. ransakare; en som samlar rösterna vid ett val. -inize, v. a. undersöka, granska; utforska. -inous, a. grubblande, full med betänkligheter. -tny, a. undersökning af röster vid ett val; pröfning, ransakning. Scrutoire, S. skrifbord. Scruze, V. a. klämma, pressa. Scud, b. moln som skrider ganska fort. v.n. ila, fly. v. a. T länsa. to - under bare poles, T. länsa för topp och tackel. Scuffle, S. handgemäng; träta med slagsmål. -, V. n. träta och slåss. Sculk, v. n. hålla sig undan; smyga, -ing-hole, -ing-placö, s. smyghål, gömställe. Scull, s. hufvudskål; liten båt. -, v. n. T.ro genom vrickning. -cap, S. kalott; hjelm. -er, S. snugga (liten båt); en som vrickar en julle. -erage, s. fraktpenningar på en julle. -ery, s. diskvrå, tvättställe. -ion, S. köks- pojke. -ionmaid, s. disktvätterska. Sculp, v. a. gravera. -tile, a. ut- huggen, stucken i koppar. -tor, s. bildhuggare; kopparstickare. -ture, 8. bildhuggeri; kopparstickning; bild- huggeriarbete; kopparstick. -, v. a. göra bildhuggararbete; gravera. Scum, 8. skum, fradga; slödder, pack. - of metals, slagg. -, v. a. skumma, -mer, s. skumslef. Scumber, a. räfträck. Scupper, 8. spygatt (på skepp). Scurf, s. skorf; skorpa på något; örlax. -y, a. skorfvig. Scurril||e, -OUS, a. ovettig; skamlös; oanständigt skämtande. -ity, 8. skam- löst ovett; oanständigt skämt. Scurvy, 8. skörbjugg. -, a. skörbjuggs- artad; skorfvig; nedrig, gemen; för- aktlig. -grass, 8. skedört. Scut, s. stubbsvans; svansen på en hare ell. kanin. [länegods. Scutage, 8. uppskattning af en riddare; Scutcheon, s. vapen, sköld. Scut||ellated, a. fördelad i små rutor ell. skölder. -iform, a. sköldformig. Scuttle, 3. kolfat; sopkorg; mastkorg, lucka i skepp; skutt. -, V. a. göra hål i ett skepp för att sänka det. Scythe, s. lia. Sdeinful, a. föraktlig. Sea, s. sjö, haf; våg, sjögång, by -v till sjös, narrow -, sund, trång sjöled. -adder, s. tångsnipa, -bank, s. hafskant. -bar, S. skränmåse. -billd- weed, 8. sjöbinda. -boat, 8. sjöfartyg. - boy a a. skeppsnojke. -breach, Seabrief Section 345 8. öfversvämning af hafvet. -brief, 8. sjöpass, -coal, S. stenkol. -COW, 8. sjöko. -CUt, 8. bläckfisk; sjö- spindel. -dog, b. själ, -farer, s. sjöfarande, -fight, S. sjödrabbning, -garland, S. neckblad, sjöblad, -ga- te, 8. sjögång, våg. -grass, 8. tång. -hog, s. marsvin. -holm, s. holme, -horse, 3. sjöhäst.' -maid, 3. «iren, hafsfru. -man, s. sjöman, matros; näcken, -map, s. sjökort, -mark, 8. landkänning; båk. -IHOW, S. hafsmåse. -port, S. sjöhamn. - rOODl, s. öppen sjö, rymd på hafvet. -Ser- vice, s. tjenst till sjös. -Shore, 8. kust, sjöstrand. -sick, a. sjösjuk. -Side, S. strand. -Star, s. sjöstjärna (korsfisk). -thief, s. sjöröfvare. -ward, ad. sjöiedes, sjövart, -wa- ter, 8. sjövatten, saltvatten, -weed, 8. sjögräs. -worthy, a. sjöfast. -wrack, s. tång (ört). Seal, 8. sigill, signet;- skäl, sjökalf. -, V. a. & n. försegla, besegla, be- kräfta; stämpla, kröna (vigter etc.). to - up, försegla, -ing, 8. förseg- ling. -oil, 3. skältran. -ring, s. eigillring, signet. - skin, 3. skälskinn. -Wax, 8. lack, sigillvax. Seam, 8. söm; fogning; nåt; svinister; läst; vigt glas (100 skålp.); horn- klyfta ; skråma. -, V. a. sömma; sammanfoga; gifva skråmor. -16SS, a. utan söm. -ster, 8. sömmare. -stress, s. sömmerska. - y, a. för- sedd med söm. Sear, a. torkad, vissnad. -, V. a. sveda; bränna med hett jern. to - up, stänga igen; hämma. Scarce, 8. hårsikt. -, V. a. sålla. Search, *. genomsökning; jagt; forsk- ning; eftersträfvande. -, V. a. & n. söka; jaga; ransaka; utröna; sondera ; genomsöka. -less, a. outransaklig, outgrundlig. Searcloth, 8. yaxplåster. Season, 8. årstid; tid; termin; krydda. in the mean -, emellertid, for a någon ti f. out of -, i otid. be- fore the - , brådmogen. V. a. krydda; salta; tillväna; torka. -, V. n. mogna (om trädvirke), to - tim- bers, låta timmer torka, -able, a. lämplig. -ing, 8. kryddning, krydda. Seat, 8. säte, stol; belägenhet; bo- ställe; ort. -, V. a. sätta; ställa. to - one's self, sätta sig ned. - 0(1, a. satt, belägen; fast. Secant, a. som delar. -, 8. T. den större sidan af en vinkel. Secede, V. n. afvika; draga sig ifrån Secern, V. a. frånskilja. [något. Secession, S. afträdando; afvikande. Seclu||de, V. a. utestänga; frånskilja. -sion, s. uteslutande; enslighet. Second, a. den andra,.nästa, följande. a - time, ännu en gång. - cousin, sysling. - mourning, liten sorg. - thoughts, mognare öfverläggning. -, 3. sekundant; medhjelpare; sekund. -, V. a. bistå, hjelpa till. -, V. n. vara den andra i ordningen. -arily, ad. i andra graden. -arineSS, 8. andra rangen. -ary, S. deputerad. -, ad. af andra ordningen; härledd, -hand, S. andra handen. -s a. tagen efter andra; icke ny. at -, ur andra hand, -ly, ad. för det andra; dernäst. -rate, 8. andra rummet i värdighet; andra qvalitet. -, a. af andra graden, -sight, 8. spådomsande; andesyn, -sighted, a. som kan spå eller se andar. (låtenhet. Secrecy, 8. hemlighet; enslighet; tyst- Secret, a. hemlig; fördold; tystlåten; ensam. -, 8. hemlighet; hemlig konst. in -, i hemlighet, -ariship, s. sekreteraresyssla. -ary, 8. sekre- terare, sekréter; skrifbord. -6, V. a. fördölja; lägga 2 lön; frånskilja. -ion, s. frånskiljande; afsöndräd vätska. -iti- OUS, a. afskild. -ly, ad. hemligen. -neSS, S. hemlighet; förtygenhet. -Ory , a. frånskiljande, afsöndrande. Sect, 3. sekt, parti; slägte; ympqvist. -arian, a. sekterisk. -, s. sekt- makare; anhängare af en sekt.- arism, 8. partiande. -ary, s. anhängare af en sekt, -lie, a. som låter klyfv* sig. -iOD, 8. sönderskäming; afdel- 346 Sector Selenography ning; snitt. - OT, 8. proportional- cirkel; T. sektor. Secular, a. som firas hvart lOOde år; verldslig; icke bunden vid klosterreglor. -, a. lekman. - ity, s. verldsligt stånd; verldslighet. -ization, 8. för- ändrande till verldsligt stånd. -ize, V. a- sekularisera. -Hess, 8. verlds- lighet. Secundine, 8. efterbörd. Secur||e, a. (of, from) säker', trygg, obekymrad. -, V. a. sätta i säkerhet; fastbinda; assekurera; förvara; gripa, häkta, to - from, beskydda ifrån. to - of, försäkra om. -ement, s. skydd; borgen, -eness, 8. säkerhet, trygghet, -ity, 8. säkerhet; borgen, löftesmän; sorglöshet. Sedan, 8. portschäs, bärstol. Sedat||e, a. stilla, lugn, -eness, s. stillhet, lugn. -iv6, a. stillande; som ger lugn. Sedentariness, 8. mycken sittning, stillasittande. -ry» a. stillasittande; overksam. [8. siska. Sedge, 8. starr; gul svärdslilja, -bird, Sedgy, a. öfverväxt med säf. Sediment, S. bottenfälle; drägg. Sediti||on, s. uppror, resning. -onary, 8. upprorsman. -OUS, a. upprorisk, orolig. ■-OUSUCSS, 8. upprorsanda. Seduc||6 , V. a. förleda, förföra, -er, 8. förförare. -ible, a. som kan för- ledas. -tion, 8. förförelse, förledning, -tive, a. förförande. Sedul|]ity, s. ar, idoghet. -ous, a. flitig, arbetsam. -Ousness , 8. oför- trutenhet. See, 8. säte; biskopsstol; biskopsstift. See, v. a. & n. se: tillse; märka; be- söka; följa; taga sig tillvara. -, i. se! gif akti Seed, 8. säd, frö; korn; ursprung; af- komma. -, V. a. så, utströ säd. -, V. n. skjuta sig i frö; blifva fullmogen, -bed, 8. drifbänk. -bud, 8. knopp ; öga (på växter). - Cake, s. anisbröd. -COat, 8. agn. -COm, 8. sädesfrö (till såning). -ling, 8. späd plan- ta. -Iing»flower, a. sädesblomm». -pearl, 8. perlfrö, perlgrus. -tiling 8. såningstid. -vessel, 8. fröhus. -y, a. sädrik, fröful. Seeing, s. seende; syn. C. emedan, eftersom. Seek, v. a. & n. söka; begära; för- följa; eftersträfva. to - out, spåra upp, söka, -sorrow, 8. sjelfpinare. Seel, 8. ett skepps slingring. -, V. a. panela. -, V. n. slingra (om skepp); blinka med ögonen (om falkar). Seem, V. n. synas; tyckas, -er, 8 skenhelgon, -ing, 8. yttre sken; tycke. -, a. låtsad; ytlig. -ingly, ad. till ytan. -ingness, 8. sken* barhet; utvärtes anseende. -less, a. oanständig, -liness, 8. anständighet. -ly, a. anständig, passande. Seer, 8. siare, profet. Seer-wood, 8. torr ved. {gunga. Seesaw, 8. gunga; gungning. -, V. n. Seethe, v. a. sjuda, koka. -, v. n. uppvälla. -r, 8. kock; kokgryta. Segar, 8. cigarr, -böx, -case, 8. cigarrfoderal. -tube, 8. cigarrrör. Segment, 8. liten del; T. segment. Segregate, V. a. söndra, åtskilja. -tion, 8. söndring, frånskiljande. Seign||eurial, a. en länsherre tillhö- rande; sjelfrådande. -ior, s. herre; länsherre. -iOry, 8. herrskap; herr- Seine, 8. slagnät. (lighet. Seiz||able, a. som kan intagas. -6, V. a. gripa; lägga hand på; arrestera; taga i besittning; öfverfalla; utmäta, belägga med qvarstad. to - a tlock, T. naja ett block. Seizin, s. laga häfd: besittning af fast egendom; häktning. Seizing, s. T. sejsning, surmingståg. Seizure, 8. tillgripande; arrestering. Seldom, ad. sällan, -ness, 8. ovan, lighet, sällsynthet. Select, a. utvald, förträfflig. -, v. a. utvälja, kora. -ion, 8. val, utväljande, -man, a. stadsombud. -ness, 8. förträfflighet. - Or, 8. utkorare. Selen||ite, -rites, 8. spegelsten, sele» nit. -Ography, a. beskrifuing öfver månen., Self Separation 347 Self, pr. fpl. selvesJ sjelf; egen nerson. -abasement, 3. sjelffÖrnedring> - ä- buse, 3. sjelfbefläckelse. - active, a. sjelfverkande. - conceit, s. eget tycke, -confidence, 8. sjelfför- troende., -COnSClOUS, a. sjelfklok. -Control, 8. sjelfbeherrskning. -de- ceit, 3. sjelfbedrägeri. -denial, 3. sjelfförsakelse. -destroyer, 8. sjelf- spilling. -destruction, 5. sjelfmord. -ends, 3. pl. egennytta. - heal,s. sanikelört. -interest, 8. egennytta, --interested, a. egennyttig. -ish, egenkär; egennyttig. -ishness, I®. sjelfviskhet. -love, 8. egenkärlek. --murder, s. sjelfmord. -murderer, 6. sjelfspilling. -praise, s. eget be- röm. -same, a. just densamme, -will, 8. egensinnighet, egenvilja. Sell, V. a. sälja; köpslaga. -, V. n. hafva afsättning. -er, 8. säljare. Sellander, 8. ett slags spatt på hästar. Selvage, 8. list, stad (på väfnad); T. vantstropp. Sembla||ble, a. lik, dylik, -bleness, 8. likhet. -UCe, 8. liklighet; likhet; utseende. Semi||annular, a. halfrund. -breve, 8. T. hälften af en breve. -Circle, 8. halfcirkel. -COlOU, 8. semikolon, -lunar, a. haifmåniik. -metal, s. halfmetall. Semin||al, a. hörande till säden;-ur- sprunglig. - leaf, fröblad. -ality, 8. fröegenskap. -ary, 8. seminarium, skola. -ary-priest, 8. prest ur en jesuitskola. -ation, 8. såning, sådd. -ification, 8. •befruktning. Semi||quaver, s. T. en sextondedels not. -spherical, a. haifkiotformig. -to- ne, 8. halfton i musik. -VOWOl, 8. halfvokal. Sempervive, s. s. aioeplanta. Sempitern||al, a. evigvarande; oför- vansklig. -ity, 8. evighet. Sempstress, 8. sömmerska. Senary, a. hörande till sextalet. Senat||e, 8. senat, råd. - 0®, 8. senator. -01'ial, a. senatorisk. Send, v. a. &n. sända, skicka; skänka; (kasta, to - any one. word, läta en veta. Senescence, 8. föråldring; förfall. Seneschal, 8. hofmästare. Senile, a. gammal, Slderstigen. Senior, 8. senior; gråhårsman. -ity, 's. åldersföreträde. Senna, s. senna; sennetsblad. Sennight, 8. åtta dagar (till). Senocular, a. sexögd. Sensation, 8. känning; uppseende. -6, 8. sinne; känsla; förstånd; be- märkelse. common sundt vett, all- mänt förstånd, vanligt förstånd, good - „ förstånd. -eful, a. förnuftig; djup- sinnig. -eleSS , a. känslolös; oför- nuftig. -elessness, 8. känslolöshet; orimlighet, -ibility, 8. ömtålighet; finkänslighet; ömsinthet. -ible, a. känbar; lättrörd; kännande; förstån- dig; öfvertygad. - faculty, känsel- förmåga. - of, öfvertygad om. -ible- neSS, 8. känsla; lättrördhet; ömhet; förnuftighet. -i tive, a. begåfvad med sinnen; förmögen att känna. - plant, sensitiva. -itiveness, s. känslighet; sinnlighet. -Ory, s. sätet för känslan. -ual, a. sinnlig, kötts- lig. -Ualist, 8. vällusting. -ua- lity, -ualnoss, 8. sinnlighet, -ua- lize, V. a. förleda till vällust. Senten||ce, 8. tänkespråk; dom. -, v. a .döma, fälla dom. -tiOUS, a. full af tänkespråk; kort och uttrycks- full. -iousness, 8. tankrikhet; kort- het och styrka. Sentient, a. märkande, kännande. -, 3. en med känsla begåfvad varelse. Sentiment, 8. känsla; tänkesätt, me- ning ; omdöme, -al, a. sentimental; sinnrik; känslosam. Sentinel, Sentry, s. skildtvakt. -box, 8. skyllerkur. Separability, s. delbarhet, -ble, a. åtskiljelig. -blepCSS, 8. atskilje- lighet. -te, a. skiljd, åtskiljd. -, V. a. skilja, frånskilja; dela. -, V. n. skilja sig, skiljas fit. -tely, ad. åt- skildt, afsides, enskildt. -teness, 8. åtskillighet; afsöndwng. - tionj 8, 348 Separatist Set skilnad, skilsmessa; äktenskapsskilnad; filtrering. -tist, s. en som afviker ifrån läran. -tor, 8. åtskiljare. -tory, S. afsöndringsmedel. SepS, J. ormödla. Sept, s. stam, slägt. Septan|[gle, s. sjuhörning. -gular, a. sjuhörnig. September, S. September. Septenary, a. hörande till sjutalet. -, Septennial, a. sjuårig. [s. sjutai. Septentrion, -al, a. nordlig. Septfoil, s. tormentilia; blodrot. Septical, a. frätande; förruttnande. Septilateral, a. sjusidig. Septua||genary, a. sjuttioårig, -ge- Sima, S. söndagen septuagesima. - gC- simäl, a. hörande till söndagen sep- tuagesima; 70-årig. -gint, 8. de 70 uttolkarnes grekiska bibelöfversättning. Septuple, 8. sjufaldig. Sepul||chral, a. hörande till en graf; begrafnings-. - Chre, s. graf, graf- vård. -, V. a. begrafva. - ture, 8. jordfästning; graf. Sequaci||ous, a. följaktig; eftergif- vande; smidig, -ty, 8. smidighet, böjlighet. [sammanhang. Sequel, 8. följd; efterföljande del ; Sequen||ce, s. följd; följe, -t, a. följande, påföljande. SeqU6St||er, V. a. söndra; seqvéstrera; sätta å sida. -, V. n. draga sig till- baka, afskilja sig från verlden. -ta- ble , a. som låter afsöndra sig; som kan seqvestreras. -rate, V. a. se- qvestrera. -ration, 8. seqvestrering, qvarstad; åtskiljande. Seraglio, S. seralj, harem. Seraph, 8. seraf, serafim. -ic, a. se- raflsk, änglalik. Sere, a. förtorkad. Seren||ade, 8. serenad; aftonmusik. -, V. n. uppföra en serenad. -e, a. klar, ljus; lugn; durchlauchtig (titel). -, 8. aftonsvalka; klar afton. -, V. a, lugna. -eneSS , -ity , 8, själsfrid; Serf, s. lifegen. [lugn. Serge, S. sars (väfnad). Sergeant, S. sergeant, fältväbel; licen- tiat. - at arms, stafbärare. - ai the mace, som bär spira, -chirur- geOH, 8. lifchirurg. -ry, S. ett slags rusttjenst. -Ship, s. sergeantsyssla. Series, 8. ordning, följd, series. Serin, 8. krypare. Serious , a. allvarsam ; högtidlig; an- gelägen. -ly, ad. allvarligen, strängt Sermon, 8. predikan, -ize, v. a. predika länge. Sermountain, s. seselört. Ser||osity, 8. det yattenaktiga. -OUS3 a. vattenaktig (blod). Serpent, 8. erm; ett slags fyrverke- ripjes; basbasun; -ine, a. ormartad. -, S. serpentin, ormsten. -Stones, 8. ammonshorn. - s'tOngUO, s. läke- tunga (ört). [S. ref-orm. Serpi||ginous, a. ref-ormsaktig. -go, Setra||ted, a. sågformig; taggig; T, sågbräddig. -ture, s. inskärning. Serr||ied, a. tätt uppställd, ~y, v. a. hoptvinga; ordna. Serum, s. blodvatten. Servant, 8. tjenare; tjénarinna; älskare. Serve, V. n. & a. tjena, betjena; be- främja; uppväkta; förslå. to - a rope, -T. bekläda ett tåg. Service, s. rönn, -berry, s. rönnbär. Service, 8. tjenst; lydnad; helsning; gagn; länsplikt; bordservis; T. sar- ving. -Ceable, a. tjenstaktig; nyt- tig; helsosam'. -lent, a. subordine- rad. -le, a. slafvisk; nedrig, -lity, 8. träldom; låghet, -ng, 8. T. kläd- ning på tåg. -ng-maid, S. tjensto- piga, tjensteflicka. -tor, 8. betjent; vasall; fattig student. -tude, 8. träl- dom, slafveri. Sesame, 8. sesamört. [lång. Sesquipedalian, a. balfannan fot Sess, 8. skattläggning. -, V. a. skatt- lägga. [(om blad). Sessile, a. T. stjelkfast, utan bladskaft Session, 8. sittning; session; råd; ting. Sesterce, 8. sestertius (romerskt silfver- mynt). Set, 8. ett antal som hör tillsammans; svit; band (i föraktl. mening); slag; ung telning; sättgren; nedgång (ora Setfoil Shaftment 349 solen efe.). - of silverplate, silfver- servis. -, V. a. sätta, ställa; bringa; våga; stadga; stanna; ställa i ordning; rikta; sätta i musik; plantera; hetsa. -, v. n. gå ner (om solen); förmör- kas ; stelna, to - about, företaga. to - against, sätta emot; jemföra. to - agoing, sätta i gång, to - by, förbigå; värdera, to - down, anteckna; fastställa, to - fortl,, visa; utveckla; prisa; afresa. to - for- ward, befordra; resa vidare, to - in, infalla, to - off, smycka, to - on, ansätta; upphetsa; angripa. to - on foot, bringa i gång, to - out, resa; föreställa; utveckla; ådaga- lägga; smycka; utstaka; utrusta, to - sail, hissa segel, to - up, upp- ställa ; uppföra; upphöja; fastställa, -foil, 3. tormentilia. -Off, 8. sirat; motsats; ersättning. - speech, 8. utstuderadt tal. -visit, 8. stats- besök. Setaceous, a. med borst; sträfhårig. Setbolt, 8. T. drifkil. Seton, 8. hank. Settee, 8. bänk med ryggsäte. Setter, 8. tonsättare ; fågelhund; rapp- hönshund; beslagskarl. -WOft, 8. stinkande prustrot. Setting, 3. plantering; nedergång^-dog, 8. rapphönshund. -stick, 8. planter- stock; T. vinkelhake. Settle, 8. bänk, säte. -, V. a. fast- ställa ; fälla till botten. -, V. n. etab- lera sig; tillslå någon en viss lifränta. to - an account, sluta en räkning. to - one's estate upon one, göra en till arfving. -d, a. bofast; stå- ende. -inent, s. stadgande; viss tillslagen ränta; bottenfälle; kontrakt; nybygge. -r, 8. nybyggare, kolonist. Setwall, 8. vänderot, valeriana. SetWOTt, 8. mattegräs. Seven, num. sju. -fold, a. gjufaldig, sjudubbel. -night, 3. åtta dagar; vecka, -teen, num. sjutton. -teenth, a. sjuttonde. -teenthly, ad. för det Sjuttonde, -th, a. sjunde. -, 8. ?n sjundedel, -thly, ad, för det sjunde. - tieth, CL. sjuttionde. -ty, num. sjuttio. Sever, V. a. söndra, skingra; afhugga. -, V. n. åtskiljas, -al, a. åtskillig; särskild; flere. -, S. individ; ett ting för sig sjelf; afdelning. -a'ty, s. afsöndradt tillstånd. -aBC6, 3. från- skilnad. Sever||e, a. sträng, allvarlig; noggrann, -ity, s. stränghet; noggrannhet; be- straffning. Sow, v. a. & n. sy, sömma. to - up, insömma; sy till. [gall. Sew, a. torn, the cow is -, kon går Sewer, S. dike; trumma till vattens Sewet, S. talg. [aflopp. Sewing||needle, t. synål, -press, s. häftbräde. Sewster, 8. sömmerska. Sex, 8. kön; könet, qvinnokönet. Sexagenary, a. sextioårig.-agesima, 8. söndagen sexagesima. - agesimal, a. sextionde. -angled, a. sexvink- lig. -ennial, a. sexårig, -tain, 3. strof af sex rader, -tant, s. T. sextant. -tary, 8. st kristia. -tile, a. som består af sex delar elL slag. -, 8. T. sextio graders afstånd. -ton, 8. klockare; dödgräfvare. -tuple, a. sexdubbel. Sexual, a. angående könet. Shab, 8. skurk. -biness, 8. trasighet; nedrighet. -by, a. eländig; nedrig. Shackle, v. a. fjättra • insnärja, shack- les, pl. fjättrar. Shad, 8. staksill. -dock, 8. pompel- mos, pompelnöt (pomerans). Shad||e, 3. skugga; skygd; fönster- matta; ett slags hufvudbonad. -, V. a. skugga, schattera; skygga, skymma före; beskärma. -ineS8, 8. skuggig, het, skuggrikhet. -OW , 8. skugga; hägn; skumt ställe. -, V. a. skugga; beteckna. -y, a. skuggig, skuggrik. Shaft, 8. pil, dart; spetsen (af ett kyrk- torn etc.); vagnstistel; schakt i gruf- vör. climbing-, farschakt. irtump -, konstschakt, vattenschakt, -horse, s. stånghäst, -meat, 8. en half fot i längdmått. 350 Shag Shearwater Shag, 3. schagg, plys; lurfvigt hår; filkrok, skräcka (ett slags pelikan). -, V. a. göra fläckig, ispränga; göra lu- den ; vanskapa. -, V. n. beblanda sig köttsligen. -bag, 3. stackare, -ged, -gy, a. raggig, långhårig, -haired, a. långhårig. Shagreen, s. schagrin, narfläder. Shake, S. skak ning, dallring; drill (i sfing). -. V. a. skaka; fördrifva. -, V. n. skälfva; drilla (i musik), to - hands with, taga hvarann i hand; taga afsked. -fork, 3. hötjuga. -t, 8. darrdufva; darrgräs. Shaky, a. full med klyftor. Shale, 3. skal, hylsa; ett slags skiffer- sten. -, v. a. sprita; skala. Shall, V. def. böra, skola. Shalloon, 8. schalong (ett slags ylle- Shallop, 8. slup, skeppsbåt. [tyg. Shallow, a. grund, icke djup; dum. -, 8. flata i sjön; enfaldig stackare, -ness, 8. grundhet, dumhet. Shalm, 8. skallmeja, oboe. Shalot, 8. schalottenlök. Sham, 3. puts; förevändning; bedrä- geri. - for the neck, halskrage. -, a. falsk, låtsad. - errand, nödfails- osannlng. - excuse, usel undflykt. -, V. a. bedraga, lura. -, v. n. låtsa. [hus. Shambles , 8. pl. slagtarbod , slagtar- Shambling, a. vaggande (i gången). Shame, 3. skam ; vanära; blygd; blyg- sel. for - / fy for -l fy skam! -, V. a. utskämma, vanära. -, v. n. blygas, -faced, a. wygsam. -ful, a. neslig, skamlig. -less, a. skam, lös, oförskämd. Shammer, 8. bedragare, lögnare. Sham||my, -ois, s. stenget, -rock, 8. klöfver, treväpling. Shank, 8. lägg; skaft; nyckelpipa; pipskaft; qvesved, ormbär, -painter, 8. T. rustlina. Skape, 8. skapnad, form; hamn; mönster; sätt; spetsar. -, V. a. skapa, bilda; anordna. -, V. n. passa. -16SS, 0, oformlig, -ly, a. välbildad. Shard, 3. Srtsköcka; skärfva; skalvin* game på insekter. Share , 3. andel, lott, aktie; plogrist. -, V. a. utskifta; afskära. -, V. n. deltaga. - bone, 3. blygselbenet. -holder, 3. aktieägare. -WOOd, S. trädestistål. Shark, 8. haj; spetsbof; tullbetjent; bedrägeri. -, V. a. hastigt rafsa ihop, -, V. n. ströfva omkring; bedraga, -et, 8. bof. -trick, 8. skälmstycke, Sharp, a. skarp; gäll; sur; skarpsin* nig; bitande; sträng; vaksam. -, 3. dart; skarp ton; förhöjningstecken (1 musik), a - assault, ett häftigt anfall. - wind, skef vind. -, v. a. skärpa. -, V. n. snatta, spela tjufstreck. -en, V. a. skärpa. -, v. n. blifva hvass. -BD 6T, s. slipare, skärslipare. -er, 8. bedragare; falsk spelare, -eyed, a. skarpsynt. - ly, ad. skarpt; skarp, sinnigt, klyftigt, -ness, s. skarphet; skärpa; bitterhet; stränghet; finhet; girighet, -set, a, snål, hungrig. Shaster, 8. Braminemas bibel. Shatter, 3. bit; fragment. -, V. a. sönderspillra. -, V. n. gå sönder, -brainad, -pated, a. tankspridd. Shave, V. a. skafva; barbera; skära i tunna skifvor; plundra; plåja, preja, -ling', 5. öknamn på en munk. -T, 8. barberare. Shaving, 3. rakning; spånor. -iron, 3. gångskyffel, -knife, 8. rakknif. Shaw, 3. snår, skogssnår. Shawl, 3. schal, halsduk. Shawm, 3. skallmeja, oboe. She, pr. hon. -, S. qvinna; hona. -COUSin, 3. fruntimmers-kusin. -sla- ve, 8. slafvinna. Sheaf, 8. kärfve; knippa. - , V. O. binda i kärfvar. Shear, S. sax; fågelvinge; fårklippning, a pair of shears, stor sax, ullsax, trädgårdssax. -, V. n. slingra; T. gira; klippa. -, V. a. öfverskärs; afbita. -d, 3. skärfva. -er, S. fårklippare, -ing, 3. klippning; sax vrak; ett skepps vaggning. -Steel, s. tyskt stål, -water, s, stormvädersfågel. Sheath Shirley 351 Sheath, ». skida, -wingel, a. för- sedd med skalvingar (om insekter), -wings, 8. pl. skalvingar. Sheathe, V. a. sticka i skidan; förse med balja; förhyda. 6hed, 8. skjul, uthus. -, V. a. ut- gjuta; fälla, afkasta. -, V. n. rinna ut (om säd). Sheep, 8. får; dumhufvud, enfaldig stackare. -COt, -COte, 8. fårhus. -dock, 8. bergsyra (ört), -fold, S. fårfålla, -hook, 8. herdestaf. -ish, a. fåraktig, enfaldig. -lOUSC, S. får- lus. -pluck , s. fårtarmar. -rot, •. fårpest. -shearing, s. fårklipp- ning. -tick, s. fårius. -walk, s. fårbete. Sheer, a. skär, klar. -. ad. alldeles. -, 8. T. uppresning, spira. -, v. n. (off) stjäla sig bort; T. gira af. -hook, 8. änterkrok. Sheet, 3. lakan; ark (papper); segel; skot på segel; utspridd massa- -, V. a. lägga lakan på en säng. -almond, i 8. krakmandel. -anchor, 8. plikt- ankar. -cable, 8. pliktankartåg, i <-ing, 8. lärft till lakan; lakan. -iron, 8. jernbleck. -lead, 8. taf- felbly. Shekel, 8. sickel (judiskt mynt). Sheldrake, 8. korsnäf, kägelrifvare (fågel). Shelf, 8, hylla, bokhylla; sandbank. -y, a, full med klippor. Shell, 8. skal, hylsa; snäcka; skalvin- gar på insekter; yta; bomb; stommen af ett hus; grof likkista;- 'harpa. -, V. a. skala; plocka ur hylsor, to - peas, sprita ärter. -, V. n. skala sig, enasa sig. -almond, s. krakmandel. -flsh, 8. skalfisk. -gold, s. mussel- guld. -lac, 8. skållack, gummilack. -Work, 8. musselverk. -y, a. skälig. Shelter, s. tak; hägn. -, V. a. her- bergera; hägna. -, V. n. taga sin tillflykt till, -léss, a. utan skydd. Shelving, a. brant. -, 8. sluttning. Shepherd, s. fårherde; prest. - 's- needle, kamkörfvel. - 'S-pouch, -s- purse t S^lpinme f lommegräs. -s. rod, vild tistélkarda. - CSS, 8. her- dinna. Sherbet, 8. sorbet, limonad. Sheriff, 8. grefskapsdomare i England. -Ship, 8. en sheriffs embete. Sherry, s. Xeresvin. Shide, s. famn. Shield, s. sköld; beskydd. -, V. a. betäcka med sköld; försvara; afvärja. -bearer, 8. vapendragare, sköld- bärare. Shift, s. ombyte; undflykt; konstgrepp; hvarf, lag; förlägenhet, nödtvång; nöd- fallsosanning; qvinnoskjorta. -, V. a, byta om; förändra; flytta. -, V. n. förbytas; krasla sig fram; röra sig; bruka konster. -er, 8. vinglare; kocksmat på skepp, -ing, 8. än. dring. -leSS, a. usel; rådlös. Shilling, s. skilling (engelskt mynt hvaraf gå 20 på ett L. St.). Shilly-shally, a. vulg. villrådig, obe- slutsam. Shin, s. skenben; has på en oxe. - of beef, ryggstycke af oxe. - bone, 8. skenben. Shine, 8. sken, glans. -, V. n. skina, glänsa; vara berömd; dagas. Shin ess, s. skygghet. Shingle, s. tunnt bräde; takspån. Shin||ing, -y, a. skinande, klar. Ship, s. skepp, fartyg. - of the line, linieskepp. - of war, örlogsskepp. -, V. a. inskeppa, föra sjöledes. to - the o ars fa göra årorna klara, to - the tiller, göra roderpinnen fast vid rodret. -board, S. skeppsplank. -Carpenter, s. skeppstimmerman. -Chandler, S. en som handlar med varor för sjöfarande, -man , S. sjö- man, matros, -master, S. skeppare, sjökapten. -ment, 3. inskeppning; konsignation. -money, 3. pålaga till nya krigsskepp byggande, -per, 8. skeppare. -ping, 3. inskeppning; sjöväsende; flotta. - wreck, s. skepps- brott ; skeppsvrak. -Wl'igllt, S. skepps byggare; skeppstimmerman. Shire, S. landskap, provins, län. Shirley, s. domherre (fågel). 352 Shirt Shrewd Shirt, 8. skjorta. - of mail, pansar- skjorta. -, V. a. kläda i skjorta, -ing, 8. skjortlinne. -less, a. skjort- lös, naken. Shist|[eous, a. skifrig. -US, s. skiffer. Shit, Shité, v. n. göra sitt tarf. Shittle, 8. väfsköttel; villhjerna. -, a. vankelmodig. -COCk, 8. fjäder- Shive, 8. skifva, stycke; spän. [boll. Shiver, 8. smula; darrning. in shivers, i krås. -, V. a. sönderspillra. -, V. n. gå sönder; darra; frysa. -y, a. flagig; frysande. ShOäd, -Stone, 8. tennkristall. ShOftl, S. myckenhet; sandrefvel. - of fishes, fiskstimm. -, V. wXleka (om fisk); vara grund. -y, a. grund. ShOCk, 8. stöt; häftigt anfall; samman- stötning; förolämpning; pudelhund. - of com, kornskyl. -, V. a. skyla säd; anfalla; förarga, djupt såra, -ing, a. förskräcklig; anstötlig. Shoe, 8. sko; hästsko. - , V. a. sko (en häst); beslå (ett hjul); belägga, -black, 8. skoputsare. -brush, s. skoborste. -Clout, 8. skotrasa, -heel, 8. klack, -horn, 8. skohorn, -ing, 8. skoning, jernbeslagning. -ing- hammer, s. nithammare, -leather, 8. skoläder, -maker, 8. skomakare. -String, 8. skoband, skorem. Shoot, s. skott, telning. -, V. a. skjuta, drifva på, kasta; döda med skjutgevär; tömma ur en säck. -, V. n. spricka (om växter); ljunga; flytta sig (om stjärnor); göra ondt. to - a bridge, fara under en brygga, -er, 8. skytt. - ing-star , 8. stjärnskott. Shop, s. bod. -board, 8. disk, -girl, 8. bodflicka, -keeper, s. krämare; bodliggare. -lifter, s. bodtj uf. -man, 8. småkrämare; bodbetjent. Shortage, 8. strandrätt. -C, S. strand, kust; dike; stöd. -, V. a. understöda. -ebird, 8. strandsvala. Short, a. kort; inskränkt; mör. in kortligen, i korthet. -, ad. kort- ligen. -breath, s. andtäppa, -brea- thed, a. trängbröstad. -CO min g, fi. brist, -en, V. a. afkorta, a£ stympa; inskränka. -, V. n. aftags, minskas, -hand, s. snabbskrifniug -ly, ad. kortligen; pä kort tid, in nan kort. -ness , 8. korthet; 6till räcklighet. - of breath, andtäppa -Sighted, a. närsynt; obetänksam -waisted, a. kort ochz tjock; kort i lifvet. -winded, a. andtäppt. Shot, 8. skott; skottvidd; hagel, kula ; qvot, andel; digris, small -, hagel. great -, bösskulor. -, V. a. T. ladda med kula, -free, a. skottfri. -pouch. 8. skjutväska. Should, imp. af shall, skulle, borde. Shoulder, s. skuldra, axel; bog (pä kreatur). - of a pin, knoppnåls- hufvud. -, V. a. lägga pä axeln, bara pä axeln; undersöka; stöta. - your mushet! pä axel gevär! -belt, 8. axelgehäng. -blade, 8. skulder- blad. -clapped, a. fängslad, tagm i häkte, -ed, a. axlad, -ing-piect, 8. kragsten. -knot, 8. axelbard, -piece, s. axelstycke. - shotted, a. lam i bogen. -Slip, 8. aatl- vridning. Shout, 8. rop, härskri. -, V. n. ro)ö, skrika; fröjdas. -ing, 8. härskri. Shove, s. stöt, knuff. -, V. a. skjuta, drifva; skuffa. -, V. n. vricka, stäka sig fram, -net, 8. skottnät, drags bt. Shovel, 8. skofvel, skopa. -. V. a. skofia, skyffla, -board, S. tralko (sort biljard), -er, s. skedgås, sk Id- and. -ful, a. en skofvel full. Show, 8. skådespel; yta; förevändning; präl; syn; likhet; framställande. -, V. a. visa, låta se; uppenbara; bevisa; undervisa; ledsaga. -, V. n. tyckas; anstä; låtsa, -bread, s. skådebröd. Shower, s. skur, regnskur. -, V. a. utgjuta; öfversvämma med regn; rik- ligen tilldela. -, V. n. skura, häll- regna. -iueSS , 8. regnväder. -y, a. regnig. [a. prålande Showljish, a. präktig, glänsande. - Shred, s. skräde; saxvrak; bit; frag- ment. -, V. a. skräda, skära sönder. Shrew, 8. trätosam qvinna; näbbmus. -d, d. illslug; trätgirig; häftig, bb Shrewdness Sight 353 tande. -dness, 8. illistighet, skarp- sinnighet, putslustighet. -ish, a. gräl ig. -mOUSe, 8. näbbmus. Shriek, s. skrik, skri. -, V. n. skrika. Shrift, 8. öronbikt. [skria. Shrike, s. vårfågel. Shrill, a. gäll. -, V. n. skrälla, skrika gänt. -y, a. gäll. Shrimp, 8. räka, liten sjökräfta. Shrine, 8. skriet för reliker. Shrink, 8. hopdragning; rysning. -, V. n. draga sig tillbaka; darra; rysa. -, V. a. krympa, hopdraga. -ing- shrub, 8. sensitiva (plant). Shrive, v. a. & n. bikta, skrifta. Shrivel, V. n. blifva skrumpen. -, V. a. göra skrumpen, skrynkla. ShrOud, 8. hägn; vanttåg; segelduk; bårkläde; svepning. -, V. a. betäcka; beskydda; svepa. -, V. n. skyla sig. Shrove, s. fastlag. Shrub, s. buske; lågväxt träd; spiritus blandad med pomeransskal och socker, -bery, 8. busksnår; småskog; plant- skola. ' -by, a. buskig; risig. Shruff, 8. slagg. Shrug, 8.. ryckning på axlarna. Shudder,* s. rysning. -, v. n. (at) rysa. $huff||le, 8. hopblandning; konstgrepp, knep. -, V. a. förblanda, förvirra. -, V. n. bruka knep, to - off, af- skudda, bortlägga, to - the cards, blanda korten. -le-board, 8. spel- bräde. -ling, 3. förvirring; list. -U:g-fellOW, 8. ränkmakare. ShumaC, S. sumak, färgträd. Shun, v. a. & n. sky, undfly. -less, a. oundviklig. Shut, s. igenstängning; lucka. -, V. a. etänga igen. -, V. n. sluta tillsam- man, gå igen; slå ihop sig. to - one out, utesluta en. to - together, sam- manfoga. to - up, innesluta. - b O It, •8. skjutrigel. -ting, 3. igenstäng- ning. - of the day) qvällskymnin- gen. [fjäderboll, volant. Shuttle, 8. väfspole, skötel. -COCk, 3. Shy, a. skygg, blyg; försigtig, misstänk- sam. -ness, 8. skyggheti blyghet. English-Swedish Diet. SiMla||nt, a. hväsande. - tion, s. hväsning. [a. sibyllinsk. Sibyl, 8. eibylla, spåqvinna. -line, Sicamore, s. mullbär, fikon. Sicc||ate, v. a. torka, -ative, s. torknande medel. - ity, s. torka, torrhet. Sice, 8. sexa (pä en tärning). Sick, a. (of) sjuk; opasslig; ledsen. *2 am - at heart, jag mår ilia, -en, V. n. sjukna; vara ledsen; förfalla. -, V. a. göra sjuk; försvaga; gifva vämjelse. -ish, a. yuklig, kraslig. -liness, 8. sjuklighet, opasslighet. -ly, a. sjuklig, krämpig. -, ad. svagt. -HOSS, 8. gjukdom, sjuka, illamående; Sickle, s. skära. -VTOrt, 8. nessel- klocka (ört). Sicory, s. cikorie. Side, 8. sida; trakt; kant, brädd; slägt- linie. -, a. hörande till sidan; skef, vind. -, V. n. luta på sidan; slå sig till endera partiet; hålla, med en -arms, 8. pl. sidogevär, -bar, 8. sa- delväska. -board, 3. sidbräde; hörn- bord. -bOX, 3. sidologé på spektaklet, -face, s. profil, -ling, ad. på sned, åtsides. -long, ad. på sidan, -man, 8. kyrkovärd. -saddle, 8. fruntimmerssadel. -SCCne, 8. kuliss, -table, 8. hömbord. -view, 8. profil; sidoblick. -ways, ad. på sned, på sidan. Sideral, a. stjärnprydd; himmelsk. Siderated, a. vissnad; borttagen (af Siderite, 8. magnet. [slag). Siderographer, s. stålgravör. Sidle, V. n. gå på sidan; ligga på si* dan; smyga sig intill. Sidling, ad. på sidan, på sned, åtsides. Siege, 8. belägring; enträgenhet; säte. -, V. a. belägra. Sieve, 8. såll, sikt; fruktkorg. Sift, V. a. sålla; frånskilja; granska, -er, 3. granskare. -ingS, 3. pl. kli, sådor. [sucka. Sigh, s. suck, suckning. -, v. n. & a. Sight, s. syn, sigte, åsyn; skådespel; kunskap, at -, T. på sigt. by -, 354 Sightless Sinew-shrunk till utseende. _=less, a. blind; ohygg- lig. -ly, a. vacker, täck. Sigill, 8. sigill, insegel. Sign, 8. tecken, märke, vink; under- skrift; himmelstecken; under; skylt. -, V. a. teckna, beteckna; underskrifva. -, V. n. vinka, -er, s. underteck- nare; subskribent. -manual, 8. bo- märke. -post, 8. skyltstolpe. Signal, 8. signal, tecken. -, a. märk- värdig. -ize, v. a. utmärka. Signature, s. påsatt märke; under- skrift ; signatur. Signet, s. signet, handsigill. Significance, S. märklighet, eftertryck, betydelse. -flcant, a. betecknande ; betydande, eftertrycklig. -flcant- ness, 8. betydlighet. -flcation,. 8. betydelse; betecknande; förstånd. -ficative, a. märklig; uttrycklig, -flcativeness, s. betydlighet. -fy, V. a. beteckna; tillkännagifva. -, V. n. vara af vigt. Signior, 8. herre, grand -, storherre. Sil|[e, V. a. sila. -, V. n. falla till botten, -blifva tjock. -ing-dish, S. durkslag, sil. Silence, 8. tystnad, tysthet, tystlåten- het ; förgätenhét. -, i. tyst! -, V. a. tysta; suspendera. -, V. n. tiga. Silent, a. tyst, stilla, obemärkt. -lary, a. tystlåten. -ly, ad. tyst, stilla -ness, s. tystnad, stillhet. Siliceous, a. kiselaktig. - earth, kiseljord. -Culose, a. full med hyl- sor. -qua, s. fruktskida. -quOUS, a. försedd med hylsa. - plants, pl. skidfrukter. Silk, s. silke, siden. -, a. siden-, af silke, -dyer, s. silkesfärgare. -en, a. siden; mjuk, -ferret, 8. florett- band. -flock, 8. knappsilke, flock- silke. -goods, 8. pl. silkesvara. -husk, -nub, s. kokong. -lace, 8. blond, -thread, 8. silkesgam. -weaver, 8. sidenväfvare. -worm, 3. silkesmask. - y, a. af silke,, sil- Sill, s. tröskel; syll. [keslen. Sill||ine8S, 8, enfaldighet, menlöshet. -y; a. enfaldig, Qollig, svag, ' ( Silt, 8. dy. Silure, 8. mal (flak). Silvan, a. skogig. Silver, 8. silfver; silfverpenningar. a. silfver-, Bilfverhvit; behaglig. -, V. a. försilfra. -coin, 8. silfvermynt. -flr, 8. silfvergran. -foam, S. silf» verglitt. -hilted, a, försedd m d silfverfäste. - lace, 8. silfvertrens. -leaf, 8. bladsilfyer. -ly, a. för- silfrad. -mine, 3. silfvergrufva. -Ore, 3. silfvermalm. -powder, 8. målare- silfver. -Smith, 8. sllfverarbetare. -snake, s. maskormen. -tree, 8. silfverträd (protea argentine). - weed, 8. silfverört. -white, a. silfverfär- gad. -wire, 8. silfverträd. -y, a. silfverfärgad; försilfrad. Similar, a. likartad, -arity, 8. samma art. -6, 8. likhet; exempel, -itude, 8. likhet; liknelse. -OF, 8, prinsmetall. Simmer, V. n. pottra, småkoka. Simony, 8. handel med andliga sysslor. Simper, a. smålöje. -, v. n. småle. Simpll'e, a. enkel; enfaldig. -, «. en- kelt botemedel -eness, 8. enfaldig- het ; ovetenhet. - eton , 8. dumhuf- vud. -icity, 8. enkelhet; enfaldighet, öppenhjertighet; fjollighet; tydlighet. -ify, V. a. förenkla. -1st, 8. bota- nist, örtkännare. Slmul||acre, 8. bild, beläte. -ar, s. efterhärmare. -ate, V. a. efterapa, låtsa. -atlon, 8. förställning,skrymtan. Simultaneous, a. liktidig, skeende på samma gång. -nOSS, 8. samtidighet. Sill, 8. synd, fel. -, V. n. synda, förse sig. -Offering, s. försoningsoffer. Sinapism, 8. senapsdeg. Since, ad. sedan, long -, längesedan. -, C. emedan, eftersom. Sincer]|e, a. uppriktig, redlig; oförfal. skad. -enOSS, -ity, 8. redlighet, uppriktighet. Sinciput, 8. T. framdelen af hufvudet Sine, a^T. sinus. [tjenst. Sinecure, 8. lön utan arbete; latmans- Sinew, 8. sena, nerv; styrka. - ed, G. senig, stark, -shrunk, a. a» Sinewy Skeptical 355 vuxen (om hästar). -y, a. senfull, nervfull. Sinful, a. syndig, ogudaktig. -nCSS, 8. syndighet, lastbarhet. Sing, V. n. & a. sjunga-, qväda; hvina (om väder); besjunga, -er, 8. sån- Singe, v. a. sveda,' skålla. [gare. Singing, 8. sång. - boy, S. korgosse, -master, 8. sånglärare. Singl||'e, a. enkel; en enda; enskild, ensam ; ogift; uppriktig. -, V. a. utvälja ; utsöka. -e-hearted, a. upp- riktig. -eneSS, S. uppriktighet; en- fald. -y, ad. åtskildt, särskildt, styokvis ; uppriktigt. Singular, a. besynnerlig, sällsam. -, 3. T. singularis. -ity, s. besynner- lighet ; märkvärdighet. Sinister, a. venster; elak; olycks- bådande. -erness, 8. oredlighet; ondska. -rous, a. vrång, orimlig. Sink, 8. trumma i ett kök; aflopp; ställe der diskärne tvättas. -, V. n. sjunka, förfalla; förgås. -, V. a. sänka; minska; förstöra; T. sacka. to - a ditch, uppgräfva ett dike. to - down, segna, -ing, 8. sänk- ning, sjunkning. -ing-fund, S. amor- tissementsfond. - ing-paper, 3. läsk- papper. Sin||less, a. syndlös, felfri. -lessness, 3. syndlöshet. -ner, B. syndare; syn- derska. Sin Oper, s. cinober; mörkröd jaspis. Sinu|[ate, a. vågig; T. vikig (om kan- ten af blad). -, V.n. slingra. -ation, 8. böjning, slingring. -OSity, 8. krök- ning, bugt. -OUS, a. bugtig, som löper i krokar. Sinus, s. hafsvik; hålighet. Sip, s. sup; smutt. -, V. a. supa. -, V. n. smutta, dricka smått. SiphOM, 8. häfvert. Sippet, 8. brödskifva. Sir, s. herre (hederstitel vid tilltal; men om ett namn följer omedelbart efter, betyder det, att han är riddare). -name, s. tillnamn. Sire, s. fader; sire, herre (titel till ko- nungar och kejsar). Siren, 8. sirén, hafsfru; förförerska. -SOllg, S. intagande sång; bedrägliga förhoppningar. Siriasis, s. solstyng. Sirius, s. sirius, hundstjärnan. Sirloin, s. ryggstycke af oxkött. Sirocco, s. sirok, sydostvind på Ma- delhafvet. Sirrah, i. slyngel! du! hollah I Sirt, 8. kärr; drifsand. Sirup, 8. sirap. Siskin, 8. siska, grönsiska. Siss, V. n. hvissla. Sister, s. syster; nunna. - in law, svägerska. -, V. a. göra systerskap. -, v. n. vara nära slägt. -hood, 3. systerskap. Sit, V. n. sitta, hvila; ligga; anstå, kläda, to - down before, belägra. to - up, sätta sig upp; icke gå till Site, s. läge, belägenhet. [sängs. Sith, ad. ^dan. Sithe, 8. lie. Sitter, s. ligghöna, [-place, 8. sate. Sitting, 3. sittande; session; liggning. Situated, a. belägen, -tion, 3. be- lägenhet, tillstånd. Six, num. sex. -fold, a. sexfaldig. -teen, num. sexton. -teenth, a. sex- tonde. -, 8. sextondedel. -teenthly, ad. for det sextonde, -til, a. sjette. -, 8. sjettedel. -thly, ad. för det sjette. -tieth, a. sextionde. -ty, num. sextio. Sizable, a. lagom stor; ansenlig. Size, S. storlek, vidd, omfång; kaliber; [klister, kalkvatten, hornlim. -, v. a. limdränka; bestryka med klister; gifva behörig storlek; reglera mått ell. vigt. Siz||iness, s. klibbighet. - y, a. lim- mig, klibbig. Skaddons, S. pl. bi-ungar. Skain, s. dolk; härfva. Skald, s. skald, diktare. Skate, 3, skridsko, skida. -, v. n. åka skridskor. Skeg, 3. slån, stärkbär. Skeggertrout, s. öriax. [tråd. Skeleton, 3. benrangel; karkas, stål- Skeptic, 8. tvifiare. -al, a. tviflande. 356 Sketch Sleazy Sketch, 8. utkast, teckning. -, V. a. göra utkast. Skew, a. sned, vind, -er, 8. stek- näl, trädnål. - , V. a. fästa med steknälar. Skid, 8. T. bom, utliggaro. Skiff, 8. båt, julle. Skilful, a; skicklig, förfaren, -ness, 8. skicklighet, färdighet. Skill, 8. färdighet, skicklighet, konst; kunskap, -ed, a. erfaren. -1688, a. oskicklig, oerfaren, tafatt. Skim, V. a. skumma. -, V. n. snudda, -mer, 8. skumslef. Skin, 8. skinn, hud; skal. -, V. a. skinna; läka (om sär), -deep, a. ytlig, -flint, 8. girigbuk. -ner, 3. körsnär; läderhandlare, -ny, a. skinn- aktig; förtorkad. Skink, 8. nors, slom. Skip, a. spräng, skutt. -, V. n. springa. to - over, hoppa öfver.# -frog, s. ett pojklek. -per, 3. hoppare. -pet, 8. liten bät. In. skärmytsla. Skirmish, 8. skärmytsel, strid. -, V. Skirt, V. n. flyga, slinta. -, 8. skrän- Skirret, 8. sockerrot. [måse. Skirt, 8. skört, flik; föll; rand ; gräns. -, V. a. omgifva; bordera. Skirwort, 3. kummin. Skit, 8. stickord; förevändning; lätt- sinnig flicka. -tish, a. flyktig; be- , synnerlig. Skittle, a. kägla, -ground, s. kä- SkOUt, 8. vrakfögel. [gelbana. Skulk, V. n. gä pä lur. Skull, 8. hufvudskål. -Cap, 8. hielm. Skunk, 3. stinkdjur, skunk. Sky, s. sky; klimat. - blue, 8. him- melsblå. -COlOur, 8. himmelsblå färg, -ed, a. betäckt af skyar. -ish, 8. himmelsblå; himmelsk, -lark, 3. kornlärka, -light, 6. takfönster. Slab, a. seg. -, 8. tunn marmorskifva, tunn flisa. Slabber, v. n. drägla. -, v. a. siaska full. -Chops, 8. drägeltrut. Slabbiness, 8. slaskighet. Slack, a. slak, lös ; efterläten; läng- sam, sakta. -en, v. a. släppa efter, göra elak; sakta, minska; däm- pa. to - lime, släcka kalk. -, v. n. slakna; gifva efter; vara trög; aftaga; lägga sig. -ness, 8. slapp- het; tröghet; efterlätenhet. Slag, 8. slagg; förglasad stenkolsaska. Slake, V. n. minska; slakna. Slam, a. slam i whist. -, V. a. döds med ens; göra slam. Slammerkin, 8. osnygg qvinsperson. Slander, 8. förtal; vanrykte. -, V. a. baktala, skända, beljuga. -OUS, a. bakdantande. - OUSneSS, 3. bakdan- teri, förtal. Slang, s. tjufspråk, pöbeldialekt. Slank, s. sjögräs. Slant, v. a. vända snedt, vända på si- dan. -ing, a. slänt, sluttande. Slap, 3. slag. -, ad. plötsligt. -, V. a. slå med flata handen;, nedsöla, -dash, ad. & i. strax. Slash , 8. pisksläng; skårsa; pikering. -, V. a. skära. -. V. n. hugga om- kring sig. Slatch, 8. T. mellandelen af ett slakt tåg; mellanskof af vackert väder. Slate, 8. skiffersten; räkentafla; lakan. -, V. a. betäcka med skiffersten, -pen- cil, 8. skifferstift, griffel. -quarry, 8. skifferstensbrott. -r» 8. skiffertak- täckare; gräsugga. Slätter, V. n. vara Ovärdig, gä smutsig. -n, 8. osnyggt qvinnfolk. Slaty, a. skifferaktig. Slaughter, 8. slagtning; blodbad. -„ V. a. slagta, mörda, -er, s. mör- dare ; slagtare. -man, 3. slagtarec -OUS, a. mordisk. Slave, 3. slaf; slafvinna. -, V. n. slafva. -, V. a. göra till slaf. -trade, s. slafhandel. Slaver, s. spott, v. a. spotta full. -, V. n. drägla. Slav||or, s. siafskepp. - ery, s. slaf. veri, träldom. -ish, a. slafvisk. -ishness, $. trälaktighet. Slay, v. a. slä ihjäl, dräpa, döda. Sleave, 3. uppvindadt silke. -, v. 0. vinda (silke). Sleazy, a. gles, dålig. Sled Sluggard 357 Sled, S. släde, kälke. SledgO, s. slägga; släde; rullvagn; stångiernshammare. Sleek, a. glatt, slät, mjuk. -, v. a. glätta; uppmjuka. -Stone, S. bryn- sten. Sleep, 8. sömn. -, V. n. sofva; hvila. -61', 8. sofvare; lathund; sofråtta; flygande fisk; T. hängknän. -iness, 8. sömnighet. -ing, a. sofvande. -less, a. sömnlös, -lessness, s. sömnlöshet. -y, a. sömnig; trög. - drink, sömndryck. Sleer, V. n. plira med ögonen. Sleet, 8. snöslask ; smått hagel. -, V. n. snögloppa. -J', a. blandad med regn och snö. SleeVO, S. ärm. -board, 8. stryk- bräde. -less, u. utan ärmar; narr- aktig. -silk, s. docksilke. Sleight, 5. konstgrepp. - ful, a. listig. Slender, a. smärt, smal; knapp. -HCSS, s. smalhet, smärthet; obetydlighet. Sley, 3. väfsked. Slice, 8. skifva, flisa; T. kil, -, th a. skära i skifvor. Slid||e, 8. jemn väg, lätt öfvergång; isbana; halkning. -, V. n. smyga; halka; skrida, rinna sakta. -, v. a. insmyga, -ing, s. skrillning, halk- ning. -, a. halkande. - door, skott- dörr. - knot, löpknut. - rule, räkneskala. Slight, a. ringa; tunn; oduglig. -. 8. förakt; konstgrepp. -, V. a. van- vörda; förkasta. - ly, ad. lösligen, vårdslöst, -ness, a. tunnhet; svag- • het; oduglighet. Slily, ad. konstigt; i löndom. Slim, a. smal, smärt. -ness, 8. smal växt. Slim||e, s. slem; dy, gyttja, -iness, 8. slemmighet. - y, a. slemmig; gyttjig. Sling, s. slunga; förband; häftyg; släng; länga. -, V. a. slunga? hissa; fästa vid ett rep. Slink, v. n. slinka. -, V. a. föda i otid (om kreatur). -, 3. missfallen kalf. Slip, s. stapplande; telning; hundkop- pel; papperslapp, to give the -, undslippa; gifva korgen, to get the fä korgen. - of the press, tryck- fel'. -, V. n. slippa; halka; förse sig; sinyga sig bort. -, V. Cl. insmyga; plocka; släppa lös. to - on fshoes}, kippa (skor). - bOhrd, 8. skufbräde. -knot, 8. löpknut, -shod, s. kipp- skodd, -shoe, 8. kippsko. Slipper, 8. toffel. -bath, S. badkar af bleck, -iness, s. slipprighet; ostadighet. -ly, a. hal; slipprig; obeständig; bedräglig. Slip-slop, S. VUlg. klifs, dålig mat, klen föda (tövatten, hafresoppa etc.L Slit, S. spricka. -, a. klufven. -, v. a. spräcka. -, V. n. spricka, »-ting* mill, 8. knipphammare. Sliver, V. a. klyfva, spjelka. Sloats, S. pl. underrede till en vagn. Slobber, v. n. drägia. Sloe, 8. slån, -tree, 3. stärkbärs- buske. -Worm, 8. kopparorm. SlOOp, 8. slup. Slop, 8. träsk; slask; roatrosbyxor. -, V. a. sluka i sig; slaska. - baSOD, 3. spilkum. . Slope, a. sned; brant. 3. sluttning. -, V. a. ställa på sned; göra slut- tande. -, V. n. slutta, ligga på sned. -ness, 8. sluttning. -wise, ad. på sned. Sloppy, a. slaskig, våt. Slops, s. pl. vidbyxor; båtmanskläder., Slot, 5. spår efter en lijort. Sloth, S. tröghet; löfja. - ful, a. lat, trög, -fulness, 8. lättja. Slouch, 8. hängande hufvud; slokning; lymmel. -, V. n. se dum ut; gå vrak- aktigt. -ed, a. slokig. SlOUgh, 8. (slå) lergrop, puss. [hud. Sl.ough, s. (sluff) urkrupet ormskinn; Sloven, s. slusk. -ly, a. siuskig. -ry, 8. sluskighet. Slow, a. trög; långsam ; sen. -neSS, 8. långsamhet. - WOrm, 8. blindorm. Slow, S. mal, mott. Slude, fl. spegelsten. Sludge, 8. gyttja. Slug, s. lathund; kantig kula; siligel. -, v. n. lättjas, -gard, s- lätting- 358 Sluggardize- Snacket -gardize, v. a. göra trög, -gish, a. overksam, lat, sömnaktig, -snäll, s. daggmask. siuic||e, 8. sluss. -, v. a. öppna slussen; dämma ut. -, V. n. ut- strömma. -Cy, a. strömmande. Slumber, 3. slummer, sömn. -, V. n. slumra. -, V. a. insöfva. -OUS, -y, a. slumrande. Slur, s. fläck; skälmstycke; släppning (i musik); liten banna. -, V. a, orena; släpa, spela längsamt; hoppa öfver; bedraga; smäda. - ry, a. smutsig. Slut, 8. snuskigt qvinnfolk; slyna. -16- ry, 8. snuskighet. -tish, a. snuskig. Sly, a. slug, listig, bedräglig. -ness, 8. slughet. Smack , 8. smak , bismak; smällkyss ; pisksmäll; ett slags fartyg. -, V. n. & a. smaka; smacka; . kyssa sä att det smäller; smälla. Small, a. liten, ringa; svag; fin. -, arms, pl. handgevär, to look -, vara förlägen, blygas, -beer, s. svag- dricka. -clothes, 3. pl. benkläder. -COalS , 8. pl. koler som grofsmeder nyttja. -Craft, 8. kan, liten bät. -ness, 8. ringhet, obetydlighet; van- makt. -pOX 3. barnkoppor.' -shot, 8. skrot, -talk, 8. samtal om lappri. Smallage, 8. vattenpersilja. Smalt, 8. smalts. [smaragd. Smaragd,.», smaragd, -ine, a. af Småris, s. mört (fisk). Smart, ». smärta, sveda; sprätt. -, a. smärtande; bitande; qvick; putsad. -, V. n. smärta ; Sngra sig. -money, 8. ängerköp. -nCSS, 8. skarpsinnig- het, qvickhet; sveda; Smash, v. a. sönderbryta, krossa. Smatch, 8. smak; ytlig kunskap. Smatter, V. n. fuska, hafva otillräck- liga kunskaper. -et, 3. halflärd. -ing, s. half lärdom, ytlig lärdom. Smear, 8. salfva; smörja. -, V. a. smörja; besudla. -ing^ 8. smörja. -y, a. smutsig, smörjig. Smeath, b. vri»nd. Smegmatic, a. säpaktig. Smell, 8. lskt« -» V. & n, lukta; genom lukten upptäck». -Ing-wateF, S. luktvatten. Smelt, 8. nors. Smelt, v. a. smälta (malm), -er, 8. smältare; smältdigel. -ing-flirnace, 3. smältugn. -illg-llOUSe, 8. smält. Smergel, s. smergel. [hytta. Smerky, a. gladlynt. Smerlin, s. gers (fisk). Smew, 3. vrakfägel. Smicker, V. n. kasta vänliga blickar, kokettera. [vara gynnsam. Smile, 8. smälöje. V. n. le, mysa; Smirch, V. a. besudla; fördunkla. Smirk, a. munter. -, V. n. se fryntlig ut; le tvunget. Smite, v. a. slä, döda; bestraffa; för- derfva; beveka; smitta. -, V. n, stöta emot. Smith, 8. smed. -Craft, 8. smeds- konst. -ery, -y, 8. smedja. Smock, 8. särk. -, a. qviniig. -fa- ced, a. blekhylt. Smok|]e, 8. rök, änga; röktobak. -, V. n. ryka, brinna. -, V. a. röka; röka tobak; spära upp; tukta. -edry, V. a. torka i rök. -inCSS, 8. rökig- het. -y, a. rökig, fullrökt. Smooth, a. slät, jemn; glatt; mjuk; mild, saktmodig. - sea, flack sjö. - tongue, falsk tunga. -, v. a. po- lera; göra slät; blidka; bemantla, -ing, s. glättning. -ing-iron, s. pressjem. -ness, 8. jemnhet, glatt yta; vänlighet. Smother, 8. stark rök; moln af damm. -, V. a. qväfva, dämpa, tysta ned. -, V. n. röka, damma. Smouldering, a. rökande; qväfvande. Smuggle, v. n. & a. smuggla, -er, 8. smugglare. -ing, s. smyghandel. Smut, 8. sotfläck; brand pä säd; oan- ständigt tal, -, V. a. sota; förorsak* sot pä säd. -, V. n. sotas, kolas. -tinCSS, 8. smutsighet; oanständig- het. -ty, a. smutsig; ohöfvisk. Smy, 8. nors (fisk). Smyrnian, 8. libsticka (ört). Snack, 8. andel; hastig mältJ& Snacket, 8. KngterrigaJ, Snaffle Sobriety 359 Snaffle, 8. nosrem; kapson. -, V. a. betsla. -, v. n. tala i-näsan. Snag, 8. tagg; öfvertand, gigeltand. -ged, a. taggig; knölig. - gy, a. vresig, butter. Snail, 3. snäcka, -clavcr, -clover, -trefoil, s. lucern. - leech, s. blodigei. -like, a. snäckformig. -shell, 3. snäckhus, snäckskal. -sto- ne, s. snäcktopas. Snak||e, 3. snok, tomtorm. - eflsh, 8. bitare. -erOOt, 3. ormrot. -CStO- ne, s. ammonit. -6W00d, s. orm- träd. -y, a. ormlik; full med ormar. Snap, 3. smäll; gäddbete; bett; ertap- pande. -, v. n. & a. bräcka; knäppa ; snappa 8t sig; nappa i; knäcka; snubba; brista. - pish, a. arg, snar- sticken. -Sack, 3. soldatränsel. Snare, a. snara, nät. -, V. a. snärja, fånga. Snarl, V. a. inveckla. -, V. n. morra som en hund; brumma. Snary, a. illistig; hoptrasslande. Snatch, V. a. rycka åt sig; snappa efter. -, 3. uppsnappande; tag, grepp; stycke; speglosa. Sneak, 8. snattare; en som kryper. -, V. n. krypa, smyga. -, V. a. dölja, undangömma, -er, 3. nedrig hyck- lare. -ing, a. smygande; nedrig, sniken; röfvande. Sneed, s. lieskaft. Sneer, 8. hånblick; stickord. -, V. n. grina. -, V. a. bespotta, to - at One, bespotta någon, göra narr af en. Sneez||e, V. n. nysa. - , s. nysning. -ewort, 8. prustrot. -ing, 3. nys- ning; nysmedel. Snick, s. skärning; snitt. Sniff, v. n. snöfla, snorkla. Snig, 3. ål. -gle, v. n. & a. flå 81. Snip, 3. snitt; lapp; andel. -, V. a. klippa. Sllipe, s. snäppa; filare (fisk); pund- Snipper, S. skräddare. [hufvud. Snipt, a. T. tandad, inskuren. Snivel, 3. näsdropp. -, V. n. snprfla. snivelling cold, snufva. Snob. 9, skoflickare; dumhufVud. Snook, v. n. lura; snoka. Snore, V. n. snarka. -, 8. snarkning. Snort, V.n. fnysa, frusta (om hästar); rynka på näsan. Snot, 8. snor, -ty, a* snorig; gemen. Snout, 8. snyte, tryne, nos, snabel; pipen pä en pust. SnOW, 8. snö; «chnau (ett slags skepp). -, V. n. snöa, -bird, 8. snösparf. -drift, s. snöyra, yrsnö, -drop, -flake, 8. snöhvita, snödroppe. - line, 3. snögräns. -Shoe, 8. snöskid*. -slip, 3. snöras, lavin. -tree, 8. olvon. -y, a. snöig; snöhvit. Snub, s. knöl. -, V. a. snyfta; snubba, -nose, 8. trubbnos. Snuff, 8. snus; missnöje; ljusbrand; ljusstump, to take -, snusa. -, v. a. snusa; lukta; insupa med ande- drägten. -, V. n. förtörnas. to - out, släcka ut. to - the candle, putsa ljuset, snoppa ljuset. -box, 3. snus- dosa. -dish, s. ijussaxpiät. -er, 3. ljusputsare. - - ers , 3. pl. ljussax, -ler, 3. snöflare; en som talar i nä- san. -taker, 8. snusare. Snug, a. inbäddad; fördold; varm; snygg; nätt. -, -gle, V. n. ligga varm. -nCSS, 3. snygghet; täthet. So, ad. sä, pä samma sätt, sålunda, sSledes; jaså. so so, medelmåttigt, så der. so then, fördenskull. Soak, v. a. & n. blöta, fukta; draga i sig; dränka; mjukna; supa, -ing, s. blötning. -ing - rain, s. bail- regn. Soap, 3. tväl, s8pa. -, v. a, bestryka med säpa. - ashes, S. pl. sjudare- aska, -ball, s. tvålkula. -boiler, 8. såpsjudare. -earth, 3. valklera. -house, 8. tvålsjuderi, såpsjuderi. -stone, 8. späcksten. -SUd, s. såplut. -WOrt, 8. tvålgräs. -y, a. såpig, tvålaktig. Soar, s. hög flygt. -, V. n. flyga högt, -hawk, s. sjöfalk. Sob, v. n. snyfta. -, 3. snyftning. Sober, a. nykter; måttlig; allvarsam. -, v. a. göra nykter, -ncss, Sobriety, t, nykterhet; allvarsamhet; sedighet. 360 Soccage Son SOCCagO, 3. underlän. -r, 8. frälse- bonde. Sociability, 3. böjelse för sällskap, -able, a. umgängsam. - ableness, 8. umgängsamhet. -öl, a. sällskap- lig. -alness, 3. umgängsamhet. -ety, 8. sällskap; umgänge. Sock, 8. socka. -ét, 8. pipa på en ljusstake; ögonhål; tandhölsa. Sockle, 8. T. fotstycke. Sod, 8. torfva, lerkoka. ^oda, 3. T. soda, -water, 3. soda- Sodality, 8. kamratskap. [vatten. Soder, 8. lödbult, slaglod. -, y. a. löda; förbinda, -ing, s. lödning. -ing*iron, 8. lödkolf, lödbult. Sodom||ite, «. sodomit. -itical, a. sodomitisk. -y, 8. eodomiteri. Soe, 8. så, balja. Soever, ad. som helst. Sofa, s. soffa, kanapé. Soffit, 8. T. soffit. Soft, a. mjuk; mild; lindrig; ljuflig; späd; mör. - iron, nödsatt jern. -, ». sakta! håll! - Bn, V. a. mjukna, blidka; göra veklig. -, v. n. mildras, blifva rörd. -ish, a. veklig; mjuk. -Hess, 8. mjukhet; lindrighet; sakt- mod; veklighet. Soho! i. hollah! Soil, 8. grund; gödsel; fläck. -, V. a. söla ned; göda. -iness, s. orenlighet. Sojourn, 8. vistande; uppehållsställe. -, v. n. vistas, -er, 8. främmande, gäst. Solace, 3. tröst, hugnad, lindring. -, V. a. trösta. -, v. n. tröstas. Solander, 8. knäböld på hästar. Solar, a. solen tillhörig. - year, solår. Solder, v. a. löda. -Ing-iron, s. lödkolf, lödbult. Soldier, 8. soldat. -ly, a. soldatlik. -ship, s. soldatstånd, krigsväsende. -y, 8. soldattrupp; krigsstånd. Sole, 8. såla, fotblad, skosåla; sola, tungflsk. -, V. a. såla. Sole, a. allena; T. ogift. - ly, ad. endast. -nesfi, t. ensamhet. Solemn, a. högtids-; högtidlig; offent- . - tv»i. nad. - ity, s. högtidlighet; värdig, het; kyrkoöfning; allvarsamhet. -izS^ tlOn, 8. firande. -ize, V. a. fira, högtidligt begå. Solicit, V. a. enständigt anhålla; be- gära; bedja; bekymra, -ation, s. retelse; anhållan. -Or, 3. föresprå- kare; advokat. -OUS, a. bekymrad, sorgfällig. - ude, s. omsorg, sorg- fällighet; oro. Solid, a. tat; hård; hel; massiv; sta- dig; grundlig; varaktig; äkta. - foot, kubikfot. -, 8. fast kropp, -ato, V. a. göra fast, -ity, s. fasthet, varaktighet; grundlighet. Soli||loquy, s. samtal med sig sjelf. -pede, 8. heihofvadt djur. -taire, 8. eremit; halsprydnad, -töriness, 8. enslighet. -tary, a. enslig; lång- sam ; aflägsen. -, s. eremit. -tude, 8. enslighet; öken. Solo, a. & 8. solo (i musik). Solsti||ce, s. T. solstånd; sommarsol ståndet. - tial, a. solståndet tillhö rande. Solubility, s. uppiösiighet -ble, a som kan upplösas. -tion, a. upp lösning; solution. -tive, a. löpande -tiveness, 8. laxerande egenskap. Solvability, 8. förmögenhet at betala -able, a. upplöslig; betalningsgill -e , v. a. upplösa, utreda. -encyv 8. förmögenhet att betala, -ent, a. betalningsför. -, 8. upplösningsmedel. -ible, a. upplöslig. Sombr||e, -ous, a. åyitxst. Some, a. somliga, några; något. -bo» dy, -pr. någon. -hOW , ad. på ett eller annat sätt. Somerset, 8. kullerbytta. Something, s. & pr. något; litet -time, ad. fordom; en gång, -ti- mes, ad. stundom. -what, s. & pr. något; en del. -where, ad. någorstädes. Somn || ambulist, 8. sömngångare. -ific, a. söfvande. -olency, 8, sömnaktighet. -Olent, a. sömnig. Son , 3. son; gosse; afkOfflllnj, - ir _ law, tig, wjtow» Sonata Southing 361 Sonata, 8. sonat (musikstycke). Song, s. sång; skaldekonst, the old -, gamla trallen. -book, s. sång- bok , visbok. -Ster, S. sångare, -stress, s. sångerska, -thrush, 8. talltrast. Soniferous, a. ljudande. Sonnet, s. sonett (versslag). -eer, 3. rimklåpare. Sonor||iflc, a. välljudande, -ity, s. klang, välklang. -OUS, a. klart Sonship, S. sonskap. [ljudande. Soon, ad. snart; bittida. - or late, förr eller sednare. Soot, s. sot. -ed, a. sotig. Sooterkin, 8. månkalf. Sooth, 8. sanning, for -, in -, i sanning. -, a. angenäm; sann. -say, • s. spådom. -, v. n. spå. -sayer, 8. spåman. Soothe, V. a. smickra, stilla, mildra. Soot||ilieSS, s. sotighet. -y, a. so.tig; mörk. [v. a. doppa. Sop, 8. indoppadt brödstycke; mutor. -, Sophis||m, 8. sofism; spetsfundighet. -t, 8. sofist, slug karl. -tical, a. sofistisk ; bedräglig (om slutsatser). -ticate, V. a. bruka sofismer; för- falska. -tication, s. sofisteri; upp- blandning. -try, 8. sofisteri. Sopor||ate,_ v. a. söfva. -iferous, a. sömngifvande. -ific, a. söfvande. Sorb, 8. rönnbär. Sorcer||ei', 8. trollkarl, hexmästare. -CSS, 8. trollpacka. -y, 8. troll- konst, trolleri. Sord||es, s. orenlighet, grummel. -id, a. orenlig, osnygg; gemen. - idllCSS, s. nedrighet; gemen snålhet. Sore, s. fyrårig hjort; årsgammal falk. Sore, s. sår, sårnad. -, a. smärtsam; lättrörd; svår. -, ad. svåra. -BOSS, 8. smärta; ömhet. Sorel, a. rödlett, rödaktig. Sorn, V. n. truga sig på folk. Sorrel, a. rödbrun. -, S. syrört. -salt, S. harsyrasalt. Sorriness, B, uselhet; nedrlgliet. Sorrow, ». sorg. v. n. sörja, -ful, jfc wgwn» >-proof, a> muMlel^*, Sorry, a. sorgsen; eländig; gemen. I am - of it, det gö^ mig ondt. I am - to say, jag har att beklaga. Sort, 8. sort; sätt; sällskap; par. -, V. a. sortera; jemföra; utvälja. -, V. n. förenas, passa; slå ut. -able, a. som kan sorteras. - ance, S. lämp- lighet. -iloge, s. lottning. - nieni, S. sortering; sortiment; utdelning. Sorter, 8. T. vräkare. Sot, 8. tok; fyllhund. -, V. a. gör» duro. -, V. n. supa sig full. -tisil, a. fånig, full. Souchong, S. finaste Bohea-té. Sough, 8. vattentrumma. Soul, 8. själ; lif; menniska; verksam- het. -, V. a. besjäla; upplifva. -16S8, a. liflös; gemen. - mass, S. själa- messa. -saving, a. s. iiggörande. -vexed, a. orolig. Sound, S. ljud; sund; Öresund; fisk- blåsa; sond (fältskärinstrument). -, a. sund, frisk; renlärig; förnuftig; dugtig. a - sleep, c^up sömn. -, V. a. sunda; undersöka ett sår; utröna; utsjunga. to - a trumpet, blåsa i trumpet. -, v. n. klinga, -board, 8. vindlåda i orgor. -hole, S. ljudhål på ett musikinstrument. -Ing, a. välkklingande. -, 8. an- kargrund. - hoard, predikstolshim- mel; resonansbotten. - lead, sänk- lod. - line, lodlina, -less, a. outgrundlig. -ness, 8. sundhet; förstånd. Soup, 8. soppa, köttsoppa. Sour, a. sur; butter; smärtsam. -, 8, syra. -, V. a. syra; förbittra; vredga. -, V. n. surna. -ish, a. syrlig, -lands, B.pl. vattensjuk åker. -BOSS, 8. surhet; bitterhet. Source, 8. källa, ursprung. Souse, 8. saltlake. -, V. a. insalta; doppa i vatten ; slå ned (om roffåglar). Souse, ad. strax; plötsligt. South , S. söder; sunnanväder. -, a. sydlig. -, ad. ifrån söder; emot sö- der. - hy west, eyd till vesten, -east, S. sydost. -Crly, a. sydlig, -ern, a, sydlig- "ing, 8. riktning* 362 Southmost Speckwood -most, a. belägen längst i söder. -ward, ad. sydvart. -west, s. sydvest; sydvestvind. -wind, 8. sun- nanväder. -WOOd, 8. åbrodd. Sovereign, a. förträffligast; oinskränkt; ofelbar (om iäkemeBel). -, 8. kcaung; öfverhet; landsherre; engelskt guld, mynt (1 pund), -ty, 8. öfverherrskap, envälde. Sow, 3. so; tacka af jem ell. bly; grå- sugga. -baby, s. digris, -bane, 8. gatmolla; svinmolla. -bread, 8. haräple. -iron, s jerntacka. - pig, 8. digris, -thistle, 8. mjölktistel. Sow, V. a. & n. sä, beså; utströ; sprida. -er, 8. sädesman; utbredare. -ing-time, s. såningstid. Soy, 3. soja. Spaad, 8. spat (sten). Spac||e, a. rymd; vidd; frist, spaces, pl. T. spatium mellan ord, mellan- slag. -ious, a. rymlig; gles. -iOUS* ness, 8. vidd, omfång. Spade, 3. spade; spader i kort. - bOHO, 3. skulderben. Spahi, 8. turkisk ryttare. Span, s. spann (längden emellan tum- men och lillfingret). -, V. a. spanna ut; mäta. Spangle, 8. beslag; paljett; glitter. -, V. a. pryda med beslag; göra glän- sande. [rare. -ize, V. n. lisma. Spaniel, s. räpphönshund; nedrig smick. Spanish, a. spansk. - paint, bly- hvitt. - red, zinnober. Spank, V. n. slå med flata handen. -ing, a. stor. ((ett slags läsegel). Spanner, 3. spännare; T. brotvindare Spar, 8. sparre; slagbom; mårienglas; kalkspat. -, V. a. förbomma. -, v. n. börja slåss; boxera. -able, s. skospik. -adrap, 3. vaxduk. Sparallg®,' -ger, 3. sparris. Spare, a. mager; sparsam; bespard. -, V. a. spara, skona; umbära. -, V. n. hushålla; lefva sparsamt. -deck, 8. T. öfverlopp. -money, 8. spar- penning. -neSB, 8. magerhet. -rib, «. refbensbjäll. -sail, s. reservsegel. Sparing, a. hushållsaktig; tarflig. -ly, ad. sparsamt; sällan. -11688, 8, sparsamhet. Spark, 8. gnista; glitter; sprätthuk. -, V. n. gnistra. -ish, a. munter; flygtigt klädd. -le, 8. gnista. v. a. gnistra; glimma; fräsa (om vin), -ler, 8. lysmask. Sparling, 8. sardell. Sparrow, s. sparf. -grass? 8. vulg. sparris. -hawk, 3. sparfhök. Sparry, a. spataktig. - fluor, flass- spat. (krampaktig Spasm, s. kramp, -atic, -odic, a, Spat, 3. ostronrom. Spathe, 8. hölster. Spatter, V. a. bespruta; vanära. v. n. drägia. -dashes, 8. pl. snö- socker; stöfletter. [lik. Spatula, s. plåsterspade. -te, a. spad» Spavin, 8. spatt (hästsjuka). Spaw, 8. spavatten, mineralvatten. Spawl, 8. spott. -, v. n. spotta. Spawnj 8. mjölke; fiskrom, grodrom; alster. -, V. n. alstra; fälla mjölk, rommen, -er, 5. romfisk. [djur. Spay, V. a. utskära en hona af något Speak, V. a. & n. säga; hålla tal. -able, a. utsäglig. -er, 8. talare, -ing, a. talande. - trumpet, språk, rör. -, 8. tal. Spear, s. spjut; ljuster. -, v. a. ljustra; igenomborra. -, V. n. spricka nt. -blade, 3. spetsklinga. -bOX of a pomp, 8. pumpsko. -mint, 8. salvia, -staff, 8. spjutskaft. - WOrt, S. ältgräs. Special, a. särskild, utvald; förträfflig; uttrycklig. -ity, s. besynnerlighet. Specie, 8. speciemynt. in -, contant. Species, s. slag, species. Speci||flc, a. specifik, speciflsk. -, 8. egentligt medel for någon sjukdom, -flcate, v. a. specificera, -flcation, 3. uppteckning; noggrann bestämning, -fy, v. a. specificera. ~men, 8. prof. -0U8, a. skenbar; angenäm. -Ousness, 8. skenbarhet. Speck, 8. fläck; fröärr. -, V. a. fläcka, -le, 8. fläck. -, v. a. göra spräck, lig. -wood, 3. ormträd. ' - I Spectacle Spirit 363 Spectacle, 8. skådespel; syn. spec- tacle#, 'pl., pair of - , glasögon, -case, s. giasögonsfodrai. -snake, 8. glasögonsorm. Spectator, 3. åskådare. Spectre, 3. spöke; hjernbild. Specular, a. klar; befordrande synen. - stone, spegelsten. Speculate, V. n. åskåda; spekulera, -tion, 8. betraktelse; spekulation; teori. -tist, 8. begrundare. -tive, a. betraktande; begrundande; speku- lativ. -tor , 8. spekulant; efterspa- nare. -tory, a. spekulativ. Speculum, 8. spegel. Speech, S. tal; målföre; språk. -less, a. mållös, stum. Speed, s. hast; fortgång, with full -, i sporrsträck. -, V. n. ilä; lyckas. -, V. a. befordra; affärda; skynda; slå ihjäl. -InesSjS. snabbhet, -well, 8. ärenpris. -y, a. skyndsam. Spell, 8. tjusning; trollord; hvilostund. -, V. a. & n. stafva ; läsa; förtrolla; T. aflösa. -bound, a. förtrollad, -ing, 8. stafning. -ing-book, s. Spelt, s. spelt. [a-b-o-bok. Spelter, 8. sink, splauter. Spend, V. a. & n. kosta, förslösa; utmatta; göra omkostningar; förgås. to - one's verdict, afkunna någons dom. to - one's self, uppoffra sig. -thrift, 8. slösare. Sperm, s. sädesvätska hos djur. - aceti, 8- vallrat. -UCCti-wlialO, 8. kache- lott. -atic, a. T. spermatisk. - vessels, pl. sädeskärlen. -atocele, S. T. sädesbråck. Sperse, v. a. förströ. Spew, v. a. utspy. -, V. n. kräkas. Sphacel||ate, V. a. orsaka kall brand. -, V. n. få kall brand. -US, s. kall brand. Spher||e, S. sfcr; krets ; glob; omhvälf- ning; ban; förmåga. -, V. a. runda, sätta i en krets. -ical , a. sferisk, klotformig. -oid, 3. sferoid, aflångt Sphincter, S. rynkmuskel. [klot. Sphinx^ 5. sfinx; skogstroll (insekt- siägte). x Spice, 3. krydda; smak; lemning. -, V. a. krydda. -J*, 3. kryddkrämare. -ry, 8. speceri. -WOrt, 8. kalmus. Spick and span, a. spillerny. Spicy, a. kryddad; aromatisk. Spider, s. spindel, -catcher, s. mur. kryparen (fågel). -fly, 8. fäfluga. -Web, 8. spindelväf. - WOl't, S. Spigot, 8. tapp, svicka. [spindelört. Spike, 8. spik; sädesax ; pik; lavendel. -, V. a. fastspika, -grass, 8. fjä- dergräs. -nard, 8. nardus. Spill, 8. spillra; jemskena; liten spjäla småsak, lappri. -, V. a. förspilla; slösa. -, ti. n. vara slösaktig, -ing, 8. spinning. - ing-line, 8. T. nöd- gårding. Spin, V. a. spinna; förlänga; draga på tiden; flyta. -, V. n. surra omkring. Spina|[ch, -ge, s. spenat. Spinal, a. hörande till ryggraden^ marrow, ryggmerg. Spindle, 8. spindel; pelare hvarom- kring en vindeltrappa går; smal stjelk ; axel. -, V. n. slå ut i smal stjelk (om blomster). -shank, 8. tranben. Spine, 8. ryggrad; törntagg. Spinel, 8. spinell. -ruby, s. blek rubin. Spinet, 8. spinett (musikinstrument). Spiniferous, a. taggig. Spink, 3. bofink. Spinner, S. spinnare; spinneffeka. Spinning, 8. spinning; spånad. -faC* tory, -mill, s. spinneri, -house, 8. spinnhus, -jenny, -machine, 3. spinnmaskin, -wheel, s. rockhjul. Spin|josity, S. törnighet; bryderi. -OUS, a. törnig, taggig. Spinst||er, 8. spinnerska; ogift qvinna. -ry, S. spånad. Spiny, a. svår; besvärlig. Spirade, 3. andhål. [linie. Spiral, a. vriden, -line, 8. snäck- Spire, 3. spira; kroklinie; spirallinie ; vindel på snäckor. -, V. n. skjuta upp i höjden (om säd); andas. -WOl't, 8. mjeltgräs. Spirit, 8. väder; ande; själ; spöke; sinne; lynne; qvickhet; mod; sprlt- 364 Spirited Sport in low -, modfålld, nedslagen, to be in -, vara vid godt lynne, to be out of vara nedslagen. -, v. a. upplifva; uppmuntra; (away) locka. -ed, a. uppäggad; liflig. high högmodig; glad, behjertad. low -, modfälld, nedslagen. -ed- ness, 8. själsbeskaffenhet; lynne; lif- lighet. -ful, a. anderik, qvick, lif- lig. -less, a. modlös. -ual, a. andelig; immateriel. - court, kon- sistorialrätt. -uality, 8. andelighet; inkomster af en prest. -ualization, 3. förvandlande till spiritus (i kemien). -Ualize, v. a. förklara i andelig me- ning; omvända. -U0US, a. spirituös; qvick, liflig. Spirketing, 8. T. sättvägare. Spirt, 8. häftigt utbrott; plötslig ut- sprickning; fältskärsspruta. -, V. n. & a. spricka ut; utspruta; spritta till. Spiry, a. spetsig; spiralformig. Spiss, -ated, a. tjock, fast, -ation, 8. förtjockning. -ity, s. tjockhet, .fasthet. Spit, 8. stekspett; spadtag; vef. -, V. a. sätta på stekspett; spetsa. -fish, s. sjögädda. Spit, 8. spott. -, V. a. spotta. -, V. n. spruta, -lire, 8. häftig person, -toon, 8. spottlåda, spottkopp. -ve> nom, S. onda ander. Spitchcock, 8. stekål. Spite, 8. agg; vedervilja; trots, in - of, oaktadt. in - of you, eder till trots. -, v. a. förtreta; plåga. -ful, a. hätsk. Spitting, s. spettning; spottning. -box, Spittle, s. spott. [s. spottkopp. Splait-shouldered, a. lam i bogen. Splanch|]nic, a. - nerve, inelfvornas nerf. -nology, 8. inelfvornaslära. Splash, s. pus^j plaskning. -, V. a. nedstänka med smuts. -y, a. full- stänkt. [-foot, a. kobent. Splay, V. a. förränka; boga (en häst). Spleen, 8. mjelte; mjeltsjuka; agg; harm, -ed, a. utan mjelte; god. -ful, -Sick, a. mjeltsjuk, ond; knarrig- -less, a. vänlig. - WOrt, s. mjeltört. -y, a. mjeltsjuk; ond< sint. Splend||ency, s. glans, -ent, a. skinande, glänsande, -id, a. prak- tig, lysande. -OUr, 8. sken; prakt. Splen||etic, a. som hör till mjelten; mjeltsjuk; knarrig. -ic, a. hörande till mjelten. -ish, a. knarrig. Splent, 8. öfverben; spjäll. Splice, S. splissning; splits. -, V. a, splissa; ansplissa. Splint, 8. spillra; benskärfva. -, V. a. spjäla; klyfva; spjälka, -er, 8. spjäla. -, V. a. spjäla. -, V. n, klyfvas. Split, V. n. gå sönder; spricka. -, V, a. klyfva. to - upon a rook, stranda mot en klippa, -ter, 8. spaltare. - of causes, lagvrängare. Splutter, 8. oväsende. -, V. n. tala oredigt. Spodium, s. grått arsenikmjöl. Spoil, s'. röfveri; byte; urkrupet orm. skinn. -, V. a. skämma, förstöra; röfva; plundra. -, V. n. bortskäm- mas. -trade, 8. fuskare. Spoke, 8. eker, hjulekra. -Sman, «. förespråkare. [plundring. SpolialJte, v. a. sköfla. -tion, s. Spondee, s. spondeus (versfot). Spondyle, 8. ryggknota. SpOng|[e, 8. svamp; deg som står och jäser; viskare för kanoner. -, V. a. tvätta med svamp; (upon) draga i sig som en' svamp. -, v. n. gä och snålas; snugga. -er, s; snyltgäst. -iness, 8. svampighet. -y, a. svam- pig, blöt. Spons||al, a. bröllopp tillhörig, spon- sals, pl. bröllopp. -Or, 8. borgen, löftesmän; fadder, dopvittne. Spontan||eity, s. frivillighet; ajelfverk- samhet. - 60US, a. frivillig; otvun- gen. -eousness, S. frivillighet. Spool, 8. spole. -, V. a. spola. SpOOin, V. n. vara under segel; fradgas. SpOOn, 8. sked, -bill, 8. skedgås. -hand, 8. högra handen. -TFOrt, s. skjörbjuggsgräs. Sport, s. T, alfkorg» Sport Squab 365 Sport, 8. lek; rop jagt; begabberi. -, V. n. roa sig; leka; skämta. -ive, a. lekfull. -Smail, s. jägare. SpOrtllle, 3. sportel; almosa. Spot, 3. fläck; vanära; ställe. Upon the -, strax, genast. -, V. a. fläcka; kränka; pricka. -feber, S. fläck- feber. -ted, a. fläckig; brottslig, -ty, a. fläckig. SpOU8||al, 8. bröllopp; brudsäng. -, a. hörande till bröllopp. -6, 3. make; brudgumme; brud. SpOUt, 8. ränna.; spruta; springvatten; pip pä en vattenkanna etc. -, V. a. spruta; deklamera. -, V. n. häftigt framstörta (om vatten). Sprag, s. ung lax. Sprain, s. ledvridning. -, V, a. för- sträcka, förränka. Sprat, s. hvassbuk. Sprawl, V. n. sprattla; ligga utsträckt pä marken. Spray, s. qvist; det finaste sjöskummet. -faggot, s. risknippa. Spreat, 8. utvidgning. -, V. a. sprida, utbreda; utvidga; utsträcka; betäcka. -, V. n. utsprida sig; skingras; spricka ut (om blomster), to - sail, göra segel, to - the cloth, duka bordet. Sprig, s. telning; stift, sprigs, pl. risved. -Crystal, 8. bergkristall. Spright, 8. spöke; ande; kort pil. sprights, pl. lifsandar. -ful, a. liflig. -ly, a. liflig, qvick. Spring, 8. springkälla; upphof; dag- ning; vär; spänstighet; driffjäder; spräng; remna; telning; T. springtäg. -, V. n. springa; springa tillbaka; hastigt flyga upp (om fäglar); här- stamma; härröra; slä ut; upprinna. -, V. a. spränga; köra upp. to - a light, slä eld. to - a mast, segla af en mast, to - a well, gräfva en brunn, -fly, S. sjöslända. -grass, 8. lavendelgräs. -gun, S. gillerbössa. -halt, s. lamhet, dä en häst är skinkhalt, -head, 8. källa, -tide, 3. hög flod vid ny- och fullmäne. -water, s. källvatten, brunsvatten. Springe, S. gillcr, rätmsnare. Springer, S. telning; T. bärsten. Springiness, S. spännkraft, spänstig- het. -ing, 3. växt; spräng; början, ursprung. -y, a. spänstig; rik pä källädror. Sprinkle, 8. stänkqvast; sprutkanna» -, V. a. stänka; beströ. Sprit, S. telning; bogspröt. -, V. n. spricka ut. -, V. a. (out) sprida, -sail, s. T. ambarsegel. Sprite, s. s. Spright. Sprod, 3. tveärslax. Spront, 3. späd käl; spira; skott. -, v. n. slä ut; (on, forth) framspricka. Spruce, a. grann. -, 3. ett slags tall. -, V. n. kläda sig grannt. -beer, 8. tallstruntöl. -fir, 8. grannträd. -HOSS, S. nätthet. Spud, 8. liten knif; liten karl. Spum||e, 8. skum. -, V. n. skumma sig. -OUS, a. skummig, fraggande. Spunge, s. svamp; viskarekolf. -, V. a. viska, torka. -, V. n. snugga sig til), lisma. Spunk, 8. fnösksvamp, tunder. Spur, 8. sporre; tagg; tuppsporre; drif- fjäder; knöl; knylhafre; skränmåse. -, V. a. sporra; upphetsa. -, V. n. hasta ; rida i fullt sporrstreck, -gall, 3. sporrhugg. -Tier, 8. sporrmakare. -rowel, a. sporrhjui. - way, s. rid väg. Spurge, 8. törel, mjölkört, -flax, -Olive, s. källarhåls (ört). -WOlt, s. svärdslilja. Spurious, a. oäkta, falsk, -ness, s. oäkthet; oäkta börd. Spurling, s. nors. Spurn, 8. spark; plump behandling. -, V. Cl. sparka; förakta. -, V. n. slä bakut; spjärna. Spurry, 8. spergel, fryle. Sputter, 8. oväsende; smä spott. -, V. n. smäspotta när man talar; pladdra. Spy, s. spion. -, V. n. blifva varse } pälangthäll; spionera, bespeja; upp- täcka; forska, -ing, 3. bespejning, -glass, S. kikare, tub. Squab, a. kort och tjock; ofjäcY rd (om fågelungar). -, ad. burd:» 366 Squabble Stain -, 8. mjuk dyna; stoppad soffa etc.; kubbig person. -, X. n. falla tungt. -bish, a. pussig. -ble, 3. käbbel, gräl. -, V. n. käbbla, kifva. Squadron, 3. sqvadron; eskader. Squalid, a. osnygg, smutsig. -ity, -ness, 8. orenlighet. Squall, S. by, väderil; gällt skri. -, V. n. skrika gällt. -y, a. utsatt för byar; stormig. Squalor, S. osnygghet. Squamous, a. fjällig. Squander, v. a. skingra; (away) för- slösa, sätta af. -er, 8. slösare. Square, 8. fyrkant; qvadrat; vinkel- hake ; torg i en stad; glasruta; jemt qvadrattal; plint pä en pelare. -, a. fyrkantig; motsvarande, undersätsig; uppriktig; T. lång (om rår); bred (om segel). -, V. a. göra fyrkantig; rätta. -, V. n. komma öfverens; passa emot. - the yards, brassa rårna i kryss. -nOSS, 3. fyrkantighet; qva- dratur. -number, 3. qvadrattal. -rigged, a. T. som för råsegel, -root, a. qvadratrot. - sterned, a. T. försedd med platt spegel. -t068, 3. pl, tvärhuggna skor; gubbe som följer gamla modet. Squarrose, a. T. sparrig. Squash, 3. plask; plötsligt fall; ett slags pumpa. -, V. a, krossa till , mos; platta ut. Squat, a. undersätsig. -, 8. hukande ställning; sittning (en hares); hastigt fall; tennspat. -, V. a. nedslå. -, V. n. sitta på buk; bygga bo på en , annans egor utan rättighet dertill. Squeak, V. n. sqväka; gnälla; pipa som en rätta; skrika. -, 8. sqvä- - kande. [dande. Squeamish, a. kräsmagad; motbju- Squeeze, 3. kramning. -, V. a. kry- sta, krama; klämma. -, V. n. genom- tränga. [skämt. Squib, 8. raket, svärmare; bitande Squill, 8. hafslök; räka (kräfta). Squinancy, S. halssjuka, halsbränna. Squinant, a. kamelhö. Squint, a. skelögd. -, 8. skelning. -, V. n. glosa, skela. -©ye, 8. glasöga. - ingly, ad. pä sned. Squire, 8. esquire, landjunkare; vapen- dragare. -hood, S. en esquire's vär- Squirm, V. n. hvimla. [dighet. Squirrel, s. ekorre, ikorn. Squirt, S. vattenstråle; spruta; klistir- spruta; utsott. -, V. a. & n. spruta; pladdra. -er, S. sprutkarl. Stab, 3. dolksting; hemlig oförrätt. -, V. a. stinga, genomborra. -, V. n. sticka, -ber, s. lönmördare; syl. Stabili||ment, s. fasthet, stöd, -tate, V. a. fastställa, -t)', V, a. fasthet, bestånd. Stable, 3. stall. -, V. a. sätta på stall; inspärra. -, V. n. vistas (om djur). - , a. stadig; varaktig. - nOSS, S. stadighet. -Stand, 8. håll pä jagt. Stabling, 8. ställning; stall. Stablish, V. a. fastställa; befästa. Stack, s. stack, hög. - of com, sä- desskyl. -, v. a. (up) stacka; stapla. Stacte, 8. myrrhasaft. Stadium, 3. stadium; rännbana. Stadle, Stade, s. päie, stolpe, stöd. -, V. a. stöda. Staff, 8. staf; stöd; skaft; mil; stab, strof, -officer, s. stabsofficer, -sna- ke, 8. stockorm. Stag, s. hjort, -beetle, -fly, s. ekoxe (skalinsekt). -evil, 3. kramp- aktig sjukdom hos hästar och hjortar. Stage, 8. skådeplats; scenen; station; poststation; rifsten; skådespelarekonst; grad; hviloplats ; stapel; postvagn, -coach, 8. diligens, -driver, a. postförare, postiljon. -waggon , 8. forvagn. Staggard, S. fyra års gammal hjort. Stagger, V. n. ragla; tveka; ruska. -, V. a. förvilla; göra tvehågsen. Staggers, s. pl. apoplektisk tillstånd af en häst; yra. Stagnancy, 8. Stillastående, stockning. -nt, a. stillastående, stockad (om vatten etc.), -te, V. n. stocka sig. -tion, s. stillastående. Staid, a. stadig, allvarsam. Stain, 8. fläck ; skam. -, V. a. fläcka; Stainless Starry 367 skämma; färga. -less, a, obe- fläckad. Stair , 8. trappa, stairs, pl. trappa, trappgång, to go up stairs, gå trappan uppföre, down stairs, trap- pan utföre. one pair of stairs, förste stockverk, -head, S. afsats på en trappa, -rod, S. ledstång vid en. trappa, balujter. Stake, S. stake; vad; penning; sats;, vågspel; handstäd. to lay at the -, våga, to lye at -, stå på spel. -, V. a. förse med pålar; våga; uppsätta på spel. Stala||ctical, a. af droppsten, -ctite, 8. stalaktit, droppsten, -gmite, 8. skorpsten. Stale, a. gammal; utnött. -, 8. surt dricka; hästpink; lockfågel. -, V. n. .blifva gammal; kasta urin (om hästar); föråldra. Stalk, 8. stjelk; högmodig gång. -, V. n. smyga sig fram; gå stolt och högfärdigt, -er, s. fågelnät. -ing, 8. jagt på skjuthäst, -ing-horse, 8. skjuthäst, -y, a. stjelkaktig. Stall, 3. stallspilta; bås; bänk; bod; sängstol i en domkyrka. -, V. a. sätta på stall; göda (boskap). -, V. n. vistas. -age, 8. ståndpenningar ; stallgödsel. •-money, S. ståndpen- Stallion, s. hingst. [ningar. Stam, 8. stam, stjelk. - WOOd, 8. stubbved. Stamen, 8. stamämne; T. ståndare. Stamineous, a. bestående af fibrer. Stammel, a. kastaniebrun. Stammer, v. ti. & a. stamma, -er, 3. stammare. Stamp, 8. stämpel; trampande; stamp; stämpladt papper. -, V. a. stämpla; mynta; stampa. -Cutter, s. stäm- pelgraverare. -duty, -fee, 8. stäm- pelafgift. -er, s. stämpelmäslare; stamp, stöt. - ing-mill, s. stamp- qvam; T. bokverk. -Office, 8. hall- rätt. -paper, 8. stämpladt papper. Stanch, a. sund; redlig; säker, pålit- lig; sträng. -, V. a. hämma; dämma; stanna. -, V. n. upphöra att flyta. Stanchion, S. stöd; T. skansbräde. Stand, S. stånd; stillestånd; läge, ställe; värdighet; afstannande; underlag; för- lägenhet; nyckelring; spegelbord; gue- ridon; hylla. - of arms, piket. -, V. a. stå ut; utstå, lida, uthärda. -, V. n. stå, vara; ^tå fast; förblifva; stanna; blifva stillastående; göra mot- stånd; ega bestånd; T. hålla kurs. to - by, bistå; försvara; lita på. to - for, påstå, eftersträfva; betyda; styra åt. to - forth, framträda; visa sig. to - good, vara laggiltig.- to - one's ground, försvara sin plats. to - off, hålla sig på afstånd; vara ■upphöjd (om bilder), to - off to sea, söka rum sjö. to - out, skjuta ut;.uthärda. to - out against, göra en motstånd, io - the loss, ansvara för skadan, to - the touch, hålla profvet. to - to, hålla sig fast vid; vara nöjd med. to - to one's word, vara ordhållen. to - up, komma fram, to - up for, försvara, to - upon, forsvaras, -ard, 8. standar; stam, vexelvaluta; regel; skrot och korn, -ard-bearer, s. fändnk. -crop, 8. renfana, -ing, a. stående; ständig. - com, växande säd. -, 8, post; stånd. Stander, 8. som står; gammal stam, -by, 8. åskådare, -grass, 8. Stånd- ört; käringkål. Stang, 8. stång; landtmätarestaf. Stank, 8. dike. Stannary, a. hörande till en tenn- grufva. -, 8. tenngrufva.. Stanyel, 8. kyrkfalk. Stanza, 8. stans, strof. Staple, 8. stapel; stapelstad; nederlag; skottet på ett lås. Star, 8. stjärna; planet; bläs (hos hä- star). blazing -, komet, -board, 8. styrbord. - Crossed, a. olycks- full. - fish, 8. sjöstjärna (blötmask), -flower, s. stjärnört, -fort, -re- doubt, 8. stjärnskans. -gazer, 8. stjämkikare (på spe); stjämkikare (sjöfisk). -hyacinth, S. våfferdags- lök. -root, 8. mjöjblomm^, -ry, 368 Starshoot Steelyard a. stjärnljus, stjärnklar. -shOOt, 8. stjärnskott. -Stone, 8. stjärnsten. -WOrt, 8. aster. Starch, a. etyf. 8. stärkelse; •tvunget väsende. -, V. a. stärka; etyfva med stärkelse, -ed, a. ord- ningsrak. -ness, S. tvunget väsende. Stare,. 8. stare (fågel). Stare, S. stirrande blick; förvåning. -, v. n. fat, upon, up) fixera. -, V. a. bliga. Stark, a. stark; styf; sträng. -, ad. alldeles; idel, -blind, a. stenblind. -mad, a. spritt galen. Starling, 8. siare (fågel). Start, 8. sprittning; hastigt utbrott; språng; anlopp; ryckning; försteg; förvåning; stöt. -, v. n. & a. spritta, springa till; studsa; rycka på sig; T. gapa (om plankor); jaga upp (vildt); störta; bringa å bane; »edvrida, to -mp, resa sig hastigt. 6r, a. stöfvare; feg stackare, -ing, 8. sprittning. -, a. skygg, -le, s. häpnad. -, V. n. spritta af räddhåga. -, V. a. förskräcka, -ling, a. rädd, skygg. Starvation, 8. hungerdöd; hunger- lidande ; försvagande. -e, v. n. f with), for, of) dö, frysa ihjäl; lida.nöd. -, V. a. svälta ihjäl någon; uthungra; döda med köld. - eling, a. mager. -, 8. uthungrad menniska ell. djur. Stafary, a. fastställd. State, s. tillstånd, belägenhet; egen- dom; kris; stat, rike; prakt, prål; rang, värdighet; förnäm person; stän- der; högmod, to ly in -, ligga på paradsäng. -, V. a. stadga; fram- ställa. -bed, s. paradsäng. -dly, ad. vanligtvis, regelmessigt. - liness, 8. ståtlighet. -ly, a. ståtlig; prun- kande. -ment, S. beskaffenhet; upp- gift ; ordning. -prison, 8. stats- fängelsv.. - rOOIll, s. statsrum, prakt- rum. -sman, 3. statsman. Static, a. statisk, till vågbalkar hö- StatlCS, S. pl. T. statik. [rande. Station, 3. station; rang; syssla. -, V. a. postera, -ary, ä. stillastående. -er, 8. pappershandlare, bokhandlare, -ery, 8. skrifmaterialie-handel. -staff, 8. mätstång. Statistics, 8. statistic, statsvetenskap. Statuary, 8. bildstod, staty; bildhug- Stature, S. växt, kroppshöjd. (gare. Statut||able, a. laglikmätig. - e, 8. stadga, parlamentsakt; förordning. -ory, a. laglig. Ståve, 8. stäf; strof; notlinie. staves, pl. af staff, kimmar. -, v. a. slä sönder (vinfat, skepp etc.), to - off, hindra, afvärjä. -S-aCre, S. stefansfrö. Stay, 8. dröjsmål; varaktighet, forsig- tighet; stöd, stays, pl. redd; väf- vareblad; snörlif. -, V. n. stadna; blifva qvar; dröja; förlita sig pä. -, V. a. uppehålla; understöda; stilla. to - for one, vänta pä nägon. to - out, blifva ute, icke komma hem. -lace, 8. snörband. -Sail, 5. stagsegel. Stead, S. ställe; nytta. -, v. n. tjena, göra gagn, -fast, a. orörlig; stånd- aktig. -ily, ad. stadigt; ståndaktigt. -iness, 8. stadighet. -y, a. stadig; ståndaktig. -, v. a. göra fast. -, V. n. blifva fast. [steka. Steak, 8. köttskifva; kotlett. -, V. a. Steal, v. a. stjäla. -, V. n. smyga sig. -ingly, ad. hemligen, lönnligen. Stealth, s. stöld; hemlighet. -y, a. förstulen, hemlig. Steam, s. ånga; imma, blast of -, ångsträn. -, V. n. ånga, gifva ånga ifrån sig. -hath, s. immbad. -boat, 8. ångbåt, -boiler, -ge- nerator, s. ångkittei. -carriage, 8. ångvagn. -engine, s. ångmaskin, -er, s. ångbåt, -mill, s. ångqvam. -navigation, 8. ångskeppsfart. -packet, s. ångpaketbåt. -pipe, 8. ångrör. -power, S. ångkraft, -ship, 8. ångskepp. -vaive, 8. ångventil. -vessel, S. ångskepp -waggon, 8. ångvagn. Steatite, S. specksten. Steed, 8. hingst, statshäst. Steel, 8. stål; brynstål; vapen; svärd, -, v. a. stålsätta. -engraver, 4 stålgravör. -yard, s. betsman, |Rte«p, u. brant. -, 8. brant; bråd- djup; linrötning. -, v. a. stöpa; blöta, -le, s. kyrktorn. - ly, ad. brant, -ness, s. branthet. -y, a. Steer, 8. tjur, stut. [brädstört. Steer, v. a. & n. styra, leda. -agC, 8. styrning; styre; akterspegel, -er, 8. styrman, pilot. Steering, s. bogsprötets upphöjning. Stegnotic, 8. stoppande medel. Stell|jar, 8. stjärnprydd; stjärnlik. -atö, a. stjärnformig; T. ringfäst | (om blad). -ation, 8. tindrande. -ion, s. stjämödia. -ionate, 8. T. bedräglig handel. Stem, 8. stam; stjelk; slägtled; för- stäf. -, V. a. stämma, to - the t tide, segla emot strömmen. Stench, 8. stank. -, V. a. göra stin* kande. Stenography, 8. snällskrifning. Step, s. steg; fortgång; trappsteg; gång; klabb öfverst pä mastträden. -, V. n. stiga, gå, skrida, -ping, 8. skrid- ning. -ping-stone, s. sten hvarpå man stiger för att ej blifva våt. Step||broder, s. styfbroder. -dame, 8. styfmoder. -daughter, 8. styf- t dotter, -mother, 8. styfmoder. Stercora]|ceous, a. hörande till göd- sel; dyngig. -tion, 8. gödning. Stereotype, a. stereotypisk. -, 8. y stereotyp. -,. V. a. stereotypera. Steril, a. ofruktbar, -ity, -eness, 8. ofruktbarhet. -ize, V. a. göra ofruktbar. Sterling, a. äkta, ren, sann. -, 8. ' sterling (engelskt mynt). Stern, s. T. bakstam; svans, -age, 8. akterspegel. -Chase, 8. akter- kanon. -frame, 8. T. ransonstim- mer. -post, s. T. bakstäf. -most, a. mest akter ut. Stern, a. tvär, hård, sträng; bedröflig. -ness, 8. stränghet; hårdhet. Sternon, s. bröstbenet. Sternutation, 8. nysning. Stew, a. fiskdam ; badstuga; stufning. -, V. a. & n. stufva; koka långsamt. Steward, s. fogde; hofmäslare; förval-! English-SwedÅsh Steep t&re; inspektor. -ship, 8. fogde, syssla. [antimon. Stibl||al, a. antimonialisk. -nm, 8. Stick, 8. käpp. -, V. a. genomstinga; spetsa; fästa ihop. -, V. n. fastna, låda vid; stadna qvar. to - at, frukta; bry sig om. - iness, 8. klibbighet; seghet, -ing, 8. stickning, -ing» plaister, 8. muschplåster, engelskt plåster. Stickle, 8. tagg. -, V. a. förfäkta; medla, -bag, 8. spigg (fisk). -r, S. medhållare. Stiff, a. styf; tillgjord; envis, -en, V. a. styfva, stärka. -, V. n. styfha. -ener, 8. styfning (i en manshals- duk). - ness, 8. styfhet; tvunget maner; oböjlighet. Stifle, V. a. häfva, hämma. Stigma, 8. brännmärke; skamfläck. -tize, V. a. brännmärka; vanära. Stile, 8. solvisare; klifstätta. Still, ad. ännu; likväl; stilla, städse. - more and more, allt mer och mer. Still, a. stilla, rolig; sakta. -, 8. lugn; tystnad. -bom , a. dödfödd ( -Stand, 8. stillestånd ; hvila. -, V.' a. stilla, lugna. - ness, 8. stillhet, lugn, -room, s. hvilorum. Still, 8. distillerkolf. -, V. a. distil- lers. -, V. n. drypa. -atitiOUS, a. droppande; drypande, -atory, 8. distillerkärl. -er, S. distillerare. Stilt, 8. stylta. [distillatör. Sti malate, V. a. reta; upphetsa. Sting, 8. stick; gadd; add; betord. -, V. a. stinga, sticka; sära, -ray, 8. en art rocka. Stingy, a. snål, karg.' Stink, 8. stank. -, V. n. stinka, -ard, 8. snuskig menniska. -horn, 8. gikt- murkla. Stint, s. gräns; visst mätt. -, V. a. inskränka. -, V. n. upphöra. Stipend, s. lön, sold, -iary, a. be- soldad. [tur. Stipple, v. n. punktera, mäla i minia- Stipulate, v. a. betinga, förbehålls» sig. -tion, 8. beting; aftal. Stipulation 369 370 Stir Storm Stif, 8. buller. -, V. a. röra; upp- muntra. -, V. «. flytta sig; cirku- lera; vara sysselsatt. iStlriOUS, a. lik en ispigg. Stirp, 8. stam, slägt. Stirnip, s. stigbögel; spannrem. -CUp, -glass, 8. afskedsskäl, afskedssup. Stitch, 8. sting; häll och sting. -, V. a. & n. sticka, sy; flicka; sömma. -ery, 3. söm. -ing, 8..söm. -wort, 3. stjärnört, kamillblomma. Stithy, s. smedstäd; sjukdom i huden hos oxar. -, V. a. smida pä städ. Stive, V. a. stoppa; stufva. Stiver, 8. styfver. [i hop (elden). Stoak, V. a. förstoppa; laga om, raka Stoat?, 8. hermelin. Stocca||de, 8. omgärdning med -ett spetsigt staket. -do, 8. stöt i fäkt- ning. Stock, 8. stock, stam; stam, slägt; penningefond; lager, förräd; stam som skall ympas; pundhufvud; skaft; spännhalsduk. - of cattle, afvel, boskap. -, V. a. förse; rikta; sätta i stocken; stocka. -bill, s. storknäf. -broker, 8. aktiehandlare. -dove, 8. skogsdufva. -exchange, 8. aktie- börs. -fish, 8. stockfisk. -gilli- flower, s. levkoja. -holder, s. aktieägare, kapitalist. -horse, 8. packhäst, -jobber, 8. aktiekrämare. -Still, a. orörlig. {Stocking, 8. strumpa. -frame, 8. strumpväfvarestol. -knitter, 8. 'Strumpstickare. -mender, 3. strump- flickerska. [stoisk stränghet. Stoic, 8. en stoisk filosof. -ism, s. Stoke, V. a. laga om (elden). Stole, 8. stola (ett slags presterlig pryd- nad). [aktighet, dumhet. Stolid, a. narraktig. -BOSS, 8. narr- Stomach, 3. mage; matlust; vrede; böjelse för nägot; högdragenhet. -, V. n. fatj förarga sig öfver; förtryta. -, V. a. uthärda, täla (skymf etc.), -er, 8. bröstlapp. -ful, a. hals- starrig, »tursk. -ic, (t. hörande till magen. -, 8. magstärkande medel. -QUS, a. förtretiig. i Stone, 8. sten; kärna (i vissa frukter); otenpassion; testikel; vigt af 8 skälpund. precious -, ädelsten. -, a. sten-, gjord, af sten. -, V. a. stena; förhärda; taga stenarna ur (rusin etc.). - allllU, 8. bergalun. -basil, 8. timjan, -blind, a. stenblind. -blue, 8. blästärkelse. -break, 3. käpört. -Chat, -Chatter, s. hörnsimpa. -CholiC, 8. stenpläga. -COal, 9. stenkol. -CrOp, 8. stenfrö. -cntter, & stenhuggare; stenslipare. -dead, a. stendöd. -fruit, 8. stenfrukt (som har härda kärnor). - hprse, 3. hingst, -pit, 8. stengrufva. -pitch, 8. jord- beck, asfalt, -quarry, '8. stenbrott.; -smich, s. tjärblomster, -throw, 8. stenkast, -wall, 8. brandmur.; -ware, 8. stenkäri. -work, 8. murarearbete; arbete i sten. Stony, a. stenig; förstenad; grym. Stool, 8. stol, kullerstol; pall; natt-- stol; stolgäng; telning. StOOp, 8. stupning; en falks nedflykt pä rofvet; stop. -, V. n. nedläta sig; slä ned (om fäglar). -, V. a. luta utfore. Stop, 8. uppehäll, paus; motständ; klaff pä bläsinstrument; punkt i skrif- ning; tangent pä klaver etc. -, V. a. hejda; hämma; stoppa; undertrycka. -, V. n. stanna; stä stilla. -COCk, 8. lästapp. -gap, s. plugg; nödfalls- hjelpmedel. -page, 8. föfstopping. -per, 8. stopp; propp; valkbord; tobaksstoppare. -ple, s. stopp; kork. Storage, s. magasin; magasinshyra. Store, s. förräd; ymnighet; magasin; proviant -, a. lagd i förräd. -, V. Cl. lägga i förräd; förse; lägga upp. -bread, 8. skeppsskorpa, knalle, -candles, s. pl. stöpljus. -house, 8. magasin; rustkammare. -keeper, 8. magasinsförvaltare. -pond, 8. fisk- dam. -room, 8. förrädskammare. Storied, a. berättad; prydd med bil. der. Kört). Stork, 8. stork, -bill, 8. storknäf Storm, 8. storm , oväder; uppror; be- stormning. - of rain* »lagregn. -, Stormfinch Strenucus 371 -V. a. bestorma. -, V. n. storma' rasa. -finch, 8. stormfågel. - y, a. stormig. Story, 8. historia, saga, berättelse; osanning ; våning. -, V. a. berätta, Stot, 8. ung ox. [förtälja. Stote, s. hiller. Stound, 8. sorg; häpnad. Stout, a. stark; rask; behjertad, en- vis. -, 8. dubbeitöl. -hearted, a. behjertad. - ly, ad. envist; stånd- aktigt. -ness, 8. modighet; styfhet; högmod. Stove, 8. kakelugn; badstuga; drifhus; StOVCr, 8. föda, bete. (kolgryta. StOW, V. a. packa, lägga in; T. stufya gods ordentligt ihop, to - the sails, beslå segel - age, 8. stufrum; plats (att packa in); packning, -er, 8. stufvare, paekare. Strabism, S. skelning. Stradd||le, v. n. skrefva. -ling, a. bredbent; grensle. Straggle,x V. n. fara hit och dit; irra omkring; växa vild ; ligga spridd. -T, s. en kringstrykande; soldat som blif- vit efter. Straight, a. rak, rät; trång; tät; spänd. -, ad. rakt, gent; omedel- bart ; genast. - Cn , v. a. göra rak; spänna (tåg), -forth, ad. genast, -ly, ad. rakt, -ness, 8. rakhet; spänning. -ways, ad. strax. Strain, 8. ljud, ton; talesätt; här- komst ; böjelse; sensträckning; bråck ; rang. -, V. a. sila; krama; tvinga; spänna; försträcka. -, V. n. bemöda sig högt; filtreras; stampa, -er, 8. sil, durkslag. Strait, a. rak, rät; trång; sträng; svår; förtrolig.' -, ad. strax; rakt, gent. -, 8. sund; förlägenhet; nöd. -en, V. a. räta; göra trång; sträcka; sätta i förlägenhet. -handed, a. snål, gnidaktig, -jacket, 8. tvångs- tröja. -ness, 8. räthet, rakhet; trångmål; noggrannhet. Strake, s. strimma; fog mellan tvenne bräder; hjulskena; hjulspår. Stramineous, a. af bslm, Strand, 8. strand; bust. - of a ca- ble, kardel. -, V. n. stranda. Strange, a. underlig; sällsam; ovan- lig; främmande; utländsk. -HOSS, 8. sällsamhet; kallsinnighet. -T, 8. främ- ling, gäst, främmande; nybörjare. Strangle, v. a. strypa; qväfva. stran- gles, pl. kimpfel (halssvulnad hos hä- star). -le-weed, 8. rosvicker. -ulate, V. a. strypa. - Ury, 8. urinstämma. Strap, 8. läderstropp. -, V. a. piska med läderrem. -Ping, 8.. stor och stark. Strat||agem, 8. krigsputs; påfund, -egy, s. krigskonst, -ify, V. a, lägga hvarftals. -UB1, 8. lager, hvarf, bädd. Straw, s. strå; halm; lappri. -berry, 8. smultron. -Coloured, a. halm- färgad. -Cutter, s. hackelseskärare. -worm, 8. sjöslända. -y, a. af halm. Stray, a. vilsefarande; förlupen. -, s. driftfä; irrande. -, V. n. gå vilse, irra; sväfva omkring. -, V. a. föra vilse. Streak, s. streck, strimma ; hjullöt. -, V. a. göra strimmig; beteckna med streck, -ed, -y, a. strimmig; brokig. Stream, s. ström, flod; flytande vatten; strömfåra; eldstrimma; lopp, streams, pl. norrsken. -, V. n. strömma; rinna. -, V. a. göra strimmig. -an- chor, 8. strömankar, -cable, s. ankartross. -er, 8. flagg, vimpel, -ingly, ad. strömvis, i öfverflöd. -let, 8. bäck. -WOrk, 8. sofrebruk. -y, a. full af strömmar; spridande strålar. Street, 8. gata, -door, 8. husdörr (utåt gatan). -tune, s. gatvlsa. -walker, S. gathora. Streight, a. sträng. -, ad. strängt, uttryckligen. -, 8. trångt pass. Strength, 8. styrka, kraft; fasthet; stöd; troppar, manskap. -en, V. a. stärka, befästa; bekräfta. -, V. n. få mera krafter. Strenu||ity, 8. tapperhet.. -OUS, a. rask, behjertad; nitisk. 372 Stress Study- Stress, 8. eftertryck, vigt; hufvudsak, i hufvudpunkt; styrka. Stretch, 8. vidd; sträcka; sträckning; makt; ansträngning; öfverspänning. to put upon the sträcka på pin- bänken. -, V. a. sträcka; uttänja; utbreda; spänna; öfverskrida. -, v. n. sträcka sig. -OF, 8. jem att göra något jemnt vid; tvärträ; räckjem. Striate, a. strimmig; försedd med små Strich, 8. nattugla. [ådror. Strickle, 8. strykträ. Strict, a. stark; grannlaga; nogräknad; skarp; uttrycklig. -ly, ad. skarpt, strängt. - neS8, 8. stränghet; noghet. -Ure, 8. sammandragning; sakta vid- rörande. Strid||e, S. långt steg; skritt. -, V. n. skrefva; taga långa steg; stå bredbent. -, v. a. Öfverskrida. -ingly, ad. grensle. -U1OU8, a. knarkande, knar- rande. Strife, 3. tvist, träta; täflan, stridighet, -ful, a. stridig; trätgirig. Strig, s. stjeik (af frukt). -ment, 3. afskaf. -086, a. T. som har jemn borst. (Strike,-V. a. stryka; slå; belägga med; betaga; åstadkomma; inprägla; mynta. -, V. n. stryka till; stöta emot; vid- röra; lyckas; vara löpsk. to - at, göra anfall på; åtaga sig. to - in ,with, slå in med; sammanträffa, to - off, afskrifva; afhugga; upphäfva. to - out, utplåna; rita ut; komma i ljuset, to - the sands, stranda. to - through, sticka fram; visa sig. to - up, spela upp; slå. to - up a bargain, sluta ackord, to - up one's heels, slå ikull en. -, s. stryk- trä; sädesmått (bushel); allmänt ne- kande att arbeta. -r, s. slagskämpe. Striking, a. rörande; slående; träf- fande; förvånande. String , 3. sträng, streck; tråd; rem ; liten rot; snöre. -, V. a. spänna; anstränga; förse med strängar; träda upp på ett snöre; stämma. -0, v. n. blifva hård (om växter). -ent, a. bindande; eftertrycklig. -instru* merit, s. stränginstrument. - y, a. trådig. Strip, 8. lapp; remsa. -, V. a. (of) afkläda; beröfva; skala; flå; plundra; skilja. [v. a. göra randig; slå. Stripe, 8. rand, strimma; släng. Stripling, 8. yngling. Strive, v. n. sträfva; täfla; tvista. Strobil, 8. kott, kotte. Stroke, 8. slag; släng; penndrag; ver- kan. -, v. a. stryka sakta med handen, smeka; klappa med handen. - Sillan, 8. främsta roddaren. Stroll, 8. utfart; promenad. -, V. n. färdas omkring; vandra hit och dit. < -er, 8. landstrykare. Strong, a. stark; talrik; fast; bé- fästad; häftig; nitisk; skicklig; sund, frisk; hårdsmält; kraftig, mustig. - colour, mörk färg. -HCM, 8. styrka. Strop, s. strigel; länga. Strophe, s. strof, versrad. Strow, 8. Strew. [skapnad. Structure, 3. byggnad; byggnadsart; Struggle, s. stretande; bemödande; strid. -, V. n. sträfva; äflas; arbeta; kämpa med. Strumpa, S. kräfva, halskörtlarnas svull- nad. -OUS, a. som har växt på stru- Strumpet. 8. gathora. [pen. Strut, 8. sprättande; stolt gång. -, V. n. gå på ett tillgjordt sätt; sprätta. Stub, 8. stubbe. -, V. a. utrota; stubba, -bed, a. trubbig, stubbig, -by, a. stubbig; undersätsig. -nail, 3. afbruten spik. Stubble, s. stubb på åkern, -field, 8. stubbåker. [aktig; styf. Stubborn, a.hårdnackad; envis; stånd- StUCCO, S. stuck (ett slags gips), stucka. turarbete. Stud, 8. beslagsspik; buckla; skjort- knapp; påle; stuteri. -, V, a. beslå; pryda, -ding-Sail, 3. läsegel; bi- segel. -horse, S. beskälare. Stud||ent, 8. student, läskarl, -ied, a. lärd; utstuderad. -iöS, S. pl, studier, lärdomsöfningar. -ious, a. flitig; läsgirig; eftertänksam. -ious- HOSS, S. läsgirighet; flit. 3, Stuff Submerge 373 flit; Shåga; läsning, studier; studer- kammare; bibliotek; begrundande. -, V. n. & a. beflita sig; studera; öfver- väga; lära. Stuff, 8. tyg; ämne; materialier; mix- tur ; färs; sak; lappri; osanning; har- pöits. -, V. a. fylla; stoppa; bläsa upp. -, V. n. äta för mycket, -hat, 8. filthatt, -ing, S. färs, fyllning (i fågel, fisk etc.). Stulm, s. T. dagort; stollgäng. Stultify, V. a. göra vansinnig. [vin. Stum, s. vinmust. -, V. a. förfalska Stumble, 8. stapplande; förseelse. -, V. n. stappla; fela; falla oförvarandes pS. -, v. a. hindra; stöta. Stump, 8. stump; stubbe. -, V. a. stympa. -, V. n. famla; bli kort- växt. -bed, s. tältsäng, -foot, 8. klumpfot. - J', a. stackig; stympau. Stun, v. a. döfva; förväna. Stunt, V. a. hindra i växten. Stupe, 8. varmt omslag; baddning. -, V. a. badda, lägga varmt omslag. Stupefaction, 8. känslolöshet; häp- nad, bestörtning. -Ve, a. döfvande. Stupendous, a. förvånande; ovanlig; förundransvärd. Stupl||d, a. dum; döfvad; grof. -dity, 8. dumhet; dum förvåning. -fy, V. a. döfva; förvåna. Stupor, 8. dvala; förvåning. Stuprate, V. a. skända, kränka. Sturdy, a. stark, frisk; halsstarrig; dristig; stursk. Sturgeon, b. stör (fisk). Sturk, s. stut; ung oxe. Stutter, V. n. stamma. Sty, e. svinhus, svinstia; vagel pä ögat. -, v. a. sätta pä stia. Stygian, a. stygisk, djefvulsk; frätande. Style, 8. stift, griffel; stil; talesätt; titel; maner; pistill; grafstickel; T. stolpe. -, v. a. kalla, titulera. Stylobate, b. T. peiarfot. Styptic, a. blodstillande; stämmande. Suasive, a. öfvertalande. Suavity, 8. ljuflighet, behaglighet. Subact, v. a. bereda; underkufva. -10n, s. underkufvande. Subalmoner, ». vice-fattigföresfåndare. Subaltern, a. underhafvande. -, s. subalternofficer. -ate, a. omvexlande: vexel-. -ately, ad. vexelvls. Subcelestial, a. jordisk. Subchanter, s. vicekantor. Subcommittee, 8. underutskott. Subconstellation, s. stjärnbild af andra rangen. [djekne. Subdeacon, 8. underdiakonus, under- Subdelegate, s. vicefullmäktig. -, a. underförordnad. -, V. a. förordna i eitt ställe. Subdititious, a. falsk, förfalskad. Subdiversify, v. a. mångfaldiga. Subdivision, 8. underafdelning. Subduct, V. a. undandraga; subtrahera. -ion, s. undandragning; subtraktion. Subdue, v. a. täma; underkufva; tukta. -T, 8. eröfrare. Subdupl||e, -icate, a. half. Suberic, a. korksyrad. Subfusk, a. dunkelbrun. [rätten. Subhastation, 8. T. auktion inför Subinfeudation, 8. beläning med a( en annan undfådt län. Subitaneous, a. plötslig; oförmodad. Subjacent, a. underlydande. Subject, a. undergifven; pliktig; böjd för. -, 8. undersSte; ämne, subjekt. -, V. a. underlägga; underkufva. -ion, 8. underdSnighet; lydnad. -ive, a. personlig, subjektiv; grundad i ett Subjoin, v. a. bifoga. [subjekt. Subjugate, v. a. underkufva. Subjuncti||on, 8. bifogande, -ve, a. bifogad. -, 8. bilaga; T. konjunktiv. Sublapsary, a. T. skedd efter synda- SnblatiOU, 8. borttagande. [fallet. Sublieutenant, s. underlöjtnant. Subligation, s. underbindning. Sublimate, a. sublimerad. -, 8. sublimat. -ation, 8. sublimering; förädling. -e, a. upphöjd, sublim; stbit. -, 8. hög stil; det sublima. -, V. a. förhöja; sublimera. -Ity, 8. höghet; förträfflighet. Sublunary, a. under mänen; jordisk. Submerge, -se, V. a. nedsänka; öfversvämma. 374 Submisa Succous Subwiss, a. ödmjuk ; underdånig. -iOH, 8. undergifvenhet. -ive, a. vördsam. Submit, v. a. underkasta; göra lägre; hemställa. -, V. n. undergifva sig. Subnascent, a. som växter upp ned- anifrån. SubOCtave, 8. underoktaven. Subordina||cy, -ncy, 3. underord- nande; subordination, lydnad, hörsam- het. -te , v. a. underkasta, under- ordna. -, a. underordnad. Suborn, V. a. förföra; understicka; besticka. - er, 8. förförare; upphofs- man. [V. a. stämma vid vite. Subpoena, 8. stämning vid vite. -, Subquadruple, a. fjärdedels. Subquintuple, a. femtedels. Subreader, 3. underlektor. Subrector, 8. subrektor, vicerektor. Subreptitious, a. som erhållits genom falsk uppgift, falskligen utverkad. Subrogate, V. a. gifva i stället af nå- gon ell. något. Subscribe, V. a. underskrifva, under- teckna, subskribera. -, V. n. (to) bifalla. -ber, 8. undertecknare; subskribent. -ption, 8. underskrift; påskrift; subskription. Subsection, 8. underafdelning. Subsequent, a. påföljande, -ly, ad. sedermera. Subserve, V. a. tjena till; vara behjelp- Subsextuple, a. sjettedels. [lig. Subside, V. n. sjunka; minskas; falla ut (om strömmar). -ncy, 8. sjunkning. Subsidiary, a. understödande. -, 8. medhjelpare, subsidie. subsidiaries, pl. hjelptroppar. -ize, V. a. lemna subsidier åt. -y, 8. kontribution, be- villning. subsidies, pl. subsidier. Subsist, v.n. (on) vara, bestå, hafva bestånd; hafva sin utkomst; nära sig. -, V. a. nära, underhålla. -ence, 8. bestånd; underhåll, -ent, a. be- stående, varande. Substan||ce, 3. substans, väsende; det förnämsta af något; uppehälle; verk- lighet ; egodelar, -tial, a. väsendt- lig ; närande , kraftig ; fast; sjelf- ' ständig. -tiality, a. vfisendtlighet; välstånd. -tlalness, s. fasthet., var* aktighet. -tiate, V. a. göra verk» lig; bevisa. -tiye, a. sjelfständig; substantivisk. -, 8. substantiv. Substitute, 8. substitut, vikarie. -, V. a. sätta i en annans ställe; förbyta. Sub 8tract, v. a. afdraga; subtrahera -i0U, 8. borttagande; subtraktion. Substructure, 8. grundval. Subsult, v. n. hoppa omkring. Subtend, v. n. sträcka sig under. Subtense, 8. T. rhadius. Subterfluous, a. som flyter inunder. Subterfuge, s. undflykt; förevändnings Subterraneous, a. underjordisk. Subtil||e, a. fin, tunn; behändig; slug; skarpsinnig; spetsfundig. -euess,-it)', 8. tunnhet; skarpsinnighet. -ize, v. a. göra tunnare ell. finare. V. n, vara spetsfundig. [list. Subtle, a, slug, förslagen, -ty, 8. Subtract, V. a. afdraga, subtrahera. -ction, s. subtraktion, -bend, 8. tal som skall dragas frän ett annat Subtriple, a. tredjedels. * [större.1 Suburb, 8. förstad, malm, -an, 8. inbyggare i en förstad. Subversion, 8. kullkastande; förstö- ring. -t, -Se, V. a. förstöra, om-| störta. Subworker, 3. handtlangare.' Succedaneous, a. som kan nyttjas f stället for ett annat. Succeed, V. n. efterfölja; komma näst efter; ärfva; lyckas; vinna sin önskan. -ent, a. påfölgande, efter-. Success, 8. framgång; lycka. -ful, a. lycklig, -ion, 8. arf; följd; efter- trädelse. -ive, a. på hvarandra föl- jande. -ively, ad. efter hvarandra, smlningoro, efterhand. -Or, 8. efter- trädare; arfvinge. Succinate, 8. T. bernstensnrt salt. Succinct, a. kort; nätt; hopdragen; tillreds. -ly, ad. med få ord. - ness, J. korthet; hopträngd stil. Succory, 8. cikorierot. SuCCOur, S. hjelp, bistånd; hjelpare. -, v. n. bistå. Snccous, a. saftig. Succulent Summoner 375 Succulent, a. saftig, -ness, s. saf- tighet. Succumb, V. n. nedtryckas, duka un- f der, digna under. Such, pr. sådan, sådano; så. - and -, - a one, en viss. Suck, 8. sugning; mjölk. -, V. a. > suga, dia; insuga. -, 8. tånglake. -er, 8. dibarn; sugare; pip; pump- hjerta; vattenqvist; rotskott på ett träd. -ing, 8. sugning. - ing» bottle, 8. napp, dihorn, -le, V. a. dägga, gifva di. -ling, 8. däggande; dilam, dikalf; telning. -Stone, 8. tånglake. Suction, 8. sugning, -pump» 8. sug- pump. [svettbad. Sudat||ion, s. svettning. -ory, s. Sudden, a. plötslig, on a -, plöts- ligen. -ness, 5. oförmodlighet. SudOr||ifle, a. svettdrifvande. - OUS, a. svettig. Suds, 8. pl. såpvatten; lut. to he in the vara i trängsel. Sue, V. a. lagföra, stämma; lagligen erhålla; anhålla. Suet, 8. talg, njurtalg. -y, a. talgig. Suffer, V. n. lida, undergå straff; um- gälla. -, V. a. tåla, uthärda, -able, a. dräglig; tillåtlig. -ance, 8. tåla- mod; lidande; tillåtelse. Suffl||ce, V. n. räcka till. V. a. tillfredsställa, -ciency, 8. tillräck- lighet, högdragenhet. - Clent, a. tillfyllestgörande, tillräcklig; laggill. Sufflation, S. uppblåsning. Suffoca||te, v. a. qväfva, -tion, s. qväfning, qvaf. -tive, a, qväfvande. Suffragan, 8. lydbiskop, vicebiskop. Suffrage, 8. röst; bifall, gillande. Suffus||e, V. a. öfvergjuta, sprida öfver. -ion, s. öfvergjutning; rodnad. Sug, 8. hårfot. Sugar, 8. socker. -, V. a. sockra, -baker, 8. sockerbagare; sookersju- dare. -basin, - bOX, 8. sockerdosa -Candy, 8. kanderadt socker. -cane, 8. sockerrör. -house, 8. sockerbruk, -loaf, 8. sockertopp. -nippers, 8. yt.sockertång. -pea, 8. sockerärt. -reed, 8. sockerrör, -refiner, s. sockersjudare. - y, a. sockerhaltig, sockersöt. [-ion, 8. ingifvande. Suggest, V. a. ingifva, föreslä, råda. Suggil, V. a. förtala, baktala, svärta. Suicide, 8. sjelfmord; ajelfmördare. Suit, 8. rättegång; bön, begäran; upp- vaktning; påföljd; sats; garnityr; färg; slag; klädning; följe. - at law, process. -, V. a. sortera. -, V. n. (with, to) anstå, kläda väl, passa; skicka sig. -able, a. passande, lämp- lig. -Or, 6, tjenstsökande; friare; uppvaktare. Sulcated, a. fårad, gropad. Sulk, V. n. vara butter. -y, a. vresig. Sull, a. plog, -paddle, s. plogstjärt. Sullen, a. butter, ond; oböjlig; dyster. -neSS, 8. förtretlighet; envishet; ond- Sully, V a. befläcka, smutsa. [ska. Sulphate, S. T. svafvelsurt salt. Sulphur, 8. svafvei. -ate, a. försatt med svafvei. -COUS, a. svafvelaktig. -eousness, S. svafvelaktighet. -ic, O. svafvelsyrad". - acid, svafvelsyra. -WOlt, 8. svinfenkål. -y, a. svafvel- aktig, svafvelbunden. Sultan, 8. sultan, -a, S. sultaninna. -flower, 8. desmansklint. Sultry, a. dofhet, qvalmig. Sum, 8. sammandrag; summa; tal, an- tal; högsta grad, in -, med få ora. -, V. a. (up) summera; upprepa. -less, a. oräknelig. -matily, aU. kortligen. -mary, a. summarisk. -, & kort begrepp, sammandrag. Sumach, 8. sumak (färgträd). Summed, a. fullfjädrad. Summer, 8. sommar; T. korsbjelke. -, V. n. vistas öfver sommaren; till- bringa sommaren. -, V. a. (ägga i so- len. -house, s. lusthus. -sault, 8. kullerbytta. -Solstice, 8. som- marsolstånd. -suit, 8. sommarklädsel. Summit, 8. det öfversta på något; spets, topp; T. knapp. Summon, V. a. stämma; uppfordra (en fästning); uppväcka; uppmana, summons, pl. stämning; uppmaning. -er, 8. polisbetjent, rättsUenare» 376 Sumpter Supply Sumpter, b. trosshäst, -saddle, s, packsadel. Sumptu||ary, a. som angår kostnad; präktig. -osity, 8. kostbarhet, prakt. -OUS, a. kostbar, yppig. -OUSnesS, 3. yppighet, prakt. Sun, 8. sol; solsken. -, V. a. sola, sätta i solen, -beam, 8. solstråle, -burnt, a. solbränd, -day, 3. sön- dag. -UCW, 8. daggöri. -dial, 3. solvisare. -flsh, a. häst; haj. -Ho- ; wer, 8. solblomma. -less, a. mörk. -light, 8. solljus. -rise, S. solens uppgång; öster. -set, 3. solens ne- dergång; vester. -shine, 8. solsken; . god lycka. Sund^er, ad. Sönder. -, V. a. söndra. -ries, 8. pl. diverse; kramvaror. -ry, a. särskild, åtskillig; flera. Sunny, a. klar, lysande, som ligger i solskenet. Sup, 8. sup- -, V. a. supa. -, v. n. spisa aftonmåltid. Superl|able,a.öfvervinneiig.-abound, v. n. öfverflöda. -aboundance, s. öfverflöd. -aboundant, a. öfver- flödande, -add, v. a. tillägga, -ad- dition, 8. tillökning, tillsats. -8H- nuate, a. föråldrad, -annuation, 8. vanförhet. [-lily, S. praktlilja. Superb, a. högfärdig; präktig, ståtlig. Super-cargo, s. kargadör. -celestial, a. öfverhimmelsk. -charged, a. öf- verlastad. -Chery, 8. bedrägeri. -clliOUS, a. högmodig, trotsande, -ciliousness, s. stolthet, -cre- SCence, 8. öfverväxt, parasitplanta, -eminency, 8. förträfflighet, -emi- nent, a. förträfflig; som sträcker sig mycket öfver. - erogation, 8. öfver- loppsgerning. -erOgatory, a. öfver- fiödig. -flcial, a. ytlig, utvärtes; ej grundlig. -flciality, 8. ytlighet. -ficies, 8. yta. -fine, a. ganska fin. -fluence, -fluity, 8. öfver- flöd. -fluous, a. öfverflödig; fåfäng, yppig, -fluonsness, 8. yppighet; onödighet. -human, a. öfvermensk- Ug. -incumbent, a. liggande of- Vaapå, -induce, v. a. öfverdraga. -induction, s. öfverdragning. -in»> tend, V. a. hafva inseende öfver;. förests, -intendence, s. öfvempp- seende, -intendent, 3. öfverinten- dent, superintendent. Superior, a. öfre, öfverlägsen, högre. -, 8. förman. - i ty, 8. företräde, öfverlägsenhet. Superlative, a. högst. s. högsta grad, T. superlativ. -lativeness,! 8. högsta grad. - lunar, a. öfver- jordisk. - nal, a. himmelsk, -nally, ad. uppifrån. -natant, a. sim. mande ofvanpå. -natural, a. öfver» naturlig, -naturalness, 3. öfver» naturlighet. -numerary, a. Öfver. talig. -, 8. extraordinaire. - pro- portion, 8. öfverdrifven proportion. -SCribe, v. a. öfverskrifva, påskrifva. -scription, 8. utanskrift, påskrift. -sede, V. a. hindra; förklara ogil* tig; afsätta. -stition, 3. vidske- pelse, vantro. -stitious, a. vidskep- lig. -StitiOUSnesS, 3. vidskeplighet, -strain, v. a. öfverspänna. -struct, v. a. bygga på. -struction, s. öfverbyggnad. - vene, V.n. tillkomma, komma oförmodadt. -venient, a. som kommer oväntadt. -visal, -vi- sion, 8. uppsyning, inspektion. -vi' SOr, s. uppsyningsman, inspektor. Supine, <a. vidöppen; trög; efterlåten. -, S. S*. supinum. -nOSS, 8. ligg ning vidöppen; oaktsamhet. Supper, s. aftonmåltid, qvällsvard, supe. Supplant, V. a. bringa på fall; öfver. väldiga. Supple, a. mjuk, ledig, smidig; foglig; smickrande. -, V. a. göra vek, späka. -, v. n. mjukna. Supple||ment, «. supplement, tillägg, -mentary, a. tillökande, ersättande. -tory, a. uppfyllande. Suppli||al, s. uppfyllande, ersättning. -ant, -Cant, a. bedjande, ödmjuk. -, 8. ansökare, supplikant. - cate, V. a. ödmjukt bönfalla, anropa. -Cation, 8. ansökning, supplik. -Catory, a. bönfallande. Supply, 8. anslag; hjelpsändning. Support Suspend 377 V. a. ersätta bristen i något; gifva, förskaffa. Support, 8. bistånd, understöd; stötta; underhåll. -, V. a. underhälla; ut- härda; understöda, -able, a. dräg- lig, lidlig. -er, 8. underhållare; va- penhållare; stöd, bordsfot. Suppos||able, a. förutsättande, antag- lig, förmodlig. -al, 8. förutsättning; förmodan. -6, v. a. mena, tänka, förmoda. -itiOU , s. förutsättning; nnderstickning; förmodan; hypotes. -ititious, a. förment; förvexlad; oäkta, -ititiousness, S. förvexling. -itive, a. förutsatt, förmodad. -ito- ry, s. stolpili. Suppress, V. a. dämpa, afskaffa. - iOH, 8. döljande; undertryckande. Suppura||te, v. n. varas, sätta var. -,'V. a. befordra vargörning. -tion, 8. vargörning, bulning. Suppute, v. a. uträkna, beräkna. Supramundane, a. öfverjordisk. Supremacy, 8. höghet, öfvermakt. -C, a. högst, öfverst, förnämst. -, s. den högste. Surbate, V. a. skada hofven; uttrötta. Surcease, s. upphörande. -, v. n. & a. afstå ifrån, uppskjuta, hålla upp. Surcharge, 8. öfverlast; ny pålaga. -, V. a. öfverlasta. Surcingle, 8. bukgjord; gördel. Surcle, 8. telning, skott. SurCOat, 8. öfverrock. Surd, a. döf; osammansatt. - num- ber, T. primtal, -ity, 8. döfhet. Sure, O. säker, viss, försäkrad; tillför- litlig, fast; förlofvad. -, - ly, ad. visserligen, -ness, S. visshet, -ty, 8. säkerhet, borgen; kautionist; skäl; ostridighet; bevis. Surf, S. sjösvall emot stranden. Surface, s. yta. Surfeit, V. a. öfverlasta med mat. -, V. n. fråssa. -, 8. magens öfver- lastande; äckel, -water, s. mag- droppar. Surge, 8. bölja, svall. -, V. n. svalla, häfva sig (om vågor). Surgljeon, b. fältskär, kirurg, -ory, S. fältskärskonst, kirurgi. -leal, a. kirurgisk. Surgy, a. svallande (om hafvet). Surloin, s. ryggstycke (af oxkött). Surly, a. vresig, tvär. Surmise, s. förmodan, mening; miss- tanke. -, V. a. förmoda, hälla före. Surmount, V. a. öfverstiga, öfvervinna, öfverträffa, öfvergä i höjden, -able, a. öfvervinnelig. Surmullet, s. rödfisk. Surname, s. tillnamn, familjnamn. -, V. a. gifva tillnamn. Surpass, V. a. öfverstiga, öfverträffa. -able, a. öfverträfflig. Surplice, s. mess-skjorta. Surplus, 8. öfverskott, behållning, in -, utom dess, ännu dertill. Surprise, s. öfverraskning. -, V. a. öfverraska. Surrebutter, s. triplik. Surrend||er, v. a. afstå, uppgifva (en stad). -, v. n. öfvergifva sig. -ry, s. afstående. Surrepti||0u, s.öfverruinpling. -tiOUS, a. förstulen, hemlig. Surrogate, a. förordnad i en annans ställe. -, 8. ersättningsmedel; vikarie. -, V. a. befullmäktiga. -tion, 8. befullmäktigande. Surround, v. a. omgifva. Sursise, 8. T. plikt, böter. Survené, v. n. tillkomma. Survey, s. syn, besigtning; afritning; öfversigt. -, V. a. besigtiga, mäta.. -Or, 8. uppsyningsman; landtmätare. Survivljance, S. ofverlefvande. -e, v. a. öfverlefva. -, V. n. blifva vid lif. Susceptibility, 8. skicklighet att kunna mottaga (intryck). -ble, a. som kan antaga, fallen; känslofull. -OB, 8. emottagande. Suscita||te, v. a. uppväcka, -tion, s. uppväckelse. Suspect, a. misstänkt. -, 8. miss- tanke. -, v. n. & a. misstänka, misstro, betvifla. -able, -ed, a. misstänkt. -fill, a. misstänksam. Suspen||d, v. a. upphänga; uppskuta, afbryta; afsätta pä viss tid; suspendera. 378 Suspender Sweetwillow -er, 8. bråckband. -ers, 8. pl. byxhängslen. -se, 6. tvifvel, obe- slutsamhet; uppskof. -, a. upphängd ; tvifvelaktig. -sion, s. upphängning; uppskof; stillestånd. - SIVO, a. tvif- velaktig. -SOry, a. hängande. -, 8. bråckband. Suspici||On, 8. misstanke, misstroende. -OUS, a. misstänksam, misstänkt. -OUSnCSS, 8. misstänksamhet, miss- troende. Suspir||al, 8. lufthål; vattuledning i rör. -ation, s. suckning. -e, v. n. sucka. (derstöda; uthärda. Sustain, V. a. underhålla, nära; un- Susten||ance, -tation, s. understöd, näring, lifsmedel. [sorl, surrning. Susurra||te, v. n. surra, -tion, s. Sutler, s. marketendare. Suttle-weight, s. nettovigt. Suture, S. hopsyende af sår (hos fältsk.); länk der två ben förenas. Swab, 8. viska af gammalt tågvirke. s -, V. a. viska, tvätta; T. spola, -ber, 8. kajutpojke, däcksvabb. Swaddle, s. barnlinda. -, V. a. in- veckla, inlinda. Swag, V. n. svigta, hänga slapp, -bel- ly, 8. hängbuk. [V. n. stilla sig. Swage, V. a. stilla, blidka, sakta. -, Swagger, V. n. göra oväsende; brösta sig. -er, «. storskrytare. Swain, 8. sven, yngling; herde; äl- skare. -mote, S. skogsrätt. Swale, V. n, smältas upp, brinna. Swallet, 8. gropvatten. Swallow, V. a. svälja, sluka; taga till sig; borttaga. -, 8. svala; svalg, bottenlöst djup, -tail, 8. T. ett utanverk i fästningar; bjälkeband. -WOrt, S. svalört. Swamp, 5. kärr, moras. -, V. a. för- sänka. -y, a. sumpig. Swan, s. svan, -skin, 8. svanboj. Swap, V. a. slå; byta om. Sward, s. fläsksvjl, jordsvfil. Swarm , 8. svärm , hop; bisvärm. -, v. n. svärma, skockas, öfversvämmas. to - up, klänga sig upp. Swart, Swarth, a. svartbrun, sol- bränd; vresig. v. a. svärta, -y, a. svartbrun; olycklig. - ish , a. svartlett. Swash, s. larm, buller; prål; brusands (af vatten). -, V. n. sq valpa, plaska. -6r, s. storskrytare. Swath||e, 8. kärfve som ligger och tor- kas; linda. -, v. a. linda, -ing, 8. lindning. -ing-band, 8. linda, bindel. Sway, s. makt, välde, styrelse; InfU< telse. -, V. a. & n. styra; svänga, råda; hissa (upp). Sweal, v. a. & n. smälta; sveda. Swear, V. n. edligen intyga, förplikta sig genom ed. -, V. a. taga ed af, besvärja en; svärja, bedyra. Sweat, 8. svett, iitdunstning; arbete, möda. -, v. n. svettas; arbeta. -, V. a. svetta. -inCSS, s. svettighet; besvärlighet. - y, a. svettande; be- svärlig. Sweep, S. sötare; sopning; förhärjning; omlopp, medfölje; slagg. -, V. a. & n. sopa, släpa; bortrycka; stryka; skynda; prunka, -er, s. sopare, fejare, skor- stensfejarc. - ings, s. pl. sopor; fil- spän; spillage, -net, 8. svepnot. -stake, 8. pris vid kapplöpning.-sta- kes, 8. pl. kapplöpning. -y, a. svepande. Sweet, a. söt; välluktande; vacker; godhjertad; Ijuflig; behaglig; frisk; melodisk. -, 8. sötma; angenämhet; rökverk; sötunge (smekord), -bag, 8. rökkudde. -ball, 5. luktdosa, -bread, s. kalfbräs. -briar, 3. vild ros. -brOOnt, 8. ljung, -en, -, V. Cl. försötma, sockra, mildra. -, v. n. blifva söt. -flag, -rush, s. kalmus. -gale, s. pors. -grass,», kalmus. -gum, 8. storax, skovaxkåda. -heart, 8. älskling, hjertunge.-herbs, S.pl. grönsaker, -ing, S. johannisäple; älskling. -Ish, a. sötaktig. -john, 8. borstneglika. -meat, S. socker- bakelse. -nCSS, S. sötma, ljuflighet, mildhet. - 1'OOt, s. lakrisrot. -Wil- liam, 8. borstneglika; marsvin. -Wil* lOW, 8. jolster. Swell Synthetic 379 Swell, 8. svall, svällning; blåsa. -, 1 V. a. uppblåsa; göra svällande; för- öka. -, V. n. svullna; se stursk ut. -ing, a. svällande, svulstig. -, 8. svällning, svullnad, svulst, white ledsvamp. Swelt||er, V. a. torka, rosta. -, v. n. quäfvas; vara het. -rlnOSS, 8. dof- hetta. - ry, a. dofhet. Swerve, V. n. afvika; stryka omkring; minskas; klättra. Swift, a. snabb, hastig, snarbenägen till. -, 8. strömfåra; ringsvala; ödla, -foot, -heeled, a. snabbfotad. -ing-lines, s. T. svigtiinor. -ness, 8. snällhet. [supa; suga. Swig, 8. dugtig klunk. v. n. & a. Swill, s. skulor; en god klunk. -, V. a. sluka i sig. -, V. n. supa sig full. Swim, V. n. simma, vara flott; hafva öfverflöd af. -, 8. fiskblåsa. -Bling, 8. simning; svimning. - of the head, svindel. -mingly, ad. lyckligt, -ming-place, s. badställe. Swindler, 8. listig bedragare. Swine, 8. svin, -bread, s. tryffel. -Crue, -hull, -sty, 8. svinstia, -grass, s. trampgräs, -herd, b. svinherde, -pipe, 8. träst, krams- fågel. -pOX, s. svinkoppor. Swing, V. a. svänga, svinga. -, v. n. dingla; gunga. -, 8. gungning, sväng; fritt lopp; gunga, -wheel, 8. sväng- ningshjul. [smälla med piska. Swinge, v. a. svinga; piska. -, v. n. Swingle, V. a. skäkta, svinga. . Swinish, a. svinaktig; gemen. Swipe, 8. vipp, vippa, svängel. Swipes, 3. dåligt svagdricka. Switch, a. spö; spatserpiska. -, a. basa med sj.ö. -man, s. jernbane- . betjent som ställer öfvergångsskenorna. Swivel, 8. ringhake, nickhake. -gun, 8. nickhake. Swobber, S. skeppsgosse. Swoon, 8. dåning, svimning. -, V. n. (away) dåna, svimma. SWOOP, V. a. rifva till sig; slå ner (om roffåglar). -, 8. en roffågels slående på röfvet. Swop, 8. byte. -, V. a. tuska, byta. SffOrd, S. svärd, värja. -Cutler, 8. svärdfejare. -ed, 8. försedd met svärd, -fish, 8. svärdfisk. - girdle, «. väijgehäng. -grass, 3. svärds- lilja. -hilt, 8. värjfäste, -knot, 8. värjband. -law, 8. näfrätt. -Shell, 8. stickblad. la. högs* v^lkisttg. Sybarlt||e, 8. sybarit; vekling. -ic, Sycamore, s. mullbärsfikon. Syllabification, 8. bokstafvering, staf- ning, -le, 8. stafvelse. -, V. a stafva, uttala. Syllogi||sm, 8. slutsats, förnuftsslut. -stical, a. .syllogistisk. -ze, v. n, göra slutsatser. Sylph, 8. sylf, luftande. -106, 8. sylfid, honan till sylf. Sylvan, 3. skogsgud, skogsrå. Symbol, 8. tecken, märke; lösen; sinne- bild. -leal, a. symbolisk. - iza- tion, 8. föreställning under bilder. -ize, V. a. föreställa genom symbo- ler. -, V. n. sammanstämma. Symmetrical, a. symmetrisk, pas- sande. -Ize, V. a. bringa i symme- tri. -J', s. symmetri, likformighet. Sympath||etical, a.sympatetisk. -ize.. V. n. öfverensstämma. -y, s. sym- pati, medkänsla. SympllOn||iOUS, a. samljudande har- monisk. -y, 8. samljudande; T. symfoni. [dom), symptom, tecken. Symptom, 8. kännetecken (af en sjuk» Synagogue, 3. synagoga. Synchronal, a. samtidig. Syncopffate, v. n. svimma. -, v. a. afkorta (midt i ett ord). -atiou, -6, 8. dåning, svimning; T.synkope; T. tvenne notors förbindelse genom en halfcirkel. Syndic, s. fullmäktig, syndikus. Synod, S. prestmöte; synod. Synonym||al, -ous, a. liktydig, syno- nym. -e, s. samord, liktydigt ord. -y, 8. liktydighet. Synopsis, S. kort begrepp, sammandrag. Syntax, 3. syntaxen; system. Synthesis, s. sammansättning, före- "»nde af begrepp. -tie, a. syntetisk. 380 Syringa Tally Syringa, 3. spansk fläder; vild jasmin. Syringe, s. fåitskärsspruta. -, v. a. Symp, 8, sirap. [spruta. System, 3. system, sammanhang, ord- ning. -atical, a. systematisk. -atize, V. a. författa i ett visst system. Systole, 8. hjertats hopdragning. , T. Tabard, 8. vapenrock. Tabby, a. brokig. -, 8. ett slags vattradt taft. Tabefaction, Tabes, s. tvinsot. Tabernacle, s. tält; löfhydda. -, v. n. bo i tält, vistas. Tabid, a. utmärglad, trånsjuk. - UCSS, 8, tränsjuka, magerhet. Tablature, S. målning pä väggar och tak;.T. tablatur. Table, s. bord; bordsällskap; lag; skriftafla; tabell; brädspel. -, v. n. vara i kost; spisa. -, v. a. göra ta- beller. -book, 3. skriftafla. -clock, 8. studsare (ur). Tablet, 8. taflett; skriftafla. TabOUr, 8. ett slags trumma hvarpä släs med en hand. -, v. n. slä pä trumma. -et, s, handtrumma; stol ( utom rygg. Tabular, a. rutig, tabellarisk. -ate, , V, n. uppsätta tabell öfver. Tacit, a. hemlig. -um, a. tystlåten, -urnity, «. tystlåtenhet. Tack, 8. tenlika, nubb, stift; T. love- ring. - of a sail, hals pä ett segel. -, V. a, nagla; tråckla. -, v. n. T. lovera; ändra sitt beslut ell. ( tänkesätt, -wind, 8. sidovind. Tackle, 8. pil, gevär, vapen; tågvirke pä skepp, tackel. -, V. a. tackla. Tactics, 8. pl. taktik, ordning. Tactile, a, känbar. Tadpole, s. grodunge. Taff]|ata, -ety, a. taft. Tafferel, 8. hackbräde (öfversta delen af akterspegeln pä skepp). Tag, s. tagg. v. a. udda. -rag, s. elödder, pack. Tall, 8, svans, gump p8 fåglar; T. in- skränkt län. -, V, a. rycka i svan- sen. -block, 3. enkel talja. -lagCj s. snitt; pålaga. -vice, 3. svans- Tailor, s. skräddare. [skruf. Taint, S. smitta; fläck, skamfläck; lukt; anstrykning; sammetmott. -, a. skyl- dig till ett brott; skämd. -, V. a. skämma; kränka; anstryka; smitta. -, V. n. förderfvas. -1OSS, 0. obe- smittad. - ure, 8. besmittalse; an- strykning. Take, V. a. & n. taga, gripa, fånga, annamma; smitta ; finna; begripa; lyckas; afmåla; taga lag; få; springa öfver; gilla; lega; lida, to - after, likna, to - care, vara försigtig. to - down, förödmjuka; uppskrifva. to - heed of, taga sig till vara för. to - in, innefatta, to - oath, aflägga ed. to - off, borttaga; afbilda. to - place, ega rum. to - ship, gä om bord, to - the field, gä i fält to - to, tycka om. to - up, upp- taga, sysselsätta; häkta; samla; banna. to - Up with, vara tillfreds med; bo hos. -able, a. som kan tagas. -r, 8. tagare. - of a bill, trassent. -r-in, 8. lookand. Taking, a. intagande; smittande. -, S. förlägenhet. Talbot, 3. jagthund. Talck, 8. talk. -0U8, a. talkartad. Tale, S. saga; tal, berättelse, prat; be- talning. -bearer. 8. örontasslare, baktalare. [naturanlag. Talent, s. talent; pund; talang; konsts Talisman, 8. talisman; hemlighet Talk, 8. tal, prat, samtal; rykte. V. n. tala, prata. -active, a. språk- sam, pratsam, -er, 8. talare, orator. Tall, a. läng, hög; munter. Tallage, s. skatt, tull. Tallow, 8. talg. -, V. a. doppa i talg, -ish, -y, a. taigig. Tally, 8. karfstock. -, V. a. uppskära pä karfstock. -. V. n. passa; stämma öfverens. Tälon Tawer 381 Taton, 8. klo (på en roffägel). TalUS, Talut, 8. T. slutning (af en Tamable, a. tämjelig. (mur). Tamari||nd, 8. tamarinder. -sk, s. tamarisk. Tambac, 8. tomback, pinsback. Tambour, s. liten handtrumma. - fra- me, s. stickbåge. Tame, a. tam, spak; nedslagen, matt; oduglig. -, V. a. täma ; kufva. -able, a. tämjelig. -nOSS, 8. tamhet, mod- stulenhet. Tain||iny, -my, s. etamin. Tamkin, 8. propp, kanonpropp. Tarilper, V. a. (in, with) befatta sig med; ligga öfver en; utöfva. Tan, 8. ekbark till garfning. -, v. a. garfva, bryna. - hOUSÖ, 8. logarfveri. Tang, s. tång, sjögräs; eftersmak; duf- venhet på dricka; klang. Tang||ent, 8. tangent, -ible, a. vid- rörlig. Tangle, 8. trassel, tofva. -, v. a. intrassla. -, V. n. Nave, invecklad. Tank, 8. vattenkar, eistern. Tankard, a. skänkkanna, drickskanna. Tanner, 8. logarfvare. -y, 8. garfveri. Tannin, s. garfåmne, tannin. Tansy, S. renfana. Tantalize, V. a. plåga, qvälja, pina. Tantamount, a. lika, jemngod. Tantivy, ad. i fyrsprång. Tap, 8. tapp; sakta slag. -, V. a. tappa. -, V. n. klappa, sakta slå. -house, S. krog. -rOOm, s. skänk- rum. [nikemask. Tape, s. linneband. -worm, s. bin- Taper, 8. vaxljus. -. V. a. spetsa af. -, V. n. smalna af åt båda ändar, -ing, a. afsmalnande. Tapestry, Tapet, s. tapeter, vägg- TapiOCa, 8. hvitt sago. [bonad. Tapir, 3. vattensvin. Tapster, 8. källarsven. TaptOO, 8. tapto, aftontrumma. Tar, 8. tjära; matros. -, V. a. tjära; Tarand, 8. ren, rendjur. (upphetsa. Tarantula, 8. tarantel (giftig spindel). Tard||ation, s. dröjning. -ny, ad. långsamt, -in ess, 6. tröghet, sen- färdighet. -y, a. trög, senfärdig. -, v. a. uppehålla. T are, 8. T. tara; minskning; dårrepe; vicker. (skjutningstafla. Targe, Target, 8. ett slags sköld; mål- Tariff, 8. tulltaxa. Tarnish, v. a. fördunkla, urbleka. -, V. n. blifva matt. TarOC, 8. tarok (kortspel). Tarragon, 8. ormbunke. Tarre, v. a. T. hetsa på. Tarrier, 8. dröjare; gräfsvinshund. Tarrock, 8. hvita fiskmås. Tarry, v. n. dröja. -, v. a. vant* ut. -, a. tjärig. TarsUS, B. fotvrist, ögonlockbrosk. Tart, 8. torta, pastej. -, a. sur, skarp; sträng. Tartar, 8. helvete; vinsten; Tartare; make. -ean, a. helvetisk. -ic, a. vinstensartad. Tartlet, 8. liten tårta. [ålägga. Task, 8. syssla. -, V. a. sysselsätta; Tassel, 8. falkhane; silkestofs, frans; 'blad ell. band tHl märke i en bok. Tassel, Tazel, s. tistelkarda. Tasses, S. pl. benspjälker. Tast||able, a. smaklig. -e, 8. smak; urskiljning; prof. -, vi a. smaka, känna; färsöka. V. n. smaka på. -eful, a. smaklig. _ -eless, a. smaklös, osmaklig. [i trasor. Tatter, 3. palta, trasa. ~ , V. a. rifv* Tattle, 8. sladder. -, V. n. p^ata. -basket, 8. sladdertaska. Tattoo, 8. tapto. TattOW,. V. a. tatuera. Taught, part. & imp. af to teach. Taught, a. T. styf, full. Taunt, 8. skymf, stickord. -, V. a. häda, tadla. Taur]|icornous, a. försedd med ox- horn. -US, 8. oxen i djurkretsen. Tautolo||gical, a. onödigtvis uppre- pande ett och samma. - gy, 8. upp- repande. (mästare. Tavern, 8. vinkällare- -er, s. källar- Taw, 8. kula hvarmed barn leks. -, V. a. hvitgarfva (skinn), -er, 8. hvit» garfvare. 382 Tawdry Tempting Tawdry, a. prålig, löjligt grann. Tawny, a. gulbrun. Tax, 8. taxa; beskyllning. -, V. a. taxera; tadla; (with, for) beskylla, -able, a. som kan taxeras, -ation, 8. taxering; förebråelse. -g&tlierer, 8. uppbördsman. Taylor, 5. skräddare. Tea, s. té, tévatten. -board,"a. té- bräde, -caddy, -canister, s. té- dosa. -Cup, -dish, 6. tékopp. -equipage, s. tédon, téservis. -kett- le, 8. tékittel. -leaf, 8. teblad, -party, S.tésällSkap. -pot, 8. te- kanna. -saucer, s. téfat. -spoon, 8. tesked. - tongS, 8. pL socker- tång. -tray, s. tébräde. -tree, s. tébuske. -Urn, s. tékanna. Teach, V. a. lära, undervisa; visa, -able, a. läraktig. - r, 8. lärare; predikant. Teak, s. tekum (ostindiskt trädslag). Teal, S. krypand, ärta. Team,. S. spann (hästar ell. oxar). -road, 8. körväg. -Ster, s. forman. Tear, s. tär. -ful, a. tårfull. Tear, s. spricka. - and wear, sli- tage. -, V. a, rifva, slita; rycka; sarga. -,'V. n. rasa, gä sönder, -ing, ad. ytterst, i högsta grad. Tease, V. a. karda, kamma (ull). -I, 8. karder, kard tistel, -ler, 8. ull- kardare. Teat, 8. bröstvårta, spene. [bry. Teaze, V. a. kamma, karda; pläga; Techi||ly, ad. vresigt, -ness, 8. vresighet. Technical, a. teknisk, konstmessig. -ology, 8. teknologi. Techy, a. egensinnig, vresig. Tedious, a. ledsam; besvärlig; läng, 'sam. -HOSS, S. träkighet, vidlyftig- het; längsamhet. Teem , V. a. framalstra; utgjuta. -, V. n. vari hafvande, föda; flyta öfver. -ful, a. hafvande; öfverfull. -ing, a. fruktbar, hafvande. -less, a. Teen, s. sorg, bekymmer. [ofruktbar. Teens, S.pl. ären mellan tolf och tjugo. Teeth* 8. (pl. af tooth), tänder. -, V. n. skjuta tänder, fä tänder. -in?, 8. tandsprickning. [slägtet. Teg, s. tveärsgammal rädjurskalf af hon» Tegument, S. T. täcke; hinna. Tehee, i. hi, hi I -, v. n. skratta. Teil, s. lind. Teint, 8. hy; penseldrag. Telary, a. spinnande. -, 3. spSnad. Tele||phon, s. telefon, -graph, s, telegraf. -SCOpe, 8. teleskop, tub. Tell, V. a. & n. säga; berätta, förtälja , tälja, räkna; upptäcka; omtala, -er, 8. räknare, räkenmästare. -tale, 3. örontasslare. Temer||arious, a. sfverdädig. -ity, 8. öfverdäd, förmätenhet. Temper, 8. temperament, sinnelag, lynne; sinnesro, tSglighet; härdning af jern ell. stål. -, v. a. mildra; bringa till lagom hög grad; härda; blanda, to - one's self, lämpa sig. -ament, -S. temperament; lynne^ mildring. - amental, a. hörande till temperamentet. -anC6, 8. mått- lighet; sinnesro. -ate, a. mättlig, nykter; sedig; mildrad, -ateness, 8. nykterhet, måttlighet. -ative, a. inskränkande, blidkande, stillande. -ature, 8. lagom blandning. - of the air, luftbeskaffenhet, -ed, a. vid godt ell. elakt lynne. Tempest, 8. storm, oväder; buller -, V. n. storma; bullra. -ivity, s. tidighet. -UOUS, as stormig; bru- sande. -UOUSneSB, s. stormighet; oväsende. Templ||ar, 8. tempelherre, korsherre. -e, S. tempel, kyrka; juristernas kol- legium i London; tinning; lusthus i en trädgård. Tempor||al, a. timlig, verldslig. -, s. ir- komst af ett andligt embete. -ality, 8. verldsligt stånd. -alnCSS, s. rim- lighet, förgänglighet. -aneous, -ary, a. timlig, -förgänglig. -ize, v. n. temporisera, förhala tiden; uppskjuta. Tempt, V. a. fresta, försöka; reta. -ation, S. frestelse. -er, 8. fre- stare, förförare, -ing, a. förledande', intagande. Ten Testamentary 383 Tea, num. ti®. t. tiotal, -fold, a. tiofaldig. Tena||ble, a. som kan försparas. -clous, a. fasthängande, klibbig; seg; ihärdig; enäl. -City, 8. seghet; ihärdighet. -HCy, 8. äborätt, besittning. -nt, 9. Sbo, hyresman; T. sköldhällars. -, V. a. bebo; besitta; förpakta. _ -ntry, s. forpaktare; underhafvande. Tench, 8. sutare, lindare (fisk). Tend, V. a. & n. sköta, värda; be- tjena; syfta pä, afse; vetta; bidraga. -ance, 8. väntan; värd, -ency, ».böjelse; afsigt. Tender, 8. liktare, lastpräm; tender, ammunitlohfivngn (pä jernb.). Tender, a. späd, veklig, öm; medlid. sam; kär; vällustig. -, V. a. till, bjuda, erbjuda; älska, -hearted, a. ömhjertad. -neSS, 8. klenhet, spädhet; sorglighet, ömhet) mörhet. - of conscience, samvetsgrannhet. Tend||inOUS, a. senig, -on, 8. sena. -ril, 8. telning, ranka. Tenebr||osity, 8. mörker, dysterhet. -OU8, a. mörk. Tenement, 8. skattehemman; litet hus, koja. - ftry, a. arrenderad. Tenet, 8. mening, grundsats. Tennis, a. bollspel, -court, s. boil- Tenon, s. tagg, plugg. [hus. Tenor, 8. art; innehäll af en skrift; mening; tenorstämma. Tensile, a. spänd. 8. T. tempus. -lie, a. sträckbar. -lon, a. spän- ning, utsträckning, -ive, a. utspän- nande. Tent, 8. tält; linneskaf. -, V. a. un- dersöka djupleken af ett sär. -, V. n. bo i tält; slä upp tält. -WOrt, 8. stenruta. Tentatlon, a. frestelse. Tenter, a. spännare, klädesram. to be on the tenters, vara i förlägenhet. -, V. a. utsträcka. -, V. n. vara sträckbar. • Tenth, a. tionde. -, 8. tiondedel. -ly, ad. för det tionde. Tentiglnous, a. spänd, styf. Tenu||ifolious, a. tunnbhdig. -ity, s. klenhet, spädhet. -0U8, a. klen, späd. Tenure, 8. hyra; äborätt; vilkor. Tep||efaction, s. ljumning. -id, a. ljum. -Or, 8. ljumhet, lindrig värme. Terapin, 8. vattensköldpadda. Tercet, 3. T. tre toners intervall. Terebinth, S. terpentin. Terebrate, v. a. genomborra. Tergeminous, a. trefaldig. Tergiversation, 8. omsvep; undflyk. ters sökande. Term, 8. gräns; vilkor; viss utsatt tid; term, ord, nttryck; termin; term i regula de tri .etc. to be upon good terms, vara godt anskrifven hos. -» V. a. kalla, nämna. Termagan||cy, s. buller, oväsende, -t, Ct. bullersam, oregerlig; trätgirig. -, 8. trätosam qvinna. Termini,able, a. som kan inskränkas, -ate, V. a. omgränsa; besluta. -, V. n. sluta. -ation, S. inskränk, ning, gräns; ände; ändestafvelse. -US, s. jernbanegärd. Termless, a. oinskränkt, oändlig. Tern, 8. skränmäse. Tern||ary, a. bestående af tre. -, a. tretalet, -ate, a. trefaldig; T. tre. delad (om blad). -ion, 8. tretal, trehet. Terr||ace, 8. terrass; balkon. -, V. a. uppkasta jord till förskansning; bilda terrasser, -age, 8. ränta som betalas i frukt ell. säd. -ene, Cl. jordisk. -, 8. hela jordytan. -estrial, a. jordisk. [het. Terrible, a. faslig, -ness, 8. fasiig- Terrier, 8. borr; gräfsvinshund. Terri||fic, a. faslig, -fy, v. a. för. skräcka. Territorial, a. hörande till ett di- strikt. -y, S. lagsaga, distrikt; land- Terror, 8. fasa, förskräckelse. (skap. Terse, a. prydlig, vacker. Tertian, s. annandagsfrossa. Tesselate, v. a. inlägga i rutor. Test, 8. proberdegel; prof; pröfvoteoken. Testaceous, a. skälig. Testa||ment, s. testamente, -mentary. 384 Testate Thievishnesg a. testamenterad. -te, a. som gjort testamente. -tor, 8. testator. Tester, 8. sänghimmel; mynt af 6 pence. Testicle, s. testikel, pungsten. Testi||fler, 8. vittne, -fy, V. a. be- vittna, intyga. - ly, ad. underligt, konstigt, vresigt. -monial, a. vitt- nesbörd tillhörande. -, S. betyg. -mony, 8. vittnesbörd, bevis, in - whereof, autentisk, på urkunder grundad. [padda. Testudineous, a. i form af en sköld- Testy, a. knarrig, tvär. Tetchy, a. vresig, butter. Tether, 8. ljuder, tjuderrep (för hä* star). -, V. a. tjudra. Tetrapetalous, a. T. fyrbiadig. Tetrarch, 8. tetrark, fjärdingsfurste. Tetrical, a. sur-, tvär. Tetter, s. ref-orm. -terries, s. pl. hnndrofva.' -WOtm, 8. hästfluga. -WOrt, 3. svalört. Tew, 8. materialier, virke; jernkedja. I , V. a. slå (lera o. d.); blanda. Tewtaw, 8. hampbråka. Text, 8. text; innehåll, -lie, a. som kan väfva». -line, a. hörande till väfnad. - UrO, 8. väfning, väfnad; Than, ad. än. (sammanhang. Thane, 3. höiding, jarl. Thank, s. tack, tacksägelse. -, v. a. ■ tacka; hafva att tacka för. -ful, a. tacksam, erkänsam. -fulness, 3. tacksamhet. -less, a. otacksam. -lessness, s. otacksamhet. -offe- ring, 8. tackoffer. -Sgivillg, s. tacksägelse. - worthy, a. tackvärd. That, pr. den der, det der; densamme;1 som, hvilken; den som. -, C. att; emedan. Thatch, s. halmtak; takhalm. -, V. a. taka; täoka med halmtak. -er, s. takläggare. [tina upp. Thaw, s. tö, blidväder. -, v. n. & a. The, art. den. -, ad. ju, desto. Theatr|[e, 8. teater, skådeplats. -ical, s. teatralisk. TiieavO, 8. treårsgammal får. Tiiee, pr. dig. (döljande af tjufgods. Theft, 3. tjufnad, stöld, -hold, s. Their, pr. deras. Theism, s. deism. Them, pl. af he, she ooh it. Theme, a. tema; text; kria; stamordc Then, ad. då, sedan, now and then, dS ooh då. -, c. fördenskull. Thence, ad. derifrån; från den tiden, -forth, ad. sedan den tiden, -for» ward, ad. ända från den tiden. Theocra|jcy, e. teokrati, gudaregering. -tical, a. teokratisk. (kompass). Theodolite, 3. bolometer (ott slags Theolo||ger, -gian, s. teolog. -gical, a. teologisk. -gy, 3. teologi, gudalära. Theor||em, s. teorem, lärosats. -etical, -leal, a. teoretisk. -y, 8. läro. system, teori. Therapeutic, a. terapeutisk. thera. peutics, pl. läkarevetenskap, tera* peutiken. There, ad; der. - are, det gifves. -about, ad. deromkring; så; der. öfver. -after, ad. derefter; i följe deraf. -at, ad. doråt; deröfver. -by, ad. dermedelst. -fore, ad. derföre; följaktligen. -from, ad. derföre, följaktligen. -of, ad. deraf. -on, ad. derpS. -Out, ad. deraf. -to, -unto, ad. dertiil. -under, ad. derunder. -upon, ad. dorpå; ge- nast. -with, ad. dermed; genast. Theriac, s. motgift. Thermometer, s. termometer, värme* These, 8. pl. dessa. (mätare. Thesis, e. tes, sats. Thew, 3. egenskap; massa; sena. They, pr. pl. de; man. Thick, ä. tjock, diger; grumlig; hop* trängd; förtrolig. - of hearing, lomhörd. -, ad. tätt, tjockt. -, 8. det tjockaste a? något, -en, V. a. förtjocka; göra tätt; bekrafta. -, V, n. blifva tjock, blifva skum; tjockna; blifva tät; tilltaga, -et, 8. dunge, snår; tjock skog, j-eyed, a. skum* ögd. - ness, 8. tjockhet, täthet. Thie||f, s. tjuf, tjufkona. -ve, v. n. stjäla. -very,. 3. tjufverl, stöld, -vish, a. tjufaktig. -vishnes8»4> fallenhet att stjäla. Thigh Throw 385 Thigh, 8. läret (pä en menniska). Thill, 8. vagnstistel, stackla. - er, -horse, 8. otfinghäst. Thimble, 8. fingerborg; T. kusa. Thime, s. timjan. Thin, a. tunn, gles, smal; liten. -, ad. sparsamt; glest. -, V. a. för- tunna; förminska. Thine, pr. din, dina. Thing, 8. ting, sak. Think, v. a. tänka; besinna. -, v. n. mena, tro, inbilla sig. to - of, er- inra sig. -ing, a. tänkande, för- ständig. -, 8. tanke, mening. Third, a. tredje. -, 8. tredjedel; ters i musik. -ly, ad. för det tredje. Thirst, 8. törst; klunk; begär. -, V. n. törsta; längta, Strä. -y, a. törstig. Thirteen, num. tretton, -th, a. trettonde. -thly, ad. för det tret- Thirtieth, a. tretionde. (tonde. Thirthy, num. tretio. This, pr. denne, denna, detta. Thistle, 8. tistel, -down, 8. kard- borrdun. -finch, 8. steglitsa. Thither, ad. dit, dität. hither and af och om. -tO, ad. dittills. -ward, ad. ditfit. Thole, 8. tempeltak. Thong, 8. läderrem; pisksnärt. Thorn, a. törne, -apple, a. hund- tistel, -back, 8. spjutrocka. -but, 8. helgflundra. -y, a. törnig, taggig. - tum et, taggig pimpinella. Thorough, pr. igenom. -, a. full- komlig. -baSS, 8. generalbas. -ly, ad. ända igenom, alldeles. Those, pl. af that. Thou, pr. du. (som. Though, 8. ehuru; ändä. 08 -, lik- Thought, s. tanke; päfund; omsorg; mening; granskning; uppsät. -ful, a. tankfull; omtänksam; bekymmer- sam. -fulness, 8. tankfullhet; be- kymmersamhet. -less, a. tanklös, obetänksam; dum. -lessness, 8. tankspriddhet; tanklöshet. Thousand, num. tusen. -, s. tal af tusen. -th, a. tusende. Thraldom, 3. träldoiu, slafverL English-Swedish Diet. Thrall,.». träl; lifegenskap. -, V. 4. göra till träl. Thrash, V. O. tröska; prygla. -, V. a, göra svärt arbete. -er, *. tröskkarb -ing-floor, a. loge. Thread, a. träd, gam; sammanhang. -, V. a. trSda p& en näl; träda. -bare, a. barsliten, -tape, a. tråd» band. -y, a. trfidig. (hota. Threat, a. hot, hotelse, -en, v. a. Three, num. tre. -cornered, a. trevinklig. -fold, a. trefaldig, -foot- ed, -legged, a. trebent. -score, 8. en skock. Thresh, s. Thrash. Threshold, a. tröskel. Thrice, ad. tre gänger, trefaldt. Thrift, 0. sparsamhet; välmfiga; ängstadd. -less, a. slösaktig. -y? a. husbällsaktig. Thrill, 8. drillborr; drill i musik. -s V. a. drilla; rulla. -, V. n. klinga, gälla. Thriv||e, v. n. trifvas, blomstra, -er, a. lyckens barn. -ingness, a. tref- nad, lycka. Throat, a. svalg, strupe, strupmynning. -band, 8. halsrem. -flap, 8. locket öfver väderstrupen, -pipe, 8. luft- röret. -TT Ort, 8. skogsvinda. Throb, 8. slag, piokning. -, v. n> slä, picka, klappa. Throe, 8. fingest, dödskamp; barnsnöd. -, V. a. ängsla. Throne, 8. tron, thron. Throng, 8. trängsel, mängd. -, V. n. trängas. -, v. a. klämma. Throstle, 8. trast (lägel). Throttle, s. luftröret. -, V. a. strypa. Through, pr. & ad. igenom. - fear of, af fruktan för. - OUt, pr. ända igenom. -, ad. allestädes. Throw, 8. kast; släng; bemödande. -, V. a. & n. kasta, slänga; spela tärning; väga; kullslä; stöta; vända; tvinna; svarfva. to - away, vräka; förslösa, to - ty, bortlägga, to - down, kullkasta, to - off, förkasta; stöta undan, to - out, utstöta, to - ailk, reda silke, to - up, kasta 386 Throwing-mil) Tilth ihop; kräkas. -ing-mill, A. spinn- maskin. -ing-wheel, a. svarfstoi, evarfbänk. -8ter, s. silkesredare. Thrum, A. efsingar; groft ullgarn. -, V. a. rifva , kratta. -, V.' n. skrapa på ett instrument. Thrush, A. trast; torsk; sår i balsen. Thrust, A. stöt; angrepp. -, V. Cl. stöta, sticka; genomborra; trycka. -, V. n. gifva en stöt i fäktning; trän- gas, skuffas. (gången. Thryfallow, V. a. träda åkern tredja Thumb, .a. tumme, -band, a. tums- bredt band. -stall, a. sy ring. Thummikins, a. pl. tumskrufvor. Thump, A. släng, stöt. -, V. a. puffa, slå, knuffa, -ing, a. stark, stor. -, A. knuffning. Thunder, A. åska, tordön, åskslag; dån. -, V. n. bullra; dundra fram, -bolt, A. åskvigg. -Clap, A. åsk- slag. -shower, a. åskregn, -stone, A. åskvigg. -struck, a. träffad af åskan; högligen förvånad. Thuriflcation, a. rökning. Thursday, a. torsdag. Thus, ad. sålunda. - much, så vida. Thwack, A. en dugtig släng. -, V. a. slå, prygla. Thwart, a. som går tvärtöfver; be- svärlig. -, ad. på tvären. -, A. toft ell. fotspjärn i en båt. -, V. a. hindra. -, v. n. gå tvärtöfver; vara Thy, pr. din, dina. [motstridig. Thymbra, a. kyndel (ört). Thyme, a. timjan, wild -, backtimjan. Thyroid, -cartilage, a. halsknöl, strupknöl; adamsäple. Thyrse, a. Bacchi staf. Thyself, pr. du sjelf, dig sjelf. Tiara, a. tiar. Tibial, a. T. hörande till skenben. Tie, a. smärt i anletet. Tice, v. a. locka, -ment, a. locknlng. Tick, A. tagande på räkning; hundlus, fårlus; bolstervar. -, v. a. taga på räkning; gifva kredit. -bean, A. vargböna, -en, -Ing, A. tältväf; bolstervar. Ticket, A. pollett; lottsedel; intrSdes« kort. TlckllJe, v. a. An. kittla; behaga: vara kittlig; klia. -Ish, a. kittlig; snarsticken; ostadig. [bit. Tid, a. läcker; späd, -bit, t. läcker* Tide, 8. stund; ström, ebb och flod. - of ebb, ebb, vattnets fallande. - of flood, flod, vattnets stigande. -, V. a. A n. föra med strömmen; ström* ma; hafva ebb och flod, -gate, 9. sluss. - waiter, 8. tullbetjent. Tidings, a, pl. tidningar; nyheter. Tidy, O. vig, skicklig; tjenlig; nätt, träflig, ren. Tie, 8. band; knut; hårfläta. -, V. O. knyta; förplikta; (up) hindra. -Trig, 3. knutperuk. ■ Tier, s. rad, lag (kanoner). Tierce, 8. ten; fat hvaraf gå tre på en pipa. Tiff, 8. förargelse; dryck. -, v, a. pryda. V. n. gräla. (hufva. Tiffany, 8. mjölkflor, -veil, 8. flor- Tig, a. sist vid täljande (art barnlek). Tige, 8. skaft, sfjelk, stjälk. Tiger, 8. tiger. Tight, a. spänd; nätt; vig. -en, V. a. draga tätt ihop; spänna, -er, 9. snörband. -UeS8, 8. täthet, fasthet. Tigr||ess, b. tigrinna, Ine, -Ish, a. tigerartad. Tike, 3. fårlus; stor hund. Tilbury, 8. tvehjulsvagn. Tile, 8. taktegel. -, v. a. täcka med taktegel, -kiln, 8. tegelbruk, -r, 8. taktäckare. Till, 8. penninglåda i en bod; sesam. -, V. a. bruka jorden. -SgO, 8. åkerbruk. -ar, A. små unga trän som man 13ter stå i hygget att ännu tillväxa. -er, A. åkerbrukare; roder- pinne ; stånghäst. Till, pr. till, intill. -, C. tills, tilldess. Tilt, 8. tält; tornering; stöt; lutning framåt. -, V. a. hälla, luta (en tunna). -, v. n. bryta lans; luta åt en sida. -cloth, 3. segelduk, -yard, 3. karusellplats. Tilth, a. häfd; jordbruk. .Tiltings Titter 387 TiltingS, 8. pl. närrunnet dricka. Timber, S. timmer; bjälke; materia- lier; fyratio stycken skinn. -, V. a. timra; förse med bjälkar, -head, 8. timmerplats. -SOW, 3. vedmask. -WOrk, 8. takresningen på ett hus. -yard, 8. timmerplats Timbrel, 8. liten puka. Time , s. tid; stund; gång, resa; takt i musik, hy -, bittida, in -, i sinom tid; i rättan tid. in good -, i sinom tid. at no -, aldrig, in the nick of -, just i rätten tid. 'at that -, då för tiden, for a -, nå- gon tid. out of -, i otid. at any alltid; någonsin, at times, stund- om. hy times, vexolvis. many times, många gång, ibland. -, v. a. göra något i rättan tid; utsätta tiden till något, -ful, a. tidig, -less, a. otidig; förhastad, -ly, a. tidig. -, , ad. tidigt; väll till pass, -piece, 8. kronometer. -server, S. väder- hane; lismare. -serving, 8. hyck- leri; iismeri. [håga, fruktan. Timid, a. rädd; blyg, -ity, s. rädd- Timorous, a. rädd; villrådig, -ness, 8. rädsla, räddhåga. TimOUS, a. tidig, snar. Tin, 8. tenn; förtennt jernbleck. -, V. a. förtenna. - foil, s. tennfolium. -glass, 8. vismut. -man, 8. bleck- slagare. -plate, 8. förtennt jern- Tincal, 8. borax. (bleck. Tinct, 8. färg. -, V. a. färga; fläcka. -Ure, 8. färg; bläck; tinktur; ytlig kunskap af något. -, V. a. färga; inprägla, Tind, v. a. tända, -er, 8. sköre; Jnöske. -er-box, 8. elddon. Tine, 8. harfpinne; udd på en gaffel. -, V. a. tillsluta. -, V. n. storma, r rasa, -man, s. skogsvaktare. Ting, 8. klang af en bjällra. Tinge, V. a. färga; tingera. -nt, a. färgande. [af styng. Tingle, Tinkle, v. n. klinga; plågas Tink, v. n. klinga, ljuda gällt. Tinker, s. kittelflickare. -, v. a. (up) lappa ihop. Tinny, 8. tennhaltig. Tinsel, 8. guld- ell. silfverlan; glitter, verk. -, V. a. pryda med lappris- grannlåt, -man, 8. sprätt. Tint, 8. färg, by. Tiny, a. smal, spenslig. Tip, 8. spets; högsta grad; T. knapp, en ståndares öfversta del. - of the ear, örtipp. -, V. a. tippa, sakta vidröra. -, V. n. (off) dö. to - a wink, nicka till. -Staff, 8. käpp med lång doppsko på; polis- ell. exe- kutionsbetjent. -106, 8. tåspets, -top, a. förträfflig, utmärkt. -, S. det Tippet, 8. palatinkrage. [bästa. Tipple, S. dryck. -, V. n £ OS. supa. -r, 8. drinkare. Tipsy, a. halfrusig, drucken. Tire, 8. hufvudbonad; utotoffering; bo. nad; rad. - , V. a. trötta; smycka. -, V. n. tröttna. -dness, 8. leds- nad. -some, a. ledsam. - some* ness, 8. ledsamhet. Tiring, a. tröttsam. -, 8. smyckning. -room, 8. rummet der skådespelare Tirwit, s. vipa. [kläda om sig. 'Tis, förkortn. af it is. Tisane, s. komvatten. Tisic, s. tvinsot, trånsjuka, -al, a. trånsjuk, som har tvinsot. Tissue, 8. silfver- ell. gyllenduk; bro. kad. -, V. a. väfva med guld ell. silfver; virka. Tit, 8. liten häst; slyna; talgoxe, tits, pl. små boskap, -bit, 8. läckerbit. -lark, 8. änglärka, -mouse, S. talghacka, talgoxe. Titanite, 8. titanskörl. Tithe, 8. tionde. V. a. taga tionde, gifva tionde. Tithing, 8. tionde, -man, 8. fjär- dingsman. Tithymal, s. vargmjölk. Titilla||te, v. a. kittla, sticka, -tion, 3. kittling. Title, 8. titel; karakter; benämning; rättighet; fastebref. -, «. a. benämna; berättiga. -8. titelblad. Titter, 8. hcimigt skratt. -, v. n, för sig sjelf. 388 Tittle Topknot Tittle, 8. prick, jota; hårsmån, to a på ett hår. -tattle, V. n. prata. Tittling, s. talgoxe. Titubation, s. stappling. Titular, a. så kallad; som bär titel Tivy, ad. genast, strax. [af något. To, pr., ad. & C. till, åt; för, i; emot; ända intill; att. Toad, 8. groda. -flsh, 8. grodfisk. ' -flax, 8. sporreblomma. - ish, a. förgiftig. -Stone, 8. paddsten. -stOOl, 8. bladsvamp. Toast, 8. stekt brödskifva; skönhet; skål. -, V. a. rosta. -, V. n. dricka skålar, -master, s. den som före- 1 slår att dricka en skål. Tobacco, 8. tobak, -nist, 3. tobaks- handlare, tobaksspinnare. -pipe, 8. tobakspipa. -pipe-bowl, 3. piphuf- vud. -pipe-shank, s. pipskaft, -pouch, 8. tobakspung. -stopper, 8. pipstoppare. ToCSin, 8. stormklocka. Tod,s. buske; ullvigt af 28 skålp.; räf. Toddle, V. n. slentra. Toddy, 8. vinpalm; palmvin ; art punch. Toe, 8. tå. horse'3 -, framdelen af en bästhof. Toft, 8. boningsplats, tomt. Together, ad. tillsammans. Toggel, s. packkäpp; kade. Toil, s. möda; jagtnät; snara -, V. n. & a. arbeta; utarbeta-, fånga djur Toilet, 8. nattduksbord. [i snaror. Toilsome, a. mödosam. -ness, s. mödosamhet. Toise, 8. en famn, tre alnars längd. Token, 8. tecken; vårdtecken; en pen- ning (privat mynt). -, V. a. be- teckna. Toler||able, a. dräglig; medelmåttig. -ableness, 8. dräglighet; medelmåt- tigbet. -nC6, S. tålsamhet; religions- frihet. -te, V. a. tåla, fördraga, -tion, 8. fördragsamhet. Toll, 8. tull; accis; klockljud. -, V. a. & n. tulla, betala tull; taga accis; ringa en klocka; klämta, -bar, s. slagbom. -dish, 8. tullkappo, qvarn- tuii. -gatherer, s. tullnär. Tom, förkorta, af Thomas, -boy, s. glop; gossflicka. -thumb* 3. turn* meliten. Tomahawk, 8. stridsyxa hos ameri- kanska vildame. (grafva. Tomb, 8. graf, grift. -, V. a. be- TombaC, s. tombak. Tome, 8. tom, del, band. Tomentous, a. luden. To-morrow, ad. i morgon. Tomtit, 8. talghacka (fågel). (pund. Ton, a. tunna; vigt om 7 V? sv- skep- Tone, j. ton, ljud, veklagan; spänstig het. -less, a. klanglös. TongS, 8. pl. tång, kniptång.. Tongue, 8. tunga; tungomål, tal; slägt, folk. -, V. n. bruka munnen mot en; prata, -tied* a. förlamad i tungan, stum. [stärkande. Tonic, a. ljudande; spänstig; nerv- Tonics, 8. pl. nervstärkande läkemedel. Tonnage, 8. tunn- ell. lästetalet på ett skepp. Tonsil, 8. T. mandel i svalget. Tons||ile, a. som kan rakas. -ure, Tontine, s. lifränta. [s. tonsur. Tony, 8. enfaldig stackare. TOO, ad. ock, äfven; för, alltför. Tool, 8. redskap, verktyg. Toot, V. n. tuta, blåsa i horn; speja, -er, 8. tutare. Tooth, 8. (pl. tsethj tand; gom; kugge; tagg i en kam. -, v. a. tanda. -ache, 8. tandvärk, -brush, 8. tandborste, -drawer, 8. tandläkare, -ed, a. försedd med tänder, -less, a. tandlös. -pick, 8. tandpetare, -powder, s. tandpulver, -socket, 8. tandhylsa, tandgård. -some, a. smaklig, ätlig. -WOrt, s. tandgräs, -y, a. försedd med tänder. Top, 8. topp, spets; snurra; hufvud på kål; knapp; T. märs. -, a. öfverst. -, V. a. topphugga; betäckaräcka öfver spetsen af något annat; öfver- träffa. -, V. n. vara hög; herrska. to - upon one, öfverträffa någon, -gallant, 8. T. toppsegel, bram- segel, -heavy, 8. toppdryg; drucken, -knot, 8. bandros på en hufva. Topmast Toy 389 -mast, 8. förstång, -most, a. högst, öfverst. -sail, 8. bramsegel. Topaz, 8. topas (ädelsten). Tope, V. n. dricka dugtigt, supa. -r, 8. supbroder. Topftll, a. öfverst full. Topll, 8. ducksten, tuff. Topic, 8. ämne, tema, -al, a. hö- rande till ett visst ämne. - reme- dies, utvärtes läkemedel. Topography, s. beskrifning på en sär- skild ort, topografi. Topping, a. utmärkt, förträfflig. Topple, v. n. & a. störta utföre; tumla omkull. Topsyturvy, ad. hummel om dummel. Torch, 3. fackla, -bearer, S. fackel- bärare. -light, s. fackelljus, -weed, Tore, 8. stubbgräs. [s. kungsljus. Torment, 8. plåga, pina, vånda, -il, s. blodrot, blodört. -Or, 3. pinare, bödel. Tornado, 8. orkan, väderhvirfvel. Torpedo, 8. krampfisk. Torpllent, a. dvalen; styf;' döfvad. -escent, a. stelnande, -id, a. domnad, dvalen. -itude, 8. stelhet; sömnaktighet; tröghet. Torrejifaction, s. röstning, -fy, v. a. torka vid eid. Torrent, 8. strid ström, fors; stört- regn. -, a. strömmande. Torrid, a. brännande, het, torr. Tors||el, 8. vriden pelare; vridet arbete. -lon, 8. yridning, krökning. Torti||le, -ve, a. snodd, vriden. Tortoise, s. sköldpadda, -beetle, s. hjelmbagge. -Shell, 8. sköldpaddskal. fortulosity, s. krokighet, vindhet. -OUS, a. vind, vriden; flätad. Torture, 8. sträckbänk; pinligt förhör; plåga. -, V. a. qvälja; lägga på sträckbänk. -r, 8. bödel. Torus, s. T. prydnad på pelarefot. TorvOUS, a. surmulen, tvär. Tory, 8. tory (anhängare af hofpartiet i England). TOSS, e. slängande, kast; stöt, to be in a vara orolig. -, v. a. kosta, svänga; oroa, v. n. vända och kasta sig (i sängen), to -^lp, kasta kronvägg. to -, up a dish, Laga ett rätt mat. Total, a. hel, fullkomlig. - it)', C» helhet, det hela. -ly, ad. helt oc»* Totter, V. n. vackla. [hållet. Touch, 8. vidrörande; slag; känsel; penseldrag; probering; beveklighet; sinnesrörelse; vink. - of the gout, en släng af gikt. -, V. a. slå, spela (pä ett instrument); beveka; försöka; med få ord omtala. -, V. n. gränsa intill, to - at, T. anlöpa (ett ställe). to - 071, med få ord omtala; snudd» vid. -able, a. vidrörlig. -hole, 8. fänghål. -iness, 8. butterhet. - Ing, a. rörande. -, pr. angående. -me« not, 8. nolimetangere; vild gurka, -pan, 8. fängpanna. -stono, 3. probersten; prof. -WOOd, s. tunder. _ -y,a- lättrörd; tyckmycken. Tough, a. seg; besvärlig. -01), V. a. göra seg. -, V. n. segna. - 0688, s. seghet. Tour, s. omlopp, hvarf, gäng. Tourmaline, s. skörl. Tourn||ament, s. tomerspel. -ey, V. n. tornera, ringränna. -iqiiot, 8. vridkors i en tull; fältskärsinstrument» Tonse, V. a. rycka, slita, lugga; karda (ull). -, V. n. rasa. To W, 8. täg, släptåg. -, V. a. släpa ; bogsera, -age, S. bogsering. -boat, s. bogserbåt. -cable, -line, s. släptåg, -cloth, s. packväf. -rope, 8. släptåg. Toward, pr. inemot, omkring, bredvid ; åt, till. -, ad. nära för handen, -liness, -ness, s. läraktighet; bo- Towel, 3. handduk. [redvillighet. Tower, 8. torn; kastell; kastellet i Lon. don. -, V. n. svinga sig -upp. Town, 8. stad. -clerk, s. stads* notarie, stadssekrétera re. -hall, -llOB^ se, s. rådhus, -market, s. köping. -Ship, s. en stads område. -topr 8. stor snurra. Towse, v. a. rycka sönder; karda (ull). Toxical, a. giftig. Toy, nigper; lapprij nyck. -.V- n, 390 Toybook Transition narras. - book, 0. bilderbok. - ish, 0. skämtfull. Trabeation, 0. bjälklag. Trace, 0. spår, Qat; sele. «. a. spåra; lemna märke efter sig. -, V. n. resa, gå. Trachyte, 0. traohyt (stenart). Track, 0. fotspår; kölvatten; väg; driljagd, skall. -, V. a. följa i spå- ren. -leSS, a. utan väg, obanad. Tract, 0. bygd; sträcka; afhandling. -able, a. böjlig, -ableness, 0. saktmodighet; läraktighet. -atiön, 0. afhandling, traktat. -ile, a. ut- tänjeiig, smidig. -111 ty, 0. uttänj- barhet. -ion, 0. dragning, uttänjning. Trade, 0. handel, handelsrörelse; handt- verk , förrättning, näringsfång. -, V. n. handla, köpslaga. -r, 0. handels- man ; kofferdifartyg. -sman, 0. han- delsman. -Wind, 0. passadvind. Tradition, 0. tradition, sägen, -al, a. traditionel, grundad på traditioner. Traduce, V. a. vanrykta; beskylla. -ment, 0. förebråelse. Traffick, 0. handel. -, V. n. handla. -, v. a. ombyta. Tragacanth, 0. gummi dragant. Tragedian, 0. sorgspelsförfattarp; sorg- spel sspelare. -y, 0. tragedi, eorgspel. Tragi||c, a. tragisk, -calness, 0. sorglighet. -COmedy, 0. på en gång löjligt och sorgligt uppträde. -COini- cal, a. löjlig och sorglig på en gång. Trail, 0. väderkorn; släp på kläder etc.; T. inelfvorna af snäpporna. -, V. a. släpa. -, V. n. spåra. Train, 0. tross; följe; släp; ordning; vagntåg; jernvägståg; svafveltråd till en mina. -, V. a. draga, to - upK nppfostra. -bands, 0. pl. stadssol- dater. -er, 0. exercermästare, beri- dare. -Oil, 0. hvalfisktran. Traipse, V. n. slentra. Trait, 0. drag, streck. [rädisk. Traitor, 0. förrädare. -OUS, a. för- Traject, v. a. kasta igenom, -ion, 0. genomfart; utsändning. Tralatil|0n, 0. förblommeradt talesätt, metafer. -tiOUS, a. flgurllg, me- taforisk. Traincent, a. genomskinande. Train, s. fraktvagn; flat jernvägsakena. -way, s. hästjernbana. Trammel, 8. not; repskaklar; hinder, -, V. n. fånga; hindra. Tramontane, a. belägen på andra sidan om berget; främmande, utländsk. Trample, v. n. trampa. v. a. för. aktligt behandla. Trance, 0. förtjusning; dvala. Trannel, 0. hvass pinne, spik. Tranquil, a. stilla, lugn. -lity, 0. ro, stillhet; sämja. -lize, V. a. stilla, tillfredsställa. Trans||act, V. a. handla; göra. -, v. n. underhandla, -action, 0. sak; underhandling, afhandling. -alpin, a. belägen på andra sidan om Alperna. -atlantic, a. bortom hafvet. -cend, V. a. gå öfver, Ofverträffa. - Ceild- ency, 0. förträfflighet; öfverdrift. -Cendent, O. upphöjd, öfverlägsen. -Cendental, a. transcendental; öf- verträffande; allmän. -COlate, V, a. sila, krysta igenom. -Cribe, V. a. afskrifva. -Ctiber, 0. kopist. -cript, 0. afskrift, kopia. -cription, 0. afskrifvande. -SCriptlve, a. af- skrifven. Transe, 0. hänryckning. Transfer, V. a. öfverlåta; hänvisa; afträda. -, 0. öfverlemnande. - fign* ration, 0. förvandling; förklaring, -figure, V. a. förvandla; förklara (om Christus). -fix, v. a. genom- stinga. -form, V. a. förvandla. -, V. n. blifva förvandlad, -forma- tion^ 0. förvandling, ombildning. -freight, V. a. öfverföra sjöledes. -fuse, V. a. gjuta ur ett kärl i ett annat, -fusion, 0. urhällning.-gress, V. a. öfverträda. -, V. n. synda, -gression, 0. öfverträdelse; förbry- telse. -gressive, a. felaktig, -ient, a. förbigående, flyktig, ostadig. -ient- ness, 0. flyktighet, förgänglighet. Transit, 0. genomfart, transit, -duty, 0. transittull. -lon, 0. omflyttning; Transitive Treatise 391 £8rbytande; öfvergång. -ive, a. öfver- gående; T. transitiv. -Oty, a. öfver- gående. • Trans late, v. a. öfversätta; uttolka. -lation, 8. öfversättning; ömsning. -lative, a. öfverförd. -lator, 8. öfversättare; tolk. -location , 8. omflyttning. - lucency, 8. genom- •kinlighet. -lucid, a. genomskinlig, -marine, a. på (ell. frän) andra sidan om hafvet. -migrant, a. utvan- drande. -migrate, v. n. flytta, draga bort, -migration, 8. folk- vandring; själavandring, -mission, 8. öfversändande; öfverförsel. -mit, V. a. öfversända. -mittal, 8. öfver- lemnande. -mitter, 3. öfversändare. -mutation , s. förvandling; föränd- ring; T. sublimation. -mute, V. a. förvandla. Transom, 8. tvärbjälke; tvärträ. -win- dow, 8. korsfönster. Transllparency, 8. genomskinlighet; klarhet, -parent, a. genomskinlig. -picuous, a. genomskinlig, klar, -pierce, V. a. genomtränga, genom- ■ticka. - piratiOH, 8. utdunstning. -pire, v. a. låta utdunsta. -, v. n. utdunsta; * blifva bekant, -plant, V. a. omflytta, plantera på ett annat ställe, -plantation, s. omflyttning pS ett annat ställe, -port, 8. öfver- fart; transportskepp: landsförvist. -, V. a. öfverföra, transportera; hänföra; öfverlåta; deportera. - portant, a. hänryckande. - portation, 8. öfver- försel ; deportation; hänryckning, -porting, a. hänryckande. -posal, 8. omflyttning. -pose, V. a. omsätta, -position, 8. omsättning, -substan- tiation, 3. förvandling (i nattvarden). -Verse, a. som går tvärsöfver; kors- formig. -, V. a. förändra; vända upp och ned. Trap, 8. giller, försåt; ett slags boll- spel. -, V. a. snärja; hitta på; pryda, to - a horse, sela på en häst. -dOOr, 8. falldörr. -Stick, 8. käp- par vid trisslek. Trap, a. T. trappsten (bergart). Trapan, t. snara. -, V. a. locka til) sig j intaga. Trape, v. n. (up and down) slå flank. Trapes, 8. slamsa, snuskig qvinna. Trappings, t. schabrak; grannlåt. Trash, 8. lappri, afskräde; rem. -y, a. oduglig. Traumatic, a. sårläkande. Travail, 8. möda; barnsnöd. V. a. utmatta; släpa. -, V. n. qväljas med barn. (stall för yra hästar). Trave , a. stor bjälke; nödspilta (sko- Travel, S. resa. -, V. n. resa, färdas; röra sig. -, V. a. genomvandra, -ler, 8. resande; vägfarande. -Writer, 8. resebeskrifvare. Travelling, a. resande, -bag, 8. resväska. -charges, -expenses, 8. pl. reskostnad. -clerk , s. han- delsresande. -fees, 8. pl. restrakta- mente. -map, s. reskarta. -trunk, 8. reskoffert. Traverse, a. liggande i kors. -, pr. tvärtigenom. -, 8. något som ligger tvärsöfver när ett skepp lofverar; hin- der. -, V. a. & n. fara tvärt öf- ver; genomresa; lägga hinder i vägen; förekomma; göra invändningar. Travesty, a., förklädd; förlöjligad. 8. travesti, förlöjligad dikt. Tray, 8. tråg; tébräde, bricka. Treacher||ous, a. förrädisk, -ous» nCSS, 8. förräderi. -y, 8. bedrägeri, falskhet. Treacle, 8. sirap; teriak. Tread, 8. steg; tuppfrö i ett ägg. V. n. träda, gä. -, v. a. stampa; beträda, -le, 8. trampa pä en väf stol; tuppfrö. -mill, 8. trampqvaro (straffarbete). Treason, 3. förräderi; majestätsbrott, -able, -OUS, a. förrädisk. Treasur||e, 8. skatt; rikedomar. -, V. a. samla skatter. - e-house, 8. skatt- kammare. -er, 8. skattmästare. -y, 8. skattkammare. Treat, S. gästabud; undfägnad. -, V. a. traktera; afhandla; emottaga; hand- tera. -, V. n. underhandla; samtala, -able, a. eftergifven. -Ise, a. traktat. 392 'Treatment Trimming athandlfng. -ment, 8. behandlande, bemötande. -y, 8. underhandling; aftal; traktat; förbund. Treble, a. tredubbel; högljudande. -, 8. diskant (i musik). -, V a. tre- dubbla. -, V. n. tredubblas; hälla diskanten. -neSS, «. trefaldighet. Tree, 8. träd; stam ; ved; skaft. - of life, murgrön. -beetle, 8. majbagge, -box, 8. buxbom, -germander, 8. trägamander. -ivy, 8. murgrön. Treet, 8. hvete. Trefoil, 8. klöfver. shrub -, getblad. Trellis, 8. trägaller; glanslärft; ja- lusier. Trem||ble, V. n. darra; rysa. - bling, a. darrande. -ella, 8. T. skälfving. -endons, a. faslig, förfärlig, -end- OUSneSS, 8. förskräcklighet; faslighet. -OUr, 8. darrning, bäfning, fruktan. -ulOUS, a. bäfvande, fruktande; dril- lande. -ulousness, 8. bäfning. Tren, a. ljuster. Trench, S. inskärning; dike, graf; löp- graf. -, V. a. (about} gräfva; skära i; öppna löpgrafvarna. -, v. n. göra ingrepp. -ant, a. skärande, -er, 8. trätallrik; disk; föda; bordets nöje, -fly, -friend, s. matsnuggare. Trend, V. n. vara riktad, sträcka sig. *Trendle, 8. tapp; vals, rullhjul. Trepan, a. T. trepan; trepanering; snara; krigslist. -, V. a. trepanera ; bedraga. (nerjern. Trephine, a. ett slags mindre trepa- Trepidation, 8. darrning, skälfning. Trespass, 8. förbrytelse, öfverträdelse; inträng pä annans ägor. -, v. n. f against, on, upon} förbryta sig; synda; göra äverkan. Tress, s. häriock, fläta, -ed, a. knor- lad, lockig. Trestle, a. trefotad stol, -trees, a. pl. T. galningar. (nern; rabatt. Tret, a. öfvervigt af 4 skälp. pä cent- Trevet, a. trefot. Trey, a. trea, tre ögon (pä kort). Triad, 8. trehet; treenighet. Trial, e. försök , frestalna, bapröfning; I Inga förhör- Triangle, 8. triangel, trekant. -uiST, a. trekantig. Tribe, a. slägte, stam; gille. Tribulation, a. sorg; förföljelse. Tribunal, a. domstol, ratt, -ate, a. en tribuns embete. -6, a. tribun. Tributary, a. skattskyldig; under- gifven. -6, 8. skatt; undergifvenhet. Trice, S. handvändning; ögonblick. -» V. a. T. upphala med ett enkelt täg. TrichO II manes , a. stenbräcka (ört). -tomy, 8. delning i tre delar. Trick, 8. streck; taskspeleri; art; stick (i spel); fläta. -, V. a. narra, bt- draga. -, v. n. spela ett puts. -islt, a. listig. (rinna,. Trickle, 8. droppe. -, v. n. drypa, Trick||ster, 8. listig bedragare. -SJ', a. täck, nätt; illslug. Trident, 8. treudd. -, a. treuddig. Triennial, a. treärig. Trier, 8. försökare, proberare; fiskal. Trifallow, V. a. köra i tredje väg. Trifld, a. treklufven. Trifl||e, 8. lappri. -, v. n. hafva lapprl för sig ; prata i vädret; narras, -er, 8. fjäskare. -ing, a. obetydlig. -, 8. narrverk. Trifol||iate, a. trebladig. -y, s. söt Triform, a. treformig. [klöfver. Trigeminous, a. tredubbel. (bössa. Trigger, s. hällhake; trycke pä en Trigon, 8. T. triangel, -ometry, s, triangel-lära, trigonometri. Trilateral, a. tresidig. Trill, 8. drill. -, v. n. & a. slS drib lar; trilla; drypa ned. Trillion, num. trillion. Trim, O. nätt, prydlig. -, 8. klädnad, utstoffering; utrustning; belägenhet. - of the masta, T. masternas tjen- ligaste läge for seglingen. -, v. a. putsa; yxa till; laga i ordning; pryda; utrusta; sätta i jemnvigt. to - the hold, T. stufva godset i rummet, -t, V. n. vara ostadig; hälla än med en, fin med en annan, -mer, 8. vfider. hane; vacklande person; upputsare. -millg, & utstoffering; bSrd; osta- dighet. Trinai Trucklebed 393 Trinal, a. trefaldig. Trine, 8. T. trehörnig aspekt. Tringle, s. T. kamislisU. Trinity, 8. treenighet, -grass, 3. Trink, s. fiskarenät. [flåsgräs. Trinket, 8. leksak; lappri; T. bram- segel. Trip, 8. fall; käringkrok; förseelse; kort resa. -, V. a. slå omkull; gripa. to - up, öfverlista. to - the an- chor, lyfta ankaren. -, V. n. stappla ; trippa; förse sig; göra en kort resa. Tripartite, a. tredelad, -tion, s. fördelning i tre delar. Tripe, s. inmäte af kreatur. Tripedal, a. trefotad. Tripetalous, a. trebladig. Tlipl||e, a. trefaldig. -, V. a. tre- dubbla. -et, 8. sammansättning af tre; vers af tre rader. -icate, a. tredubblad. -ication, s. tredubb- ling. -icity, 8. trefaldighet. Tripmadam, s. taklök, hälleknop. Tripod, 8. trefot. Tripoly, 3. trippel (mineral). Tripping, a. snäll; trippande; snaf- vande. Trireme, 8. galer med tre par åror. Trise, v. a. hissa, draga upp. Trisection, 8. delning i tre lika delar. Trisulc, a. treklufven. -, 8. treudd, treuddig gaffel. Trisyllab]|ical, a. trestafvig. -le, s. trestafvigt ord. Trite, a. utnött, -ness, s. faddhet. Triton, 8. triton; tritonshornet (snäcka). Tritura||ble, a. som kan sönderstötas. -te, v. a. sönderstöta; pulverisers, -tion, 8. krossning. Triumph, 8. triumf; seger; glädjerop. -, V. Cl. segra; öfvervinna. -, v. n.. triumfera; vara stolt. - ant, a. trium- ferande, segerrik. Triumvir, s. triumvir. -ate, 3. trium- virat, tremannavälde. Triun||e, a. treenig. -ity, 8. treenig. Trivet, 8. trefot. [het. Trivial, a. obetydlig; allmän. - ncSS, 8. obetydlighet, faddhet. (sten). Troat, v.n. skrika eom en hjort (i brun- Trochee, s. troké. TrOChil, 3. svartlasse; tumling (fågel). Troglodyte, 8. en som bor i under- jordiska kulor. Troll, V. a. & n. rulla; slanta gäddor. -mydames, 8. trycktaffel (spel med kulor). Trollop, 8. osnyggt qvinnfolk. Trona, s. snällvåg. -ge, s. vägare- penningar för ull. Troop, s. tropp, skock, skara; kompani till häst. -, V. n. troppa, följa, vara i följe med; skynda sig. -61', 5. ryt- tare; tung kavallerist. Trope, S. trop, figurligt talesätt. TrOpll||ied, a. prydd med segertecken^ -y, 8. trofé, segertecken. TrOpiC, 8. T. vändcirkel. -al, a. hö- rande till (ell. belägen inom) vänd, kretsarna; tropisk, flgurlig. Tropolog||ical, a. figurlig, förblomme- rad. -J', 8. förblommeradt talesätt. Trot, «. traf. -, v. n. trafva. -ter, 8. trafvare; fårfot. Trouble, 3. besvär; oro; bryderi; be- kymmer. -, V. a. grumla; förstöra; oroa; bedröfva; qvälja; besvära, -feast, S. glädjestöraro. - S01H0, a. besvärlig, brydsam; förtretlig; bul- lersam; tröttsam. - someness, s. ledsamhet, plågsamhet. Trough, 8. tråg, ho; ränna. Trounce, V. a. misshandla; prygla; Trousers, 8. pl. vidbyxor. [angifva. Trout, 8. forell, laxöring. Trover, 8. återfordring af hittegods. Trowel, 8. murslef; groft verktyg. Trowsers, S. pl. vidbyxor. Troy-weight, s. guldvigt. Truant, 8. lätting, gosse som skolkar i skolan. -, V. n. skolka, lättjas. Truce,' 8. vapenhvila; paus. -1CSS, a. orolig, fridlös. Truchman, s. dragoman, tolk. Trucidation, a. blodbad. Truck, 8. byte; handkärra; T. lavetV hjul. -, v. a. förvexla; byta, -age,, 3. byteshandel. Truckle, V. n. krypa, förödmjuka sig. -, 6. trissa, -bed, a. skottsäng. 394 Truculence Tun Truculen||ce, s. omensklighet; rähet. -t, a. vild; grym. (fots. Truage, V. n. släpa, möda; gS till True, a. sann, säker, rättskaffens, äkta; redlig; trogen, trofast; noggrann; rätt- mätig. -born, a. aku. -bred, a. äkta, sann. - hearted, a. uppriktig, -love, 8. fästmö; trollbär, ormbär, -loveknot, b. valknut, -man, -penny, B. god karl, ärlig karl. Truffle, 8. baräple, tryffel. Truism, 8. ostridig sanning. Trump, 8.trumpet; trumf; elefanttryne, elefantsnabel. jew's -, munharpa, mungiga. -, V. n. trumfa, spela trumf. -, V. a. hopdikta. - ery, 8. lappri; bjäfs, falskt präl; drafvel. Trumpet, 8. trumpet; trumpetare; T. ropare. -, V. n. bläsa pä trumpet. -, v. a. utbasuna, utsprida, -er, 8. trumpetare; utropare; sjötrumpeten (fisk), -muscle, 8. kindmuskel. Trunca||te, v. a. stympa; afskära. -, a. stympad; trubbig. -tion, 8. stympning. Truncheon, 8. etaf, kommandostaf. -, V. a. prygla. [S. rullsäng. Trundle, 8. drög, vals, trissa, -bed, Trunk, s. kista , stam, bäl af ett träd; snyte, snabel. -, V. a. stympa, -breeches, b. pl. vid byxor, -ed, a. stammig. Trunnion, B. kanontapp. Trusion, 8. stötning. Truss, 8. knippa; bräckband. -, v. a. (up) uppskörta, uppfästa; packa ihop, -maker, 8. bräckbandsmakare. Trussel, 8. byggnings-ställning. Trust, b. förtröstan, tillförsigt, hopp; förtroende; inlagsfä; anförtrodd syssla; kredit. -, v. a. anförtro; tro; borga, lemna pä kredit. -, v. n. (upon, on, in, toJ lita pä ; hoppas, tro. -ee, 8. ombud, fullmäktig, förmyn- ' dare. -eeship, s. förmynderskap. -IneSS, 3. trohet, ärlighet, - y, a, tregen; tillförlitlig; ståndaktig. Truth, e. sanning; sannfärdighet; till- förlitlighet; visshet; uppriktighet, in 1 -, of a i sanning. -fnj, a. sann, sannfngsfat -lOSÄ» a. osann» färdig, trolös. Try, v. a. pröfva; fresta; förhöra; sofra (metaller). (knorrhane. Tub, t. balja, tunna; bytta, -fish, s. Tube, s. tub, teleskop; cylinder. -WOtm, 8. rörmask. Tuberllcle, 8. blemma; liten knöl. -OSe, 8. tuberos (lökväxt). -OSity, 8. knölighet. -OUS, a. knölig, ojemn. -ousness, s. knölighet. Tubule, 8. litet rör. Tuck, 8. läng värja; nät; veek. -, v. a. uppskörta; vika ihop, -er, 8. bröstlapp; valkars; Ormask ; sutare (fisk). Tucket, 8. köttskifva; trumpetstyoke. Tuesday, 8. tisdag. Tuff, 8. tuffsten. TuffOOn, 8. skydrag, skypump. Tuft, tofs, qvast; vippa; klase; tufva; T. knapp. -, V. d. pryda med tofs. tufted lark, tofslärka. -y, a. luden; buskig; klasformig. Tug, 8. hSrdt dragande, nappatag; häst* svans. -, V. a. släpa; träla. Tuition, 8. forsvar, förmynderskap, undervisande. Tulip, 8. tulpan, -tree, 8. tulpanträd. Tumble, s. tumlande. -, V. n. & a. ramla omkull; tumla; störta; skrynkla ned. - r, 8. gycklare, bedräglig spe* lare; tumlare (dricksglas); gräfsvins- Tumbrel, 8. dyngkärra. (hund. Tum||efaction, b. svullnad, svulst. -efy, v. a. förorsaka svullnad, -id, a. svullen, uppblSst; skrytsam. -id- neSS, 8. svulstighet; svullnad. -OUr, 3. svullnad; uppblästhet. Tump, V. a. lägga jord omkring träd. Tumulo||se, a. full med kullar, -slty, 8. bergighet. Tumult, s. tumult; npplopp; uppror. -, v. n. väsnas. -uariuess, s. bullersamhet. - UUTy, «. orolig, upp* rorisk. -uate, V. n. väcka uppror; storma; väsnas. -nation, 8. buller; förvirring. -UOUS, a. gjord med buller; oregerlig. Tnn, *. tunna; fht (4 oxhufrud); Tunable Tutsan 395 20 centner. v. a. (up) tunna, hälla i tunnor. Tunable, a. välljudande, harmonisk. Time, 8. ton, läte; sång, visa; takt; förening; lynne; skicklighet, out of -. förstämd, in -, stämd. -, V. a. stänjma; sjunga. -, V. n, hafva rik- tigt ljud, -ful, a. harmonisk. -less, a. illa ljudande. - T, s. stämmare; stämmhammare. Tunic, 8. tröja, lifkjörtel, tunik. Tunijcle, s. hinna, -culated, a. betäckt med hinnor. Tunnage, s. rymdinnehållet af en tunna; lästetal på ett fartyg. Tunnel, s. skorstenspipa; gång, tunnel. -, V. a, rulla ihop likt en tratt; ge- nomborra. Tunn-hoof, 8. jordmurgrön. Tnnny, 8. tonfisk. Tup, 8. gumse. -, V. a. bespringa. -, V. n, stångas som en gumse. Turban, s. turban, -ed, fl., klädd med turban. Turbary, 8. torfmåse. Turbid, a. grumlig, upprörd. -neSS, 8. grumlighet; dunkelhet. Turbin, s. hommussia. -atod, a. vriden och spetsig uppåt; kägelformig. Turbit, 8, måkedufva. Turbot, 8. butta (flundra). Turbulen||ce, 8. ostridighet; buller; förbistring. -t, Ö. orolig, bullersam, upprorisk; stormig. [tig. Turd, 8. lort, exkrementer. -y, a. lor- Turf, 8. torf; grasväll; rännarbana. -, V. a. torflägga. -ed, a. grön, torfbetäckt. - y, a. torfrik. Turg||ent, a. svällande, pösande. -6SC- ence, 8. svullnad, Svulst; fåfänga, -id, fl. svälld, uppblåst; högtraf- 1 Vande. -Idlty, 8. svullnad, svulst. Turk, 8. Turk; turkiska språket; grym menniska. - ©y, 8. Turkiet; kalkon, -ey-corn, 8. majs, -ey-hen, s. kai- konhöna. -Ish, a. turkisk; * bar- barisk. Turmeric, 8. gurkmeja, indiansk rot. Turmoil, «. oväsende; förvirring. -, v, a. plåga. v, n. väsnas. Tum, 8. vridning omkring; krökning; krokväg; spatsergång; omvexling; till» fälla; tur; tjenst; förändring; smak; förnödenhet; steg. - for -, lika med lika, to serve one's -, göra till fyllest, now is my -, ordningen har kommit till mig. at every -, i hvarje händelse, by turns, vexslvis. shrewd tums, ful streck. -, V. a. vända; omvända; svarfva; vika; öfversätta; ombyta, förvandla; förleda. -, V. n, vända sig omkring; kasta sig; skära sig (om mjölk); varda, bllfva. to - away, afvisa; afskeda. to - milk, komma mjölk att skära sig. to - off, frånvända. to - out, utstöta; hända; blifva. to - over, vända om (bladet)* to - over a new leaf, taga sig an- nat föro. to - tail, söka undflykter; taga till fötter. to - the edge, förslöa. to - any one into ridicule, förlöjliga någon, -bench, S. svarfstol. -coat, 8. affälling. -er, s, svarfvare. -Ory, 8, svarfvarhandtverk; svarfvararbete. -key, 8. fångvaktare i ett fängelse, -pike, 8. slagbom öfver landsvägen. -SOl, 8. solros. -Spit, 8. stekvän- dare; stekspett; gräfsvinshund. -stllo, 8. vändkors. Turnip, s. rofva» -cabbage, s. kål- rot; stekrofva. -Seed, 8. roffrö Turpentine, 8. terpentin. Turpitude, 8. skändlighet, neslighet; Turquoise, s. turkos. [nedrighet. Turrel, 8. borr; dragskruft Turret, 8. litet torn; spets. Turtle, s. turturdufva; vattensköld- padda. -Shell, 8. sköldpaddskal, Tush, t. fy! lappri! Tusk, 8. huggtand, bet. -Cd, -y, fl. försedd med betar ell. huggtänder. Tussle, 8. brottning. Tut, i. tyst! fyl* Tut, 8. riksäple. Tutelage, s. förmynderskap; omyn- dighet. -ty, 8. vårdande. Tutor, 8. förmyndare, informator. - V. a. lära, undervisa; tukta. - age, 8. förmynderskap. Tutsan, 8. johannisBrt. 396 Twaddle Ugly Twaddle, 8. förvirring; sladder. Twain, num. tvä, tvenne. Twang, 8. smäll; skorrning; klang; näsljud. -, i. klang I -, V. n. smälla, klinga. -, V. a. göra gällt ljudande. 'Twas, förkortn. af it was. Twattle, v. n. pladdra, slampa. -bas* k.6t, 8. sladdertaska. Twayblade, s. T. tveblad. Tweak, s. nypande i näsan. Tweedie, v. a. sakta vidröra; gnida pä fiol; bedraga. Tweezers, 8. pl. härtäng, kniptäng. Twelfth, a. tolfte, -ly, a. för det tolfte. Twelve, num. tolf. in twelves, i duodes. -month, s. ett är. -pence, 8. en shilling. -SCOre, 8. fyra skock. Twentieth, a. tjugonde. --y, num. tjugo. [tvefaid. Twice, ad. tvä gänger. -fold, a. TwifallOW, V. a. plöja andra gängen. Twig, 3. q vist; telning. -gy, a. qvistig. Twilight, s. skumt ljus, skymning. -, a. skum; sedd i skymningen. Twill, 8. spole, siända. -ed, a. kyprad. Twin, 8. tvilling. -, V. n. fä tvillin- gar; passa emot. - born, a. född tvilling. Twine, 8. beckträd; slingring; snöre. -, V. a. & n. tvinna; fläta; omslingra; förbinda; tvinnas ; kröka, to - about, omslingra. Twinge, 8. tväng; sting; pläga, värk. -, V. a. smärta; nypa; sticka. Twlnk, 8. blick; blink, -le, v. n. glimma,' tindra; blinka. -ling, a. vink, blink med ögat. Twinling, 8. tvillingslam. Twlre, V. n. sladdra; qvittra; slingra sig; smäskratta. Twirl, 8. surrning omkring; kretslopp. -, V. n. surra, svänga; löpa hastigt omkring. Twist, 8. täga i ett rep; sträng; fläta; slingring; tvinning. -, v. a. tvinna, vrida; kröka; fläta, omväfva; sam- manveckla; dikta. -, v. n. sno sig; slingra. -er, s. tvinnare, spinnare; spinnmaskin. [tadla. Twit, 8. förebräelse. -, V. a. förevita. Twitch, 8. nypande; knipning i magen. - , V. a. nypa, knipa. -gr&88, 8 qvickhvete. Twitter, «. anfall, darrning; skratt; tadlare, klandrare. -, V. n. qvittra; darra; (at) flina St nEgon. Twittle-twattle, v. n. siaddra. Twixt, förkortn. af betwixt. Two, num. tvS, tu, tvenne. - and -, parvis, -edged, a. tveeggad, -fold, a. & ad. tvefaid, dubbel, -tongued, Tye, 8. förbindelse. [O. tvetalig, falsk. Tymbal, 8. puka. Tyme, 8. timjan. Tympan, S. puka; däckel i en bok- tryckeripress; härfvel. -ist, S. puk- slagare. - Um, 8. T. trumhinnan i örat. -y, 8. bukvattensot. Type, a. förebild, figur; stiimpel; mo- dell. types, pl. stilar, typer. -, V. a. förebilda. Typhus, s. nervfeber, lazaretfeber. Typ||ical, a. förebildande, figurlig. -ify, V. a. förebilda, föreställa, -ographer, s. boktryckare, -©gra- phical, a. hörande till boktryckeri- konsten. -Ogiaphy, a. boktryckeri- konst. Tyran|jnlc, a. tyrannisk, grym. -ni- Cide, 8. tyrannmord; tyranndräpare. -nize, V. a. tyrannisera, -ny, 8. tyranni; envälde; omensklighet. -tj s. tyrann, envEldsherre. Tzar, 8. tsar, rysk kejsare. u Uber[[OUS, a. ymnig; fruktbar. -OUS* ness, -ty, 8. fruktbarhet, Öfverflöd. Ubiquity, 8. allestädes närvarelse. Udder, s. jufver, spene (af kreatur). Uds||buddikins, -niggers, i. för tusan! Ugl||iness, 8. fulbet, ohygglighet. -y, a. ful, otäck; skändlig. TJlan UnapplicablöÉesa 397 Ulan, g. nian. Ulcer, 8. aär; etterböld, -ate, V, n. sära; bulna. - ation, 8. svullnad; särgörning. -OUS,' a. full med bölder. Uliginous, a. slemmig; gyttjig. Ullage, 8. fyllmän (i en tunna). Ulna, 8. armbägeben. Ulterior, a. belägen pä andra sidan om; vidare, andra. Ultimate, a. siste, ytterste. -, s. ultimatum, sista beslutet. Ultra||marine, a. kommande frän ell. belägen pä andra sidan af hafvet; ut- ländsk. -, 8. ultramarin (blä färg), -montane, a. boende ell. belägen pä andra sidan om ett berg, -mun- dane, a. öfverjordisk. Ululate, V. n. tjuta (säsom uglor). Umbel, s. T. blomflock, -lated, a. skärmformig; med blomflock. -life- rOUS, a. som har blomflock. Umber, 8. ockra, umbra (mörkgul fårg); sik (fisk), -ed, a. mörkgul, skuggad. Umbles, 8. pl. inelfvor pä en hjort. Umbo, «. buckla, upphöjningen i midten sf en sköld. Umbr||age, 8. skugga; skygd af trän; sken, misstanke; förtörnelse. to take -, hysa misstanke, to take - at, taga illa. -ageOUS, a. skuggrik, -ageousness, s. skuggighet-atical, a. dunkel; symbolisk. -atioUS, a. miss- tänksam. -ella , S. regnskärm , sol- skärm. -iferOUS, a. spridande skugga. -Osity, 8. skuggighet. Umpir||age, 8. skiljemans dom. -O, 8. mätisman, skiljeman. Unable, a.oförmögen; oduglig. - ness, s. svaghet; oskicklighet. Unabridged, a. oafkortad. -solved, a. ouppgjord. Unaccented, a. oaccentuerad. - cept- able, a. oantaglig, -ceptableness, 8. oantaglighet. -CCSSiblé, a. otill- gänglig. -cessibleness, s. otiii- gänglighet. -companied, a. obe- ledsagad, oätföljd. -COmplished, a. ofullkomnad, ofullbordad. -Count- able, a. som ej ställes till ansvar; oförklarlig: sällsam, -countable- IlöSg, S. oförsvarlighet; oförklarlfghet; märkvärdighet. -CUrate, Ct. värds, lös; icke noga. -CUrateness, s. oaktsamhet. - disable. a. oklander- lig. -customed, a. ovan. Unachievable, a. ogörlig, ©verkställ- bar.' [antagen. Unacknowledged, a. oerkänd, icke Unac||quaintance, s. okunnighet, quainted (with), a. okunnig (om), oförfaren, obekant. - quirable, a. som icke kan förvärfvas. -quitted, a. ännu icke befriad, icke betalad, icke qvitterad. -tive, a. trög, overk- sam. -tuated, a. liflös; icke verk- ställd. Unad||monished, a. ovarnad.-opted, a. oantagen. -Ored, a. icke till- bedjad. -orned, a. oprydd, utan grannlät. -ulterate^, a. oförfal- skad, äkta. - vertised, a. .ej kun- görd, ovarnad. -visable, a. orädlig. -vised; a. oförsigtig. -visedness, S. obetänksamhet. Unaffect||ed, a. oskrymtad, otvungen; obevekt; känslolös. -edness, 8. upp- riktighet; naturlighet, -ing, a. icke rörande. -ionate, a. orörlig. Unafflrmed, a. obekräftad. Unagreeable, a. (to, with) otjenlig; Unaidable, a. ohjelplig. (obehaglig. Unalienable, a. oafhändelig. Unallayed, a. oblandad. Unallocable, a. otiilätlig, olaglig. -ed, a. oloflig, oskälig. Unalterable, a. oföränderlig, -ness, 8. oföränderlighet. Unamazedness, s. oförskräckthet. Unambiguous, a. otvetydig, tydlig. Unamendable, a. obotlig. Unamiable, a. obehaglig; ioke äl- skansvärd. Unanim||ated, a. liflös. -ity, s. enighet, endrägt. -OUS, a. endrägtig. Unannounced, a. oanmäld. Unanswerable, a. ovedersäglig, -ableness, s. ostridighet, -ed, a. obesvarad. UnapHpeasable, a. oförsonlig, -pli- cable, a. olämplig, -plicableness, 398 Unapprebended Unbreathing 8. oanvändbarhet. -prehended, a. oförstådd, -prehensibie, a. obe- griplig. -prehensive, a. obekym- rad. -proachable, a. otillgänglig. Unapt, a. (to, for) oskicklig, ofatt; otjenlig; obenägen, icke fallen för. -ness, 8. oduglighet, oskicklighet. Unargued, a. obestridd; otadlad. Unarm, V. a. afväpna. -ed, a. obe- väpnad. Unarraigned, a. oanklagad. Unarrayed, a. afkiädd, naken. Unartful, a. okonstlad. Unarticulated, a. oartikulerad. Unartiflcial, a. konstlös. Unasked, a. objuden; oåtspord. Unaspiring, a. icke sträfvande efter höga ting. [oförsökt. Unassailable, a. oangripiig. -ed, a. Unassisted, a. ohjelpt, ohulpen. Unassuming, a. blygsam, icke för- mäten. [förlitlig. Unassured, a. oviss på sig-, icne till- Unaton|]able, a. obiidkelig. -ed, a. oblidkad. Unattacked, a. oanfäktad. Unattainable, a. ohmneiig. -ness, 8. omöjlighet att erhållas. Unattempted, a. oförsökt. Unattended, a. ensam, utan följe; obemärkt. - to, vårdslösad. -tive, a. oaktsam. Unattested, a. obevittnad. [tisk. Unauthentic, a. osäker, icke auten- Unauthorized, a. icke befogad. Unavailing, a. onyttig; förgätves, få- Unavenged, a. ohämnad. [fäng. Unavoidable, a. oundviklig, -ness, 8. oundviklighet. [dadt. Unawares, ad. oförvarandes; oförmo- Unballast, V. a. lossa barlasten. Unbaptized, a. odöpt. Unbar, v. a. uppbomma, draga ifrån regeln. Unbarked, a. afskalad. Unbashful, a. oförskämd. Unbated, a. oförminskad. Unbearable, a. odräglig, olidlig.-ness, S. odräglighet. Unbearded, a. skägglös. j Unbecoming, a. oanständig, -ness, 8. oanständighet. [ständig. Unbefitting, a.otjenlig, obeqväm ; oan- Unbefriended, a. utan vänner. Unbegotten, a. ofödd. Unbegun, a. obegynt, opSbSqad.. Unbeheld, a. osedd. Unbelief, s. otro; vantro. Unbeliever, s. otrogen. Unbend, V. a. göra slak; mildra, to - one's mind, hvila eig. -, V. n. hemta sig; hvila. -Ing, a. oböjlig. Unben||eficed, a. utan pastorat. -evo« lent, - ign, a. ovänlig. Unbeseeming, a. oanständig. Unbesought, a. oombedd, sjelfmant. Unbewailed, a. obegråten. Unbias, V. a. rakgöra; befria af för- domar. Unbidden, a. obefalld, oanmodad; Unbind, v. a. upplösa. (sjelfmant. Unbitted, a. afbetslad; otyglad, tygel- lös. Unblamable, a. som ej kan tadlas. Unbleached, a. oblekt. Unblemished, a. obefläckad, utan Unblended, a. oblandad. [skuld. Unblest, a. olycksalig; eländig. Unblighted, a. ostörd. Ullblilld, v. a. göra seende; * upplysa. Unbloody, a. oblodig; icke grym. Unblotted, a. osmittad, osmutsad- Unblown, a. outsprucken. Unblushing, a. skamlös. Unbodied, a. utan kropp; skiljd ifrän Unboiled, a. okokt, rå. [kroppen. Unbolt, v. a. upprigla, öppna. - ed. a. ■ ostängd; grof, osiktad. Unbone, V. a. skilja frän benen. Unbooted, a. obestöflad. Un bordered, a. okantad. Unborn, a. ofödd. Unbosom, V. a. öppna, upptäcka; yppa sitt hjerta för någon. Ja. gränslös. Unbound, a. oknuten, oinbunden, -ed, UnbOW, V. a. nedspänna. Unbowed, a. okrökt. Unbowel, V. a. taga ut inelfvorna. Unbrace, v. a. släppa, knäppa upp. Unbreathing, a. andtruten, liflös. Unbred Unconditional 399 Unbred, a. obélefväd, illa uppfostrad. Unbreeched, a. utan byxor, byxlös. Unbribable, a. obesticklig, omutlig. Unbridle, v. a. betsla af. -d, a. sjelfsväldig, otyglad. [lös. Unbroken, a. obruten; otämd, tygel- Unbrotherly, a. icke broderlig. Unbnckle, V. a. uppspänna, knäppa upp. Unbnng, V. a. taga spundet ur. Unburden, V. a. befria frän börda, aflasta. Unburied, a. obegrafven; Icke jordad. Unburned, a. obränd. Unbury, V. a. nppgräfva; uppsöka. Unbusied, a. sysslolös. Unbutton, V. a. uppknäppa, [skad. Uncalcined, a. okalcinerad; oförfal- Uncalled, a. okallad, objuden. Uncandid, a. oredlig. (lagen. Uncanonical, a. stridande mot kyrko- Uncapable, a. oförmögen, oskicklig. Uncaptivated, a. ointagen; fördomsfri. Uncared, a. obesörjd; obekymrad. Uncase, V. a. utdraga ur fodret; flå. Uncautious, a. värdslös, oaktsam, Unceasing, a. icke upphörande. Uncensured, a. otadiad. Uncertain, a. oviss, osäker, ostadig; vUlrädlg. -ty, 8. ovisshet; en oviss sak; ostadighét; tvifvel ak tighet. Uncessant, a. oupphörlig. Unchain, V. a. befria ifrän bojor, lösa. Unchang||eable, a. oföränderlig. -eableness, b. oombytlighet. -ing, a. oförändrad, oföränderlig. Uncharitable, a. obarmhertig. -ness, 8. obarmhertighet. Uncharm, v. a. taga ur förtjusning. Unchast||e, a. okysk, oren; liderlig. -ity, 8. okyskhet. Unchecked, a. Otyglad, ohämmad. Uncheerful, a. olustig, nedslagen. -ness, 8. svärmod; nedslagenhet. Unchristian, a. okristlig; okristen. -ness, 8, okristlighet. Unchurch, v. a. bannlysa. Uncia, 8. uns. Un circum||cised, a. oomskuren, -scri- bed, a. ogränsad, oinskränkt. -Spect, O. ovarsam. Uncivil, a. ohöfiig. -ized, a. ohyfsad. Unclad, a. oklädd. Unclasp, v. a. haka löst, häkta upp» Unclassic, a. icke klassisk. Uncle, *. farbror; morbror. Unclean, a. oren; liderlig< -liness, 8. orenlighet; okyskhet. -HOSS, 3. liderlighet; orenlighet; T. besmitte- lighet. Unclench, v. a. öppna knytnäfven. Undipped, a. oskuren, oumskuren. Uncloathe, V. a. afkläda, plundra. Uncloister, V. a. befria frän ett. kl® sterlöfte. Unclose, v. a. öppna. Uncloud||ed, a. ren, klar, uUiJÄbl^ -edness, s. molnfrihet, klarndL -y, a. mplnfri, klar. Uncock, V. a. sätta bössan i half» spänn; nedsläppa hattskygget. Uncoil, V. a. utreda, utveckla. Uncoined, a. omyntad. Uncollected, a. osamlad. Uncolonred, a. ofärgad, färglös. Uncom||bed, a. okammad. -ely, a. ohöfiig; oanständig; oartig; ful. -fort» able, a. bedröflig, svärmodig; obe» qväm. -fortableness, s. tröstlös- het; olustighet;ledsamhet. -manded, a. obefalld, -mercial, a. icke köp» manslik. -mOn, a. ovanlig, sällsynt. -monness, 8. ovanlighet. »-niunl« cable, a. omeddelbar. -pact, 8. otät, lucker (om jord). -panied, a. utom beledsagande sällskap. -pas» sionäte, a. obarmhertig, -plai» sant, a. ohöfiig, oartig. -plete, a. ofullständig, -plying, a. oböj- lig, envis. -pounded, a. enkel; osammansatt. - pOUndedneSS , 8. enkelhet, -prehensive, a. obegrip- lig; tränghöfdad. Unconjjcealed, a. ohöljd, -ceivable, a. obegriplig. -Cern, 8. liknöjdhet; kallsinnighet. -Cerned, a. (with, for, at) obekymrad; lika glad. -COrn- edness, s. liknöjdhet. - comment, b, liknöjdhet, -cludent, -elusive, a. icke bevisande, - demnable, a. oskyldig. -ditlonal, a, obetingad 400 Unconfinea Underbind ovilkorlig. -fined, a. ogränsad, -form, a. (to) olik, -formable, a. (to) oförliklig, stridahde. -for* mity, 8. oförliklighet; motsägelse, -fused, a. tydlig, redig. -futable, a. ovedersäglig, -genial, a. olik- artad; olämplig, obehörlig. -nected, a. obunden; åtskiljd; osammanhän- gand£ -querable, a. oöfvervinne- lig. -quered, a. oöfvervunnen, oöf- vervinnelig. -SCionable, a. sam- vetslös ; oförskämd. -SCiOUS, a. ove- tande, utan medvetande. -SCCrate, V. a. ohelga. -secrated, a. oinvigd, ohel- gad. - sidered, a. obetänkt, oöfver- tänkt, -solable, a. otröstlig. -80- nant, a. otjeniig, olämplig, -stant, >a. obeständig, ovaraktig. - StitutiO- nal, a. stridande mot regeringsord- ningen. -strainable, a. otvinglig. -strained, a. otvungen, okonstlad. -straint, 8. otvungenhet, okonstladt väsende. -Suiting, 8. oförsigtighet. -sumed, a. oförtärd, -tended, a. utom motsägelse, -tented, a. otill- fredsställd. -tenting, a. otillräcklig, -testable, a. ovedersäglig, -tested, a. oemotsagd, obestridd, -trite, a. obotfärdig. -trolled, a. obehindrad, otvungen. -troverted, a. obestridd, -versable, a. oumgängsam. - ver- sant, a.fin.wif/tjobekant. -verted, a. oomvänd. -vinced, a. icke öfver- tygad. -vieted, a. oöfverbevist. UnCOrd, V. a. lösa upp, knyta lös. Uncorporeal, a. okroppslig. UncOrrect, a. oriktig, full med fel. i -ed, a. oförbättrad. UnCOrrupt||Od, a. ostrafflig; rättskaf- I fens. - Ible, a. oförruttnelig, oför- Uncostly, a. icke dyr. (gänglig. Uncounsellable, a. icke rädlig. Uncountable, a. oräknelig. Uncouple, V. a. afkoppla, släppa ur kopplet. Uncourt||eous, a. obelefvad, oartig, -eousness, 8. ohöflighet. -liness, 8. obelefvenhet, oartighet. Uncouth, a. grof, ohygglig ; rä. -ttOSS, 8. besynnerlighet; råhet; ohöflighet. Uncover, v. a. aftäcka, blotta; aftaga batten. (vanhedrande. Uncredi||ble, a. otrolig, -table, a. Uncrown, V. a. beröfva kronan. Unct||ion, s. smörjelse, smörjeolja. ex- treme -, sista smörjelse. -UOSity, S. oljaktighet. -UOUS, a. oljaktig, fet. UnCUlpable, a. ostrafflig, oförvitlig. Uncultiva||ble, a. som ej kan brukas. -ted, a. ouppbrukad, ouppodlad. Unenviable, a. obotlig, -ed, a. obotad. Uncurb, V. a. aftaga kindkeden pä ett betsel; * befria, -ed, a. otvungen. Uncurl, V. a. göra rak. -, V. n. rakna. -ed, a. ioke krusig. Uncurrent, a. icke gängse. Uncurse, v. a. befria frän förbannelse. Uncurtalled, a. ostubbad. Uncustoma||ble, a. tullfri, -ry, a. Uncut, a. oskuren. [oyanlig. Undamaged, a. oskadad. Undaunted, a. oförfärad, -ness, s. oförskräckthet, mannamod. Undecayed, a. Oförsvagad, frisk. Unde||ceivable, a. osviklig, -ceive, V. a. föra ur en villomening, upp* lysa, -cent, a. oanständig. - cided, a. oafgjord. -cipherable, a. som ej kan dechiffreras. - clslve, a. icke afgörande. Undeck, v. a. afkläda prydnader, tackla af. -ed, a. oprydd. Undeclared, a. oförklarad. Urdee, a. T. vågig. Unde||fended, a. oförsvarad, -fled, a. utom bjudning. -finable, a. obestämbar. - ify, V. a. fråntaga gud- omlighet. -jeeted, a. oförsagd. -li* berated, a. oöfveriagd. -mon- strable, a. obevislig. -niable, a. oförneklig, ostridig, -pending, a. oafhängig, sjelfständig. -plored, a. obegråten. -praved, a. oförderfvad. Under, ad. under, mindre. -, pr under; nedom; utom. - age, omyn dig. - favour, med förlof. - one'P nose, midtför ens näsa, -bearer, 8. lik bärare. -bid, V. a. bjuda un- der. -bind, V. a. underbinda; för Underclerk Undo 401 binda nedersta delen, -clerk, 8. undersekreter. -current, s. ström Under vattnet, -do, V. n. göra för litet, meat underdone, för litet kokadt kött, -farmer, S. underförpaktare. -filling, S. underbyggnad, grund, -foot, a. föraktlig, nedrig, -gird, V. a. underbinda. -gO, V. a. under- gå;'tåla; utstå, -ground, s. plats under jorden, håla. -grown, a. stannad i växten, småväxt, -growth, 8. småskog, -hand, a. hemlig, lön- lig. -, ad. under hand, -keeper, 8. underuppsyningsman. -labourer, 8. handtlangare. - lay, V. a. lägga under; stöda, -layer, 8. underlag, bäddning. -leather, 3. underläder, -lieutenant, 8. underlötjnant, fän- drik. -line, v. a. understryka; hem- ligt medverka. -ling, S. underhaf- vande; vekling; obetydlig menniska. -lip, 8. underläpp, -master, 8. underlärare, -meat, S. aftonvard. -mine, V. a. underminera, under- gräfva. -most, ad. underst, nederst, -neath, ad. inunder, nedom. -, pr. under. -Officer, 8. underofficer, sub- altern. -part, 3. underafdelning; mellanstycke. -petticoat, S. frun- timmers undertröja, -pin, V. a, bygga under, -plot, s. biplan; epi- sod; intrigen i ett skådespel, -pro- portioned, a. icke proportionerlig. -rate, V. ai förakta, nedsätta i värde. -Sell, V. a. undersälja, sälja till underpris, sälja med forlust, -setter, 8. stöd, stötta. -Sheriff, S. under- ståthållare; landtdomare. -SOld, a. säljd till vanpris. -SOUg, s. refräng, omqväde. -stand, V. a. förstå, känna, begripa; mena; förmärka, -standable, a. begriplig, -stand* a. förståndig, förfaren, skicklig. -, s. förstånd, förnuft; erfarenhet; Bämhällighet. -Strapper, s. under- tjenare; handtlangare. -take, V. a. åtaga sig, företaga; våga. -, V. n. lägga sig i; vara ansvarig, -ta* ker, s. entreprenör; företagare, -ta- king, S. företag; försök. -tCCth, English-Swedish Diet. 8. pl. tänder i nedra käften. -tenant, 8. underarrendator. -treasurer, 8. underskattmästare. -Viluation, 8. nedsättande under värdet, -value, 8. vanpris; undervärdering. -, V. a. vanvörda, underkänna, nedsätta i värde, -weave, v. a. inväfva. -weight, 8. undervigt. - WOOd, 8. småskog. -WOrk, 8. ringa förrättning; elak afsigt. -, V. a. stämpla emot; ar- beta för litet; undergräfva. - WOl'ke man, 8. gesäll; dålig arbetare. -Write, V. a. underskrifva, underteckna; för- säkra. -Writer, 8. undertecknare, subskribent; förgäkrare. Unde||scribed, a. obeskrifven; oan- tecknad. -scried, a. osedd, oför- märkt, -served, a. oförtjent. -ser- vingness, 8. ovärdighet. -signed, a. ouppsåtlig. -signing, a. utan plan; ärlig; uppriktig. - sirable, a. icke önskansvärd.-Stroyable, cl.ofor- störiig. -teeted, a. oupptäckt, -ter- minable, a. obestämbar, -termi- nate, a. obestämd, oviss, -tenni* ned, a. obestämd; obeslutsam. -VOUt, a. oandäktig. Undexterous, a. oskicklig, tafatt. Undiaphanous, a. ogenomskinlig. Undied, a. ofärgad. Undigested, a. osmält, -ible, a. osmältlig. Undiligent, a. icke flitig. Undiminishable, a. oförminsklig. Undirected, a. oregerad; utan påskrift. Undis||cernible, a. obemärklig. -cor- ning, a. fåkunnig; ouppmärksam. -Ciplined, a. oöfvad, icke under- visad. -COVerable, a. oskönjbar. -guiséd, a. oförställd, uppriktig. -mayed, a. Oförskräckt, oförsagd. -puted, a. obestridd, -sembled, a. oskrymtad, uppriktig, -solvable, a. oupplöslig. -tinguishable, a. oskönjelig; otydlig; ourskiljelig.- tract- edness, 8. ostördhet, lugn. -tur* bed, a. ostörd, orubbad. Un dividable, a. odelbar. Undo, V. a. göra om, taga tillbaka; upplösa; förderfva; göra olycklig; om-. 402 Undoing Unfitting arbeta. -Ing, a. upphlfvande. -. S. förderf. Undoubted, a. otvifvelaktig, säker. -ly, ad. utan tvifvel, tvifvelsutan. Undraw, V. a. draga upp, öppna. Undress, 3. värdslös drägt, morgon- drägt. -, V. a. afkläda; kläda af sig. Undubitable, a. otvifvelaktig. Undue, a. otillbörlig. Undula||ry, a. vägformig. -te, a. vägig, vägllk. -, v. a. drifva fram och tillbaka. -, v. n. bölja, gä i vägor, -tion, 8. böljformig rörelse. Undurable, a. förgänglig. Un dust, V. a. damma af. Undutlful, a. olydig, vanvördig. Undying, a. odödlig, oförgänglig. Unearth, V. a. drifva ur sin kula. -ly, a. öfverjordisk. Uneasyiness, 8. besvär, bekymmer, obehaglighet. -y, a. mödosam, obe- qväm; ledsam; tvungen; orolig; oför- nöjd. Uneatable, a. oätlig, onjutbar. Uneducate, a. ouppfostrad, ännu ung. Uneffectual, a. overksam. Uneligible, a. outväljelig; opassande. Unem||barrassed, a. ioke förlägen. -ployed, a. sysslolös. Unendowed, a. obegäfvad. -gaged, a. sysslolös. -tertaining, a. olu- stig, icke underhSllande. -vled, a. afundsfri. -vioUS, a. icke afundsjuk. Unequal, a. ojemn; oordentlig; obillig; (toj ej öfverensstämmande med. -able, a. oförliknelig, ojemförlig. -led, a. makalös. -nCSS, 8. olikhet. Unequitable, a. obillig, partisk, -vo- cal, a. otvetydig. Unerrj|able, a. ofelbar, -ablencss, 8. ofelbarhet. -Ing, a. osviklig, ofelbar. [vudsaklig. Unessential, ä. oväsendtlig; icke huf- Unestablished, a. icke bosatt. Uneven, a. ojemn; icke passande. -ness, 8. ojemhhet. Unevitable, a. oundviklig. Unexam||ined, a. oförhörd, icke un- dersökt. -pled, a. oerhörd, utan like. Unexceptionable^ a. ovedersäglig. Unexcised, a. tullfri. Unexcogitable, a. outgrundlig. Unexecuted, a. ofullbordad. Unexempt, a. icke frikallad. Unexhausted, a. outtömd, -ible, a. outöslig, outtömlig. Unex||istent, a. icke förhanden, -peel- ed, a. oförväntad. -pedlent, a. icke rSdlig. -pensive, a. hushSlls- aktig. -perienced, a. oförfaren, -pert, a. oskicklig, oförfaren. - pert- ness, 8. oerfarenhet. - plated, a. oförsonad, -plainable, -plicable, a. oförklarlig. -plored , a. outfor- skad, okänd, -pressive. a. icke uttryckande; outsäglig. - tinguish- able, a. outsläcklig. Unfaded, a. oförvissnad. Unfailing, a. säker, ofelbar. Unfair, a. ful; oartig. Unfaithful, a. trolös; bedräglig; van- Un famed, a. oberömd. [trogen. Unfamiliar, a. ovanlig. Unfashionable, a. obruklig, som icke är i modet. Unfasten, v. a. lossa, upplösa. Unfathomable, a. bottenlös; out- grundlig. Unfatigued, a. outtröttad. Unfavourable, a. ogunstig, obenägen. Unfeared, a. oförskräckt; ofruktad. Unfeasible, a. ogörlig. Unfeathered, a. ofjädrad. Unfeatured, a. vanskaplig, ful. Unfed, a. illa född, hungrig. Unfeeling, a. känslolös, grym. Unfeigned, a. oskrymtad, uppriktig. Unfellowed, a. olik, icke passand* tillsammans. Unfence, V. a. aflaga betsel; blott- ställa. -d, a. oförskansad, oförsvarad. Un fermented, a. ojäst. Unfertile, a. gall, ofruktsam. Unfetter, v. a. lossa fr£n bojor. Untilial, a. osonlig. Unfilled, n. ouppfylld, omättad. Unfinished, a. ofullbordad, ofullkomlta Unfirm, a. svag, ostadig. Unfit, a. oskicklig, olämplig. -, v. a. göra oskicklig, -ting;, a. opassande, Unfix Jnharmful 403 Unfix, V. a. lossa; göra flytande; tina upp. -ed, a. ostadig, föränderlig; obestämd. [riktig. Unflattering, a. utom smicker; upp- Unfledged, a. odunad, icke flygfor. Unfold, v. a. utveckla, utlägga fållar, breda ut. Unfollowed, a. ofåljd, obeledsagad. Unforced, a. otvungen, sjelfvillig, fri. Unfore||known, a. oföresedd. -seen, 9. oförutsedd, -skinned, a. om- skuren, utom förhud, -told, a. icke förutsagd. Unfor||feited, a. oförverkad. -giving, a. oförsonlig, som ej förlåter, -got- ten, a. oförglömd, -med, a. oska.- pad; oformlig. - tilled, a. obefäst, Oförskansad. -tunate, a. olycklig, olycksalig. -tunately, ad, olyck- ligan, olyckligtvis. Unfounded/a. ogrundad. Unfranchised, a. obefriad. Unfraternal, a. obroderlig. Unfree, a. ofri; tvungen. Unfreeze, v. n. töa, tina upp. Unfrequent, a. sällsynt, ovanlig, -ed, a. obesökt; oberest. Unfriend||liness, s. ovänlighet. -ly, a. ovänlig. -, ad. ovänligt. Unfrighted, a. oförskräckt. Unfruitful, a. ofruktbar, gall, -ness, 8. ofrnktbarhet. Unfulfilled, a. ouppfylld, ofullkomnad. Unfunded, a. icke beroende af någon viss fond (om nationalskuld). Unfurl, V, a, utbreda, öppna; lossa seglen. [-ed, a. omöblerad. Unfurnish, V. a. fråntaga;. aftackla. Ungainness, 9. sällsamhet, besynner- lighet; fulhet. Ungalled, a. obruten, oskadd. Ungarded, a. obevarad; obetänksam. Ungarnish, v. a. afkläda. Ungener||atod, a. ofödd, oburen. -ative, a. ofruktbar, -ous, a. oädel; gemen, skymflig. Ungenial, a. ovänjig. Ungent||eel, a. grof, pTmnp, obelefvad. -eelness, s. oartighet, -ility, s. oartighet, -le, a. otam; hård; rå; ovänlig. -lemanlike, a. ohöflig; lågsinnad. -leness, 8. oiamhet; 018r- aktighet; stränghet. Ungifted, a. ej begåfvad. Ungilded, a. oförgylld. Ungird, v. a. afgördia. Ungirt, a. afgördlad; obunden. Ungiving, a. icke gifvande, ofruktbar. Ung0d||lin0S3, s. ogudaktighet, gudlös. het. -ly, a. gudlös, ogudaktig. Ungored, a. ostungen, oskadd. Ungotten, a. obekommen; icke aflad. UngOVem||ale, a. oregerlig, ostyrig, obändig, vild. - ed, a. oregerad, utan regering. Ungra||ceful, a. obehaglig, misshaglig. -cefulness, 8. obehaglighet,-cions, a. oangenäm ; oartig; elak. Ungrammatical, a. stridande mot grammatikens region Ungranted, a. icke beviljad. Ungrapple, V. a. haka löst; befria. Ungrateful, a. otacksam; ofruktbar; oangenäm. - ness, 8. otacksamhet; förhatlighet. Un gravel, v. a. afsanda. Ungrounded, a. grundlös, ogrundad. Unguarded, a. obevakad; oförsigtig. Unguent, s. smörja, balsam, salfva. Unguided, a. ostyrd. Unguilty, a. obrottslig, oskyldig. Unhabitableriess, 8. obeboelighet. UnhallOW, V. a. ohelga, vanhelga. Unhalter, V. a. aftaga grimman. Unhamper, v. a. lossa, utveckla. Unhand, v. a. släppa, -iness, 8. oskicklighet. Unhandsome, a. ful, stygg; oredlig; oartig, -ness, 8, fulhet; oartigbet; oredlighet. Unhandy, a. oskicklig, tölpaktig. Unhanged, a. ohängd. Unhap,'s. olycka. -pily, ad. olyck- ligt, till olycka; elakt. -plneSS, 3. uselhet, sorg, olycka. - py, a. olyck- lig, usel, eländig; skadlig. Unharbour, v. a. fösa, drifva upp (ett rådjur). Unhardy, a. veklig, försagd. Unharm||ed, a. oskadd, -ful, a. 404 Unharmonious Unking menlös, oskyldig. - OnioUS, a. miss- ljudande. Unharness, V. a. afsela (en häst); af- kläda vapen och rustning. Unhasp, V. a. afliaspa, afhaka. Unhatched, a. okläckt; outvecklad. Unhaunted, a. obesökt. Unhealed, a. oläkt. Unhealthy, a. sjuklig, krämpig. Unheard, a. ohörd; (of) oerhörd. Unheart, V. a. afskränka; göra mod- ftlld. [dig. Unheedj|ful, -ing, a. vårdslös, ovår- Unhelp||ed, a. ohulpen. -ful, a. hjelplös; förgäfves. Unhewn, a. oliuggen. Unhinge, v. a. lyfta (en dörr) af ha- karna; förstöra; förvirra. Unhoard, v. a. röfva. Unhol||iness, S. oheligh;); gudlöshet -y, a. ohelig, gudlös. Unhonest, a. oärlig. Unhonoured, a. ohedrad. UnhOOd, V. a. taga af hufvan. UnhOOk, V.'a. afhaka, lyfta af kroken. UnhOOp, V. a. taga af tunnband. Unhoped, a. oförmodad, oförväntad. UnhOrse, V. a. kasta af hästen; stöta ur sadeln. Unhospitable, a. icke gästfri. UnhOStile, a. icke fiendtlig. Unhouse||d, a. husvill, utan hem. -led, a. utan sakramentet. Unhuman, a. omensklig. Unhurt, a. oskadd, -ful, -ing, a. oskyldig, oskaipig. Un husk, v. n. sprita. Unicom, 8. enhörning. -OUS, a. för- sedd med ett horn. Uniform, a. jemn; öfverensstämmande. -ity, 8. enformighet, likformighet. Unify, v. a. förena; förlika. Unigeniture, s. enföddhet. Unim||aginable, a. otänkbar, oupp- tänklig. -itable, a. oefterhärmlig, oeftergörlig. -passioned, a. utan passioner,-lugn, -portant, a, ovig- tig, obetydlig, -provable, a. oofter- rättelig. Vninijclined, a. obenägen, -ereas- abl© j a. som ej kan ökas. -deb* ted, a. skuldfri, -flammable, a. otändlig. -fluenced, a. utan infly- telse; oväldig. -formed, icke underrättad; olärd. - genuOUS, a. gemen, nedrig, -habitable, a. obe- boelig. -jured, a. oskadd, -scri- bed, a. utan pSkrift. -structed, a. oundervisad, olärd. • -telligeut, a. oförstSndig. -telligibility,-tel- ligibleness, 3. obegriplighet. -telli- gible, a. obegriplig, -tentional, a. oafsigtlig, olbrvarandes, utan berådt, mod. Uninterested, a. icke deltagande, opartisk. -estillg, a. ointressant, -mitted, -mitting, a. oupphörlig, -mixed, a. obebiandad. -red, a. obegrafven. -rupted, a. oafbruten. Unin||trenched, a. oförskansad. -ve* stigable, a. outransaklig. -vited, a. okallad, objuden. Union, S. förening, höpfogning; enig- het. -flag, 8. engelsk nationalflagg. Uniparous, a. enfödande. Unique, a. ensam i sitt slag. Unison, 8. T. likstämmighet. Unit, s. enhet; enkelt tal. -6, V. a, förena, hopfoga, förbinda. -, V. n, blifva ense; växa tillhopa. -ion, S. förening. -ive, a. förenande. -y, 3. enhet; samdrägt; likformighet. Univalve, a. enskalig. Ullivers|jal, a. allmänlig. -, 3. det hela; verldssystemet. -ÖK-ty, 8. all- manlighet. -6, 3. verlden, verlds byggnaden. -ity, e. akademi, hög- skola, universitet; samfund. Univocal, a. entydig; regelbunden. Unjoin, V. a. afsöndra, frånskilja. Unjoint, V. a. slita ur led; sönderdela. Unjoyful, a. olustig, ledsen. Unjust, a. orättvis, obillig, obefogad. -iflable, a. oförsvarlig. - ness, s. orättvisa. Unkennel, V. al drifva upp (en räf). Unkept, a. obevarad; icke iaktagen. Unkind, V. a. omild; oartig; ovljnlig, -neSS, 8. ovänlighet; hårdhet, i Unking, v. a. afsätta en konung. Unkle Unnavigable 405 Unkle, 8. farbror; morbror. Unknit, V. a. upplösa, taga upp ma- skor. to - the brow, se mild ut igen. Unknot, O. a. utveckla, upplösa. Unknowing, a. okunnig, ovan, -ly, ad. ovetande, oveterligen. Unknown, a. obekant, okänd; okunnig. Unlaboured, a. obrukad, oplöjd. Unlace, V. a. snöra upp; lösa af. Unlade, V. a. afbörda; aflossa, aflasta. Unlamented, a. osörjd, obegråten. Unlatch, v. a. taga klinkan af en dörr. Unlaudable, a. oberömlig. Unlawful, a. ogill, olaglig, oloflig. -ness, 8. olaglighet; orättmätighet. Unlearn, V. a. förgäta hvad man lärt. -ed, a. olärd; glömd, -edness, s. okunnighet. Unleavened, a. osyrad (om brödet). Unless, C. om icke, sä framt icke. Unlettered, a. obeläst, olärd. Unlike, a. olik; oliklig. -liness, s. ©sannolikhet; -ly, & ad. osan- nolik. Unlimit||able, a. oinskränkbar. -ed, a. oinskränkt, oändlig. [linien. Unlineal, a. icke i rätt linie; på sido- Unlink, v. a. afkedja, lösa. Unliqnifled, a. osmält, oupplöst. Unlivellness, S. sinnesslöhet. Unload, V. a. aflassa, afbörda. Unlock, v. a. upplåsa, upplåta, öppna. Unlooked CforJ, a. oförtänkt, oför- UnloOSO, V. a. upplösa. [modad. Unlovely, O. icke älskvärd. Unlucky, a. olycklig, eländig. Unmade, a. ogjord, ofullbordad. Unmaidenly, a. icke Jungfrulik, ioke blygsam. Unmakable, a. ogörlig. Unmalleable, a. spröd, som ej kan smidas. Unman, v. a. snöpa, kastrera. Unmanageable, a. ohandterlig,ostyrig. Unmanly, a. onaturlig; omanlig, veklig. Unmanner||ed, a. ohyfsad, obelefvad. -ly, a. plump, obelefvad, ohöfvisk.. Unmarked, a. obemärkt. Unmarred, a. oförderfvad. Unmar]]rled, a. ogift, -ry, v. a, upplösa äktenskap. Unmask, V. a. taga masken af. Unniast, v. a. taga masten ur. Unmastér||able, a. oöfvervinnelig. -ed, a. oöfvervunnen. Unmatch,a. skilja St. -able, a. makalös, oförliknelig. Unmeaning, a. utan betydelse. Unmeant, a. ouppsåtiig, oafsigtiig. Unmeasurable, a. gränslös, omätlig. -nCSS, s. omätlighet. Unmeditated, a. opåtänkt. Unmeet, a. oanständig; oduglig. - BCSS, 8. oskicklighet, oduglighet. Unmellowed, a. omogen. Unmelodious, a. omeiodisk. Unmelted, a. osmält. Unmentioned, a. oomtaiad. Unmercantile, a. icke köpmanslik. Unmerchantable, a. osäljbar. Unmerciful, a. obarmhertig. -ness, 8. obarmhertighet. Unmerited, a. oförtjent, ovärdig. Unmind||ed, a. oaktad, icke vårdad. -ful, Ct. obekymrad, ovärdig, oaktsam. Unmingled , a. obemängd, oblandad. Unmistakable, a. okännelig. Unmitigable, a. oblidkelig, oförsonlig. Unmixed, a. obemängd, oblandad. Unmoaned, a. osörjd. Unmoistened, a. ofuktad. Unmolested, a. obesvärad, ostörd. Unmoneyed, a. utan penningar. Unmoor, v. a. lägga »t frän land, lyfta töjankaret. Unmotherly, a. omoderlig. Unmourned, a. osörjd. Unmov||eable, a. orörlig, -eable* ness, 8. orörlighet, oföränderlighet. -6d, Cl. orörd, obevekt, -ing, a. orörlig; kraftlös. Unmuffle, V. a. afhölja, blotta. Unmusical, Cl. omusikalisk; ioke sam* ljudande. Unmuzzle, v. a. afgrjmma. Unnail, V. a. taga ut spikar. Unnamed, a. onämnd. Unnatural, a. onaturlig; tvungen. Unnavigable, c. osegelbar. 406 Unnecessary Unpropitious Unnecessary, a. onödig, fgfäng. Unneedful, a. onödig. Unnerv||até, a. enerverad, föroleppad. -e, v. a. enervera, försvaga. Unnoble, a. oädel. Unnoticed, a. oanmärkt. Unnumbred, a. oräknad, oräknelig. Unobedient, a. ohörsam, olydig. Unobjectionable, a. oförkastiig. Unobsequiousness, 8. olydnad. Unobserv||able, a. oskönjbar, omärk- ,1ig. - ant, a. ohörsam; icko upp- märksam. -ed, a. oaktad, oanmärkt. Unoccupied, a. tom, obesutten. Unoffending, a. godartad; ren; oskad- lig. [sam. Unoperfttive, a. intet uträttande, overk- Unopportune, a. obeqväm, oläglig. Unopposed, a. oemotsagd, obestridd. Unord||er, V. a. gifva fiterbud om ell. fit. -erly, a. oordentlig, -inary, a. ovanlig. Unorganized, a. oorganisk. Unowned, a. icke vidkänd, Unpacified, a. icke lugnad. Unpack, v. a. uppacka, upplösa en packe; afbörda. Unpaid, a. obetald. Unpainted, a. omfilad, osminkad.. Unparagoned, a. ojemnföriig. Unpardonable, a. oföriätiig. -ed, a. oförläten. Unparliamentary, a. oparlamentarisk. Unparted, a. odelad, ofitskiljd. Unpartial, a. opartisk. Unpass||able, a. obanad, -lonated, a. kallsinnig; oväldig. Unpave, v. a. rifva upp en stenlagd väg. -6d, a. ioke stenlagd. Unpeaceable, a. ofridsam. Unpeople, V. a. förhäija, utblotta pfi folk. [lig. -ed, a. oförmärkt. Unperceivllable, a oskönjbar, omärk- Unperformed, a. ogjord, ofullbordad. Unperlshable, a. oförgänglig. Unperjured, a. fri för mened. Unpermitted, a. otiilfiten. Unperspirabie, a. outdunstlig. Unpersuadable, a. oöfvertaieiig. Unpierceable, a. Ogenomtränglig.] Unpin , V. a. ISsskrufva; tags nt en pinna. Unpinioned, a. med armarna lösa. Unpit[|ied, a. osörjd, obeklagad. - ifuls a. obarmhertig. -ying, a. icke med* lidsam. Unplacable, a. oförsonlig. Unplagued, a. oplSgad, oqvald. Unplait, v. a. lösfläta. Unpleasant, -ing, a. obehaglig, oan genäm. - antnOSS, 8. obehaglighet, Unpleased, a. Obeläten, missnöjd. Unpliant, a. oböjlig, -ness, s. oböj- lighet; halsstarrighet. Unplume, v. a. afplocka fjädrar. Unpoetic, a. icke poetisk. Unpolished, a. opolerad; ohyfsad- Unpolite, a. grof, ohyfsad, oartfg. -ness, 8. grofhet, ohöflighet. Unpolitic, a. opolitisk. Unpolluted, a. obesmittad; kysk. Unpopular, a. stridande mot allmänna smaken; icke älskad af folket. (lig, Unportable, a. som ej kan bäras, obär. Unpossessing, a. utom besittning. Unpracticable, a. ogörlig. Unpre||carlous, a. oafhänglg; otvifvel- aktig. -cedented, a. utan exempel. -ferred, a. icke föredragen. -gnant, a. ofruktbar. -judiced, a. fördoms- fri. -meditated, a. icke förut betänkt, -pared, a. oberedd. -possessed, a, fördomsfri, -tending, a. beskedlig, anspråkslös. -vented, a. oförväntad, oförmodad. Uprincely, a. opassande för en furste. Unprincipled, a. utan (goda) grund- satser; vacklande. Unprisoned , a. befriad frSn föngelse. Unproductive, a. ofruktbar. Unprofaned, a. icke vanhelgad. Unprofitable, a. onyttig, ogagnelig. -ness, 8. onyttighet. Unprohibited, a. oförbjuden. Unproliflc, a. ofruktbar. Unpromising, a. som ger slätt hopp om sig. Unpronounced, a. outtalad. Un proper, a. oegentlig. Unpropitlous, a. olycklig, ogunstig. Unproportionable Unsaid 407 UnproportionaHble, -te, a. opro- portionerad, olikmätig. Un propped, a. icke understödd. Unpro perous, a. olycklig. Unprotected, a. obeskyddad. Unproved, a. opröfvad; obevisad. Unprovide, v. a. göra villrådig, -d, a. oförsedd; oberedd. -nt, a. oför- sigtig; sorglös. Unpublished, a. outgifven. Unpunctual, a. opunktlig. Unpunished, a. ostraffad. Unpurifled, a. orensad. Unpurposed, a. oförsåtlig. Uupursued, a. oförföljd. Unqualified, a. ogili; oskicklig, odug- Hg. -fy, v. a. göra oskicklig, för- klara oduglig. Unquarrelable, a. oemotsäglig. Unquenchable, a. outsläcklig. Unquestionable, a. otvifvelaktig. -ness, S. ostridighet. Unquiet, a. orolig, upprörd; bullersam. -ness, 8. orolighet; bryderi. Unransomed, a. icke återlöst. Unrated, a. icke taxerad. Unravel, V. a. utveckla; rispa upp (linne); förvirra. -, V. n. rispas, slippa upp. Un reach ed, a. som man ej fått. Unread, a. oläst; obeläst. Unreadiness, 8. ofärdighet; obenägen- het. -y, a. oberedd, ofärdig; lång- Unreal, a. icke verklig. [sam. Unreaped, a. oskördad. Unreasonable, a. obiHig; oförnuftig. -neS8, 8. oförnuftighet. Unrebukable, a. oförvitlig. Unrecallable, a. oåterkallelig. Unreckoned, a. oräcknad, icke inbe- räcknad. UnreIIclaimed, a. ioke återkallad. -compensed, a. obelönad, -con- cilable, a. oförsonlig, -curing, a. obotlig, -deemable, a. oåter- löslig. -formable, a. obotlig, -formed, a. oförbättrad, -garded, O. oaktad; missaktad, -gardful, a. oaktsam. -gistered, a. icke in- registrerad. Unreined, a. tygellös, obetslad. Unrelated, a. oanförd, Icke berättad. -lenting, a. obeveklig; oupphörlig, -lievable, a. ohjeipiig. -mark- able, a. icke märkvärdig. -medi- able, a. obotlig, -membered, a. glömd, -membering, a. utan att erinra sig, vårdlös, förglömmande. -mittingly, ad. oupphörligen, -movable, a. oföränderlig, -mo- ved, a. oborttagen; oafsatt. -paid, a. obetald, -pairable, a. oförbät- terlig. -pealable, a. oåterkallelig, -pentant, a. obotfardig. -pented, a. oångrad. -pining, a. ioke sör- jande. -proacliable, a. oförvitlig, -provable, a. otadlig, -putable, a. oansenlig. -Quested, a. obegärd. -quited, a. icke vedergälld. - semb- Ung, a. olik. -served, a. oförbehåll- sam, uppriktig, öppenhjertig. -served- ness, 8. frimodighet. -sifted, a. oe- motstådd. -sistible, a. oemotståndlig, -solvable, a. ouppiöslig. -solved, Cl- oupplöst; (of; obeslutsam. -Bpect- ful, a. vanvördig. - strained, a. obehindrad. - venged, a. ohämnad, -verend, a. vanvördig. -vocable, a. oåterkallelig, -warded, a. obe- lönad. Unriddle, v. a. upplösa en gata; fdr- Unrig, V. a. aftackla. [klara Unright, a. oriktig, -eons, a. synd- full, orättfärdig. -eOUSnCSS, S. orätt- färdighet. -ful, a. orättrådig. Unrip, v. a. sprätta upp. Unripe, a. omogen; förtidig. -nod, a. omognad. -HOSS, 8. omogenhet. Unrivalled, a. makalös, oförliknelig. Unrivet, v. a. lossa en spik» Unrobe, v. a. afkläda. Unroll, v. a. utveckla; öppna. Unroof, V. a. rifva af taket. Unroot, v. a. utrota. Unroyal, a. okunglig. Unrul||ed, a. ostyrd. -y, a. estyri& bullersam; upprorisk. Unsaddle, v. a. afsadla. Unsafe, a. osäker, farlig. Unsaid, a. oeagd, ebemäld. 408 Unsaleable Unstudied Unsaleable, a. osäljbar. Unsalted, a. osaltad. Unsaluted, a. ohelsad. Unsat||ed, a. omättad. -lable, a. omättlig. Unsatisfactory, a. icke tiiifredsstäl- lande, -flable, a. oförnöjlig. -fied, a. otillfredsställd. Unsavourly, a. osmaklig. Unsay, V. a. taga sina ord igen. Unscale, V. a. skala, afQälla. Unschooled, a. olärd. Unscorched, a. osvedd. Unscoured, a. oskurad. Unscreened, a. obeskärmad, oskyddad. Unscrew, v. a. skrufva löst. Unscriptural, a. icke grundad pä Skriften, obiblisk. Unseal, V. a. bryta upp ett sigill, -ed, a. oförseglad; uppbruten. Unsearchable, a. outgrundlig. Unseasonable, a. otjeniig, otidig; icke lämpad efter Srstiden. -ed, a. otidig; osaltad; okryddad; omognadt Unsecure, a. osäker. [(timmer). Unseeing, a. blind. Unseemly, a. oanständig. Unseen, a. osedd; osynlig Unselfish, a. oegennyttig. Unsensible, a, känsioiös, liflös. Unsent, a. icke sänd. - for, okallad, icke hemtad. [a. ofränskiljd. Unsepara||ble, a. oskiljaktig, -ted, Unserviceable, a. onyttig. Unservile , a. icke slafvisk, icke kry- pande; frisinnad. Unset, a. oplantad. Unsettle, V. a. förrycka; göra oviss. -, V. n. blifva vacklande. -d , a. som ej satt sig; flyktig; omskiftlig. -• accounts, oafslutade räkningar. -ment, S. obeständighet, ostadighet. Unsevered, a. oStskiijd. UnSCW, V. a. sprätta upp (sömarne). Unshackle, v. a. ställa pä fri fot. Unshad||ed, -owed a. oskyggd, oskuggad. Unshakeable, a. orygglig, orubblig. Unshamed, a. skamlös. Unshaped, a. vanskapijg. Unshared, a. oskiftad. Unshaven, a. orakad. Unsheath, v. a. blotts, draga ur ski- dan. [rad. Unsheltered, fl. obeskyddad, oförsva» Unship, V. a. lasta ur ett skepp. to - tat rudder, förlora roret. Unshod, a. oskodd, barfotad. Unshoe, V. a. afsko; taga skorna un- dan en häst. Unshorn, a. oskuren; sträf. Unshot, a. oskjuten. Unshrinking, a. orädd, oförsagd Unshunnable, a. oundviklig. Unsightly, a. stygg; ful. Unsincere, a. icke uppriktig. Unsinning, a. syndlös. Unskilful, a. oskicklig; (in) oförfaren. Unslaked, a. osläckt. Unsociable, a. icke umgängsam; ovän- Unsolicitous, a. obekymrad. [lig. Unsolid, a. icke fast; icke grundlig. Unsolved, a. oupplöst. Unsound, a. osund; rutten; felaktig, villfarande; icke fast. -neSS, 5. fel- aktighet; ohelsosamhet. Unsoured, a. osyrad. Unspar||ed , a. ospard, icke skonad. -ing, a. icke skonsam; slösaktig. Unspeakable, a. outsäglig. Unspecified, a. oupptecknad; icke specificerad. Unspoken (of), a. oomtald. Unspotted, Unstained, a. obefiäckad, osmittad, ren. Unstaid, a. ostadig, flyktig; obestän- Unstamped, a. ostämplad. [dig Unstayed, a. ohämmad. Unsteady, a. ostadig; obeslutsam. Unstitch, v. a. uppsprätta. Unstock, V. a. taga af; taga sönder. UnstOOping, a. oböjlig, ståndaktig. Unstop, v. a. öppna, uppdämma. -ped, a. obehindrad. Unstrained, a. otvungen, naturlig. Unstraitened, a. oinskränkt. Unstring, v; a. upplossa band; taga bort strängarna. Unstruck, a. orörd, icke träffad. Unstudied, a. ostuderad. Unstuffed Unweakened 409 Unstuffed, a. ©stoppad. Unsubdued, a. oöfvervunnen. Unsubstantial, a. icke materiel, okänn- bar; oväsendtlig. Unsuccessful, a. olycklig. Unsufferable, a. odräglig. Unsugared, a. osockrad. Unsuitable, a. oanständig. Unsupported, a. ohjelpt, icke under- Unsure, a. osäker. [stödd. Unsusceptible, a. oemottaglig, olär- aktig. -picious, a. omisstänksam, fri frän misstankar. -tamed, a. ostödd. Unswathe, V. a. linda upp (ett barn). Unswept, a. osopad. Unsworn, a. obesvuren. Untainted, a. oskämd; obefläckad. Untamable, a. otämlig. Untangle, v. a. repa upp. Untaste||d, a. opäsmakad. -ful, a. osmaklig. Untaught, a. olärd; oförfaren. Unteachable, a. oläraktig. Untempted, a. ofrestad, oluckad. Untenable, ®- obeboelig; som ej kan försvaras. - ntod , a. öde, obebodd. Untender, a. känslolös. Unterrifled, a. oförskräckt. Unthankful, a. otacksam. Unthinking, a. tanklös, obetänksam. Unthrifty, a. slösande, slösaktig. Unthrone, V. a. stöta frSn tronen. Untidy, a. snuskigt klädd. Untie, V. a. upplösa, lossa; förklara. Until, ad. tills, tilldess. -, pr.- ända Untilled, a. oplöjd, ohäfdad. [intill. Untimely, a. otidig; brSdmogen. Untinged, a. ofärgad. Untinned, a. oförtennt. Untir||able, a. outtröttlig, -ed, o. outtröttad. Untitled, a. utan titel; oberättigad. Unto, pr. till, ät, ända till. Untold, a. osagd; oräknad. Untoothed, a. tandlös. Untouch||able, a. orörlig, -ed, a. oantastad, ovidrörd. Untoward, a. motvillig; omild. - ly, ad, förvändt, bakvändt. UntrRCed, a. spärlös, obanalZ Untractable, a. oregerlig, rä, olär- Untrained, a. oöfvad. [aktig. Untransferable, a. som ej kan öf- verföras pä en annan. - latable, a. oöfversättelig. -parent, a. ogenom- Untrap, V. a. sela af. [skinlig. Untravelled, a. orest, ovandrad; oberest. Untried, a. oförsökt; oerfaren. Untrodden, a. obanad, otrampad. Untroubled, a. ostörd. Untrue, a. osann, oriktig; otrogen. UntruSS, V. a. lossa, knäppa upp. Untrusty, a. otrogen^ trolös. Untruth, a. falskhet, lögn, osanning.. Untune, v. a. förstämma; förvirra. Unturned, a. ovänd. Untwine, v. a. uppsno, upptvinna. Untwist, v. a. lösa upp. Unus||ed, a. oanvänd; ovan. -eful, a. onyttig. -ual, a. ovanlig, säll- synt. -UfllnesS, 8. ovanlighet. Unutterable, a. outsäglig. Unvalued, a. ovärderad; oskattbar. Unvanqnish||able, a. oöfvervinnelig. -ed, a. obesegrad. Unvariable, a. oföränderlig, -ness, 8. oföränderlighet. Unvarnished, a. ofernissad; osmyckad. Unvarying, a. oföränderlig, beständig. Unveil, V. a. afslöja; upptäcka, blotta. Unventilated, a. ovädrad. Unversed, a. obevandrad, oöfvad. Unvexed, a. oplägad, ostörd. Unviolable, a. obrottslig. Unvirtuous, a. odygdig. Unvisited, a. obesökt. Unvnlnerable, a. osärbar. Unwakened, a. oväckt. Unwanted, a. onödig, icke erforderlig. Unwares, ad. oförvarandes. Unwariness, s. .ovarsamhet, oförsigtlg- Unwarmed, a. ovärmd. (het. Unwarned, a. ovarnad. Unwarrantable, a. oförsvarlig. Unwary, a. ovarsam. Unwatered, a. ovattnad. Unwavering, a. fast, ständaktig. Unweakoned, a. oförsvagad. 410 Unweaponed Urine Unweaponed, a. obeväpnad. Unwearied, a. hvilad; outtröttlig. Unweave, v. a. upprispa. Unweighed, a. ovägd; oöfvervägd. Unwelcome, a. ovälkommen. Unwell, a. kraslig, sjuk. Unwept, a. obegråten. Unwholesome, a. osund, -ness, a. osundhet. Unwieldy, a. ovig, tung, lunsig. Unwilling, a. ovillig, obenägen. - BOSS, 8. ovillighet. Unwind, v. a. utreda; uppnysta. -, V. n. utvecklas; reda sig. Unwise, a. ovis, oförståndig. Unwitherable, a. oförvissnelig. UnwithstOOd, a. oemotständen. Unwitnessed, a. obevittnad. Unwitting, a. ovetande, okunnig om. Unwitty, a. icke qvick, smaklös, oför- ståndig. Unwonted, a. ovanlig, sällsam. Unworn, a. obrukad, ny. Unworth||iness, 8. ovärdighet, förakt- lighet. -y, a. ovärdig; nedrig. Unwounded, ö.-»sårad, oskadd. Unwoven, a. oväfd. Unwrap, V. a. utveckla, ntreda. Unwreath, v. a. uppvrida. Un wrinkle, V. a. utplåna skrynklor. Unwritten, a. oskrifven, obeskrifven. Unyielding, a. obeveklig. Unyoke, v. a. spänna ur oket. - d, a. urspänd. Up, pr. uppföre, uppåt. -, ad. upp, uppe, uppåt. - and down, upp och ned, fram och tillbaka. - to, till; enlig. to be - with one, vara nå- gons make. -, t. upp I Upbear, V. a. hålla upp i höjden, upp- lyfta, understöda. [förevita. Upbraid, V. a. (with of) förebrå, Upcast, a. uppdrifven, upphöjd. Upgrow, v. n. växa upp. Uphill, ad. uppföre berget. -, a. mödosam, svår. Uphoard, v. a. uppstapla. Uphold, V. a. understöda; hålla upp- rätt; upplyfta; vidmakthålla. --er, f. underhållare; likbjudare. Upholsterer, 8. tapetserare, möbel- handlare. Upland, 8. högländt land, -er, 8. bergsbo. -ish, a. högländt, bergig. Uplift, V. a. upplyfta, upphöja. Upmost, ad. högst, pX det högsta. Upon, pr. pX, uppX, ofvanpX; vid; an- gXende. - this, härpX. - the whole, i det hela, öfverhufvud. Upper, a. öfre, högre, -hand, 8. öfverhand. -house, 8. Öfverhuset. -leather, s. öfveriäder. -most, a. öfverst, högst; förnämst. Uppishness, 8. högdragenhet. Uprear, V. a. upplyfta, uppresa. Upright, a. upprättstående; uppriktig. -, 6. T. uppritning, plan. -ness, 8. upprätt etällning; uppriktighet. Uprise, V. n. atiga, resa sig upp. Uproar, 8. uppror, upplopp. Uproot, V. a. utrota, upprycka. Upshot, 3. utglng, ände; högsta belopp. Upside, s. öfra sidan. - down, upp och ned, huller om buller. Upstairs, ad. uppåt; i en våning of- vanföre. Upstart, V. n. komma hastigt upp. -, 8. en som hastigt bringat sig upp, uppkomling; lyckans barn; knapadel. Uptear, v. a. upprifva. [ver. Upward, -s, ad. uppSt, ofvantill, öf- Up whirl, V. a. hvirflande uppdrifva. -, V. n. stiga hvirflande upp. Upwind, V. a. hoprulla, hopveckla. Uranography, 8. himmelsbeskrifnlng. Urban||e, a. höflig, beiefvad,, -ity, 8. belefvenhet, artighet. Urchin, 8. dverg; igelkott. Ure-ox, a. uroxe, vildoxe. Urethra, a. urinröret. Urge, V. a. yrka; pådrifva. -, V. n. tränga sig fram. - ncy, 8. trängsel, nödtvSng. -Ht, a. angelägen, en- trägen. Urging, a. trängande, nödvändig. Uric, 8. urinsyra. Urin||al, 8. urinkärl. -ary, a. hö- rande till urin. - passage, urin- röret. -e, t, urin, pink. -, v. n. pinka. Urn Valve 411 Cm, 8. urna. Urticaria, s. nässelfeber. Vs, pr. oss. '?sa||blo, a. brukbar, användbar, -ge, 8. bruk, sed; vana; bemötande; hand- tering. -nce, 8. bruk; ocker. Cse, 8. bruk; häfd, plägsed; ränta; gagn, nytta. -, V. a. bruka; hand- Vira. -, v. n.pläga. -ful, a. nyt- <g. -fiilness, 8. nytta, -less, a. Nyttig -fulness, e. oduglighet, -money, 8. ränta, intresse. Usher, 8. ceremonimästare; underlärare; kammartjenare. -, V. a. (in) införa, leda in. Ustion, 8. bränning, brand. Usual, a. vanlig. -ly, ad. gemen- ligen, vanligtvis, vanligen. -ness, 8. vanlighet. Usu||caption, 8. häfd, urminnes häfd. -fruct, a. nyttjande rätt (utan egen- domsrätt). -ter, 8. ockrare, procen- tare. -ry, 8. ocker; interesser. -riOUS, a. begifven pä ocker; snäl. Usurp, V. a. orättmätigt tillvälla sig nägot. - ation, 8. ingrepp. Utensil, 8. husgeråd, redskap, kärl. Uter||ine, a. hörande till lifmodem. - brother, halfbroder. -US, 8. lif- moder, moderlif. Gtil||e, a. brukbar. -Ity, 8. nytta, gagn. [yttersta. Utmost, a. ytterst; högst. -, 8. det Utter, a. utanför; hel, fullständig; af- görande. -, V. a. yttra; framföra; upptäcka; sälja, -able, a. utsäglig. -ance, 8. utsägande; foryttring. -ly, ad. alldeles, i grund. Uxorious, a. öfverdrifvet förälskad i sin hustru. V. VaCa[]nCy, 8. tomhet, ledighet; hviio- tid; tanklöshet -nt. a. ledig, obe- satt; tom; fåfäng, -ve, v. a. lemna en lägenhet ledig. -tion, 8. frihet, ledighet, vacations, pl. tid dä rät- terne ej sitta; skolferier. Vaccary, 8. kostall; kobete. Vaccina||te, v. a. inympa kokopporna. -tion, 8. koppympning. Vacilla||nt, a. vacklande, obeständig, -te, V. n. vackla; vara villrSdig. -tion, 8. vackling. Vacillate, v. a. göra fåfäng. -ation, 8. tömning, utgjutning. -ity, s. tom- het; tom rymd. -OUS, a. tom, ledig, obesatt. VafrOUS, a. listig, illparig. Vagabond, a. kringstrykande. -, & landtstrykare. Vagaries, s. pl. utsväfningar. Vagary, 8. vurm, grill. Vagina, 8. moderslidan. Vagrant, a. ostadig, kringstrykande. -, 8. landstrykare. Vague, a. vacklande; oviss, obestämd. Vail, 8. slöja. Vain, a. fåfäng; inbilsk, högmodig; dik- tad; flyktig, in -, förgäfves, fåfängt, -glorious, a. stortaiig. -glory, 8. storskryteri. - ly, ad. förgäfves. -ness, 8. fåfänga; lättsinnighet. Vair, 8. T. etä Ihatt. -y, a. brokig; T. försedd med stälhattar af andra färger än vanligt. Vale, a. dal. Valediction, s. farväl, afsked. -ory< a. afskedstagande. Valerian, a. vänderot. Valet, a. betjent, lakej, kammartjenare. Valetudinarian, a. sjuklig, krasiig. -, a. sjukling. [het. Valiant, a. tapper, -ness, s. tapper- Valid, a. lagmätig; väldig, -ate, V. a. bekräfta, -ity, 8. giltighet; sä- kerhet. -ly, Ud. lagmätig, välde- Valley, 8. dal, däld. [ligen. Valorous, a. tapper. Valua||ble, a. kostbar, -bleness, s. kostbarhet. -tion, 8. värde; värde- ring. -tor, 8. värderingsmaa. Value, 8. värde;, pris. -, t). Cl. vär- dera, skatta; högakta; värda. -, V. n. gälla, vara värd. -less, a. obetyd- lig, utan värde. -r, s. värderings- man. [T. fall-lucka. Valve, 8. falldörr; tungan pä en pump; 412 Valvule Venal Valvule, 8. liten dubbel lucka. Vamp, 8. öfverläder. -, v. a. up- putsa; flicka, laga, -er, 8. skoflickare. Van, 8. förtrupp; front; vanna. -, V. a. vanna, kasta (säd), -guard, S. förtrupper. Vane, 8. väderhane; flöjel pS en mast. Vanilla, a. vanilj. Vanish, V. n. försvinna, förgås. Vanity, a. fåfänga; förgänglighet; falskhet. Vanquish, v. a. öfvervinna, besegra. Vant, 8. förtrupper. Vantage, 8. formän, fördel, gagn; till- fälle. -ground, 8. öfverlägsenhet. Vapid, a. dufven. -ness, a. duf- venhet. Vapor||ate, v. n. utdunsta, -ation, 8. dunstning, utdunstning. -lferOU8, a. som förorsakar dunster; rökig. VapOUr, 8. dunst, änga; inbillning; mjeltajuka. vapours, pl. vädersot. V. a. dunsta bort. -, V. n. yf- vas; göra sig till. Variable, a. föränderlig, -ableness, 8. föränderlighet. -anCO, 8. split, oenighet, -ation, 8. förändring; olik- het; afart. -COCele, 8. T. kramp- äderbräck. -Coloured, a. brokig. -COUS, a. förorsakad af utspända Sdror. -ed, a. ätskillig; brokig, -egate, v. a. göra brokig, -egated, a. mängfärgad. -ety, 8. ätskillighet; olikhet; ombyte; mängfaidighet; artför- ändring. -OlOUS, a. angäende kop- por. -0U8, a. mångfaldig; föränder- Varix, 8. krampäder. [lig. Vari et, $. betjent; bof, skurk. Varnish, 8. fernissa; lackering; täck, mantel. -, V. a. fernissa; bemantla. Vary, V. a. ombyta; göra mångfärgad. -, V. n. vara olika; icke komma öf- verens; skifta, vexla; afvika. -ing, , a. föränderlig, ombytande. Vascular, a. T. försedd med gör. -iferous, a. T. försedd med frökärl. Vase, 8. vas; kärl; blomkruka. Vassal, 8. vasall; träl. - ,V. a. kufva. -ago, s. vasallstånd; länsplikt; un- dergiTvenhot; träldom. VflSC, a. vidsträckt, ofantlig. 8. stot vidd; stor rymd. - ly, ad. ganska, I h5g grad. - ness, 8. stor vidd; ofant< Vat, 8. fat, karl. [lighcL Vaticination, 8. spSdom. Vault, 8. hvalf, hvälfd källare; murad graf; spräng. -, V. a. hvälfva. -, V. n. springa, voltigera. -Cd, a, hvälfd; hjelmformig. -er, 8. sprin- gare, voltigerare. Vaunt, 8. skryt. -, V. a. prisa, be- römma. -, v. n. skryta, präla med. -ful, O. skrytaktig. Vavasory, 8. underlän. Veal, 8. kalfkött; kalf. -Cutlets, 8. pl. kalfkotletter. Veck, 8. gammal käring. Vection, 8. försei, bärande. Vedette, 8. skildtvakt till häst; utpost längs frän lägret. Veer, V. n. vända sig, kasta sig (om vinden); löpa omkring. -, V. a. vrida; T. fira. Vegeta||bility, s. växtlighet, -ble, a. grönskande. -, 8. planta, ört; grönsaker, -te, V. n. växa som plants; lefva ett uselt lif. -tion, 8. växt, växande. -tiv©, a. växande; som drifver växter. Vegete, a. grönskande; drifvande. Vegetive, a. plantartad. Vehemen||ce, -cy, s. häftighet, -t, a. häftig, stark. Vehicle, 8. fartyg, äkdon; medel. Veil, 8. slöja, dok; täckmantel. -, V. a. beslöja; förborga. Vein, s. äder; rand, flder i marmor o. d.; lynne. -, V. a. teckna ådror, marmorera. - y, a. ädrig, marmorerad. VeliferOUS, a. försedd med segel, Velleity, s. svag vilja. Vellicate, v. a. knipa; plocka. Vellum, s. velin, fint pergament. -pU' per, 8. velinpapper. Velocity, 8. snabbhet, hastighet. Velvet, s. sammet. -, a. af sammet. -, V. a. sätta sammetsfärg pä. - eeil, A felb. -flower, S. sammetsros. - iilg, 8. kypradt manchester. Venal, a. iunehSUen i ådrorna. Venal Vermillion 413 Venal, a. ta», till salu; gement egen- nyttig, -ity, 8. falhet. Vend, V. a. sälja, foryttra. -ee, 8. köpare, -er, 8. säljare. -ible, a. säljbar. -Ition, 8. säljande, försäl- jande. -ue, 8. auktion. Veneer, V. a. fanera, göra inlagdt ar- bete. -ing, s. inlagdt arbete. Veneflce, s. giftblanderi. Venen||ate, v. a. förgifta; smitta. -, a. förgiftad. - atioil, 8. förgiftande. -086, a. giftig. Venera||ble, a. vördnadsvärd, -te, V. a. vörda, högakta. -tion, 8. vördnadsbetygelse. -tor, 8. vördare. Vener||eal, a. venerisk; T. koppar- haltig. - distemper, veneriska sjuk- domen. -eons, -OU8, a. kättjefull. -y, *- Jagt; okyskhet. Venetian, a. venetiansk. - "blinds, pl. jalusier, fönstergaller. Venew, Veney, s. gång i fäktning. Venge, V. a. hämna; straffa, -able, a. hämdgirig. -ance, 8. hämd; straff, -ful, a. hämdfull. Venial, a. förlåtlig, -ness, 8. til- låtlighet; tillåtelse. Venison, 8. vildbråd; hjortkött. Venom, 8. gift, etter. -, V. a. förgifta. -OUS, a. 'örgiftig. Venous, a. T. ådrig. _ Vent, 8. lufthål; luft; utgång; aflopp; säljande; fänghål på en kanon. -, V. a. gifva luft åt; låta utbryta; ut- sprida. -, V. n. vädra (som en jagt- hund). [en hjelm, visir. Ventail, 8. fällgaller för öppningen på Venter, 8. buk, lif; moderlif. Venti||duct, s. vindrör. -late, v. a. vanna; gifva luft; uppfriska luften; undersöka. -lation, 8. vannande; svalning; luftrening. -lator, s. T. vädervexlingsmaskin, ventilator. VentOSity, 8. väder, väderspänning. Ventricle, 8. ihåligt rum i kroppen. - of the heart, hjertkammare. Ventriloquist, S. buktalare. Ventur||e, s. äfventyr, händelse, at a -, på vinst och förlust; på puff. V. n- (at, on, upon} drista sig. V. a. äfventyra. -er, s. våghals. -CSOme, a. vågsam. -OUS, a. djerf, o förvägen. Venue, 8. T. närgränsande ort; di- striktet hvarifrån en jury ekali hem- tas; styng. Venus, 8. Venus, kärleksgudinna; af- tonstjärnan; T. koppar. - COmb, 8. kamkyrfvel. -hair, 8. jungfrubär (ört). -flytrap, 8. flugfängaren. -navelwOlt, S. hundtunga; nafvei- gräs. Veraci||OUS, a. sannfärdig; uppriktig, -ty, 8. sannfärdighet; sanning; san- ningskärlek. Veranda, 8. altan med gallerverk. Verb, 8. T. ve;bum. -al, a. munt- lig; bokstaflig; ordrik; T. som kom- mer af ett verbum. -ality, 8. blotta ord; bokstaflig förklaring. -atim, ad. ord för ord. Verb erate, v. a. slå. Verb-i age, -osi ty, s. ordsvall, vid- lyftighet. -Ose, a. ordrik, vidlyftig. Verdan||cy, S. grönska, -t, a. grön, grönskande. Verderer, 8. jägmästare. [mening. Verdict, S. nämdens utsago; domslut; Verd||iture, s. grönkrita, -ure, s. grönhet, grönska. [samhet. Verecund, a. blygsam, -ity, 8. blyg- Verge, 8. spö som betjenter i rätterna] bära; lagsaga; kant; T. slända vid! oron (i fickur). -, V. n. lända till.1 -r, 8. stafbärare; prestaf. Veri||dical, a. sannfärdig. - flcation, 8. bevis, betyg. - fy, V. a. bestyrka^ bekräfta. -ly, ad. sannerligen. -si-j milar, a. sannolik, -similitude,] -simility, s. sannolikhet. - table,( a. sann, verklig, -ty, 8. sanning; uppriktighet. Verjuice, 8. äplemust, suräplesaft. Vermi||cular, a. maskformig. -cu- late, V. a. fanera så att det liknar maskgångar i träd. - Cute, 8. liten mask; larf. -ClllOUS, a. masklik; maskstungen. -form, a. maskformig. -lion, 8. konsioneilfärg, cinober; mönja. -, v. a, färga skarlakau^rö^. 414 Vermin View Vermin, 8. ohyra. Vernacular, a. inhemsk. - tongue, - idiom, modersmäl. Vernal, a. värtiden tillhörig. Vernant, a. grönskande. Verniclo, 8. svettduk. [delare. Vernier, 8. T. minutdelare, secund- Vernility, 8. slafviskt uppforande. Versa||bility, s. böjlighet, smidighet. -ble, a. böjlig, smidig. -bleness, 8. böjlighet, smidighet. - tilo, a. rörlig; föränderlig. -tilenOSS, -ti» lity, 8. ombytlighet; smidighet. VerSC, 8. vers, rim; skaldestycke. Versed, a. förfaren, bevandrad. VersiCOlOUT, a. mängfärgad, brokig. Versification , 8. sammansättning af en vers; versmakeri. -ficator,-fler, 8. poet, rimmare. - fy, V. a. besjunga . pä vers; rimma. [version. Version, s. öfversättning; förbytning; Verst, 8. verst (rysk mil). Vert, a. grön. -, 8. grönt, grönska. Vertebral, a. hörande till ryggraden. Vertex, 8. topp, spets; zenit. Vertical, a. lodrät, vertikal. -ness, 8. lodrät ställning. Vert 1 city, s. vändning; kretslopp. Vertiginous, a. svindelaktig. -O, 8. Vervain, S. jernört. [svindel. Very, a. sann, verklig; idel; ajelf; just den. -, ad. ganska, mycket. Vesicant, -catory, s. piäster som uppdrager bläsor, spanskflugpläster. -Cle, 8. liten bläsa. -CUlar, a. full med snaä bläsor. Vesper, 8. afton; aftonstjärna, vespers, pl. aftonbön. -tine, a. som sker om aftonen. Vessel, S. kärl; kar; farkost, fartyg. Vessicon, 8. flossgallen, ledsvamp pä hästars knän. Vest, 8. klädnad; vest, jacka. -, V. a. kläda; bekläda; begäfva. Vestal, 8. prestinna i Vestas tempel; obefläckad mö. -, a. ganska kysk. Vestibule, s. förstuga, försal. Vestige, s. fotspär. Vestment, s. klädnad, skrud; mess- ^kjorta, messkläder. Vestry, 8. sakristia; sockenstämma, -meeting, 8. sockenstämma. Vesture, 8. klädnad, skrud; mantel. Vetch, 8. vicker. -Ung, 3. helgehö. Veteran, a. öfvad, erfaren. -, 8. ve- teran, gammal soldat. Veterinar||ian, s. boskapsläkars. -y, a. hörande till boskapsläkedom. Vex, v. a. bry; pläga; förtryta. -, V. n. Crumpna, förarga sig, vara i for- lägenhet. -atiOD , 8. oro, bryderi; förtret, förargelse. -atiOU8 , a. led- Vial, s. liten glasflaska. [sam. Viand, 8. kötträtt. Viaticum, a. reskost; sista smörjelsen. Vibrafe, v. a. svänga. -, V. n. dallra; darra. -tlOD, 8. svängning (af en pendel); darming. -tive, -tory, a. svingande, svängande. Vicar, s. vikarie, ställförträdare, sub- stitut; landtprest. -age, 8. socken- prestsyssla; vikariat. Vice, 8. last, odygd. Vice, a. vice, tjenstförrättande i en an- nans ställe, -admirality, s. vice, amirals-embete. -agent, 8. fullmäk- tig. -Chancellor, 3. prokansler. -gerency, 3. stäthällareskap. -ge» rent, 8. stäthällare; en biskops vi- karie. -king, -toy, 3. vicekonung. Vice, s. skruf, skrufstäd. -, V. a. skrufva; draga. Viced, a. lastbar. Vicin||age, -ity, -8. närbelägenhet; grannskap, -al, a. närbelägen. Vicissitude, 8. omskifte; obeständig het; förändring; omgäng. Victim, 8. offer; offerdjur. -iz6, V a. offra. Victor, 8. segrare. -lOUS, a. seg- rande; segerrik. - y, 3* seger, triumf, Victual, 8. proviant, lifsmedel. -, V. a. förse med lifsmedel. -ler, 8. pro- viantmästare; proviantskepp. Videlicet, ad. nämligen. Viduity, 8. enkeständ. Vie, V. n. täfla, sträfva; trotsa; strida. View, 8. syn; öga; besigtning; gransk- ning; utsigt; mönstring; afsigt. -, V, <1, syna, besigtiga; se, SskSd;», Viewer Visit 415 -Or, •. besigtningsman. -less, a. osynbar. Vigesimal, a. tjugonde. Vigil,«. vaka; en helgdagsafton. -ance, 8. vakande; vaksamhet; sorgfalllghet. -ant, a. vaksam; omtänksam. Vignette, 8. T. vignett. Vigone, 8. vigognakamelen; vigogne- ull; vigognehatt. Vigollroslty, 8. styrka, -rous, a. stark, rask; tapper, väldig. -Ur, 8. styrka; verksamhetsförmåga; själsstyr- ka; eftertryck. Vile, a. gemen; nedrig, elak. - D08S, e. gemenbet, nedrighet. Vilify, v. a. skända, vanära; smäda. Vilipend, v. a. förakta. Villa, 8. landtgods, villa. Village, 8. by. -er, 8. landtbo, bonde. -ry, 8. landsbygd. Villain, a. lifegen landtbo; bof, skälm. -3ge, 8. lifegenskap; nedrighet. -OUS, a. bofaktig, afskyvärd. -y, 8. bof- streck; brott. Villose, a. hårig, luden. Vimineous, a. gjord af vidjor. Vincible, a. öfvervinnelig. Vindemla||l, a. hörande till vinberg- ning, -te, v. a. berga vin. Vindicate, V. a. förfäkta; påstå ; häm- nas; frisäga. -ation, 8. försvar, för- fäktande. -a ti ve, a. hämdgirig. -ator, 8. försvarare; hämnare. -ato* ry, a. försvarande; hämnande. -tive, a. hämdgirig. Vine, 8. vinstock, -branch, 8. vin- ranka. -bud, 8. knopp på en vin. ranka, -dresser, 8. vingårdsman. -fretter, -grub, 0. mask på vin- träd. -yard, 8. vingård. ViB[|egar, e. ättika-, surhet. -osity, 8. vinaktighet. -OUS, a. vinaktig. - flavour, vinsmak. -tage, 8. vin. bergning; vinbergningstid. -tager, 8. vinbergare. - tner, 8. källarmä- stare; vinhandlare. -try, 8. vin- marknad; vinkällare.. -y, a. vin- aktig, vinrik. Viol, 8. fiol, altfiol, tenorfiol. Viola||blo, a, förkränkli^. -te? v. a. sSra, skämma; ohelga ; öfverlrEda; våldföra. -tion, 8. våldförande; öfverträdelse; våldtägt. -tOT, 8. våld- tagare; ohelgare. Violaceous, a. violfargad, violett. Violence, 5. häftighet; våld, våldsam* het; våldtägt. -t, a. stark, våldsam. -tness, 8. häftighet, våldsamhet. Violet, 8. violblomma, -blue, <1. violett, violettfärgad. [spelare. Violin, 8. fiol, violin. -1st, 8. fiol* Violoncello, 8. violoncell, basfiol. Viper, 8. huggorm. - OU8, a. af hugg* ormsslägte; giftig. -'8»grftS8, t. scorzonera. Virago, 8. sköldmö; grof qvinnsperson. Virgin, 8. mö, jungfru. -, a. jung- frulig, obefläckad; gedigen, -al, a. jungfrulig. -al8, 8. pl. spinett, kla v- cymbal. -ity, a. mödom, jungfrudom. VirgO, 8. T. Jungfrun i djurkretsen. Viril||e, a. manlig, -ity, 8. manlig- het; mandom. Virtua||l, a. gällande; verklig. - lity, 8. kraft, verkan. -te , V. a. göra verksam. Vittne, 8. dygd; kraft; egenskap; tap- perhet. -less, a. odygdig; kraftlös. Virtuosity, S. konstfulländning. -OSO, 8. virtuos; konstkännare. -OUS , a. dygdig; kysk, ärbar; kraftig. -OUS» nCSS, 8. dygdighet, ärbarhet. Virulen||ce, 8. förgiftighet, bitterhet. -t, a. förgiftig, smittsam. Visage, s. ansigte, anlete. [vagn. Vis-a-Vis, pr. emot. -, 8. ett slags Viscera||l, a. hörande till inelfvoma. -te, V. a. taga ut inelfvoma. Visc||id, a. klibbig, limmig. - idity, -Osity, 8. seghet, klibbighet. Viscount, 8. grefve. -CSS, 8. en vis- counts fru. [0. klibbighet. V1SC0U8. a. klibbig, limmig. -DCSS, Visibility, s. synlighet; solklarhet. -le, a. synlig, synbar; tydlig. Vision, 8. syn; åskådande; uppenba- relse; dröm. -ary, a. inbillad. -, 8. siare; fantast. Visit, s. besök. -, V. n. & a. göra besök; umgås; besöka, bese; hemsöka; 416 Visitable Volunteer hälla visitation, -able, a. som kan besökas. - ant, s. besökande, -ation, 8. besök; besigtniag; landsplåga; nåd. -Or, -ator, 8. som besökar; visitator. VlsiVQ, a. hörande till synen; seende. VlfiOr, 8. mask för ansigtet; visir. Vista, 8. utsigt; utseende ri', sigt. Visual, a. hörande till synen. - nerve, synnerv. - point, synpunkt. Vital, a. lifvet tillhörig; liflig; vä» sendtlig. - spirits, lifsandar. - thread, lefnadstråd. -ity, 8. lifs- kraft; lif. -ne8S, 8. lifskraft. -8, 8. pl. de delar i menniskokroppen, som äro väsendtliga för lifvet. Vitellary, s. det ihåliga af ägget der blomman ligger. Vitl||ate, V. a. förkränka; förderfva; förfalska; ogilla, -ation, 8. förfalsk- ning. -OGS, a. odygdig, lastbar, brottslig, felaktig. -0US116S8, -O8i- ty, 8. felaktighet, lastbarhet, brotts- lighet. Vitr||eal, -ean, -eous, a. glasig, glasartad. -ificate, V. a. förglasa. -ifleation, S. förglasning. -ify, V. a. förglasa. -, V. 71. blifva glas. Vitriol, 8. vitriol, -ic, a. vitriolhal. Vitrum, s. glas. (tig. Vitry, 8. ett slags oblekt lärft. Vitupera||ble, a. tadelvärd, lastvärd. -te, V. a. tadla, lasta. -tion, 8. tadel; bestraffning. Vivacl||OUS, a. liflig, qvlok; långlifvad. -ty, 8. liflighet, munterhet. Vivary, 8. djurgård; kaningård; fisk; Viver, 8. sjöhors. (sump. Vives, 8. pl. flbel, halssvullnad hos hästar. [«. liflighet. Vivid, a. liflig, qvlok ; lifaktig. - neS8, Viviflc, -ai, a. lifgifvande. -ate, V. a. upplifva. -atiou, 8. lifgifning. -ative, a. lifgifvande. Vivi||fy, V. a. upplifva, uppelda. -pa» VOUS, a. som framföder lefvande ungar. Vixen, s. räfunge; trätgirig, grälaktig qvinna. -, V. n. träta, gräla. Viz, ad. nämligen. [förkläda. Vizard, a\ rnask, -f V, a, maskera, Vi21ers 8. vizir, turkisk minister. Vocable, s. ord, vokabei. -ulary, 8. liten ordbok. • Vocalj a. röston tillhörig; muntlig. - musik, vokalmusik. -ity, 8. tal- förmåga. -ize, v, a. böja ljudet till ord. -Iy, a. med rösten; muntligen. Vocation, «. kall, kallelse; lefnads- sätt; syssla. - V6, 8. T. vokativus. Vocifer|jate, v. n. ryta, vråla. -ation, 8. rop, skriande. - OU8, a. ropande, larmande. (bruk. VogUO, 8. rop; mod, svang; allmänt Voice, 8. röst; stämma. -, V. a. ut- ropa; bestämma. Void, a. tom, öde; kraftlös; upphäfven; obesatt; bristande. - of, utan. -, 8. tomt rum, ihSlighet. -, V. a. ut- tömma; upphäfva. -, V. n. blifva tom. -able, a. som kan upphäfvas. -ance, 8. uttömning, -er, s. ut» tömmare; bordkorg. -ness, S. tom- het; overksamhet. -Ur, 8. bordkorg. VolatiC, a. flygande; flyktig. Volatil||e, a. flygande; flyktig. -, 8, fjäderfä. -ity, 8. flyktighet; utdunst- ning; lättsinnighet. -Ize, V. a. göra flyktig, förflyktiga. Volcano, 8. vulkan, eldsprutande oerg. Volery, 8. fågelbur; en skoek fåglar. Volitation, 8. fladdring, kringflygning. Volitive, a. viljande, the - faculty, förmågan att vilja. Volley, 8. salfva (af skott eto.). at -, af en slump. -, V. a^ utkasta. Volt, 8. T. volt, krets (i ridkonst). Voltaic, a. - pile, voltaisk pelare. Volub||ility, 8. trindhet; rörligheti munvighet, -le, a. trind; rullande; snäll; munvig. Volum||e, 8. rulle; massa, vidd; volym, tom, band. -inOUS, a. omfångsrik; vidlyftig. -inousness, 8. antalet af delar; vidlyflighet. Volunt||arily, ad. sjelfmant, af fri vilja, -ariness,«. frivillighet. -ary, a. frivillig, sjelfmant, otvungen. -, 8. volontär; T. fantasi. -eer, 3. vo- lontär, frivillig soldat. -, V. n. tjen^ •såsom frivillig. -, V, a» frivilligt bjuda. Voluptuary Wait 417 Voluptn|[ary, 8. vällusting, vekling. -ous, a. vällustig, yppig. Volutation, 8. rullning. Volute, 8. T. snäokverk.- Vomer, s. piogjem. Vomica, S. lungböld. Vomic-nut, s. purgernöt; liktom. Vomit, 8. spott; kräkmedel. -, ~V. n. gifva öfver, kräkas. -, V. a. (up, out) spötta upp, utspruta. -lon, 8. uppkastning. -ive, -OTy, a. som förorsakar kräkning. -, 8. kräkmedel. Voraci||OU8, a. glupsk, slukande; rof- girig. -ousness, -ty, 8. glupskhet; rofgirighet. Vort||ex, 8. göl, hvirfvel. -kal, a. hvirfvelaktig. Votary, 8. munk; person som uppoffrat sig åt något. Vote, 8. röst; votering. -, V. n. vo- tera. -, V. a. besluta genom omröst- ning. -T, 8. röstegare. Votive, a. utlofvad, som sker efter löfte. Vouch, 8. vittnesbörd, försäkran. -, V. a. påstå; inkalla såsom vittne; be- tyga. - , V. n., äflägga vittnesmål. -66, 8. åberopadt vittne, -er, s. vittne; bevis; quittens. -safe, V. a. gifva; bevärdiga; tillåta. -, V. n. täckas, behaga. Vow, 8. löfte. -, V. n. göra löfte om något; med ed förplikta sig. -, V. a. lofva; helga. Vowel, 8. vokal, sjelfljud. Voyage, 8. sjöresa; resa. -, V. n. öfverfara; resa till sjös, -t, S. re- sande, sjöfarande. Voyol, 8. T. kabellarium. Vulgar, a. allmän; vanlig; offentlig; gemen, nedrig. -, 8. pöbel; menige man. -ism, 8. gement uttryck. -ity, 8. gemenhet, pöbelaktighet. Vulnerable, a-, som kan såras. -ry, a. sårläkande. -, 8. sårplåster. Vulpine, a. räfaktig; slug. Vultur||e, e. g-m. -ine, a. af gam- slägtet. EngUsh-Sxuidish Diet w. Wabble, V. n. darra; vrida sis om« kring; ragla. Wabblers, 8. pl. fotfolk. (salt). Wacke, 8. T. vaoka (ett slags grof ba- Wad, 8. vadd; stoppning; T. grafit, -, v. a. fodra med vadd; stoppa, »ding, 8. vadd, stoppning; forladd- ning. -hook, 8. krats, plunderskruf. Wadable, a. som kan öfvervadas. Waddle, V. n. vagga, vanka som en gås. [tupp; svinsskrofler, Waddles, 8. pl. slöret, skägget på en Wade, v. n. vada; tränga sig igenom. Wafer, Waffle, s. våffla; munlack; oblat i den bel. nattvarden. Waft, 8. fladdring; flytande ell. sim- mande kropp.- -, V. n. fladdra; sim- ma; vinka, -age, 8. fart öfver vatt- net. -er, 8. farja, färjebåt; färjkarl. Wag, v. a. & n. röra smått; skaka. -, 8. skalk. Wage, v. a. slå vad; våga; lega, be- solda. to - war, fora krig. Wager, s. vad. v. n. & a. slå vad. [pant. Wages, 3. pl. lön, sold; hyra; under- Wagg||ery, 8. skalkaktighet, puts. -ish, a. skalkaktig, skämtsam. Waggle, v. n. gå och vagga som en gås; vackla. Waggon, 8. trossvagn, forvagn, »age, 8. forlön. -er, 8. forman, åkare; Karl vagnen (stjärnbild). Wagtail, 8. jemsparf, qvickstjärt. Waid, a. tryckt, pressad. Waif, 8. tappadt tjufgods; något som är funnet och ej återfordradt. Wall, 8, jämmer, klagan. -, V. a. be- klaga. -, v. n. jämra sig. -fill, a. sorglig. -Ing, 8. veklagan, klago- Wain, s. vagn. [rop. Wainscot, 8. ekplankor till panelning; panelverk. -, v. a. panela. Waist, 3. medjan, veka lifvet; mellan- däck. -clothes, s. pl. T. relings- kläder. -COat, 8. vest, lifstycke. Wait, V. n. vänta, dröja. -, v. a. 418 Waiter Warmth forbida; bivista, to - at table, passa upp vid bordet, to - on, upp- vakta; passa upp; folja. -, 8. för- sät, lur. -er, 8. uppassare, betjent, gar?on pä värdshus; tallrik. Waiting, a. väntande, uppassande. -, S. uppassning. -boy, 8. uppassare, -maid, 8. kammarjungfru, piga, -man, 8. lakej, betjent. -woman, 3. kammarfru. Waits, s. pl. gatmusikanter. Waive, s. W.we. Wake, 8. vaknfng; T. kölvatten. -, V. n. vakna; upplifvas; vaka. -, V. a. väcka. -ful, a. vaken, Vaksam, -fulness, 8. vaksamhet; sömnlöshet. -n, V. n. väkna. -, V. a. väcka. Wakes, 8. pl. kyrkovigningsfest. Wale, 8. kant, upphöjning pä tyg; märke efter ett slag. -knot, 8. vantknop. Walk, 8. spatsergäng; gäng, allé; väg; passgäng af en häst. -, V. n. spat- sera; spöka, gä. igen; gä sin väg; vandra. -, V. a. genomvandra, -er, 8. spatsergängare; valkare. -ing, 8. gäng; spatsering. -ing-flre, 3. lykt- gubbe, irrbloss. Wall, s. mur, vägg; främsta rummet. -, V. a. omgifva med mur. to - up, mura igen. -Creeper, 8. hackspett, -ej e, S. grä starrn. -eyed, a. glos- ögd (om hästar). - flower, 8. gul viol, guldlack, -fruit, 8. frukt som mog- nat vid murar. -gun, s. hakebössa, -ing, 8. murverk. - louse, 8. vägg- lus. -Sided, a. (om ett skepp) hvars sidor stä rätt upp och ned. -tree, 8. spalierträd. Wallet, 8. kappsäck. Wallop, V. n. uppsjuda, uppvälla. Wallow, V. n. & a. välta, vältra, hvälfva. -ish, a. osmaklig; smutsig. Walnut, 8. valnöt. Walrus, Wältron, s. valross. Waltz, 8, vals. -, V. n. dansa vals. Wamble, v. n. röras upp (om magen); sjuda. W&D, a. blek, förfallen, -ned, a. bleknad, urblekt. -neSH, 8. blekhet, mattighet. - nish, a. blek. Wand, 8. spö, häroldstaf; trollspö. Wander, V. n. vandra; gä villse. -, V. a. genomvandra, genomströfva.-ing, s. vallfart; irrväg; svärmeri. Wane, V. n. aftaga, minskas. -, a. aftagande; förfall; T. nedan. Want, 8. torflighet; brist; nöd. -, V. a. hafva brist pä; behöfva; sakna. -, V. n. fattas, fela; lida brist, -ed, a. nödig, erforderlig, -ing, a. fe- lande. -, 8. brist, fel. Wanton, a. ostyrig; lekfull; lättfär- dig; ostadig. -, s. sjelfsvälding; yr- fijerna; liderlig.person. -, v. n. rasa; leka; roa sig okyskt. -nOSS, 8. lätt- färdighet; lättja; ostyrighet; glädtig- het, skalkaktighet. Wapentake, s. härad. War, 8. krig; krigsrustning. -, V. n, kriga, föra krig. v. a. bekriga, -fare, 8. härfärd. V. n. kriga. -hOOp, 8. vildames krigsrop, -like, a. krigisk; stridbar. -WOTH, a. för- sliten i krig. Warble, 8. qvittring; fågelsäng. -, V. a. drilla, utsjunga; qvittra. -T, 8. sängare; sängfågel. Ward, 8. värd; qvarter i en stad; för- skansning; garnison; parering; för- svar ; pupill; förmyndarskap; fängsligt förvar. -, V. a. & n. värda, vakta; beskydda, to - off, parera undan, -en, s. uppsyningsman; föreständare; öfverintendent. -er, s. värdare; vakt, mästare. -TObe, 8. garderob. -TOOm, s. stora kajutan. Ware, S. vara, handelsvara. -house, 8. magasin. -, V. a. magasinera, Ware, v. n. akta sig. -ful, a. varsam, försigtig. -less, a. ovarsam, oförsigtig. Wari||ly, ad. varsamligen, försigtigt. -ness, 8. varsamhet, försigtighet. Warm, a. varm; ifrig, häftig; liflig. -, V. a. värma, -, V. n. blifva varm, -ing, a. värmande. -, 8. värmning. -ing*pan, 8. sängvärmare. - ing- ätone, 8. värmsten, serpentinsten. Warmth, 8. värma, varmhet; ifrighet. Warn Wax 419 Warn, V. a. varna ; förmana; tlUkänna- gifva. -ing, 8. varning; kungörelse; uppsägning. Warp, 3. varp; varptäg. -, V. a. varpa, ränna; böja-, förkorta. -, V. n. slä sig; blifva vind (om bräder); afvika. Warrant, 8. skriftlig befallning; by. sättningsutslag; tillstädjelse; försäkran. -, V. a. försäkra, bekräfta; befull- mäktiga; frikalla for ansvar; urskulda, -able, a. försvarlig, -et, 8. för- svarare; assekurant. -y, 8. skriftlig makt; garanti; fullmakt. Warren, s. kaningärd, -er, s. djur- gärdsvaktare. Warrior, 8. krigsman; hjelte. Wart, 8. värta; knöl pä trän. -WOrt, s. reformsgräs. Wary, a. varsam, försigtig. Wash, V. a. & n. tvätta, vaska, rensa, skölja; anstryka; tvätta sig; tvätta kläder. -, 8. skulor; skönhetsvatten; byk; anstrykning, -ball, 8. tvål- kula. -bowl, 3. tvättfat, -er, 8. tvättare; tvätterska» -etWOman, 8. tvätterska.. - hOUSÖ, 8. tvättstuga, -leather, s. sämskt läder. -pot, s. tvättbunke. -y, a. vät; svag.. Wasp, 8. geting, -ish, a. bitter, snarsticken. [s. julstänka. Wassail,S. gästabud; juldryck. -bowl, Waste, V. a. öda, förslösa, spilla bort (tiden); ödelägga. -, V. n. för- falla, nötas bort. -, 8. slösning, sköf- iing, förödelse; läckage; ödemark, öken. -, a. oduglig; gemen, ringa; ödelagd; sköflad; öde, obebodd; öfverflödig; vild, -board, 8. T. läbord, svärd, -book, 8. kladd, -good, -thrift, 3. slösare. -ful, a. slösaktig; för- derflig. -paper, s. makulatur. -r, 8. slösare. Wastrel, 8. allmänningsjord. Watch, s. vakt; väktare; post; va- kande ; nattvakt; akt; fickur. -, V. a. & n. vakta, värda; valla; bevakta; akta; vara pä vakt, to - for, af- bida. to - over, gifva akt pä. -alarm, s. väckare (pä ett ur), -bill, 8. vaktrulle. -bOX, 8. vaktkur. -Cand le, s. nattljus. -Case, 3. urfodral -ful, a. aktsam, vaksam; försigtig -fulness, s. vaksamhet. -hand, 8. urvisare. - house, 8. vakthus, -maker, s. urmakare, -man, 8. väktare, vakt. -Spring, 8. urQäder* -Word, s. parol, lösen. Watchet, a. ljusblå, blekblå. Water, 3. vatten; urin; lyster, glan^ -, v. a. & n. vattna; gifva vatten ; lägga i hlöt; vattra; intaga vatten* förråd pä ett skepp: utgjuta vatten. to - at, vattnas (i munnen), -age, 8. båtlega. -borne, a. flott, -brook, 3. rännil; friskt vatten. -closet, 8. afträde med sköljvatten. -COlOUt, 8. vattenfärg (i målning). -COUrse, 3. loppet af en flod. -Cresses, 3. pl. källkrasse, -et, 8. vattnare; vattu- man. -flag, 8. gul svärdslilja. - fowl, 8. sjöfåglar, pl. -gage , 8. vatten- dämning; mätt att mäta vatten, -gate, 3. slass. - gruel, s. hafremjölsgröt. -ing, s. vattning, -ing-place, s. lögställe; badställe. -ish, a. vattnig. -leaf, 8. vattenväxt, -level, 8. vattenväg; vattenpass, -line, 8. vat- tengången pä skepp, -man, s. rod- dare; fiskare, -mark, 8. vattenbryn, -pipe, 8. vattenrör.. -pTCOf, a. vattentät. -SpOUt, 3. skydrag, -sta- tion , 3. jernvägsstation dit lokomo- tiven intager vattenförräd. -Way, s. vattenledning. -work, 8. vattenverk; vattenkonst. -y, a. vattenaktig-, vattnig; osmaklig; utan kraft. Wattle, s. kräset pä en tupp; spröt- gärd; qvist; skanskorg. -, V. a. in- stänga med qvistar. Wave, 8. väg, bölja; ihålighet; ojemn- het. -, V. a. uppröra i vägor. -, V. n. fladdra; vinka; undvika; upp- skjuta. -d, a. vägformig; vattrad. Waver, V. n. vackla; vara vankelmo- dig. -ing, a. vankelmodig. -, 8. obeslutsamhet. Wavy, a. vågig; böljande.' Wawmish, a. vämjelig. W»X, 8. vax; sigillack; örvax. -, V. 7S* 420 Wax-candle Wellbeing vaxa. -candle, s. vaxljus. - chand- ler, 8. en »om gör vaxljus, -en, a. af vax. -taper, 8. vax fackla, vax- stapel. -Winder, 8. vaxstapel. Way, 3. väg; led; vana, maner; upp- förande; utväg; riktning; sätt; förfa- rande. -farer, 8. vandrare, -far- ing, a. vandrande, -goer, 8. land- strykare, tiggare, -lay, v. a. ställa försåt för någon, -layer, 8. vägrid- dare, stråtröfväre. -less, a. ovägad, obanad, -mark, s. vägvisare. -ward, a. vedervärdig; förtretlig. -ward- We, pr. vi. [ness, 8. vresighet. Weak, a. svag; bräcklig; vek; van- mäktig. -en', v. a. försvaga, -ling, 8. vekling; svagt barn, -ly, a. kras- lig; maktlös. -, ad. svagt; obetänk- samt. -ness, 8. svaghet, vanmakt. Weal, 8. väl, välstånd; republik; strim- Weald, 8. skogsbygd. [ma. Wealth, s. välstånd, egodelar, rikedo- mar. -mess, S. rikhet, förmögen- het. -y, a. rik, förmögen. Wean, V. a. afvänja, afhålla ifrån, -ling, 8. nyss afvandt barn. Weapon, 8. vapen, rustning, -ed, a. beväpnad. -less, a. obeväpnad. Wear, S. slitning; bruk af klädesdrägt; dam; fiskryssja. -, V. a. slita, nöta, bruka, bära; försvaga, to - out, ut- trötta, utnöta. -, V. n. nötas, slitas; förlida, to - away, förfalla, utnö- tas. -ied, a. uttröttad. -iness, 8. trötthet; matthet; ledsamhet; otå- lighet. -ing, 8. brukning, nötning; drägt. -ing-apparel, 3. gångkläder, -ish, a. sumpig; svag. -isome, a. ledsam. -y, a. trött; ledsen; för- tretlig. -, V. a. uttrötta ; göra ledsen. Weasel, s. lekatt. Weather, S. väder, väderlek; storm. -, V. a. vädra; uthärda; lovera förbi, -beaten, a. skadad af storm ; härdad mot väder och vind, -board, 3. lo- vartsidan. -COCk, 3. väderhane; osta- dig menniska. -gage, s. flöjel; lofsida på skepp, -glass, 8. barometer. Weare, V. a. väfva; inblanda; virka, -t, s. väfvare; sjöhors (fisk); spindel. Web, 8. väf, spindel väf. -footed, flatfotad, som har simfötter. -Ster, 8. väfvare. Wed, V. a. taga till äkta. -, V. n. gifta sig. -ding, s. bröllop, vigning. -ding» ring, «. vigselring. Wedge, 8. vigg, kil; massa ®f metall. -, V. a. kila, klyfva med vigg. -wise, ad. kilformigt. Wedlock, 8. giftermål, äktenskap. Wednesday, 8. onsdag. Wee, a. liten. Weed, 3. ogräs; slagg. -, V. a. plocki bort ogräs; utrotta. -ing-llOOk, S. kratta, harka. Weed, 3. drägt. weeds, pl. sorgdrägt. Week, s. vecka. - ly, a. som sker en gång i veckan. Ween, V. n. tro, mena, inbilla sig. Weep, V. n. gråta, utgjuta tårar. -, V. a. begråta, -er, 8. gråtare; plö- rös. -ing, a. fuktig; gråtande. -• 8. gråt. Weet, V. n. veta, känna. Weevil, S. tornvifvel (insekt). (ning. Weft, S. väf, väfnad. -age, 8. väf- Weigh, 8. vigt; last; skeppund. -, V. a. & n. väga; väga upp; öfverväga; lyfta ankar, to - down, nedtrycka; öfvergå i vigt, -ed, a. erfaren, öf- vad. -lock, 8. besman. -t, s- vigt; tunga; värde. -tiness, 8. vigt, tyngd; värde, -ty, a. tung; angelägen. Weird, a. olycksbådande; trollkunnig. Welkome, a. välkommen, angenäm, -, 8. välkomma; undfägnad. -, V. a bedja vara välkommen, helsa vänligt -ness, 8. angenämbet. Weld, 8. vau, gult färggräs. Weld, V. a. välla, sammansmida. Welfare, 8. välfärd, välgång; helsa. W elk , V. a. hoptränga, förkorta, för- dunkla. -ed, a. skrynklig; dunkel, -in, 8. sky; himmel; firmamentet. Well, 8. brunn, -bucket, 8. ösäm- bar. -spring, S. springbrunn. Well, a. sund ; lycklig. -, ad. väl^ bra. -aday, i. vei aj t -affected. a. tillgifven. -being, S. lyoksalighet- Wellbeseeming Whipcfeam 421 -beseeming, a. anständig, -bred, a. : äl uppfostrad. -done! t", bra l väll -met! i. välkommen! -na- tved, a. godhjertad; välartad. WOlsh, a. af Wallis. Welt, 8, fåll; infattning. -, V. a. fålla, kanta. Welter, v. n. vältrp sig. Wem, 8. skråma; fläck. Wen, 8. utväxt, hård kula på ben. Wench, 8. piga, flicka; slyna. -, V. n. vara otuktig. Wend, v. n. gå; vända sig. Wergeld, 8. mansbot. West, 8. vestsr; solens nedergång. -, a. vaster. - ty, vest till. -, V. n. gå ned i vester. -erly, a. vesterlig; ifrån Vester. -ern, a. vestlig; ned- gående. -, 3. sjösvala, -ward, ad. vesterut. -wind, 8. vestanvind. Wet, a. fuktig, våt. -, 8. vätska; regnväder. -, V. a. väta, fukta. -ness, 8. våthet, vätska. -tish , a. något fuktig. Wether, 8. vädur, gumse. Wey, 8. sädesmått af 5 qvarter, 40 bu- Whack, v. a. alå,- basa. (shels. Whale, 8. hval, hvaiflsk. -bone, 8. Whame, 8. broms. (fiskben. W happing, a. ganska stor, ofantlig. Wharf, S. hvarf; strandbro. -, V. a. upplägga gods på hvarfvet. -age, 8. hvarfpenningar. -inger, 8. hvarf- mästare. What, pr. hvad, hvilken, hvad för en. -, ad. hvad? huru? -ho! hol holla 1 - though, oaktadt. - time, då. - soever, hvad som helst. Wheat, 8. hvete, -en, a. gjord af hvete, -flour, 8. fint hvetemjöl. Wheedle, s. smicker; bedrägeri. -, v. a. locka, öfvertala. Wheel, 8. hjul-, cirkel; omlopp. -, V. a. rulla. -, V. n. rulla omkring, -barrow, 8. skottkärra, -drag, 8. hjulsko. -horse, s. stånghäst, -ro- pe, s. styrrep, -Work, s. alla hju- len i en maskin, -wright, 8. hjul- makare. Wheeze, V. n, andas tungt, tala hest,- Whelk, 8. trumpeten äcka. Whelm, v. a. öfverhölja, öfverevSmma» Whelp, 8. valp; snorkilling; vulg. yngling. -ish, a. a. valpaktig. When, ad. dä, den tiden, när. - as, när som. -ever, -SOever, ad. när som helst. , hvarifrån. Whence, ad. hvadan? h varifrån? from Where, ad. hvar, hvarest. -as, ad. emedan som. -about, av. hvarom* kring, hvarom. -at, pr. hvaröfver; hvarpå. - by,jpr. hvarmedelst. -ever, ad. evhar. -fOFO, ad. hvarföre. -In, -into, pr. hvaruti, hvari, hvar- inom. -Of, pr. hvaraf. -On , pr hvarpå. -Soever, pr. hvarhelst. -unto, pr. hvartill, hvarpä. -upon, pr. nära på, hvarpå, -with, pr. hvarmed. Wherry, 8. färja, lätt roddarebåt. Whet, V. a. bryna; väcka; öka; upp ägga. -, 8. hvättjande; aptitssup. uppmuntran. -Stone, 8. brynsten. Whether, pr. hvilkendera. -, c. an* tingen, om. [aktig. Whey, 8. mjölkvassla. -ish, a. vassle. Which, pr. hvilken, som; hvem t -Soever, pr. hvilken som helst. Whiff, 8. pust, ntblåsning. -Ie, V. n. vackla; spela på pipa. Whig, 8. vassle; whig (parti). -gish, a. whig-sinnad. -glsm, 8. whig- parti. While, 8. tid, stund; möda. -, C, medan, tilldess. -, V. n. dröja. -, V. a. fdrdrifva (tiden). Whilom, ad. fordom. Whilst, C. medan. Whim, 8. vurm, nyck, griller. Whimper, 8. veklagan. -, V. n. jämra sig. [-n«SS, 8. grillfängeri. Whimsical, a. fantastisk; sällsam. Whin, 8. ginst. W'hlne, V. n. hvina, gnälla. -, 8. hvi- Whinny, v. n. gnägga. [nande. Whip, s. T. piska; gissel; klapplöpare. - and spur, i största hast. -, v. a. risa, slå med ris; tukta; slå öfver (i söm). -, V. n. springa; röra sig ha- stigt, -CQrd, 8. pisksnärt, -cream, 422 Whipping Wilderness 8. vispad grädde. -ping, 3. risbastu. -ping-post, 8. skampåle (hvarvid missdådare slita spö). Whirl, s. hvirfvel, omlopp. -, V. a. snurra omkring, svänga. -, V. n. löpa hastigt omkring. -bone, 3. knäskål. - igig, 3. snurra åt barn, -pool, 8. vattenhvirfvel. -wind, 8. väderhvirfvel. Whisk, s. borste; viska; gammalmodigt fruntimmers halskrås; pisksnärt med smäll; näsvis karl. -, V. a. borsta, damma af. -, V. n. to - about, flyga omkring. Whisker, s. polisonger. [vin). Whisky, 8. whiskey (skottskt bränn- Whisper, 8. hviskning. -, V. a. in- gifva i hemlighet. -, V. n. hviska. Whist, i. tyst. -, s. whistspel. -1.0, 8. liten pipa; hvissling (åt en hund); strupe. -, V. n. hvissla; blåsa med en pipa. -, v. n. hvissla åt en. -ling, 8. hvissling. Whit, S. punkt; bit, smula. White, e. hvit; blek;, ren. -, 8. hvithet, hvit färg. -, V. a. göra hvit. -Corn., 5. hvete, blandsäd, råg etc. -IrOU, 8. förtennt jernbleck. -lead, 8. blyhvitt. -meat, 8. mjölkmat, -ness, 8. hvithet; renhet; oskuld, -tail, 8. stensqvätta. -wash, 8. hvitt smink; hvitlimning. Whites, 8. pl. hvita flussen. Whither, ad. hvart? hvarthän? -SO" ever, ad. hvart som helst. Whiting, 8. hvitlim; hvitling; hvit- limning. -grass, 8. bakstenbräcka. Whitish, a. hvitaktig; hvitlett; blek, -ness, 8. hvitaktighet; blekhet. Whitlow, 8. fulslag, nagelböld. Whitsun, a. pingst tillhörig, -day, s. pingstdag, -tide, 8. pingst, pingst- Whittentree, s. lönn. [helg. Whittle, 8. fällknif, fickknif; ettslags mantel. Whiz, ad. hsch! -, V. n. hväsa; susa. Who, pr. hvem , hvilken, ho; någon. -ever, pr, hvilken som helst. Whole, a. all, hel; behållen; friek. -. «, »ntsammans, det hela. -neS8» 5. fullständighet, helhet. -Sal©, C grosshandel. -some, a. helsosaa ren. -SOmenOSS f 3. helsosamhet riktighet. [fulleligen Wholly, ad. hel och hällen, alldeles Whom, pf. hvem, hvilken. WllOOp, s. vipa; rop, hojtande. -, i. hå I -, v. n. & a. ropa, ropa an ell. åt en. -illg, 3. jagtrop. Whore, s. hora. Whorish, a. sköraktig. Whortleberry, s. blåbär. Whose, pr. hvars, hvilkens; hvilkcu Whur, v. n. knorra. Why, ad. hvi? h vårföre? -, i. hvadl nå väll ahl Wick, 3. veke, -yarn, 8. ljusgam. Wicked, a. elak, arg; ogudaktig.- BOSS, 3. synd; ondska; lättfärdighet. Wicker, 8. vide. -, a. flätad af vide. Wicket, 8. liten halfdörr på en stor port; litet hål i en därr. Wide, a. vid, stor, bred; afvikande. -, ad. ganska, vida. - open, på vid gafvel. -n, V. a. vidga. -, v. n. utsträckas. -ness, 8. sträcka; bredd. Widgeon, 3. dumhufvud. Widow, 8. enka. -, v. a. göra till enka; ' beröfva. -ed, a. som blifvit enka ell. enkling. -er, s. enkling, enkeman. -hood, s. enkestånd. -weeds, 3. pl. enkedrägt. Wield, V. a. handtera, regera, svänga,( svinga, -iness, 3. lätthet, -less, a. oböjlig. -y, a. handterlig; lätt- Wife, 8. hustru, maka. [rörlig. Wig, 8. peruk. Wigeon, s. vriand, blesand. Wight, 3. menniska, karl. Wigwam, s. sydamerikansk koja utaf grenar eto. Wild, a. vild; otam; öde; babarisk, grym ; oordentlig; yr, lättsinnig; orim- lig, sällsam. -, s. öken, ödemark, -flre, 8. ett slags fyrverkeri; het» blemma. -gOOSO-chase, 3. jagt på vildgäss; dåraktigt företag. -11088, 8. vildhet; galenskap. - youth, 8. vildhjerna. [8. öken, ödemark. Wilder, V. a. förvilla, förleda. -0683, Wilding With 423 Wilding, 3. suräple, vildäple. Wile, s. illbragd, streck; list. -, V. a. bedraga. Wilful, a. envis, hårdnackad. - nCSS, 8. halsstarrighet; uppsåtlighet. WilinCSS, s. illfundighet, illparighet. Will, 8. vilja, välbehag; välde; testa- mente, yttersta vilja; böjelse. - of the wisp, irrbloss. v. a. & n. vilja; åstunda, vilja hafva; samtycka; befalla. -ed, a. villig; benägen. -111g, a. villig, begärlig; frivillig, -ingness, 8. villighet. Willow, 8. pil, vide. -ish, a. pil- aktig. -weed, 8. mjölke. Wilt, V. n. vissna, förvissna. Wily, a. listig, illfundig. Winible, a. borr, nafvare. -, a. flink, snabb, flyktig. -, v. a. borra. Wimple, s. vimpel; slöja. -, v. a. behänga med hufva etc. Win, V. a. & n. vinna; eröfra; för- värfva; förmå; hafva båtnad, Wince, v. a. sparka, slå. Winch, s. spel, vind, skruf på en press. -, V. a. uppvinda. <ind, 8. väder, vind; andedrägt, flås- ning; kolik; väderstreck; fåfänge, -berry, s. blåbär, -bound, å. uppehållen af motvind. -egg, 3. vindägg, -fall, 3. frukt som blåst ned; lyckträff, -fiimace, s. vind- ugn. -gun, 3. väderbössa. -iness, 8. kolik; väderfullhet; svulstighet. -instrument, a. blåsinstrument. -lass, 8. vind-spel; bråspel. -less, a. utan blåst; lugn, -mill, s. vä- derqvarn. -pipe, s. luftrör, strupe, -pump, s. luftpump, -ward, ad. emot vinden, -y, a. väderfull; flyk- tig; stormig; fåfäng; svulstig. Wind, V. a. & n. vinda, surra om- kring; härfla; utleta, uppvädra, följa efter lukten; förändras, slingra sig som en orm; ombyta; inveckla, inlinda, inväfva. to - a horn, blåsa i horn. to - up a discourse, sluta ett tal. to - Up a watch, draga upp ett ur. Winding, s. krökniug, lynga, krokväg. | -Sheet, g. sveplakan, -stall's, s. pl. vindeltrappa. Windle, s. Blända; härfvei. - straw, 8. kamelfving, kamexing. Window, S. fönster, fönsterluft; glugg. -, V. a. förse med fönster. -blind, 8. fönsterskärm. Wine, 3. vin. -bibber, 8. drinkare. -Conner, 8. vinproberare. Wing, s. vinge; vanna; flygel; flygt -, V. a. bevinga; upphöja. -, v. n. flyga, -cases, -shells, 8. pl. skal vingar på insekter, -ed, a. flygande; hastig. -y, a. vingad; lik en vinge. Wink, 8. vink, blink. -, V. a. vinka, göra en vink åt en; blinka, to - at, se igenom finger med. Winning, a. vinnande. -, 8. vinst. WinnOW, V. a. vanna, sålla; kasta (säd); granska; frånskilja. Winter, 8. vinter. -, V. a. föda öfver vintern. -, V. n. vintra. -beaten, a. frostbiten, -fallowing, s lägg- ning i vinterfår. -green, 8. vinter- grön. -ly, a. vinteraktig. Wintry, a. vinterlik, vinteraktig. Winy, a. vinartad. Wipe, V. a. torka, stryka af; rena; narra. -, 8. aftorkning, betord; vipa. Wir||e, s. tråd (af metall), -e-drawer, 8. tråddragare. -y, a. af tråd. Wisdom, s. visdom, vishet; försigtighet. Wise, a. vis; förnuftig; förfaren. -, 8. vis, sätt; maner. -acre, S. narr, stolle. -ly, ad. visligen, klokt, -ness» 8. vishet Wish, 8. önskan, begär. -, V. a ön- ska; begära, anhålla om; tillönska -ful, a. längtande, begärlig. Wisp, S. visp; halmtapp. Wistful, a. uppmärksam, tankfull: begärlig. Wlt, 8. vett, förstånd; qvick karl; snille; förslagenhet, wits, pl. sundt förnuft. Witch, s. häxa, -craft, s. troll- konst. -ery, 8. trolleri; förtjusning. Wite, S. tadel, föravitelse. - . V. a. bestraffa. With, prp. med; hos; förmedelst; 1 424 Withal Woodreve sällskap med. - all my heart, af allt mitt hjerta. - child, hafvande. - that, dermed; derefter. [utom. With ai, prp. hvarmed. -, ad. dess» Withdraw, V. a. draga bort. -, V. n. vika, taga aftrade. -ing, s. bortdra- gande. -ing »lOOm, 8. förmak. -ment, 8. aftåg; bortdragande. Withe, 8. vide. [a. utmärgla. Wither, v. n. vissna; aftyna. -, v. Withers, 3. manken (på en häst). Witherwrung, 8. sadelbrott öfver korset. Withhold, V. a. undanhålla; förvägra. Within, prp. inom, förrän; ini, inuti. - an inch, på en tum nära. - a small matter, icke långt ifrån. - doors, hemma. - side, invändigt, inombords. -, ad. innanföre. Without, prp. utan, utom; utanföre; förutan. - hook, utantill. - doors, utomhus. -, ad. utantill, utvärtes. -, C. utan, så framt icke. Withstand, V. a. lägga sig emot; hin- dra. [tänksam. Withless, a. vettlös, oförståndig; obe- Witling, 8. infallsmakare, qvickhets- jägare. Witness, s. vittne; betyg. -, V. a. bevittna, intyga. -, V. n. bära vitt- nesbörd. Witt||ed, a.förståndig; qvick. -icism, s. infall, qvickt svar. - iness, s. vettighet, förstånd. -ingly, ad. upp- såtligen. -01, 8. tålig hanrej. -y, a. förståndig; qvick. Wiv||6, V. n. gifta sig. -, th a. gifta bort, -ing, 8. giftermål. Wizard, a. trollsk. -, 8. trollkarl, Woad, 8. vejde. [svartkonstnär. WOO, 8. sorg, elände; ve, förbannelse. -, i. vel -begone, a. eländig; för. tviflad. -ful, a. bedröflig, olycklig, sorglig; lumpen, ringa. -fulness, 8. elände, jämmer. Wold, 8. öppet fält, slätt. Wolf, 3. ulf, varg; kräftsåmad. she -, varginna. -ClttW, s. mattgräs. -dog, 8. vallhund; varghund, -ish, a. ulflik; rofaktig. -IshuCSS, 8. varg- aktighet. -Ilian, S. "arulf. -'s-milkg 8. vargmjölk. Woman, s, qvinna; fruntimmer; piga. -Child, 8. flicka, dotter. -hood, 8. qvinlighet, qvinnostånd. -ish, a. qvinlig. -ize, V. a. göra qvinlig, förqvinliga. -kind, S. qvinnokörs; fruntimren, -like, a. qvinlig. -li' 11688, 8. qvinlighet. - ly, a. qvin- lig; giftvuxen. -servant, 3. piga. Womb, s. moderlif, qved; buk; sköte" fördjupning, -passage, -pipe, 8 moderslida. -y, a. vid, rymlig;"buklg Wond||er, s. under; förundran. -, V. n. (at, after) undra, förundra sig; vara nyfiken, -erful, a. underlig; dråplig. - erfulneSS, 8. underbar, hett förundransvärdhet; något under- bart -erstruck, a. förvånad. -tons. a. underbar. Won't, fork, af would not. Wont, a. van, vanlig. -, V. n. vara van; pläga, bruka, -ed, a. öflig, vanlig. -edness, 8. vanlighet; vana -1688, a. ovanlig; ovan. WOO, V. a. fria till; vänligen nödga; högligen bedja. Wood, 8. skog; trä, ved; ett parti af åtskilliga saker; knippa. -auemony, s. skogssippa. -bind, -bine, s. getblad, matledsträd. -blade, 8. kungsljus, -bro om grass, 8. ren- losta. -Cleaver, 8. vedhuggare. -CllUCk, 8. murmeldjur. - COCk. 8. morkulla; dumhufvud. -Culver, 3. skogsdufva. -ed, a. försedd med skog, -en , a. gjord af trä; dum; klumpig, -engraver, 3. trädsnidare. -engraving, s. trädsnitt. -fretter, -worm, S. trädmask, -hole, 8. vedlider. -iness, s. skogighet. -kni- fe, 8. härsvängäre. -land, 8. skogs, mark, -lark, 8. skogslärka. -lOUSC, 8. gråsugga. -man, 8. skogsvaktare; jägare, -monger, 8. vedhandlare, -nightshade, s. atropa belladonna. - notes, 8. pl. skogssång; fågelsång i skogen. - pecker, 8. hackspett., -pigeon, -quist, a. skogsdufva, -pile, -stake, a. vedkast. -reve. Woodroof Worth 425 •. jägmästare. -roof, 8. myskemadra. -rowel, a. stjärnört, -sorrel, s. syrsälta; gökmat. -Spite, 8. grön- göling, vedknarr. -tick, 8. skogslus. -tin, 8. kornig tennmalm, -ward, 3. skogsvaftare. -y, a. skogbeväxt, skogig, -yard, 8. timmerplats. Wooer, 8. friare, fästeman. Woof, 8, inslag, väft; väf. Wool, s. ull. -bag, s. uiisäck.-blade, 8. kattrumpa (ört).-COmber, 8. ullkam- mare. -cotton, a. bomull, -dres- ser, a. ullberedare, -dyer, a. ull- färgare. -en, a. ylle, af ull. -, 8. ylletyg, kläde, -fel, a. oklippt skinn, -felt, 8. flithatt, -ly, a. yllig, ull- rik; ullbärand?, klädd i ylle. -pack, -sack, 8. ullsäck; ledamöternas säte i öfra parlamentet; uppbläst menniska. -staple, a. packhus för ull. -win- der, 8. ullpackare. Wool der, a. knyppel *tt eno rep med. Woop, a. rotgel. Woos, 8. hafsnate. Word, a. ord; uttryck; ordvexling; löfte; Gudsord; Ordet (Jesus Kristus); tal; parol, lösen; motto. at a -, kortligen. hy - of mouth, muntligen. -, V. a. uttrycka. -, v. n. träta, gräla, -catcher, -grubber, a. ordryttare, ordklyfvare, härklyfvare. -Iness, e. ordrikdom. -less, a. ordlös, stum. -y, a. mängordig. Work, b. arbete, syssla; verk, gerning; möda; söm, brodering; T. utanverk. to set on -, sysslosätta. -, v. a. arbeta, göra, uträtta, verka; Sstad- komma; förfärdiga. -, v. n. vräkas, häfva sig, jäsa, to - clay, älta lera. to - every nerve, använda alla sina krafter, to - one's way, arbeta sig igenom, to - out, utarbeta, to - Up, upparbeta; upphetsa, to - upon, röra, verka p3. -day, 3. söckendag. -6T, s. arbetare; arbetsbi. -fellow, 8. medarbetare. -house, 3. verk- stad; arbetshus, fattighus. - man, 8. handtverkare, arbetade. -manlike, a. sinnrikt gjord, väl arbetad. -man- ly, ad, skickligt, -manghip, e. verk ; konst; arbete pä nSgot. - Hl a* Stör, 8. verkmästare. -shop, s. verkstad, -weatherdays, a. pl. liggedagar ^ill sjös, -woman, a. sömmerska; legoqvinna. -yard, 8, timmerplats. Working, a. & a. arbetande, -brain, 8. sinnrikt hufvud. -day, 8. hvar- dag, söckendag. -furnace, 8. smält- ugn. -house, 8. verkstad. World, 8. verld; jorden; alla menni- skor; werldsliga ting; mängd, mycken- het; lefnadssätt; det allmänna, all- mänheten. - without end, frän evig- het till evighet, for all the -, för allt i verlden; ganska noga. -liness, 8. verdsligt sinne; vinningslystnad, -ling, j. verldsligt sinnad menniska. -ly, a. verdslig; mensklig. - mind- ed, verldsligt sinnad. Worm, 8. mask, kräk; larf; silkesmask; vurm; krats; qval. -, V. n. krypa som en mask. -, v. a. genom längsamma medel fördrifva; undergräfva; locka nt (en hemlighet), -eaten, a. mask stungen; oduglig. -hole, 8. mask sting. -powder, 8. maskpulver, -seed, 3. maskmjöl; frö af sitfarsrot. -WOOa, 8. malört. -y, a. full med mask. Wornil, 8. mask i huden pä boskap. Worry, V. a. pläga; strypa, sönder- rifva. Worse, a. & ad. comp, af bad ell. ill, värre, not the -, icke förty. - than nothing, skyldig mer än man eger. -, V. a. försämra. Worship, 3. dyrkan; härlighet, your -, eders värdighet (titel). -, v. a. ära, vörda. -, v. n. förrätta sin an- dakt. -ful, a. vördig; ansedd; titel för underdomare etc. -fulness, a. vördig egenskap. -per, a. vördare, tillbedjare. [väldiga. Worst, s. det värsta. -, V. a. öfver- Worsted, 8. tvinnadt ullgarn. - 8tock~ ings, ullstrumpor. Wort, s. gräs, ört, kSl. Worth, a. värd, förtjent af; vigtig; i' ^besittning ti, ht it -, han eger. it 426 Worthies, Wrizzled is - to, det lönar mödan att. -, S. värde; förtjenst; vigt. -ies, 3. pl. utmärkte män; de. förnämare i ett land. -ily, ad. efter förtjenst. -inCSS, 8. förtjenst; höghet; för- träfflighet. -less, a. obetydlig; af intet värde; oduglig. - lessness, s. ovärdighet. -y, a. värdig; ädel; för- träfflig. -, 8. en berömd, namnkun- nig man.. -, V. a. göra värdig. Wot, Wote, V. a. veta. Would, imp. af to will, ville; mätte, skulle; ärnade; plägade. - to God, gifve Oud. Wound, 8. sSr. -, V. a. såra, sarga; skada. - WOrt, 3. sårläkande ört. Wove-paper, s.' velinpapper. Wrack, 8. skeppsbrott; förderf; skepps- vrack; tång (sjöväxt), to go to -, ; lida skeppsbrott, -grass, 8. slånga ' (hafsgräs). Wraith, 8. spöke. (träd. Wranglands, 8. pl. kortväxta, knöliga Wrangle, 8. kif, käbbel. -, v. n. 1 träta, tvista. -T, s. trätare; utmärkt student. -80m, a. trätgirig, grälig. Wrap, V. a. (up) hopveckla; innefatta; invefva; förtjusa, hänrycka. -per, s. packduck; omslag. - ping, 8. in- svepning. -ping.paper, 8. omslags- papper. Wrath, 8. vrede. -ful, a. vred, ond. -fully, ad. ondt, med vrede, -ful- ness, 8. vrede. -less, a. utan vrede. Wreak, v. a. hämna; utöfva. to - one's vengeance, hämna, -ful, a. hämdgirig. -fulness , 8. hämd- girighet. Wreath, s. krans, girland; något som är vridet; fläta, lock; stuss. -, v. a. vrida; tvinna; vefva; omgifva, be- kransa. -, V. n. tvinna sig, vara ge- nomflätad. -y, a. vriden, flätad. Wreck, 8. skeppsbrott. -, V. n. vräka på klippor, förderfva ; lida skeppsbrott, -ful, a. som förorsakar skeppsbrott. IVrecker, 8. T. vräkare. Wren, s. kungsfågel, tummeliten. jVrench, S. förränkning, ledvridning; v våldsam »träckulng; skrufnyck«li und- flykt. -, V. a. förränka, draga ur led. to - open, sparka upp. Wrest, V. a. vrida häftigt; vränga; förvända. -, 8. vridning, vrängning; våld : sågfil; stämhammare. Wrestle, V. n. (with) brottas, kämpa; sträfva emot. -r, S. brottare. Wretch, 8. eländig stackare, usling; bängel; kräk, -ed, a. eländig, olyck- lig; gemen, nedrig, föraktlig. -Cdiy, ad. eländigt, dåligt. -edness, s. elände, uselhet; nedrighet, föraktlighet. Wriggle, v. a. & n. kröka, slingra sig; vrida, to - one's self into one's favour, ställa sig in hos en. Wright, s. handtverkare. Wring, v. a. & n. vrida; aftvinga; klämma; pläga; vränga. -ing, s. vridning. -ing-bolt, 8. ringéult. -ing-staves, S. pl. spakar pä ring, bultama. Wrinkle, 8. skrynka, rynka; ojemnhet; hårgump. -, v. a. skrynkla; krympa; göra skroflig. -, v. n. skrynkla sig; ljuga. Wrist, 8. handled, handlofve. -band, S. ärmlinning pä en skjorta. Writ, 8. bref, skrifvelse ifrSn konungen ell. domaren, beslut; klagan, the holy ell. sacred -, Skriften, Bibeln. Write, V. a. & n. skrifva, författa; tillskrifva. to - down, skriftligt för- fatta; uppteckna, to - of, skrifva om. to - out, afskrifva. to - word, underrätta genom bref. -r, 8. akrif- vare; författare, skriftställare. - to the signet, kanslist. Writhe, V. a. & n. vrida; göra lyn- gor; vränga; vrida sig, kröka sig (i värk och vanda). Writhle, V. a. skrynkla. Writing, 8. skrift; skrifning; hand, skrift, skrifstil; dokument; arbeten, in -, skriftligen. -book f S. skrifbok. -Clerk, S. afskrifvare, kopist, -desk, s. skrifpulpet. -diamond, S. glas. diamant. -paper, 8. skrifpapper. -Stand, 8. skrifdon. Written, a. skriftlig. Wrizzled, a. akrynkU». Wrong Yet 427 Wrong, a. orätt, förvänd; afvig; oskick- lig. -, s. oförrätt; fel. to be in the -, hafva orätt. -, V. a. oförrätta, förolämpa, kränka, skymfa. -ful, a. orättfärdig; obillig. -fully, ad. orätt, -fulness, s. orätt, obiiligbet. -head- ed, a. förvänd i sina tankar; dum. -headedneSB, 8. förvändt tänkesätt; dumhet. -less, a. menlös; god. -lessly, ad. utan förolämpning. -ly, ad. orätt, galet. -ness, s. vrång- Wroth, a. uppretad. [hetj orätt. Wrought, a. gjord, arbetad, förfärdi- gad ; verkad, förorsakad. - iron, jem- smide. Wry, a. vriden, sned; förvänd, -, V. a. vrida på sned; kröka. -, V. n. vända, vrida sig. -ly, ad. snedt. -mouthed, a. snedmunt, skefmunt. Wyche, 3. saltbrunn. Wydraught, 8. rännsten. X. Xanthlum, 8. art kardborre. Xanthorrhoea, s. gult gummi. Xebec, 8. schebeck (fartyg). Xiphias, 8. svärdfisk. Xiphoides, a. T. lilla broken vid bröstbenet. Xyl||aloes, b. aioeträdet. -obalsa- mum, s. balsamträd, -ography, 3. träsnittskonst; formskärning. -On, 3. bomullsbuske. Xyrist, s. stinkande svärdslilja. Xyster, 3. ett slags kirurgisk skafknif. Y. Yacht, 8. jakt, jaktskepp. Yarn, s. ett slags potates. Yankee, 8. öknamn på Nordamerika- narna. [gläfsa. Yap , s. liten hundracka. -, v. n. Yard, 8. gård, backgård; afträde, mått af 3 fot; skeppsvaif. -arms, 3. pl. T. rånockar. -wand, 3. yardmått. Yare, a, r»»k, hurtig, flink; tftig, Tarn, 3. ullgarn, -beam, 3. bom Yarr, V. n. morra. [på en väfstol. Yai'l'OW, 8. rölleka. Yaw, 3. T. girning. -, V. n. vackla; gä rankigt, gira (om skepp). Yawl, 3. Julie, slup. Yawl, V. n.. skria. Yawn, V. n. gäspa; gapa. -, 8. gäsp- ning; svalg, öppning. Yaws, 3. vacklande, slingrande; venerisk Yclad, a. T. kladd. [sjukdom. Ye, pr. 3, eder. Yea, ad. ja; visst, -and-nay-man, S. jabroder; qväkare. Yean, V. n. lamma. -ling, 8. ett lam» Year, s. är. a year, ärligen, full of years, väl till åren. in years, ålder- stigen. years of discretion, mogna är. -Ung, a. årsgammal. -, 8. en årsgammal. - ly, a. ärlig. -, ad. ärligen. Yearn, V. n. ömma, blifva rörd; gläfsa. -, V. a. röra till medlidande. -fully. Yeast, 8. Yest. lad. medömksamt. Yelk, s. ägg-gula. Yell, 3. tjut, skri. -, V. n. tjuta; gnälla som ett barn; skrika häftigt. Yellow, a. gul. to wear - stock- ings, vara svartsjuk. -, s. gul färg, -amber, 8. bernsten. -boy, S. guld- stycke, giné. -hammer, 8. gröning. -ish, a. gulaktig, -ishness, s. gulaktighet. -nCSS, 3. gulhet; gul färg. -WOOd, 3. tandvärksgräs.-wort, s. bäfverört. [ell. hund. Yelp, V. n. skrika; skälla som en räf Yeoman, 8. odalman, rik bonde. - of the guard, stånddrabant. -ry, 3. skattbonder ; lifdrabanter, milis- kavalleri. Yerk, v. a. £ n. slå, stöta, putfa. Yes, ad. ja. Yest, s. jäst; skum, fradga. Ye^ter, a. gårdagen tillhörande. - day, gårdag, i går. - night, går natt; i går natt. Yesty, a. jästig; skummande. Yet, ad. & C. ännu, dessutom; mera; likväl. a" -, MttH». not -, änaa, lekas 428 Yew' Zymosis Yew, 8. tacka, -en, a. oestäende af idgran. -tree, 3. idgran. Yield, v. n. & a. vika, gifva sig; af- gifva sin gärd till; foga sig efter; lemna företräde; slä sig; uppgifva; bi- bringa ; inedgifva, tillstä; kasta af sig; afträda. to - up the ghost, gifva upp andan, dö. -ingly, ad. fog- ligt. -ingness, a. foglighet, höf- lighet. Yoke, a. ok; ett par (oxar); T. styr- talja. -, V. a. spänna i oket; sam- manpara; tygla. -elm, 8. hagbok. -fellow, -mate, 8. medarbetare; Yolk, s. ägg-gula. [maka. Yon, Yond, Yonder, a. den der. Yord, a. galen, rasande. Yore, ad. fordom, i läng tid. of -, YOU, pr. J, eder; du. (fordom. Yonng, a. ung; oförfaren; späd. -, 8. ungar, afföda. with -, drägtig. -Ish, a. nägot ung. -ling, «. yngling. - ly, ad. nyligen, nyss; i ungdomen. -ster, younker, 8. ny- läring> junker; jungman pä skepp. Your, pr. er, eder; edra. -self, pr. er sjelf, ni sjelf. - selves,pr.pl. 3 sjelfva, YourS, pr. eder, edra. (eder sjelfva. Youth, a. ungdom, ynglingsär; ungt folk; yngling. -ful, a. ung; yr, pojkaktig; frisk. -fully, ad. barns- ligt; raskt, -fulness, 8. ungdom, ynglingaälder; ungdomsyra. -y, a. ung, ungdomlig. YuCCft, 3. maniok. Yufts, 8. jukt, juktläder. Yule, 8. jul, julhelg, -batch, 8. jul- bröd. -block, -clog, -log, a. julkubbe som brinner hela julen ige- nom. -cake, 3. julkuse, julkaka. Yvory, 8. elfenben. z. Zacintbe, 8. värtört Zaffar, Zaffre, a. safflor, blästen. | Zhinb, S. barn af en mulatt och en negrinna. Zany, a. gycklare; piokelhäring. -, v. a. efterhärma, parodiera. -, V. n. Zea, 8. majs. (gyckla. Zeal, 8. nit, ifver. -ed, a. ifrig. -Ot, 8. ifrare, svärmare. - OU8, a. nitisk, ifrig. -ously, ad. nitiskt. -OU8- ness, 8. ifrigbet, häftighet. Zebra, 8. zebra, randig vildäsna. Zebn, 8. liten buffelox. Zechln, 8. venetianskt guldmynt. Zedoary, s. sltftrsrot. Zenith, a. T. zenit, himmelspunkt mldt öfver hufvudet. Zeolite, 8. zeolit, jäslera. Zephir, Zephyr, a. vestanväder; sval» kande vind. Zero, 8. noll, nolla. Zest, 8. middagslur; högsmak; hinnan eom klyfver valnötkärnan; puderpust. -, V. a. sätta smak pS; skära ci- tronskal. Zetetic, a. som sker genom f^Sgor. Zibet, 8. sibetkatt. Zigzag, 3. sicksack, -gery, 8. krok> Zink, 8. zink (en halfmetall). (vägar. Zizania, Zizany, a. ogräs. Zocco, Zocle, 8. T. kragsten. Zodiac, 5. djurkretsen, -al, a. an. gäende djurkretsen. Zoilus, 8. oförskämd konstdomare. Zone, 8. luftstreck; bälte, -less, a. utan gördel. Zoollgraphy, 8. djurbeskrifning. -logk cal, a. zoologisk. -logy, a. zoologi, djurens naturalhistoria. -phyte, e. djurväxt. -tomist, 8. en som ana- tomiserar djur. -tomy, a. djurens anatomisering. Zookers, Zooks, t. sappermentl f$r tusan I Zopissa, 8. skeppsbeok. Zouch, 8. osnygg karl. Zounds, *. för tusan! Zymosi||meter, «. jäsningsmätare. -g, a. jäsning. List of proper names in as far as they differ in English and Swedish, Abraham, Abram, Abraham. Abyssinia, Abyssinien. - n, a. abys- sinisk. -, 8. Abyssinier. Adolphus, Adolf. Adriatic Sea, Adriatiska sjön. A fric, A frie k, Afrika. African, a. afrikansk. -, 8. Afrikan. Agatha, Agata. Agnes, Agnes, Agneta. Aix-la-Chapelle, Aachen. Alban, Albin. Albigensis, Waldenser. Alcairo, Kairo. Alexandria, Alexandrien. Algiers, Algier. Alice, Elsa. Alison, Alee, Ulla Elisa. Alphonso, Alfons. Alpine, a. angäende Alperna. Alps, Alperna. Alsace, Elsass. Ambrose, Ambrosius. America, Amerika. -B. a. amerikansk. -. 8. Amerikan. Amy, Amata. Andrew, Andera. Ann, Anne, Anna., Anny, Annika. Anthony, Anton. Antioch, Antiocbien. Antonia, Antonetta. Antwerp, Antorp, Antwerpen, the Apennlne Hills, Apenninerna. Arab||ia , Arabien. - ian , a. arabisk. -, 8. Arab. -iC, -ical, a. ara- bisk. Armenia, Armenien. - n, a. arme- nisk. -, 8. Armenier. Asia, Asien, -tic, a. asiatisk. s. Assy, Elsa. |Asiat. Athenian , a. atheniensisk, athensk. -, 9. Athenare. Athens, Athan. Aubry, Alberik. Augustus. August. Austen, Austin, Augustin. Austria, Österrike. -n, a. österrikisk. -, 8. österrikare. Azores, Azorerna, Azoriska öama. Bap, Baptist. Baldwin, Balduin. Baltic, Östersjön. Barbary, Barbariet. Barnaby, Barnabas., 430 Bartholomew Eed Bartholomew, Bartolomäus, Bartel. Basil, Basilius. Basil, Basle, Basel, Bat, Bartel. Bavaria, Bajern, Bäjern. Beatrice, Beatrix. Beck. Rebekka. Belgium, Belgien. Bell, Bella, Arabella. Bennet, Benedikt, Bengt. Berne, Bem. Bernard, Bernhard. Bess, Bet, Betsey, Betty, Elisabet. Biddy, Brigitta. Bill, Billy, Wilhelm. Black Sea, Svarta hafvet. Blanch, Blanka Blase, Blasius. Bob, Bobby, Robert. Bodwln, Balduin. Bohemia, Böhmen. - n, a. böhmisk. -, 8. Böhmare. Boniface, Bonifacius. Brasil, Brasilien. Breslaw, Breslau. Bridget, Brlget, Briglt, Brigitta. BrisgOW, Breisgau. Britain, Storbritanien. Britany, Bretagne. British, a. britisk. Briton, s. Britte, Engelsman., Brunswick, Braunschweig. Brussels, BrUssel. Bucharia, Buchariet. Buda, Buda, Ofen. Burgundy, Burgund. Cadiz, Cadiz. Calabria, Kalabrien. Canary Islands, Kanariska Same. Carinthia, Kämthen. Carniola, Krain. Carthage, Karthago. Caspian Sea, Kaspiska hafvet.. Catherine, Katarina. Cecily, Cecilia. Champaign, Champagne. Charles, Karl. Chariot, Charlotta. Charley, Kari. China, Kina. Chinese, a. kinesisk. -, 8. Kines. Christian, Chris, Kristian. Christiana, Kristina. Christopher, Chris, Kristofer. Cis, Cecilia. Clare, Klara. Claudius, Klaudius, Kias. Clement, Clem, Klemens. Cleves, Kleve. Coblentz, Coblenz, Koblenz. Cologne, Köln. Conny, Konstantin. Conrade, Conrad, Konrad. Constance, Konstantia. Copenhaguen, Köpenhamn., Cracow, Krakau. Creta, Creet, ön Kreta. Crimea, halfön Krim. Cyprus, ön Cypern. Daintry, Deventer. Damasco, Damaskus.. Dan, Daniel. Dane, s. Dansk. Danish, a. dansk. Danemark, Danmark. Danube, Donau. Dantzick, Danzig. the Dardanelli, Dardaneilerna. Daventry, Deventer. Davy, David. Deborah, Deb, Debby, Debora. Delf, Delft. Denis, Dionysius; Dionysia. Denmark, Danmark. Derrick, Didrik. Deuxponts, Zweibriicken. Dick, Dickin, Dicky, Richard. Dobe, Robert. Dorothy, Doll, Dolly, Dorothea. Dunkirk, Diinkirchen. Dunny, Anton. Dutch, a. holländsk. b., -man, Holländare, -woman, 8.-Holländska, Ead, Ida. East Indies, Ostindien. Edward, Eduard, Edvard. Eed, Ida. Egypt Harriet 431 Egypt, Egypten. - ian , a. egyptisk. Elb, floden Elbe. , 8. Egyptier. Eleanor, Eleonora. Elie, Alexander. Elisa, Eliza, Elisa. Elisabeth, Elizabeth, Elisabet. Ellen, Helena, Eleonora. Ellick,. Alexander. Elsinore, Helsingör. Eneas, Enee, Äneas. English, a. engelsk. -, 8. Engelsmän. Erford, Erfurt. Ernest, Ernst. Esajas, Esay, Esaias. Ethelbert, Adalbert. Ethiopia, Äthiopien. Eugene, Eugenius. Europe, Europa, -an, a. europeisk. -, 3. Europe. Evan, Johan. Eve, Eva. Everard, Eberhard. Fanny, Fanny, lilla Fransiska. Ferdinando, Ferdinand. Flanders, Flandern. Fleming, 3. Flammändare, Florence, Florenz (stad). Florence, Florentin; Fiorentina. Flushing, Flissingen, Vliessingen France, Frankrike. Frances, Fransiska. Franche-county, grefskapet Högbur- Francis, Frans. (gund. Franconia, Franken, -n, a. frankisk. -, 5. Frank. Frank, Frans, lilla Frans. Frankfort, Frankfurt. Franks, 3. pl. Franken. Frat, Eufrat. Frederick, Fredrik. Freesland, Frlsiand. French, a. fransk. -, 3. Fransman. Friberg, Freiberg, Froyberg. Friburgh, Freiburg, Freyburg. Frise, Friseland, Frisland. Friuly, Friaul. Funen, Fyn, Fyen, Fyen, Gallice, Gallicien. Gant, Gent, Gascoign, Gascony, Gaskonien. Gaul, Gallien. Gedanks, Danzig. Gef, Geff, Geffery, Gottfrid. GeneVa, Genf, Geneve. Genoa, Genova, Genua. Geoffery, Gottfrid. George, Georgy, Georg. Georgia, Georgien- Gerard, Gerhard. German, 3. German; Tysk. -» a. tysk, -y, Tyskland. Ghent, Gent. Gilbert, Gib, Gil, Gilbertos. Giles, Agidius, Julius. Gilian, Gillian, Juliana. Gill, Gillet, lilla Juliana. Giulick, Gulick, julicb. Gladuse, Klaudia. Glarys, Glarus. Godard, Gotthard. Godfrey. Gottfrid. Gotha, Gothen, Gotha. Gothi, Gothes, 8. pl. Göterna. Gothia, Gothland, Gotland. Göta* land. Grandison, Richardson. Graveling, Grävelingen. Grecian, Greek, a. grekisk. s. Greece, Grekland. (Grekj Greenland, Grönland. Gregory, Gregorius. Griff, Grifflt, Rufin. Gripswald, Greifswald. Grissel, Grishild, Griseld, Griseldia. Grison, 3. Graubiindnare. Guelderland, Geldern. Guilbert, Gilbertus. Guiny, Guinea. Guy, Guido. Hab, Herbert. Hadria, Adriatiska ^ön. Hague, Haag. Hainault, Hennegau. Hall, 'Henrik. Hally, Henrika, Henrietta. Hambro, Hamburgh, Hamburg, Hannah, Hanua, Anna. Harriet, Heurika, Henrietta. 432 Harry Maintz Harry, Henrik. Helen, Helena, Helena. Henriette, Henrietta, Henrika. Henry, Henrik. Herbert, Heribert, Herbert. Hercynlan Forest, Harte. Hessen, Hessia, Hessen. Hick, Richard. Hierom, Hieronymus. Hilary, Hilaries. Hindoo, 8- Hindu, Indian. Hob, Hobe, Robert. Hodg, Hodge, Hodgekin, Body, Hugh, Hugo. [Roger. Hungarian, a. ungersk. . -, 8. Ung- Hungary, Ungam. [rare. Ib, Isabella. India, Indies, indien. Indian, a. in disk, indiansk. . -, 8. i Indian, Hindu. Ingria, Ingermanland. Ireland, Irland. Irish, a. irländsk, -man, 8. Irlän- Isaac, Isak» (dare. Isabel, Isabell»..-. Italian, a. italiensk. ■■-. 8. Italienare. Italy, Italien. Jack, Jacky, Johan, Hans, lilla Hans. Jacob, Jakob. -ine. Jakobina. Jaffa, joppe. James, Jakob. Jane, Johanna, Hanna. Jaquet, Jakobina. Jasper, Kasper. Jemmy, lilla Jakob. Jennet, Jenny, Hila Hanna. Jeremy, Jerry, Jeremias. Jerome, Hieronymus. Jewry, judiska landet. Jin, Johanna. Jinny, lilla Hanna. Jo, Joe, Jof, Josef. Joan, Johanna, Hanna. Jocelin, Jost. John, Johan, Hans. Jona, Jonas. Jone, Hanna. Jonny, Johann, lilla Hans. Joshua, Josua.' Josy, Josias. Jo VO, Jupiter. Judea, Judäa, Judien. Katharine, Kate, Kaisa, Katarina. Kit, Kitty,, Ulla Kristina. Konigsbergh, Königsberg. Lacedemon, Lacedämon. -ian, *> Lacedämonier. Lapland, Lappland, -er, 8. Lapp. Laurence, Lars. Leghorn, Livorno. Leipsick, Leipsic, Leipzig. Lettice, L&titia. Lewis, Ludwig. Liege, LUttich. Lints, Lintz. Lisbon, Lisboa, Lissabon. Lisle, Lille, Ryssel. Lithuania, Lithauen. Livonia, LiSland. -n, 8. Liffländer» Livy, Livius. Livy, OUvia. Loeven, Löwen. Lombardy, Lombardlet. Lorrane, Lorraine, Lothringen. Lotty, lilla Karolina. Louisa, Ludovika, Lovisa. Lovain, Löwen. Low Countries, Nederländerna. Lubeck, Labeok. LttCe, Lucia. Lu Cem, Luzern. Lucy, Lucia. Luke, Lucas. Luneburgh, Ldneburg. Lusace, Lusatia, Lausitz. Luxemburgh, Luxemburg, LUtzelburg Lyons, Lyon. Lyppe, Lippe. Madeira, Madira, Madeira. Madgy, Magdalena. Maese, Hoden Maas. Maestricht, Mastricht. Magdalen, Magdalena. Main, floden Main. Maintz, Mainz. Malachy Reynold 433 Malachy, Malaehias. Malkin, Ulla Maria. March, Mark. Margaret, Margery, Margareta. Marget, Ulla Greta. Mark, Markus. Martin, Martin. Märten. Mary, Maria. Matilda, Maud, Mawd, Matilda. Matthew, Mat, Matthaus. Maudlin, lilla Lena. Maurice, Moritz. Hawkes, Mawkin, Ulla Maria. Meg, Mer, lifta Greta. Merand, Miranda. Michael, Mick, Mike, Mikael, Mickel. Milan, Milain, Mailand, Milano. Misnia, Meissen. Moldavia, Moidau. Moll, Molly, Ulla Marta. Mons, Bergen (stad i Hennegan). MoSCOVy, Moskoviternas Land. MOSCOW, Moskau. Moselle, floden MoseL Muldau, floden Moidau. Mun, Edmund. Munich, Munchen. Munster, Munster. Nai, Eleonora. Nam, Ambrosius. Nann, Nanny, Anna, Annika. Nansi, Nancy, Nanci. Nancy. Naples, NeapeL Nat, Natty, Nathaniel. Natolia, Anadoli, Mindre Asien. Ned, Neddy, Edvard. Nehemiah, Nehemias. Nell, Eleonora, Helena. Nest, Agnes, Agneta. Netherlands, Nederländerna. Nib, Nibb, Isabella. Nice, Nizza. Nicholas, Nick, Nils, Niklas. Nieper, Hoden Dnieper. Niester, floden Dniester. Nile, Nilfloden. Noll, Olivier. Norman, B. Normand, Norrman: Nor- ska. -dy, Normandie. EnglishrSuxdish Diet. Norway J Norge. Norwegian, s. Nomnan; Nonka. Nuremberg, Ntirnberg. Nyckin, lilla isak. Oliver, OUvier. OHvy, Olivia. Orange, Oranien. Osnabnigh, Osnabriick. Ostend, Ostende. Ostrogoths, Östgöterna. Otho, Otto. Paddy, Patrick. Padoua, Padua. Padus, floden Po. Palatinate, Pfaits, pfaU. Palestine, Palestina. Pall, Ulla Maria. Pa8SaW, Passau. Pat, Patty, Maria. Martha.' Peg, Peggy, Ulla Greta. Pel, Peregrine, Peregrinua.. Pernel, Petronella. Persia, Persien. Peruvian, B. Peruan. Petersburgh, Petersburg. Philip, Filip. Philippa, Filippino. Piedmont, Piemont. Pietre, Peter. Pliny, Plinius. Poland, Polen, -er, Pole. B. Polack. Poll, Polly, Maria. Pommerland, Pomerania, Pomenu Pommeranian, a. pomenk. b. Pom- rare. (Portugis. Portuguese, a. portugisisk. -, b. Posna, Posen. Prague, Prag. Pru, Prudentia. Prussia, Preussen. -U, a. preussisk. -, B. ^rvo3sa.n. Puglia, Apulien. (Pyreneerna. Pyrenees, Pyrenean Mountains. Quadalquiverlo, floden Qvadalqvivir. Ralph, HudoU. Ratisbone, Begensburg. Reynold, Beinhold. 434 Rhine Ursly Rhine, floden Rhen. Rhodes, Rhodos. Roan, Rouen, Robert, Robin, Robert. Rolph, Rudolf. Roman, a. romersk. -, 9, Romare. Romania, Romanien. Rome, Rom. Rory, Roderik. Rosamond, Rosanrunda. Rose, Rosina, Rosa. Rosy, Ulla Rosina. Rugen, RUgen. Russia, Ryssland. Saal, floden Saale. Sabin. Sabine, Sabina. Sal, Sally, Sarah. Saltsburgh, Salzburg. Salmon, Salomon, Salomon Sam, Sammy, Samuel. Sampson, Simson. Sander, Sandy, Sanny, Scander, Alexander. Savoy, Savojen. Saxon, a. sachsisk. -, 8. Sachsare. -y, Sachsen. Scheid, floden Schelde. Scot, Scotch, a. skottsk. 8. -man, a. skotte. Scotland, Skottland. Scottish, skottsk. Sib, Sibilla. Siberia, Siberien. Sicily, Sicilien. Sil, Sylvester. Silesia, Schlesien. Simon, Sim, Slmy, Simon. Sis, Cecilia. Slavonia, Slavonian. Sleswick, Schleswig. Sophy, Sofia. Sound, Öresund. Spain, Spanien. Spaniard, a. Spamor. Spanish, a. spansk. Spire, Speyer, Speier. Stephan, Steephen, Steephy, Stefan. Stiria, Stiermark, stoyermar*. Strasburgh, Strasburg, \ Su, Sucky, 'ilia Susanna. Suabia, Schwaben. Susanna, Susy, Susanna. Swede, 8. Svensk. Sweden, Sverige. Swedish, a. svensk. Switzer, Swiss, a. Schweizarn, Switzerland, Schweix. Syracuse, Syrakus. Syria, Syrien. Taff, Theophilus. Tartary, Tartarict. . Ted, Teddy, Edvart. Tees, floden Etscb. Thames, floden Themse* Thebes, Theben. Theodore, Theodor. Theodoric, Didrik. Theophilus, Theophilus, Gottlieb? Thessaly, Thessalien. Thionville, Dietenhofen. Thomasin, Thomasia. Thuringia, Thuringen. Tibald, Tibby, Thib, Thibby, Theobald. Tld, Theodox Tim, Timmy, Timothy, Timotheus. Tirole, Tyrol, Tirol, Tyrol. Tid, Theodor. Tobias, Tobit, Toby, Tobias. Tom, Tommy, Thomas. Tony, Anton. Tournay, Doomik. Tracy, Theresia. Transylvania, Siebenbfirgeo. Trent, Trident, Trient. Treves, Triers, Trier. Tripoli, Tripolis. Troy, Troja. Turkey, Turkiet? Tuscany, Tosoana. Tyre, Tyrus. United States, rOrenU Staterna. Upsal, Upeala. Ursly, Ure, Usly, Urgly, Ursula, Ursula. Val Zwickaw 435 al, Tally, Valentine, Valentin. Tietian, a, venetiansk. -. 8. Vene- lice, Venedig. (tian, nna, Wien. a, Vincent, Vincentius. rginia, Vlrginy, virginien. istola, floden Weicheel. 01, Valentin. Wallachia, Wallachiet. Wales, Wales; Walliserland. Warsaw, Warschau. Wat, Watty, Walter. ll^elch, a. som är frän Walliserlandet. West-Indies, Westindien. Westphalia, Westfalen. Weteraw, Wetteravia, Wetteraa. Wick, Wickin, wuheim. Wilhelmina, Wilhelmina. William, Will, Willy, Wilkin, Wilhelm, Win, Winny, Winefrid, Wini» fred, Winfrid. [temberg Wirtemberg, Wurtemberg, war Wirtsburgh, wonburg. Xa, Soden Ozus. Ypress, Ypern. Zacharias, Zachary, Zach, Zack, Zacky, Zacharias. Zeilan, ön Ceylon. Zeland, Zealand, Seeland. Zurich, Ziirich. Zuyder-Sea, Siidenjö. Zwickaw, Zwickau.